Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter, som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989, i synnerhet artikel 21,

–  med beaktande av 1967 års europeiska konvention om adoption av barn,

–  med beaktande av konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (undertecknad i Haag den 29 maj 1993) och av Europeiska konventionen om utövandet av barns rättigheter, antagen den 25 januari 1996 (ETS nr 160),

–  med beaktande av artikel 24 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 3.3 och 3.5 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 december 1996 om förbättrad lagstiftning och förbättrat samarbete mellan medlemsstaterna beträffande adoption av minderåriga(1) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2008 om en EU-strategi för barnets rättigheter(2) ,

–  med beaktande av artikel 115.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Varje barns välmående och tryggandet av barns intressen är ytterst viktigt, och skyddet av barns rättigheter är ett av EU:s mål.

B.  Adoptioner hör till medlemsstaternas behörighetsområde, och det är medlemsstaterna som genomför de relevanta förfarandena i enlighet med barnens intressen.

C.  Det finns gällande konventioner om skyddet av barn och föräldrars ansvar, närmare bestämt 1967 års europeiska konvention om adoptioner av barn som syftar till att närma medlemsstaternas lagstiftning i fall där adoptionen innebär att barnet flyttas från ett land till ett annat, och 1993 års konvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (Haagkonventionen).

D.  Alla EU:s medlemsstater har undertecknat Haagkonventionen.

E.  Betydande framsteg har kunnat göras till följd av Haagkonventionen.

F.  I FN:s konvention om barnets rättigheter och i Haagkonvention beskrivs familjen som den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för barns utveckling och välfärd i de allra flesta fall och som förstahandsval när det gäller omvårdnad av barn.

G.  Om familjen, dvs. förstahandsvalet, inte kan ta hand om barnen, bör adoption vara ett av de naturliga andrahandsval som kan komma i fråga, medan omhändertagande på institution bör vara den absolut sista lösningen.

H.  Barn som växer upp i otrygghet är ett allvarligt problem inom Europa, särskilt otryggheten bland övergivna barn och barn som växer upp på institutioner, och detta problem måste verkligen tas på största allvar.

I.  Kränkningar av barns rättigheter, våld mot barn och människohandel med barn för adoption, prostitution, olagligt arbete, tvångsäktenskap, gatutiggeri eller andra olagliga syften är fortfarande ett problem inom EU.

J.  Det är viktigt att barns rätt att leva i en familj tryggas och att man ser till att barn inte tvingas bo på barnhem under långa perioder.

K.  Efter Lissabonfördragets ikraftträdande har EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blivit bindande. I artikel 24 föreskrivs det att ”Barn har rätt till det skydd och den omvårdnad som behövs för deras välfärd”. Vidare fastställs det i artikel 3 i Lissabonfördraget att ”skydd av barnets rättigheter” hör till unionens mål.

1.  Europaparlamentet begär att man undersöker möjligheten att på EU-nivå samordna de strategier som är kopplade till instrumentet för internationella adoptioner, i enlighet med de internationella konventionerna, för att förbättra hjälpen från informationstjänster, förberedandet av adoptioner mellan länder, handläggningen av internationella adoptionsansökningar och uppföljningen efter en adoption, med tanke på att alla internationella konventioner om skydd av barns rättigheter erkänner föräldralösa och övergivna barns rätt att leva i en familj och få skydd.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till hur de nationella systemen fungerar på EU-nivå.

3.  Europaparlamentet anser att när så är möjligt och om det är till barnets bästa, ska en adoption i första hand ske i barnets ursprungsland där möjliga alternativ skulle kunna vara en familjehemslösning, så som en fosterfamilj eller annat boende, eller ett omhändertagande hos en familj inom ramen för internationell adoption, och att placering på institution bör användas bara som en tillfällig lösning.

4.  Europaparlamentet understryker att det vid internationella adoptioner är den nationella lagstiftningen i adoptivföräldrarnas ursprungsland som måste tillämpas i fråga om skyddet av barnets rättigheter på lång sikt.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i samarbete med Haagkonferensen, Europarådet och barnorganisationer ta fram en ram för att garantera insyn i och effektiva bedömningar av utvecklingen när det gäller övergivna och adopterade barn, även barn som genomgått internationell adoption, samt att samordna sina insatser för att förhindra människohandel med barn i adoptionssyfte.

6.  Europaparlamentet uppmanar alla EU:s institutioner att spela en aktivare roll i och utöva påtryckning vid Haagkonferensen och på så sätt sträva efter att förbättra, effektivisera och underlätta internationella adoptionsförfaranden och få bort onödig byråkrati, och samtidigt åta sig att trygga rättigheterna för barn från tredjeländer.

7.  Europaparlamentet uppmanar de behöriga nationella myndigheterna att regelbundet rapportera till ursprungsmedlemsstaten om vad som händer med de barn som genomgått internationell adoption.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmärksamma de psykiska, känslomässiga och sociala/utbildningsrelaterade följder som det kan få om ett barn flyttas från sitt ursprungsland samt att erbjuda stöd till adoptivföräldrarna och adoptivbarnet.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i synnerhet uppmärksamma barn med särskilda behov, exempelvis barn med medicinska behov och barn med funktionshinder.

10.  Europaparlamentet konstaterar att säkra förfaranden och noggranna kontroller av alla adoptionshandlingar, inklusive födelseattester, bidrar till att skydda barn mot kränkningar som grundar sig på tvivel om barnets ålder eller identitet. Parlamentet anser att ett pålitligt system för födelseregistrering kan förebygga människohandel med barn i adoptionssyfte, och begär att man överväger juridiska lösningar för att underlätta ömsesidigt erkännande av de handlingar som krävs vid adoptioner.

11.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att engagera sig aktivt för att bekämpa människohandel med barn i adoptionssyfte.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, rådet, kommissionen och Haagkonferensen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT C 20, 20.1.1997, s. 176. (2) EUT C 41 E, 19.2.2009, s. 24.