Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Serbien, å andra sidan, vars ratificering för närvarande pågår i medlemsstaterna och Europaparlamentet, och interimsavtalet om handel och handelsrelaterade frågor mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Serbien, som trädde i kraft den 1 februari 2010,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 25 oktober 2010, där kommissionen uppmanas att utarbeta sitt yttrande i frågan om Serbiens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen, och av rådets slutsatser av den 14 juni 2010,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999), Internationella domstolens rådgivande yttrande av den 22 juli 2010 om huruvida Kosovos ensidiga självständighetsförklaring överensstämmer med folkrätten och FN:s generalförsamlings resolution av den 9 september 2010 där man bekräftar innehållet i yttrandet och välkomnar EU:s beredskap att främja en dialog mellan Belgrad och Pristina(1) ,

–  med beaktande av rådets beslut 2008/213/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i det europeiska partnerskapet med Serbien och om upphävande av beslut 2006/56/EG(2) ,

–  med beaktande av kommissionens lägesrapport för 2010 om Serbien(3) samt kommissionens meddelande av den 9 november 2010 med titeln ”Utvidgningsstrategin och utmaningar 2010–2011”(4) ,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från EU:s och Serbiens interparlamentariska församling den 4–5 oktober 2010,

–  med beaktande av avtalet mellan EU och Serbien av den 8 november 2007 om återtagande(5) och rådets förordning (EG) nr 1244/2009 av den 30 november 2009 om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav(6) ,

–  med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 25 oktober 2007 om förbindelserna mellan EU och Serbien(7) och sin resolution av den 26 november 2009 om kommissionens 2009 års strategidokument för utvidgningen gällande länderna på västra Balkan, Island och Turkiet(8) ,

–  med beaktande av de rapporter som chefsåklagaren vid Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty) framlade för FN:s säkerhetsråd den 18 juni 2010 och den 6 december 2010,

–  med beaktande av vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashtons uttalande den 8 september 2010 om FN:s nästa steg när det gäller det rådgivande yttrandet om Kosovo,

–  med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19−20 juni 2003 gavs ett löfte om att samtliga länder på västra Balkan skulle anslutas till Europeiska unionen så snart de uppfyller de fastställda kriterierna, och detta löfte upprepades i det förnyade samförstånd om utvidgningen som godkändes av Europeiska rådet den 14–15 december 2006 och i rådets slutsatser om Serbien av den 25 oktober 2010.

B.  Länderna på västra Balkan integreras i EU i individuell takt beroende på sina meriter, i synnerhet sin beslutsamhet att uppfylla samtliga krav, fullgöra alla åtaganden, genomföra reformer och anta de nödvändiga bestämmelser som följer av ett EU-medlemskap.

C.  En konstruktiv inställning till regionalt samarbete och goda grannförbindelser är ett viktigt inslag i stabiliserings- och associeringsprocessen. Dessa aspekter spelar en avgörande roll i processen för att omvandla västra Balkan till ett område med varaktig stabilitet och hållbar utveckling.

D.  Serbien har förutsättningar för att spela en viktig roll för att garantera säkerhet och stabilitet i regionen.

E.  EU är i sig baserat på principer som försoning, kompromisser och fredlig samexistens. EU:s politik på västra Balkan eftersträvar samma mål för att förbättra förbindelserna mellan folken i regionen. I linje med denna politik fördömer EU alla krigsbrott som ägde rum i f.d. Jugoslavien och stöder Icty och de lokala krigsförbrytarkamrarna i deras ansträngningar att skipa rättvisa och utkräva ansvar.

1.  Europaparlamentet bekräftar ånyo att Serbiens framtid finns inom EU och uppmuntrar landet att fortsätta sina ansträngningar att uppnå detta mål. Parlamentet lovordar Serbien för de framsteg som gjorts i reformprocessen. Dessutom välkomnar parlamentet att rådet den 14 juni 2010 beslutade att inleda ratificeringsprocessen för stabiliserings- och associeringsavtalet med Serbien och att elva medlemsstater redan har ratificerat avtalet. De återstående medlemsstaterna uppmanas att snarast gå vidare med ratificeringen.

2.  Europaparlamentet ställer sig positivt till Serbiens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen som lämnades in den 22 december 2009 och till ministerrådets beslut den 25 oktober 2010 att be kommissionen att granska Serbiens ansökan. Parlamentet menar att rådets beslut ger Serbien en positiv signal och uppmuntrar landet att intensifiera det reformarbete som krävs för att uppfylla Köpenhamnskriterierna. Parlamentet understryker att rådets beslut utgör ett viktigt bidrag till stabiliteten på västra Balkan. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta sitt yttrande i frågan i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen.

3.  Europaparlamentet välkomnar rådets beslut om en liberalisering av viseringssystemet, som ger serbiska medborgare möjlighet att resa till Schengenområdet utan visum från och med den 19 december 2009. Parlamentet välkomnar den serbiska regeringens beslut att låta EU-medborgare resa till Serbien med id-kort och begär att ytterligare initiativ tas för att underlätta resor för folket på västra Balkan. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att vidta lämpliga åtgärder och göra allt de kan för att begränsa möjligheterna att missbruka viseringsfriheten, och framför allt se till att serbiska medborgare verkligen informeras om sina rättigheter och skyldigheter när det gäller viseringsfriheten.

4.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att föranslutningsstödet till Serbien fungerar väl och uppmuntrar både regeringen och EU att förenkla de administrativa förfarandena för föranslutningsstöd så att det blir lättare för mindre och icke-centraliserade mottagare att få ta del av det. Parlamentet betonar att det är viktigt att föranslutningsstödet får ligga kvar på en tillfredsställande nivå i samband med den kommande översynen av EU:s budgetramar.

5.  Europaparlamentet välkomnar EU:s och Serbiens gemensamma resolution om den Internationella domstolens rådgivande yttrande om Kosovos självständighet, som antogs genom namnupprop i FN:s generalförsamling den 9 september 2010. Det är glädjande att den serbiska regeringen är villig att inom EU:s ramar återuppta dialogen med Kosovo, och dessa samtal bör inledas omgående. Parlamentet uppmanar Serbien att inleda en dialog med Kosovo utan att återigen hänvisa till nya förhandlingar om status. Parlamentet uttrycker sin tillförsikt om att en stegvis strategi kan tillämpas som gynnar alla Kosovos invånare. Parlamentet framhåller att för att dialogen ska bli en framgång krävs att båda parter visar engagemang och kompromissvilja, i insikt om att de har en gemensam framtid i Europa liksom ett gemensamt intresse av att borga för varaktig fred och stabilitet i regionen och att förbättra sina medborgares välbefinnande. Parlamentet understryker att EU:s förmåga att främja denna process utgör ett test av dess trovärdighet och politiska vision för hela regionen. Parlamentet påminner om att goda grannförbindelser är en av de viktigaste förutsättningarna för samtliga länder på västra Balkan som vill avancera mot ett EU-medlemskap.

6.  Europaparlamentet välkomnar det förbättrade samarbetet med Eulex men understryker att mer måste göras på detta område, särskilt för att förbättra informationsutbytet. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att underlätta för Eulex att samarbeta med kosovoserberna i strävan att genomföra rättsstatsprincipen i norra Kosovo.

7.  Europaparlamentet uppmanar den serbiska regeringen att avveckla de serbiska parallella strukturer i Kosovo som undergräver decentraliseringsprocessen och hindrar den serbiska befolkningen att helt integreras i de kosovanska institutionerna. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang de serbiska myndigheterna att spela en konstruktiv roll när det gäller inrättandet av kommunala fungerande institutioner i serbiska multietniska kommuner såväl norr som söder om floden Ibar.

8.  Europaparlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att inta en konstruktiv hållning till det kommande allmänna valet i Kosovo och påpekar att stabila och multietniska institutioner i Kosovo ligger i både Serbiens och övriga grannländers intresse. Parlamentet menar i detta sammanhang att kosovoserbers deltagande i valprocessen är en absolut nödvändig förutsättning för att förhindra att den kosovoserbiska befolkningsgruppen blir marginaliserad.

9.  Europaparlamentet noterar de ansträngningar som både Serbien och Kosovo gör för att finna personer som fortfarande saknas efter konflikten 1998–1999 genom arbetsgruppen för saknade personer i Kosovo. Parlamentet understryker betydelsen av att denna fråga löses för att man ska kunna lägga konflikten 1998–1999 bakom sig. Parlamentet noterar vidare att omkring 1 862 personer fortfarande saknas och uppmanar både Serbien och Kosovo att utvidga alla eventuella samarbeten till att även omfatta den andra parten, Internationella rödakorskommittén, Eulex och andra organ som letar efter dessa personer.

10.  Europaparlamentet framhåller att utvecklingen av ett regionalt samarbete fortsätter att vara en huvudprioritering för EU och är avsedd att fungera som en katalysator för försoning, goda grannförbindelser och goda förbindelser mellan folken på västra Balkan. Parlamentet uppmanar därför Serbien att inta en konstruktiv hållning till ett mer inkluderande regionalt samarbete som gör det möjligt att finna en praktisk och hållbar lösning när det gäller Kosovos representation i regionala forum. I detta sammanhang välkomnar parlamentet det högnivåmöte mellan EU och västra Balkan som hölls i Sarajevo den 2 juni 2010.

11.  Europaparlamentet påminner om att ett fullständigt samarbete med Icty är ett grundläggande villkor för att Serbien ska kunna avancera mot ett EU-medlemskap . Parlamentet noterar att Serbien fortsätter att agera tillfredsställande på Ictys krav på hjälp och uppmanar den serbiska regeringen att fortsätta att ha ett nära samarbete med domstolen samt att snabbt översända alla efterfrågade dokument och i tid avsluta ärenden som skickas tillbaka från Icty. Parlamentet hänvisar dock till Ictys chefsåklagare, som i sin senaste bedömning av Serbiens ansträngningar att gripa de återstående två personer som fortfarande är på flykt menar att situationen fortfarande är problematisk. Parlamentet understryker att dock att det mest övertygande beviset för fullständigt samarbete skulle vara att man griper och utlämnar de personer som är på flykt undan Internationella domstolen i Haag, och begär att man gör mer systematiska ansträngningar att gripa dem så att domstolen äntligen kan slutföra sitt uppdrag, samt efterlyser i synnerhet en omprövning av det nuvarande tillvägagångssättet i linje med Ictys rekommendationer. Parlamentet understryker att Serbien endast kan uppnå status som kandidatland och/eller inleda anslutningsförhandlingar med EU om Ictys åklagarmyndighet bedömer att landet har samarbetat fullt ut.

12.  Europaparlamentet välkomnar det serbiska parlamentets resolution om Srebrenica som är ett väsentligt steg i arbetet med att öka medvetenheten om de fruktansvärda grymheter som ägde rum för inte alltför länge sedan och samtidigt åstadkomma regional försoning. Parlamentet lovordar president Tadićs beslut att delta vid högtidlighållandet av 15-årsdagen av folkmordet i Srebrenica som ett ytterligare steg i den riktningen, liksom hans besök i Vukovar där han visade sin respekt för och framförde sina ursäkter till offren för massakern i Ovčara 1991, och därmed gav nya impulser till utvecklingen av goda grannförbindelser mellan Serbien och Kroatien. Parlamentet välkomnar också det engagemang och den yrkeskunnighet som det särskilda åklagarämbetet för krigsförbrytelser har uppvisat, inte minst genom den snabba reaktionen i samband med utredningen av händelserna vid sjön Perućac.

13.  Europaparlamentet uppmärksammar den reform som har genomförts inom domstolsväsendet och begär att det görs ytterligare kraftfulla insatser för att garantera oberoende och objektiva domare och en effektiv domstolsverksamhet. Parlamentet uttrycker sin uppskattning över det politiska beslutet att inleda förfarandet för återutnämning av domare, men betonar att förfarandet bör präglas av insyn och garantera att domare som inte återutnämns har en faktisk rättighet att överklaga beslutet. Parlamentet varnar också för en politisering av förfarandet. Parlamentet påpekar att antagandet av relevant lagstiftning har försenats och uppmanar regeringen att snabbt lägga fram de återstående lagförslagen för parlamentet. Parlamentet efterlyser fullständig insyn i rättsskipningen. Domstolarna, bland annat författningsdomstolen, bör dessutom ges ytterligare finansiella och administrativa resurser så att de kan fungera bättre och åtgärda eftersläpningen av domstolsärenden. Återlämnandet av egendom till tidigare ägare bör i detta sammanhang ha stor prioritet. Parlamentet understryker att principen om att man anses oskyldig tills motsatsen bevisas är ett grundläggande rättsligt instrument för rättsstatens säkerställande. Parlamentet uppmanar myndigheterna och särskilt de verkställande organen att strikt tillämpa denna princip.

14.  Europaparlamentet påminner om att arbetet för att upprätthålla rättsstaten bör utgöra myndigheternas högsta prioritering. Parlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i korruptionsbekämpningen, bland annat i form av den senaste tidens åtal som fått stor publicitet och upprättandet av en lämplig rättslig ram samt inledandet av Korruptionsbekämpningsbyråns verksamhet i januari 2010, men framhåller att korruptionen fortfarande är utbredd i landet och att mer bör göras för att få bort den helt och hållet. Parlamentet noterar i synnerhet smugglingens betydelse och de negativa följderna av denna och andra typer av olaglig verksamhet som understöder kriminella nätverk. Parlamentet uppmärksammar att många tjänstemän sitter på två stolar, vilket innebär en allvarlig risk för intressekonflikter, och åtgärdandet av denna praxis bör vara en prioriterad fråga. Därför är det oroväckande att de ändringar som nyligen gjorts i lagen om Korruptionsbekämpningsbyrån snarare får motsatt effekt, och byrån har vänt sig till författningsdomstolen för att pröva om den nya bestämmelsen är grundlagsenlig. Parlamentet uppmanar myndigheterna att ge Korruptionsbekämpningsbyrån allt det politiska och administrativa stöd den behöver för sin verksamhet, och betonar att de fall av korruption som byrån anmält bör utredas snarast. Parlamentet begär att man antar ändringarna av lagen om finansiering av politiska partier, så att man kan garantera full insyn och ett effektivt system för att övervaka partifinansieringen. Parlamentet uppmuntrar myndigheterna att anta lagstiftning som ger personer som anmäler missförhållanden ett effektivt skydd. Parlamentet framhåller att återlämnandet av egendom är ett viktigt led i rättsskipningen. Parlamentet framhåller vikten av en strikt efterlevnad av fastställda förfaranden för att stärka förtroendet i samhället för rättsskipningens opartiskhet.

15.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i reformen av den offentliga förvaltningen och framhåller att mer bör göras för att skapa oberoende förvaltningsorgan. Parlamentet kräver därför att ett meritbaserat befordringssystem som inbegriper en professionell och öppen rekryteringsprocess införs, liksom en effektiv personalförvaltning, och uppmärksammar i detta sammanhang den skadliga praxis att kringgå lagen om offentliganställda tjänstemän då man anlitar personal, vilket i stället ofta sker på grundval av politiska kontakter. Parlamentet påpekar att de nationella minoriteterna är underrepresenterade i den offentliga förvaltningen och i domstolar, liksom i statsägda företag. Det är viktigt att man kontinuerligt bygger upp den administrativa kapaciteten, både på nationell och lokal nivå, och parlamentet efterlyser både en förstärkning av kapaciteten och en samordning av den offentliga förvaltningen när det gäller EU-integrationen samt uppmanar kommissionen att, samordnat med andra givare, fortsätta att bistå myndigheterna i detta arbete.

16.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i polisreformen och det ökade polissamarbetet med grannländerna och med flera EU-länder. Parlamentet välkomnar särskilt avtalet om polissamarbete med Kroatien, Montenegro och Bosnien och Hercegovina. Parlamentet välkomnar också undertecknandet av en färdplan för samarbete med Europol inför ingåendet av ett operativt avtal med detta brottsbekämpningsorgan. Parlamentet framhåller dock att det behövs ökade insatser för att klara av färdplanens utmaningar, särskilt när det gäller skyddet av personuppgifter och hemligstämplade uppgifter, vilket även är viktiga faktorer för att man ska kunna ingå ett samarbetsavtal med Eurojust.

17.  Europaparlamentet uppmärksammar att det har förekommit olämpligt uppträdande bland poliser, bland annat i form av överdrivet myndighetsutövande och våld av polistjänstemän gentemot medborgarna. Parlamentet begär att ytterligare kraftfulla insatser görs för att straffa de skyldiga. Parlamentet välkomnar därför att polisen samarbetar med oberoende övervakningsmyndigheter och tar till sig deras slutsatser. Parlamentet anser det vara av största vikt att polismyndigheter och andra rättsskipningsorgan är opartiska i sina kontakter med medlemmar av alla minoriteter. Parlamentet uppmanar myndigheterna att förbättra sensitivitetsträningen på detta område och välkomnar ansträngningarna för att öka antalet kvinnor inom poliskåren.

18.  Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som hittills har gjorts för att undanröja arvet från säkerhetstjänsternas tidigare aktiviteter. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att det behövs ytterligare reformer av säkerhetstjänsten, bl.a. rening och ökad parlamentarisk granskning och kontroll av säkerhetstjänsterna. Parlamentet erinrar myndigheterna om att för att kunna åstadkomma regional försoning måste allmänheten få tillgång till säkerhetstjänsternas arkiv, särskilt i fråga om de grymheter som begicks under andra världskriget och tiden därefter. Parlamentet framhåller att integritetsskyddet är otillräckligt och efterlyser i detta sammanhang ytterligare reformer.

19.  Europaparlamentet välkomnar den förbättrade samordningen mellan polis och åklagare, vilket bidrar till att framsteg görs i bekämpningen av den organiserade brottsligheten och av narkotikasmugglingen, som utgör gemensamma problem för EU och Serbien. Parlamentet noterar att landet har ingått ett samarbetsavtal med latinamerikanska länder för att mer effektivt kunna bekämpa narkotikahandeln med utlandet. Parlamentet efterlyser ytterligare ansträngningar för att förbättra polisens och de rättsliga myndigheternas interna kapacitet och framhåller EU:s fortsatta oro över narkotikasmugglingen från och genom Serbien.

20.  Europaparlamentet påminner om vikten av ett välfungerande parlament, eftersom det är en institution som är av största betydelse i ett demokratiskt system. Den förnyelse av förfaranden som införs med den nya lagen om nationalförsamlingen är välkommen. Parlamentet efterlyser ett omedelbart avskaffande av det grundlagsvidriga bruket av så kallade blanka mandat som ger de politiska partierna möjlighet att kontrollera parlamentsledamöternas verksamhet. Vidare begär parlamentet att den godtyckliga tilldelningen av platser i parlamentet upphör. Parlamentet uppmanar de politiska partierna att så snart som möjligt och under alla omständigheter under parlamentets innevarande mandatperiod införa lämpliga bestämmelser i linje med europeiska demokratiska normer. Parlamentet välkomnar antagandet av det serbiska parlamentets nya arbetsordning, begär att man håller bättre uppsikt över regeringens verksamhet och lovordar att man i detta syfte har infört formella bestämmelser om offentliga utfrågningar i arbetsordningen. Parlamentet välkomnar att bestämmelser som gör det möjligt att hålla uppsikt över de oberoende organen för första gången har införts i arbetsordningen, men är oroat över att parlamentet har möjlighet att ingripa i dessa organs verksamhet. Parlamentet kräver att nya bestämmelser utarbetas som överensstämmer med Venedigkommissionens rekommendationer om regelverk för att sådana organ ska kunna fullgöra sitt uppdrag på ett oberoende sätt.

21.  Europaparlamentet uppskattar ombudsmannens arbete för att skydda medborgarnas rättigheter inom ramen för väl fungerande statliga institutioner, bland annat i form av stödinsatser för barns och minoriteters rättigheter på både statlig och lokal nivå. De statliga myndigheterna uppmanas att underlätta dessa insatser och på lämpligt sätt följa upp ombudsmannens rekommendationer. Parlamentet välkomnar inrättandet av tre lokala ombudsmannakontor i städerna Preševo, Bujanovac och Medvedja.

22.  Europaparlamentet påminner om att det är av största betydelse för demokratin att det finns starka och oberoende medier, och begär att åtgärder vidtas för att se till att mediernas oberoende från politiskt och annat inflytande garanteras. Den serbiska regeringens insatser för att införa en rättslig ram som garanterar yttrandefriheten är positiva, men parlamentet oroas över försöken att kontrollera och utöva påtryckningar i mediebranschen. Parlamentet oroas över de kontroverser som uppstått i samband med privatiseringen av dagstidningen Večernje novosti och uppmanar regeringen att garantera likabehandling av samtliga investerare, såväl utländska som inhemska. Parlamentet fördömer de angrepp och hot som riktats mot serbiska journalister och uppmanar myndigheterna att utreda dem mycket noga och lagföra förövarna. Parlamentet uppmärksammar den ägarkoncentration och brist på insyn som råder inom mediesektorn. Parlamentet pekar på de fall där personuppgifter har publicerats och betonar behovet av självreglering bland journalister och hänsyn till de pressetiska reglerna. Parlamentet konstaterar att tillgången till Internet fortfarande är begränsad och bekräftar Internets betydelse för mediernas frihet samt uppmanar myndigheterna att göra positiva insatser på området.

23.  Europaparlamentet understryker decentraliseringsprocessens betydelse för en bättre fungerande stat i och med att den minskar avståndet mellan staten och medborgarna samtidigt som den respekterar deras rätt till regionalt oberoende och lokalt självstyre. I det hänseendet välkomnar parlamentet antagandet av lagen om nationella minoritetsråd som styr behörigheten för och valet av nationella minoritetsråd på ett sätt som överensstämmer med internationella normer. Parlamentet bekräftar de framsteg som gjorts i fråga om genomförandet av författningen från november 2006 genom antagandet av stadgan för Vojvodina och lagen om dess behörighet. Parlamentet begär att arbetet med att decentralisera makten ska fortgå genom antagandet av lagen om offentliga intäkter och lagen om Vojvodinas och lokala kommuners offentliga egendom som kommer att göra det möjligt för Vojvodina att använda sina befogenheter enligt den nya stadgan. Dessutom bör man genom ytterligare politiska insatser lösa frågan med den albanska minoriteten i Preševodalen som vill överta den lokala förvaltningen. Detta bör ske genom en skyndsam tilldelning av tillbörliga medel i samråd med samordningsorganet för kommunerna Preševo, Bujanovac och Medvedja. Parlamentet betonar samtidigt det centrala ansvar som företrädarna för den albanska minoriteten har och uppmanar dem att avstyra högljudd nationalistisk och separatistisk retorik som står i skarp motsättning till grundläggande europeiska värderingar. Dessutom är det viktigt att serber blir delaktiga i dessa lokala styrande organ.

24.  Parlamentet välkomnar Serbiens insatser för skydd av minoriteter, men betonar samtidigt att tillgången till information och utbildning på minoritetsspråken fortfarande måste förbättras, särskilt för de bosniakiska, bulgariska, bunjevciska och rumänska minoriteterna.

25.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att nationella minoritetsråd har inrättats för en majoritet av landets minoritetsgrupper, vilket innebär att de kan fatta egna beslut i ärenden som rör utbildning, kultur, användningen av minoritetsspråk och offentlig information. Parlamentet konstaterar att det är viktigt att dessa självstyrande minoritetsorgans befogenheter genomförs fullständigt och att det krävs adekvat lagstadgat budgetstöd till de nationella minoritetsråden. Parlamentet uppmärksammar de klagomål som inkommit om oegentligheter i samband med förberedelserna inför och de rättsliga krav som ställs för upprättandet av sådana råd. Parlamentet noterar även klagomålen om att vissa ministerier och lokalsamhällen har överträtt de nationella rådens garanterade befogenheter, och uppmanar myndigheterna att bemöta klagomålen. Parlamentet hyser vissa farhågor rörande upprättandet av det bosniakiska nationalrådet och begär att man snarast slutför processen i enlighet med bestämmelserna och ser till att bosniaker får en legitim representation i rådet. Parlamentet oroas av de ökande spänningarna i Sandžak, vilka bland annat har kommit till uttryck i de våldsamheter som inträffat på senare tid, och uppmanar enträget parterna att lösa sina politiska tvister genom dialog inom ramen för de demokratiska institutionerna.

26.  Parlamentet välkomnar de framsteg som gjorts för att främja jämställdhet, framför allt antagandet av en jämställdhetslag och en nationell handlingsplan för att förbättra kvinnornas ställning och gynna jämställdhet. Dessa åtgärder har dock ännu inte genomförts och kvinnor diskrimineras fortfarande, framför allt på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar därför de serbiska myndigheterna att snarast verkställa den nya rättsliga ramen om jämställdhet och lösa de omfattande problemen med könsdiskriminering, till exempel det i Serbien alltmer utbredda våldet i hemmet.

27.  Europaparlamentet begär att man vidtar ytterligare åtgärder för att fullt ut genomföra antidiskrimineringslagen, och välkomnar de framsteg som gjorts på detta område, i synnerhet inrättandet av en jämställdhetskommissionär som är ett viktigt steg för att garantera likabehandling av Serbiens alla medborgare.

28.  Europaparlamentet vill påminna om att yttrande- och mötesfriheten ingår bland EU:s grundläggande värden och välkomnar att Gay Pride-paraden genomfördes i Belgrad den 10 oktober 2010. Parlamentet ser detta evenemang som ett viktigt första steg mot skapandet av ett öppet och tolerant samhälle med mångfald och som ett uttryck för regeringens åtagande att vidmakthålla EU:s normer för tolerans och skydda utsatta minoriteter i samhället. Parlamentet är tillfreds med det acceptabla skydd som paradens deltagare fick.

29.  Europaparlamentet beklagar dock att det förekom våldsamma sammanstötningar i samband med paraden, vilket resulterade i ett antal skadade, framför allt bland poliserna. Parlamentet uppmärksammar att de involverade extremisterna har tillgång till indirekt stöd från vissa politiska partier och framstående religiösa ledare. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att hävda rättsstatsprincipen genom att lagföra de våldsförövare som störde paraden och genom att på ett verksamt sätt förbjuda de extremistorganisationer som de tillhör. Parlamentet noterar att dessa organisationer redan tidigare har legat bakom allvarliga våldsamheter, särskilt den 17 februari 2008 och i samband med ett antal idrottsevenemang. Parlamentet noterar i detta sammanhang att flera sådana fall nu ska tas upp i författningsdomstolen. Parlamentet efterlyser lämpliga åtgärder för att bekämpa alla typer av extremism och radikalisering av samhället.

30.  Europaparlamentet betonar att många romer fortfarande lever i en extrem fattigdom som framför allt slår hårt mot unga romer och begränsar deras chanser i livet. Dessutom diskrimineras romer på arbetsmarknaden, och endast 5 procent av dem har fast anställning. Parlamentet uppmanar myndigheterna att vidta skyndsamma åtgärder för att förbättra romernas situation genom att förse dem med identitetshandlingar och förbättra deras tillgång till bostäder, arbetsmarknaden, utbildning och hälsovård. Europaparlamentet uppmärksammar att den romska befolkningen ständigt diskrimineras och den senaste tiden även har utsatts för våld och i vissa fall tvångsförflyttats av serbiska myndigheter.

31.  Europaparlamentet påpekar att Serbien är det land som har flest flyktingar och internt fördrivna personer i Europa. Parlamentet uppmärksammar den kritiska situation som råder för dessa personer i fråga om bostäder och fattigdom och uppmanar de serbiska myndigheterna att ompröva den nationella flyktingstrategin. Parlamentet välkomnar Serbiens initiativ att återuppta den regionala processen för att uppnå en varaktig lösning på flyktingproblemen, och uppmanar signatärstaterna till Sarajevodeklarationen att göra mer betydande framsteg på detta område. Parlamentet uppmärksammar i detta sammanhang de serbiska och kroatiska presidenternas gemensamma åtagande att utreda vad som har hänt med de saknade personerna och lösa återstående frågor om flyktingar och återvändande. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja sitt politiska inflytande över kandidatländer och potentiella kandidatländer i regionen för att få bort de hinder som står i vägen för flyktingarnas återvändande. Parlamentet erinrar om att landet beräknas få ta emot 150 000 återvändande personer till följd av återtagandeavtalen med EU-länder och att en framgångsrik återintegrering av dessa personer kräver noggranna förberedelser, särskilt av de lokala myndigheterna.

32.  Europaparlamentet välkomnar de reformer som genomförts på det militära området – och särskilt det faktum att Serbien sedan den 1 januari 2011 har en yrkesarmé – som viktiga steg mot en modernare armé och en starkare civil kontroll över militären.

33.  Europaparlamentet betonar det civila samhällets viktiga roll när det gäller att fastställa de politiska prioriteringarna. Parlamentet framhåller vikten av dialog med det civila samhällets organisationer och den betydelsefulla roll det civila samhällets aktörer spelar genom att bidra till förbättrat regionalt samarbete om sociala och politiska aspekter. Parlamentet välkomnar att antagandet av den nya föreningslagen 2009 har klargjort de icke-statliga organisationernas rättsliga ställning och att samarbetet mellan den serbiska förvaltningen och det civila samhället har förbättrats. Parlamentet noterar regeringens ansträngningar att samråda med det civila samhället. Parlamentet uppmanar myndigheterna att vidta ytterligare åtgärder för att formalisera och öka deltagandet av det civila samhällets aktörer i den politiska beslutsprocessen och i övervakningen av myndigheternas verksamhet. Parlamentet betonar behovet av att stödja och skydda medborgarrättsförsvarare, särskilt hbt-aktivister, personer som arbetar med frågan om krigsförbrytelser och alla som försöker förbättra förbindelserna mellan Serbien och Kosovo.

34.  Europaparlamentet framför i detta sammanhang sitt stöd för initiativet RECOM (Regional Commission for Truth Seeking and Truth Telling about War Crimes and Other Serious Violations of Human Rights in the former Yugoslavia) vars syfte är att ytterligare främja processen att uppnå insikt och försoning på hela västra Balkan, och uppmanar de serbiska myndigheterna och myndigheterna i andra berörda länder att stödja initiativet.

35.  Europaparlamentet betonar att utbildningssystemet är av största betydelse för landets ungdom och dess ekonomiska framtidsutsikter. Parlamentet betonar att en modern utbildning som håller hög standard och som tar fram generationer av högkvalificerade arbetstagare är en av de viktigaste förutsättningarna för social och ekonomisk utveckling. Det är beklagligt att arbetslösheten är hög i landet, särskilt bland ungdomar, och att andelen ungdomar med universitetsutbildning är låg. Myndigheterna uppmanas att tillämpa Bolognaprocessens bestämmelser fullt ut och se till att det serbiska utbildningssystemet uppfyller de europeiska normerna. Parlamentet välkomnar de framsteg som gjorts på forskningsområdet men betonar att ytterligare insatser behövs om Serbien ska anslutas till det europeiska forskningsområdet. Parlamentet uppmanar vidare myndigheterna att öka investeringarna i nationell forskningskapacitet för att förhindra att den serbiska forskningens standard och kapacitet halkar efter den europeiska.

36.  Europaparlamentet konstaterar att den serbiska regeringen tillsammans med fackföreningar och arbetsgivare i november 2008 undertecknade ett utökat kollektivavtal. Den serbiska regeringen uppmuntras att se till att det rådande tillfälliga upphävandet av avtalet avbryts. Parlamentet understryker att de fackliga rättigheterna fortfarande är begränsade trots att de garanteras i författningen, och uppmanar Serbien att ytterligare förstärka arbetstagarnas rättigheter och de fackliga rättigheterna. Det är oroande att dialogen mellan arbetsmarknadens parter fortfarande är svag och att samrådet med arbetsmarknadens parter sker sporadiskt. Parlamentet känner till att det sociala och ekonomiska rådet har sammanträtt oftare och att alla specialorgan är i funktion men oroas över att kapaciteten fortfarande är låg. Parlamentet efterlyser att ytterligare steg tas för att förstärka det ekonomiska och sociala rådet så att det kan medverka aktivt i en utökad dialog mellan arbetsmarknadens parter och spela en mer aktiv rådgivande roll i lagstiftningsprocessen.

37.  Europaparlamentet uppmärksammar kriminalvårdssystemets besvärliga situation och begär att åtgärder vidtas för att lösa problemet med överfulla fängelser, förbättra de bedrövliga förhållanden som råder under kvarhållanden och se till att de intagna har tillgång till lämpliga rehabiliteringsprogram och utbildningar.

38.  Europaparlamentet framhåller att finanskrisen har fått menliga konsekvenser för landet och uppmärksammar omarbetningen av IMF:s beredskapsavtal, varvid landets makroekonomiska politik fick en positiv bedömning. Parlamentet välkomnar att en övergripande investeringsram inrättats för västra Balkan för att främja integration och ekonomisk återhämtning i regionen och som bl.a. gör det möjligt att låna till prioriterade infrastrukturprojekt. Parlamentet anser att investeringsramen bör utökas till att omfatta små och medelstora företag och uppmanar Serbien att dra nytta av de nya finansiella resurserna samt av möjligheterna till bistånd via instrumentet för föranslutningsstöd, detta även för att mer aktivt se till att krisens effekter inte drabbar samhällets utsatta grupper.

39.  Europaparlamentet erinrar om att monopol är ett allvarligt hinder för utvecklingen av en fungerande marknadsekonomi. Parlamentet uppmanar därför regeringen att verka aktivt för en effektiv konkurrenspolitik genom att avskaffa alla monopol. Parlamentet understryker att hindren för nyetablering av små och medelstora företag är större än vad som är önskvärt. Parlamentet välkomnar inrättandet av tillsynsmyndigheter på olika marknadsområden och förväntar sig att man ser till att dessa organ inte ”kidnappas” av dem som de är satta att utöva tillsyn över.

40.  Europaparlamentet konstaterar vidare att landets nationella och ekonomiska statistik behöver förbättras ytterligare och uppmanar myndigheterna att utveckla sina statistiksystem.

41.  Europaparlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna och de politiska rörelserna att engagera sig starkare i sysselsättningspolitik och social sammanhållning samt skapa en miljö som gynnar utveckling av demokrati, rättsstatsprincipen, fri marknadsekonomi och respekt för de mänskliga rättigheterna.

42.  Europaparlamentet begär ytterligare insatser för att utveckla ett hållbart kollektivtrafiknät inom Serbien och på hela västra Balkan och förbättra väginfrastrukturen, bland annat genom att korridor X snarast färdigställs. Lika viktigt är dock att järnvägstransporterna och transporterna på de inre vattenvägarna förbättras. Ett integrerat transportsystem är av stor betydelse dels för utvecklingen i de serbiska regionerna, dels för en ökad regional handel. Parlamentet uttrycker sitt särskilda intresse för utvecklingen av Donaustrategin för att förbättra anslutnings- och kommunikationssystemen (som bland annat omfattar transport, energifrågor och informationssamhället), bevara miljön, skydda mot naturbetingade risker och förstärka den socioekonomiska utvecklingen.

43.  Europaparlamentet beklagar i detta sammanhang den bristfälliga kollektivtrafiken, i synnerhet vad gäller järnvägstrafiken. Parlamentet uppmanar den serbiska regeringen att fullt ut utnyttja instrumentet för föranslutningsstöd för att utveckla, uppgradera och modernisera järnvägsnätet och för att förbättra anslutningarna till grannländerna, för både person- och godstransporter.

44.  Europaparlamentet gratulerar Serbien till goda framsteg på miljöområdet. Parlamentet uppmuntrar dock Serbien till ytterligare insatser på området förnybar energi och energieffektivitet, och konstaterar att huvuddelarna av EU:s regelverk om förnybar energi återstår att införliva och att det framlagda lagstiftningspaketet om energieffektivitet ännu inte har antagits.

45.  Europaparlamentet välkomnar att kemikaliemyndigheten har antagit ett regelverk som begränsar eller förbjuder framställning av kemikalier som innebär en risk för människors hälsa och miljön och som för kemikaliesektorn närmare EU-lagstiftningen. Parlamentet beklagar dock att tillämpningen av vissa bestämmelser som kräver avancerad teknik liksom investeringar på detta område har försenats eftersom det enligt branschföreträdarna skulle leda till ekonomiska förluster och stoppa branschens affärsverksamhet i Serbien. Parlamentet efterlyser ett snabbt och fullständigt genomförande av 2009 års miljölagstiftningspaket.

46.  Europaparlamentet välkomnar avtalen med Montenegro och Kroatien, som gör det möjligt att utvisa medborgare från dessa länder som misstänks för att delta i organiserad brottslighet, liksom de planerade samtalen om gränsdragningen mellan Serbien och Kroatien. Den serbiska regeringen uppmanas att ingå liknande avtal med fler grannländer och välkomnar de initiativ som Serbien och Montenegro tagit i det hänseendet. Parlamentet uppmanar Serbien att fortsätta utbytet med grannländerna av underrättelseinformation och bevismaterial om gränsöverskridande kriminella nätverk, särskilt de som ägnar sig åt narkotikasmuggling, för att effektivt bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet i Balkanregionen.

47.  Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som Serbien spelar för stabiliteten på hela västra Balkan och särskilt för sammanhållningen i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang de serbiska myndigheterna att aktivt stödja alla de grundlagsändringar som måste till för att Bosnien och Hercegovinas statliga institutioner ska kunna genomföra de krävande reformer som följer av EU- integrationen. Parlamentet uppmanar i första hand myndigheterna i Belgrad att stödja konsolideringen, effektiviseringen och stärkandet av Bosnien och Hercegovinas statliga institutioner.

48.  Europaparlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att fortsätta tillnärmningen till EU:s lagstiftning och standarder på miljöområdet och att genomföra och kontrollera efterlevnaden av den antagna lagstiftningen.

49.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Serbiens regering och parlament.

(1) A/RES/64/298. (2) EUT L 80, 19.3.2008, s. 46. (3) SEC(2010)1330. (4) KOM(2010)0660. (5) EUT L 334, 19.12.2007, s. 46. (6) EUT L 336, 18.12.2009, s. 1. (7) EUT C 263 E, 16.10.2008, s. 626. (8) EUT C 285 E, 21.10.2010, s. 47.