Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2012/2519(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B7-0061/2012

Ingivna texter :

B7-0061/2012

Debatter :

PV 16/02/2012 - 6
CRE 16/02/2012 - 6

Omröstningar :

PV 16/02/2012 - 8.12
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0060

Antagna texter
PDF 105kWORD 54k
Torsdagen den 16 februari 2012 - Strasbourg Slutlig utgåva
Den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung
P7_TA(2012)0060B7-0061/2012

Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2012 om utkastet till rådets beslut om ingående av den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung (2012/2519(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina resolutioner av den 27 oktober 2005 om den omgestaltade Barcelonaprocessen(1) och av den 25 november 2009 om det ekonomiska och handelsmässiga partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet inför Euromeds 8:e handelsministerkonferens(2) ,

–  med beaktande av Barcelonaförklaringen av den 28 november 1995 som inrättade ett partnerskap mellan Europa och länderna i södra och östra Medelhavsområdet och det arbetsprogram som antogs vid denna konferens,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen till Europeiska rådet, Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 8 mars 2011 om ett partnerskap för demokrati och delat välstånd med södra Medelhavsområdet, COM(2011)0200.

–  med beaktande av den färdplan för handeln i Europa–Medelhavsområdet fram till 2010 och därefter som antogs vid det åttonde handelsministermötet 2009 för unionen för Medelhavsområdet,

–  med beaktande av kommissionens gemensamma meddelande till Europeiska rådet, Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 25 maj 2011 om en ny respons på ett grannskap i förändring, COM(2011)0303,

–  med beaktande av Europa–Medelhavsavtalen om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Tunisien(3) , Israel(4) , Marocko(5) , Jordanien(6) , Egypten(7) , Libanon(8) och Algeriet(9) , å andra sidan, samt Europa-Medelhavsinterimsavtalet om associering av handel och samarbete mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Palestinska befrielseorganisationen (PLO), å andra sidan, för den palestinska myndigheten(10) ,

–  med beaktande av beslut nr 1/95 av associeringsrådet EG–Turkiet av den 22 december 1995 om genomförande av den slutgiltiga fasen av tullunionen (96/142/EG),

–  med beaktande av den konsekvensanalys ur hållbarhetssynvinkel för frihandelsområdet Europa-Medelhavet som upprättats av Institute for Development Policy and Management vid Manchester University,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2007 om skapandet av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet(11) och relevanta aspekter i detta,

–  med beaktande av slutsatserna från ministerkonferenserna Europa–Medelhavsområdet och sektorsvisa ministerkonferenser som ägt rum sedan Barcelonaprocessen inleddes, särskilt slutsatserna från det nionde mötet för ministerkonferensen för unionen för Medelhavsområdet den 11 november 2010,

–  med beaktande av domen från Europeiska unionens domstol i mål C-386/08 av den 25 februari 2010, Brita GmbH mot Hauptzollamt Hamburg-Hafen,

–   med beaktande av EU:s förklaring för det fjärde mötet i associeringsrådet EU–Israel som hölls i Bryssel den 17–18 november 2003,

–  med beaktande av den tekniska överenskommelsen mellan EU och Israel i anslutning till protokoll 4 till associeringsavtalet mellan EU och Israel, samt kommissionens meddelande till importörer ”Import från Israel till gemenskapen”(12) ,

–   med beaktande av slutsatser från rådets (utrikesfrågor) 2985:e möte i Bryssel den 8 december 2009 om fredsprocessen i Mellanöstern,

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen beträffande den första tillämpningsdagen för protokoll om ursprungsregler som medger diagonal ursprungskumulation mellan Europeiska unionen, Algeriet, Egypten, Färöarna, Island, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Norge, Schweiz (inklusive Liechtenstein), Syrien, Tunisien, Turkiet och Västbanken och Gaza(13) ,

–  med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Danmarks regering och Färöarnas landsstyre, å andra sidan(14) ,

–  med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Området med Europa–Medelhavstäckande diagonal ursprungskumulation grundas på ett stort antal bilaterala avtal med så komplexa ursprungsregler att företagen, särskilt små och medelstora företag, inte kan utnyttja det.

B.  Vid mötet med handelsministrarna för Europa–Medelhavsområdet i Lissabon i oktober 2007 gavs klartecken för att utarbeta en konvention som skulle sammanföra alla protokoll för hela Europa–Medelhavsområdet till ett enda förenklat instrument som därmed skulle underlätta användningen av en Europa–Medelhavstäckande ursprungskumulation. Denna konvention fick stöd vid den nionde handelsministerkonferensen för Medelhavsunionen den 11 november 2010.

C.  Den geografiska räckvidden för denna konvention har breddats till att också omfatta deltagarna i stabiliserings- och associeringsprocessen samt Färöarna, vilket ökar fördelarna med Europa–Medelhavstäckande ursprungskumulation.

D.  Detta är en mycket positiv utveckling, men det innebär att missbruk och kringgående av reglerna för ursprungskumulation skulle få större geografiska återverkningar.

E.  EU har associeringsavtal med såväl Israel som Palestina och båda avtalen innehåller ett frihandelsavtal med separata och skilda bestämmelser om förmånsbehandling.

F.  Europeiska unionens råd upprepade i sina slutsatser av den 8 december 2009 om fredsprocessen i Mellanöstern att ”bosättningar [...] är olagliga enligt internationell rätt, utgör ett hinder mot fred och innebär att en tvåstatslösning kan bli omöjlig”.

G.  Enligt EU:s ståndpunkt är produkter från platser som sedan 1967 står under israelisk förvaltning inte berättigade till förmånsbehandling enligt associeringsavtalet mellan EU och Israel.

H.  Israels tillämpning av associeringsavtalet mellan EU och Israel på de ockuperade områdena har lett till en felaktig tillämpning av EU:s lagstiftning som inte tillåter medlemsstaternas tullmyndigheter att bevilja förmånsbehandling enligt associeringsavtalet mellan EU och Israel på produkter med ursprung i de områden som ockuperas av Israel. Detta har bekräftats av EU-domstolen i målet Brita GmbH mot Hauptzollamt Hamburg-Hafen.

I.  De europeiska medborgarna har klart och tydligt uttryckt sin vilja när det gäller produkter som kommer från de palestinska ockuperade områdena.

J.  EU har stött på ett flertal problem vid tillämpningen av ursprungsreglerna för produkter med ursprung i bosättningar i de ockuperade områdena. I EU:s förklaring för det fjärde mötet för associeringsrådet EU–Israel 2003 betonades att det är viktigt att lösa den bilaterala frågan om ursprungsregler innan protokollet om ursprungsregler ändras, så att Europa–Medelhavstäckande ursprungskumulation kan tillämpas. I avsaknad av en sådan lösning har kommissionen försökt att hantera dessa problem genom att ingå en rättsligt icke-bindande bilateral överenskommelse med Israel. Enligt denna ska Israel förse varje ursprungsintyg med postnumren för de orter där produkterna har producerats, vilket därmed gör det möjligt för EU:s tullmyndigheter att direkt belägga produkter från israeliska bosättningar med tull utan förmånsbehandling.

K.  Denna tekniska överenskommelse föreligger dels mellan EU och Israel, dels mellan Efta-länderna och Israel. Enligt den föreslagna konventionen utsträcks denna överenskommelse inte på något sätt till det geografiska område den omfattar och binder inte andra parter.

L.  Reglerna i denna tekniska överenskommelse innebär redan idag krav på Israel och dess exportörer att göra åtskillnad mellan produktionssverksamhet som utförs på de områden som hamnade under israelisk förvaltning 1967 och produktion som utförs på staten Israels internationellt erkända territorium.

M.  I dagens tappning innebär denna konvention inte några ytterligare rättsliga medel för Europeiska unionen eller några tekniska arrangemang i fall då reglerna för ursprungskumulation inte anses ha följts på rätt sätt.

N.  Det är tullmyndigheterna i de enskilda EU-medlemsstaterna som ansvarar för att kontrollera giltigheten i uppgifterna om förmånsursprung för produkter som importeras till EU. Tullmyndigheterna kan hur mycket de än försöker rimligtvis inte kontrollera varje ursprungsintyg och leverans som importeras med förmånsbehandling från Israel till EU. Konventionen kan förvärra denna logistiska utmaning genom att det blir fler partnerländer som utnyttjar kumulering vid bearbetning eller vidareförädling av material som exporterats av Israel när de exporterar produkter enligt sina avtal med EU.

O.  Problemet med att bestämma det verkliga ursprunget för produkter som exporteras av Israel måste tacklas på ett bättre sätt men denna fråga får inte innebära att hela regionens sociala och ekonomiska integration fördröjs.

P.  Den arabiska våren har belyst hur viktigt det är med rättvisa regler som gör det möjligt för varje land i Medelhavsområdet att dra full nytta av sina ekonomiska ansträngningar och hur viktigt det är för EU att klart och tydligt stödja dessa ansträngningar. Efter den arabiska våren har EU upprepat sina utfästelser att förbättra handelsförbindelserna med arabländerna.

Q.  I sitt gemensamma meddelande av den 8 mars 2011 om ett partnerskap för demokrati och delat välstånd med södra Medelhavsområdet tar kommissionen upp konventionen som ett av instrumenten för att maximera effekterna av handel och investeringar i regionen.

R.  Frihandelsområdet Europa–Medelhavsområdet kunde inte komma till stånd 2010 . En av huvudorsakerna till detta misslyckande har varit bristen på en syd–sydlig social, handelsmässig och ekonomisk integration bland de södra Medelhavsländerna.

S.  De nationella och regionala effekterna av denna överenskommelse skulle kunna bli i högsta grad betydande.

1.  Europaparlamentet anser att internationell handel kan vara en väg till ekonomisk tillväxt, ekonomisk diversifiering och fattigdomsminskning som alla är viktiga delar i demokratiseringen av Medelhavsområdet. Parlamentet stöder kommissionens ansträngningar att ge förmånstillträde till unionens inre marknad för produkter som producerats och kumulerats i Medelhavsområdet.

2.  Europaparlamentet välkomnar initiativet att förenkla utnyttjandet av regelsystemet för ursprungskumulation i Europa Medelhavsregionen. Parlamentet anser att den regionala konventionen för Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung är ett stort steg framåt mot underlättad handel och social och ekonomisk integration i det södra grannskapsområdet.

3.  Europaparlamentet är bekymrat över att status quo råder när det gäller att inrätta ett frihandelsområde Europa–Medelhavet, vilket var planerat till 2010 men som ännu inte har kommit till stånd. Parlamentet beklagar att inga verkliga framsteg har gjorts av de olika aktörerna för att skapa de nödvändiga förutsättningarna. Parlamentet uppmuntrar även till ett syd-sydligt bilateralt och multilateralt ekonomiskt samarbete, vilket skulle medföra påtagliga fördelar för medborgarna och förbättra det politiska klimatet i regionen. Parlamentet inser att bristen på intraregional handel bland de södra Medelhavsländerna har varit en stor stötesten för projektet. Parlamentet insisterar på att inrättandet av frihandelsområdet Europa-Medelhavet bör fortsätta att vara ett av EU:s och dess sydliga partners målsättningar och anser att denna konvention är ett stort framsteg mot att skapa detta frihandelsområde och ett möjligt sätt att stimulera den syd-sydliga handeln.

4.  Europaparlamentet hoppas att de nya demokratier som kommer att växa fram i regionen efter den arabiska våren kommer att främja mänskliga och sociala rättigheter och fördjupa den politiska dialogen, vilket bör skapa mer gynnsamma förutsättningar för den intraregionala handeln, då en av orsakerna till denna begränsade handel var de tidigare diktaturregimernas politik. Parlamentet uppmuntrar dessa nya demokratier att bedriva ett nära samarbete inom Agadir-gruppen och att dra full nytta av denna konvention. Kommissionen uppmuntras att hjälpa dessa nya demokratier i tekniskt avseende så att de kan dra full nytta av de nya handelsinstrument som står till deras förfogande, inbegripet denna konvention.

5.  Europaparlamentet välkomnar att denna konvention är en samlad rättsakt som skapar de nödvändiga rättsliga ramarna för diagonal kumulation inte bara bland de traditionella partnerna i södra Medelhavsområdet utan också bland deltagarna i stabiliserings- och associeringsprocessen och Efta, vilket därmed skapar en större geografisk räckvidd för kumulationen och en större marknad för kumulerad export.

6.  Europaparlamentet beklagar att denna konvention inte kompletteras av en tvistlösningsmekanism för frågor om kontroll av ursprungsintyg. Parlamentet anser att den gemensamma kommittén som inrättas genom konventionen inte kommer att bli ett fungerande instrument för att lösa dessa frågor. Parlamentet noterar att lösningen av dessa frågor kommer att behöva göras i enlighet med bilaterala tvistlösningsmekanismer när sådana föreligger.

7.  Europaparlamentet anser att konventionen skulle ha förbättrats avsevärt genom en samlad, effektiv tvistlösningsmekanism som skulle möjliggöra en snabb och tillfredställande tvistlösning avseende produkters ursprung och kumulation. Kommissionen uppmanas att bedöma möjligheten av att ta med en sådan mekanism vid framtida översyner av konventionerna.

8.  Europaparlamentet beklagar att det i konventionen inte föreskrivs någon framtida omarbetning eller översyn. Parlamentet anser att ett sådant komplext och vittgående instrument som denna konvention i sinom tid bör bli föremål för en översyn. Kommissionen uppmanas därför att överväga en översynsklausul för konventionen.

9.  Europaparlamentet betonar vikten av att konventionen så snart som möjligt följs av en översyn av ursprungsreglerna som gäller för parterna i konventionen. Parlamentet understryker vikten av att en sådan översyn görs på ett sätt som får ursprungsreglerna för de södra Medelhavsländerna att överensstämma med dem som föreslås för den nya förordningen om det allmänna preferenssystemet. Parlamentet anser att mindre förmånliga ursprungsregler skulle underminera konventionens fulla potential och missgynna det södra grannskapsområdet.

10.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över agerandet från vissa företag som fortsätter att exporterar varor som producerats i de ockuperade områdena enligt associeringsavtalet mellan EU och Israel. Parlamentet beklagar denna praxis och anser att den går stick i stäv med EU:s internationella politik och innebär ett missbruk av de stora möjligheterna för legitimt förmånstillträde till unionens inre marknad. Kommissionen uppmanas därför att upprätta en svart lista över företag som framhärdar med denna praxis, och att informera medlemsstaterna.

11.  Europaparlamentet påminner om att EU-domstolen i sin dom i fallet Brita GmbH mot Hauptzollamt Hamburg-Hafen bekräftade att tullmyndigheterna i det importerande landet måste neka förmånsbehandling enligt associeringsavtalet mellan EU och Israel för produkter som exporterats till EU från platser som ockuperas av Israel och för vilka de israeliska myndigheterna inte tillhandahåller den information som krävs för att bestämma det verkliga ursprunget.

12.  Europaparlamentet anser att tillämpningen av konventionen inte får innebära att detta missbruk permanentas eller att en situation skapas som underlättar eller uppmuntrar detta missbruk. Parlamentet betonar att denna konvention, i enlighet med formuleringarna i dess inledning, sammantaget inte får leda till en mindre gynnsam situation än i de tidigare förbindelserna mellan fria handelspartner som tillämpar diagonal kumulation. Kommissionen uppmanas att arbeta tillsammans med Europaparlamentet för att sätta politiska vilja och tyngd bakom behovet att hitta en lösning på detta missbruk av den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram nya förslag för en mer vattentät lösning på denna fråga.

13.  Europaparlamentet noterar att både EU och Efta-länderna har en teknisk överenskommelse med Israel som hanterar territorialitetsfrågor och som i begränsad omfattning innebär vissa lösningar. Parlamentet anser att de lösningar som skapas genom dessa tekniska överenskommelser inte är tillfredsställande. Parlamentet poängterar dessutom att denna tekniska överenskommelse inte är bindande för de andra parterna i den regionala konventionen. Parlamentet är därför oroat för att den regionala konventionen skulle kunna leda till en mängd situationer där andra avtalsparter får svårigheter att säkerställa sin egen kumulation enligt sina avtal med EU när det gäller att på sina egna territorier bearbeta och vidareförädla produkter som importerats enligt deras avtal med Israel.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över och vid behov omförhandla den tekniska överenskommelsen i syfte att göra den effektivare och enklare. Kommissionen uppmanas att försöka finna en lösning som också skulle gälla för varor som importerats från tredjeländer som utnyttjat kumulering vid bearbetning och vidareförädling på sitt eget territorium av material som importerats enligt deras avtal med Israel. Kommissionen uppmanas att verka för att bestämmelser som leder till att alla parter tillämpar territorialitetsprincipen på ett enhetligt sätt tas med vid en framtida översyn av den regionala konventionen.

15.  Europaparlamentet noterar att enligt de förfaranden som ingår i den tekniska överenskommelse som nu gäller mellan EU och Israel å ena sidan och mellan Efta och Israel å andra sidan, gör israeliska tullmyndigheter och exportörer redan nu åtskillnad mellan produktion från bosättningarna på de ockuperade områdena och produktion från staten Israels internationellt erkända territorium. Parlamentet noterar att dessa förfaranden inte innebär att resultaten av den åtskillnad som Israels myndigheter och exportörer gör faktiskt redovisas så att EU:s tullmyndigheter kan göra samma åtskillnad på ett korrekt, enkelt och effektivt sätt. Kommissionen uppmanas att samarbeta med tullmyndigheterna i medlemsstaterna för att finna en lösning som syftar till att omvandla denna tekniska överenskommelse till en enkel, effektiv och pålitlig mekanism.

16.  Europaparlamentet anser att en enkel, effektiv och pålitlig mekanism som ersätter den nuvarande tekniska överenskommelsen bör avtalas med Israel, och att Israels exportörer och tullmyndigheter enligt denna ska göra samma åtskillnad och klart och korrekt ange när de har gett ursprungsstatus till produkter på grundval av produktionsverksamhet som utförts i de områden som hamnade under israelisk förvaltning 1967.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att deras tullmyndigheter faktiskt tillämpar den tekniska överenskommelsen och innebörden i EU-domstolens dom på israeliskt kumulerade produkter som införs i EU enligt den diagonala kumulation som föreskrivs i den regionala konventionen. Parlamentet anser att kommissionen bör gå i bräschen för att samordna sådana EU-omfattande insatser och att kommissionen också bör vidta åtgärder för att upplysa de olika tullmyndigheterna i de enskilda EU-medlemsstaterna om hur den tekniska överenskommelsen ska tillämpas på israeliskt kumulerade produkter. Parlamentet anser att tullmyndigheterna i EU bör genomföra effektivare kontroller av denna tillämpning så att missbruk av förmånsbehandling kan undvikas.

18.  Eftersom sådana bestämmelser saknas i konventionen uppmanar Europaparlamentet kommissionen att efter tre år genomföra en konsekvensbedömning som bland annat undersöker de fördelar som uppnåtts genom konventionen och effekterna av den kumulation som uppstått genom konventionen på praxisen hos vissa företag som beskrivits ovan.

19.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att öka kunskaperna om de möjligheter som skapas genom den förenklade kumulationen enligt den nya konventionen om Europa-Medelhavstäckande regler, särskilt i affärskretsar i de södra Medelhavsländerna. Parlamentet stöder kommissionen i dess initiativ för att öka sådana kunskaper.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och regeringarna och parlamenten i de länder som är parter i den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung samt till talmannen i den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet.

(1) EUT C 272 E, 9.11.2006, s. 570.
(2) EUT C 285 E, 21.10.2010, s. 35.
(3) EGT L 97, 30.3.1998, s. 2.
(4) EGT L 147, 21.6.2000, s. 3
(5) EGT L 70, 18.3.2000, s. 2.
(6) EGT L 129, 15.5.2002, s. 3.
(7) EUT L 304, 30.9.2004, s. 39.
(8) EUT L 143, 30.5.2006, s. 2.
(9) EUT L 265, 10.10.2005, s. 2.
(10) EGT L 187, 16.7.1997, s. 3.
(11) EUT C 301 E, 13.12.2007, s. 210.
(12) EUT C 20, 25.1.2005, s. 2
(13) EUT C 156, 26.5.2011, s. 3.
(14) EGT L 53, 22.2.1997, s. 2.

Senaste uppdatering: 22 juli 2013Rättsligt meddelande