Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2006/2048(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0191/2007

Ingivna texter :

A6-0191/2007

Debatter :

PV 21/06/2007 - 5
CRE 21/06/2007 - 5

Omröstningar :

PV 21/06/2007 - 8.11
CRE 21/06/2007 - 8.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2007)0287

Antagna texter
DOC 77k
Torsdagen den 21 juni 2007 - Strasbourg Slutlig utgåva
Konsumenternas förtroende för den digitala miljön
P6_TA(2007)0287A6-0191/2007

Europaparlamentets resolution av den 21 juni 2007 om konsumenternas förtroende för den digitala miljön (2006/2048(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens grönbok om översynen av konsumentregelverket (KOM(2006)0744) och dokumentet "EC Consumer Law Compendium – Comparative Analysis"(1) ,

–   med beaktande av den offentliga utfrågningen (och de expertundersökningar som lades fram vid denna utfrågning) om konsumenternas förtroende för den digitala miljön, som hölls vid Europaparlamentet den 24 januari 2007,

–   med beaktande av EG-fördraget, särskilt artiklarna 95 och 153,

–   med beaktande av sin resolution av den 23 mars 2006 om europeisk avtalsrätt och översynen av gemenskapens regelverk: utvecklingen i framtiden(2) och sin resolution av den 7 september 2006 om europeisk avtalsrätt(3) ,

–   med beaktande av gällande gemenskapslagstiftning på områdena konsumentskydd, e-handel och informationssamhällets utveckling,

–   med beaktande av det tyska ordförandeskapets stadga om konsumentmakt i den digitala miljön,

–   med beaktande av kommissionens meddelande om skräppost, spionprogram och sabotageprogram (KOM(2006)0688),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om översynen av EU:s regelverk för elektroniska kommunikationsnätverk och kommunikationstjänster (KOM(2006)0334),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0191/2007), och av följande skäl:

A.  Digital teknik är numera en del av vardagslivet, IKT (informations- och kommunikationsteknologier)-industrin spelar en viktig roll när det gäller att erbjuda plattformar, apparatur, mjukvara, informationstjänster, kommunikation, underhållning och kulturprodukter. Gränsen mellan varor och tjänster håller på att suddas ut, olika former av IKT smälter samman, inköpsmetoderna blir fler och fler och konsumenterna skapar i ökande grad själva produkters innehåll eller mervärde. I denna nya komplexa struktur blir det dessutom allt svårare att identifiera vem som tillhandahåller en enskild del av en tjänst och att förstå påverkan från ny teknik och nya affärsformer.

B.  Förtroendet för den digitala miljön är lågt hos konsumenter och näringsliv i Europa. I vissa av e-handelns aspekter ligger Europa efter Förenta staterna och Asien.

C.  Trots den digitala kommunikationens potential använder sig enbart 6 procent av konsumenterna av gränsöverskridande e-handel med varor, tjänster och innehåll, men denna siffra ökar.

D.  Trots möjligheterna till alternativ tvistlösning använder endast 3 procent av återförsäljarna sådana tjänster, och 41 procent av återförsäljarna känner inte ens till att de kan använda dessa redskap.

E.  En utveckling av EU:s digitala marknad skulle avsevärt öka EU:s konkurrenskraft i världshandeln.

F.  Den s.k. nätneutraliteten förtjänar att granskas i detalj och bevakas noggrant på gemenskapsnivå, så att man kan frigöra och helt uttömma dess potential att främja konsumenternas val och göra det möjligt även för nya företag att få jämlik tillgång till den inre marknaden.

G.  Fragmentariseringen av delar av den elektroniska marknaden inom EU hotar rättigheterna enligt gemenskapens regelverk.

H.  Den digitala klyftan är social och geografisk, och de som inte följer med i den digitala utvecklingen bor oftast i missgynnade områden och på landsbygden.

I.  Konsumenter och näringsliv i Europa har föga rättssäkerhet i gränsöverskridande e-handel inom EU, i jämförelse med nationella transaktioner och transaktioner utanför EU.

J.  En enda elektronisk transaktion omfattas av många rättsliga bestämmelser som medför sinsemellan olikartade krav, vilket inte förser vare sig näringslivets aktörer eller konsumenterna med tydliga och lättillämpade regler.

K.  Informationssamhällets framtid beror till stor del på dess förmåga att kunna garantera både ett tillräckligt starkt skydd för personuppgifter och en hög säkerhetsnivå i den digitala miljön.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja en lämplig ram för utvecklingen av e-handeln som skulle ge ett uppsving åt den för närvarande låga nivån på konsumenternas förtroende, skapa en attraktivare företagsmiljö, förbättra lagstiftningens kvalitet, stärka konsumenternas rättigheter och småföretagsoperatörernas ställning på marknaden och stoppa fragmentariseringen av den inre marknaden i den digitala miljön. Parlamentet välkomnar därför kommissionens meddelande om EU:s strategi för konsumentpolitiken 2007–2013 – Starkare konsumenter, högre välbefinnande för konsumenterna och ett effektivt konsumentskydd (KOM(2007)0099).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid sidan om försöken att förbättra kvaliteten på konsumentlagstiftning inrikta sig på att ta fram lämpliga regler för gränsöverskridande e-handel i form av standarder som frivilligt skulle följas av dem som ingår i det europeiska systemet för förtroendemärkning för gränsöverskridande e-handel.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en strategi för att öka konsumenternas förtroende för den digitala miljön i dess helhet, baserat på erfarenheterna inom initiativet för e-förtroende(4) .

4.  Europaparlamentet är övertygat om att initiativet om e-integration måste omsättas i konkreta åtgärder och det snabbt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att kräva att de medlemsstater som har undertecknat detta alleuropeiska initiativ vidtar åtgärder i detta syfte.

5.  Enligt Europaparlamentets övertygelse bör det finnas en bredare definition av begreppet konsument som är bättre anpassad till informationssamhället.

6.  Europaparlamentet är övertygat om att småföretagsoperatörer behöver särskilt skydd för att stärka sin marknadsställning i informationssamhället.

7.  Europaparlamentet betonar att det finns faktorer som leder till bristande konsumentförtroende i den digitala miljön och anser därför att det är nödvändigt att bedriva en aktiv politik och stödja särskilda mekanismer för att öka konsumenternas förtroende genom att garantera att transaktioner i den digitala miljön kan utföras på ett säkert och korrekt sätt.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen(5) , ingå samarbetsavtal om konsumentskydd med tredjeländer (särskilt med OECD-länder), vilket skulle förbättra möjligheterna att säkerställa efterlevnaden av konsumenternas rättigheter i den digitala miljön.

9.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ om att se över och uppdatera regelverket på konsumentområdet, och särskilt att e-handeln betonas så starkt.

Att öka konsumenternas förtroende för den digitala miljön

10.  Europaparlamentet anser att en ny strategi för e-förtroende skulle bidra till att öka konsumenternas förtroende, särskilt genom framsteg på följande områden:

   Att skapa ett stipendieprogram som använder sig av befintliga finansiella program för projekt som syftar till att öka konsumenternas förtroende för den digitala miljön, inbegripet utbildnings- och informationskampanjer och projekt för att kontrollera hur online-tjänster fungerar i praktiken (exempelvis anonyma kundbesök).
   Att utarbeta en elektronisk undervisningsmodul som är direkt relaterad till konsumentskydd och användarnas rättigheter i den digitala miljön inom konsumenträttsprojektet Dolceta (Development of On-Line Consumer Education Tools for Adults). I denna skulle det samtidigt tas hänsyn till unga konsumenters särskilda intressen i den digitala miljön.
   Att stödja utbildnings- och informationsprojekt som syftar till att göra små och medelstora företag mer medvetna om vad de har för skyldigheter när de tillhandahåller varor, tjänster och innehåll över en gräns i den digitala miljön.
   Att förstärka traditionella styrmedel för konsumentskyddet, så att dessa kommer till effektiv användning även i den digitala miljön, exempelvis genom att ge de europeiska konsumentcentrumen ökade befogenheter.
   Att undanröja hinder för entreprenörer som bedriver gränsöverskridande verksamhet i den digitala miljön, exempelvis genom att standardisera EU:s regler för gränsöverskridande elektronisk fakturering (e-fakturering).
   Att inrätta ett europaövergripande expertforum för utbyte av bästa nationella praxis och för att presentera en långsiktig lagstiftnings- och icke-lagstiftningsstrategi för ökat konsumentförtroende för den digitala miljön.
   Att göra konsekvensanalyser av alla lagstiftningsförslag som rör den inre marknaden för att bedöma förslagens följder för konsumenterna i den digitala miljön.
   Att samordna och stödja uppföranderegler för självreglering i Europa i enlighet med bästa praxis och de viktigaste aspekterna av effektiv självreglering (inklusive en bedömning av deras betydelse för att förbättra konsumenternas ställning på marknaden i den digitala miljön).
   Att införa kravet på en extern granskning av vissa typer av elektroniska tjänster där det finns ett extra stort behov av att se till att dessa tjänster är fullständigt säkra, för att skydda personuppgifter och personlig information (exempelvis vid bankärenden över Internet) osv.
   Att stödja obligatorisk användning av den säkraste betalningstekniken för betalningar via Internet.
   Att skapa ett europeiskt system för tidig varning, bland annat en databas, för att bekämpa bedrägeriverksamhet i den digitala miljön. Denna databas bör ge konsumenterna möjlighet att rapportera bedrägligt beteende genom att fylla i ett enkelt formulär på nätet.
   Europaparlamentet efterlyser en informationskampanj på EU-nivå om försäljning av förfalskade mediciner över Internet där det framhålls vilket allvarligt folkhälsohot detta utgör .

11.  Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är att alla medlemsstater i tid och på ett effektivt sätt införlivar Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden (direktiv om otillbörliga affärsmetoder)(6) i sin lagstiftning, eftersom detta är ett viktigt redskap för att garantera konsumentskydd vid gränsöverskridande transaktioner.

12.  Europaparlamentet anser även att ett återupplivat initiativ för e-förtroende inte enbart skulle behandla konsumentskyddet utan även ange ett samordnat angreppssätt för frågan om den digitala miljön som helhet, inbegripet analyser av faktorer utanför marknaden som skyddandet av privatlivets helgd, allmänhetens tillgång till informationsteknik (e-integration), Internetsäkerhet osv.

13.  Europaparlamentet framhåller att unionsmedborgarnas rätt till tillträde till den digitala miljön är oerhört viktig och upprepar i detta sammanhang hur viktigt det är att använda sig av lämpliga ekonomiska och rättsliga verktyg för att främja e-integration, framför allt genom att genomföra och vid behov stärka allmänna tjänsteskyldigheter på det elektroniska kommunikationsområdet, samt tillhandahålla finansiella resurser för investeringar i utvecklandet av en digital kommunikationsinfrastruktur.

14.  Europaparlamentet är övertygat om att samråd med berörda parter (företrädare för näringslivet och för konsumentorganisationerna) måste ske i fråga om kommande åtgärder.

Kulturen inom e-handeln

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att börja utforma frivilliga europeiska standarder avsedda att underlätta gränsöverskridande e-handel, dvs. europeiska standarder som överbrygger språkskillnader och skillnader mellan gällande lagstiftning i de olika medlemsstaterna – detta är en faktor som på ett allvarligt sätt hindrar såväl konsumenter som små och medelstora företag från att till fullo kunna utnyttja den inre marknadens potential i den digitala miljön.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja införandet av frivilliga standardiserade kontrakt och frivilligt standardiserade allmänna handelsvillkor för e-handel för att garantera ett balanserat förhållande, eftersom varken konsumenterna eller företagen normalt är experter på lag och teknik. Parternas möjlighet att själva utforma avtalen baserat på den grundläggande civilrättsliga principen om avtalsfrihet bör dock finnas kvar.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva att entreprenörer som frivilligt använder standardavtal och standardiserade allmänna handelsvillkor skall upplysa om avtalsvillkor som avviker från dessa.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att de bestämmelser som reglerar elektronisk kommunikation skall ändras så att insynen och offentliggörandet av information till slutanvändarna förbättras.

Europeisk förtroendemärkning för e-handel över gränserna

19.  Kommissionen uppmanas att utvärdera möjligheterna till att utarbeta en definition av villkoren och logotypen för en europeisk förtroendemärkning för att garantera ökad säkerhet på området för e-handel över gränserna då hindren för integrering av detaljhandelssidan av den inre marknaden avskaffats, och att i detta sammanhang tillhandahålla en allmän rättslig ram för frivillig förtroendemärkning i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster (direktivet om e-handel)(7) . Europaparlamentet rekommenderar att följande bör ingå:

   Ett prisvärt system.
   Ingen konkurrens med befintliga förtroende- eller kvalitetsmärkningar.
   Betalning för kostnader endast vid tvister.
   Principen om självreglering (märkningen tilldelas inte på institutionell väg, utan handlare använder den om de offentligt visar att de tillhandahållit obligatorisk information inom föreskriven tid, använt rekommenderade kontrakt, utan dröjsmål handlagt klagomål, använt sig av alternativa tvistlösningssystem eller uppfyllt andra europeiska normer).
   Böter för användning som inte är korrekt.

20.  Europaparlamentet konstaterar emellertid följande problem med att genomföra effektiva förtroendemärkningssystem:

   Parternas ovilja att investera i marknadsföringen och främjandet av sådana system.
   Det finns större risk för bedrägerier om ordentlig tillsyn saknas.

21.  Europaparlamentet är övertygat om att de mest effektiva sätten att stärka konsumenternas förtroende är

   sektorspecifika system med starkt stöd och stark tillsyn av ett handelsorgan med övergripande stöd från små och medelstora företag inom sektorn,
   sektorspecifika uppförandekoder för tjänsteleverantörer, vars införande uppmuntrades i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden(8) (tjänstedirektivet),
   oberoende konsumentrecensioner på webbplatser för att hjälpa nya kunder att göra sina val.
Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta utbytet av bästa praxis för sådana system.

22.  Europaparlamentet konstaterar att direktivet om otillbörliga affärsmetoder omfattar otillbörlig användning av förtroendemärkning eller annan märkning, liksom falska konsumentrecensioner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att deras nationella konsumentcentrum är vaksamma mot sådana former av missbruk.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera tidigare erfarenheter av befintlig och framgångsrik förtroendemärkning, särskilt förtroendemärkning som används i fler än en medlemsstat (såsom Eurolabel-märkningen), och att använda sig av dessa erfarenheter när man utformar EU-förtroendemärkningen för gränsöverskridande e-handel (inklusive bekräftelse av huruvida spridningen av förtroendemärkningen i de nya medlemsstaterna eventuellt hindras av att det saknas ekonomiska resurser för att finansiera införandet av en sådan märkning).

24.  Europaparlamentet är övertygat om att förtroendemärkning framför allt ger små och medelstora företag stor möjlighet att bygga upp konsumentförtroende i den digitala miljön.

En europeisk stadga för användarnas rättigheter i informationssamhället

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att efter samråd med konsumentorganisationerna lägga fram en europeisk stadga för användarnas rättigheter som skulle klargöra vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för informationssamhällets aktörer, däribland konsumenterna, till exempel användarnas rättigheter till digitalt innehåll (det vill säga användarnas rättigheter och skyldigheter i samband med användning av digitalt innehåll), användarnas rättigheter till grundläggande normer för driftskompatibilitet och rättigheter för särskilt sårbara användare (det vill säga att förbättra funktionshindrades tillgång till Internetsidor). För det fall att det tillfälligt skulle vara omöjligt att förbereda en sådan stadga på grund av den dynamiska utvecklingen på området uppmanar parlamentet kommissionen att lägga fram en guide som förklarar vilka rättigheter och skyldigheter informationssamhällets aktörer har enligt det gällande regelverket.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa grundläggande fri- och rättigheter för användarna i informationssamhället. Parlamentet anser i detta sammanhang att vissa fri- och rättigheter för användarna bör införas inom ramen för det kommande meddelandet om Internetbaserat innehåll på den inre marknaden).

27.  Europaparlamentet anser att Internetmiljön såväl som den digitala tekniken gör att konsumenterna erbjuds en rad olika nya produkter och tjänster och att immaterialrätten är själva grunden för dessa tjänster. Parlamentet anser att konsumenterna, för att till fullo kunna utnyttja dessa tjänster och få sina förväntningar uppfyllda, behöver klara uppgifter om vad de kan eller inte kan göra med digitalt innehåll, hanteringen av digitala rättigheter och tekniskt skydd. Parlamentet är övertygat om att konsumenterna bör ha rätt till driftskompatibla lösningar.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sprida den europeiska stadgan för användarnas rättigheter och uppmuntra medlemsstaterna och berörda organisationer att sprida den vidare till alla Internetanvändare så att dessa känner till sina rättigheter och har de medel som krävs för att utöva dem.

Fragmentarisering av den inre marknaden i den digitala miljön

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för att stoppa fragmentariseringen av den inre marknaden i den digitala miljön (det vill säga vägran att lämna tillgång till varor, tjänster och innehåll som erbjuds i gränsöverskridande sammanhang), något som avsevärt påverkar konsumenterna huvudsakligen i nya och små medlemsstater enbart på grund av deras medborgarskap, hemvist eller innehav av ett betalkort som utfärdats i en viss medlemsstat. Kommissionen uppmanas även att regelbundet underrätta parlamentet om framsteg på detta område.

30.  Europaparlamentet framhåller att det är oacceptabelt att vissa entreprenörer som levererar varor eller tillhandahåller tjänster eller innehåll över Internet i flera medlemsstater inte ger konsumenterna tillgång till deras webbsidor i andra medlemsstater utan tvingar dem att använda webbsidorna i det land som de bor i eller är medborgare i.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en bestämmelse om tillgång till produkter som levereras över gränserna, i linje med artikel 20 i tjänstedirektivet.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka hur effektiv artikel 20 i tjänstedirektivet är, särskilt när det gäller objektiva kriterier.

33.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen undersöker på vilket sätt licenser för ett visst territorium eller exklusiva kontrakt för ett visst territorium står i strid med den inre marknaden. Parlamentet uppmuntrar och uppmanar kommissionen att övergripande informera det om resultaten av dessa undersökningar.

34.  Europaparlamentet betonar vikten av att se till att det finns goda skäl för europeiska entreprenörer i den digitala miljön att erbjuda varor, tjänster och innehåll över gränserna på hela den inre marknaden.

35.  Europaparlamentet konstaterar att driftskompatibilitet är en avgörande ekonomisk faktor och betonar vikten av näringslivsdriven, tillgänglig och driftskompatibel standard på teknisk och juridisk nivå, för att möjliggöra stordriftsfördelar, garantera konsumenterna icke-diskriminerande tillgång till apparatur, tjänster och innehåll, främja en snabb utveckling av tekniken och bidra till att undvika fragmentarisering av marknaden. Verklig driftskompatibilitet mellan apparatur, tjänster och innehåll åtminstone på konsumentnivå (slutanvändare) bör främjas.

Förstärkning av konsumenternas rättsliga skydd i den digitala miljön

36.  Europaparlamentet är övertygat om att ett ökat konsumentförtroende för den digitala miljön skulle bli möjligt genom ett tydligare och förbättrat gemenskapsregelverk för konsumentfrågor som inriktas på områdesövergripande rättsliga verktyg och harmonisering av vissa aspekter av avtalsrätten i konsumentfrågor. Parlamentet uppmanar kommissionen att för parlamentet och rådet lägga fram en rapport om genomförandet av direktivet om e-handel, där frågor som rör konsumenternas förtroende ringas in.

37.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag i grönboken om översynen av konsumentregelverket om att låta digitala filer ingå i tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG av den 25 maj 1999 om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier(9) .

38.  Europaparlamentet är övertygat om att tillämpningen av systemet i fråga om orättvisa avtalsvillkor bör förstärkas på området för licensavtal med slutanvändare och bör innehålla så kallade tekniska kontraktsvillkor.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att reglerna för distansförsäljning utökas till att även omfatta avtal som ingås mellan konsumenter och yrkeshandlare vid Internetauktioner och avtal om turisttjänster (flygbiljetter, hotellvistelse, biluthyrning, fritidsverksamhet och så vidare) som beställs individuellt via Internet.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förenkla och standardisera kraven på obligatorisk information som säljaren skall tillhandahålla köparen vid e-handel och inom ramen för sådan information prioritera viktig obligatorisk information.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att försörjningskedjan i den digitala miljön öppnas för ökad insyn på sådant sätt att konsumenten alltid känner till vem leverantören är och om denne är en mellanhand eller den slutgiltiga leverantören.

42.  Europaparlamentet framhåller att det är oacceptabelt att konsumenter utan ordentlig förvarning omdirigeras från säljarens webbsida till andra webbsidor, eftersom detta för konsumenterna döljer den verkliga identiteten på den som tillhandahåller varorna, tjänsterna eller innehållet.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka konsumentskyddet i fall där konsumenten står för hela avtalsrisken, till exempel genom förskottsbetalning, särskilt vid elektroniska avtal.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda sin bedömning om åtgärder om kollektiva tvistlösningsmekanismer för gränsöverskridande tvister mellan företag och konsumenter i den digitala miljön.

45.  Europaparlamentet påminner om de positiva erfarenheterna av problemlösningsnätverket på den inre marknaden (Solvit) och nätverket av europeiska konsumentcentrum. Parlamentet efterlyser inrättandet av ett europeiskt informationssystem för e-handel som skulle kunna ge alla europeiska e-konsumenter detaljerad vägledning och information om vilka rättigheter och skyldigheter konsumenterna och företagen har i den digitala miljön, praktisk vägledning om möjligheterna att använda sig av alternativa tvistlösningssystem, både på allmän nivå och vid behov i enskilda fall.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att konsumenterna har ett effektivt skydd mot attacker mot deras säkerhet och privatliv i den digitala miljön, genom såväl lagstiftning som tekniska åtgärder.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka konsumentskyddsutvecklingen inom e-handel som sker med hjälp av mobiltelefoner, med betoning på bland annat skyddet av unga konsumenter.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta för att inom hela den inre marknaden nå målet om en hög konsumentskyddsnivå i den digitala miljön.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet (helst en gång per år) underrätta parlamentet om de framsteg som görs när det gäller konsumentskydd i den digitala miljön, däribland de praktiska åtgärder som vidtagits för att efterleva innehållet i denna resolution.

o
o   o

50.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) http://ec.europa.eu/consumers/cons_int/safe_shop/acquis/comp_analysis_en.pdf (föreligger endast på engelska).
(2) EUT C 292 E, 1.12.2006, s. 109.DT(d.m.yyyy)@DATEMSG@
(3) EUT C 305, 14.12.2006, s. 247.
(4) Se kommissionens interna arbetsdokument om konsumenternas förtroende för e-handeln: erfarenheter från initiativet för e-förtroende.
(5) EUT L 364, 9.12.2004, s. 1.
(6) EUT L 149, 11.6.2005, s. 22.
(7) EGT L 178, 17.7.2000, s. 1.
(8) EUT L 376, 27.12.2006, s. 36.
(9) EGT L 171, 7.7.1999, s. 12.

Senaste uppdatering: 26 februari 2008Rättsligt meddelande