Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2009/2057(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0023/2010

Ingivna texter :

A7-0023/2010

Debatter :

PV 10/03/2010 - 6
CRE 10/03/2010 - 6

Omröstningar :

PV 10/03/2010 - 7.9
CRE 10/03/2010 - 7.9
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0060

Antagna texter
PDF 272kWORD 95k
Onsdagen den 10 mars 2010 - Strasbourg
Årlig rapport 2008 om GUSP
P7_TA(2010)0060A7-0023/2010

Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2010 om rådets årliga rapport till Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) – 2008, som läggs fram för parlamentet i enlighet med del II punkt G.43 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 (2009/2057(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets årliga rapport till Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) – 2008, som läggs fram för parlamentet i enlighet med del II punkt G.43 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006(1),

–   med beaktande av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt avdelning V i EU-fördraget i dess ändrade lydelse – ”Allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder och särskilda bestämmelser om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken”,

–   med beaktande av den europeiska säkerhetsstrategin (ESS), som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003, och rapporten om genomförandet av ESS, som antogs den 11 december 2008,

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning,

–   med beaktande av sina resolutioner av den 5 juni 2008(2) och den 19 februari 2009(3) om rådets årliga rapport om Gusp 2006 respektive 2007,

–   med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2009 om de institutionella aspekterna av inrättandet av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder(4),

–   med beaktande av artikel 119.1 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från budgetutskottet (A7-0023/2010), och av följande skäl:

A.  EU:s roll som global aktör har ökat i betydelse de senaste årtiondena, och det behövs ett nytt arbetssätt och ytterligare ekonomiska medel om EU ska kunna agera gemensamt och möta de globala utmaningarna på ett demokratiskt, samstämt, konsekvent och effektivt sätt.

B.  EU bör i sina förbindelser med den övriga världen utveckla sina utrikespolitiska mål ytterligare, bekräfta och främja sina värderingar och intressen, bidra till skydd av sina medborgare samt sprida dessa värderingar i världen i syfte att bidra till fred, säkerhet, hållbar utveckling av vår jord, solidaritet och ömsesidig respekt mellan folken, fri och rättvis handel, utrotning av fattigdomen och skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt barnets rättigheter, samt till strikt efterlevnad och utveckling av internationell rätt, inklusive respekt för principerna i Förenta nationernas stadga. Främjandet av mänskliga rättigheter, särskilt de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, bör sättas i centrum för EU:s yttre åtgärder. Stadgan om de grundläggande rättigheterna är nu bindande för EU:s yttre åtgärder.

C.  Lissabonfördraget tillför en ny dimension till alla EU:s yttre åtgärder, däribland Gusp, som tillsammans med EU:s status som juridisk person och relevanta förändringar av institutionerna, framför allt inrättandet av posten som vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (”vice ordföranden/den höga representanten”) och inrättandet av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder, skulle kunna bli en viktig faktor för att göra unionens yttre åtgärder samstämda, konsekventa och effektiva och avsevärt stärka dess inflytande på den internationella arenan.

D.  Ytterligare insatser behövs för att EU ska bli bättre på att agera snabbt vid politiska kriser och regionala konflikter. De nuvarande mekanismerna för beslutsfattande och finansiering kan stå i vägen för skyndsamma och omfattande åtgärder, och man måste hitta sätt att ytterligare begränsa och komma till rätta med enhällighetsregeln.

E.  Det är viktigt att korrekt fastställa och agera i enlighet med EU:s gemensamma intressen för att uppnå målsättningarna för unionens yttre åtgärder, särskilt dem som hör till Gusp. Det är även viktigt att man ser till att alla politiska beslut som fattas och åtgärder som vidtas också är förenliga med internationell rätt, inklusive de principer som fastställts i FN-stadgan.

F.  Främjandet av fred, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen över hela världen är centrala mål för EU:s yttre åtgärder.

G.  Lissabonfördraget ger vice ordföranden/den höga representanten mandat att bistå rådet och kommissionen för att säkerställa enhetlighet mellan de olika områdena av yttre åtgärder och mellan dessa och unionens övriga politikområden.

H.  Efter att Lissabonfördraget trätt i kraft övertar EU alla rättigheter och skyldigheter från EG, samtidigt som unionen behåller sina befintliga rättigheter och skyldigheter.

I.  De nya säkerhetsutmaningarna kräver ett starkare fokus på att stärka, kombinera och hitta en balans mellan olika civila och militära instrument inom konfliktförebyggande, konfliktlösning, krishantering och fredsbyggande.

J.  Omkring tio år efter att den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) införts, då runt 23 uppdrag utplacerats i krisområden, behöver den militära och civila kapaciteten förbättras och strukturerna befästas, så att man på ett korrekt sätt avspeglar den roll som den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) spelar som stöd till Gusp och i upprättandet av internationell säkerhet.

Principer för EU:s yttre åtgärder

1.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och hennes personal att utarbeta en samstämd utrikespolitisk strategi för EU som bygger på de mål och principer som fastställts i artikel 21 i EU-fördraget, i syfte att fördjupa unionens kollektiva strategiska tänkande. Parlamentet anser att en sådan strategi tydligt bör fastställa EU:s gemensamma säkerhetsintressen och därmed tjäna som referensram för den politik som bedrivs samt utformningen, finansieringen, genomförandet och övervakningen av EU:s yttre åtgärder. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att göra de berörda organen hos Europaparlamentet fullt delaktiga i detta arbete. Parlamentet anser att begreppen ”mänsklig säkerhet”, som definierades i 2007 års Madridrapport från studiegruppen för mänsklig säkerhet, och ”ansvar att skydda”, som definierades i slutdokumentet från världstoppmötet 2005, bör bli två av de vägledande principerna.

Rådets årliga rapport om Gusp 2008

2.  Europaparlamentet ser positivt på att rådet har som ambition att inta ett mer strategiskt, ämnesanpassat och rationaliserat tillvägagångssätt för Gusp-frågor i samband med utarbetandet av årsrapporten för 2008. Parlamentet berömmer också rådet för att det infört en öppnare struktur, med huvudkapitel om tidigare verksamhet och framför allt framtidsutsikter för Gusp-området. Rapporten har även förbättrats när det gäller fastställandet av det regionala sammanhanget för yttre åtgärder.

3.  Europaparlamentet betonar återigen att rapporten inte bör begränsas till en beskrivning av Gusps verksamhet, utan att den även bör ge möjlighet att upprätta en dialog med parlamentet för att ta fram ett mer strategiskt tillvägagångssätt för Gusp. Parlamentet rekommenderar att den årliga rapporten om Gusp omvandlas till en årsrapport där man diskuterar genomförandet av EU:s utrikespolitiska strategi, utvärderar hur effektiv den är och anger vilken väg man bör slå in på i framtiden. I rapporten bör även fler hänvisningar göras till budgetbehov och de finansiella konsekvenserna av yttre åtgärder.

4.  Europaparlamentet tror på mervärdet av en bredare och mer omfattande strategi inom ramen för årsrapporterna om Gusp och i synnerhet kapitlen om regionala grupper och partner och om kopplingarna mellan Gusp/GSFP-uppdrag och andra instrument som främjar EU:s roll som global partner. Parlamentet anser att ett sådant perspektiv bland annat skulle ge en bättre överblick över det totala bidraget från EU:s budget i en viss region.

5.  Europaparlamentet framhåller återigen att parlamentets behöriga organ bör rådfrågas om inledandet av GSFP-uppdrag och att beslut om möjligt bör beakta och innehålla hänvisningar till de ståndpunkter som antas av parlamentet, för att stärka Gusps demokratiska legitimitet. Ett sådant samråd bör innehålla information om motiveringen till en viss åtgärd som valts och en förklaring till hur uppdraget hänger ihop med relevanta EU-åtgärder och internationella åtgärder, vilka finansiella följder det får och samspelet med andra EU-instrument.

Lissabonfördragets följder

6.  Europaparlamentet ser positivt på Lissabonfördragets ikraftträdande, genom vilket EU ges de verktyg man behöver för att ytterligare förstärka sin roll och synlighet på den internationella scenen. Parlamentet betonar i detta hänseende det stora ansvar som varje medlemsstat, rådet och den nya vice ordföranden/höga representanten har när det gäller att omvandla de skriftliga bestämmelserna i fördraget till verklighet och konkreta åtgärder genom att stärka EU:s förbindelser med sina strategiska partner och befästa sitt ledarskap i multilaterala forum. Parlamentet understryker vikten av den bestämmelse i fördraget enligt vilken EU:s befogenheter inom Gusp nu även kommer att omfatta alla utrikespolitiska områden och alla frågor som rör unionens säkerhet, bland annat den fortskridande utformningen av en gemensam försvarspolitik som skulle kunna leda till ett gemensamt försvar.

7.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska rådets ordförande på sin nivå och i denna egenskap ”ska representera unionen utåt i de frågor som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken”. Parlamentet betonar emellertid att detta måste ske utan att de befogenheter åsidosätts som har tilldelats vice ordföranden/den höga representanten, och under fullständigt erkännande av den viktiga roll som Europeiska kommissionen spelar när det gäller att inte bara utforma och vidmakthålla unionens regelverk i fråga om yttre förbindelser, utan även sörja för unionens representation utåt, med undantag för Gusp.

8.  Europaparlamentet ser positivt på den roll som vice ordföranden/den höga representanten kommer att spela och på att hennes företrädare kommer att vara ordförande för kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp). Parlamentet förväntar sig att dessa nya funktioner kommer att befästa de interinstitutionella kontakterna och främja en stabilare dialog mellan institutionerna. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att bygga vidare på erfarenheterna från de regelbundna framträdanden som den avgående höga representanten och kommissionsledamoten med ansvar för yttre förbindelser gjort inför parlamentet i plenum och inför parlamentets utskott för utrikesfrågor, och på traditionen med informella möten, för att intensifiera och upprätta regelbundna, systematiska och innehållsmässigt givande samråd med parlamentet och dess behöriga organ.

9.  Europaparlamentet anser att sammanslagningen av pelarna och funktionerna på mellanstatlig nivå och gemenskapsnivå till en enda post i form av vice ordföranden/den höga representanten, som är föremål för ett kollektivt godkännande vid en omröstning i parlamentet, kan öka den demokratiska legitimiteten för Gusps verksamhet, förutsatt att man inleder en kontinuerlig strategisk dialog på lika villkor mellan parlamentet, rådet och kommissionen på samtliga nivåer.

10.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna bör arbeta i en anda av ömsesidig politisk solidaritet för att uppnå en allt större tillnärmning av sina åtgärder inom Gusp.

11.  Europaparlamentet upprepar att tillräckliga medel måste avsättas ur EU:s budget för att EU ska kunna spela en aktiv roll i världen. Parlamentet beklagar att denna budget alltjämt är underfinansierad, och uttrycker en djup oro över konsekvenserna av underfinansiering för EU:s förmåga att bedriva en trovärdig och proaktiv utrikespolitik. Unionen behöver utrustas med nödvändiga ekonomiska medel för att på ett konsekvent och lämpligt sätt kunna bemästra oförutsedda globala utmaningar. Parlamentet ser i detta hänseende fram emot att samråda om och vara fullt ut delaktigt i förfarandena för snabb tillgång till anslag i EU:s budget för brådskande finansiering av Gusp-initiativ. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att samtidigt utarbeta en effektiv kommunikationsstrategi för att bättre informera EU-medborgarna om syftena och fördelarna med Gusp. Parlamentet upprepar i detta sammanhang, med kraft, vikten av demokratisk legitimitet för och kontroll av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.

12.  Europaparlamentet upprepar sin oro när det gäller bristen på öppenhet och information om finansieringen av de gemensamma kostnaderna för EU-insatser med betydelse på det militära området eller försvarsområdet, eftersom Athena-mekanismen helt uppenbart inte medför någon överblick över alla ekonomiska konsekvenser av uppdrag som genomförs inom ramen för Gusp. Parlamentet välkomnar därför inrättandet av en startfond i enlighet med artikel 41.3 i EU-fördraget, och begär att rådfrågas om dess förvaltning, i enlighet med parlamentets övergripande befogenheter när det gäller Gusp/GFSP enligt artikel 36 i EU-fördraget. Parlamentets ökade deltagande vid utarbetande, övervakning och uppföljning av Gusp härrör både från kopplingen mellan Gusp och GSFP, som framhålls i artikel 42 i EU-fördraget, och den ökade parlamentariska kontroll på nationell och europeisk nivå som anges i protokoll nr 1 till detta fördrag.

13.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att ta vara på den möjlighet att utarbeta en mer samstämd, konsekvent och effektiv utrikespolitik som öppnar sig när den europeiska avdelningen för yttre åtgärder inrättas. Parlamentet förväntar sig i detta hänseende att EU:s utrikespolitiska grundläggande värderingar och mål, såsom principerna om respekt för och främjande av mänskliga rättigheter, angivna i Europeiska unionens numera rättsligt bindande stadga om de grundläggande rättigheterna, och EU:s utrikespolitiska prioriteringar, såsom krishantering och fredsbyggande, kommer att återspeglas på ett korrekt sätt i uppbyggnaden av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder, bland annat i fråga om personal. Parlamentet upprepar att dess rätt till demokratisk kontroll och budgetkontroll måste upprätthållas i samband med inrättandet och driften av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder.

14.  Europaparlamentet konstaterar att Lissabonfördraget får betydande följder för Gusp genom omorganiseringen av det administrativa ansvaret, och uppmanar därför rådet och kommissionen att se till att stordriftsfördelar i form av stödstrukturer leder till en minskning av de administrativa kostnaderna.

15.  Europaparlamentet betonar behovet av att förtydliga kriterierna för utnämnandet och utvärderingen av EU:s särskilda representanter (EUSR) och av att ta hänsyn till en jämn könsfördelning. Parlamentet påminner om att det för närvarande inte har några möjligheter att ifrågasätta något enskilt mandat för någon av de särskilda representanterna eftersom anslag till genomförande av sådana mandat ingår i artikel 19 03 06, som täcker samtliga EUSR-mandat. Parlamentet efterlyser därför ökad parlamentarisk granskning av och kontroll över utnämningar och befogenheter inom ramen för EUSR. Relevanta EUSR bör gradvis fasas ut, deras uppgifter bör utföras av landsbaserade EU-delegationschefer och EUSR med regionala ansvarsområden måste samordna och ge politisk vägledning åt EU-delegationschefer under överinseende av vice ordföranden/den höga representanten i de berörda länderna, för att garantera en samstämd och konsekvent utrikespolitik för EU. Parlamentet påpekar att dubbla befogenheter i detta hänseende är det första – men inte enda – steg som måste tas för att skapa stordriftsfördelar och göra Gusp effektivare. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att låta EUSR sköta samordning och ge politisk vägledning även när det gäller GSFP-uppdrag inom deras behörighetsområde.

16.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att samråda med parlamentets relevanta utskott om de utnämnanden hon gör till chefstjänster på den europeiska avdelningen för yttre åtgärder, bland annat EUSR. Parlamentet har för avsikt att bjuda in vissa EUSR och delegationschefer till utskottet vid deras utnämnande.

17.  Europaparlamentet konstaterar att Lissabonfördraget innehåller nya finansiella förfaranden för Gusp, stärker dialogen mellan rådet och parlamentet om Gusp genom två årliga debatter som ska hållas med vice ordföranden/den höga representanten samt fastställer parlamentets roll och ansvar i förhållande till GSFP. Parlamentet efterlyser därför en översyn och utvidgning av befintliga interinstitutionella avtal, med delaktighet från utskottet för utrikesfrågor, för att garantera ett smidigt och effektivt genomförande av budget-, samråds- och kontrollförfarandena för Gusp och GSFP och förbättra tillgången till känslig information. Parlamentet riktar i detta hänseende särskild uppmärksamhet på ovannämnda interinstitutionella avtal av den 17 maj 2006 och det interinstitutionella avtalet av den 20 november 2002 mellan Europaparlamentet och rådet om Europaparlamentets tillgång till känslig information i rådet om säkerhets- och försvarspolitiken(5). Parlamentet är fast beslutet att utöva sina budgetbefogenheter och sin demokratiska kontroll i fråga om Gusp i samband med alla institutionella förändringar, däribland finansieringsformerna för den europeiska avdelningen för yttre åtgärder.

18.  Europaparlamentet konstaterar att godkännandeförfarandet enligt Lissabonfördraget utökas till alla avtal som gäller områden som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet och att parlamentets rätt att tillbörligen informeras av kommissionen om framstegen i förhandlingarna om de internationella avtal som avses i artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt stärks. Parlamentet anser därför att möjligheten att förhandla fram ett nytt interinstitutionellt avtal med parlamentet bör undersökas så att parlamentet kan få en konkret definition av sin roll i varje steg inför ingåendet av internationella avtal.

19.  Europaparlamentet uppmanar med kraft ministerrådet (utrikes frågor) att tillämpa omröstning med kvalificerad majoritet när det är möjligt enligt fördraget.

20.  Europaparlamentet anser att artikel 42.2 och 42.7 i EU-fördraget, tillsammans med artikel 10 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, gör Västeuropeiska unionens resterande funktioner föråldrade. Parlamentet uppmanar därför de berörda EU-medlemsstaterna att agera i enlighet med artikel 12 i Brysselfördraget och ge ett års varsel om sin avsikt att säga upp fördraget. Parlamentet påminner om att rätten till parlamentarisk kontroll av Gusps och GSFP:s verksamhet ligger hos Europaparlamentet och de nationella parlamenten i EU:s medlemsstater.

Ämnesinriktade Gusp-frågor

21.  Europaparlamentet är fortsatt oroat både när det gäller att trygga energiförsörjningen och över de återkommande gaskriserna, till exempel krisen mellan Ryssland och Ukraina i januari 2009, som belyste EU:s ökade beroende på energiområdet vad avser försörjning och transitkanaler. Parlamentet understryker hur viktigt det är att se till att EU inte är beroende av energi från tredjeländer eftersom en sådan beroendeställning undergräver EU:s oberoende på det utrikespolitiska området. Parlamentet påminner även om det brådskande behovet att ta itu med utmaningar på energiområdet genom att genomföra en gemensam yttre energipolitik i EU. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas i detta sammanhang att beslutsamt följa parlamentets rekommendationer om att utarbeta en samstämd och samordnad politik, särskilt genom att främja EU:s enighet i en konstruktiv dialog med energileverantörer, i synnerhet Ryssland, och transitländer, stödja EU:s energiprioriteringar och försvara medlemsstaternas gemensamma intressen, utarbeta en effektiv energidiplomati och effektivare svarsmekanismer vid krissituationer och slutligen främja diversifiering av energikällor och en hållbar energianvändning samt utveckling av förnybara energikällor. Parlamentet betonar att endast en gemensam EU-strategi kan förhindra eventuella framtida brister i medlemsstaternas olje- och gastillgångar och öka energitryggheten i EU som helhet.

22.  Europaparlamentet ser positivt på undertecknandet av avtalet om Nabucco-projektet och uppmanar kommissionen och rådet att sträva efter ett framgångsrikt genomförande av detta avtal. Parlamentet betonar vikten av att trygga EU:s energiförsörjning genom att främja en sydlig korridor för leverans av råolja till Europa, bland annat via den Europatäckande oljeledningen mellan Constanta och Trieste.

23.  Europaparlamentet anser att betydande hot och konflikter kan uppstå till följd av ökad konkurrens om tillgången till och kontrollen över naturtillgångar och energiresurser. Följaktligen bör EU vidareutveckla sina begränsnings-, anpassnings- och energibesparingsstrategier för att bemästra de säkerhetsrisker som miljöförstöring och klimatförändringar medför. Parlamentet betonar i detta hänseende, och med tanke på att klimatförändringar har blivit en viktig del av de internationella förbindelserna, att EU måste stärka sitt ledarskap inom global klimatpolitik och även inleda en dialog med andra huvudaktörer såsom tillväxtmakterna (Kina, Brasilien, Ryssland, Indien), Förenta staterna och utvecklingsländer.

24.  Europaparlamentet vill att unionen ska fortsätta att aktivt och effektivt bidra till lösningen av globala problem, särskilt genom stärkandet av FN-systemet, där det är särskilt viktigt att konsolidera FN:s råd för mänskliga rättigheter och avskaffa dödsstraffet.

25.  Europaparlamentet framhåller vikten av förebyggande och hantering av konflikter, inbegripet återställande och återuppbyggnad efteråt. EU bör vidareutveckla de förebyggande strategierna, förbättra systemen för tidig varning och stärka samarbetet med regionala organisationer i enlighet med FN-stadgan.

26.  Europaparlamentet betonar att den externa dimensionen är av avgörande betydelse för att man ska lyckas skapa det europeiska området med frihet, säkerhet och rättvisa. Parlamentet upprepar även vikten av en kontrollerad migrationshantering och välkomnar därför Europeiska rådets antagande av Stockholmsprogrammet i december 2009. Det är mycket viktigt att såväl ursprungs- som transitländerna samarbetar och att ett nära samarbete uppmuntras med hjälp av en politik med positiva betingelser. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att sätta stopp för den illegala invandringen genom att främja den lokala utvecklingen i ursprungsländerna och bekämpa de kriminella organisationer som ägnar sig åt människohandel. Den externa dimensionen av det europeiska området med frihet, säkerhet och rättvisa måste beaktas fullt ut i samband med den europeiska utrikespolitiken.

27.  Europaparlamentet understryker behovet att stärka kapaciteten för att åstadkomma en bättre övervakning av unionens civila och militära uppdrag och kunna dra lärdom av erfarenheterna från deras genomförande, så att man kan förbättra planeringen och förvaltningen av framtida uppdrag. Parlamentet understryker också behovet av en mer strategisk hållning i fråga om GSFP-uppdragen. De regelbundna gemensamma samrådsmötena bör även syfta till en utvärdering av goda resultat och misslyckanden i fullgjorda uppdrag samt utarbetandet av en framåtsyftande strategi för framtida behov som omfattar alla relevanta aspekter (ekonomi, genomförande, administrativ organisation).

28.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, rådet och medlemsstaterna att etablera en ändamålsenlig balans mellan civil och militär planeringskapacitet på rådets sekretariat och att få till stånd tillräcklig bemanning på områdena rättsliga frågor, civil förvaltning, tull och medling så att GSFP-uppdragen har tillräcklig expertis.

29.  Europaparlamentet efterlyser i detta hänseende tillräcklig bemanning av den civila delen och uppmanar med kraft medlemsstaterna att utnyttja de utmärkta möjligheter som den europeiska avdelningen för yttre åtgärder medför för att förena befintliga resurser i syfte att uppnå en konsekvent och effektiv planeringskapacitet för krishantering.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anstränga sig ytterligare för att hitta och utplacera tillräckligt med lämplig, kvalificerad och jämnt könsfördelad personal som på ett samstämt och samordnat sätt ska kunna delta i GSFP:s civila och militära uppdrag runt om i världen, bland annat i särskilda högriskområden, eftersom GSFP:s uppdrag till stor del är beroende av färdigheterna och kunskapen hos välutbildad personal. Parlamentet begär därför att gemensam utbildning anordnas för den personal som ska delta i GSFP-uppdragen, och stöder även till fullo de ansträngningar som redan görs när de gäller att utarbeta riktlinjer och utbyta bästa metoder för att förbättra den gemensamma utbildningen för personalen. Ökad samordning och sammanhållning när det gäller personal på fältet kommer avgjort att förbättra det sätt på vilket uppdragen sköts och även underlätta utlåning av nationella tjänstemän, vilka ur ett rent budgetperspektiv är att föredra framför internationella kontraktsanställda.

31.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet och kommissionen att intensifiera EU:s inblandning i multilaterala förhandlingar som avser att minska kärnvapenspridningen.

32.  Europaparlamentet upprepar behovet av nedrustning och bättre internationella garantier för icke-spridning. Parlamentet välkomnar i detta hänseende det gemensamma uttalandet av den 4 december 2009, genom vilket Förenta staternas president och Rysslands president åtog sig att fortsätta samarbeta även efter att fördraget om minskning av strategiska vapen (Start) upphört att gälla, och ser fram emot undertecknandet av ett nytt avtal om strategiska vapen som kan träda i kraft så snart som möjligt. Samtidigt uppmanas EU och dess medlemsstater att utöka sina diplomatiska ansträngningar för att åstadkomma en framgångsrik översyn av fördraget om icke-spridning av kärnvapen i maj 2010.

33.  Europaparlamentet betonar vikten av att mål om jämställdhet, mänskliga rättigheter och god förvaltning fullt ut integreras i planeringen och genomförandet av GSFP:s samtliga uppdrag och operationer, däribland undersökningsuppdrag, eftersom medvetenhet om och lyhördhet för jämställdhetsfrågor bidrar till en effektiv verksamhet och ökad medvetenhet om situationen. Parlamentet välkomnar i detta hänseende utnämnandet av en jämställdhetsrådgivare till nästan alla GSFP-uppdrag men beklagar samtidigt att det inte ingår några kvinnor bland EU:s elva särskilda representanter. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att systematiskt inkludera jämställdhet och medinflytande för kvinnor i EU:s politiska dialog och strategidiskussioner med partnerländerna.

34.  Europaparlamentet lovordar den viktiga roll som människorättsförsvararna spelar runtom i världen, och ställer sig mycket positivt till det faktum att rådet (utrikes frågor) vid sitt möte den 8 december 2009 åtog sig att stödja människorättsförsvararna, dels genom offentliga möten med dem, dels genom att göra deras verksamhet synlig.

35.  Europaparlamentet uppmanar rådet att se till att mänskliga rättigheter och god förvaltning ingår i EUSR:s mandat och att utnämna rådgivare för mänskliga rättigheter och god förvaltning till EUSR:s personalstyrka.

Huvudprioriteringar i olika geografiska områden

36.  Europaparlamentet rekommenderar att EU stärker sin politiska dialog med tredjeländer och tredjeregioner, särskilt med EU:s strategiska partner, med vilka man bör samordna sina ståndpunkter i internationella organisationer och stödja och främja demokratin, rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga rättigheter. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att den parlamentariska diplomatin spelar en viktig och kompletterande roll i unionens förbindelser med tredjeländer och regioner. Vice ordföranden/den höga representanten och hennes personal, däribland EUSR, bör därför samarbeta med parlamentet för att ta fram gemensamma strategier i fråga om partnerländer och partnerregioner och vara tillgängliga för att bistå parlamentet muntligen och skriftligen i samband med specifika frågor och besök.

37.  Europaparlamentet uppmanar rådet, medlemsstaterna och vice ordföranden/den höga representanten att aktivt söka fredliga lösningar i internationella konflikter och stärka EU:s konfliktförebyggande mekanismer.

Internationella organisationer

38.  Europaparlamentet lyfter fram FN som den huvudsakliga garanten för internationell fred och säkerhet och som det mest omfattande forumet för multilateralt samarbete. Parlamentet anser att ett stärkande av det globala styret, de internationella institutionerna och respekten för internationell rätt är av avgörande vikt för en effektiv multilateralism och att det därför måste vara en allomfattande strategisk prioritering för unionen. Parlamentet anser även att EU-institutionerna och medlemsstaterna bör fortsätta sina insatser för att fördjupa samarbetet och samordningen med strategiska partner med globalt inflytande, särskilt inom FN. Mot denna bakgrund framhåller parlamentet att de globala frågor som i nuläget är av gemensamt intresse för EU och stabiliteten i världen, såsom terrorism, organiserad brottslighet, energitrygghet, klimatförändringar, uppfyllande av millennieutvecklingsmålen och utrotning av fattigdomen, krishantering, konfliktförebyggande och konfliktlösning, icke-spridning av massförstörelsevapen och nedrustning, migrationshantering och främjande av mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter.

39.  Europaparlamentet anser att relevanta EU-delegationer vid FN:s högkvarter i New York och Genève måste ha tillräckligt med medel och personal för att på ett trovärdigt och effektivt sätt i praktiken kunna genomföra de nya institutionella arrangemangen i Lissabonfördraget. Parlamentet noterar därför med oro att ett budgetneutralt tillvägagångssätt går stick i stäv med detta brådskande behov att snabbt och effektivt inrätta en representation för EU vid FN under Lissabonfördragets inledande genomförandefas.

40.  Europaparlamentet anser att OSSE utgör ett viktigt forum för att återupprätta förtroendet och förbättra samarbetet mellan länderna i Europa, Centralasien och Nordamerika på en rad områden, bland annat icke-spridning, nedrustning, ekonomiskt samarbete och skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. Parlamentet förespråkar därför att OSSE stärks, även genom att en diskussion inleds om möjligheten att låta organisationen bli en juridisk person.

41.  Utan att det påverkar EU:s internationella skyldigheter enligt FN-stadgan anser Europaparlamentet att EU och Nato bör utveckla ett mer intensivt och effektivt partnerskap, där man tar hänsyn till den successiva utvecklingen av EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och till de båda organisationernas oberoende vad avser beslutsfattande. Parlamentet rekommenderar därför en översyn av de så kallade Berlin Plus-avtalen och en mer strategisk dialog om delade strategiska intressen och beredskapsplanering. Parlamentet efterlyser även åtgärder som underlättar ett bredare praktiskt samarbete på fältet på militär eller civil nivå, särskilt när de båda organisationerna är verksamma inom samma insatsområde. Parlamentet beklagar i detta sammanhang den bestående konflikten mellan Turkiet och Cypern, som i allt högre grad undergräver både EU:s och Natos effektivitet och trovärdighet.

De transatlantiska förbindelserna

42.  Europaparlamentet upprepar sitt åtagande om det transatlantiska partnerskapet, som är en viktig komponent och en av huvudlinjerna i EU:s yttre åtgärder. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att se till att EU agerar som en enhetlig, aktiv, jämlik och samtidigt självständig partner till Förenta staterna för att stärka den globala säkerheten och stabiliteten, främja fred, respekt för de mänskliga rättigheterna och uppfyllande av millennieutvecklingsmålen samt ha ett enat tillvägagångssätt för att ta itu med globala utmaningar, som kärnvapenspridning, terrorism, klimatförändringar och frågan om energitrygghet. Lissabonfördraget innebär en utmärkt möjlighet att förbättra och förnya ramarna för förbindelserna mellan EU och Förenta staterna. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att arbeta för att stärka de institutionella mekanismerna mellan EU och Förenta staterna, i linje med parlamentets resolutioner. Parlamentet betonar att det transatlantiska ekonomiska rådet bör stärkas för att man ska kunna uppnå målet om en genuin integrerad transatlantisk marknad, och att en sådan marknad bör utgöra grunden för ett förstärkt transatlantiskt partnerskap. Parlamentet stöder helhjärtat den transatlantiska lagstiftardialogens breda ansats för att upprätta effektiva förbindelser mellan lagstiftarna i Europaparlamentet och Förenta staternas kongress.

43.  Europaparlamentet uppmanar båda parter – EU och Förenta staterna – att uppmuntra Kina, Indien, Ryssland, Brasilien och andra tillväxtmakter att ta delat ansvar för den globala ordningen och för förebyggande av och fredliga lösningar på konflikter i enlighet med internationell rätt. EU och Förenta staterna bör å sin sida ge sitt fulla stöd för den ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa länder genom ett rättvist samarbete, medan dessa länder i sin tur bör ta sitt globala ansvar i synnerhet när det gäller kampen mot klimatförändringar och för hållbar utveckling.

Västra Balkan

44.  Europaparlamentet framhåller att länderna på västra Balkan utgör en del av utvidgningsprocessen. Stabilitet på västra Balkan, baserad på rättsstatsprincipen, bör fortsätta att vara en topprioritering bland EU:s yttre åtgärder. Det är därför ytterst viktigt med insatser för att föra länderna i denna region närmare EU, med europeisk integration som gemensamt mål, bland annat genom att främja reformer och förbättra regionalt samarbete och försoningen mellan etniska grupper, detta för att dessa länder ska kunna uppfylla Köpenhamnskriterierna och förbereda sig för anslutningen till EU. Det bör även hållas en internationell konferens om västra Balkans framtid. Vid denna konferens bör länderna i regionen och de relevanta regionala och globala aktörerna delta för att fastställa och ta itu med de aktuella utmaningarna i regionen.

45.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse den alltmer fredliga och stabila situationen i Kosovo och försöken att bygga ett multietniskt samhälle, som de lugna och välordnade lokalvalen den 15 november 2009 visade prov på. Parlamentet är medvetet om att inte alla medlemsstater har erkänt Kosovos självständighet. Parlamentet ser positivt på att Europeiska unionens rättsstatsuppdrag (Eulex) i Kosovo, som är EU:s hittills största GSFP-uppdrag, fungerar i sin fulla verksamhetskapacitet och grundar sig på FN:s statusneutrala hållning. Parlamentet understryker uppdragets vikt för att främja försoningen mellan etniska grupper, rättsstatsprincipen, allmän ordning och säkerhet i hela Kosovo, genom att bistå Kosovos institutioner, rättsliga myndigheter och brottsbekämpande myndigheter i deras framsteg mot hållbarhet och ansvar. Parlamentet välkomnar i detta hänseende beslutet att öppna ett nytt EU-kontor i norra Kosovo. Det finns dock ett behov av fler åklagare som arbetar inom Eulex, och medlemsstaterna uppmanas att tillhandahålla ytterligare personal.

46.  Europaparlamentet uppmuntrar rådet att, med stöd av det internationella samfundet, fortsätta dialogen med de politiska ledarna i Bosnien och Hercegovina, i syfte att hjälpa landet och dess folkgrupper att inte avvika från den väg som leder fram till europeisk integration. Parlamentet noterar de gemensamma diplomatiska insatserna från EU:s ordförandeskap, kommissionen och Förenta staternas regering och rekommenderar ytterligare förhandlingar med beaktande av tidigare överenskommelser mellan politiker i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet påminner om att man i större utsträckning måste involvera parlamentsledamöter och det civila samhället för att stödja ett livskraftigt land.

Det östliga partnerskapet, Svartahavssamarbetet

47.  Europaparlamentet fortsätter att stödja utvecklingen av ett östligt partnerskap med unionens europeiska grannländer, för att integrera dem ekonomiskt i den inre marknaden och öka det politiska, ekonomiska och kulturella samarbetet. Parlamentet understryker vikten av att partnerskapet innehåller trovärdiga projekt och konkreta incitament till reform på medellång och lång sikt, vilket skulle stärka stödet för modernisering och integration i EU från partnerländernas samhällen. Framför allt finns det ett behov av att man – samtidigt som man upprätthåller säkerheten för alla EU-medborgare – successivt avskaffar alla hinder för fri rörlighet för personer (och så småningom ett visumfritt resande) och stärker samarbetet i alla säkerhetsaspekter, särskilt när det gäller energiförsörjning. Parlamentet upprepar sin åsikt att partnerskapet måste ges tillräckliga ekonomiska resurser och betonar att det måste vara förenligt med regionala initiativ, i synnerhet Svartahavssynergin.

48.  Europaparlamentet framhåller på nytt hur viktigt det är för EU med ett effektivare regionalt samarbete i det östra grannskapsområdet. I denna anda kommer EU att stödja olika resultatinriktade projekt inom såväl det östliga partnerskapet som Svartahavssynergin, samtidigt som deras förenlighet till fullo bevaras.

49.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att öka insatserna för att genomföra projekt inom ramen för Svartahavssynergin. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas även att komma med nya idéer till en effektiv samarbetsstrategi för Svarta havet.

50.  Europaparlamentet välkomnar den nya moldaviska regeringens proeuropeiska hållning och uttrycker sin förhoppning om att landets inre reformer ska snabbas på, så att ekonomisk integration, politisk associering och institutionell tillnärmning kan ske mellan Moldavien och EU. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att utforska multilaterala lösningar som kan råda bot på den fastlåsta situationen i Transnistrien.

51.  Europaparlamentet noterar genomförandet av och resultaten i presidentvalet i Ukraina. Alla parter uppmanas att verka för en politisk, ekonomisk och social stabilitet i landet genom att intensifiera reformarbetet. Ukraina uppmanas att försöka uppnå en högre grad av överensstämmelse med EU för att på så vis befästa landets europeiska perspektiv.

Ryssland

52.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att se till att EU:s strategi för Ryssland, inklusive förhandlingarna om ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal, är enhetlig och styrs av ett åtagande för värdena demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen, inklusive internationell rätt. Parlamentet understryker samtidigt behovet av att blåsa nytt liv i partnerskapet med Ryssland, med respekt och ömsesidighet, i fråga om terrorbekämpning, energitrygghet och energiförsörjning, klimatförändringar, nedrustning, förebyggande av konflikter och icke-spridning av kärnvapen samt i fråga om Iran, Afghanistan och Mellanöstern, för att man ska kunna uppnå målet om att stärka den globala säkerheten och stabiliteten. Parlamentet anser att samarbete i dessa frågor bör utgöra grunden för det nya avtalet mellan EU och Ryssland, och ser därför fram emot snabba framsteg i de pågående förhandlingarna om ett nytt övergripande avtal som förväntas leda till en väsentlig förbättring av förbindelserna mellan EU och Ryssland. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att samordna insatser, underlätta samråd och förbättra kommunikationen mellan medlemsstaterna när det gäller bilaterala frågor med Ryssland som är av gemensamt intresse. Parlamentet betonar att medlemsstaterna behöver samordna sina förbindelser med Ryssland utifrån EU:s allmänna intressen, så att de avspeglar och gynnar dessa intressen på ett lämpligt och konsekvent sätt.

Sydkaukasien

53.  Europaparlamentet uppmanar rådet att insistera på ett fullständigt genomförande av avtalet om eldupphör mellan Ryssland och Georgien och uppmanar EU att värna om principen om Georgiens territoriella integritet och respekten för minoriteter. Parlamentet ser positivt på att EU:s övervakningsuppdrag fått förnyat mandat, och uppmanar rådet att se till att EU:s övervakare ges fullt tillträde till alla konfliktdrabbade områden, bland annat utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien, och att i detta syfte tillämpa EU:s finansiella instrument för att bistå befolkningarna i hela konfliktområdet. Med hänvisning till rapporten från det oberoende internationella undersökningsuppdraget i Georgien, uppmanar parlamentet EU att dra lärdom från tidigare erfarenheter för att ta fram effektiva konfliktförebyggande mekanismer som bland annat inbegriper främjande av kontakter mellan människor.

54.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att öka EU:s insatser för att i enlighet med internationell rätt få till stånd effektiva konfliktförebyggande åtgärder och nå en fredlig uppgörelse i konflikterna i Nagorno-Karabach och Transnistrien och framför allt konflikterna mellan Ryssland och Georgien och dess utbrytarregioner Sydossetien och Abchazien genom att återuppliva Genèvesamtalen. Det finns en risk att latenta konflikter sprider sig i regionen. I detta sammanhang rekommenderar parlamentet att man anordnar en säkerhets- och samarbetskonferens om Sydkaukasien, dit de berörda länderna samt relevanta regionala och globala aktörer bjuds in, i syfte att ta fram en stabilitetspakt för Sydkaukasien. Parlamentet ser positivt på att regeringarna i Turkiet och Armenien den senaste tiden närmat sig varandra och uppmanar dem att ratificera de avtal som ingåtts av deras respektive parlament.

Mellanöstern

55.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att fredsförhandlingarna slutförs inom en begränsad tidsfrist och i en anda av ömsesidigt förtroende. Parlamentet anser att målsättningen bör vara en oberoende, demokratisk och livskraftig palestinsk stat inom 1967 års gränser, sida vid sida med staten Israel, i fred och säkerhet, inom internationellt erkända gränser i enlighet med alla relevanta FN-resolutioner.

56.  Europaparlamentet uppmanar EU att, i linje med rådets slutsatser av den 12 december 2009, spela en starkare politisk roll i de pågående internationella insatserna för att återuppta fredsprocessen, som motsvarar dess finansiella åtagande för att stödja Palestinas ekonomiska återhämtning och råda bot på den oerhörda humanitära krisen på Gaza. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att överväga alla medel för att främja en varaktig fred i regionen.

57.  Europaparlamentet ser positivt på rådets beslut att förlänga mandatet för Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps) till december 2010. Parlamentet anser att det krävs ett kraftfullare stöd för att utveckla rättsstatsprincipen och poliskapaciteten, och efterlyser ökade insatser för detta ändamål. Parlamentet noterar rådets beslut att förlänga mandatet för EU:s gränsövervakningsuppdrag i Rafah (EUBAM Rafah) samt dess beslutsamhet och beredvillighet att återuppta det uppdraget. Parlamentet anser att denna beslutsamhet bör resultera i konkreta initiativ för att återupprätta den fria rörligheten i de palestinska territorierna och återuppliva avtalet om transporter och tillträde, som parterna undertecknat efter förhandlingar 2005.

Unionen för Medelhavsområdet

58.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att stärka en politisk dialog mellan medlemmarna i unionen för Medelhavsområdet på alla nivåer, för att motverka de spänningar som har fördröjt inrättandet av det Barcelonabaserade sekretariatet och främjandet av konkreta projekt av ömsesidigt socialt, ekonomiskt och miljömässigt intresse. Det är parlamentets förhoppning att unionen för Medelhavsområdet på ett positivt sätt ska kunna bidra till en lösning av konflikterna i Mellanöstern, ett närmande mellan Turkiet och Cypern samt till en demokratisk utveckling i arabstaterna.

59.  Europaparlamentet anser att unionen för Medelhavsområdet skulle kunna bidra till minskade spänningar i Mellanöstern genom att främja konkreta samarbetsprojekt för hela regionen. Samtidigt är åtgärder som skapar förtroende mellan palestinier och israeler och syftar till att uppnå en rättvis och varaktig fred i Mellanöstern av avgörande betydelse när det gäller att underlätta en friktionsfri verksamhet inom ramen för denna nya institution.

60.  Europaparlamentet understryker att det delade ordförandeskapet, sett ur EU:s synvinkel, måste vara förenligt med EU:s externa representation i överensstämmelse med Lissabonfördraget. Parlamentet påminner om att Lissabonfördraget ger EU möjlighet att garantera konsekvens, enhetlighet och kontinuitet när unionen företräds i de nya institutionerna i unionen för Medelhavsområdet.

Asien

61.  Europaparlamentet konstaterar att Afghanistan efter valet nu går in i en avgörande och kritisk period, med bildandet av en ny regering i Kabul, som ger möjlighet att fastställa en ny dagordning och ett nytt kontrakt med det afghanska folket.

62.  Europaparlamentet välkomnar rådets handlingsplan för stärkta EU-åtgärder i Afghanistan och Pakistan, som antogs av rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) i oktober 2009, och dess förklaring om förnyad beredskap att hjälpa till att ta itu med utmaningarna i regionen, i samarbete med de berörda länderna och internationella partnerna, men betonar att planen kommer att förbli just en plan såvida det inte finns ett tydligt åtagande från EU:s medlemsstater att bidra till dess genomförande. Parlamentet uppmanar rådet, kommissionen och ordförandeskapet att göra en samlad insats för att genomföra planen så fort som möjligt. Parlamentet uppmanar även rådet att göra större framsteg för en fullständig utplacering av personal i Europeiska unionens polisuppdrag (Eupol), för att få till stånd ett hållbart och effektivt civilt polisarbete som kan förbättra säkerhetsmiljön.

63.  Europaparlamentet inser att Pakistan fortfarande står inför mycket allvarliga utmaningar, och ställer sig bakom EU:s starka stöd för en stark, sekulär och civil regering i Pakistan. Parlamentet betonar Pakistans nyckelroll i regionen och upprepar att ett stabilt, demokratiskt och välmående Pakistan också är viktigt när det gäller att bemästra globala frågor som kampen mot terrorism, icke-spridning av kärnvapen, narkotikabekämpning och mänskliga rättigheter, samt uppmanar med kraft landet att anta en omfattande strategi för att bekämpa terrorismen och ta itu med de bakomliggande orsakerna.

64.  Europaparlamentet bekräftar EU:s åtagande om att stödja demokrati i ett enat, federalt Irak. Parlamentet betonar sitt stöd för EU:s starka och fortsatta åtagande för att utveckla rättsstatsprincipen i Irak, och ser positivt på att Europeiska unionens samordnade rättsstatsuppdrag i Irak (Eujust Lex) fått förlängt mandat i ett år och på dess pilotprojekt på irakiskt territorium. Parlamentet ser fram emot det kommande arbete som planerats i detta sammanhang, och som utlovats av rådet, samt efterlyser ett större institutionellt samspel, särskilt i ekonomiska frågor, med myndigheterna i den kurdiska regionala regeringen. Kommissionen uppmanas att se till att de egna lokalerna i Bagdad kan tas i bruk ännu tidigare.

65.  Europaparlamentet uttrycker stor oro över den politiska utvecklingen i Iran och det rapporterade massiva valfusket under presidentvalet i juni 2009, vilket blev den tändande gnistan för de största protesterna i den islamiska republikens 30-åriga historia, med ännu pågående demonstrationer som med våld slås ner av säkerhetsstyrkorna. Parlamentet oroas djupt över att politiska motståndare utsätts för gripanden, tortyr och mord, men även över det fortsatta dödläget i förhandlingarna om Irans kärntekniska program, och uppmanar den iranska regeringen att inleda seriösa förhandlingar om kärnkraftsfrågan. Det är beklagligt att det besök som Europaparlamentets delegation för förbindelserna med Iran skulle ha gjort i januari 2010 har ställts in av de iranska myndigheterna, och parlamentet uttrycker sin solidaritet med de iranier som med risk för sina liv fortsätter att öppet kräva respekt för de mänskliga rättigheterna och större demokratiska friheter i Iran. Parlamentet fördömer Irans försök att blockera informationsfriheten genom att störa utländska utsändningar och spärra tillgången till Internet. Rådet och kommissionen uppmanas att överväga sanktioner mot enskilda medlemmar av administrationen och säkerhetstjänsten som är ansvariga för de utbredda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och att finna sätt att ge stöd åt de medlemmar av den ”gröna rörelsen” som drabbas av förföljelser eller tvingas gå i landsflykt.

66.  Europaparlamentet konstaterar att de ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kina stadigt har tilltagit och att kontakterna mellan människor har ökat i räckvidd och omfattning. Samtidigt är parlamentet fortsatt djupt oroat över de kinesiska myndigheternas ovilja att ta itu med de otaliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och att garantera grundläggande rättigheter och friheter för folket.

67.  Europaparlamentet uttrycker en förhoppning om att det kommer att upprättas strategiska förbindelser mellan EU och Kina och uttrycker sin önskan att undersöka olika sätt att stärka förbindelserna i frågor av gemensamt intresse utöver ekonomi och handel.

68.  Europaparlamentet välkomnar de steg som regeringarna i såväl Taipei som Peking tagit för att förbättra förbindelserna över Taiwansundet. Dessa steg bidrar till att stärka stabiliteten och säkerheten i Östasien, och parlamentet uppmanar båda sidor att ytterligare fördjupa dialogen, det praktiska samarbetet och de förtroendeskapande åtgärderna. Parlamentet berömmer rådet för dess förklaring av den 8 maj 2009, där det upprepade sitt stöd för Taiwans deltagande i WHO. Parlamentet ger sitt starka stöd till Taiwans deltagande som observatör i relevanta internationella organisationer och verksamheter som ICAO och UNFCCC, där Taiwans deltagande är viktigt för EU och ligger i hela världens intresse.

69.  Europaparlamentet upprepar sitt starka stöd för en fördjupning av den strategiska relationen mellan EU och Indien och vill att man utforskar ytterligare sätt att uppgradera förbindelserna på områden av ömsesidigt intresse inom ekonomi, politik, säkerhet och handel.

70.  Europaparlamentet erkänner Aseans allt viktigare roll som en drivkraft för stabilitet och välstånd i regionen. Parlamentet bedömer att det finns ett stort utrymme för samarbete mellan EU och Asean, som båda har ett engagemang för regional integration. Åtgärder som utvidgar förbindelserna inom ekonomi och handel mellan EU och Asean behövs för att hjälpa till att befästa de allmänna förbindelserna mellan regionerna och gynna ytterligare framsteg på områdena politiskt samarbete och säkerhet, demokratisering och mänskliga rättigheter, energi och miljö, sociokulturella frågor samt samarbete och utveckling.

Afrika

71.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att den EU-ledda marina styrkan Eunavfor Atalanta framgångsrikt fortsätter att bidra till sjöfartssäkerheten utanför Somalias kust genom att skydda Världslivsmedelsprogrammets fartyg med bistånd till Somalia, fartyg med livsviktiga leveranser till Afrikanska unionens uppdrag i Somalia (Amisom) och andra utsatta fartyg. Parlamentet ser positivt på rådets beslut att förlänga mandatet för insatsen till den 12 december 2010, och ställer sig bakom inrättandet av en krishanteringsinsats som syftar till att bidra till utbildningen av den federala somaliska övergångsregeringens nationella säkerhetsstyrkor. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet att integrera utbildade säkerhetsstyrkor i stats- och ledningsstrukturerna så att de inte vänder sig mot den regering som de ska skydda när de väl har återvänt.

Latinamerika

72.  Europaparlamentet erinrar om förslaget i sin resolution av den 15 november 2001 om en övergripande associering och en gemensam strategi för förbindelserna mellan Europeiska unionen och Latinamerika(6) – vilket därefter upprepades i resolutionerna av den 27 april 2006(7) respektive 24 april 2008(8), som antogs i samband med toppmötena mellan EU och Latinamerika och Västindien i Wien och Lima – om att upprätta en stadga för fred och säkerhet för EU och Latinamerika, som på grundval av FN-stadgan skulle möjliggöra gemensamma politiska, strategiska och säkerhetsmässiga åtgärder och initiativ. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att vidta aktiva åtgärder för att uppfylla detta ambitiösa mål och stödja detta förslag vid nästa toppmöte mellan EU och Latinamerika och Västindien, som ska äga rum i Madrid i maj 2010.

73.  Europaparlamentet anser att prioritet måste ges åt förhandlingar om associeringsavtalet med de centralamerikanska länderna liksom åt framsteg i arbetet för nya förhandlingar om associeringsavtalet med Mercosur. Parlamentet noterar att förhandlingarna om det multilaterala avtalet med länderna i Andinska gemenskapen har slutförts. Parlamentet kommer att bemöda sig om att genomföra den parlamentariska ratificeringen av dessa avtal med stor noggrannhet för att se till att samtliga aspekter av ömsesidigt intresse påverkas positivt.

o
o   o

74.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, Natos generalsekreterare, talmannen i Natos parlamentariska församling, OSSE:s tjänstgörande ordförande, talmannen i OSSE:s parlamentariska församling, ordföranden för VEU:s parlamentariska församling, ordföranden för Europarådets ministerkommitté och talmannen i Europarådets parlamentariska församling.

(1) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(2) Antagna texter, P6_TA(2008)0254.
(3) Antagna texter, P6_TA(2009)0074.
(4) Antagna texter, P7_TA(2009)0057.
(5) EGT C 298, 30.11.2002, s. 1.
(6) EGT C 140 E, 13.6.2002, s. 569.
(7) EUT C 296 E, 6.12.2006, s. 123.
(8) Antagna texter, P6_TA(2008)0177.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy