Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2009/2557(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B6-0165/2009

Debatter :

Omröstningar :

PV 02/04/2009 - 9.20
CRE 02/04/2009 - 9.20
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0213

Antagna texter
PDF 80kDOC 35k
Torsdagen den 2 april 2009 - Bryssel Slutlig utgåva
Det europeiska samvetet och diktatur
P6_TA(2009)0213B6-0165, 0169, 0170 och 0171/2009

Europaparlamentets resolution av den 2 april 2009 om det europeiska samvetet och diktatur

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna,

–   med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 260 (III) A av den 9 december 1948 om folkmord,

–   med beaktande av artiklarna 6 och 7 i fördraget om Europeiska unionen,

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–   med beaktande av rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen(1) ,

–   med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolution 1481 av den 25 januari 2006 om behovet av ett internationellt fördömande av brott som begåtts av totalitära kommunistiska regimer,

–   med beaktande av Europaparlamentets förklaring av den 23 september 2008 om en europeisk minnesdag den 23 augusti för att hedra minnet av stalinismens och nazismens offer(2) ,

–   med beaktande av sina många tidigare resolutioner om demokrati och respekt för grundläggande fri- och rättigheter, inklusive resolutionen av den 12 maj 2005 om sextioårsdagen av slutet på andra världskriget i Europa den 8 maj 1945(3) , resolutionen av den 23 oktober 2008 till minne av holodomor(4) , samt resolutionen av den 15 januari 2009 om Srebrenica(5) ,

–   med beaktande av att de sannings- och rättvisekommissioner som har inrättats i olika delar av världen har hjälpt befolkningen i många länder med tidigare auktoritära och totalitära regimer att överbrygga motsättningarna och uppnå försoning,

–   med beaktande av de uttalanden som gjordes av dess talman och de politiska grupperna den 4 juli 2006, 70 år efter general Francos statskupp i Spanien,

–   med beaktande av artikel 103.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Historikerna är eniga om att helt objektiva tolkningar av historiska fakta är en omöjlighet och att objektiva historiebeskrivningar inte finns. Yrkeshistoriker använder dock vetenskapliga verktyg för att studera det förflutna och försöker på så vis att vara så objektiva som möjligt.

B.  Inget politiskt organ eller politiskt parti har ensamrätt att tolka historien, och inget organ eller parti kan hävda att det är objektivt.

C.  Nationella parlament bör inte införa officiella politiska tolkningar av historiska fakta genom majoritetsbeslut. Ett parlament ska inte kunna lagstifta om det förflutna.

D.  En av de viktigaste målsättningarna för EU:s integrationsprocess är att säkerställa respekten för grundläggande rättigheter och rättssäkerheten i framtiden, och lämpliga mekanismer för att verkställa denna målsättning finns i artiklarna 6 och 7 i fördraget om Europeiska unionen.

E.  Feltolkningar av historien kan ge upphov till diskriminerande politik och på så sätt framkalla hat och rasism.

F.  Minnena av Europas tragiska förflutna måste hållas vid liv i syfte att hedra offren, fördöma förövarna och lägga grunden till en försoning som baseras på sanning och hågkomst.

G.  Miljontals offer har deporterats, fängslats, torterats och mördats av totalitära och auktoritära regimer i Europa under 1900-talet. Förintelsen som en unik företeelse måste emellertid erkännas.

H.  Medan Västeuropas främsta historiska erfarenhet var nazismen har länderna i Central- och Östeuropa upplevt både kommunism och nazism. Förståelsen för dessa länders dubbla diktatoriska arv måste främjas.

I.  Den europeiska integrationen har redan från början varit en reaktion på det lidande som Europa utsattes för till följd av två världskrig och det nazistiska förtrycket som ledde till förintelsen och utbredningen av totalitära och odemokratiska kommunistregimer i Central- och Östeuropa, samt ett sätt att överbrygga djupa motsättningar och fiendskap i Europa genom samarbete och integration, och få slut på krig och säkerställa demokrati i Europa.

J.  Utvecklingen av den europeiska integrationen har varit framgångsrik och har nu lett till ett EU som omfattar de länder i Central- och Östeuropa som levde under kommunistregimer från slutet av andra världskriget till tidigt 1990-tal. De tidigare anslutningarna av Grekland, Spanien och Portugal, som led under långvariga fascistiska regimer, hjälpte till att säkerställa demokrati i Sydeuropa.

K.  Europa kommer inte att stå enat förrän Europa kan uppnå en samsyn på sin historia, erkänner de nazistiska, stalinistiska, fascistiska och kommunistiska regimerna som ett gemensamt arv och får till stånd en redlig och grundlig diskussion om dessa regimers brott under det gångna århundradet.

L.  Det återförenade Europa kommer 2009 att fira tjugoårsminnet av de kommunistiska diktaturernas sammanbrott i Central- och Östeuropa samt av Berlinmurens fall och detta bör bli ett tillfälle både för ökad medvetenhet om det förflutna och ett erkännande av demokratiska medborgarinitiativs roll samt en impuls att stärka känslan av gemenskap och sammanhållning.

M.  Det är också viktigt att minnas dem som aktivt motsatte sig det totalitära styret och som bör få en plats i européers medvetande som den totalitära erans hjältar, på grund av deras hängivenhet, trofasthet mot sina ideal, heder och mod.

N.  Från offrens synpunkt spelar det ingen roll vilken regim som berövade dem deras frihet, torterade eller mördade dem av olika skäl.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin respekt för alla offer för totalitära och odemokratiska regimer i Europa, och hyllar dem som kämpat mot tyranni och förtryck.

2.  Europaparlamentet förnyar sitt engagemang för ett fredligt och välmående Europa grundat på värden som respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättssäkerhet samt respekt för mänskliga rättigheter.

3.  Europaparlamentet betonar vikten av att hålla liv i minnet av det förflutna, eftersom det inte kan bli någon försoning utan sanning och hågkomst. Parlamentet bekräftar åter sin enade hållning mot allt totalitärt styre, oberoende av ideologisk bakgrund.

4.  Europaparlamentet påminner om att de senaste folkmorden och brotten mot mänskligheten i Europa fortfarande ägde rum i juli 1995, och att en ständig vaksamhet behövs för att bekämpa odemokratiska, främlingsfientliga, auktoritära och totalitära idéer och tendenser.

5.  Europaparlamentet understryker att för att den europeiska medvetenheten om brott som begåtts av totalitära och odemokratiska regimer ska öka, måste stöd ges åt dokumentationen och vittnesberättelserna om Europas oroliga förflutna, eftersom det aldrig kan bli någon försoning utan hågkomst.

6.  Europaparlamentet beklagar att tillgången till handlingar av personlig betydelse eller för vetenskaplig forskning fortfarande är orimligt begränsad i vissa medlemsstater 20 år efter att de kommunistiska diktaturerna i Central- och Östeuropa föll. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att göra en verklig kraftansträngning för att öppna arkiv, däribland dem som tillhörde de tidigare säkerhets- och underrättelsetjänsterna. Åtgärder bör dock vidtas för att säkerställa att denna process inte missbrukas i politiska syften.

7.  Europaparlamentet fördömer skarpt och otvetydigt alla de brott mot mänskligheten och de omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna som alla totalitära och auktoritära regimer gjort sig skyldiga till. Parlamentet uttrycker sin medkänsla med, förståelse för och sitt erkännande av lidandena hos offren för dessa brott och deras anhöriga.

8.  Europaparlamentet förklarar att den europeiska integrationen som modell för fred och försoning representerar ett fritt val av Europas folk att engagera sig för en gemensam framtid, och att Europeiska unionen har ett särskilt ansvar för att främja och säkra demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättssäkerhet, både inom och utanför EU.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina insatser för att förbättra undervisningen om Europas historia, och att framhäva den europeiska integrationens historiska bedrift och den skarpa kontrasten mellan det tragiska förflutna och den fredliga och demokratiska samhällsordningen i dagens EU.

10.  Europaparlamentet anser att bevarandet av ett historiskt minne, en genomgripande omvärdering av Europas historia och ett erkännande i hela Europa av samtliga historiska aspekter på det moderna Europa kommer att stärka den europeiska integrationen.

11.  Europaparlamentet uppmanar i detta avseende rådet och kommissionen att stödja och försvara den verksamhet som bedrivs av icke-statliga organisationer, såsom Memorial i Ryska federationen, som aktivt engagerar sig i efterforskningar och sammanställning av dokument som relaterar till de brott som begicks under den stalinistiska perioden.

12.  Europaparlamentet upprepar sitt ständiga stöd för stärkt internationell rättvisa.

13.  Europaparlamentet vill att det inrättas en plattform för Europas minne och samvete, med uppgift att stödja nätverksbildning och samarbete mellan nationella forskningsinrättningar som specialiserat sig på de totalitära regimernas historia, samt att det inrättas ett alleuropeiskt dokumentations- och åminnelsecentrum för offren för alla totalitära regimer.

14.  Europaparlamentet begär en förstärkning av relevanta existerande finansiella instrument, i syfte att erbjuda stöd för professionell historieforskning inom de områden som nämnts ovan.

15.  Europaparlamentet anser att den 23 augusti bör utnämnas till europeisk minnesdag för alla offer för totalitära och auktoritära regimer, i syfte att hedra minnet av dessa offer med värdighet och opartiskhet.

16.  Europaparlamentet är övertygat om att det slutliga målet med att avslöja och bedöma de brott som förövats av de kommunistiska totalitära regimerna är ett försoningsverk som kan förverkligas genom att man erkänner ansvaret, ber om förlåtelse och får till stånd en moralisk upprustning.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament, kandidatländernas regeringar och parlament, regeringarna och parlamenten i länder som är associerade med Europeiska unionen samt regeringarna och parlamenten i Europarådets medlemsstater.

(1) EUT L 328, 6.12.2008, s. 55.
(2) Antagna texter, P6_TA(2008)0439.
(3) EUT C 92 E, 20.4.2006, s. 392.
(4) Antagna texter, P6_TA(2008)0523.
(5) Antagna texter, P6_TA(2009)0028.

Senaste uppdatering: 8 december 2009Rättsligt meddelande