Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Europeiska centralbankens (ECB) årsrapport 2006,

–   med beaktande av artikel 113 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 15 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken som bifogats fördraget,

–   med beaktande av sin resolution av den 2 april 1998 om demokratisk insyn i den tredje etappen av EMU(1) ,

–   med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2006 om den internationella valutafondens strategiska översyn(2) ,

–   med beaktande av sina resolutioner av den 6 juli 2006 om amerikanska underrättelsetjänsters tillgång till överförda SWIFT-bankuppgifter(3) och av den 14 februari 2007 om SWIFT, PNR-avtalet och den transatlantiska dialogen om dessa frågor(4) ,

–   med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2007 om situationen för den europeiska ekonomin: förberedande betänkande om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken 2007(5) ,

–   med beaktande av sin resolution av den 26 april 2007 om de offentliga finanserna inom EMU 2006(6) ,

–   med beaktande av kommissionens meddelande om fem år med eurosedlar och -mynt (KOM(2006)0862),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om årets bedömning av euroområdet 2007 (KOM(2007)0231),

–   med beaktande av ECB:s översyn av den finansiella stabiliteten från december 2006 och dess rapport om den finansiella integrationen i Europa från mars 2007,

–   med beaktande av kommissionens ekonomiska vårprognoser av den 7 maj 2007,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0266/2007), och av följande skäl:

A.  Euroområdets BNP ökade med 2,7 procent under 2006 mot 1,4 procent år 2005, vilket är det bästa resultatet sedan 2000, men det finns ingen anledning till självbelåtenhet, medan inflationen låg på 2,2 procent, dvs. oförändrad jämfört med 2005.

B.  Den inhemska efterfrågan, framför allt investeringarna, var den huvudsakliga drivkraften bakom den ökade tillväxten i euroområdet.

C.  Höjningen av energipriserna, med början 2005, ledde inte till något internt inflationstryck, eftersom löneökningarna förblev måttliga och inga följdeffekter iakttogs.

D.  De rekommendationer som utarbetats i parlamentets tidigare resolutioner om ECB:s årsrapport avseende insynen i omröstningen och offentliggörandet av protokollsammanfattningar har ännu inte beaktats.

E.  Europaparlamentet vill bidra till att stärka ECB:s och euroområdets roll och internationella auktoritet på den internationella scenen.

F.  Ett stort antal kandidater har förts fram för de ansvarsfulla tjänsterna i IMF, WTO och OECD, till skillnad från vad som var fallet för tjänsterna i Världsbanken.

G.  ECB fortsatte att justera räntorna under 2006 och sedan december 2005 har räntorna höjts åtta gånger med 200 punkter till den nuvarande nivån på 4 procent.

H.  Tillväxten förväntas avta något till 2,6 procent under 2007 till följd av åtstramningen av penningpolitiken, och inflationen förväntas sjunka till 1,9 procent.

I.  Bytesbalansunderskottet i Förenta staterna fortsatte att öka till 6,5 procent av BNP under 2006 och eurosystemet fortsatte att betona riskerna och osäkerheterna knutna till de fortsatt stora globala obalanserna i bytesbalanserna.

J.  De stora globala obalanserna utgör även fortsättningsvis en risk för växelkursutvecklingen och den ekonomiska tillväxten i världen och det är absolut nödvändigt att man tar itu med dessa risker.

K.  Under 2006 apprecierades eurons växelkurs med 11,4 procent mot den amerikanska dollarn, 12,4 procent mot den japanska yenen och med 8 procent mot den kinesiska renminbin.

Utvecklingen på valuta- och ekonomiområdet

1.  Europaparlamentet konstaterar att den ekonomiska återhämtningen i euroområdet har blivit en varaktig process där den inhemska efterfrågan utgör den centrala drivkraften. Parlamentet noterar vidare att 2 miljoner arbetstillfällen skapades 2006 och att arbetslösheten sjönk från 8,4 procent till 7,6 procent, men att strukturella hinder inom euroområdet, bland annat otillräckliga privata och offentliga investeringar inom vissa nyckelsektorer som forskning och utbildning, fortfarande bidrar till denna oacceptabelt höga arbetslöshetsnivå och att deltagandet på arbetsmarknaden fortfarande är lågt internationellt sett.

2.  Europaparlamentet betonar, mot bakgrund av den senaste återhämtningen, att varje ytterligare höjning av räntorna bör genomföras med försiktighet, i syfte att inte äventyra den ekonomiska tillväxten. I avsikt att stödja den ekonomiska återhämtningen måste medlemsstaterna genomföra både nödvändiga strukturreformer och investeringar.

3.  Europaparlamentet anser att det fortfarande är för tidigt för att man skall kunna särskilja återhämtningens periodiska dimension från den strukturella dimensionen, men anser att vissa strukturella reformer som varit mer långtgående än normalt redan kan ha påverkat tillväxten. Denna återhämtning bör användas som ett incitament för att genomföra nationella reformer anpassade för varje land, särskilt på området för forskning, innovation och utbildning, för att öka tillväxtpotentialen i euroområdet.

4.  Europaparlamentet noterar den låga arbetsproduktivitetstillväxten och anser att det är avgörande att lönerna ökar i linje med utvecklingen av produktiviteten för att bevara medlemsstaternas konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen i en icke-inflatorisk miljö. Parlamentet betonar dock behovet av en rättvisare fördelning av tillväxtens frukter. Parlamentet konstaterar att löneökningarna under senare år har legat under nivån för produktivitetstillväxten. Parlamentet uppmanar aktieägare och företagsledningar att visa ansvar när det gäller löner och bonusar till personer på hög nivå inom företagen, vilka har en tendens att öka oproportionerligt jämfört med vanliga lönenivåer och därigenom ger felaktiga signaler och motverkar stödet för en ansvarsfull lönepolitik.

5.  Europaparlamentet noterar att ECB bedömer löneutvecklingen som en uppåtrisk för prisstabiliteten. Parlamentet påminner i detta sammanhang om kommissionens årliga rapport om euroområdet 2007 (SEK(2007)0550) där det klart och tydligt anges att lönerna inom euroområdet har fortsatt att öka måttligt trots kraftiga oljeprisökningar.

6.  Europaparlamentet betonar att fördraget uttryckligen gör åtskillnad mellan målen för prisstabiliteten och stödet till allmänna politiska åtgärder och att de två målen därför inte kan behandlas som om de vore utbytbara.

7.  Europaparlamentet anser att budgetkonsolideringen är central och särskilt viktigt under goda år för att nå en långsiktig tillväxt, och att budgetkonsolideringen måste utformas med omsorg i syfte att öka kvaliteten hos de offentliga utgifterna. Parlamentet anser vidare att den "gyllene regeln" om att budgetunderskott endast kan motiveras av investeringar är ett betydelsefullt steg i denna riktning.

8.  Europaparlamentet konstaterar att vissa ekonomier inom euroområdet har haft betydligt bättre tillväxt än andra, och att särskilt Irland, Luxemburg, Grekland, Finland och Spanien har haft en högre genomsnittlig tillväxttakt än genomsnittet i euroområdet. Högre genomsnittlig tillväxt gäller också för flera europeiska länder utanför euroområdet. Parlamentet anser att nyttiga lärdomar kan dras av denna utveckling och att ECB borde utarbeta en särskild undersökning om de bakomliggande orsakerna till detta.

9.  Europaparlamentet konstaterar att de ekonomiska cykler som ekonomierna i medlemsstaterna inom euroområdet följer är på mycket olika stadier. ECB uppmanas att undersöka om existensen av så många olika beteenden inom ett område med gemensam valuta skulle kunna medföra problem i framtiden när det gäller ekonomisk stabilitet och tillväxt.

10.  Europaparlamentet oroar sig över den pågående apprecieringen av euron mot de flesta stora utländska valutor. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att fördraget i artikel 111 tilldelar rådet ansvaret för växelkurspolitiken utan att för den skull specificera hur detta ansvar skall utövas. Eurogruppen, rådet och ECB uppmanas att fullt ut utöva sina respektive behörigheter. Parlamentet konstaterar att denna appreciering ännu inte har skadat exporten inom euroområdet, men att konsekvenserna varierar bland medlemsstaterna. Parlamentet betonar riskerna med stora globala obalanser i bytesbalanserna som skulle kunna leda till att eurons växelkurs höjs ytterligare. Parlamentet konstaterar att det nu råder en bred enighet bland beslutsfattarna om hur problemet med globala obalanser skall hanteras. Parlamentet konstaterar att det internationella samfundets och de internationella finansinstitutionernas insatser fortfarande är helt otillräckliga. Parlamentet hoppas att genomförandet av dessa åtgärder (beslut om åtgärder för att minska budgetunderskott och främja privat sparande i Förenta staterna samt för att uppnå större flexibilitet i växelkurserna i ett antal överskottsländer i det ekonomiskt allt betydelsefullare Asien, särskilt Kina), som skall övervakas av IMF, kommer att på ett betydande sätt bidra till den gradvisa lösningen på problemet med globala obalanser.

11.  Europaparlamentet konstaterar att fastighetspriserna inom hela euroområdet har stigit kraftigt under ungefär tio års tid med få undantag, mest märkbart i Tyskland. Även om det finns vissa tecken på att denna utveckling håller på att bromsas upp, ökar lånen till hushållen för förvärv av fastigheter med cirka 10 procent per år. I Förenta staterna har huspriserna gått ner och det har där nyligen skett en försämring på hypotekslånemarknaden som skulle kunna inverka på den reala ekonomin. En sådan utveckling borde tas som en varning för vad som skulle kunna ske inom euroområdet. Parlamentet uppmanar ECB att noga övervaka denna utveckling som kan få konsekvenser för den reala ekonomin. Parlamentet uppmanar ECB att lägga fram alternativ med olika fördelar som till exempel att ta med fastigheter i det harmoniserade konsumentprisindexet eller utarbeta en särskild indikator eller föreslå särskilda åtgärder på nationell nivå, som är anpassade till skillnaderna mellan de nationella marknaderna.

12.  Europaparlamentet är oroat över att räntorna på konsumentkrediter till hushåll uppvisar de största skillnaderna. Särskilt räntor på checkräkningskrediter varierar avsevärt i euroområdet med allt ifrån mindre än 7 procent till 13,5 procent eller mer. Parlamentet rekommenderar att ECB skall undersöka orsakerna till detta.

Styrning

13.  Europaparlamentet konstaterar att ECB och dess direktion är oberoende. Parlamentet betonar nödvändigheten av att den konstitutionella princip som fastställts i fördragets artikel 112.2 b respekteras. Parlamentet upprepar sitt stöd för ECB:s oberoende samt för upprätthållandet av målet om bibehållen prisstabilitet och skyddet av dess trovärdighet när det gäller att bekämpa inflationen.

14.  Europaparlamentet anser att den mognadsnivå som samtliga aktörer i den europeiska växelkursmekanismen uppnått borde underlätta uppkomsten av en "åtgärdsblandning" som skulle åtfölja det faktiska förverkligandet av nödvändiga strukturanpassningar, som tillväxtpotentialen inom euroområdet är beroende av för sin ökning. Parlamentet förordar en aktivare makroekonomisk dialog mellan rådet, kommissionen, ECB, parlamentet och de europeiska arbetsmarknadsparterna samt stöder eurogruppens ansträngningar att skapa en sådan dialog.

Finansiell stabilitet och integration

15.  Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av en ny årsrapport från ECB om finansiell integration i Europa såsom ett användbart bidrag för att föra den europeiska finansiella integrationen framåt.

16.  Europaparlamentet stöder helhjärtat ECB:s insatser för att främja den finansiella integrationen i euroområdet, framför allt genom att fungera som en katalysator för initiativ inom den privata sektorn, som till exempel det gemensamma europeiska betalningsområdet (SEPA) och STEP-initiativet (Short-Term European Paper, dvs. kortfristiga europeiska värdepapper). Parlamentet erkänner betydelsen av ytterligare finansiell integration i Europa för att skydda Europeiska unionen från externa ekonomiska chocker.

17.  Europaparlamentet anser att ECB:s tjänster kan bidra till att främja den europeiska finansiella integrationen och konstaterar i detta hänseende att Target-systemet på ett väsentligt sätt har bidragit till att nå en hög integration av penningmarknaderna och repomarknaden. Parlamentet anser att Target 2-projektet för värdepapper skulle kunna främja integrationen och öka effektiviteten och säkerheten hos infrastrukturen för clearing och avveckling av värdepapper, som för närvarande inte är tillräckligt integrerad och driftskompatibel. Parlamentet betonar dock att ECB härigenom blir en aktiv marknadsdeltagare, vilket kräver en lämplig kontroll av ECB utanför dess behörighetsområde i penningpolitiken. Parlamentet påminner om att en presentation av en lämplig styrningsram redan borde ha skett är försenad. Parlamentet noterar därför Target 2-projektet för värdepapper med intresse och kommer att fortsätta att noggrant övervaka hur detta projekt utvecklas, och anser slutligen att det är mycket viktigt att införa en lämplig styrningsram.

18.  Europaparlamentet är fullt medvetet om den snabba ökningen av alternativa investeringsformer (hedgefonder och riskkapital). Parlamentet erkänner att de tillför likviditet och diversifiering på marknaden och skapar en möjlighet att förbättra effektiviteten i företagsförvaltningen, men delar även vissa centralbankers och tillsynsorgans oro att de också kan ge upphov till systemrisker och hög exponering för andra finansinstitut. Parlamentet välkomnar de studier som kommissionen nyligen har genomfört om hedgefonder och riskkapital men beklagar att kommissions undersökningar hittills har inriktats enbart på hindren för sådana fonders tillväxt. Kommissionen uppmanas att övervaka eventuella luckor i åtgärderna och parlamentet begär ett bredare och mer kritiskt synsätt när det gäller i vilken omfattning hedgefonderna utgör en risk för finansiell stabilitet och för riskhanteringen av graden av lånefinansiering och diversifiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera kvaliteten på tillsynen av offshorestrukturer och att öka samarbetet med tillsynsorganen inom dessa jurisdiktioner.

19.  Europaparlamentet konstaterar att utlåning vid sidan av bankerna (riskkapital) spelar en allt större roll inom den lånefinansierade sektorn i EU, och att denna utlåning är beredd att i många fall ta en större risk än de traditionella bankinstitutionerna. Parlamentet fastslår vidare att utlåningen vid sidan av bankerna på ett signifikant sätt har bidragit till mer sysselsättning och tillväxt för företagen inom den bransch där den verkar. Parlamentet anser att detta skulle kunna leda till problem vid nästa vändning i kreditcykeln och även skulle kunna leda till en mycket mer komplex cykel med omstruktureringar av stora företags skulder. Parlamentet begär därför att ECB och övriga berörda organ bedömer de befintliga skuldomstruktureringsprocessernas lämplighet i detta nya sammanhang.

20.  Europaparlamentet noterar ECB:s bestämda ståndpunkt mot de detaljerade planerna på att staten skall gå in och rädda konkursmässiga banker inom EU ("bail-out"). Parlamentet anser att större insatser måste göras för att öka samarbetet och planera uthållighetstest men att det är rätt att den moraliska risken bör minimeras genom att man beslutsamt hävdar företrädet för lösningar från den privata sektorn vid krishantering för att inte uppmuntra bankerna att ta obetänksamma risker.

21.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till rådet och ECB beträffande överföringen av uppgifter via SWIFT till de amerikanska myndigheterna om att de tillsammans borde reflektera över hur tillsynssystemet för SWIFT kan förbättras, och upprepar sin uppmaning till ECB om att banken skall agera som tillsynsmyndighet, användare och beslutsfattare när det gäller SWIFT.

Eurons externa roll

22.  Europaparlamentet fastslår att euron framgångsrikt har utvecklats till en reserv- och referensvaluta som används runt om i världen. Parlamentet påminner om att det är nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för att den positiva utvecklingen för eurons kontantanvändning skall fortsätta (till exempel fakturering av varor från flyg- och rymdsektorn och råvaror i euro).

23.  Europaparlamentet påminner om sin begäran att euroområdets representation skall bli enhetligare inom internationella finansiella institutioner i syfte att försvara euroområdets intressen med en kraft som är jämförbar med dess ekonomiska vikt.

24.  Europaparlamentet begär att ECB noggrant skall övervaka utvecklingen av användningen av euron som reservvaluta av centralbankerna och, i sin årsrapport om eurons internationella roll, presentera en kvantifiering och analysera dess konsekvenser, bland annat för växelkursen.

Demokratisk kontroll

25.  Europaparlamentet anser att när det gäller förfarandet för att utse ledamöter av ECB:s direktion, skulle den demokratiska ansvarigheten i förväg och insynen förbättras om rådet utvärderade flera potentiella kandidater och om den kandidat som föreslås av rådet sedan blev föremål för en godkännandeomröstning i parlamentet. Parlamentet betonar sin beredvillighet att tillsammans med de övriga institutionerna undersöka möjliga förbättringar av utnämningsförfarandet innan direktionen nästa gång blir aktuell för förnyelse 2010.

26.  Europaparlamentet betonar att ECB:s trovärdighet också är beroende av en hög grad av insyn i beslutsprocessen. Därför återupprepas begäran att man kort efter ECB-rådets möten offentliggör sammanfattningsprotokoll med en tydlig redogörelse av argumenten för och emot de beslut som fattats och huruvida eller inte dessa beslut fattades enhälligt.

27.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet har förkastat systemet med rotationsomröstning som tillämpas för beslut inom ECB-rådet, i den form det antogs 2003, då det är alltför komplicerat. Europaparlamentet anser att man, med tanke på framtida utvidgningar av euroområdet, bör införa ett system som förenar rättvisa och effektivitet.

28.  Europaparlamentet uppmanar ECB att i sin kommunikationsstrategi prioritera utfrågningen av dess ordförande av parlamentets behöriga utskott för ekonomi och valutafrågor.

29.  Europaparlamentet ber ECB tillhandahålla parlamentet och allmänheten en årlig sammanfattning av de åtgärder som vidtagits för att förbättra bankens prestationer i linje med denna resolution.

Fem år med eurosedlar och euromynt

30.  Europaparlamentet konstaterar att värdet på de eurosedlar som är i omlopp har fortsatt att öka snabbt, med en ökning på 11,2 procent 2006. Denna stadiga ökning fortsatte att huvudsakligen bero på sedlar med höga valörer, särskilt 500-eurosedlar, vars antal i omlopp har ökat med 13,2 procent. Parlamentet upprepar sin uppmaning till ECB att undersöka orsakerna till denna betydande ökning och att analysera typen av transaktioner som genomförts med dessa sedlar och fördelningen av efterfrågan per land, i syfte att fastställa eventuella risker i samband med dessa.

o
o   o

31.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att vidarebefordra denna resolution till rådet, kommissionen, Eurogruppens ordförande och till Europeiska centralbanken.

(1) EGT C 138, 4.5.1998, s. 177. (2) EUT C 291 E, 30.11.2006, s. 118. (3) Antagna texter, P6_TA(2006)0317. (4) Antagna texter, P6_TA(2007)0039. (5) Antagna texter, P6_TA(2007)0051. (6) Antagna texter, P6_TA(2007)0168.