Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2008/2005(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0255/2008

Ingivna texter :

A6-0255/2008

Debatter :

PV 08/07/2008 - 12
CRE 08/07/2008 - 12

Omröstningar :

PV 09/07/2008 - 5.17
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0354

Antagna texter
DOC 67k
Onsdagen den 9 juli 2008 - Strasbourg Slutlig utgåva
En europeisk strategisk plan för energiteknik
P6_TA(2008)0354A6-0255/2008

Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2008 om den europeiska strategiska planen för energiteknik (2008/2005(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande "En europeisk strategisk plan för energiteknik (SET-planen): Mot en framtid med låga koldioxidutsläpp" (KOM(2007)0723) (SET-planmeddelandet),

–   med beaktande av den fullständiga konsekvensbedömningen (SEK(2007)1508), "Den tekniska planen" (SEK(2007)1510) och "Kapacitetsplanen" (SEK(2007)1511) som åtföljer SET-planmeddelandet,

-   med beaktande av kommissionens meddelande "Mot 20–20 till 2020: Europas möjligheter i samband med klimatförändringarna" (KOM(2008)0030),

-   med beaktande av konsekvensbedömningen av paketet med genomförandebestämmelser för EU:s mål i fråga om klimatförändringar och förnybar energi fram till 2020 (SEK(2008)0085),

-   med beaktande av kommissionens meddelande "Stöd till tidig demonstration av hållbar energiutvinning från fossila bränslen" (KOM(2008)0013),

-   med beaktande av kommissionens arbetsdokument "Stöd till el från förnybara energikällor" (SEK(2008)0057),

-   med beaktande av kommissionens meddelande "En energipolitik för Europa" (KOM(2007)0001),

-   med beaktande av kommissionens meddelande "Ekonomiska reformer och konkurrenskraft: det viktigaste i den europeiska konkurrenskraftsrapporten 2006" (KOM(2006)0697),

-   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av förnybar energi (KOM(2008)0019),

-   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapens system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (KOM(2008)0016),

-   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, 96/61/EG, direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och förordning (EG) nr 1013/2006 (KOM(2008)0018),

-   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)(1) ,

-   med beaktande av rådets beslut 2006/976/Euratom av den 19 december 2006 om det särskilda programmet för genomförande av sjunde ramprogrammet (2007–2011) för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet(2) ,

-   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1639/2006 av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013)(3) ,

-   med beaktande av förslaget till rådets förordning om bildandet av det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas (KOM(2007)0571),

-   med beaktande av sin resolution av den 25 september 2007 om en färdplan för förnybar energi i Europa(4) ,

-   med beaktande av sin resolution av den 31 januari 2008 om en handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna(5) ,

-   med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2008 om den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi(6) ,

-   med beaktande av sin ståndpunkt av den 11 mars 2008 om Europeiska institutet för innovation och teknik(7) ,

-   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den 8–9 mars 2007,

-   med beaktande av slutsatserna från rådets möte (transport, telekommunikation och energi) den 28 februari 2008 om den europeiska strategiska planen för energiteknik,

-   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den 13–14 mars 2008,

-   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

-   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0255/2008), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentet, rådet och kommissionen har vid flera tillfällen betonat att hantering av klimatförändringarna, förbättring av energitryggheten och förstärkning av den europeiska ekonomins konkurrenskraft är målen för den europeiska energi- och klimatpolitiken.

B.  Hotet från klimatförändringarna fortsätter att växa och partsmötena COP14 i Poznan och COP15 i Köpenhamn kommer att vara avgörande för att åstadkomma ett internationellt avtal om klimatförändringar som kan ersätta Kyotoprotokollet.

C.  I Sternrapporten om klimatförändringarnas kostnader konstateras att det blir betydligt dyrare att inte vidta några åtgärder mot klimatförändringarna än att göra det.

D.  EU:s beroende av importerade fossila bränslen kan öka till 65 procent av den totala förbrukningen fram till 2030.

E.  Kommissionen har uppskattat att det kommer att kosta EU 70 000 000 000  EUR per år till 2020 att genomföra EU:s mål för minskade utsläpp av växthusgaser och förnybara energikällor.

F.  Att förbättra energieffektiviteten är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska utsläppen av växthusgaser.

G.  Forskning och teknisk utveckling är nyckeln till att uppnå målen med den europeiska energipolitiken.

H.  En bättre samverkan i EU:s framtida forskning om energiteknik kommer med nödvändighet att stimulera hållbar ekonomisk tillväxt, bidra till den europeiska ekonomins komparativa fördelar, förbättra sysselsättningen och sålunda bidra till att uppnå målen i Lissabonstrategin och motverka klimatförändringarna.

I.  I det sjunde ramprogrammet anslås endast 2 300 000 000 EUR till energiforskning under den sjuåriga perioden.

J.  Den privata sektorns investeringar i forskning om energiteknik är mycket begränsade i EU i jämförelse med de satsningar som görs av konkurrenter i tredje länder eller i andra sektorer inom EU.

K.  De offentliga och privata energiforskningsbudgetarna inom EU har minskat avsevärt sedan 1980-talet, och EU uppvisar dåliga resultat vid internationella jämförelser av innovationsindikatorer som baseras på utgiftsnivåer för teknisk forskning.

L.  Det är motiverat och nödvändigt med offentliga åtgärder till stöd för ny, mindre förorenande energiteknik eftersom denna inledningsvis är dyrare än den teknik som ersätts och därför vid marknadsetableringen kanske inte medför några handelsvinster eller leder till bättre priser för konsumenterna.

Behovet av en strategisk plan för energiteknik

1.  Europaparlamentet välkomnar den europeiska strategiska planen för energiteknik (SET) och anser att en europeisk energipolitik som får ett tillräckligt finansiellt stöd är avgörande för att uppnå EU:s energi- och klimatförändringsmål för 2020.

2.  Europaparlamentet betonar att EU måste uppfylla sina mål för minskade utsläpp av växthusgaser, energieffektivitet och förnybar energi senast 2020 och samtidigt upprätthålla en konkurrenskraftig och hållbar ekonomi. Parlamentet anser att innovativ, billig energiteknik med låga koldioxidutsläpp, energieffektivitet och förnybar energi måste utvecklas och tas i bruk för att minska kostnaderna för utsläppsminskning, skapa nya marknader för EU:s industri och säkra ett världsomfattande engagemang för att bekämpa klimatförändringarna.

3.  Europaparlamentet anser att det för att uppnå dessa mål är nödvändigt att minska kostnaderna för miljövänlig energi och stärka innovationen i energisektorn. Parlamentet anser att man därför måste förbättra tekniköverföringen från forskningscentrum till företag, förkorta tiden för marknadsetablering, råda bot på den nuvarande passiviteten i fråga om teknik och lagstiftning samt förbättra sammanlänkningen av näten.

4.  Europaparlamentet anser att det också krävs ny teknik, särskilt teknik för förnybar energi och energieffektivitet, för att underlätta diversifieringen av energikällor, minska energiefterfrågan och tillhandahålla renare och säkrare metoder för att använda inhemska resurser i syfte att öka energiförsörjningstryggheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en utvärdering av EU:s energiresurser.

5.  Europaparlamentet anser att SET-planen bör stödja många olika verksamheter som stimulerar en offentlig debatt om fördelarna med olika former av ny energiteknik, främst genom konsumentupplysning och informationskampanjer.

6.  Europaparlamentet anser att billigare och effektivare teknik med låga koldioxidutsläpp kan bidra till att möjliggöra ett nytt internationellt klimatförändringsavtal som kan ersätta Kyotoprotokollet.

Samordning och strategisk planering

7.  Europaparlamentet betonar behovet av att öka samordningen av strategisk energiteknik på olika nivåer och mellan olika parter. Parlamentet betonar även vikten av att undvika onödig byråkrati, skapa enkelhet och tydlighet och säkerställa en omfattande delaktighet för alla potentiella partner när samordningen förbättras, exempelvis genom den föreslagna Europeiska gemenskapens styrgrupp om strategiska energitekniker och den föreslagna europeiska alliansen för energiforskning, som borde vara öppna för alla europeiska forskningscentrum oavsett storlek och resurser.

8.  Europaparlamentet stöder inrättandet av en styrgrupp på hög nivå och ett insynsvänligt och lättillgängligt system för information om energiteknik, särskilt för små och medelstora företag, och begär att kommissionen håller parlamentet underrättat såväl om inrättandet av denna grupp och dess insatser som om informationsstrategin.

9.  Europaparlamentet konstaterar att de instrument som har utvecklats inom ramprogrammen (ERA-NET, NoE, ETP) kan användas för att stödja det framtida europeiska informationssystemet för energiteknik.

10.  Europaparlamentet betonar att ett samordnat samarbete med medlemsstaterna är nödvändigt för att uppnå de mål som fastställts samt maximera fördelarna och minska kostnaderna. Parlamentet anser att gemenskapsinstrument på medlemsstatsnivå, som exempelvis strukturfonderna, kan stärka forsknings-, utvecklings- och innovationskapaciteten på dessa områden.

11.  Europaparlamentet betonar att det är av avgörande betydelse att samordningen förbättras med tredjeländer och att det internationella samarbetet stärks så att det går att genomföra en samordnad och differentierad strategi för såväl utvecklade ekonomier som utvecklings- och tillväxtekonomier.

12.  Europaparlamentet betonar att kapaciteten hos EU:s forskningsbas måste bli större och att vidareutbildning och fortbildning är nödvändigt för att de mänskliga resurserna ska ha den omfattning och kvalitet som krävs för att man fullt ut ska kunna dra nytta av nya tekniska möjligheter. Parlamentet anser att en samlad strategi för alla särskilda program inom det sjunde ramprogrammet skulle kunna bidra till detta.

13.  Europaparlamentet påpekar risken för att nya initiativ dubblerar varandra och uppmanar kommissionen att överväga hur de nya europeiska näringslivsinitiativen kommer att passa ihop med de befintliga programmen, inklusive det sjunde ramprogrammet, och särskilt med de europeiska teknikplattformarna, de gemensamma teknikinitiativ som inrättats inom ramen för det sjunde ramprogrammet, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och Europeiska institutet för innovation och teknik samt dess kunskaps- och informationsgrupper om klimatförändringar och energi. Parlamentet uppmanar kommissionen att förklara hur de europeiska näringslivsinitiativen kommer att bidra till synergieffekter mellan gemenskapsnivån och den nationella nivån.

14.  Europaparlamentet påpekar återigen att SET-planen måste bidra till uppbyggnaden av kapacitet för forskning och innovation på energiområdet på EU-nivå. Parlamentet håller med kommissionen om att alleuropeisk forskningsinfrastruktur är en del av lösningen. Parlamentet ber därför Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur att fastställa behovet av europeisk forskningsinfrastruktur på området för innovativ energiteknik, som exempelvis förnybar energiteknik.

15.  Europaparlamentet anser att de transeuropeiska energinäten och de förenklade förfarandena för godkännande inom denna sektor har en grundläggande roll i EU:s strategiska energipolitik.

Forskning och överföring av teknik

16.  Europaparlamentet betonar att den nödvändiga samordningen måste utvidgas till att omfatta de olika vetenskapliga och teknologiska områden som mot bakgrund av sin tvärvetenskapliga natur spelar en roll i forskningen om och utvecklingen av energiteknik. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att stärka forskningen inom grundläggande vetenskaper som exempelvis biologi, informationsteknik, materialvetenskap och makroteknik.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta möjligheterna att utnyttja energiteknik i de nyligen anslutna medlemsstaterna och att införa stödmekanismer som baserar sig på EU:s strategier.

18.  Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra överföringen av teknik från forskningscentrum till företag. Parlamentet kräver att det nya europeiska institutet för innovation och teknik spelar en roll på detta område.

19.  Europaparlamentet kräver att den privata sektorn investerar mer i forskningen och tar större risker, eftersom detta är en förutsättning för att EU ska bli ledande inom denna sektor.

Europeiska näringslivsinitiativ

20.  Europaparlamentet framhåller att stödet till teknik med låga koldioxidutsläpp för demonstrations- och kommersialiseringsfasen för ny decentraliserad förnybar teknik måste ökas och välkomnar därför de föreslagna europeiska näringslivsinitiativen. Parlamentet betonar dock att det också krävs ett ökat stöd till FoU i fråga om teknik som kommer att behövas på längre sikt, med särskild betoning på strategiskt betydelsefull teknik som exempelvis solenergiteknik, som kan leda till att Europa blir energioberoende på lång sikt.

21.  Europaparlamentet anser att de europeiska näringslivsinitiativen bör inriktas på de områden som har störst potential att bidra till att på en hållbar grund uppnå EU:s mål för klimatförändringar, energieffektivitet och förnybar energi samt att bidra till lägre kostnader och marknadsintroduktion på längre sikt.

22.  Europaparlamentet begär att man vid fastställandet av vilka europeiska näringslivsinitiativ som ska prioriteras ska ta hänsyn till livscykeln för varje teknik och dess inverkan på miljön i varje skede av produktionsprocessen. Parlamentet begär att man ska beakta möjligheterna att överföra denna teknik till utvecklingsekonomierna för att minska teknikklyftan i förhållande till dessa länder.

23.  Europaparlamentet efterlyser en ökad tekniköverföring mellan industriländerna och begär att man inleder vetenskapligt samarbete med andra industriländer i syfte att utveckla ny energiteknik.

24.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att europeiska näringslivsinitiativ ska genomföras på olika sätt beroende på hur tekniken ser ut och anser att den typen av anpassningsmöjlighet skulle göra det möjligt att inrätta strategiska allianser mellan medlemsstater, lokala och regionala myndigheter, forskningscenter och den privata sektorn för att utveckla en viss teknik. Parlamentet uppmanar dessa organ att skyndsamt utveckla förslag till europeiska näringslivsinitiativ tillsammans.

25.  Europaparlamentet stöder helhjärtat förslagen till europeiska näringslivsinitiativ i fråga om vindkraft, solkraft, bioenergi, avskiljning, transport och lagring av koldioxid, elnät och fissionsteknik.

26.  Europaparlamentet begär att framför allt forskningen om biobränslen intensifieras, för att säkerställa att biobränsleproduktionens samlade miljöeffekt blir entydigt positiv.

27.  Europaparlamentet konstaterar att det är viktigt att utveckla storskalig omvandling av biomassa till gas för att producera vätgasbränslen och flytande syntetiska bränslen för en hållbar transportteknik.

28.  Europaparlamentet betonar att det europeiska näringslivsinitiativet om kärnklyvning bör möjliggöra kontinuitet och omfatta FoU-arbetet med tredje och fjärde generationens teknik.

29.  Europaparlamentet beklagar att man i den strategiska planen för energiteknik prioriterar åtgärder som inriktas på utbudet och inte tar upp fler åtgärder för att minska efterfrågan på energi, såsom energisparande och energieffektivitet.

30.  Europaparlamentet betonar att energieffektivitet bör lyftas fram mer i SET-planen eftersom detta område ger störst potential till kostnadseffektiva utsläppsminskningar på medellång sikt, särskilt inom byggsektorn, som står för 40 procent av EU:s totala energiförbrukning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga till energieffektiv teknik, inklusive kraftvärme och polygenerering, till de områden som omfattas av europeiska näringslivsinitiativ. Parlamentet instämmer i att energieffektivitet bör vara en av de prioriteringar som inbegrips i de europeiska näringslivsinitiativen.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att utöka de föreslagna europeiska näringslivsinitiativen till andra sektorer med stor potential för utsläppsminskningar, till exempel kraftvärme, vätgas, byggnads- och bostadsbranschen, uppvärmnings- och kylsystem, förbättrad infrastruktur för lagring och distribution av energi samt sammanlänkning av näten.

32.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av tekniken för att avskilja och lagra koldioxid skulle kunna bidra till minskade växthusgasutsläpp, förutsatt att tekniken blir effektiv och säker. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta genomförandet av de tolv föreslagna fullskaliga demonstrationsprojekten för avskiljning och lagring av koldioxid bland de europeiska näringslivsinitiativen. Stödet till ren kolteknik, till exempel omvandling från kol till gas, kommer att göra det enklare och billigare att börja använda teknik för att avskilja och lagra koldioxid och göra det möjligt att i framtiden göra detta obligatoriskt.

Finansiering

33.  Europaparlamentet ser fram emot kommissionens meddelande om finansiering av ny teknik med låga koldioxidutsläpp och av teknik för att avskilja och lagra koldioxid, och beklagar att detta meddelande inte offentliggjordes samtidigt som SET-planen.

34.  Europaparlamentet betonar att SET-planen inte bör finansieras genom omfördelning av medel som redan har anslagits till energi inom ramen för det sjunde ramprogrammet och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.

35.  Med tanke på hur angelägna klimatförändrings- och energifrågorna är anser Europaparlamentet att EU bör anslå betydande extra resurser till teknik för energieffektivitet och förnybar energi, och att dessa bör utnyttjas för att kunna bidra till att uppfylla EU:s mål till 2020.

36.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att snarast se till att det finns tillräcklig finansiering och stöd för FoU, demonstration och kommersialisering av ny teknik med låga koldioxidutsläpp och nollutsläpp av koldioxid så att minst 2 000 000 000 EUR per år ur EU:s budget används till stöd för denna teknik från och med 2009, oberoende av det sjunde ramprogrammet och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att föreslå ytterligare finansiering vid halvtidsöversynen av finansieringsramen 2007–2013.

37.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att öka och förbättra användningen av både de ekonomiska och mänskliga resurserna för att påskynda utvecklingen och spridningen av framtida miljövänlig teknik.

38.  Europaparlamentet understryker att man måste öka EU:s forskningskapacitet och efterlyser därför en höjning av anslagen för mänskliga resurser och utbildning inom energiteknikområdet. Parlamentet efterlyser också en bättre samordning av de ekonomiska instrumenten för utbildning och forskning på gemenskapsnivå och nationell nivå, särskilt sjunde ramprogrammet.

39.  Mot bakgrund av behovet av en större komplettering mellan EU-medlen stöder Europaparlamentet förslagen i kommissionens meddelande med titeln "Konkurrenskraftiga regioner i Europa genom forskning och innovation" (KOM(2007)0474). Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens praktiska handledning i samordning av EU-medel från regionala och nationella källor, EU-källor och Europeiska investeringsbanken på området för FoU och innovation. Parlamentet håller med kommissionen om att berörda parter på ett bättre sätt bör informeras om innehållet i artikel 54.5 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006(8) om användningen av finansiering från två olika gemenskapskällor för samma stödberättigande kostnader.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, när man presenterar finansieringsplanen, förklara var gemensamma EU-åtgärder tillför mervärde inom de olika tekniksektorerna och beskriva de slutsatser som dragits när det gäller hållbarheten hos olika former av teknisk utveckling.

41.  Europaparlamentet konstaterar att finansieringen måste utnyttjas i partnerskap med näringslivet för att dra fördel av privata investeringar i teknik med låga koldioxidutsläpp. Parlamentet betonar att det krävs en tydlig långsiktig vision och finansieringsram med stöd från finansiella institutioner som EIB för att ge partner inom den privata sektorn tillräckligt stor trygghet för att göra investeringar. Små och medelstora företag måste också involveras, särskilt i teknik för fjärrenergisystem.

42.  Europaparlamentet konstaterar att enligt den föreslagna revideringen av EU:s system för handel med utsläppsrätter kan auktionsintäkter komma att bli en viktig källa till finansiering av en ökad energiförsörjningtrygghet för EU, samtidigt som man uppnår målen för klimat, energieffektivitet och förnybara energikällor.

o
o   o

43.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.
(2) EUT L 400, 30.12.2006, s. 404-433.
(3) EUT L 310, 9.11.2006, s. 15.
(4) Antagna texter , P6_TA(2007)0406.
(5) Antagna texter , P6_TA(2008)0033.
(6) Antagna texter , P6_TA(2008)0096.
(7) Antagna texter , P6_TA(2008)0081.
(8) EUT L 210, 31.7.2006, s. 25. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1989/2006 (EUT L 411, 30.12.2006, s. 6).

Senaste uppdatering: 7 april 2009Rättsligt meddelande