Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande med titeln ’Effektiva, säkra och solida derivatmarknader: förestående initiativ’ (KOM(2009)0563 och KOM(2009)0332),

–  med beaktande av kommissionens meddelande med titeln ’Den finansiella tillsynen i Europa’ (KOM(2009)0252),

–  med beaktande av kommissionens förslag till förordning om makroprudentiell tillsyn över det finansiella systemet på gemenskapsnivå och om inrättande av ett Europeiskt systemriskråd (KOM(2009)0499),

–  med beaktande av kommissionens förslag om ändring av kapitalkravsdirektiven (2006/48/EG och 2006/49/EG),

–  med beaktande av kommissionens meddelande och rekommendation om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn (KOM(2009)0211),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 september 2008 med rekommendationer till kommissionen om hedgefonder och private equity(1),

–  med beaktande av besluten som fattades vid G20-mötet i Pittsburgh den 24 och 25 september 2009, då det angavs att all handel med standardiserade OTC-derivatkontrakt bör ske på börser eller elektroniska handelsplattformar och den utveckling av nationell lagstiftning om derivat som pågår i Europa, USA och Asien,

–  med beaktande av arbetet av OTC Derivatives Regulators Forum för att upprätta globalt konsekventa redovisningsstandarder för transaktionsregister,

–  med beaktande av rekommendationen från CESR och ERGEG till Europeiska kommissionen om det tredje energipaketet för den inre marknaden (Ref.: CESR/08-739, E08-FIS-07-04),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0187/2010), och av följande skäl:

A.  Även om derivat kan spela en mycket viktig roll när det gäller överföring av finansiella risker i en ekonomi skiljer de sig väsentligt åt när det gäller risker, funktionssätt och marknadsaktörer. Bristen på insyn och reglering av derivatmarknaden spelade en roll genom att det förvärrade finanskrisen.

B.  Det är nödvändigt att företagen även i fortsättningen själva kan ta ansvar för att på ett målinriktat sätt och till kontrollerbara priser hantera de risker som är förenade med deras affärsverksamhet, och företagen bör, med hänsyn till de särskilda kännetecknen hos små och medelstora företag, vara ansvariga för risken när det gäller bilaterala derivat.

C.  De derivatvolymer som det handlats med globalt har mångdubblats det senaste årtiondet och därmed har frikopplingen av ekonomisk verksamhet från finansmarknadsprodukter genomgått en avsevärd utveckling.

D.  Grunden för ett internationellt samarbete bör upprättas för att hantera derivat som är föremål för internationell handel, för att minst uppnå internationella standarder och informationsdelningsarrangemang mellan centrala motparter.

E.  Det nominella värdet på alla typer av OTC-avtal uppgick i slutet av juni 2009 globalt till 605 biljoner USD, bruttomarknadsvärdena, som ger ett mått på marknadsrisken, till 25 biljoner USD, och bruttokreditexponeringen, som tar hänsyn till bilaterala nettningsavtal, till 3,7 biljoner USD. I samband med alltför stora hävstångseffekter, underkapitaliserade banksystem och förlusterna till följd av strukturerade finansiella tillgångar har OTC-derivaten bidragit till beroendeförhållanden mellan stora aktörer på marknaden, även när de är reglerade enheter.

F.  Den under tidigare år omfattande tillväxten i handelsvolymerna har lett till ett högre risktagande utan faktiska investeringar i det underliggande instrumentet och därmed till betydande hävstångseffekter.

G.  Vissa OTC-derivat har blivit allt mer komplicerade och motpartsrisken har inte alltid bedömts och prissatts på ett korrekt sätt. Derivatmarknadernas organisation uppvisar avsevärda brister och bristande insyn, vilket kräver ytterligare standardisering av instrumentens juridiska villkor och ekonomiska syfte.

H.  Regleringen av clearingen genom centrala motparter måste garantera en icke-diskriminerande åtkomst för handelsplatser för att säkerställa att marknaderna fungerar på ett rättvist och effektivt sätt.

I.  I OTC-transaktionerna klargörs inte identiteten hos de inblandade aktörerna/parterna och storleken på deras exponering.

J.  Många OTC-derivatmarknader, framför allt kreditswappmarknaden, är föremål för mycket höga koncentrationsnivåer med ett fåtal stora företag som dominerar marknaden.

K.  De händelser nyligen som involverade statskreditswappar som användes av finansiella spekulanter ledde till omotiverat höga nivåer av flera nationella spreadar. Dessa händelser och rutiner visade på behovet av ytterligare öppenhet på marknaden, och förbättrad EU-reglering av handeln med kreditswappar, särskilt de som hör samman med statsskulder.

L.  För att transaktionsregister ska kunna spela en central roll i säkerställandet av öppenhet för derivatmarknadens tillsynsorgan måste dessa ha oinskränkt åtkomst till relevanta registeruppgifter och registren måste konsolidera uppgifter om position och handel globalt per tillgångsklass.

M.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens paradigmskifte mot en skärpt reglering av OTC-derivatmarknaderna, och att man överger den allmänt gällande bedömningen att derivat inte behöver regleras ytterligare, framför allt eftersom de hanteras av fackmän och specialister. Parlamentet efterlyser därför ytterligare lagstiftning för att garantera inte bara insyn i derivatmarknaderna utan också sund reglering.

N.  Europa måste upprätta en omfattande strategi för ställande av säkerhet för derivatmarknaden, vilken måste ta hänsyn till den unika situationen för slutanvändare i affärsledet i kontrast till större marknadsaktörer och finansinstitut.

O.  De flesta av de derivat som icke-finansiella enheter använder sig av innebär inte någon systemrisk. Icke-finansiella enheter är företag som inte faller inom tillämpningsområdet för MiFID-direktivet (icke-MiFID-företag), såsom t.ex. luftfartsföretag, biltillverkare och varuhandlare, som inte har orsakat någon systemrisk för finansmarknaden och inte heller direkt har påverkats negativt genom krisen på finansmarknaden i någon betydande utsträckning.

P.  Tåliga derivatmarknader kräver en omfattande politik för ställande av säkerhet som omfattar både central och bilateral clearing.

Q.  Icke-finansiella små och stora företag som enbart använder derivatinstrument vid risksäkring när de bedriver sin huvudsakliga affärsverksamhet bör få undantag från clearing och säkring av kapitalkrav, under förutsättning att omfattningen av användningen av vissa derivat inte skapar systematisk risk (omfattas av kravet att kommissionen ska kontrollera detta undantag regelbundet) och att volymen och transaktionernas volym står i proportion till, och lämpar sig för, de reala risker som slutanvändarna står inför. Minimistandarderna måste också garanteras som skräddarsydda avtal, särskilt när det gäller säkring av derivat och kapitalkrav.

R.  OTC-derivatprodukter måste omfattas av proportionerlig reglering när de används av icke-finansiella slutanvändare, och ett minimikrav är att nödvändiga detaljerade transaktionsuppgifter lämnas till transaktionsregistren.

S.  Kreditswappar, som är finansiella försäkringsprodukter, är för närvarande föremål för handel utan någon egentlig reglering.

T.  I rekommendationen från CESR och ERGEG till Europeiska kommissionen beträffande det tredje energipaketet för den inre marknaden (Ref.: CESR/08-739, E08-FIS-07-04) förordas införandet av ett skräddarsytt system för marknadsintegritet och insyn för el- och gasmarknaderna.

U.  Alla de åtgärder som meddelats kommer att innebära nära och omfattande samarbete med G20-länderna och de amerikanska myndigheterna för att förhindra tillsynsrättsliga möjligheter till arbitrage mellan länderna och främja informationsutbytet.

V.  Systematisk risk som är kopplad till avvecklingsorganisationer kräver stadiga reglerings- och övervakningsstandarder och obehindrad fri tillgång i realtid till information om transaktioner för tillsynsmyndigheterna.

W.  Priserna på derivaten måste återspegla risken på ett tillbörligt sätt. Kostnaderna för den framtida infrastrukturen ska bäras av marknadsaktörerna.

X.  De senaste dramatiska ökningarna av ränteskillnaderna mellan i vissa länder i euroområdet till ohållbara nivåer har visat på de problematiska ekonomiska incitamenten med kreditswappkontrakt som baseras på statspapper, och visar tydligt behovet av att stärka den finansiella stabiliteten och insynen på marknaden genom krav på full redovisning till tillsynsorgan och förbud mot spekulativ kreditswapphandel i statspapper.

Y.  Samtliga transaktioner i derivatprodukter som anges i en EU-valuta, är kopplade till ett underliggande EU-organ och där ett europeiskt finansinstitut är part bör avslutas, när det är möjligt, och anmälas till avvecklingsorgan och register som ligger i, är auktoriserade av och reglerade i EU och som omfattas av europeisk lagstiftning och uppgiftsskydd. Den kommande nya lagstiftningen bör innehålla tydliga kriterier för bedömning av motsvarigheten till centrala motparter och register som ligger i tredje land för den handel som inte avvecklas eller anmäls i EU.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att för bättre reglering av derivat, särskilt OTC-derivat, för att minska riskerna på marknaderna för OTC-derivat och stabiliteten på finansmarknaderna i sin helhet och stöder kraven på juridisk standardisering av derivatavtal (bl.a. genom rättsliga incitament i kapitalkravsdirektivet när det gäller operativ risk), användning av handelsregister och central lagring av uppgifter, användning och förstärkning av centrala clearingsorganisationer och användning av centrala handelsplatser.

2.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som nyligen utförts av OTC Regulators Forum (ORF), som svar på kravet från G20 om ytterligare åtgärder för att öka öppenheten och robustheten på OTC-derivatmarknaden.

3.  Europaparlamentet kräver större öppenhet om transaktioner före handeln för alla instrument som är kvalificerade för en omfattande användning av organiserade handelsplatser samt ökad handelsöppenhet efter handeln genom redovisning av alla transaktioner till register, till förmån för både myndigheter och investerare.

4.  Europaparlamentet ställer sig bakom kravet att i framtiden införa en obligatorisk oberoende clearing mellan finansinstitut för samtliga standardiserade derivat, för att uppnå en bättre bedömning av motpartsriskerna, och stöder målet att i framtiden handla så många standardiserade derivat som möjligt på organiserade marknader. Parlamentet efterlyser incitament som främjar handel med derivatprodukter på handelsplatser som är reglerade enligt direktivet om marknader för finansiella instrument, dvs. på reglerade marknader och multilaterala handelsplattformar. Parlamentet konstaterar att likviditet måste vara ett kriterium för rätt till clearing.

5.  Europaparlamentet insisterar på att derivatens priser i framtiden bättre ska återspegla risken och att kostnaderna för den framtida marknadsinfrastrukturen ska bäras av marknadsaktörerna och inte av skattebetalarna.

6.  Europaparlamentet anser att individuellt utformade derivat är nödvändiga för att säkra särskilda risker och avvisar därför ett eventuellt krav på standardisering av samtliga derivat.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda en differentierad syn på de många typer av derivatprodukter som är tillgängliga, med hänsyn till olika riskprofiler, omfattningen av användningen för legitima säkringssyften och rollen i finanskrisen.

8.  Europaparlamentet konstaterar att när det gäller lagstiftning måste en åtskillnad göras mellan derivat som används som ett riskhanteringsredskap i syfte att säkra en reell underliggande risk som användaren är exponerad för och derivat som används för spekulation och menar att denna åtskillnad försvåras av bristen på data och specifika siffror om OTC-transaktioner.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på olika sätt minska den totala volymen derivat väsentligt så att volymen står i proportion till de bakomliggande värdepappren, för att undvika en snedvridning av prissignaler och minska risken för marknadens integritet och minska systemrisken.

10.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att vara särskilt uppmärksam på företagsderivat för vilka ett finansinstitut är motpart för att undvika att missbruka sådana kontrakt, inte som en företagsrisk utan som finansmarknadsinstrument.

11.  Europaparlamentet begär att riskhantering och transparens i större utsträckning används som avgörande instrument för ökad säkerhet på finansmarknaderna, utan att det enskilda ansvaret för risktagning åsidosätts.

12.  Europaparlamentet konstaterar att det för säkrandet av företagsspecifika risker är nödvändigt med skräddarsydda derivat, då dessa kan användas som effektiva instrument för riskhantering som är anpassade till individuella krav.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra standarderna för hantering av bilaterala risker som en del av den kommande lagstiftningen om central clearing.

14.  Europaparlamentet anser att motpartsrisken kan minskas genom clearing och anpassning av kapitalkraven och genom andra regleringsinstrument. Parlamentet stöder kommissionens förslag att ställa högre kapitalkrav på finansinstitut när det gäller bilaterala kontrakt, om någon central clearing inte sker utifrån ett riskproportionerligt synsätt, och med hänsyn till effekterna av nettning, hanteringstekniker för risker med säkerheter och andra bilaterala motpartsrisker i sänkningen av motpartsriskerna.

15.  Europaparlamentet kräver att derivat som inte motsvarar kraven i IFRS 39 och därmed inte granskas av en revisor, från ett tröskelvärde som ska fastställas av kommissionen ska underkastas en central clearing genom en central motpart. Parlamentet kräver vidare att man för en bättre avgränsning ska undersöka om dessutom ett icke-finansiellt företag genom att presentera en oberoende revisorsgranskning av ett OTC-derivatkontrakt därefter kan sluta bilaterala avtal.

16.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) ska ges starka befogenheter att granska clearingorganisationer i EU och menar att det vore bra om de kontrolleras av samma myndighet eftersom de bl.a. skulle samla tillsynsexpertis i ett organ och eftersom risk kopplande till centrala motparter i EU kommer att vara gränsöverskridande.

17.  Europaparlamentet anser att centrala motparters åtkomst till centralbankspengar på ett effektivt sätt bidrar till clearingens säkerhet och integritet.

18.  Europaparlamentet insisterar på att centrala motparter och deras riskhanteringssystem inte får finansieras av användarna och inte heller konkurrera med varandra och att tillsynsrättslig reglering av clearingkostnaderna måste beaktas. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till detta i sitt lagförslag och att fastställa regler för styrning och ägande av clearingsorganisationer, bl.a. när det gäller ledningens oberoende, medlemskap och nära granskning av tillsynsmyndigheter.

19.  Europaparlamentet konstaterar att gemensamma tekniska standarder för frågor som marginalberäkning och protokoll för informationsutbyte kommer att utgöra en viktig del av säkerställandet av rättvis och icke-diskriminerande åtkomst för godkända handelsplatser till centrala motparter. Parlamentet konstaterar vidare att kommissionen måste vara mycket uppmärksam på den möjliga utvecklingen av tekniska skillnader, diskriminerande bruk och hinder mot arbetsflödet som är till skada för konkurrensen.

20.  Europaparlamentet kräver uppförandekoder och åtkomstregler för centrala motparter för att säkerställa en icke-diskriminerande åtkomst av handelsplatser. De frågor som ska tas upp är bland annat diskriminerande prissättningsbruk.

21.  Europaparlamentet stöder införandet av register för alla transaktioner och positioner som inte genomförs på en börs, och begär att det ska vara ESMA:s ansvar att reglera och utöva tillsyn över transaktionsregistren. Parlamentet kräver fastställande av bindande förfarandebestämmelser i syfte att undvika att konkurrensen snedvrids och för att åstadkomma en enhetlig tolkning i medlemsstaterna och dessutom att ESMA ska ha den slutliga beslutanderätten vid tvister. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de nationella tillsynsorganen har tillgång i realtid till detaljerade uppgifter i register som hör samman med marknadsaktörer med bas i deras rättsområde och till uppgifter som rör potentiella systemrisker som kan byggas upp i deras rättsområde och tillgång till samlade uppgifter från samtliga register inklusive de som förvaras i register baserade i tredje land. Parlamentet konstaterar att den tjänst som tillhandahålls av registren bör prissättas öppet med tanke på dess allmännyttiga funktion.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta rapporteringsstandarder för samtliga derivat i linje med standarder som utarbetas på internationell nivå och se till att dessa vidarebefordras centrala motparter, börser och finansinstitut och att göra uppgifterna tillgängliga för ESMA och de nationella tillsynsmyndigheterna samt Europeiska systemrisknämnden när så krävs.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla åtgärder så att tillsynsmyndigheterna får fastställa positionsbegräsningar för att motverka orimliga prissvängningar och spekulationsbubblor.

24.  Europaparlamentet ber särskilt kommissionen att se till att värderingen av alla derivat som inte är föremål för handel på en börs sker på ett oberoende och öppet sätt, där intressekonflikter undviks.

25.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att noggrant klargöra alla tekniska detaljer, särskilt när det gäller normerna och åtskillnaden mellan finansmarknadsprodukter och produkter utanför finansmarknaden och välkomnar att kommissionen redan har tagit itu med denna uppgift. Parlamentet kräver att kommissionen på ett tidigt stadium samarbetar med rådet och parlamentet.

26.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att inrätta centrala motparter enligt avtalade EU-standarder, under ESMA:s överinseende. Parlamentet kräver att viktiga marknadsaktörer inte ska ha något kontrollerande inflytande över styrningen och riskhanteringen i centrala motparter men bör sitta med i riskförvaltningsstyrelsen. Parlamentet menar också att mekanismer som innebär användbara bidrag till riskhanteringsprocessen bör föreslås.

27.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att ha myndighetsstandarder för att säkerställa att centrala motparter behåller sin tålighet för en bredare uppsättning risker, däribland fel av flera deltagare, plötsliga försäljningar av finansiella resurser och en snabb minskning av marknadslikviditeten.

28.  Europaparlamentet anser att man bör sörja för definitionen av derivatklasserna, inrättandet av centrala motparter, registret för insyn, kapitalunderbyggnaden, inrättandet av oberoende handelsplatser samt utnyttjandet av befintliga börser, undantagsbestämmelserna för små och medelstora företag och de tekniska detaljerna i nära samordning mellan nationella tillsynsmyndigheter, internationella institutioner och den framtida europeiska tillsynsmyndigheten ESMA.

29.  Europaparlamentet kräver därför tydliga uppföranderegler och nödvändiga förpliktigande normer för utvecklingen (användardeltagande), beslutsprocessen och riskhanteringssystemet för centrala motparter. Parlamentet stöder kommissionens avsikt att lägga fram en förordning om reglering av clearingorganisationer.

30.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att införa undantag och lägre kapitalkrav för små och medelstora företags bilaterala derivat. när en bakomliggande affärsrisk säkras, så länge derivaten inte är betydande i dessa små och medelstora företags balansräkningar och positionen inte skapar någon systemrisk.

31.  Europaparlamentet kräver att i första hand kreditswappar ska omfattas av en oberoende central clearing och att så många derivattyper som möjligt behandlas centralt genom clearing genom centrala motparter. Parlamentet anser att enskilda typer av derivat med kumulativa risker om nödvändigt endast bör tillåtas på vissa villkor eller i enstaka fall till och med förbjudas. Parlamentet menar att särskilt tillräckligt kapital och tillräckliga reserver bör krävas för att täcka kreditswapparna vid en kredithändelse.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt och grundligt undersöka koncentrationsnivåerna på OTC-derivatmarknaderna, och särskilt i kreditswappar, för att se till att det inte finns någon risk för manipulation av marknaden eller en intressekonflikt.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag för att reglera de finansiella transaktioner som innebär försäljning av derivat för att säkerställa den finansiella stabiliteten och en öppen prissättning. Parlamentet anser att kreditswapparna i väntan på detta bör behandlas genom en europeisk central motpart för att mildra motpartsriskerna, öka öppenheten och minska den övergripande risken.

34.  Europaparlamentet kräver att skydd ska betalas för kreditswappar vid framställning och bevis för en bakomliggande obligationsexponering och begränsas till storleken på denna exponering.

35.  Europaparlamentet anser att alla finansiella derivat som rör de offentliga finanserna i EU (inklusive medlemsstaternas statsskulder och de lokala administrationernas balansräkningar) måste standardiseras och vara föremål för handel på en börs eller andra reglerade handelsplattformar, för att främja derivatmarknadernas öppenhet mot allmänheten.

36.  Europaparlamentet kräver ett förbud av handel med kreditswappar som inte grundas på krediter utan innebär rena spekulationsaffärer, där man satsar på kreditförluster, vilka leder till en konstgjord fördyring av försäkringar mot kreditförluster och följaktligen genom faktiska kreditförluster kan leda till en större systemrisk. Parlamentet kräver allra minst att man fastställer en längre tid för innehav vid blankning av värdepapper och derivat. Kommissionen uppmanas att undersöka riskrelaterade övre gränser för derivat, särskilt för kreditswappar, och att samordna dessa med de internationella partnerna.

37.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör undersöka användningen av positionsgränser för att bekämpa manipulationer av marknaden, framför allt när ett kontrakt närmar sig sin utgång (’squeezes’ och ’corners’). Parlamentet konstaterar att positionsgränser bör betraktas som dynamiska lagstiftningsverktyg i stället för något absolut, och att de bör tillämpas vid behov av nationella tillsynsmyndigheter enligt riktlinjer från ESMA.

38.  Europaparlamentet kräver att varje derivatposition, oavsett om den härrör från ett finansiellt eller ett icke-finansiellt institut, över en viss tröskel (som ska anges av Esma) ska clearas centralt av en central motpart.

39.  Europaparlamentet kräver att den meddelade regleringen av derivat förhindrar den rent spekulativa handeln med råvaror och jordbruksprodukter och att det införs strikta begränsningar, särskilt när det gäller deras eventuella inverkan på priserna på baslivsmedel i utvecklingsländerna och tillstånd för utsläpp av växthusgaser. Europaparlamentet kräver att ESMA och de behöriga myndigheterna ska få befogenhet att hantera dysfunktioner på derivatmarknaderna på ett effektivt sätt, exempelvis ett tillfälligt förbud mot ren försäljning av kreditswappar eller krav på fysisk betalning för derivat och uppställande av positionsgränser för att undvika olämpliga koncentrationer av personer som handlar med kreditswappar i vissa marknadssegment.

40.  Europaparlamentet kräver att varje framtida lagstiftningsförslag om derivatmarknaderna ska följa ett funktionellt synsätt, genom vilket liknande aktiviteter är föremål för samma eller likartade regler.

41.  Europaparlamentet understryker nödvändigheten av en europeisk reglering av derivat och uppmanar kommissionen att så långt som möjligt samordna förfarandet med EU:s partner, för att uppnå en så konsekvent och internationellt samstämmig lagstiftning som möjligt och understryker vikten av att undvika godtyckligt myndighetsutövande genom otillräcklig samordning.

42.  Europaparlamentet kräver stöd för branschinitiativ och bekräftar deras värde eftersom de i vissa fall kan vara lika lämpliga som och kompletterande till lagstiftning.

43.  Europaparlamentet uppmanar till ett sammanhängande synsätt inom EU för att utnyttja varje finanscentrums styrka och ta tillfället i akt under denna kris att gå ett steg vidare i integreringen och utvecklingen av en effektiv europeisk finansmarknad.

44.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att redan i mitten av 2010 lägga fram förslag till lagstiftning om clearingorganisationer och transaktionsregister, och att i ett tidigt skede diskutera de tekniska detaljerna med samtliga institutioner på nationell nivå och EU-nivå, och särskilt med lagstiftarna rådet och parlamentet.

45.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att lämna in lagstiftningsförslag om kreditswappar.

46.  Europaparlamentet framhåller vikten av att regelbundet se över den framtida lagstiftningens effektivitet i samråd med alla aktörer på marknaden och om så krävs anpassa lagbestämmelserna.

47.  Europaparlamentet kräver ett påskyndande av denna resolution så snart som möjligt.

48.  Europaparlamentet konstaterar att inte endast handeln med råvaror och jordbruksprodukter utan även handeln med utsläppsrätter måste garanteras att denna marknad fungerar på ett insynsvänligt sätt och att spekulationer motverkas. Parlamentet kräver i detta sammanhang att den riskrelaterade övre gränsen för enskilda produkter undersöks.

49.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, de nationella regleringsmyndigheterna och ECB.

(1) EUT C 8 E, 14.1.2010, s. 26.