Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel (KOM(2006)0372),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram(1) ,

–   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (KOM(2006)0373),

–   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (KOM(2006)0388),

–   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om statistik om växtskyddsmedel (KOM(2006)0778),

–   med beaktande av artikel 175 i fördraget,

–   med beaktande av artikel 6 i fördraget, enligt vilken miljöskyddskraven ska integreras i utformningen och genomförandet av gemenskapens politik, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung(2) ,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område(3) (ramdirektivet om vatten), rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten(4) , rådets direktiv 75/440/EEG av den 16 juni 1975 om den kvalitet som krävs på det ytvatten som är avsett för framställning av dricksvatten i medlemsstaterna(5) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring(6) ,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) och inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet(7) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/121/EG av den 18 december 2006 om ändring av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen för att anpassa det till förordning (EG) nr 1907/2006(8) ,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador(9) , rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av naturliga livsmiljöer och vilda djur och växter(10) och rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar(11) ,

–   med beaktande av syntesrapporten från Europeiska kommissionen och de nederländska ministerierna för bostäder, fysisk planering och miljön och för jordbruk, naturförvaltning och fiske om möjligheterna för EU:s framtida miljöpolitik för växtskyddsmedel ("Possibilities for future EU environmental policy on plant protection products") (1997),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0291/2007), och av följande skäl:

A.  Användningen av växtskyddsmedel i EU var fortsatt hög under perioden 1992–2003 och har inte minskat, trots de proaktiva åtgärder för att minska användningen av bekämpningsmedel i jordbruket som framgångsrikt har genomförts i vissa medlemsstater.

B.  Fortfarande finns oönskade mängder av vissa bekämpningsmedel i miljön, särskilt i mark och vatten, och bekämpningsmedelsrester som överskrider gränsvärdena förekommer alltjämt i jordbruksprodukter.

C.  Fördelarna med att använda bekämpningsmedel är obestridliga liksom deras roll för att säkra en effektiv, hållbar och konkurrenskraftig jordbruksproduktion i Europa. Allmänheten bör dock informeras bättre om möjliga miljö- och hälsorisker och om de negativa effekter som användningen kan medföra på både kort och lång sikt.

D.  All fortsatt användning av bekämpningsmedel bör ske endast om försiktighetsprincipen respekteras så att människors hälsa och ekosystemen i vatten och på land skyddas. Det innebär att bekämpningsmedel inte bör användas innan alla konsekvensbedömningar om hur hälsa och miljö påverkas har genomförts. Jämförelser av uppgifter och bästa praxis för att minska användningen i de olika medlemsstaterna bör uppmuntras och användas som riktmärke.

E.  Än så länge saknas ett öppet system för att redovisa och övervaka användningen av bekämpningsmedel och mängden bekämpningsmedelsrester i produkter. Lämpliga indikatorer behöver också utvecklas.

1.  Europaparlamentet inser behovet av en europeisk rättslig ram för användningen av bekämpningsmedel eftersom gällande lagstiftning inte har räckt till för att minimera de faror och risker som bekämpningsmedel medför för hälsa och miljö.

2.  Europaparlamentet anser att det behövs ny lagstiftning som är tydligare inriktad på att minska användningen av bekämpningsmedel och som försöker uppnå ambitiösare miljömål genom att ge betydelsefullt stöd till ekologiskt jordbruk och integrerade produktionssätt.

3.  Europaparlamentet välkomnar den temainriktade strategin för hållbar användning av bekämpningsmedel (den temainriktade strategin). I strategin påpekas bristerna i det nuvarande gemensamma regelverket och det föreslås att regler ska antas också för användningsfasen, för att på så sätt "täppa till luckan" mellan utsläppandet av växtskyddsmedel på marknaden och slutet av livscykeln för dessa produkter.

4.  Europaparlamentet påpekar att EU vid det här laget har utfärdat mer än ett dussin rättsakter som direkt eller indirekt reglerar användningen av växtskyddsmedel. Parlamentet betonar emellertid att de föreslagna bestämmelserna om användning av växtskyddsmedel är ett steg i rätt riktning.

5.  Europaparlamentet noterar att den temainriktade strategin bara omfattar gruppen växtskyddsmedel. Parlamentet uppmanar kommissionen att genast utvidga den temainriktade strategins räckvidd till att även omfatta de bekämpningsmedel (biocidprodukttyper 14–19) som avses i bilaga V till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden(12) , eftersom dessa medför liknande risker för människors hälsa och miljön, samt att snarast utöka den temainriktade strategins räckvidd till att också omfatta andra biocidprodukter.

6.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att ändra beteendet hos dem som använder bekämpningsmedel för att undvika felanvändning, överanvändning och förgiftningsolyckor. Parlamentet välkomnar därför inrättandet av ett system för utbildning av yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel, för vilket kommissionen bör ta fram riktlinjer som tar hänsyn till skillnaderna mellan olika regioner i EU. Certifiering och utbildning måste vara ett krav när yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel anställs. Dessa bör också ges kontinuerlig fortbildning för att kunna uppdatera sina tekniska färdigheter och kunskaper så att en säker och effektiv användning av bekämpningsmedel kan säkras. Man bör även förbättra och inrätta nya rådgivningstjänster för jordbrukare för att öka deras kunskaper och på så sätt uppnå en säker användning av bekämpningsmedel och uppmuntra utbyte av god praxis.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i enlighet med principen om att förorenaren ska betala, undersöka hur producenter av växtskyddsmedel och/eller de verksamma ämnena i dessa lämpligen bör bidra till kostnaderna för behandling eller återställning av skador på människors hälsa eller miljön som kan uppstå genom användning av växtskyddsmedel.

8.  Europaparlamentet rekommenderar att försäljning och distribution av bekämpningsmedel övervakas av en kvalificerad yrkesperson eller behörig sakkunnig, och att transaktionerna registreras för att marknadsföringen och användningen av dessa produkter ska kunna kontrolleras på lämpligt sätt.

9.  Europaparlamentet understryker att en effektiv minimering av de faror och risker som användningen av bekämpningsmedel medför för hälsa och miljö förutsätter en konstruktiv dialog med tredjeländer och kapacitetsuppbyggnad, bland annat genom ekonomiska stimulansåtgärder och genom att låta produkter som importeras till EU undergå stränga kontroller för att garantera en likvärdig konkurrensnivå.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att gentemot EU:s grannländer upprätta en skydds- och samarbetsstrategi för användning av bekämpningsmedel och växtskyddsmedel.

11.  Europaparlamentet understryker medias viktiga roll för att upplysa allmänheten, i synnerhet icke yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel, i frågor som rör bekämpningsmedel och föreslår att man anordnar offentliga informationskampanjer och insatser för att öka medvetenheten.

12.  Europaparlamentet välkomnar allmänt de åtgärder som kommissionen föreslår, men betonar att ambitiösa nationella handlingsplaner från medlemsstaterna är avgörande för hela processen.

13.  Europaparlamentet beklagar vidare att kommissionen har valt att inte använda kvantitativa och kvalitativa kriterier i de nationella handlingsplanerna, vilket innebär en sänkt ambitionsnivå för dessa planer.

14.  Europaparlamentet understryker att utan kvantitativa minskningsmål i de nationella handlingsplanerna blir formuleringen om att "minska faror, risker och beroendet av bekämpningsmedel" väldigt vag och oklar och kommer inte att sätta press på medlemsstaterna att minska användningen av bekämpningsmedel eller att prioritera icke-kemiska alternativ för växtskydd och odling.

15.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen bör kombinera målet att eliminera faror, risker och beroendet av bekämpningsmedel med kvantitativa kriterier i de nationella handlingsplanerna, genom att ålägga medlemsstaterna att anta egna nationella mål, tidsplaner och minskningskriterier för användningen av bekämpningsmedel. I detta sammanhang bör man beakta de positiva erfarenheterna från vissa medlemsstater som redan använder kvantitativa minskningsmål, vilket visar att det går att minska användningen av bekämpningsmedel utan några större kostnader för jordbrukarna.

16.  Europaparlamentet betonar att om man minskar användningen av växtskyddsmedel för att begränsa den risk dessa utgör och försöker hitta andra växtskyddsprodukter, resurser och metoder som är miljövänligare och mindre skadliga för människor och djur, så kommer detta att innebära fördelar för miljön och folkhälsan, samt högre kvalitet på EU:s jordbruksprodukter och en ökning av deras mervärde på grund av en större medvetenhet hos allmänheten och en ökad känslighet bland konsumenter för dessa frågor.

17.  Europaparlamentet instämmer i att de nationella handlingsplanerna bör anpassas till de särskilda förhållandena i fråga om klimat, jordbruk och skadegörare i varje medlemsstat där en viss specifik behandling krävs, framför allt när det gäller mindre vanliga grödor.

18.  Europaparlamentet ber kommissionen att ange vilka gemenskapsmedel medlemsstaterna kan ansöka om för att genomföra undersökningar, upprätta databaser och förbättra kunskaperna om bekämpningsmedel.

19.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att det viktigaste förväntade resultatet av denna temainriktade strategi är en minskning av de negativa effekterna som användning av bekämpningsmedel har på människors hälsa.

20.  Europaparlamentet beklagar att hälsa bara berörs flyktigt i den temainriktade strategin, trots att bekämpningsmedel har samband med skador på immunförsvaret, endokrina störningar, neurotoxiska skador och cancer(13) .

21.  Europaparlamentet understryker att ämnen som är cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska, persistenta, bioackumulerande eller toxiska, eller som orsakar endokrina störningar, inte får godkännas som verksamma ämnen i bekämpningsmedel.

22.  Europaparlamentet påpekar att foster, spädbarn, barn, gravida kvinnor, äldre, kroniskt sjuka, personer som redan har medicinska problem, användare av bekämpningsmedel samt landsbygdsbor och landsbygdssamhällen är mer känsliga och utsatta för bekämpningsmedel än resten av befolkningen, särskilt för de sammantagna effekterna av olika slags bekämpningsmedel.

23.  Europaparlamentet påpekar att ett växtskyddsmedel måste vara godkänt för att få användas och att godkännandet grundar sig på en vetenskaplig bedömning av växtskyddsmedlet och dess verksamma ämnen. Vid bedömningen undersöks de risker ett korrekt använt växtskyddsmedel har på människors och djurs hälsa samt miljön.

24.  Europaparlamentet anser att mer forskning behövs om hälsoeffekterna av användningen av bekämpningsmedel, i synnerhet kombinerad och ackumulerad användning.

25.  Europaparlamentet ställer sig mycket positivt till att ämnen förbjuds på grund av sina inneboende risker och till den så kallade substitutionsprincipen, som innebär att farliga ämnen kommer att avlägsnas från marknaden när säkrare alternativ finns, däribland icke-kemiska.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, tillsammans med medlemsstaterna och industrin, vidta åtgärder mot införsel och saluföring av förfalskade och/eller icke tillåtna växtskyddsmedel.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att, om man vid bedömningar av mängden bekämpningsmedel i importerade livsmedel upptäcker att gällande gränsvärden har överskridits, samma åtgärder och sanktioner vidtas som vid EU-producerade produkter. Parlamentet kräver att tillräckligt regelbundna kontroller av importvaror (vilka i allmänhet omfattas av mindre sträng lagstiftning när det gäller användningen av växtskyddsmedel och innebär en högre risk för illegala bekämpningsmedelsrester) utförs omgående och på samma sätt i alla medlemsstater, för att förhindra att europeiska jordbrukare och producenter behandlas orättvist, samt att jämlika villkor skapas för alla aktörer inom EU.

28.  Europaparlamentet efterlyser lämpliga kontroller av och förbud mot EU:s import av livsmedel som producerats med hjälp av växtskydds- och bekämpningsmedel vars användning och marknadsföring inte är tillåten inom EU.

29.  Europaparlamentet efterlyser samordnade system för insamling av information om produktion, import, export, försäljning, distribution och användning av allmänt tillgängliga bekämpningsmedel.

30.  Europaparlamentet anser att oönskad exponering bara kan undvikas om man utser områden, även skyddade dricksvattenområden, med kraftigt minskad eller ingen användning av bekämpningsmedel och ger vattenmiljön bättre skydd mot förorening med bekämpningsmedel. "Buffertzoner" som har en lämplig omfattning med hänsyn till olika jordbruks- och väderförhållanden samt geografiska förhållanden bör inrättas. Parlamentet anser att användning av bekämpningsmedel bör förbjudas i och i närheten av bostadsområden i städer, offentliga parker, idrottsplatser, skolgårdar och lekplatser, eftersom kommissionen har konstaterat att exponering för bekämpningsmedel på sådana platser utgör en stor risk för allmänheten.

31.  Europaparlamentet noterar att europeiska grundvatten och ytvatten innehåller förorenande bekämpningsmedel och framhåller behovet av att göra den temainriktade strategin mer samstämd med ramdirektivet om vatten. Det är emellertid oftast bara dricksvattnet som renas, medan människor får i sig resten av det förorenade vattnet via växter och djur, med höga behandlingskostnader i ett senare skede som följd.

32.  Europaparlamentet inser att förbudet mot flygbesprutning är oundvikligt, men anser ändå att metoden kan användas när den medför tydliga miljöfördelar eller där rimliga alternativ saknas. Emellertid bör det vara obligatoriskt att informera allmänheten om tidpunkten för flygbesprutning och om vilka mängder och typer av bekämpningsmedel som kommer att användas.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda gemenskapens harmonisering av gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester, eftersom den nuvarande situationen innebär att det råder ojämlika villkor inom EU, vilket hämmar handeln och leder till osäkerhet hos konsumenterna.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa så låga gränsvärden som möjligt för bekämpningsmedelsrester, såvida det inte kan bevisas att det även med bästa tillgängliga tekniker och metoder är omöjligt att hamna under en viss nivå. Medlemsstaterna uppmanas i detta sammanhang att förbättra kontrollen av koncentrationen av bekämpningsmedel i livsmedelsprodukter och i miljön.

35.  Europaparlamentet välkomnar förslaget att uppmana medlemsstaterna att inte längre tillåta reducerade momssatser på bekämpningsmedel. Kommissionen bör hjälpa medlemsstaterna att införa lämpliga stödåtgärder för jordbrukare vilka ska finansieras genom landsbygdsstödet.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa medlemsstaterna att skapa ett system med skatter eller avgifter som kan påverka användningen av bekämpningsmedel både kvantitativt och kvalitativt.

37.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att föreslå tydliga definitioner och minimikriterier för integrerat växtskydd, med beaktande av den växande andelen områden med ekologiskt jordbruk i Europa, och göra allmänna och grödspecifika normer för integrerat växtskydd tillämpliga för all jordbruksmark, utom sådan som odlas ekologiskt.

38.  Europaparlamentet noterar att ett stort antal miljömässiga hänsyn har integrerats i de olika förordningar som utgör den gemensamma jordbrukspolitiken och att jordbrukets produktionsmetoder därmed har blivit miljövänligare.

39.  Europaparlamentet betonar att man behöver sprida jordbruksmetoder som främjar användningen av lägre doser bekämpningsmedel (bland annat integrerad produktion och ekologiskt jordbruk). Dessa metoder kommer att bidra till en totalt sett minskad användning av bekämpningsmedel.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja både jordbruk med liten användning av bekämpningsmedel och ekologiskt jordbruk samt att se till att yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel går över till en miljövänligare användning av tillgängliga växtskyddsmetoder, där icke-kemiska växtskydds- och odlingsmetoder, exempelvis växelbruk och ogräsrensning, ges företräde framför systematisk användning av bekämpningsmedel.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla tillräckliga medel för resistensforskning, för förädling och framtagande av en mångfald av nyttoväxtsorter med olika resistensegenskaper, för forskning om växelbruks- och jordbearbetningsmetoder med syfte att bekämpa skadedjur och växtsjukdomar och för innovation när det gäller växtskydd (inklusive icke-kemiska alternativ).

42.  Europaparlamentet betonar att den globala uppvärmningen sannolikt leder till en ökad population av skadegörare som kan orsaka fler och kraftigare utbrott. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en undersökning av hur klimatförändringen påverkar inte enbart jordbruksproduktionen, utan även miljöskyddet.

43.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera säker lagring och hantering av bekämpningsmedel. De måste också se till att tomma förpackningar och oanvända bekämpningsmedel som har passerat bäst-före-datum samlas in under kontrollerade former liksom att gamla bekämpningsmedel hanteras i enlighet med reglerna för farligt avfall.

44.  Europaparlamentet kräver att befintliga gemenskapsmedel skall användas för säkert bortskaffande av gamla bekämpningsmedel, med tanke på att mer än 200 000 ton bekämpningsmedel i EU ännu lagras såväl under jord som utomhus.

45.  Europaparlamentet noterar att välskött spridningsutrustning är avgörande för att minska bekämpningsmedlens negativa effekter på hälsa och miljö, särskilt för berörda arbetstagare, jordbrukare och boende. Utrustningen måste därför kontrolleras regelbundet.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmärksamma den synnerligen brännande frågan om dödligheten bland tambin. Detta problem hänger samman med att utsäde av solrosor och majs systematiskt behandlas med vissa insektsgifter (aktiva beståndsdelar "Fipronil" och "Imidacloprid").

47.  Europaparlamentet understryker behovet av att ändra de handelsnormer för form, storlek och estetisk kvalitet på färsk frukt och färska grönsaker som gäller i Europa, eftersom dessa normer stimulerar till en intensiv användning av bekämpningsmedel.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma den temainriktade strategin som en ram för nuvarande och kommande lagstiftning. De instrument som föreslås bör överensstämma med och komplettera varandra så att de tillsammans bildar en genomförbar helhet.

49.  Parlamentet välkomnar att kommissionen mot bakgrund av sin temainriktade strategi har föreslagit en omfattande rättslig gemenskapsram för åtgärder som syftar till en hållbar användning av växtskyddsmedel.

50.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT L 242, 10.9.2002, s. 1. (2) EUT L 70, 16.3.2005, s. 1. (3) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1. (4) EGT L 330, 5.12.1998, s. 32. (5) EGT L 194, 25.7.1975, s. 26. (6) EUT L 372, 27.12.2006, s. 19. (7) EUT L 396, 30.12.2006, s. 1. (8) EUT L 396, 30.12.2006, s. 850. Rättelse i EUT L 136, 29.5.2007, s. 281. (9) EUT L 143, 30.4.2004, s. 56. (10) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. (11) EGT L 103, 25.4.1979, s. 1. (12) EGT L 123, 24.4.1998, s. 1. (13) Kommissionens meddelande om en europeisk strategi för miljö och hälsa, KOM(2003)0338, s. 5.