Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2007/2639(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B6-0425/2008

Ingivna texter :

B6-0425/2008

Debatter :

Omröstningar :

PV 25/09/2008 - 7.3
CRE 25/09/2008 - 7.3
Röstförklaringar
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0458

Antagna texter
DOC 51k
Torsdagen den 25 september 2008 - Bryssel Slutlig utgåva
Område med frihet, säkerhet och rättvisa 2007
P6_TA(2008)0458B6-0425/2008

Europaparlamentets resolution av den 25 september 2008 om den årliga debatten om de framsteg som har gjorts under 2007 på området med frihet, säkerhet och rättvisa (artiklarna 2 och 39 i EU-fördraget)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artiklarna 2, 6 och 39 i EU-fördraget och artiklarna 13, 17–22, 61–69, 255 och 286 i EG-fördraget, vilka utgör den huvudsakliga rättsliga grunden för EU:s och gemenskapens utveckling som ett område av frihet, säkerhet och rättvisa,

–   med beaktande av de muntliga frågorna B6-0006/2008 och B6-0007/2008,

–   med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Medlemsstaterna har huvudansvaret för att garantera medborgarna frihet, säkerhet och rättvisa. Sedan Maastrichtfördraget trädde i kraft och i ännu större utsträckning sedan Amsterdamfördraget trädde i kraft, ska EU emellertid bidra till dessa mål, med beaktande av EU-medborgarnas förväntningar när det gäller skyddet för grundläggande rättigheter och tillämpningen inom unionen av rättsstatsprincipen och principen om lojalt och effektivt samarbete mellan medlemsstaterna.

B.  Ratificeringen av Lissabonfördraget är en viktig och brådskande förutsättning för att EU ska kunna bli ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, eftersom det innehåller grundläggande förbättringar när det gäller legitimiteten och effektiviteten i EU:s agerande.

C.  I de kommentarer som gjordes både vid det förberedande mötet den 26 november 2007 med de nationella parlamenten och under den senaste debatten vid plenarsammanträdet den 31 januari 2008 framhölls vikten av ett grundligt förberedelsearbete inför övergången till de nya rättsliga ramar som kommer att bli resultatet av ratificeringen av Lissabonfördraget som undertecknades den 13 december 2007, vilket ändrar EU-fördraget och upprättar ett fördrag om Europeiska unionens funktionssätt.

D.  Det står dock klart att upprättandet av ett verkligt område med frihet, säkerhet och rättvisa långt i från är klart och att stora svårigheter och hinder återstår, vilket bekräftas i kommissionens meddelande av den 2 juli 2008 med titeln "Rapport om genomförandet Haag-programmet 2007" (KOM(2008)0373).

E.  I denna rapport framhölls, och trots att ett antal viktiga åtgärder har beslutats, att det program som upprättades av Europeiska rådet i Haag 2004 ligger långt efter i planeringen. Följande är särskilt allvarligt:

   Det saknas fortfarande ömsesidig tillit, och framför allt solidaritet mellan medlemsstaterna, särskilt när det gäller åtgärder rörande laglig och olaglig invandring och rättsligt och polisiärt samarbete i brottmålsärenden.
   Dessa problem påverkar även övergångsfasen för de få åtgärder som beslutats eftersom "det är tydligt att alltför lite åstadkommits på följande områden: viseringspolitik, utbyte av information mellan brottsbekämpande och rättsliga myndigheter, förebyggande och bekämpning av organiserad brottlighet, hantering av kriser inom Europeiska unionen, polis- och tullsamarbete samt straffrättsligt samarbete".

F.  Medlemsstaterna nämner själva dessa problem inom ramen för sitt förberedande arbete för de framtida programmet på området med frihet, säkerhet och rättvisa för perioden 2010−2014, där man konstaterar att det nuvarande regelverket på området för EU:s inrikespolitik, som utvecklats steg för steg, av nödvändighet är ostrukturerad och därför svår att förklara för EU-medborgarna. Ibland är detta svårt att förstå till och med för fackmän och vissa av dessa instrument lappar över varandra och den rättsliga grunden för vissa åtgärder kan finnas i olika rättsakter. Det blir allt svårare och tidskrävande att övervaka att genomförandet av EG-direktiv görs på ett riktigt sätt i alla 27 medlemsstater.

G.  Parlamentet är emellertid i likhet med rådet övertygat om att Europeiska unionen inte har något annat val än att insistera på att området med frihet, säkerhet och rättvisa genomförs, något som rör vid kärnan av den nationella konstitutionella ordningen, och att medlemsstaterna har ett särskilt intresse av att upprätthålla en dialog med varandra i lika stor utsträckning som med EU:s institutioner.

H.  Under denna övergångsfas på vägen mot ett slutförande av ratificeringen av Lissabonfördraget är det nödvändigt att före 2009 års utgång besluta om vissa övergripande åtgärder som samtidigt som de är inspirerade av Lissabonfördraget ända går att besluta inom ramen för de nuvarande fördragen, helt i enlighet med artikel 18 i Wienkonventionen om traktaträtt, och som skulle kunna minska de negativa effekterna av de problem som nämns ovan. De skulle kunna omfatta åtgärder för att:

   ta hänsyn till institutionernas förfaranden, uppbyggnad och beslut, och principerna och målen i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som tillkännagavs i Strasbourg den 12 december 2007 (1) ,
   främja öppenhet vid beslutsfattande på unions- och nationell nivå, i synnerhet i samband med området med frihet, säkerhet och rättvisa, i enlighet med den senaste domen från EG-domstolen om insyn in lagstiftningsarbetet (Turco-målet) (2) ,
   på ett effektivt sätt göra de nationella parlamenten delaktiga i upprättandet och genomförandet av området med säkerhet, frihet och rättvisa, även när det gäller bedömningen av dessa åtgärder i de övriga medlemsstaterna och av EU-organ.
   säkerställa respekten för gemenskapsrättens företräde över EU-lag (artikel 47 i EU-fördraget) vid ingående av internationella avtal, särskilt i fall av sanktioner som drabbar tredjelandsmedborgare eller när EU-medborgare riskerar att komma att diskrimineras (undantag från krav på visum); Europaparlamentet bör alltid vara delaktigt när EU ingår internationella avtal om rättsligt och polisiärt samarbete i brottmålsärenden,
   stärka lojalt samarbete och solidaritet mellan medlemsstaterna när det gäller att genomföra politik och åtgärder som vidtas av EU genom att stärka och demokratisera de mekanismer för ömsesidig bedömning som redan finns i Schengensamarbetet och i bekämpandet av terrorism,
   införa förstärkt samarbete inom ramen för den första pelaren när det är omöjligt att uppnå den enhällighet som krävs (se debatten beträffande kommissionens förslag av den 17 juli 2006 till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 2201/2003 om domstols behörighet och införande av bestämmelser om tillämplig lag i äktenskapsmål (KOM(2006)0399)),
   gå bortom de än så länge nykläckta och osäkra initiativ som tas fram av organ som inrättats av Europeiska unionen och samarbete med nationella myndigheter.
   inrätta en verklig kommunikationsstrategi som hjälper unionsmedborgarna att bli bättre informerade om vilka initiativ som lagts fram på unions- och nationell nivå och bli mer bekanta med vilka unions- och nationella myndigheter som de kan kontakta utan att det påverkar rättsliga förfaranden när det gäller aspekter som kan komma att påverka medborgarnas grundläggande rättigheter.
  I. Under denna övergångsperiod är det väldigt viktigt att man i unionsmedborgarnas intresse beaktar de förbättringar som Lissabonfördraget kommer att medföra när det gäller:
   skyddet av grundläggande rättigheter som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,.
   den rättsliga prövning som utövas av EG-domstolen, inklusive lagstiftning om polisiär och rättslig kontroll.
   parlamentets demokratiska kontroll genom utvidgningen av medbeslutandeförfarandet och genom medverkan av nationella parlament i unionens lagstiftningsprocess och bedömningen av dess effekter, även när det gäller åtgärder som är kopplade till området med frihet, säkerhet och rättvisa.

J.  Unionsmedborgarnas möjligheter att överklaga åtgärder på området med frihet, säkerhet och rättvisa inom ramen för de nuvarande fördragen är fortfarande mer begränsade än på andra EU-områden. EG-domstolens befogenheter är begränsade, särskilt på området för rättsligt och polisiärt samarbete i brottmålsärenden och vissa medlemsstater begränsar dessutom fortfarande dialogen mellan EG:s domstolar och nationella domstolar på detta område. Rådet bör skjuta upp beslut om åtgärder som kan påverka de grundläggande rättigheterna tills Lissabonfördraget har ratificerats.

1.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet, rådet och kommissionen att

   a) redan nu inleda arbetet med att fastställa prioriteringarna för nästa fleråriga program för området med frihet, säkerhet och rättvisa under perioden 2010–2014 på grundval av ett ambitiöst och enhetligt förhållningssätt som går utöver de gängse tänkesätten på ministerierna och grundar sig på de målsättningar och principer som fastslås i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
   b) ansluta sig till Europaparlamentet i dialogen med de nationella parlamenten om vilka prioriteringar som ska ställas upp för perioden 2010–2014, med beaktande av de problem som uppstått vid genomförandet av Tammerfors- och Haag-programmen samt det arbete som rådet inlett och Europeiska rådets första indikationer om strategin när det gäller invandring, asyl och integration, i syfte att slutföra denna första etapp av dialogen under Europaparlamentets årliga debatt om de framsteg som gjorts 2008 på området med frihet, säkerhet och rättvisa och med målsättningen att ett meddelande från kommissionen senare kommer att publiceras. Därefter ska det nyvalda Europaparlamentet och Europeiska rådet fastställa det definitiva programmet vid en lämplig tidpunkt.
   c) komma överens med Europaparlamentet om en lista över texter eller förslag som med prioritet skulle kunna eller bör antas före Lissabonfördragets ikraftträdande och, under alla omständigheter, före utgången av denna valperiod,
  d) driva förhandlingarna om förslag om polisiärt och rättsligt samarbete (som kommer att omfattas av medbeslutande) framåt genom att försöka uppnå en politisk överenskommelse med Europaparlamentet, och när denna överenskommelse väl uppnåtts:
   - bör antingen det formella antagandet skjutas upp till efter det att Lissabonfördraget trätt i kraft, eller
   - så antar rådet beslutet eller rambesluten i fråga i enlighet med EU-fördraget i dess nuvarande lydelse men accepterar att sedan "återanta" dem i enlighet med EU-fördraget i dess ändrade lydelse enligt Lissabonfördraget, vilket skulle göra det möjligt för EG-domstolen att utöva full rättslig kontroll. I de fall en politisk överenskommelse redan har nåtts skulle Europaparlamentet kunna gå med på att inte inleda nya förhandlingar om innehållet, som i fallet med antagandet av officiella kodifieringar(3) .

2.  Europaparlamentet föreslår följande prioriteringar på de områden som omfattas eller kommer att omfattas av medbeslutande/samtycke under övergångsperioden:

I fråga om grundläggande rättigheter och medborgarskap


   fastställande av mer insynsvänliga kriterier på unionsnivå, särskilt i fall då unionens åtgärder kan komma att begränsa det grundlagsskydd som finns i medlemsstaterna (artikel 52 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 8 i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) och översyn av de unionsåtgärder som EG-domstolen förkastat (se mål T-228/02, Organisation des Modjahedines du peuple d'Iran mot rådet, T-47/03, Sison mot rådet, T-253/04, KONGRA-GEL m.fl. mot rådet, T-229/02, PKK mot rådet om svartlistning),
   systematiskt beaktande av hur gemenskapslagstiftningen och de nationella genomförandeåtgärderna, särskilt i fråga om terrorismbekämpning, inverkar på de grundläggande rättigheterna, med beaktande av de svar beträffande dessa frågor som medlemsstaterna nyligen översänt till kommissionen,
   inledande av förberedande dialoger kring förhandlingsmandatet för EU:s anslutning till den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (artikel 6.2 i EU-fördraget),
   översyn av verksamhetsprogrammet för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter med beaktande av de prioriteringar som institutionerna, i synnerhet Europaparlamentet, angett när det gäller rättsligt och polisiärt samarbete och respekten för EU:s principer (artikel 7 i EU-fördraget) (se den interinstitutionella förklaring som antogs i samband med antagandet av rådets förordning (EG) nr 168/2007 av den 15 februari 2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter(4) ),
   framläggande av ett lagförslag om att begränsa direkt och indirekt diskriminering i fråga om unionsmedborgarnas rörlighet, tillgång till domstolsprövning i ett annat land än ursprungslandet samt konsulärt och diplomatiskt skydd i tredjeländer (artikel 20 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt),
   framläggande av ett förslag om insyn och sekretess ifråga om information och dokument som behandlas av EU-institutionerna,
   framläggande av ett förslag om uppgiftsskydd (inför en konsolidering av de bestämmelser som i dagsläget är uppdelade på de olika pelarna), som en reaktion på farhågorna för den snabba urholkningen av uppgiftsskyddsstandarden i Europeiska unionen, särskilt med tanke på otillräckliga standarder på transatlantiska överföringar av uppgifter. Parlamentet uppmanar med eftertryck rådet att införa rambeslutet om uppgiftsskydd i tredje pelaren i överensstämmelse med parlamentets rekommendationer,
   stärkande av de interna strukturerna inom EU-institutionerna, särskilt inom rådet, som ansvarar för skyddet av de grundläggande rättigheterna (omvandling av rådets tillfälliga arbetsgrupp för grundläggande rättigheter och medborgarskap till en permanent arbetsgrupp, i enlighet med det slovenska ordförandeskapets förslag),
   stärkande genom administrativt samarbete (artikel 66 i EG-fördraget) av dialogen mellan medlemsstaterna, de ömsesidiga kunskaperna om varandras rättssystem och inledandet av dialogen för att involvera de nationella parlamenten och Europaparlamentet, särskilt när det uppstår problem kring genomförandet av europeiska strategier och åtgärder som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa,
I fråga om ett europeiskt rättsligt område
   översyn av lagförslaget om personers rättigheter vid det straffrättsliga förfarandet (artikel 69 A i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt),
   framläggande av ett förslag om rättigheterna för brottsoffer och offer för terrorism (artikel 69 A i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt),
   stärkt ömsesidigt erkännande av såväl åtgärder som vidtas "in absentia" som bevisåtgärder (artikel 69 A i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt),
   samkörning av kriminalregister,
   översyn av statusen för Europol, Eurojust och det europeiska rättsliga nätverket mot bakgrund av den nya rättsliga grunden,
I fråga om gränsskydd
   vidtagande av lämpliga åtgärder för att säkerställa att andra generationens informationssystem för Schengen (SIS II) träder i kraft till fullo, liksom besluten kopplade till Prümfördraget(5) ,
   förstärkning av Frontex och konsekvensbedömning av kommissionens nya förslag om gränsskydd,
   stärkande av informationen från Frontex om de avtal som undertecknats av byrån med tredjeländer och om utvärderingsrapporterna om gemensamma insatser, samtidigt som man ser till att gränskontrollerna genomförs med respekt för de mänskliga rättigheterna; ändring av byråns mandat så att det även omfattar sjöräddningsuppdrag,
   upprättande av ett strukturerat samarbete mellan Frontex och Förenta nationernas flyktingkommissarie för att förenkla de aktuella insatserna, med beaktande av skyddet av de mänskliga rättigheterna,
I fråga om migration och asyl
   snabba och ambitiösa åtgärder från kommissionen och rådet för att främja unionens framåtsyftande strategi i följande frågor
   legal migration: det kommande paketet om legal migration (ett enhetligt ansökningsförfarande för EU-blåkort, säsongsarbetare, förslaget om personer som tillfälligt förflyttas av sitt företag och betalda praktikanter, med flera förslag),
   illegal migration: förslag om bland annat påföljder och ett EU-program för vidarebosättning,
   asyl: genomförande av fas II, särskilt översynen av rådets direktiv 2005/85/EG av den 1 december 2005 om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för att bevilja eller återkalla flyktingstatus(6) och rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet(7) , och inrättande av en europeisk byrå för stöd till samarbete i asylfrågor,
   utarbetande av en gemenskapspolitik om migration och asyl som grundar sig på att kanaler för legal migration öppnas och att gemensamma standarder för skydd av migranters och asylsökandes grundläggande rättigheter i EU fastställs,
   inbegripande, i gemenskapens beslut och rambeslut, av samtliga bestämmelser som fastslås i den internationella konventionen om skydd för alla migrerande arbetare och deras familjemedlemmar, som antogs av FN:s generalförsamling den 18 december 1990,

3.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om att slutföra lagstiftningspaketet mot diskriminering och uppmanar enträget rådet att vidta åtgärder i Lissabonfördragets anda och införliva parlamentets rekommendationer.

4.  Europaparlamentet anser att de nationella parlamenten och det civila samhället från och med nu bör delta på ett strukturerat sätt i utarbetandet av dessa lagstiftningsåtgärder och i att utvärdera dessa politiska strategier i medlemsstaterna. Kommissionen och rådet uppmanas därför att tillsammans med parlamentet se över de nätverk, byråer och instrument som har till uppgift att bedöma effekterna av politiken avseende området med frihet, säkerhet och rättvisa och att främja ett närmare samspel med det europeiska civila samhället.

5.  Europaparlamentet betonar att parlamentets roll, i samband med slutande av internationella överenskommelser gällande området med frihet, säkerhet och rättvisa, kommer att erkännas av Lissabonfördraget. Parlamentet begär därför

   - att i god tid höras om samtliga överenskommelser med tredjeländer som inte har slutförts före den 31 december 2008,
   - att få regelbunden information om pågående förhandlingar,
   - att en debatt snarast möjligt ska hållas om området med frihet, säkerhet och rättvisas externa dimension, eftersom EU de facto håller på att skapa polisiärt och rättsligt samarbete med tredjeländer, främst Förenta staterna, genom bilaterala avtal på ett antal områden, och därigenom kringgår formella förfaranden för beslutsfattande och parlamentarisk kontroll.

o
o   o

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt uppmana medlemsstaternas parlament att lägga fram sina kommentarer och förslag senast den 15 november 2008, i tid till den årliga debatten i december 2008 om de framsteg som gjorts 2008 på området med frihet, säkerhet och rättvisa.

(1) EUT C 303, 14.12.2007, s. 1.
(2) Dom av den 1 juli 2008 i de förenade målen C-39/05 P och C-52/05 P, Konungariket Sverige och Maurizio Turco mot Europeiska unionens råd.
(3) Interinstitutionellt avtal av den 20 december 1994 – Påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter, punkt 4, EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.
(4) EUT L 53, 22.2.2007, s. 1.
(5) Avtal av den 27 maj 2005 mellan Konungariket Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna och Republiken Österrike om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism, gränsöverskridande brottslighet och illegal invandring.
(6) EUT L 326, 13.12.2005, s.13.
(7) EUT L 304, 30.9.2004, s. 2.

Senaste uppdatering: 3 juni 2009Rättsligt meddelande