Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/2143(DEC)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0094/2011

Ingivna texter :

A7-0094/2011

Debatter :

PV 10/05/2011 - 4
CRE 10/05/2011 - 4

Omröstningar :

PV 10/05/2011 - 11.3
CRE 10/05/2011 - 11.3
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0196

Antagna texter
PDF 386kWORD 245k
Tisdagen den 10 maj 2011 - Strasbourg
Ansvarsfrihet för budgetåret 2009 – Europaparlamentet
P7_TA(2011)0196A7-0094/2011
Beslut
 Resolution

1.Europaparlamentets beslut av den 10 maj 2011 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt I – Europaparlamentet (C7-0212/2010 – 2010/2143(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens slutliga årsredovisning för budgetåret 2009 (SEK(2010)0963 – C7-0212/2010)(2),

–  med beaktande av rapporten om budget- och finansförvaltningen – budgetåret 2009, avsnitt I – Europaparlamentet(3),

–  med beaktande av internrevisorns årsrapport för 2009,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2009, samt de granskade institutionernas svar(4),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(5),

–  med beaktande av artikel 272.10 och artikel 275 i EG-fördraget, artikel 314.10 och artikel 318 i EUF-fördraget samt artikel 179a i Euratomfördraget,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artiklarna 145, 146 och 147,

–  med beaktande av artikel 13 i de interna bestämmelserna för genomförandet av Europaparlamentets budget(7),

–  med beaktande av artikel 147.1 i budgetförordningen, enligt vilken institutionerna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter de iakttagelser som utgör en del av Europaparlamentets beslut om ansvarsfrihet,

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 10 april 2008 om riktlinjerna för budgetförfarandet för 2009 – avsnitten I, II, IV, V, VI, VII, VIII och IX(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 20 maj 2008 om beräkningen av parlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2009(9),

–  med beaktande av artiklarna 77 och 80.3 samt bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0094/2011), och av följande skäl:

A.  Angående administrativa utgifter under 2009 uppgav revisionsrätten att de system för övervakning och kontroll som krävs enligt budgetförordningen fungerade tillfredsställande vid samtliga institutioner, samt att de granskade transaktionerna inte innehöll några väsentliga fel(10).

B.  Generalsekreteraren intygade den 2 juli 2010 med rimlig säkerhet att parlamentets budget har genomförts i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning och att den kontrollram som har införts ger nödvändiga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

1.  Europaparlamentet beviljar talmannen ansvarsfrihet för genomförandet av Europaparlamentets budget för budgetåret 2009.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 69, 13.3.2009.
(2) EUT C 308, 12.11.2010, s. 1.
(3) EUT C 172, 30.6.2010, s. 1.
(4) EUT C 303, 9.11.2010, s. 1.
(5) EUT C 308, 12.11.2010, s. 129.
(6) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(7) PE 349.540/Bur/ann/def.
(8) EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 78.
(9) EUT C 279 E, 19.11.2009, s. 163.
(10) EUT C 303, 9.11.2010, s. 198.


2.Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2011 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt I – Europaparlamentet (C7-0212/2010 – 2010/2143(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens slutliga årsredovisning för budgetåret 2009 (SEK(2010)0963 – C7-0212/2010)(2),

–  med beaktande av rapporten om budget- och finansförvaltningen – budgetåret 2009, avsnitt I – Europaparlamentet(3),

–  med beaktande av internrevisorns årsrapport för 2009,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2009, samt de granskade institutionernas svar(4),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(5),

–  med beaktande av artikel 272.10 och artikel 275 i EG-fördraget, artikel 314.10 och artikel 318 i EUF-fördraget samt artikel 179a i Euratomfördraget,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6), särskilt artiklarna 145, 146 och 147,

–  med beaktande av artikel 13 i de interna bestämmelserna för genomförandet av Europaparlamentets budget(7),

–  med beaktande av artikel 147.1 i budgetförordningen, enligt vilken institutionerna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter de iakttagelser som utgör en del av Europaparlamentets beslut om ansvarsfrihet,

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 10 april 2008 om riktlinjerna för budgetförfarandet för 2009 – avsnitten I, II, IV, V, VI, VII, VIII och IX(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 20 maj 2008 om beräkningen av parlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2009(9),

–  med beaktande av artiklarna 77 och 80.3 samt bilaga VI i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0094/2011), och av följande skäl:

A.  Angående administrativa utgifter under 2009 uppgav revisionsrätten att de system för övervakning och kontroll som krävs enligt budgetförordningen fungerade tillfredsställande vid samtliga institutioner, samt att de granskade transaktionerna inte innehöll några väsentliga fel(10).

B.  Generalsekreteraren intygade den 2 juli 2010 med rimlig säkerhet att parlamentets budget har genomförts i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning och att den kontrollram som har införts ger nödvändiga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

Större förändringar i parlamentets budgetförvaltning under 2009

1.  Europaparlamentet medger att den nuvarande finansiella situationen kräver att parlamentet, tillsammans med alla EU-institutionerna, finner de mest kostnadseffektiva vägarna att använda finansiella och mänskliga resurser, inbegripet besparingar, liksom elektroniska verktyg och metoder, för att tillhandahålla effektiva tjänster.

2.  Europaparlamentet begär en långsiktig översyn av parlamentets budget. Parlamentet ber att man fastställer framtida potentiella besparingar för att minska kostnaderna och skapa resurser för den långsiktiga verksamheten vid parlamentet som en del av lagstiftningsmyndigheten.

3.  Europaparlamentet påminner om att det i sin resolution av den 5 maj 2010(11) om ansvarsfrihet för parlamentet för budgetåret 2008 beklagade det stora antalet (88 av 452) och den betydande andelen av oavslutade åtgärder med avseende på den granskning av ramen för internkontrollen som genomförts av internrevisorn. Parlamentet noterar med tillfredställelse generalsekreterarens svar på frågorna i frågeformuläret för ansvarsfriheten enligt vilket generaldirektörerna ansåg att avsevärda framsteg gjorts i genomförandet av de åtgärder som de beslutat. I slutet av 2010 ansåg de att 51 åtgärder till fullo genomförts (bland annat samtliga 4 åtgärder av stor betydelse) och att 31 åtgärder delvis hade genomförts medan det mesta av arbetet återstod att göra för 6 åtgärder. Parlamentet begär dock att internrevisorns bedömning och validering av dessa självbedömningar ska ingå i dennes kommande årsrapport. Parlamentet begär vidare att generalsekreteraren på sexmånadersbasis ska rapportera till budgetkontrollutskottet om alla dessa oavslutade åtgärder.

4.  Europaparlamentet påminner om att GD ITEC var mest berört med 22 oavslutade åtgärder. Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att direktoratet för informationsteknik inom GD ITEC enligt internrevisorn hade genomfört 19 av de 22 oavslutade åtgärderna och att de samtidigt gjort betydande framsteg i utvecklandet av sin kontrollram. Parlamentet uppmanar alla sina berörda generaldirektorat att fortsätta sina ansträngningar att förbättra sina förfaranden för förvaltning respektive kontroll. Parlamentet begär att internrevisorn fastställer striktare tidtabeller för genomförandet av åtgärderna.

5.  Europaparlamentet noterar att 2009 var det första året då stadgan för Europaparlamentets ledamöter och stadgan för ackrediterade parlamentsassistenter tillämpades. Parlamentet noterar ett visst antal problem i början för tillämpningsföreskrifterna för assistentstadgan men välkomnar det faktum att en tillfällig utvärderingsgrupp inom presidiet för ledamots- och assistentstadgorna har föreslagit ändringar i tillämpningsföreskrifterna för ledamotsstadgan angående (i) ledamöternas resor, (ii) ledamöternas sjukförsäkring och ersättning för sjukvårdsutgifter, (iii) assistenternas tjänsteresor, (iv) varaktigheten och förlängningen av assistenternas anställningsavtal, (v) assistenternas fortbildning och (vi) reglerna angående ledamöternas praktikanter samt även andra ändringar av assistentstadgan, särskilt om (i) användningen av ersättningen för parlamentsledamöternas assistentstöd och allmänna utgifter, (ii) betalningsombud och (iii) översynen av förfarandena för klagomål och överklaganden för ledamöterna. Parlamentet betonar att dessa ändringar bör genomföras senast den 30 november 2011.

6.  Europaparlamentet konstaterar att de nuvarande reglerna för utbetalning av ersättningen för allmänna utgifter, vilka stadgar att pengar ska betalas ut till en ledamots personliga konto men att utgifterna inte behöver styrkas, har lett till en uppdelning mellan de ledamöter som redovisar samtliga utgifter och offentliggör detaljerade uppgifter om dessa och de ledamöter som inte använder sig av sådana transparenta metoder och som därmed riskerar att anklagas för att de använder en del av ersättningen till att komplettera sin personliga inkomst. Generalsekreteraren uppmanas att föreslå arrangemang så att ersättningens utgifter är transparenta i samtliga fall och används för det avsedda ändamålet.

7.  Europaparlamentet noterar den betydande ökning av arbetsbördan som administrationen registrerat i samband med införandet av de nya stadgorna. Parlamentet konstaterar med oro det mer komplicerade förfarandet när det gäller ackrediterade assistenters tjänsteresor utanför de tre arbetsorterna, och anser att det trots avsevärda ökningar av personalen inte finns tillräckligt med personal inom avdelningen för ledamöterna och de avdelningar som hanterar frågor som rör assistenter, varför parlamentet begär att ytterligare personal ska omfördelas av administrationen för att klara av den utökade arbetsbördan. Parlamentet begär dessutom att en allomfattande utvärdering som täcker personalförändringar liksom utgiftsutvecklingen inom alla berörda områden ska göras och överlämnas till de berörda utskotten senast den 30 september 2011 om erfarenheterna från genomförandet av de två stadgorna under det första hela året efter att de börjat tillämpas, tillsammans med en handlingsplan och en bedömning av de ekonomiska följderna för parlamentets budget, inbegripet de avsättningar som behöver göras för eventuellt extra kontorsutrymme.

8.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse förbättringarna i förvaltningen av parlamentets enheter. Parlamentet välkomnar i synnerhet presidiets beslut av den 1 april 2009 om att från den 1 januari 2010 omorganisera generaldirektoratet för personal och att omorganisera och förstärka generaldirektoratet för infrastruktur och logistik så att det omedelbart kan påbörja arbetet med att förbättra underhållet av parlamentets lokaler.

9.  Europaparlamentet noterar presidiets antagande den 24 mars 2010 av den efterlängtade medelfristiga strategin inom IT- och fastighetssektorerna och väntar sig att fastighetsstrategin kommer att bli föremål för ett förbättrat interinstitutionellt samarbete samt att samråd regelbundet kommer att ske med lokalbefolkningsorganisationerna.

10.  Europaparlamentet noterar särskilt den medelfristiga och långsiktiga fastighetspolitiken (fastighetsstrategin) som beaktar parlamentets utökade ansvar enligt Lissabonfördraget, reglerna för tilldelning av utrymme, behovet av att inkvartera viss extern personal och behovet av underhåll/renovering av fastigheter. Parlamentet begär dessutom en detaljerad rapport om framtida lokalbehov och varifrån finansieringen av dessa kan komma ifrån. Generalsekreteraren uppmanas dessutom att föra förhandlingar med de belgiska myndigheterna i syfte att reducera det extra procentpåslaget (33 procent) som ska betalas om parlamentet köper ”statsägd” egendom.

11.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse förbättringarna i styrningen av parlamentets informations- och kommunikationsteknik, den planerade generaliserade användningen av programvaror med öppna källkoder och det faktum att man i den nyligen antagna ITK-strategin erkänt att det är nödvändigt att skynda på IT-utvecklingen för att stödja både upphandlingsförfarandet och hanteringen av avtalen, liksom behovet av

   tydliga specifikationer vid projektstarten,
   ett heltäckande förvaltningsinformationssystem,
   ett undvikande av alltför mycket utläggning på entreprenad av IKT-tjänster,
   en tydligare uppdelning av uppgifter inom utvecklings- och underhållsområdena, samt
   ytterligare resurser i GD ITEC för att åstadkomma en närmare kontroll av projekten.

12.  Europaparlamentet ber att alla ledamöter av Europaparlamentet får tillsänt sig kopior av mycket viktiga beslut som presidiet fattat under denna valperiod, till exempel om

   fastighetsstrategin,
   informations- och kommunikationstekniksstrategin,
   handlingsplanen för kommunikation,
och att de får sig tillsänt sådana handlingar i framtiden.

13.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att skicka ut utkast om viktiga frågor av gemensamt intresse till ledamöter av Europaparlamentet i syfte att underlätta diskussionen inom de politiska grupperna innan slutliga beslut fattas.

De viktigaste återstående utmaningarna
Säkerhet

14.  Europaparlamentet fördömer det tredje rånet i följd i vad som borde vara parlamentets säkra lokaler. Parlamentet ogillar eftertryckligen de uppenbara bristerna i parlamentets säkerhet. Administrationen uppmanas att ge den ansvariga chefen nya arbetsuppgifter.

15.  Europaparlamentet finner det förvånansvärt att cirka 900 människor arbetar i parlamentets säkerhetstjänst, de flesta som kontraktsanställd extern personal, och pekar också på den stadiga ökningen i de sammanlagda säkerhetskostnaderna (ungefär 43 000 000 EUR 2009). Parlamentet begär mot bakgrund av de senaste säkerhetsincidenterna att denna tjänst ses över för att öka dess effektivitet. Parlamentet föreslår eftertryckligen att de två större avtalen för säkerhetstjänster, både fysiska och tekniska, inte ska ingås med samma företag som för närvarande är avtalspart.

16.  Europaparlamentet välkomnar i detta hänseende att det från den 1 januari 2010 inrättats ett nytt direktorat med ansvar för säkerheten och begär att det nyligen inrättade direktoratet genomför en grundlig översyn av parlamentets säkerhetspolitik och att det arbetar fram förslag om att anta säkerhetslösningar för parlamentet som är mer teknikinriktade och billigare och som ger upphov till avsevärda besparingar när det gäller personal, samt önskar bli informerat om gjorda framsteg.

17.  Europaparlamentet anser att den nya säkerhetspolitiken bör syfta till att uppnå en balans som är kostnadseffektiv mellan intern och extern personal och mellan säkerhetshänsyn, å ena sidan, och tillgänglighet och öppenhet, å andra sidan, för att parlamentet så långt som möjligt ska kunna förbli en öppen och tillgänglig institution. Parlamentet betonar att det inte är önskvärt att videoövervakningen utökas.

18.  Europaparlamentet noterar att en av de svaga punkterna i parlamentets säkerhet i dag är att ledamöterna kan gå in och ut ur byggnaderna utan att deras passerkort utsätts för elektronisk kontroll. Det borde vara obligatoriskt för ledamöterna att visa upp sina passerkort när de går in och ut ur parlamentet.

19.  Europaparlamentet konstaterar att arrangemangen för att registrera dem som besöker ledamöterna är långsamma och omständliga jämfört med kommissionens och många nationella parlaments där säkerheten är lika viktig, och att detta resulterar i onödiga förseningar och besvär för besökare, ledamöter och deras assistenter. Generalsekreteraren uppmanas att studera praxis vid andra parlament och därefter rekommendera att förbättrade förfaranden antas.

20.  Europaparlamentet betonar behovet av en tydlig säkerhetsstrategi som erbjuder en intelligent, modern och uppdaterad säkerhetstjänst med följande möjliga beståndsdelar:

   i) Elektronisk signatur för ledamöter (i stället för det nuvarande gammalmodiga och kostsamma systemet med signaturer på papper med uppgifter som införs manuellt av personalen), samtidigt som man försäkrar sig om att det nya systemet inte lämnar utrymme för missbruk. Generalsekreteraren ombeds därför att senast den 30 september 2011 lägga fram olika förslag för ett effektivare signatursystem som även ska innehålla förslag till öppettider för registrering.
   ii) Tekniska lösningar som gör det möjligt för säkerhetspersonal att effektivt ta itu med nödsituationer genom att tillhandahålla dem tillförlitliga uppgifter angående antalet och identiteten på de människor som vistas i parlamentets lokaler.
   iii) En uppdaterad krishanteringsplan.
   iv) Ett internaliserat ackrediteringssystem för besökare för att tillhandahålla en förbättrad och mer konsekvent tjänst.

21.  Europaparlamentet noterar det stora antalet kameror som installerats på parlamentets tre arbetsorter(12). Parlamentet begär att generalsekreteraren senast den 30 juni 2011 ska tillhandahålla budgetkontrollutskottet detaljerade uppgifter som visar

   i) hur videoinspelningarna används,
   ii) hur och för hur lång tid de lagras,
   iii) vem som har tillgång till inspelningarna,
   iv) huruvida de många kamerorna och videoövervakningen har bidragit till att förhindra, upptäcka eller lösa stölder eller hur de generellt har bidragit till att höja säkerhetsnivån i parlamentet.

22.  Europaparlamentet konstaterar med oro de allt större svårigheter som ledamöterna och personalen möter vid genomförandet av sitt arbete till följd av ett stort antal besöksgrupper som går in i lokaler avsedda för arbete och inte ursprungligen avsedda för besökare. Parlamentet begär att kvestorerna ska tillämpa de relevanta reglerna striktare, i synnerhet under perioder då det är hög arbetsbelastning.

23.  Europaparlamentet beklagar bristen på säkerhet i parlamentets grannskap och anser att en förbättrad kommunikation och ett förbättrat samarbete med lokala polisstyrkor skulle resultera i en mer effektiv användning av resurser. Institutionerna uppmanas att nå en överenskommelse med de belgiska myndigheterna om att förbättra säkerheten inom EU-distriktet i Bryssel, bland annat genom att utöka polisens patrullering.

Arbetsrotation

24.  Europaparlamentet begär information om eventuella undantag från den normala arbetsrotationen, efter högst sju år på samma jobb, för personal och särskilt personer på så kallade ”känsliga befattningar”.

Internalisering eller externalisering

25.  Europaparlamentet noterar med stor oro det stora antalet (cirka 990) externanställda som arbetar i parlamentets tjänsterum. Parlamentet anser att behovet av sådan inkvartering bör skrivas ned i de ursprungliga specifikationerna och enheterna bör vederbörligen motivera varför de behöver ha externa IT- eller fastighetsexperter på plats. Parlamentet anser att man i högre grad borde använda öppna planlösningar för tjänsterummen.

26.  Europaparlamentet beklagar det alltför stora beroendet av extern (teknisk) expertis, särskilt inom IT- och fastighetssektorerna, vilket är resultatet av strukturella obalanser mellan interna och externa resurser och begär att en kostnadseffektiv balans ska uppnås mellan intern och extern expertis inom varje område av parlamentets verksamhet. Parlamentet anser därför att en kostnads-nyttoanalys bör utföras som underlag till beslut om inhyrning av externa experter.

Fastighetspolitiken

27.  Europaparlamentet betonar behovet av att internt utveckla en högkvalitativ fastighetsexpertis som är mycket viktig för att betydligt förbättra planering och upphandling i samband med framtida köp eller långtidshyrning av parlamentets fastigheter. Parlamentet påpekar den avgörande vikten av förbättrat interinstitutionellt samarbete.

28.  Europaparlamentet efterfrågar en uppskattning av den förlust som uppstått till följd av försäljningen av den gamla parlamentsbyggnaden i Bryssel till Regionkommittén, med beaktande av priset per kvadratmeter kontorsyta som för närvarande förvärvas eller hyrs.

29.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att med bistånd av GD INLO och alla andra GD genomföra en ingående analys av den aktuella användningen av parlamentets fastigheter och behovet av regler som är tillämpliga på alla kategorier av användare samt att som en prioritering utveckla en enda tillförlitlig databas som innehåller all relevant information om alla personer som inhyses i parlamentets fastigheter. Presidiets beslut om parlamentets medelfristiga och långsiktiga fastighetspolitik utgör en bra utgångspunkt i detta hänseende. GD INLO uppmanas att samvetsgrant genomföra den handlingsplan som överenskommits med internrevisorn. Parlamentet begär en jämförande beräkning som på grundval av de utnyttjade kontorskvadratmetrarna jämför kostnaderna för investeringar, kapital och underhåll med de aktuella hyrorna för kontorsyta i Europakvarteren i Bryssel. Parlamentet kräver att innan ytterligare kontorsfastigheter förvärvas, ska deras värde fastställas enligt förfarandet med diskonterade kassaflöden (Discounted-cash-flow, DCF).

30.  Europaparlamentet konstaterar att ett andra daghem i Bryssel är ett prioriterat projekt och därför kräver nya utrymmen. När det gäller nya kontorsutrymmen efterfrågar parlamentet en undersökning bland ledamöterna för att kunna bedöma huruvida dessa anser att ett andra assistentkontor är nödvändigt med tanke på anställningar av ytterligare assistenter.

31.  Europaparlamentet föredrar att parlamentets byggnader är belägna nära varandra. Denna önskan strider dock mot det faktum att det finns tre officiella arbetsorter. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det finns tillräckligt med kontorsutrymme att hyra i omedelbar närhet till Europaparlamentet i Bryssel, som kan tillfredsställa kontorsutrymmesbehoven på medellång sikt och samtidigt vara förenligt med parlamentets effektivitetsmål för finanser och verksamhet samt dess miljömål.

32.  Europaparlamentet uppmanar sin administration att förhandla fram ett interinstitutionellt avtal med kommissionen om de finansiella arrangemangen för köp av Europahusen (Europaparlamentets informationskontor), som ska innehålla tydliga punkter om kostnadsminskningar.

Informations- och kommunikationstekniksektorn (IKT)

33.  Europaparlamentet välkomnar det mera strukturerade tillvägagångssättet när det gäller informations- och kommunikationsteknik och utarbetandet av en heltäckande strategi på detta område. Parlamentet välkomnar vidare administrationens åtagande i dess svar i frågeformuläret att utreda möjligheterna att ersätta extern personal.

34.  I samband med utvecklingen av IT-applikationer riktar Europaparlamentet uppmärksamheten på det strukturella problemet med att vara höggradigt beroende av externa experter, vilket innebär allvarliga rättsliga och operativa risker. Parlamentet förespråkar därför behovet av betydande förändringar i förvaltnings- och kontrollsystemen i direktoratet för informationsteknik, inbegripet en närmare och tidigare medverkan från andra GD:s sida i alla de delar av applikationsutvecklingen som kan öka användarnas delaktighet och ansvar för varje projekts resultat.

35.  Europaparlamentet uppmanar därför GD ITEC att samvetsgrant genomföra den handlingsplan som överenskommits med internrevisorn och att sträva efter att uppnå en adekvat blandning av parlamentspersonal och externa resurser liksom en lämplig balans mellan intern applikationsutveckling och avtal som baseras på att resultat ska uppnås. Parlamentet noterar bristen på kvalificerade sökande på EPSO:s listor på området för IT-säkerhet. Parlamentet stöder vidare förslaget om att snarast organisera separata AD7-uttagningsprov inom detta område.

36.  Europaparlamentet är bestört över de enorma utgifter för dataroaming som återbetalats till personal som struntar i de kraftigt stigande kostnaderna när de är i Strasbourg eller på andra ställen utanför Bryssel. Parlamentet uppmanar med eftertryck IT-ansvariga att skapa ett kontrollverktyg så att extremt höga kostnader förhindras genom att kraftiga ökningar upptäcks i ett tidigt skede.

37.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på det faktum att parlamentet, i samband med den utökade användningen av externa företag för genomförandet av IT-projekt, vid sidan av att det kan vara finansiellt skadligt, också löper risken att förlora viktiga delar av sin know-how liksom sin förmåga att förvalta och övervaka projekt som genomförs av externa avtalsparter. Parlamentet begär dessutom att besluten om användning av externa företag ska baseras på en kostnads-nyttoanalys. Med anledning av den allt större rollen för och den ökande betydelsen av IKT i Europaparlamentets arbete, anser parlamentet att det är viktigt att lyfta upp IKT-förvaltningens roll på en högre nivå, även för att garantera ett högre säkerhetsskydd. GD ITEC uppmanas att i sin verksamhetsrapport för 2010 tillhandahålla uppgifter om kostnaderna för externaliseringen av datacentrumen jämfört med tidigare kostnader.

Exceptionella förhandlade förfaranden

38.  Europaparlamentet påminner om den åsikt det uttryckte i sin resolution av den 5 maj 2010 att den ökning som registrerats mellan 2007 och 2008 i antal och andel när det gäller exceptionella förhandlade förfaranden klart och tydligt tvingar utanordnarna att vidta åtgärder för att ”vända trenden” och påminner vidare om sin uppmaning till generalsekreteraren att före den 1 september 2010 rapportera till budgetkontrollutskottet om åtgärder som vidtagits.

39.  Europaparlamentet är oroat över att se en fortsatt uppåtgående trend i antalet exceptionella förhandlade förfaranden och upprepar sin uppmaning till generalsekreteraren och de delegerade utanordnarna att vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att vända trenden och att rapportera till det behöriga utskottet senast den 30 september 2011 om de åtgärder som vidtagits. Parlamentet uppmanar vidare sin administration att fortsätta att strikt granska dessa förfaranden, särskilt när det gäller eventuella intressekonflikter, och att tillämpa skärpta och avskräckande påföljder för varje regelbrott som upptäcks.

Arbetsordningen

40.  Europaparlamentet konstaterar att den interna organisationen och fördelningen av befogenheter mellan parlamentets interna strukturer är fastställd i dess arbetsordning. Parlamentet betonar att detta är en mycket viktig del i den demokratiska processen för att uppnå god lagstiftning.

41.  Europaparlamentet anser att möjligheten att ställa skriftliga frågor till de övriga institutionerna bör förbättras genom att lämpliga former tillhandahålls för var och en av institutionerna samt att parlamentets arbetsordning anpassas.

Rapport om budget- och finansförvaltningen

42.  Europaparlamentet noterar att parlamentet under 2009 hade inkomster uppgående till 141 250 059 EUR (151 054 374 EUR 2008) vilket inkluderade 27 576 932 EUR i inkomster avsatta för särskilda ändamål.

Presentation av Europaparlamentets räkenskaper

43.  Europaparlamentet noterar följande belopp utifrån vilka parlamentets räkenskaper för budgetåret 2009 avslutades:

a) Tillgängliga anslag (EUR)

Anslag för 2009:

1 529 970 930

Icke-automatiska överföringar från budgetåret 2008:

8 315 729

Automatiska överföringar från budgetåret 2008:

196 133 738

Anslag motsvarande inkomster avsatta för särskilda ändamål för 2009:

27 576 932

Överföringar motsvarande inkomster avsatta för särskilda ändamål från budgetåret 2008:

36 808 922

Totalt:

1 798 806 251

b) Anslagsutnyttjande budgetåret 2009 (EUR)

Åtaganden:

1 670 143 804

Utförda betalningar:

1 466 075 267

Anslag som överförts automatiskt inklusive dem från inkomster avsatta för särskilda ändamål:

201 826 738

Anslag som inte överförts automatiskt:

10 100 000

Förfallna anslag:

120 804 246

c) Budgetinkomster (EUR)

Mottagna 2009:

141 250 059

d) Summa balansräkningen den 31 december 2009 (EUR)

1 709 216 709

44.  Europaparlamentet anser att det i tabellen bör läggas till ytterligare en kolumn som ska innehålla relevanta uppgifter för det föregående året i syfte att tillhandahålla bättre transparens och underlätta jämförelser.

45.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att för första gången ägde 2009 ingen uppsamlingsöverföring rum i slutet av budgetåret, efter ett antal år då möjligheten till uppsamling användes (i de flesta fall för att köpa fastigheter genom att göra förtida inbetalningar av årliga leasingavgifter) vilket tyder på en bättre budgetplanering och budgetdisciplin, vilket är värt beröm. Administrationen uppmanas att fortsätta att sträva efter detta mål även i framtiden och att så långt som möjligt undvika uppsamlingsöverföringsmetoden.

Generalsekreterarens revisionsförklaring

46.  Europaparlamentet välkomnar generalsekreterarens förklaring, i egenskap av huvudansvarig delegerad utanordnare, av den 2 juli 2010 om utanordnarnas årliga verksamhetsrapporter för 2009, där han med rimlig säkerhet intygar att parlamentets budget genomförts i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning och att ramen för kontroller som införts utgör en tillräcklig garanti för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

Generaldirektörernas verksamhetsrapporter

47.  Europaparlamentet noterar att varje generaldirektör (delegerad utanordnare) för närvarande utarbetar sin egen årliga verksamhetsrapport och att ingen övergripande verksamhetsrapport för institutionen som helhet utarbetas och antas. Generalsekreteraren uppmanas överväga att ge ut en mer läsvänlig konsoliderad version (en sammanfattning) av de årliga verksamhetsrapporterna för ansvarsfrihetsförfarandet för 2010, såsom redan är fallet i de övriga institutionerna, samtidigt som han ska tillse att bilagorna till rapporterna inte är skannade utan lagts ut på sådant sätt att de möjliggör datorsökningar. Parlamentet anser att rapporten om budget- och finansförvaltningen är något annat än den föreslagna sammanfattningen av de årliga verksamhetsrapporterna.

48.  Europaparlamentet noterar att artikel 8.4–8.7 i de interna bestämmelserna för genomförandet av Europaparlamentets budget föreskriver att den delegerade utanordnaren ska rapportera till den huvudansvarige delegerade utanordnaren om hur han/hon utövat sina befogenheter genom att tillhandahålla tre rapporter under året (en i början av budgetåret, den andra den 15 juni och den tredje den 15 oktober) utöver den årliga verksamhetsrapporten för det föregående året. Parlamentet anser att det är nödvändigt att minska denna rapporteringsbörda i syfte att förenkla, så att varje GD bara utarbetar en version av sin årliga verksamhetsrapport.

49.  Europaparlamentet betonar dock att denna förenkling av de delegerade utanordnarnas rapporteringsskyldigheter inte bör påverka deras skyldighet att hålla den huvudansvarige delegerade utanordnaren informerad om transaktioner av större omfattning som kan få finansiella följder för budgeten och om alla betydande händelser som kan äventyra en sund förvaltning av anslagen eller förhindra att de uppställda målen uppnås.

50.  Europaparlamentet konstaterar vissa svagheter i rapporteringen när det gäller minimistandarderna för internkontrollen i de årliga verksamhetsrapporterna. För att förbättra rapporteringen föreslår parlamentet att dessa standarder ses över och att ett integrerat system för internrapportering införs.

51.  Europaparlamentet upprepar sin begäran(13) att generalsekreteraren ska informera budgetkontrollutskottet om de exakta åtgärder, inbegripet tidsfristerna för genomförandet, som han vidtagit eller kommer att vidta för att förstärka parlamentets system för internkontroll. Parlamentet påminner om att denna information skulle ha inkommit senast den 31 december 2010.

52.  För att öka insynen inom parlamentet föreslår Europaparlamentet att uppdragsbeskrivningar, arbetsprogram och tjänsteförteckningar för parlamentets administrativa delar, både enheter och avdelningar, bör göras tillgängliga på parlamentets interna webbplats, såsom fallet redan är hos kommissionen.

53.  Europaparlamentet konstaterar att ledamöterna och allmänheten måste anstränga sig ordentligt för att finna vart pengarna under olika budgetrubriker faktiskt går eller hur de utnyttjas. För att öka transparensen föreslås därför att det inrättas ett användarvänligt verktyg på internet som visar vart pengarna går, inte bara i belopp utan också genom linjer av olika storlek som återspeglar dessa belopp och gör de nödvändiga kopplingarna från en aktör i kedjan till en annan, på de olika åtgärdsnivåerna, så att dessa pengaflöden lätt kan kännas igen och spåras till en så konkret nivå som möjligt när det gäller användningen av pengarna, samtidigt som skyddet av den personliga integriteten alltid måste beaktas.

Årsrapport om tilldelade kontrakt

54.  Europaparlamentet noterar att de centrala avdelningarna, på grundval av information som tillhandahålls av utanordnarnas avdelningar, upprättar en årsrapport(14) till budgetmyndigheten om kontrakt som tilldelats under 2009 och fördelningen av alla kontrakt som tilldelats under 2009 och 2008 enligt följande:

Typ av kontrakt

2009

2008

Antal

Procent

Antal

Procent

Tjänster

Materiel

Byggentreprenader

Fastigheter

157

56

34

5

62 %

22 %

14 %

2 %

241

59

44

15

67 %

17 %

12 %

4 %

Totalt

252

100 %

359

100 %

Typ av kontrakt

2009

2008

Värde (EUR)

Procent

Värde (EUR)

Procent

Tjänster

Materiel

Byggentreprenader

Fastigheter

415 344 963

34 980 727

36 045 314

70 394 138

75 %

6 %

6 %

13 %

454 987 532

22 868 681

81 247 056

123 429 315

67 %

3 %

12 %

18 %

Totalt

556 765 142

100 %

682 532 584

100 %

(Årsrapport om kontrakt som tilldelats av Europaparlamentet, 2009, sidan 3–4.)

55.  Europaparlamentet betonar att värdet på upphandlingsavtalen uppgår till cirka en tredjedel av parlamentets totala budget och att offentlig upphandling är det område som är mest sårbart för vanskötsel. Parlamentet upprepar därför sin begäran att man regelbundet utvärderar upphandlingssystemen och i synnerhet genomför internkontroller av de avtal som tilldelats i förhandlade och selektiva förfaranden.

56.  Europaparlamentet ber generalsekreteraren rapportera om huruvida höjningen av taket för upphandlingar för låga belopp från 25 000 EUR till 60 000 EUR under 2007 såsom avsett har underlättat tillträdet för små företag utan att avsevärt ha försvagat granskningen av upphandlingsprocessen. Parlamentet konstaterar att dessa upphandlingar bara utgjorde 0,76 procent i värde men 39,29 procent i antal av alla tilldelade avtal.

57.  Europaparlamentet noterar fördelningen av de kontrakt som tilldelats under 2009 och 2008 efter den typ av förfarande som använts:

Typ av förfarande

2009

2008

Antal

Procent

Antal

Procent

Öppet

Selektivt

Förhandlat

73

13

166

29 %

5 %

66 %

126

14

219

35 %

4 %

61 %

Totalt

252

100 %

359

100 %

Typ av förfarande

2009

2008

Värde (EUR)

Procent

Värde (EUR)

Procent

Öppet

Selektivt

Förhandlat

415 996 418

9 458 434

131 310 290

75 %

2 %

23 %

345 415 316

139 782 362

197 334 906

51 %

20 %

29 %

Totalt

556 765 142

100 %

682 532 584

100 %

(Årsrapport om kontrakt som tilldelats av Europaparlamentet, 2009, sidan 5.)
Exceptionella förhandlade förfaranden

58.  Europaparlamentet noterar i synnerhet den stadiga ökningen under 2009 (även om i en långsammare takt än under 2008 jämfört med 2007) av antalet exceptionella förhandlade förfaranden vilket framgår av följande fördelning: Parlamentet väntar sig att denna trend ska vända ordentligt under de kommande åren.

Generaldirektorat

2009

2008

Antal

% av GD:s alla kontrakt

Antal

% av GD:s alla kontrakt

GD PRES (förutom DIT)

14

53,85 %

8

44,44 %

GD IPOL

0

0,00 %

0

0,00 %

GD EXPO

1

50,00 %

3

75,00 %

GD COMM (förutom biblioteksdir.)

29

42,03 %

16

16,00 %

GD PERS

1

16,67 %

0

0,00 %

GD INLO (förutom tolkdir.)

37

38,14 %

36

34,95 %

GD INTE (tidigare tolkdir.)

3

21,43 %

9

56,25 %

GD TRAD (förutom publiceringsdir.)

0

0,00 %

0

0,00 %

GD ITEC (tidigare publicerings- och IT- direktoraten)

4

36,36 %

9

56,25 %

GD FINS

0

0,00 %

0

0,00 %

Rättstjänsten

0

0,00 %

0

0,00 %

Parlamentet, totalt

89

35,32 %

81

22,56 %

(Årsrapport om kontrakt som tilldelats av Europaparlamentet, 2009, sidan 9.)
Revisionsrättens årsrapport för 2009
Allmänna iakttagelser

59.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin granskning fann att betalningarna som helhet inte innehöll några väsentliga fel och den upptäckte inga väsentliga brister när den bedömde om systemen för övervakning och kontroll uppfyller kraven i budgetförordningen.

Anställning av tillfälligt anställda och kontraktsanställda

60.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse att i fem fall av tjugo hade man inte lämnat in handlingar som styrkte att reglerna för klassificering av personal som tillfälligt anställda eller kontraktsanställda och för fullgörande av språkliga, militära eller andra skyldigheter hade följts. Parlamentet noterar parlamentets svar i det kontradiktoriska förfarandet med revisionsrätten.

Lönetillägg till anställda

61.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten fann(15) att de uppgifter som parlamentets avdelningar förfogade över för att garantera att tillägg som fastställs i tjänsteföreskrifterna betalas ut till de anställda i enlighet med tillämpliga gemenskapsförordningar och tillämplig nationell lagstiftning, i 16 fall av 30 inte var aktuella. Parlamentet håller med revisionsrätten om att detta medför en risk för att oriktiga eller otillbörliga betalningar görs om den enskilda personens förhållanden har ändrats.

62.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredställelse svaren från parlamentets administration om att det under 2009 lanserades en kampanj för att kontrollera huruvida hushållstillägget till personal utan underhållsberättigande barn fortfarande var berättigat och att den nu regelbundet kontrollerar de anställdas situation och att denna kontroll från och med 2010 automatiserades (med hjälp av ett elektroniskt formulär), vilket gör det möjligt att minst en gång om året kontrollera de anställdas personliga och administrativa uppgifter.

Hur de politiska grupperna är organiserade och fungerar

63.  Europaparlamentet noterar att enligt artikel 12.9 i parlamentets interna bestämmelser för genomförandet av budgeten, som antogs den 27 april 2005, omfattar internrevisorns ansvarsområde inte de anslag från parlamentets budget som förvaltas av de politiska grupperna. Enligt de särskilda bestämmelserna om hur dessa anslag ska användas, ska varje politisk grupp fastställa sina egna interna finansiella bestämmelser och införa ett system för internkontroll.

64.  Europaparlamentet betonar att alla politiska grupper måste ha en årlig extern revision och måste uppvisa ett intyg på extern revision.

65.  Europaparlamentet betonar att det åligger de politiska grupperna att inrätta ett system för internkontroll och att det inte bör vara parlamentets internrevisors ansvar att tillse detta, samt uppmanar presidiet att samråda med de politiska grupperna om hur ytterligare revisionsbestämmelser kan utformas.

66.  Europaparlamentet välkomnar att uträkningen av överföringen gjordes på samma sätt som för valåret 2004 när 50-procentsregeln tillämpades för de sammanlagda beloppen för de två sexmånadersperioderna.

Generalsekreterarens uppföljning av 2008 års ansvarsfrihetsresolution

67.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse den goda kvaliteten på de skriftliga svar till 2008 års ansvarsfrihetsresolution som budgetkontrollutskottet fick den 19 november 2010. Parlamentet beklagar dock att det inte var möjligt att få dessa svar innan 2009 års ansvarsfrihetsförfarande inleddes. Parlamentet väntar sig att det för 2010 års ansvarsfrihetsförfarande kommer att äga rum en diskussion mellan generalsekreteraren och budgetkontrollutskottet före utgången av oktober 2011.

68.  Europaparlamentet påminner om sin uppmaning i sin resolution av den 5 maj 2010 att generalsekreteraren skulle kontakta de övriga institutionerna för att upprätta en central databas för utredningar de genomför och att också göra dessa utredningar tillgängliga för konsultation för en bredare allmänhet. Generalsekreteraren uppmanas att följa upp denna begäran, i synnerhet genom att föreslå kommissionen att denna institution ska upprätta en sådan central databas. Parlamentet begär att vederbörligen informeras om detta initiativ, och förväntar sig under tiden att de utredningar som genomförs av parlamentet i sin helhet publiceras på parlamentets webbplats.

69.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att generalsekreteraren har skickat skrivelser där han påminner generaldirektörerna om att de ska genomföra de åtgärder av stor betydelse som deras avdelningar kommit överens om med internrevisorn.

70.  Europaparlamentet är tillfredsställt med de åtgärder som vidtagits till följd av sin kritik i ansvarsfrihetsresolutionen av den 5 maj 2010 om de skidsemestrar som anordnats av personalkommittén. Parlamentet påminner om att enligt de nya reglerna kan parlamentets ekonomiska bidrag bara beviljas för barn till tjänstemän i lönegraderna upp till AST 4 och att bidraget nu är beroende av antalet barn(16).

Internrevisorns årsrapport

71.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att internrevisionsenheten sedan den 1 september 2009 av administrativa orsaker är knuten till generalsekreteraren. Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att denna viktiga förändring är i linje med yrkesstandarder om organisatoriskt oberoende för internrevisionsenheten och att den förstärker både effektiviteten i internrevisionen och de reviderade avdelningarnas uppfattning om enhetens självständiga och objektiva roll.

72.  Europaparlamentet noterar att internrevisorn vid utskottsmötet den 13 januari 2011 presenterade sin årsrapport och förklarade att han under 2009 utförde följande arbete:

   Granskningar av förfarandet för offentlig upphandling i GD Parlamentets ledning, GD Infrastruktur och logistik samt GD Ekonomi liksom uppföljningar av centrala åtgärder från internrevisionsrapport nr 05/02 som antogs den 31 mars 2006.
   En granskning av fastighetspolitiken: planering, bedömning och hantering av lokalbehov.
   Den andra uppföljningen av ej avslutade åtgärder från revisionerna av förskottskontona, inventeringen och budgetförvaltningen i vissa informationskontor.
   Den tredje uppföljning av översynen av institutionens internkontrollram.
   En granskning av processen för utveckling av IT-applikationer.
   Uppföljningen av översynen av bidragen till politiska partier på europeisk nivå och ny översyn av politiska stiftelser samt tillämpningen av reglerna för reserver och överföringar av överskott.

73.  Europaparlamentet noterar och stöder internrevisorns uppfattning avseende

   det allmänna behovet av att förbättra förberedelsen och planeringen av upphandlingsförfarandena och förhandsbedömningen av behoven,
   det faktum att trots förbättringar i den centrala handledningen och stödet för upphandlingsprocessen samt de användbara framtagna verktygen och standarddokumenten, använder inte avdelningarna dem systematiskt,
   det faktum att det också finns behov av brådskande IT-utveckling för att stödja både upphandlingsprocessen och kontraktsförvaltningen,
   behovet, som en förutsättning för varje IT-projekt, av obligatorisk utveckling av affärsprocessmodeller av användarenheterna, vilket skulle bidra till att förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten i enheternas internkontrollramar och riskhanteringsprocesser,
   betydelsen av riskerna förknippade med ett alltför stort beroende av externa tjänsteleverantörer när det gäller konsultverksamhet och specialiserad teknisk expertis.

74.  Europaparlamentet anser att internrevisionsrapporterna bör göras tillgängliga, under vissa villkor, för medlemmarna av budgetkontrollutskottet. Parlamentet uppmanar ordföranden för detta utskott att komma överens med generalsekreteraren om dessa villkor.

Riskhanterare

75.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att riskhanteraren inledde sin verksamhet den 1 juni 2010 och rapporterar direkt till generalsekreteraren. Parlamentet förstår att det inte är möjligt att anställa all personal inom enheten under 2011 samt att den första riskprofilen väntas bli presenterad under första halvåret 2011 och att tillvägagångssättet och strategin för riskhanteringen kommer att utvecklas under ledning av generalsekreteraren senast sommaren 2011. Parlamentet väntar sig att dess behöriga utskott till fullo ska informeras om alla nya utvecklings- och strategidokument avseende parlamentets riskhantering och få riskhanterarens årliga verksamhetsrapport från och med ansvarsfrihetsförfarandet för 2010.

76.  Europaparlamentet anser att även om det inte föreligger någon finansiell risk bör parlamentet så långt som möjligt ha som mål att undvika renommérisker, fastställa strategiska risker (särskilt i dess IT- och fastighetssektorer), tillse att ett effektivt riskhanteringssystem är i verksamhet på central nivå, med ett överenskommet förfarande för att fastställa och bedöma risker, utarbeta och rapportera om svaren på dessa risker samt garantera tillsynsorganen och de beslutsfattande organen att riskhanteringen är effektiv och att alla svar på risker, inbegripet internkontroller, är lämpliga.

77.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att med bistånd av riskhanteraren upprätta en konsekvent institutionstäckande strategi för att fastställa och hantera känsliga befattningar.

PARLAMENTETS ADMINISTRATION
GD Parlamentets ledning

78.  Europaparlamentet noterar att den höga kostnaden för åtgärderna för att förhindra ett eventuellt utbrott av H1N1-influensa, som genomfördes mellan mitten av september 2009 och slutet av mars 2010, uppgick till cirka 1 261 000 EUR. Parlamentet betonar att det behövs en beräkning av antalet människor som kan komma att efterfråga vaccinet innan vaccin köps in i framtiden.

Generaldirektoratet för EU-intern politik (IPOL) och generaldirektoratet för EU-extern politik (EXPO)

79.  Europaparlamentet pekar på kostnaderna för de parlamentariska delegationerna (GD EXPO) under 2009 som uppgick till cirka 4 301 000 EUR.

80.  Europaparlamentet betonar den stora vikten av specifik kunskapsförvaltning, särskilt i arbetet i utskotten, och behovet av permanent och uppdaterad kunskap inom deras verksamhetsområden. Parlamentet påminner om det stora antalet nyvalda ledamöter under de senaste valperioderna. Presidiet ombeds att reflektera över möjligheten att tillhandahålla ytterligare specifik information och utbildning för ledamöter, bland annat specifika åtgärder för de 18 nya ledamöter som tillkommer(17) och de kommande observatörerna från Kroatien.

81.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett stödsystem för delegationernas säkerhet utanför de tre arbetsorterna, vars huvudsyfte är att ge parlamentets ledning all relevant information som behövs för att lämna bistånd till delegationsmedlemmar i händelse av en nödsituation. Parlamentet påpekar vikten av en telefonjour dygnet runt varje veckodag, befattningen som jourhavande säkerhetsansvarig samt lämplig säkerhetsutbildning och säkerhetsbriefingar liksom inrättandet av en framtida krisenhet. Parlamentet skulle vilja bli informerat om de totala kostnaderna för denna verksamhet.

GD Kommunikation

82.  Europaparlamentet konstaterar att GD Kommunikations tillgängliga personalstyrka bestod av 722 tjänster per den 31 december 2009 och att de slutliga förvaltade anslagen uppgick till 80 935 000 EUR. Parlament ber om att antalet tjänster och deras lokalisering ses över och att man ger en detaljerad förklaring av de underliggande behoven för dessa tjänster med en analys av effekten och resultaten från GD Kommunikations sida.

83.  Europaparlamentet ifrågasätter om generaldirektoratet behöver en ”enhet för resultat och strategisk förvaltning” samt en ”enhet för planering och strategi” och en ”enhet för resurser”. Parlamentet begär att generalsekreteraren ser över dessa strukturer och överväger huruvida inrättandet av en sådan enhet skulle kunna ses som inledningen i en process mot ett inrättande av stora och onödiga ”kanslier” för generaldirektörerna.

84.  Europaparlamentet noterar att de flesta cheferna för parlamentets informationskontor har skrivit ett gemensamt brev där de ifrågasatt delar av generaldirektoratets budgetförvaltning och ber generalsekreteraren att undersöka situationen och ta reda på om inrättandet av centrala enheter i generaldirektoratet som enheterna för ”resultat och strategisk förvaltning” och ”planering och strategi” flyttar personal från verksamheter på fältet, exempelvis budgetförvaltning, med en kostnad när det gäller generaldirektoratets effektivitet.

85.  Europaparlamentet betonar att inom budgetpost 3242 bör specifika verksamheter och därtill medföljande kostnader tydligt och transparent specificeras.

Besökscentrumet

86.  Europaparlamentet beklagar den långa fördröjningen när det gäller öppnandet av besökscentrumet (som ursprungligen planerats till valet till Europaparlamentet 2009) och den bristande planeringen och det otillräckliga stödet i inledningsfasen från administrationen. Parlamentet noterar att öppnandet för närvarande planeras till oktober–november 2011. Parlamentet upprepar sin begäran om en detaljerad förklaring till de specifika orsakerna, inbegripet en detaljerad analys av upphandlingsförfarandena, till en sådan avsevärd försening och den exakta ökningen av kostnaden för projektet.

87.  Europaparlamentet betonar att det behövs en enkel förbindelse (en korridor) för besöksgrupperna mellan besökscentrumet, plenisalen och det framtida Europeiska historiens hus. Generalsekreteraren anmodas att senast den 30 september 2011 tillhandahålla budgetkontrollutskottet konkreta planer för att förverkliga en sådan förbindelse med ett uppskattat maximum för kostnaderna.

Europeiska historiens hus

88.  Europaparlamentet beklagar att besluten om Europeiska historiens hus bara fattades av parlamentets presidium. Parlamentets relevanta utskott bör medverka i kommande beslut om konceptet Europeiska historiens hus. Diskussioner bör hållas om möjligheten att genomföra utställningar på olika ställen i Europa som ett första steg. Parlamentet önskar att det utarbetas ett koncept som gör Europeiska historiens hus till en separat och oberoende juridisk person med minsta möjliga inverkan på parlamentets budget för administration.

89.  Europaparlamentet skulle vilja bli informerat om totalkostnaden för Europeiska historiens hus och begär att generalsekreteraren lämnar upplysningar om vilka åtgärder som kommer att vidtas för att klara av den förväntade stora ökningen av besökare till båda projekten när det gäller parkeringsutrymme (bussar, bilar) och lätt tillträde till promenadplatsen (la Dalle).

Besöksgrupper

90.  Europaparlamentet upprepar att kostnaderna för ett sponsrat gruppbesök ska återbetalas till gruppledaren, och att en studie bör genomföras av parlamentet för att undersöka huruvida ersättningssystemet för återbetalning av de resekostnader en officiell besöksgrupp haft, är adekvat med tanke på gruppernas olika avreseorter och målen för deras besök.

EuroparlTV

91.  Europaparlamentet beklagar det faktum av EuroparlTV inte kan anses vara en framgång med tanke på det låga antalet direkta enskilda användare(18) (exklusive tittare genom partnerskapsavtal med regional-TV), trots de betydande årliga anslag som den får, vilka uppgår till cirka 9 000 000 EUR. Parlamentet efterfrågar därför en kostnads-nyttoutvärdering av EuroparlTV i syfte att göra besparingar inom detta område.

Priser

92.  Europaparlamentet noterar att parlamentet under de senaste åren i hög grad utökat antalet och budgeten för sina priser(19). Parlamentet uttrycker tvivel om huruvida dessa priser i bästa fall har något att göra med parlamentets huvudbefogenheter och de uppgifter som följer av dess lagstiftnings-, budget- och budgetkontrollbehörigheter. Presidiet uppmanas att avstå från att inrätta finansiering för nya priser och att förbereda en översyn av befintliga priser.

93.  Europaparlamentet beklagar det faktum att GD COMM redan har inlett förfarandet för 2011 års journalistpris trots parlamentets uppfattning, som framfördes i dess resolution(20), att Europaparlamentets journalistpris är olämpligt, eftersom parlamentet inte bör ge priser till journalister vars uppgift det är att kritiskt granska EU-institutionerna och deras arbete. Parlamentet begär att priset för 2012 ska avskaffas.

94.  Europaparlamentet begär att alla direkta och indirekta kostnader i samband med Europaparlamentets priser ska redovisas öppet och transparent.

2009 års valkampanj

95.  Europaparlamentet noterar med oro den sammantagna nedgången i valdeltagandet i 2009 års val till Europaparlamentet till 43,2 procent, trots de avsevärda ansträngningar som gjorts för att förstärka parlamentets institutionella valkampanj, som kostade cirka 5 676 000 EUR.

Sambandskontoret i Washington

96.  Europaparlamentet konstaterar att den sammanlagda kostnaden för att inrätta Europaparlamentets sambandskontor med kongressen i Washington under 2009 och 2010 uppskattas till cirka 400 000 USD årligen som ett resultat av en administrativ överenskommelse med kommissionen. Inrättandet av kontoret har inte medfört att det inrättats nya tjänster eftersom man genomfört omfördelningar och utnyttjat långtidsuppdrag och ett system med ettåriga tjänsteuppdrag. Parlamentet oroar sig för eventuella framtida kostnader och begär att dess behöriga utskott ska informeras regelbundet och vederbörligen om alla kommande planer som har betydande finansiella följder avseende detta kontor.

Informationskontor

97.  Europaparlamentet betonar att det behövs ständig och jämt fördelad information om EU-medborgarskapet. Därför understryker parlamentet vikten av en välbalanserad lokalisering av sina informationskontor.

Generaldirektoratet för personal

98.  Europaparlamentet konstaterar att nivån på utestående åtaganden (något mindre än 6 000 000 EUR eller 1,4 procent) för budgetpunkt 1 2 0 0 (Löner och ersättningar) kan förklaras av rådets beslut i december att medge en årlig lönejustering på enbart 1,85 procent, medan budgeten hade blivit utarbetad på grundval av 3,7 procent, enligt kommissionens förslag.

99.  Europaparlamentet noterar att efter införandet av nya regler för ackrediterade parlamentsassistenter har GD Personal haft att behandla 1 770 nya kontrakt som ingåtts enligt de nya reglerna, där huvuddelen av arbetet koncentrerades till 2009. I grova drag kan detta arbete sägas ha blivit en framgång.

100.  Europaparlamentet beklagar det faktum att det fortfarande är tillåtet att anställa familjemedlemmar som assistenter enligt undantagen till ledamotsstadgan som presidiet antog vid sitt möte den 23 november 2009. Administrationen uppmanas att noggrant bedöma det berättigade i de återstående fallen av sådan anställning. Parlamentet begär att generalsekreteraren ska överväga huruvida det bör finnas specifika regler som förhindrar ledamöter att anställa varandras familjemedlemmar som assistenter.

101.  Europaparlamentet noterar att medborgare från en viss medlemsstat förekommer i betydande omfattning bland de anställda i parlamentets generalsekretariat (13,5 procent, den högsta siffran för någon nationalitet). Parlamentet påminner om att generalsekretariatet ska tjäna ledamöter från samtliga medlemsstater i lika omfattning och att detta bättre borde återspeglas i anställningspolitiken.

Tjänsteresor till de tre arbetsorterna

102.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att ytterligare rationalisera tjänsteresorna mellan de tre arbetsorterna genom att motivera och följa upp dem bättre för att undvika onödiga tjänsteresor och kostnader, och i synnerhet beakta de kommande resultaten från internrevisionstjänstens kontroller när det gäller assistansen till ledamöterna. Generalsekreteraren uppmanas att såsom en del av ansvarsfrihetsförfarandet rapportera om de sammanlagda besparingar som gjordes till följd av ytterligare rationalisering.

GD Infrastruktur och logistik (GD INLO)

103.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över fallet med regelvidrig fakturering där det inte finns några bevis för bedräglig avsikt, eftersom det visar på brister i GD INLO:s internkontrollsystem för att förhindra att sådana fall uppstår. Parlamentet upprepar sin uppmaning till GD INLO att samvetsgrant genomföra den handlingsplan som överenskommits med internrevisorn.

Ledamotstransporter

104.  Europaparlamentet noterar att kostnaden för parlamentets tjänstebilsavdelning uppgick till 1 272 932 EUR i Strasbourg och 2 352 756 EUR i Bryssel. Vidare konstateras att parlamentet undertecknade ett nytt avtal för tjänstebilsavdelningen med en uppskattad total kostnad på 5 250 000 EUR (över fyra år).

105.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att se över reglerna för användare av reserverade tjänstebilar, för att avskaffa nuvarande praxis där dessa bilar skickas tomma över långa avstånd för att bara utföra transporter på korta distanser (från flygplatsen till den slutliga destinationen i staden och tillbaka igen). Parlamentet riktar uppmärksamheten på kostnaden för sådan praxis. Presidiet uppmanas att finna mindre kostsamma alternativ för att ge skattebetalarna bästa valuta för pengarna.

Personalmatsalar och restauranger

106.  Europaparlamentet anser att tjänster som inte krävs för institutionens verksamheter men som tillhandahålls inom parlamentets fastigheter av vinstdrivande företag måste vara ekonomiskt självbärande och bör inte finansieras direkt eller indirekt med bidrag från parlamentets budget. Eventuella undantag för uppkomna kostnader måste redovisas separat i budgeten och vederbörligen motiveras.

107.  Europaparlamentet anser att med så många olika lokaler tillgängliga inom parlamentets byggnader för matsalar, barer och affärsutrymmen skulle många olika konkurrerande cateringföretag, inbegripet kända företag (kaféer, sandwichbutiker, restauranger osv.), om de finge etablera sig inne i parlamentet, erbjuda en bättre service till de anställda. Parlamentet begär att en plan utarbetas för att ange hur de olika cateringmöjligheterna separat skulle kunna gå ut på anbudsinfordran när de nuvarande avtalen löper ut.

108.  Europaparlamentet begär ytterligare information avseende verksamheten inom personalmatsals- och restaurangsektorn, särskilt förhållandet mellan den årliga subventionen och vinst-/förlustsituationen.

Generaldirektoratet för översättning och generaldirektoratet för tolkning och konferenser

109.  Europaparlamentet betonar att samtidigt som kvaliteten på arbetet måste förbli hög, är det också nödvändigt att uppnå en effektivare användning av språkresurserna och att kontrollera dessa kostnader genom att titta på den totala arbetsbördan för varje språksektion och genom att se till att kostnaderna till följd av sena avbeställningar av begärda sammanträden, delegationsbesök med tolkning och bristande respekt för de översättningstidsfrister som fastställts i riktlinjerna minskas. Parlamentet insisterar på att utskott, delegationer och politiska grupper som envisas med att ignorera de tidsfrister som fastställts i riktlinjerna mer strikt bör iaktta dessa.

110.  Europaparlamentet anser att externaliseringen av översättning kan resultera i betydande kostnadsbesparingar men insatser behövs för att öka kvaliteten på externa översättningar. Parlamentet stöder den ökande användningen av databasen Euramis, som är gemensam för alla EU-institutioner, och annan teknisk utveckling på översättningsområdet (som ett enda integrerat DocEP-system och Euramis/översättningsminnen) som syftar till att undvika dubbla översättningar och att sänka kostnaderna för översättning. Parlamentet betonar dock att inget maskinöversättningssystem helt kan ersätta översättare.

111.  Europaparlamentet är oroat över bristen på tillgänglig personal inom vissa språk och av det faktum att nytillgången på översättare och tolkar kan äventyras av bristen på universitetskurser i vissa medlemsstater. Parlamentet betonar också det kommande problemet med generationsväxlingen bland översättare och tolkar i EU-15-språken, av vilka ett stort antal väntas gå i pension inom de kommande fem till tio åren.

112.  Europaparlamentet uttrycker sin stora uppskattning av den höga kvaliteten på parlamentets tolkningstjänster, men beklagar situationer där tolkningen till vissa språk erbjuds utan att bli utnyttjad. Parlamentet betonar att åtgärder måste vidtas för att minska kostnaderna för onödig tolkning vid sammanträden och begär därför att det utvecklas och snarast tas i bruk ett system som undviker att tolkning finns tillänglig för språk som i praktiken inte talas vid ett givet möte.

113.  Europaparlamentet föreslår att ett sådant system till exempel kunde ombesörja att under arbetsgruppsmöten kommer tolkning till de sex största officiella språken (FR, DE, EN, PL, ES, IT) automatiskt att vara tillgänglig, medan tolkning till ett annat officiellt språk bara kommer att vara tillgänglig på begäran av en ledamot genom ett specifikt förhandsmeddelande om hans eller hennes närvaro, vilket sålunda skulle garantera att ledamöterna har rätt att tala sitt eget språk om de så skulle vilja, samtidigt som onödig tolkning och onödiga utgifter undviks.

Generaldirektoratet för ekonomi

114.  Europaparlamentet noterar med oro de brister i upphandlingsförfarandena i GD Ekonomi som internrevisorn konstaterat under granskningen av upphandlingsprocesserna enligt vilken, i fallet med upphandling av banktjänster, avsaknaden av tillräckliga förhandsbedömningar av behoven ledde till problem med anbudsspecifikationerna och pekade också på betydande risker, även om granskningen också visade att de befintliga arrangemangen ombesörjde korrekta skyddsnivåer mot avgörande risker. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att snarast förbättra kontrollverksamheten så att man tar itu med de konstaterade riskerna på ett mer effektivt sätt.

115.  Europaparlamentet anser att GD Ekonomis tjänster och förfaranden borde förenklas och rationaliseras för att påskynda hanteringen av fakturor från lokala assistenter som är baserade i medlemsstaterna och för att minska köer och byråkratiska förfaranden. GD Ekonomi bör tillhandahålla snabbare elektronisk information till ledamöterna om återstående tillgängliga medel. Dessutom bör GD Ekonomi ordna utbildningskurser för ledamöternas personal när det gäller dessa förfaranden. I dessa syften bör GD Ekonomi utarbeta en handlingsplan senast den 30 september 2011.

116.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att 2009 infördes för första gången avsättningar för EP-ledamöternas pensioner i budgeten.

Resebyrån

117.  Europaparlamentet understryker vikten av att garantera en fortsättning av verksamheten i händelse av att en resebyrå går i konkurs eller kontraktet löper ut. Parlamentet väntar sig att det införs elektronisk fakturering, vilket borde medföra betydande förenklingar och kostnadsbesparingar.

118.  Europaparlamentet noterar att parlamentet har kontrakt med bara en resebyrå och ser en viss risk i att en sådan monopolsituation skulle kunna hindra ledamöter och parlamentet från att få de bästa tillgängliga priserna. Parlamentet begär en undersökning av resebyråns sätt att erhålla de biljetter som erbjuds ledamöterna och assistenterna vid officiella tjänsteresor eller erbjuds ledamöter som reser mellan arbetsorterna. Parlamentet konstaterar att de erbjudna biljetterna inte alltid är de billigaste på marknaden för en specifik biljettklass.

119.  Europaparlamentet ber GD Ekonomi att i sin verksamhetsrapport för 2010 rapportera om utvecklingen av de priser som tas ut av den nya avtalsparten liksom om klagomål i samband med övergången från Carlsonwagonlit till BCD. Parlamentet samtycker inte till personalökningen och extrabetalningarna på 34 000 EUR för 2010 kort efter att avtalet ingicks i december 2009. Parlamentet begär att det i framtida avtal ska införas incitament att garantera det lägsta priset för biljetter.

120.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att beställa en utredning för att minska resekostnaderna för ledamöter och personal genom att, till exempel, undersöka möjligheten av årliga gruppbokningar med flygbolag i stället för enskilda bokningar och inköp av biljetter eller genom att använda upphandlingsförfaranden för årliga flygreseavtal. Vidare begär parlamentet att ett system ska utvecklas för att använda insamlade bonuspoäng från flygningar vars kostnader ersatts av parlamentet, i syfte att ytterligare minska kostnaderna.

Generaldirektoratet för innovation och tekniskt stöd

121.  Europaparlamentet noterar presidiets beslut av den 17 juni 2009 och 18 oktober 2010 att utvidga områdena med trådlös nätverkstillgång (wi-fi) i Europaparlamentet till att täcka plenisalen, utskottssalarna, ledamöternas tjänsterum och allmänna utrymmen i Bryssel och Strasbourg.

122.  Europaparlamentet betonar behovet av fler och bättre IT-verktyg till stöd för upphandlingsprocessen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang GD ITEC:s lansering den 20 december 2010 av webbavtal version 2.3 som ger stöd åt ramavtal, specifika orderformulär och specifika avtal för tjänster i samband med ramavtal.

123.  Europaparlamentet begär att generalsekreteraren senast den 15 juli 2011 ska tillhandahålla budgetkontrollutskottet en skrivelse om den planerade tidtabellen för genomförandet av systemet för kunskapshantering liksom om de planerade besparingarna till följd av rationaliseringen av informationskällorna.

124.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse den avsevärda minskningen (49 procent, från 8 690 till 4 446) under 2010 av IT-materiel i lager (skrivare, persondatorer, bärbara datorer, bildskärmar etc.) i olika GD. Parlamentet efterfrågar dock en ytterligare minskning av detta fortfarande stora lager, vilket också utgör ett avsevärt restvärde (cirka 880 000 EUR). Man borde allvarligt överväga att inrätta ett centralt lager för skrivare, faxar och persondatorer.

Politiska grupper (budgetpunkt 4 0 0 0)

125.  Europaparlamentet noterar att anslagen under budgetpunkt 4 0 0 0 användes enligt följande 2009:

Grupp

Första halvåret 2009

Andra halvåret 2009

Årliga anslag*

Egna medel och överförda anslag

Utgifter

Utnyttjande-grad för årliga anslag (i procent)

Belopp över-förda till nästa period

Årliga anslag

Egna medel och överförda anslag

Utgifter

Utnyttjande-grad för årliga anslag (i procent)

Belopp överförda till nästa period

PPE (tidigare PPE-DE)

9 929

7 762

15 078

152 %

2 613

9 786

2 633

10 237

105 %

2 182

S&D (tidigare PSE)

7 357

6 936

9 857

134 %

4 436

6 877

4 499

6 893

100 %

4 483

ALDE

3 382

3 034

4 750

140 %

1 667

3 058

1 698

2 578

84 %

2 178

Verts/

ALE

1 453

1 049

1 953

134 %

548

1 907

554

1 282

67 %

1 179

GUE/

NGL

1 432

1 484

1 649

115 %

1 267

1 240

1 270

1 453

117 %

1 057

UEN

1 417

1 251

2 473

174 %

195

-

201

79

-

-

IND/

DEM

775

586

925

119 %

436

-

437

123

-

-

ECR

-

-

-

-

-

1 788

3

1 415

79 %

376

EFD

-

-

-

-

-

1 113

1

701

63 %

413

Grupp-lösa ledamöter

601

349

512

85 %

204

568

204

414

73 %

248

Totalt

26 348

22 450

37 196

141 %

11 367

26 338

11 500

25 177

96 %

12 116

(*) alla belopp i tusen EUR
Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

126.  Europaparlamentet noterar att anslagen under budgetpost 4 0 2 0 och 4 0 3 0 användes enligt följande 2009:

Parti

Förkortning

Egna medel*

EP-bidrag

Inkomst totalt

EP-bidrag såsom % av stödberättigande utgifter (max 85%)

Inkomst-överskott (överföring till reserver) eller förlust

Europeiska folkpartiet

PPE

1 486

3 486

4 971

68 %

-303

Europeiska socialdemokraters parti

PSE

913

3 100

4 013

77 %

-71

Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiet

ELDR

377

1 179

1 556

79 %

10

Europeiska gröna partiet

EGP

568

644

1 211

60 %

129

Europeiska vänsterpartiet

EL

165

562

728

76 %

-16

Alliansen för nationernas Europa

AEN

68

385

453

85 %

0

Europeiska demokratiska partiet

EDP/PDE

58

249

307

85 %

6

Europeiska fria alliansen

EFA

67

227

294

72 %

-21

EUDemokraterna

EUD

139

217

356

85 %

36

Totalt

3 841

10 048

13 890

73 %

-230

(*) alla belopp i tusen EUR

127.  Europaparlamentet stöder internrevisorns slutsatser och rekommendationer i dennes revisionsrapport nr 09/10 (uppföljning av översynen av bidragen till politiska partier på europeisk nivå och ny översyn av europeiska politiska stiftelser samt reglerna för reserver och överföringar av överskott) och uppmanar de relevanta enheterna att genomföra de 27 begärda åtgärderna och i synnerhet åtgärderna av stor betydelse, när det gäller

   att införa en obligatorisk modellstruktur för att rapportera om genomförandet av Europeiska politiska partiers verksamheter och de bidragsberättigande utgifterna i samband med dessa (två åtgärder av stor betydelse) för att ha adekvata verktyg för att bedöma om verksamheterna och/eller utgifterna är bidragsberättigande,
   att korrekt tillämpa reglerna för bidrag in natura,
   att utföra kontroller i efterhand på ort och ställe baserat på en riskbedömning,
   att göra den obligatoriska modellstrukturen obligatorisk för stiftelser också,
   att fastställa kriterier för att godta bidrag in natura.

128.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av en intern arbetsgrupp med uppgift att undersöka de praktiska åtgärder som ska vidtas av GD Ekonomi.

129.  Europaparlamentet betonar dessutom att partier och stiftelser behöver ha ett standardsystem för extern revision i stället för det nuvarande fria valet när det gäller att utse externa revisorer, och parlamentets administration behöver strikt tillämpa redovisningsreglerna för i synnerhet bidrag in natura, överföringar och reserver. Parlamentet välkomnar därför presidiets beslut nyligen att en extern revisor för partierna och stiftelserna kommer att tillhandahållas och betalas av parlamentet.

Den frivilliga pensionsfonden

130.  Europaparlamentet noterar att vid sitt sammanträde den 1 april 2009 beslutade presidiet bland annat att parlamentet skulle ta sitt rättsliga ansvar för att garantera pensionssystemsmedlemmarnas rätt till tilläggspension. Parlamentet välkomnar det faktum att

   i) alternativet att lyfta en reducerad pension från och med 50 års ålder och alternativet att få en klumpsumma motsvarande 25 procent av pensionsrätterna har avskaffats för att förbättra fondens likviditet och undvika att kapitalet tar slut alltför tidigt,
   ii) pensionsåldern enligt systemet har höjts från 60 till 63 år,
   iii) fondförvaltarna har uppmanats att anta en mer försiktig och balanserad investeringsstrategi och undvika att utsätta fonden för risker relaterade till fluktuationer i valutakurserna.

131.  Europaparlamentet konstaterar att det stora försäkringstekniska underskottet i slutet av 2008 (cirka 120 000 000 EUR) har minskat betydligt (även om det fortfarande var cirka 84 500 000 EUR per den 31 december 2009) tack vare förbättringar på marknaderna. Parlamentet betonar dock att en ny försäkringsteknisk undersökning bör utföras för att bedöma effekten av presidiets beslut i fråga om de åtgärder som är tillämpliga på medlemmarna av pensionssystemet.

132.  Europaparlamentet anser att generalsekreteraren bör tillhandahålla budgetkontrollutskottet en skrivelse där han klargör parlamentets roll i förvaltningen och tillsynen av fondens tillgångar. Parlamentet påminner om att enligt pensionsfondens beräkningar kommer den, även efter genomförandet av de restriktiva åtgärder som antogs 2009 avseende utbetalningen av pensionsrätterna, att uppvisa ett avsevärt försäkringstekniskt underskott och fonden kommer att ha uttömt sina tillgångar mellan 2020 och 2025. Parlamentet anser att detta underskott inte bör betalas med skattebetalarnas pengar utan av fonden själv.

Arbetsorter

133.  Europaparlamentet konstaterar att många medlemsstater har begränsade budgetar till följd av den ekonomiska och finansiella krisen och att man kritiskt måste se över möjligheterna att göra inbesparingar på alla nivåer, även på unionsnivå. Mot bakgrund av denna situation betonar parlamentet att verkliga besparingar skulle kunna åstadkommas om parlamentet bara hade en enda arbetsplats på samma ort.

Grönt parlament

134.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om att budgetkontrollutskottet ska få en kopia av EMAS årsrapport.

135.  Europaparlamentet uppmanar administrationen att snarast vidta åtgärder för att radikalt minska pappersförbrukningen i parlamentet. En fullständig användning av elektronisk apparatur är nyckeln till att undvika pappersavfall på mer än 1 000 ton per år. Parlamentet anser vidare att ledamöterna bör ges möjlighet att meddela att de inte behöver tryckta dokument.

136.  Europaparlamentet anser att utsläppen från transporter bidrar med den största delen av parlamentets koldioxidutsläpp, som det enligt sin koldioxidhandlingsplan avser att minska med 30 procent fram till 2020. Parlamentet begär därför att adekvata åtgärder ska vidtas för att minska koldioxidutsläppen. Parlamentet välkomnar en studie om utsläppskompensation i detta hänseende. Parlamentet uppmanar de ansvariga parlamentsavdelningarna att systematiskt tillhandahålla information om utsläpp förorsakade av olika transportsätt när den reserverar resor.

137.  Europaparlamentet välkomnar förslaget att installera dricksfontäner med kranvatten i alla parlamentets sammanträdesrum och sålunda spara resurser, vilket beslutades av presidiet i koldioxidhandlingsplanen i februari 2009.

138.  Europaparlamentet uppmanar de ansvariga parlamentsavdelningarna att lägga fram förslag om åtgärder för att öka energieffektiviteten i parlamentets byggnader, särskilt när det gäller retroaktiv anpassning av glasytor och broar.

139.  Europaparlamentet uppmuntrar parlamentets administration att ersätta tjänstebilar med miljövänliga fordon genom att ständigt modernisera fordonsparken med mindre förorenande bilar och att anordna grupptransporter med VIP-minibussar till flygplatserna i Bryssel och Strasbourg för att minska parlamentets koldioxidutsläpp. Parlamentet upprepar sin begäran från sin resolution om ansvarsfriheten för 2008 att parlamentet ska inrätta en egen cykeltjänst i Strasbourg. Parlamentet begär eftertryckligen att detta ska förverkligas senast i september 2011. Parlamentet påpekar att som en följd av en förbättrad cykeltjänst skulle bilparken kunna bli mindre.

140.  I samband med ett hållbart parlament uppmuntrar Europaparlamentet till användning av det chartrade tåget från Bryssel till Strasbourg för plenarsammanträdena. Parlamentet är bekymrat över den ökande användningen av andra transportmedel från ackrediterade assistenters sida vilka inte kan få någon biljett till det chartrade tåget. Parlamentet hävdar att ledamöter, parlamentets tjänstemän och ackrediterade assistenter bör prioriteras framför externa kunder när det gäller att få biljetter till det chartrade tåget.

141.  Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen med STIB(21) om ett subventionssystem genom vilket parlamentet bidrar med 50 procent av kostnaden för årskorten i Bryssel för sin personal, såsom en miljöåtgärd för att minska parlamentets koldioxidutsläpp genom att personalens användning av offentliga transportmedel uppmuntras. Parlamentet uppmanar sin administration att förhandla fram liknande överenskommelser med Belgiens statliga järnvägsbolag (SNCB-NMBS) och de regionala bussföretagen.

142.  Europaparlamentet föreslår att alla ackumulerade bonuspoäng som erhållits genom arbetsrelaterat resande ska användas för att köpa biljetter för att minska parlamentets betydande resekostnader.

143.  Europaparlamentet anser att barn i Europaskolorna också bör uppmuntras att använda skolbussar i stället för privatbilar, eftersom man lär sig miljömässigt sunda vanor från tidig ålder.

(1) EUT L 69, 13.3.2009.
(2) EUT C 308, 12.11.2010, s. 1.
(3) EUT C 172, 30.6.2010, s. 1.
(4) EUT C 303, 9.11.2010, s. 1.
(5) EUT C 308, 12.11.2010, s. 129.
(6) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(7) PE 349.540/Bur/ann/def.
(8) EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 78.
(9) EUT C 279 E, 19.11.2009, s. 163.
(10) EUT C 303, 9.11.2010, s. 198.
(11) EUT L 252, 25.9.2010, s. 3.
(12) 1001 kameror i Bryssel, 238 i Luxemburg och 364 i Strasbourg.
(13) Punkt 61 i Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 (EUT L 252, 25.9.2010, s. 11).
(14) Tillgänglig på följande adress: http://www.europarl.europa.eu/document/activities/cont/201009/20100901ATT80830/20100901ATT80830FR.pdf 
(15) Punkt 9.14 i årsrapporten för 2009 (EUT C 303, 9.11.2010, s. 199).
(16) Protokoll från presidiets sammanträde den 19 april 2010, PE 439.765/BUR.
(17) Efter ratificeringen av protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, EUT C 263, 29.9.2010, s. 1.
(18) Mellan 25 000 och 30 000 besökare i månaden.
(19) Lux-priset: cirka 321 000 EUR, Europeiska Karlspriset för ungdomar: cirka 24 000 EUR, Europaparlamentets journalistpris: cirka 105 500 EUR, Sacharovpriset: cirka 300 000 EUR (alla belopp är från 2009).
(20) Punkt 91 i Europaparlamentets resolution av den 5 maj 2010 (EUT L 252, 25.9.2010, s. 15).
(21) Société de transports intercommunaux de Bruxelles.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy