Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av EU-ordförandeskapets uttalande den 2 maj 2007 om situationen utanför Estlands ambassad i Moskva,

–   med beaktande av uttalandet av parlamentets talman Hans-Gert Pöttering och den debatt som hölls om situationen i Estland i kammaren den 9 maj 2007,

–   med beaktande av de många uttalandena till stöd för Estland från rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar,

–   med beaktande av artikel 103.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 26–28 april 2007 genomfördes demonstrationer i Estlands huvudstad och i delar av nordöstra Estland, i protest mot den estländska regeringens beslut att flytta det sovjetiska "monumentet över Tallinns befriare" från centrala Tallinn till den estniska försvarsmakten militärkyrkogård några kilometer bort. Våldsamheterna inleddes med att demonstranterna angrep poliser, och pågick sedan i två nätter och resulterade i omfattande vandalisering i Tallinns centrum.

B.  Polisen sågs använda våld endast i extrema situationer, och den estländska justitiekanslern har inte upptäckt några brister i polisens arbete.

C.  Estlands regering förklarade på förhand för den ryska federationens varför man hade fattat detta beslut och erbjöd sig att samarbeta med dem under flytten av monumentet och uppmanade ryska företrädare att vara med när gravarna grävdes upp, vilket ryska myndigheter vägrade.

D.  Gravarna grävdes upp i strikt överensstämmelse med internationella regler och normer om ett värdigt uppträdande. Monumentet har återinvigts på militärkyrkogården med en officiell ceremoni och med representanter från anti-Hitler-koalitionen.

E.  De våldsamma demonstrationerna och angreppen mot lag och ordning organiserades och genomfördes i samarbete med krafter utanför Estlands gränser.

F.  Ett flertal förklaringar på hög nivå har gjorts i Ryssland, bland annat ett officiellt uttalande från statsdumans delegation på besök i Tallinn, där den estländska regeringen uppmanades att avgå.

G.  Den estländske premiärministern Andrus Ansip förklarat att dessa händelser är en välorganiserad och uppenbar inblandning i Estlands inre angelägenheter.

H.  Omedelbart efter upploppen i Tallinn hindrades Estlands ambassad i Moskva från att fungera normalt under sju dagar av fientligt inställda demonstranter från den ryska regeringsvänliga ungdomsorganisationen "Nashi", vilket ledde till fysiska angrepp på de estländska och svenska ambassadörerna, hot om att förstöra ambassadbyggnaden, nedrivning av den estländska flaggan på ambassadområdet och stämpling av Estland som ett "fascistiskt" land.

I.  Systematiska Internetattacker har organiserats, till största delen från platser utanför Estlands gränser, i ett försök att blockera officiella kommunikationslinjer och estländska myndigheters webbplatser. Sådana attacker har utförts från IP-adresser som tillhör ryska myndigheter, och genom intensiva propagandaattacker via Internet och mobiltelefonmeddelanden fortsätter man att uppmana till väpnat motstånd och fortsatt våld.

J.  Endast några få dagar efter händelserna i Tallinn infördes omfattande restriktioner mot estländsk export till Ryssland, och ryska företag har hävt sina avtal med estländska företag, Estlands energiförsörjning hotas och tågförbindelsen mellan Estland och St. Petersburg har dragits in från och med slutet av juni 2007.

K.  Ryska myndigheter, inbegripet delegationen från statsduman, har tyvärr vägrat att föra en dialog med estländska myndigheter och till och med tackat nej till att delta i en gemensam presskonferens på utrikesministeriet.

L.  Metropoliten Cornelius från den estniska ortodoxa kyrkan (Moskva patriarkat) har förklarat att det inte finns någon grund för en konflikt mellan grupperna i samhället och att han inte ser någon anledning att beskriva upploppen som en konflikt mellan de estnisktalande och rysktalande grupperna i samhället.

M.  Händelserna underblåstes ytterligare av felaktiga uppgifter som spreds genom de ryska mediakanalerna, vilket utlöste ytterligare protester.

N.  Enbart en mycket liten del av den etniskt ryska befolkningen deltog i demonstrationerna och plundringen och det stora antalet poliser av ryskt ursprung utförde sina plikter på ett utomordentligt sätt. Av alla tillfrågade svarade en klar majoritet att de ställde sig bakom den estländska regeringens handlande.

O.  Estland som oberoende medlemsstat i EU och Nato har oinskränkt rätt att utvärdera sin tragiska nutidshistoria som inleddes då landet 1939 förlorade sin självständighet som ett resultat av Hitler-Stalin-pakten och som avslutades först 1991.

P.  Sovjetockupationen och annekteringen av de baltiska staterna erkändes aldrig som laglig av västvärldens demokratier.

Q.  Europaparlamentet drog i sin resolution av den 12 maj 2005 om sextioårsdagen av slutet på andra världskriget i Europa den 8 maj 1945(1) slutsatsen att "slutet på andra världskriget för vissa nationer innebar ett nytt förtryck genom Sovjetunionen under Stalin" och gratulerade då de central- och östeuropeiska länderna till att ha blivit fria "efter så många decennier av sovjetisk dominans eller ockupation…".

R.  Det är endast den rättsliga efterträdaren till Sovjetunionen, Ryska federationen, som fortfarande förnekar fakta när det gäller det olagliga införlivandet av de baltiska staterna i Sovjetunionen.

1.  Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för och solidaritet med den demokratiskt valda estländska regeringen i dess ansträngningar att säkerställa ordning och stabilitet samt rättsstatsprincipen för samtliga invånare i Estland.

2.  Europaparlamentet anser att angrepp som riktas mot en av EU:s minsta medlemsstater är ett test på Europeiska unionens solidaritet.

3.  Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att de ryska myndigheterna gjort flera försök att blanda sig i Estlands inre angelägenheter.

4.  Europaparlamentet är bestört över de ryska myndigheternas dåliga skydd av Estlands ambassad i Moskva och över de fysiska angreppen mot den estländska ambassadören av demonstranter från organisationen "Nashi". Den ryska regeringen uppmanas att undantagslöst respektera 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser.

5.  Europaparlamentet fördömer Rysslands försök att använda ekonomiska påtryckningar mot Estland som ett utrikespolitiskt instrument, och uppmanar den ryska regeringen att se till att normala ekonomiska förbindelser återupprättas mellan de båda staterna.

6.  Europaparlamentet påminner de ryska myndigheterna om att den urskillningslösa och öppet fientliga retorik som de använder mot Estland står i strid med principerna för internationellt uppträdande och kommer att påverka förbindelserna mellan EU och Ryssland som helhet.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och samtliga medlemsstater att medverka vid utredningarna av de Internetattacker som genomförts mot estländska webbplatser och att lägga fram en studie om hur sådana attacker och hot skall kunna bemötas på EU-nivå. Ryssland uppmanas också att fullt ut medverka under dessa utredningar.

8.  Europaparlamentet uppmanar den ryska regeringen att tillsammans med de öst- och centraleuropeiska demokratierna inleda en öppen och förutsättningslös dialog om 1900-talets historia och om de brott mot mänskligheten som begicks, bland annat av den totalitära kommunismen.

9.  Europaparlamentet välkomnar orden från Estlands president Toomas Hendrik Ilves som betonade att alla de personer som kom till Estland under Sovjettiden och som nu bor i republiken Estland, liksom deras barn och barnbarn, är estniska landsmän och att samtliga estländare oavsett ursprung har sina egna, mycket smärtsamma erfarenheter av att leva under tre på varandra följande ockupationsmakter under det senaste seklet samt att det finns ett behov av att kunna se och förstå andras tragedier. Han påminde vidare alla berörda parter att den inhemska dialogen i Estland av denna orsak måste förstärkas för att överbrygga rådande klyftor mellan de olika folkgrupperna och för att skapa nya möjligheter att integrera i synnerhet de ryskspråkiga landsmännen.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Ryska federationens regering och parlament.

(1) EUT C 92 E, 20.4.2006, s. 392.