Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/0277(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0184/2011

Ingivna texter :

A7-0184/2011

Debatter :

PV 22/06/2011 - 16
PV 22/06/2011 - 18
CRE 22/06/2011 - 15

Omröstningar :

PV 23/06/2011 - 12.13
PV 23/06/2011 - 12.15
CRE 23/06/2011 - 12.13
Röstförklaringar
Röstförklaringar
PV 28/09/2011 - 4.13
CRE 28/09/2011 - 4.13
Röstförklaringar
Röstförklaringar
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0289
P7_TA(2011)0426

Antagna texter
PDF 180kDOC 87k
Torsdagen den 23 juni 2011 - Bryssel Slutlig utgåva
Krav på medlemsstaternas budgetramverk *
P7_TA(2011)0289A7-0184/2011
Text
 Konsoliderad text

Europaparlamentets ändringar antagna den 23 juni 2011 av förslaget till rådets direktiv om krav på medlemsstaternas budgetramverk (KOM(2010)0523 – C7-0397/2010 – 2010/0277(NLE)) (1)

(Samråd)

[Ändring 2]

PARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG(2)
till kommissionens förslag

-------------------------------------------------------

(1) Ärendet återförvisades till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling enligt artikel 57.2 andra stycket i arbetsordningen (A7-0184/2011).
(2)* Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.


RÅDETS DIREKTIV
om krav på medlemsstaternas budgetramverk

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 126.14 tredje stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets ståndpunkt(1) ,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (2) ,

av följande skäl:

(1)  Det är viktigt att utgå från erfarenheterna från den ekonomiska och monetära unionens första årtionde. Den senaste ekonomiska utvecklingen har i hela unionen skapat nya problem för finanspolitiken och särskilt belyst behovet av ett större nationellt ansvar och enhetliga krav på reglerna och förfarandena i medlemsstaternas budgetramverk. Särskilt viktigt är det att ange vad nationella myndigheter måste göra för att följa bestämmelserna i det till fördragen fogade protokollet (nr 12) om förfarandet vid alltför stora underskott, särskilt artikel 3.

(2)  Medlemsstaternas regeringar och offentliga undersektorer har offentliga redovisningssystem, med bokföring, interna kontroller, finansiell rapportering och revision. Dessa bör skiljas från statistiska uppgifter, som avser de offentliga finansernas utfall enligt statistiska metoder, och från prognoser eller budgetering som avser de offentliga finansernas framtid.

(3)  Heltäckande och tillförlitlig offentlig bokföringspraxis inom alla offentliga sektorer är en förutsättning för medlemsstaternas framtagning av jämförbar statistik av hög kvalitet. Interna kontroller bör garantera att de gällande bestämmelserna genomdrivs i hela den offentliga sektorn. Oberoende granskningar som genomförs av offentliga organ, såsom revisionsmyndigheter, eller privata revisionsfirmor bör uppmuntra bästa internationella praxis.

(4)  Tillgången på uppgifter om de offentliga finanserna är avgörande för att unionens ram för budgetövervakning ska kunna fungera väl. Ständig tillgång till snabba och tillförlitliga uppgifter om de offentliga finanserna är nyckeln till korrekt och punktlig övervakning, vilket i sin tur gör det möjligt att snabbt agera vid en oväntad utveckling av de offentliga finanserna. Ett viktigt inslag vid kvalitetssäkring av uppgifter om de offentliga finanserna är öppenhet och insyn, vilket måste innebära att sådana uppgifter offentliggörs regelbundet.

(5)  För framställning av europeisk statistik för formulering, tillämpning, övervakning och bedömning av unionens politik infördes lagstiftning om statistik genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik(3) . I den förordningen föreskrevs också principer för utveckling, framtagning och spridning av europeisk statistik: yrkesmässigt oberoende, opartiskhet, objektivitet, tillförlitlighet, statistisk konfidentialitet och kostnadseffektivitet, med exakta definitioner av alla dessa principer. Kommissionens befogenheter att granska statistiska uppgifter för förfarandet vid alltför stora underskott stärktes genom rådets ändrade förordning (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009, om tillämpningen av det protokoll om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen(4) .

(6)  Definitionerna av begreppen offentlig, underskott och investering fastställs i protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott, genom en hänvisning till det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS), som ersatts av det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (antaget genom rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen(5) (nedan kallat ENS 95)).

(6a)  Tillgången till och kvaliteten på ENS 95-uppgifter är av avgörande betydelse när det gäller att se till att EU:s ram för budgetövervakning fungerar på rätt sätt. ENS 95 är baserar sig på uppgifter som lämnas på bokföringsmässiga grunder. Denna bokföringsmässiga budgetstatistik är emellertid beroende av en tidigare sammanställning av uppgifter enligt kontantmetoden eller motsvarande. Dessa kan spela en viktig roll för att främja punktlig budgetövervakning så att man undviker alltför sen upptäckt av betydande fel i budgeten. Tidsserier med uppgifter om likvida medel avseende budgetutvecklingen kan visa på mönster som bör övervakas närmare. Budgetuppgifterna enligt kontantmetoden (eller motsvarande siffror från de offentliga räkenskaperna om uppgifter enligt kontantmetoden inte är tillgängliga) som ska offentliggöras bör som minimum innefatta ett samlat bokslut, sammanlagda intäkter och sammanlagda utgifter. I motiverade fall, till exempel där det finns ett stort antal kommunala organ, kan man för att kunna offentliggöra uppgifterna i tid använda sig av lämpliga uppskattningsmetoder som grundar sig på ett urval av organen, med efterföljande revidering med användning av de fullständiga uppgifterna.

(7)  Ensidiga och orealistiska makroekonomiska prognoser och budgetprognoser kan väsentligt minska den finanspolitiska planeringens effektivitet och försvaga budgetdisciplinen. Samtidigt kan överblickbarhet och diskussion om prognosmetoder väsentligt öka kvaliteten på makroekonomiska prognoser och budgetprognoser för finanspolitisk planering.

(8)  Avgörande för att säkerställa användningen av realistiska prognoser för budgetpolitiken är öppenhet och insyn, som måste innebära allmän tillgång inte endast till de officiella makroekonomiska prognoser och budgetprognoser som utarbetas för den finanspolitiska planeringen, utan även till de metoder, antaganden och relevanta parametrar som sådana prognoser bygger på.

(9)  Känslighetsanalys och motsvarande budgetprognoser som komplement till det mest sannolika makrofinansiella scenariot gör det möjligt att analysera hur de viktigaste finanspolitiska variablerna skulle utvecklas vid olika ▌antaganden om tillväxt och räntor och skulle således väsentligt minska riskerna för att budgetdisciplinen äventyras av prognosfel.

(10)  Kommissionens prognoser och information om de modeller som de baserar sig på kan ge medlemsstaterna ett användbart riktmärke för deras mest sannolika makrofinansiella scenario och ökar validiteten hos de prognoser som används för budgetplanering. I vilken utsträckning medlemsstaterna kan förväntas jämföra de prognoser som används för budgetplanering med kommissionens prognoser kommer dock att variera, beroende på prognosförberedelsernas tidsplan samt på hur jämförbara prognosmetoderna och antagandena är. Prognoser från andra oberoende organ kan också vara värdefulla för avstämning.

(10a)  Signifikanta skillnader mellan det valda makrofinansiella scenariot och kommissionens prognos bör förklaras, särskilt om nivån eller ökningstakten för variabler i externa antaganden avviker signifikant från värdena i kommissionens prognoser.

(10b)  Med tanke på kopplingarna mellan medlemsstaternas budgetar och unionens budget bör kommissionen, som ett stöd till medlemsstaterna när de upprättar sina budgetprognoser, tillhandahålla prognoser för EU-utgifterna, baserat på den planerade utgiftsnivån i det fleråriga budgetramverket.

(10c)  För att underlätta utarbetandet av de prognoser som används för budgetplaneringen och förklara skillnaderna mellan kommissionens och medlemsstaternas prognoser, bör medlemsstaterna varje år ges möjlighet att med kommissionen diskutera de antaganden som ligger till grund för utarbetandet av de makroekonomiska prognoserna och budgetprognoserna.

(11)  De offentliga makroekonomiska prognosernas och budgetprognosernas kvalitet höjs på ett avgörande sätt genom regelbunden, oberoende och omfattande utvärdering på grundval av objektiva kriterier . En grundlig utvärdering innebär en noggrann undersökning av ekonomiska antaganden, jämförelser med andra institutioners prognoser och utvärdering av tidigare prognosers utfall.

(12)  Med tanke på att medlemsstaternas regelbaserade budgetramverk effektivt visat sig främja större nationellt ansvarstagande avseende EU:s finanspolitiska regler och budgetdisciplin måste en hörnsten för unionens förstärkta ram för budgetövervakning vara kraftfulla landsspecifika numeriska finanspolitiska regler som överensstämmer med unionens budgetmål. Kraftfulla numeriska finanspolitiska regler bör bestå av noga angivna måldefinitioner, i förening med mekanismer för effektiv övervakning i rätt tid. Detta bör grundas på en tillförlitlig och oberoende analys utförd av oberoende organ eller organ som är operativt oberoende av medlemsstaternas budgetmyndigheter. Dessutom har politiska erfarenheter visat att för att numeriska finanspolitiska regler ska fungera effektivt måste bristande efterlevnad få konsekvenser där kostnaderna kan handla om enbart anseende.

(12a)  Med tanke på att de i protokoll nr 12 omnämnda referensvärdena, i kraft av protokoll nr 15 om vissa bestämmelser angående Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland, inte är direkt bindande för Förenade kungariket bör landet inte omfattas av skyldigheten att tillämpa numeriska finanspolitiska regler som effektivt främjar iakttagande av de specifika referensvärdena för det alltför stora underskottet och den därmed sammanhängande skyldigheten att de fleråriga målen i budgetramverket på medellång sikt ska överensstämma med sådana regler.

(13)  Medlemsstaterna bör undvika konjunkturförstärkande finanspolitik och budgetkonsolideringsinsatserna bör vara större under goda tider. Noga angivna numeriska finanspolitiska regler främjar dessa mål och bör återspeglas i medlemsstaternas årliga budgetlagstiftning .

(14)  Nationell finanspolitisk planering kan bara överensstämma med stabilitets- och tillväxtpaktens preventiva och korrigerande aspekter, om den är flerårig och särskilt har som mål att nå budgetmålen på medellång sikt. Budgetramar på medellång sikt är rent instrumentella för att se till att medlemsstaternas budgetramverk överensstämmer med unionslagstiftningen. Stabilitets- och tillväxtpaktens preventiva och korrigerande aspekter bör inte hållas isär, vilket är andan i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(6) samt rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(7) .

(15)  Även om godkännandet av den årliga budgetlagstiftningen är nyckelfasen i den budgetprocess där viktiga budgetbeslut fattas i medlemsstaterna, så får flertalet finanspolitiska åtgärder budgeteffekter som går utöver den årliga budgetprocessen. Ett ettårsperspektiv är därför en dålig grund för sund budgetpolitik. För att bygga in ett flerårigt budgetperspektiv i unionens ram för budgetövervakning, bör planeringen av årlig budgetlagstiftning grundas på flerårig finanspolitisk planering med budgetramverket på medellång sikt som utgångspunkt.

(15a)  Detta budgetramverk på medellång sikt bör bland annat innefatta prognoser för varje större utgifts- och inkomstpost för innevarande och senare budgetår, vid oförändrad politik. Varje medlemsstat bör på lämpligt sätt kunna fastställa vilken politik som förblir oförändrad och offentliggöra detta tillsammans med de antaganden som gjorts, metoder som använts och relevanta parametrar.

(15b)  Detta direktiv ska inte hindra någon nyvald regering i en medlemsstat från att uppdatera det medelfristiga budgetramverket så att det återspeglar dess egna prioriteringar, förutsatt att medlemsstaten lyfter fram skillnaderna i förhållande till det föregående medelfristiga budgetramverket.

(16)  Bestämmelserna i fördragets ramverk för budgetövervakning, och särskilt i stabilitets- och tillväxtpakten, är tillämpliga på hela den offentliga sektorn med undersektorerna stat, delstater, kommuner och socialförsäkring enligt definitionen i förordning (EG) nr 2223/96.

(17)  Flera medlemsstater har genomgått en omfattande decentralisering där budgetbefogenheter har delegerats till regionala och lokala myndigheter. Därmed har sådana myndigheter fått en betydligt större roll för att se till att stabilitets- och tillväxtpakten följs. Det bör särskilt säkerställas att alla den offentliga sektorns undersektorer omfattas av skyldigheterna och förfarandena i det nationella budgetramverket, i synnerhet men inte bara i sådana decentraliserade medlemsstater.

(18)  För att effektivt främja budgetdisciplin och hållbara offentliga finanser bör budgetramverket omfatta de offentliga finanserna som helhet. Särskild uppmärksamhet bör av detta skäl ägnas den offentliga sektorns organ och medel som inte ingår i de ordinarie budgetarna på undersektorsnivå som direkt eller på medellång sikt påverkar de offentliga finansernas ställning i medlemsstaterna. Deras samlade inverkan på den offentliga sektorns saldon och skulder bör läggas fram inom ramen för de årliga budgetförfarandena och budgetplanerna på medellång sikt.

(18a)  Vidare bör förekomsten av ansvarsförbindelser också uppmärksammas ordentligt. Närmare bestämt innefattar ansvarsförbindelser skyldigheter som kan uppstå beroende på om en eventuell framtida händelse inträffar, eller aktuella skyldigheter där betalning troligen inte kommer att ske eller beloppet inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Det gäller exempelvis relevant information om statliga garantier, nödlidande lån och ansvarsförbindelser som uppkommit i samband med offentliga företags verksamhet, inbegripet, när så är lämpligt, sannolikheten för att en ansvarsförbindelse kommer att behöva lösas in samt eventuellt datum för detta. Marknadskänsligheten bör beaktas på lämpligt sätt.

(18b)  Kommissionen bör regelbundet följa genomförandet av detta direktiv. Bästa praxis bör fastställas och spridas avseende bestämmelserna i de fem kapitel som handlar om de olika aspekterna av nationella budgetramverk.

(18c)  I enlighet med det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (8) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i unionens intresse upprätta egna tabeller som så långt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.

(19)  Eftersom målet för detta direktiv, nämligen enhetligt iakttagande av budgetdisciplin i enlighet med fördraget, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Syfte och definitioner

Artikel 1

Syfte

I direktivet anges närmare regler för hur budgetramverken i medlemsstaterna ska vara utformade för att säkerställa att medlemsstaterna uppfyller sina fördragsenliga åtaganden att undvika alltför stora offentliga underskott.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv gäller definitionerna av ”offentlig”, ”underskott” och ”investering” i artikel 2 i protokollet (nr 12) om förfarandet vid alltför stora underskott, som är fogat till fördragen. Definitionen av den offentliga sektorns undersektorer i förordning (EG) nr 2223/96 (ENS 95) ska gälla.

Dessutom gäller följande definitioner:

budgetram : en uppsättning mekanismer, förfaranden, regler och institutioner som den offentliga sektorns budgetpolitik vilar på, särskilt

   a) system för budgeträkenskaper och statistisk rapportering,
   b) regler och förfaranden för utarbetandet av prognoser för budgetplaneringen,
   c) landsspecifika numeriskt angivna finanspolitiska regler, som bidrar till att medlemsstaternas finanspolitik stämmer överens med deras respektive skyldigheter enligt fördraget i form av en sammanfattande indikator på budgetutfallet, exempelvis det offentliga budgetunderskottet, upplåningen, skulderna eller någon av dessas huvudkomponenter,
   d) budgetförfaranden som innehåller regler för att underbygga budgetprocessens alla faser,
   e) budgetramverk på medellång sikt som ingår i den nationella budgetprocessen och ger finanspolitiken ett längre tidsperspektiv än årsbudgetarnas, inklusive fastställandet av politiska prioriteringar och budgetmål på medellång sikt,
   f) mekanismer för oberoende övervakning och analys för att öka öppenhet och insyn i delar av budgetprocessen
   g) mekanismer och regler för budgetrelationer mellan myndigheter inom den offentliga sektorns olika undersektorer.

Räkenskaper och statistik

Artikel 3

1.  När det gäller nationella system för offentliga räkenskaper ska medlemsstaterna ha inrättat offentliga räkenskapssystem som heltäckande och konsekvent omfattar alla den offentliga sektorns undersektorer ▌ samt innehåller nödvändig information för att ta fram bokföringsuppgifter med syftet att framställa ENS 95-baserade uppgifter. Dessa offentliga räkenskapssystem ska vara föremål för interna kontroller och oberoende revision.

2.  Medlemsstaterna ska se till att budgetuppgifter punktligt och regelbundet offentliggörs för alla den offentliga sektorns undersektorer enligt definitionen i förordning (EG) nr 2223/96 (ENS 95) . Medlemsstaterna ska särskilt

  a) ▌offentliggöra budgetuppgifter enligt kontantprincipen (eller likvärdiga uppgifter från de offentliga räkenskaperna om kontantbaserade uppgifter inte finns tillgängliga) enligt följande tidsintervall:
   ▌månatligen per undersektor för den centrala regeringen, delstatsregeringar och socialförsäkringarna, före följande månads utgång, och
   kvartalsvis för lokala offentliga förvaltningar, inom en månad från slutet av det följande kvartalet,
   b) en detaljerad jämförelsetabell som visar metoden för övergången mellan uppgifter enligt kontantmetoden (eller likvärdiga uppgifter från de offentliga räkenskaperna om kontantbaserade uppgifter inte finns tillgängliga) och ENS 95-baserade uppgifter.

Prognoser

Artikel 4

1.  Medlemsstaterna ska se till att finanspolitisk planering grundar sig på realistiska makroekonomiska prognoser och budgetprognoser, baserade på de mest aktuella uppgifterna. Budgetplaneringen ska baseras på det mest sannolika makrofinansiella scenariot eller på ett försiktigare scenario ▌. ▌De makroekonomiska prognoserna och budgetprognoserna ▌ ska jämföras med kommissionens senast uppdaterade prognoser och med andra oberoende organs prognoser när så är lämpligt . Signifikanta skillnader mellan det valda makrofinansiella scenariot och kommissionens prognos ska förklaras, särskilt om nivån eller ökningstakten för variabler i externa antaganden avviker signifikant från värdena i kommissionens prognoser .

1a.  Kommissionen ska offentliggöra de metoder, antaganden och relevanta parametrar som ligger till grund för dess makroekonomiska prognoser och budgetprognoser.

1b.  Som stöd till medlemsstaterna när de upprättar sina budgetprognoser ska kommissionen tillhandahålla prognoser för EU-utgifterna, baserat på den planerade utgiftsnivån i det fleråriga budgetramverket.

2.  Inom ramen för en känslighetsanalys ska de makroekonomiska prognoserna och budgetprognoserna innefatta undersökningar av de viktigaste finanspolitiska variablernas utveckling vid olika antaganden om tillväxt och räntor. De olika antaganden som används i makroekonomiska prognoser och budgetprognoser ska vägledas av tidigare prognosutfall, och i största möjliga utsträckning ta hänsyn till relevanta riskscenarier .

3.  Medlemsstaterna ska ange vilken institution som är ansvarig för utarbetandet av makroekonomiska prognoser och budgetprognoser och offentliggöra de makroekonomiska prognoser och budgetprognoser som utarbetats för finanspolitisk planering, inklusive metoder, antaganden och relevanta parametrar som ligger till grund för dessa prognoser . Medlemsstaterna och kommissionen ska minst en gång om året hålla en teknisk dialog om de antaganden som ligger till grund för utarbetandet av de makroekonomiska prognoserna och budgetprognoserna.

4.  De makroekonomiska prognoserna och budgetprognoserna för finanspolitisk planering ska i sin helhet genomgå en regelbundet och oberoende utvärdering på grundval av objektiva kriterier, och dessutom utvärderas i efterhand. Resultaten av denna utvärdering ska offentliggöras och på lämpligt sätt beaktas i framtida makroekonomiska prognoser och budgetprognoser . Om det vid utvärderingen upptäcks en signifikant systematisk avvikelse som har påverkat de makroekonomiska prognoserna under minst fyra år i rad ska den berörda medlemsstaten vidta de åtgärder som krävs och offentliggöra dessa.

4a.  Kommissionen (Eurostat) ska var tredje månad offentliggöra medlemsstaternas kvartalsvisa underskotts- och skuldnivåer.

Numeriska finanspolitiska regler

Artikel 5

Medlemsstaterna ska tillämpa numeriska landsspecifika finanspolitiska regler som inom ett flerårigt ramverk effektivt främjar hela den offentliga sektorns efterlevnad av sina respektive skyldigheter enligt fördraget ▌på budgetpolitikens område. Dessa ska särskilt främja följande:

   a) Iakttagande av referensvärdena för underskott och skulder som fastställts i enlighet med fördraget.
   b) Beslut om flerårig finanspolitisk planering, inklusive iakttagande av medlemsstaternas budgetmål på medellång sikt.

Artikel 6

1.  Utan att tillämpningen av fördragets bestämmelser om unionens ramverk för budgetövervakning påverkas ska följande specificeras i de landsspecifika numeriska finanspolitiska reglerna:

   a) Måldefinition och tillämpningsområde för reglerna.
   b) Effektiv och punktlig övervakning av hur reglerna iakttas, baserad på en tillförlitlig och oberoende analys utförd av oberoende organ eller organ som är operativt oberoende av medlemsstaternas budgetmyndigheter .
   c) Konsekvenser om reglerna inte iakttas.

2.  Om de numeriska finanspolitiska reglerna innehåller undantagsklausuler ska det i dessa anges ett begränsat antal särskilda omständigheter i överensstämmelse med medlemsstaternas skyldigheter enligt fördraget på budgetpolitikens område samt strikta förfaranden där tillfälliga avvikelser från reglerna medges.

Artikel 7

Medlemsstaternas årliga budgetlagstiftning ska återspegla ▌deras landsspecifika gällande numeriska finanspolitiska regler.

Artikel 7a

Artiklarna 5–7 ska inte gälla Förenade kungariket.

Budgetramar på medellång sikt

Artikel 8

1.  Medlemsstaternas ska inrätta ett trovärdigt och effektivt budgetramverk på medellång sikt, som tryggar införande av en finanspolitisk planeringshorisont på minst tre år för att se till att den nationella finanspolitiska planeringen har ett flerårsperspektiv.

2.  Budgetramen på medellång sikt ska innehålla förfaranden för upprättande av följande:

   a) Övergripande och transparenta fleråriga budgetmål för offentliga underskott, skulder och andra sammanfattande finanspolitiska indikatorer, t.ex. utgifter, för att se till att dessa överensstämmer med gällande numeriska finanspolitiska regler enligt kapitel IV.
   b) ▌Prognoser för den offentliga sektorns alla större utgifts- och inkomstposter med närmare detaljer för den statliga nivån och socialförsäkringsnivån , för innevarande och senare budgetår, vid oförändrad politik.
   c) En beskrivning av planerade politiska åtgärder på medellång sikt som påverkar den offentliga sektorns finanser , fördelade på större utgifts- och inkomstposter ▌, som visar hur korrigeringen i riktning mot budgetmålen på medellång sikt ska uppnås i förhållande till prognoser vid oförändrad politik
   ca) En utvärdering av hur de ovannämnda planerade åtgärderna, i ljuset av deras långsiktiga effekter för den offentliga sektorns finanser, förväntas påverka de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

3.  Prognoser som godkänts i samband med budgetramverket på medellång sikt ska utgå från realistiska makroekonomiska prognoser och budgetprognoser enligt kapitel III.

Artikel 9

Årlig budgetlagstiftning ska överensstämma med budgetramverket på medellång sikt. Framtagningen av den årliga budgeten ska särskilt grunda sig på de inkomst- och utgiftsprognoser och prioriteringar som utgår från budgetramverket på medellång sikt enligt artikel 8.2. Varje avvikelse från dessa bestämmelser ska vederbörligen förklaras.

Artikel 9a

Detta direktiv ska inte hindra en nyvald regering i en medlemsstat från att uppdatera det medelfristiga budgetramverket så att det återspeglar dess egna prioriteringar, förutsatt att medlemsstaten lyfter fram skillnaderna i förhållande till den föregående medelfristiga budgetramen.

Transparens i den offentliga sektorns finanser och heltäckande budgetramverk

Artikel 10

Medlemsstater ska se till att åtgärder som vidtagits för iakttagande av kapitlen II, III och IV är konsekventa och täcker alla offentliga undersektorer. Detta ska särskilt innebära att redovisningsregler och redovisningsförfaranden är konsekventa ▌och att bakomliggande insamlings- och bearbetningssystem för uppgifter är tillförlitliga.

Artikel 11

1.  Medlemsstaterna ska införa lämpliga samordningsmekanismer för den offentliga sektorns undersektorer för att se till att samtliga undersektorer på ett heltäckande och konsekvent sätt omfattas av finanspolitisk planering, landsspecifika numeriska finanspolitiska regler , framtagning av budgetprognoser och införande av flerårsplanering i enlighet med det fleråriga budgetramverket.

2.  För främjande av ansvar på finanspolitikens område ska det klart anges vilket budgetansvar offentliga myndigheter inom olika offentliga undersektorer har.

Artikel 13

1.  Alla den offentliga sektorns organ och medel som inte ingår i de ordinarie budgetarna på undersektorsnivå ska identifieras och läggas fram, tillsammans med annan relevant information, inom ramen för de årliga budgetförfarandena . Deras samlade inverkan på den offentliga sektorns saldon och skulder ska läggas fram inom ramen för de årliga budgetförfarandena och budgetplanerna på medellång sikt.

2.  Medlemsstaterna ska offentliggöra närmare uppgifter om hur skatteutgifter påverkar inkomster.

3.  För alla offentliga undersektorer ska medlemsstaterna offentliggöra relevanta uppgifter om ansvarsförbindelser med potentiellt stor påverkan på offentliga budgetar, inklusive offentliga garantier, nödlidande lån och ansvarsförbindelser i samband med offentliga företags verksamhet, inklusive ansvarsförbindelsernas omfattning ▌. Medlemsstaterna ska också offentliggöra information om den offentliga sektorns ägande i privata och offentligägda företag när det gäller ekonomiskt betydande belopp.

Slutbestämmelser

Artikel 14

1.  Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 december 2013. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser. Rådet uppmuntrar medlemsstaterna att, för sin egen skull och i gemenskapens intresse, upprätta egna jämförelsetabeller som så långt det är möjligt illustrerar korrelationen mellan direktivet och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dem.

1a.  Kommissionen ska utarbeta en interimsrapport om hur genomförandet av de huvudsakliga bestämmelserna i detta direktiv fortskrider, baserat på relevant information från medlemsstaterna, och som ska överlämnas senast ett år efter att direktivet har trätt i kraft.

1b.  När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.  Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 14a

1.  Fem år efter införlivandedatumet i artikel 14.1 ska kommissionen offentliggöra en genomgång av hur ändamålsenliga direktivets bestämmelser är.

2.  Genomgången ska bl.a. utvärdera följande punkter:

   a) Statistikkraven för den offentliga sektorns samtliga undersektorer.
   b) Medlemsstaternas numeriska finanspolitiska reglers utformning och ändamålsenlighet.
   c) Den allmänna transparensen i samband med de offentliga finanserna i medlemsstaterna.

3.  Kommissionen ska senast vid utgången av 2012 göra en utvärdering av hur ändamålsenliga de internationella standarderna för offentlig redovisning är för medlemsstaterna.

Artikel 15

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 16

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i [...].

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT C .... .
(2) EUT C 150, 20.5.2011, s. 1.
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program, EUT L 87, 31.3.2009, s. 164.
(4) EUT L 145, 10.6.2009, s. 1.
(5) EGT L 310, 30.11.1996, s. 1.
(6) EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.
(7) EGT L 209, 2.8.1997, s. 6.
(8) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

Senaste uppdatering: 18 december 2012Rättsligt meddelande