Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2011/2087(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0385/2011

Ingivna texter :

A7-0385/2011

Debatter :

PV 01/02/2012 - 18
CRE 01/02/2012 - 18

Omröstningar :

PV 02/02/2012 - 12.9
CRE 02/02/2012 - 12.9
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0025

Antagna texter
PDF 170kWORD 97k
Torsdagen den 2 februari 2012 - Bryssel Slutlig utgåva
Idrottens europeiska dimension
P7_TA(2012)0025A7-0385/2011

Europaparlamentets resolution av den 2 februari 2012 om idrottens europeiska dimension (2011/2087(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 januari 2011 ”Utveckling av idrottens europeiska dimension” (KOM(2011)0012),

–  med beaktande av kommissionens vitbok om idrott (KOM(2007)0391),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Insatser mot korruption på EU:s territorium” (KOM(2011)0308),

–  med beaktande av Europarådets två konventioner, konventionen om läktarvåld och olämpligt uppträdande vid idrottsevenemang av den 19 augusti 1985, och konventionen mot dopning av den 19 augusti 1990,

–   med beaktande av sin resolution av den 5 juni 2003 om kvinnor och idrott(1) ,

–   med beaktande av sin resolution av den 22 april 2004 om respekt för centrala arbetsnormer i produktionen av sportartiklar för de olympiska spelen(2) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 april 2005 om dopning inom idrotten(3) ,

–  med beaktande av sin förklaring av den 14 mars 2006 om bekämpning av rasism inom fotbollen(4) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2006 om tvångsprostitution i samband med internationella idrottsevenemang(5) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2007 om framtiden för professionell fotboll i Europa(6) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 november 2007 om idrottens roll i utbildningen(7) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 maj 2008 om vitboken om idrott(8) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om den sociala ekonomin(9) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2009 om integriteten för hasardspel online(10) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2011 om kommissionens femte sammanhållningsrapport och strategin för sammanhållningspolitiken efter 2013(11) ,

–  med beaktande av sin förklaring av den 16 december 2010 om ökat EU-stöd till idrott på gräsrotsnivå(12) ,

–  med beaktande av rådets beslut 2010/37/EG av den 27 november 2009 i anslutning till Europeiska frivilligåret för främjandet av aktivt medborgarskap (2011),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 18 november 2010 om idrottens roll som upphov till och pådrivande faktor för aktiv social integration(13) ,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 17 juni 2010 om den nya strategin för sysselsättning och tillväxt,

–  med beaktande av rådets resolution av den 1 juni 2011 om en EU-arbetsplan för idrott för 2011–2014(14) ,

–  med beaktande av Punta del Este-deklarationen från december 1999 och Unescos rundabordsmöte om traditionella idrotter och spel (TSG – traditional sports and games)(15) , som handlar om erkännande av traditionella idrotter och spel som en del av ett immateriellt kulturarv och en symbol för kulturell mångfald,

–  med beaktande av EU-domstolens och tribunalens rättspraxis, liksom även beslut från kommissionen i idrottsfrågor,

–   med beaktande av den europeiska stadgan om kvinnors rättigheter inom idrotten (”European Charter of Women's rights in Sports – Jump in Olympia. Strong(er) Women through Sport”),

–  med beaktande av stadgan för insatser för att undanröja diskriminering av hbt-personer inom idrotten,

–  med beaktande av artiklarna 6, 19 och 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande(16) av den 11–12 oktober 2011 och yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 26–27 oktober 2011 ”Utveckling av idrottens europeiska dimension”(17) ,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för rättsliga frågor, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet (A7-0385/2011), och av följande skäl:

A.  Idrott bidrar till att förverkliga unionens strategiska mål. Idrotten har som motto grundläggande pedagogiska och kulturella värderingar, och den bidrar i hög grad till integration genom att vända sig till alla medborgare, oberoende av kön, etniskt ursprung, religion, ålder, nationalitet, sociala förhållanden eller sexuell läggning.

B.  Idrottens särdrag bör ges företräde i Europeiska domstolens domar om idrottsfrågor samt i kommissionens beslut om dessa.

C.  Alla intressenter, också de politiskt ansvariga, måste ta hänsyn till idrottens särdrag samt till dess strukturer baserade på frivilligarbete och dess sociala och fostrande funktioner.

D.  Idrotten kännetecknas av alla de enskilda och väsentliga aspekter som särskiljer den från varje annan sektor, inbegripet sektorn för ekonomisk verksamhet. Den bör dock omfattas av unionslagstiftningen när så är lämpligt och nödvändigt, vilket bör avgöras från fall till fall.

E.  EU bör i sina åtgärder på idrottens område alltid ta hänsyn till idrottens särdrag och respektera dess sociala, fostrande och kulturella aspekter.

F.  Enligt Lissabonfördraget faller idrotten inom EU:s behörighetsområde. Fördraget åsyftar att främja rättvisa och öppenhet i idrottstävlingar och samarbetet mellan organ med ansvar för idrott samt att skydda idrottsutövarnas fysiska och moraliska integritet, och på så sätt stärka idrottens positiva effekter på hälsa, samhälle, kultur och ekonomi. Idrotten behöver därför lämpligt ekonomiskt och politiskt stöd.

G.  Idrotten bidrar enormt till positiva värden som rent spel, respekt och social integration.

H.  Flera miljarder människor runtom i världen deltar i olika slag av idrotter som uppstått och fått sina regler fastställda i Europa och spridits där. Noteras kan också att den moderna olympiska rörelsen grundades i Frankrike av baron Pierre de Coubertin.

I.  EU:s idrottspolitik måste utvecklas så den inriktar sig på och stöder både den professionella idrottens och amatöridrottens syften och mål.

J.  EU bör ha som prioritet att stödja och främja idrott för personer med intellektuella eller fysiska funktionshinder, eftersom idrotten är så viktig för social integration, folkhälsa och gränsöverskridande frivilligarbete.

K.  Frivilligarbetet är hörnstenen för största delen av amatöridrotten i Europa.

L.  35 miljoner frivilligarbetare gör det möjligt att utveckla idrott för alla och sprida idrottens ideal, vilket även idrottsklubbar och idrottsföreningar utan vinstsyfte gör.

M.  Idrotten är avgörande för människors hälsa i det moderna samhället, och genom sin roll i den formella och icke-formella utbildningen är den en nödvändig beståndsdel i en kvalitativ utbildning. Idrotten bidrar även till äldre människors personliga utveckling.

N.  Främjande av fysisk aktivitet och idrott bidrar till omfattande besparingar inom den offentliga hälso- och sjukvården.

O.  Idrottens bidrag till bättre hälsa och välbefinnande är en avgörande faktor för att motivera medborgarna att delta i idrott och fysisk aktivitet.

P.  Dopning står i strid med idrottens värderingar och utsätter idrottsmänniskor för allvarliga faror samt medför allvarliga och bestående skador för hälsan.

Q.  Elitidrott förhöjer vissa av idrottens mest grundläggande värden, sprider dem i samhället och främjar där ett aktivt idrottsutövande.

R.  Många toppidrottare befinner sig i en osäker situation efter att de avslutat sin idrottskarriär.

S.  Det är av grundläggande betydelse att sådana idrottare förbereds på livet efter idrottskarriären genom att erbjudas allmän eller yrkesinriktad utbildning parallellt med idrottsutbildningen.

T.  Idrottarnas grundläggande rättigheter måste garanteras och skyddas.

U.  Verbalt och fysiskt våld samt diskriminerande beteenden riskerar att utvecklas i samband med idrottstävlingar.

V.  Idrott för kvinnor är inte är tillräckligt värderat och att kvinnor är underrepresenterade i idrottsorganisationernas beslutsorgan.

W.  Idrottsverksamhet kräver särskilda och adekvata strukturer, anläggningar och utrustning. Även skolor måste förses med lämpliga anläggningar för att kunna främja idrott.

X.  Idrotten intar en viktig plats i den europeiska ekonomin där den direkt, eller indirekt sysselsätter cirka 15 miljoner personer, det vill säga 5,4 % av den aktiva befolkningen och bidrar med ett årligt mervärde på cirka 407 miljarder euro, eller 3,65 % av Europas BNP. Idrottens ekonomiska hävstångseffekt bidrar på så vis till att förverkliga målen i Europa 2020-strategin.

Y.  Intrång i idrottsorganisationernas immateriella rättigheter och framväxten av digital piratkopiering, särskilt genom otillåtna direktsändningar från idrottsevenemang, är ett hot mot ekonomin i hela idrottssektorn.

Z.  Idrotten fungerar inte som en typisk näringsgren på grund av motståndarnas ömsesidiga beroende av varandra och på grund av den tävlingsbalans som måste finnas för att resultaten även i fortsättningen ska vara ovissa.

AA.  På grund av sina särdrag och organisationsmässiga uppbyggnad kring förbund, som inte fungerar som affärsdrivande företag, kan idrott inte betraktas som en typiskt ekonomisk verksamhet. Man måste därför skilja mellan de idrottsliga aspekterna och de kommersiella intressena.

AB.  Den europeiska sociala dialogen kan spela en viktig roll och bör därför främjas.

AC.  Idrotten är viktig och utgör en källa till glädje för många medborgare, oavsett om de är deltagare, supportrar eller åskådare.

AD.  Stora evenemang och idrottsutövande erbjuder enastående möjligheter att till fullo utveckla turismen i Europa och på detta sätt sprida idrottens värderingar och principer.

AE.  Den europeiska idrottsmodellen bygger på ett förbund per idrottsgren. Idrottsliga och finansiella solidaritetsmekanismer, exempelvis principen om upp- och nedflyttning och öppna tävlingar där olika klubbar och landslag lever sida vid sida, bygger på en autonom, demokratisk och territoriell organisation med pyramidstruktur, något som har sin grund i en långvarig demokratisk tradition.

AF.  Ökad insyn och demokratisk redovisningsskyldighet kan åstadkommas i idrottsklubbarna genom att supportrarna får vara med i sina klubbars ägande- och styrelsestrukturer.

AG.  Idrottsorganisationer av traditionellt slag och på gräsrotsnivå spelar en viktig roll för att förstärka kulturen, främja social integration och stärka lokalsamhällena.

AH.  Landslagen spelar en väsentlig roll och internationella mästerskap är alltjämt en referenspunkt. Den lättvindiga naturaliseringen av idrottare bör bekämpas.

AI.  Själva arten av tävlingar mellan landslag innebär att förbunden och klubbarna kan bidra till bättre träning av sina inhemska idrottare.

AJ.  Professionell idrott och idrott på gräsrotsnivå präglas och påverkas allvarligt av ekonomisk osäkerhet. Det är de berörda förbundens ansvar att uppmuntra klubbarna att odla en kultur av planering och rimliga investeringar.

AK.  Internationella övergångar kan bli ödesdigra för unga idrottare eftersom bland annat idrottsliga misslyckanden, splittring av familjen och social marginalisering kan drabba unga idrottare som flyttar hemifrån för tidigt.

AL.  Idrottsförbunden förfogar inte över strukturella och rättsliga medel för att på ett effektivt sätt kunna agera mot uppgjorda matcher.

AM.  På grund av sina särdrag omfattas speltjänster varken av tjänstedirektivet (2006/123/EG) eller det nya direktivet om konsumenters rättigheter (2011/83/EU).

AN.  Finansieringen av gräsrotsidrotten kan endast tryggas om innehavarna av de nödvändiga nationella spellicenserna, som betalar skatter och avgifter och finansierar andra aktiviteter av allmänt intresse i medlemsstaterna, i lag åläggas att betala till allmännyttiga ändamål och effektivt skyddas från olaglig konkurrens.

AO.  Reglerna för spelaragenter innehåller krav på samarbete mellan idrottens styrande organ och de offentliga myndigheterna så att agenter och/eller mellanhänder som bryter mot reglerna kan påföras effektiva sanktioner.

AP.  Idrotten kan spela en roll inom olika områden för unionens externa förbindelser, bland annat som ett diplomatiskt verktyg.

Idrottens sociala roll

1.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inom den kommande fleråriga budgetramen föreslå en särskild och ambitiös budget för idrottspolitiken, mot bakgrund av vilken nytta idrotten för med sig för folkhälsan samt ur social, kulturell och ekonomisk synvinkel.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att idrott ingår som skolämne på veckoschemat inom alla skolformer, och understryker vikten av att uppmuntra till utövande av idrott på alla nivåer, från de första skolåren uppåt, vilket inbegriper skolor, universitet och lokalsamfund, som måste uppmuntras att upprätthålla adekvat utrustade idrottsanläggningar.

3.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fastställa klara riktlinjer för hur idrott och fysisk aktivitet ska tas med på alla utbildningsstadier runtom i medlemsstaterna.

4.  Europaparlamentet framhåller idrottens fostrande betydelse samt dess förmåga att hjälpa utsatta ungdomar på rätt spår igen, och uppmanar medlemsstaterna, de nationella föreningarna, ligorna och klubbarna att utveckla och stödja initiativ på detta område.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja och stödja samarbete mellan skolor och idrottsföreningar. Här bör kommissionen utnyttja sin samordnande roll på idrottsområdet för att samla exempel på bästa praxis från medlemsstaterna och göra dessa exempel tillgängliga i en central databas för alla intresserade över hela Europa.

6.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att uppmuntra idrottsutövande bland äldre, eftersom detta är ett bra sätt att umgås och behålla en god hälsa.

7.  Europaparlamentet betonar att idrott inom alla åldersgrupper i hög grad kan bidra till förbättrad hälsa överlag för människorna i Europa, och uppmanar därför EU och medlemsstaterna att underlätta deltagande i idrott och främja en sund livsstil genom att till fullo utnyttja idrottsmöjligheterna, och på detta sätt bidra till minskade hälso- och sjukvårdskostnader.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att mer kraftfullt stödja hälso- och sjukvårdspersonalens roll i främjandet av idrottsdeltagande och att undersöka hur sjukförsäkringsbolag kan erbjuda incitament som uppmuntrar personer att börja idrotta.

9.  Europaparlamentet understryker att idrotten måste göras tillgänglig för alla medborgare i många olika sammanhang: i skolan, på arbetsplatsen, såsom fritidsverksamhet eller genom klubbar och föreningar.

10.  Europaparlamentet erkänner de insatser som utförts av organisationer som erbjuder möjligheter till idrott för personer med intellektuella eller fysiska funktionshinder runtom i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och idrottsorganisationerna att genom lämplig finansiering främja och utveckla idrottsverksamhet och tävlingar för personer med funktionsnedsättning, särskilt genom att möjliggöra och erbjuda dem lika tillgång till idrottsverksamhet och kostnadsfria idrottsanläggningar anpassade till deras behov.

11.  Europaparlamentet framhåller idrottens enorma samhällsintegrerande kraft på många områden, på områden såsom medborgarengagemang och demokratiförståelse, hälsofrämjande åtgärder, stadsutveckling, social integration, arbetsmarknad, sysselsättning, kompetensutveckling och utbildning.

12.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och EU-institutionerna att öka stödet till organisationer som kämpar för att genom idrotten integrera personer som löper risk för social utestängning och till organisationer som främjar idrottsverksamhet för personer med fysiska och psykiska funktionshinder.

13.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att permanent skriva in idrott i program och tjänster för att bidra till en verklig integration av grupper som riskerar diskriminering, och uppmanar idrottsorganisationerna att införa särskilda utbildningsprogram för yrkesmässigt verksamma och frivilligarbetare i syfte att förebygga och bekämpa alla former av diskriminering eller rasism.

14.  Europaparlamentet betonar idrottens unika funktion i samhället och uppmanar med kraft idrottens styrande organ att ta initiativ till att motarbeta institutionell diskriminering.

15.  Europaparlamentet erinrar om att könsdiskriminering inte får lov att förekomma inom idrott och kräver att stadgan om de olympiska värdena utvidgas till alla idrottsevenemang, särskilt europeiska.

16.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen, medlemsstaterna och idrottens styrande organ på nationell nivå att förbinda sig att motverka homofobi och transfobi och att införa lagstiftning och strategier för icke-diskriminering, särskilt av hbt-idrottare.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att mer betona vikten av fysisk fostran av god kvalitet för både kvinnor och män och föreslår att medlemsstaterna utvecklar de strategier som behövs för detta ändamål.

18.  Europaparlamentet understryker att sammansättningen av idrottsorganisationernas beslutsfattande organ måste återspegla stämmornas sammansättning samt andelen kvinnliga och manliga licensierade utövare, så att män och kvinnor får lika tillgång till de styrande organen, även på transnationell nivå.

19.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att beakta idrottens betydelse som ett sätt att främja fred, ekonomisk utveckling, interkulturell dialog, folkhälsa, integration och kvinnors frigörelse.

20.  Europaparlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna försöker påverka Internationella olympiska kommittén att följa sina egna bestämmelser i den olympiska stadgan som i samband med idrottsevenemang förbjuder alla demonstrationer och all politisk, religiös eller rasistisk propaganda, samt förhindra att kvinnor genom politiska påtryckningar föranleds att bryta mot dessa bestämmelser eller att bestämmelserna kringgås genom att kvinnor inte skickas iväg till tävlingarna från sitt hemland.

21.  Europaparlamentet uppmanar idrottsorganisationerna att ytterligare uppmuntra kvinnors deltagande i idrott och i idrottsorganisationernas styrande organ genom att garantera lika tillgång till idrottsverksamhet, särskilt för flickor och kvinnor från missgynnade miljöer, genom att främja kvinnors deltagande i idrott och värdera och synliggöra damidrott och resultat i kvinnliga grenar lika mycket som herridrott och resultat i manliga grenar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta åtgärder som gör det möjligt för kvinnliga idrottare att kombinera familjeliv och professionell idrott och att främja jämställdhet i den statliga idrottspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra utbyte av information och bästa praxis i fråga om lika möjligheter för bägge könen i idrott.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja europeiska organisationer som verkar för att främja och genomföra rekommendationerna i den europeiska stadgan om kvinnors rättigheter inom idrotten.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att integrera jämställdhetsperspektivet i all sin verksamhet som berör idrott, med särskild inriktning på att idrotten ska stå öppen för invandrarkvinnor och kvinnor från etniska minoriteter, att kvinnor ska få tillträde till beslutsfattarposter inom idrotten, att medierna ska uppmärksamma damidrotten och att idrottspolitiken och lagstiftningen om idrott ska vara grundade på jämställdhet.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja och uppmuntra europeisk forskning om damidrottens särart, om orsakerna till att kvinnor och flickor slutar idrotta och om den fortsatta ojämlikheten i fråga om kvinnors tillgång till idrott.

25.  Europaparlamentet uppmuntrar bildandet av kvinnonätverk på idrottsområdet som syftar till att främja utbyte av bästa praxis och information.

26.  Europaparlamentet understryker att företeelser som att föräldrar förbjuder invandrarflickor att delta i idrott och simning i skolan inte kan tolereras eller ursäktas av kulturella eller religiösa skäl.

27.  Europaparlamentet påpekar att många flickor idrottar i yngre år men hoppar av i tonåren, och hänvisar i detta sammanhang till forskning som visar att flickor upplever öppet eller subtilt tryck från jämnåriga eller familjen att bli ”kvinnligare” eller att ta på sig ansvar som hindrar fortsatt deltagande i idrott. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och idrottens styrande organ på nationell nivå att utforma strategier för att framför allt flickor som är intresserade av idrott ska få hjälp via program och tränare att utveckla en identitet som idrottare.

28.  Europaparlamentet insisterar på nödvändigheten av att bekämpa dopning, samtidigt som idrottarnas individuella friheter och rättigheter respekteras – med särskild tonvikt på unga idrottare – genom förebyggande verksamhet och informationskampanjer. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att behandla handel med olagliga dopningspreparat inom idrotten på samma sätt som illegal narkotikahandel, och att anta nationell lagstiftning i detta hänseende i syfte att förbättra den europeiska samordningen på området. Parlamentet uppmanar Världsantidopningsbyrån att ta fram ett användarvänligt administrativt system för vistelserapporter (whereabouts) som respekterar EU-rätten, och betonar behovet av statistik över användningen av dopning och missade tester i syfte att inrätta ett skräddarsytt system för bekämpning av dopning.

29.  Europaparlamentet anser att EU:s anslutning till Europarådets antidopningkonvention är ett nödvändigt steg på väg mot en samordning av ett mera enhetligt genomförande av Världsantidopningskoden i medlemsstaterna.

30.  Europaparlamentet förespråkar en starkare harmonisering av lagstiftningen för att effektivt utforma det europeiska polis- och justitiesamarbetet i kampen mot dopning och andra former av manipulering av idrottsevenemang.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att hantera frågan om spelberoende och skydd av minderåriga mot riskerna med hasardspel.

32.  Europaparlamentet förespråkar klara regler till skydd för minderåriga inom tävlingsidrotten och anser att man i dialog med förbunden bör ta fram fler grundläggande skyddsåtgärder.

33.  Europaparlamentet betonar den avgörande betydelsen av att unga idrottare får både en idrotts- och yrkesutbildning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med alla relevanta aktörer ta fram riktlinjer för att se till att unga elitidrottare, vid sidan av sin idrottsutbildning, även ges möjlighet att gå igenom normal skol- respektive yrkesutbildning, med beaktande av existerande bästa praxis i de enskilda medlemsstaterna. Parlamentet uppmuntrar i detta hänseende medlemsstaterna att beakta erfarenheten hos före detta professionella idrottare om dessa önskar övergå till yrket som tränare, och att inrätta anpassade utbildningsprogram för elitidrottare som beslutar sig för att bedriva högre studier, och att utnyttja deras erfarenhet till förmån för idrotten i allmänhet.

34.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att utveckla utbildningsprogram som gör det lättare för professionella idrottare att förena studier och träning.

35.  Europaparlamentet föreslår att det inrättas ett nätverk för tränares utbildning och kvalifikationer samt för tränarutbildningar och att detta införlivas med den europeiska kvalifikationsramen och programmen för livslångt lärande för att främja ett kunskapsbaserat samhälle och utvecklingen av spetskompetens bland tränare både på amatörnivå och professionell nivå.

36.  Europaparlamentet framhåller tränarnas betydelse för unga människors utbildning och utveckling, inte bara vad gäller idrottsfärdigheter utan också vad gäller livskunskap. Parlamentet påpekar att tränarna kan ge ungdomar råd i hur man lever hälsosamt.

37.  Europaparlamentet ber medlemsstaterna att i nära samarbete med berörda idrottsförbund förbjuda tillträde till stadion för supportrar med våldsamt och diskriminerande beteende, och införa en samordnad strategi för att fastställa och genomdriva sanktioner mot dem, att samarbeta nära för att behålla förbudet även vid internationella matcher som spelas i andra medlemsstater och att utan att inkräkta på individuella fri- och rättigheter inrätta ett europeiskt register i syfte att dela med sig av uppgifter och förbättra samarbetet med hjälp av ett system för tidig varning inför matcher med hög risk för bråk.

38.  Europaparlamentet ställer sig positivt till att medlemsstaterna i samverkan med europeiska idrottsförbund tar fram minimistandarder för säkerheten på idrottsarenor och vidtar alla lämpliga åtgärder för att garantera största möjliga säkerhet för idrottare och åskådare.

39.  Europaparlamentet påpekar att där idrott idkas i en naturlig miljö måste en balans säkerställas mellan idrottsarrangemangets sociala funktioner och dess påverkan på den miljö där de äger rum.

40.  Europaparlamentet understryker idrottsevenemangens betydelse för ekonomin på det lokala och nationella planet, och uppmanar medlemsstaterna att stödja utvecklingen av denna bransch av ekonomisk och kommersiell verksamhet.

Idrottens ekonomiska dimension

41.  Europaparlamentet vill att idrottens särart beaktas i frågor som rör den inre marknaden och konkurrens, och upprepar därför sitt krav att kommissionen ska utfärda riktlinjer för hur EU-lagstiftningen ska tillämpas på idrott för att undanröja de många frågetecknen kring rättsläget.

42.  Europaparlamentet konstaterar att sponsorverksamheten erbjuder en viktig finansieringsform och många möjligheter för idrotten, förutsatt att den sker med respekt för principerna om ekonomiskt rent spel.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillmäta frivilligarbete inom idrotten stort värde. Parlamentet upprepar vikten av frivilligarbetare inom idrott och betonar vikten av att inrätta en ram för socialt erkännande och att se till att frivilligarbetare får lämplig utbildning. Parlamentet förespråkar att medlemsstaterna ska utbyta information och bästa praxis för att främja frivilligarbete inom idrotten och att möjligheterna att fastställa skatteregler och en juridisk struktur som är anpassade till idrottsföreningars verksamhet undersöks.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta ett system för erkännande av kvalifikationer som förvärvats av frivilliga och av kvalifikationer som krävs för utövandet av reglerade yrken med anknytning till idrotten.

45.  Europaparlamentet betonar att det ömsesidiga erkännandet av kurser och specialistutbildningar inom en gemensam europeisk ram för personer som har specialyrken inom idrotten (domare, tränare) är särskilt viktigt eftersom det bidrar till att öka konkurrenskraften på lång sikt, vilket i sin tur innebär att större intäktsförluster kan undvikas.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att idrottare kan få högre utbildning samt tillförsäkra ett harmoniskt erkännande av deras kvalifikationer inom idrott och utbildning för att förbättra den yrkesmässiga rörligheten.

47.  Europaparlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att förbättra strukturerna för att före detta idrottare ska kunna återvända till arbetsmarknaden och integreras i ett yrke när idrottskarriären är slut.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga hur man kan minska den finansiella bördan för de lägst avlönade professionella idrottarna med korta och osäkra karriärer. Parlamentet upprepar att professionella idrottsutövare som klassificeras som idrottare och vars inkomster till största delen härrör från idrott, bör ha rätt till samma rättigheter som arbetstagare när det gäller social trygghet.

49.  Europaparlamentet anser att dialogen mellan arbetsmarknadens parter inom idrotten är ett lämpligt sätt för att uppnå en balans mellan idrottarnas grundläggande rättigheter och rättigheter som anställda, i förening med idrottens särdrag.

50.  Europaparlamentet anser att det i en situation där idrottens ekonomiska dimension hela tiden utvecklas behövs omedelbara förbättringar på vissa viktiga punkter med anknytning till idrott, såsom fri rörlighet för arbetstagare och tjänster, etableringsfrihet, erkännande av yrkeskvalifikationer, immateriella rättigheter och regler för statligt stöd, för att idrotten som näringsgren ska kunna dra full nytta av fördelarna med den inre marknaden.

51.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att det kommersiella utnyttjandet av audiovisuella rättigheter till idrottsarrangemang sker på ett centraliserat sätt, med exklusiva rättigheter och enligt territoriella principer, för att garantera att inkomster fördelas rättvist mellan elitidrott och breddidrott.

52.  Europaparlamentet tycker att så många som möjligt bör få tillgång till idrottsevenemang som anses ha stor betydelse för samhället. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte gjort det att se till att programföretag som omfattas av medlemsstaternas lagstiftning inte sänder sådana evenemang på exklusiv basis.

53.  Europaparlamentet erkänner att journalister har rätt att få tillträde till och rapportera från organiserade idrottsevenemang av allmänt intresse, för att slå vakt om allmänhetens rätt att få och kunna ta emot oberoende nyheter och information om idrottsevenemang.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skydda de immateriella rättigheterna till idrottsligt innehåll och att samtidigt respektera allmänhetens rätt till information.

55.  Europaparlamentet anser att vadslagning om idrott utgör en form av kommersiell exploatering av tävlingar, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skydda idrottsevenemang mot allt icke godkänt utnyttjande av sådant slag samt mot operatörer utan licens och mot misstankar om uppgjorda matcher, i synnerhet genom att erkänna organisatörernas immateriella äganderätt till de idrottsevenemang de organiserat, i syfte att garantera ett betydande bidrag från dem som bedriver vadslagning om idrott till finansiering av breddidrott och på gräsrotsnivå och för att skydda tävlingars integritet med tonvikt på utbildning av idrottare. Parlamentet anser emellertid att äganderätter av detta slag inte bör påverka rätten till korta reportage, om vilken det stadgas i direktiv 2007/65/EG (direktivet om audiovisuella medietjänster).

56.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till kommissionen att fastställa riktlinjer för statligt stöd genom att precisera vilken typ av offentligt stöd som är berättigat för att idrotten ska kunna fylla sin sociala, kulturella och fostrande funktion.

57.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att effektivt bekämpa korruption och att värna idrottens etik. Parlamentet anser därför att det i varje land måste införas strikta bestämmelser för ekonomisk kontroll av idrottsklubbarna.

58.  Europaparlamentet uppmuntrar idrottsföreningar att samarbeta med brottsbekämpande organ, bland annat genom att dela med sig av information, för att ta fram ett lämpligt och effektivt tillvägagångssätt mot uppgjorda matcher och andra bedrägerier i idrottssammanhang.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå konkreta åtgärder för att trygga finansieringen av idrotten med hjälp av lotterier.

60.  Europaparlamentet framhåller att kommissionens införande av satellitkonton i idrottssektorn kommer mycket lägligt eftersom verksamhet som är kopplad till idrott kan utvärderas i medlemsstaterna i enlighet med en enhetlig standard, vilket gör att avvikelser kan upptäckas och ett mervärde kan skapas för EU:s ekonomi och den inre marknaden.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på ett konkret sätt främja utbyte av bästa praxis och ett tätt samarbete inom teknik och forskning på idrottsområdet.

62.  Europaparlamentet framhåller att de lokala och regionala myndigheternas roll i utvecklingen av idrottens europeiska dimension är mycket viktig eftersom det ingår i deras uppgifter att tillhandahålla tjänster för allmänheten på idrottsområdet och att anslå medel till idrottsverksamhet och till den infrastruktur som krävs för detta ändamål.

63.  Europaparlamentet framhåller att idrott på gräsrotsnivå bör åtnjuta stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden, vilket bör göra det möjligt att investera i infrastruktur för idrott. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förse unionen med ett särskilt budgetprogram på idrottsområdet, vilket numera även möjliggörs av artikel 165 i EUF-fördraget.

Organisationen av idrott

64.  Europaparlamentet observerar att idrottsstrukturerna i Europa bygger på principer om nationalitet och territorialitet.

65.  Europaparlamentet förbinder sig fortsatt till den europeiska idrottsmodellen, där förbunden spelar en central roll och där grundvalen utgörs av många olika aktörer, såsom supportrar, spelare, klubbar, ligor, förbund och frivilligt arbetande, vilka spelar en grundläggande roll för att stödja idrottens hela struktur.

66.  Europaparlamentet vill att hindren för frivilligarbete inom idrotten runtom i EU ska minskas.

67.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som lokala myndigheter spelar i att främja breddidrott och uppmanar dessa myndigheter att aktivt delta i de europeiska debattforum och dialoger som riktar sig till idrotten.

68.  Europaparlamentet erinrar om att god ledning inom idrott är ett villkor för idrottsorganisationers autonomi och självreglering, tillsammans med efterlevnad av principer om transparens, redovisningsskyldighet och demokrati, och understryker behovet av nolltolerans mot korruption inom idrotten samt god representation för alla intressenter i beslutsfattandet.

69.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och idrottens styrande organ att aktivt stimulera den sociala och demokratiska roll som spelas av sådana idrottsentusiaster som stöder principerna om rent spel, genom att verka för att de ska få vara med i ägande- och styrelsestrukturerna för sina idrottsklubbar och som viktiga intressenter i de styrande organen inom idrotten.

70.  Europaparlamentet anser att idrottsklubbarna måste släppa spelare när de har tagits ut till landslaget och erkänna deras bidrag till att större landslagsturneringar blir framgångsrika, vilket kan inbegripa försäkringsmekanismer. Parlamentet påpekar att det inte fungerar med ett enda tillvägagångssätt för alla idrottsgrenar i Europa.

71.  Europaparlamentet betonar att träning av spelare på lokal nivå och investeringar i idrottsutbildning behövs för en hållbar utveckling av den europeiska idrotten och spridning av dess positiva effekter till enskilda personer och till samhället. Parlamentet anser det därför nödvändigt att se till att elitidrotten inte inkräktar på unga idrottares utveckling, amatöridrotten och den grundläggande roll som utövas av idrottsorganisationer på gräsrotsnivå. Parlamentet betonar att examensbevis och yrkeskvalifikationer inom idrotten måste ses som likvärdiga och erkännas.

72.  Europaparlamentet bekräftar på nytt sitt stöd för regeln om egna produkter och anser att den skulle kunna vara en modell även för andra proffsligor i Europa. Parlamentet stöder fortsatta insatser inom idrottens styrande organ för att inom ramen för EU-lagstiftningen uppmuntra träning för unga spelare på lokal nivå, för att på det sättet stärka tävlingsbalansen i samband med tävlingar och en sund utveckling av den europeiska modellen för idrott.

73.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av nya förmågor är en av de viktigaste uppgifterna för en idrottsklubb och att ett alltför stort beroende av spelarövergångar kan undergräva idrottens värden.

74.  Europaparlamentet understryker vikten av utbildningsbidrag i den mån de utgör en effektiv skyddsmekanism för utbildningscentra och en rimlig avkastning på investeringen.

75.  Europaparlamentet anser att idrottsagentyrket bör vara en reglerad yrkesverksamhet för vilken det krävs en officiell yrkeskvalifikation, och att idrottsagenterna ska ha sin skattehemvist på unionens territorium, vilket skulle förbättra insynen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med idrottsförbund, spelar- och agentföreningar utarbeta och verkställa ett europeiskt system för licensiering och registrering, tillsammans med en uppförandekod och en sanktionsmekanism.

76.  Europaparlamentet föreslår att det inom idrottsförbunden inrättas ett icke officiellt europeiskt register för idrottsagenter, där dessa upprättar en förteckning över de idrottare de representerar, i syfte att skydda idrottarna, särskilt idrottare under 18 år, och för att minska riskerna för intressekonflikter. Parlamentet anser att agentarvoden vid övergångar bör betalas ut som delbelopp under giltighetstiden för det kontrakt som idrottaren ingått som ett resultat av övergången, så att det totala beloppet endast betalas ut om detta kontrakt uppfylls.

77.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att komplettera de nuvarande bestämmelserna för spelaragenter och mellanhänder med avskräckande sanktioner och att strikt tillämpa dessa sanktioner.

78.  Europaparlamentet uppmanar idrottens styrande organ att förbättra insynen i spelaragenternas verksamhet och att samarbeta med medlemsstaternas myndigheter för att få bort korruptionen.

79.  Europaparlamentet välkomnar den av kommissionen beställda undersökningen om de ekonomiska och juridiska konsekvenserna av spelarövergångar. Parlamentet anser vidare att idrottsförbundens initiativ för att förbättra insynen i internationella övergångar förtjänar att stödjas.

80.  Europaparlamentet uttrycker sin åsikt om att system som införts av idrottens styrande organ för att öka insynen i samband med internationella spelarövergångar är ett steg i rätt riktning eftersom de tjänar principen om god ledning och syftar till att garantera idrottstävlingarnas integritet.

81.  Europaparlamentet stöder uttryckligen licenssystem och finansiell fair play genom att uppmuntra klubbarna att konkurrera enligt deras faktiska finansiella kapacitet.

82.  Europaparlamentet anser att dessa åtgärder bidrar till att klubbarna får en bättre förvaltning samt till att deras ekonomiska stabilitet och bärkraft på lång sikt återställs och dessutom bidrar till ekonomisk rättvisa vid tävlingar inom Europa, och uppmanar därför kommissionen att erkänna att sådana regler är förenliga med unionslagstiftningen.

83.  Europaparlamentet välkomnar idrottsförbundens insatser för att förbjuda att klubbar som deltar i samma tävling har samma ägare. Parlamentet anser att det bör vara förbjudet för en anordnare av vadslagning att ha kontrollen över en aktör som organiserar eller deltar i en tävling, på samma sätt som det bör vara förbjudet för en aktör som organiserar eller deltar i en tävling att ha kontrollen över en anordnare av vadslagning på ett evenemang som aktören organiserar eller deltar i.

84.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att hindra och straffa olaglig verksamhet som påverkar idrottens integritet, och kriminalisera sådan verksamhet, särskilt vadslagningsrelaterad verksamhet i form av medveten och bedräglig manipulering av utgången av en idrottstävling eller ett tävlingsmoment i syfte att tillskansa sig fördelar som inte enbart är en följd av den normala idrottsverksamheten eller den ovisshet som är förknippad med denna.

85.  Europaparlamentet uppmanar med kraft idrottsförbunden till ett nära samarbete med medlemsstaterna för att skydda idrottens integritet.

86.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, såsom det tillkännagetts i EU:s strategi mot korruption, åtgärda bristen på insyn i spelarövergångarna och de uppgjorda matcherna, genom att fastställa minimiregler för vad som ska definieras som straffbart inom detta område.

87.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över allvarliga fall av olaglig verksamhet inom idrotten, exempelvis penningtvätt, och uppmanar medlemsstaterna att intensifiera sitt inbördes samarbete för att få bukt med sådan verksamhet och skapa större insyn i penningtransaktioner som görs i samband med spelarövergångar och spelaragenters verksamhet.

88.  Europaparlamentet framhåller att det krävs instrument som uppmuntrar samarbete mellan offentliga myndigheter, idrottsmyndigheter och hasardspeloperatörer i hanteringen av bedrägeriaffärer inom idrotten, och att samarbete med Europol och Eurojust skulle kunna övervägas.

89.  Europaparlamentet erkänner legitimiteten för idrottsdomstolar att lösa tvister inom idrottsområdet, så länge som de respekterar medborgarnas grundläggande rätt till en rättvis rättegång. Parlamentet uppmanar skiljedomstolen för idrott (CAS) att ta hänsyn till bestämmelser i EU-regelverket när idrottstvister som uppstått inom EU ska lösas.

90.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom att till fullo beakta artikel 165 i EUF-fördraget senast 2012 lägga fram ett förslag i syfte att skapa bättre förståelse för idrottens särskilda behov och vidta konkreta åtgärder för att tillmötesgå dessa.

Samarbetet med tredjeländer och internationella organisationer

91.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta med tredjeländer om frågor som internationell överföring av spelare, utnyttjande av minderåriga spelare, uppgjorda matcher, piratkopieringsverksamhet och olaglig vadslagning. På samma sätt framhåller parlamentet betydelsen av att stärka det internationella samarbetet för att utveckla idrotten i utvecklingsländer.

92.  Europaparlamentet ser fram emot resultaten av system som införts för övervakning av insyn och ekonomiskt rent spel samt för bekämpning av korruption och människohandel. Det är dock nödvändigt att detta system är förenligt med EU:s lagstiftning och dataskyddsregler. Parlamentet uppmanar idrottens styrande organ att samköra uppgifter från TMS (Transfer Matching System) med andra korruptionsbekämpningssystem för att effektivisera övervakningen och bekämpa uppgjorda matcher.

93.  Europaparlamentet framhåller behovet av insatser mot aktörer som bedriver otillåten spelverksamhet inom och utanför EU, eftersom dessa kan kringgå övervakningssystemen mot oegentligheter inom idrotten.

94.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom allt samarbete med tredjeländer verka för att de olympiska reglerna ska följas överallt i världen.

95.  Europaparlamentet ber klubbarna att övervaka att migrationslagstiftningen efterlevs vad gäller värvning av unga från tredjeländer och att säkerställa att samtliga villkor i deras kontrakt uppfyller gällande lagstiftning. Parlamentet kräver att dessa, om de så önskar, ska kunna återvända under betryggande förhållanden till sina ursprungsländer, exempelvis om deras karriärer inte kommer igång. Här framhåller parlamentet hur oerhört viktigt det är att lagstiftningen verkligen genomförs.

96.  Europaparlamentet framhåller att skyddet av minderåriga i samband med internationella övergångar måste stärkas. Parlamentet anser att internationella övergångar kan vara farliga för unga idrottare som mycket tidigt lämnat sin familj och sitt land och som därför är särskilt utsatta och av den anledningen bör få extra uppmärksamhet av idrottsorganisationerna.

97.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att, oberoende av bestämmelser eller skyldigheter som åläggs kvinnor på grund av kulturella, traditionella, historiska eller religiösa samhällsfaktorer, främja både kvinnors och mäns fullständiga frihet att utöva alla former av idrott.

En europeisk identitet genom idrott

98.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bygga ut de nuvarande programmen som främjar idrotten som ett redskap för dess utvecklingspolitik samt lansera nya initiativ på detta område.

99.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen

   att årligen organisera en ”Europeisk idrottsdag” till förmån för såväl amatöridrottens och den professionella idrottens sociala och kulturella roll som för nyttan med idrott ur folkhälsosynvinkel,
   att stödja en årlig utnämning av en ”europeisk idrottshuvudstad” under ledning av ACES (Association des capitales européennes du sport – Organisationen av europeiska idrottshuvudstäder), med finansiellt stöd och nödvändiga kontroller,
   att stödja lokala, traditionella, ursprungliga idrotter, vilka ingår i EU:s rika kulturella och historiska mångfald och symboliserar dess valspråk ”Förenade i mångfalden”, genom att öka medvetenheten om dessa idrotter, bland annat genom en europeisk idrottskarta och europeiska festivaler,
   att upprätta ett utbytesprogram och relevanta åtgärder för unga amatöridrottare och tränare så att de kan lära sig nya träningsmetoder, ta fram bästa metoder och med idrottens hjälp utveckla europeiska värden såsom rent spel, respekt och social integration samt främja interkulturell dialog,
   att bidra till att inrätta ett utbytesprogram för idrottstränare,
   att samarbeta med medlemsstaterna och idrottsorganisationerna för att slå vakt om den grundläggande integriteten för idrott på gräsrotsnivå,
   att stödja medlemsstaternas arbete med uppgiftsinsamling och forskning för att utbyta exempel på bästa praxis.

100.  Europaparlamentet föreslår att den europeiska flaggan ska vaja under större internationella idrottsevenemang som organiseras på unionens territorium, och att de europeiska idrottsförbunden ska överväga idén om att låta flaggan, tillsammans med nationella flaggor, finnas med på sportkläder som bärs av medlemsstaternas idrottare. Parlamentet understryker att detta bör vara helt frivilligt och att medlemsstaterna och idrottsorganisationerna själva bör få besluta om de vill använda sig av detta alternativ.

o
o   o

101.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, och även till medlemsstaternas regeringar och parlament, samt europeiska, internationella och nationella idrottsförbund.

(1) EUT C 68 E, 18.3.2004, s. 605.
(2) EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 1067.
(3) EUT C 33 E, 9.2.2006, s. 590.
(4) EUT C 291 E, 30.11.2006, s. 143.
(5) EUT C 291 E, 30.11.2006, s 292.
(6) EUT C 27 E, 31.1.2008, s. 232.
(7) EUT C 282 E, 6.11.2008, s. 131.
(8) EUT C 271 E, 12.11.2009, s. 51.
(9) EUT C 76 E, 25.3.2010, s. 16.
(10) EUT C 87 E, 1.4.2010, s. 30.
(11) P7_TA(2011)0316.
(12) Antagna texter, P7_TA(2010)0498.
(13) EUT C 326, 3.12.2010, s. 5.
(14) EUT C 162, 1.6.2011, s. 1.
(15) Almaty, Kazakstan, 5–6 november 2006.
(16) CdR 66/2011 slutlig.
(17) CESE 1594/2011 – SOC/413.

Senaste uppdatering: 3 maj 2013Rättsligt meddelande