Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2011/2244(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0041/2012

Ingivna texter :

A7-0041/2012

Debatter :

PV 12/03/2012 - 17
CRE 12/03/2012 - 17

Omröstningar :

PV 13/03/2012 - 8.4
CRE 13/03/2012 - 8.4
Röstförklaringar
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0069

Antagna texter
PDF 158kWORD 82k
Tisdagen den 13 mars 2012 - Strasbourg Slutlig utgåva
Jämställdheten mellan kvinnor och män i Europeiska unionen - 2011
P7_TA(2012)0069A7-0041/2012

Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2012 om jämställdheten mellan kvinnor och män i Europeiska unionen - 2011 (2011/2244(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 2 och artikel 3.3, andra stycket, i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) av den 18 december 1979,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF(1) ,

–  med beaktande av FN-konventionen från 1949 om bekämpning av människohandel och utnyttjande av prostituerade,

–  med beaktande av deklarationen och handlingsplanen från Peking som antogs vid den fjärde världskonferensen för kvinnor den 15 september 1995 samt de slutdokument som senare antogs vid FN:s extra sessioner Peking +5 (2000), Peking +10 (2005) och Peking +15 (2010),

–  med beaktande av den europeiska jämställdhetspakten (2011–2020), som antogs av Europeiska rådet i mars 2011(2) ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 mars 2010 ”Ett förstärkt engagemang för jämställdhet: Kvinnostadga” (COM(2010)0078),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 februari 2011 ”Utvecklingen av jämställdheten mellan kvinnor och män – årsrapport 2010” (SEC(2011)0193),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 september 2010 ”Strategi för jämställdhet 2010–2015” (COM(2010)0491),

–  med beaktande av rapporten från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter om homofobi, transfobi och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet (2010),

–  med beaktande av EU:s paket om offers rättigheter som består av kommissionens meddelanden av den 18 maj 2011' Stärkta rättigheter för brottsoffer i EU' (COM(2011)0274), förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om miniminormer för brottsoffers rättigheter samt stöd till och skydd av brottsoffer (COM(2011)0275) och förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga förfaranden (COM(2011)0276),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 3 oktober 2008 ”Förverkligande av Barcelonamålen avseende barnomsorg före den obligatoriska skolåldern” (COM(2008)0638),

–  med beaktande av direktiv 2004/113/EG om genomförande av principen om likabehandling av män och kvinnor när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster och den relaterade domen av den 1 mars 2011 i Europeiska unionens domstol i Test-Achats-målet (C-236/09)(3) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 oktober 2005 om kvinnor och fattigdom i Europeiska unionen(4) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2009 om icke-diskriminering grundad på kön och solidaritet mellan generationerna(5) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2010 om jämställdhet mellan kvinnor och män – 2009(6) och sin resolution av den 8 mars 2011 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2010(7) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2011 om kvinnor och företagsledarskap(8) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 5 april 2011 om prioriteringar och utkast till en ny ram för EU-politiken för att bekämpa våld mot kvinnor(9) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2011 om fattigdom bland kvinnor i Europeiska unionen(10) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 juni 2010 om jämställdhetsaspekter på lågkonjunkturen och finanskrisen(11) ,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0041/2012), och av följande skäl:

A.  Jämställdhet mellan kvinnor och män utgör en grundläggande princip för unionen och har införlivats i EU-fördraget. Unionen har gett sig själv det särskilda uppdraget att integrera ett jämställdhetsperspektiv i all sin verksamhet. Trots att det successivt har gjorts framsteg på det här området finns det fortfarande brister i jämställdheten mellan kvinnor och män.

B.  I ekonomiska kristider är det inte endast en moralisk nödvändighet att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden och deras ekonomiska oberoende, det är också en ekonomisk nödvändighet. I Europa 2020-strategin ingår det överordnade målet om att öka sysselsättningsgraden för kvinnor och män i åldern 20–64 år till 75 %.

C.  Europas framtida ekonomiska konkurrenskraft och välstånd är helt beroende av unionens förmåga att fullt ut utnyttja arbetskraften och få fler kvinnor att delta på arbetsmarknaden. En av prioriteringarna i Europa 2020-strategin är att få fler kvinnor i arbete med för att 2020 uppnå en sysselsättningsgrad bland kvinnor på 75 %. Det är relativt sett fler kvinnor än män som arbetar deltid eller har visstidsanställningar och därför är det lättare att säga upp dessa i perioder av ekonomisk kris och det finns en risk att den pågående lågkonjunkturen kommer att hämma eller till och med vända jämställdhetsutvecklingen. Möjligheter till deltidsarbete kan dock i vissa fall och under en begränsad period ha en positiv effekt för kvinnor och män och ge dem möjlighet att förena arbete, familj och privatliv.

D.  För att jämställdhetsmålet ska uppnås krävs en bättre representation av kvinnor i politiken. Antalet kvinnor inom politiskt beslutsfattande har inte uppvisat någon linjär förbättring under de senaste åren. Könsfördelningen i de nationella parlamenten i EU är oförändrad med 24 % kvinnor och 76 % män, och andelen kvinnliga parlamentsledamöter överstiger i vissa medlemsstater inte 15 %, och av det totala antalet ministrar är endast 23 % kvinnor. Antalet kvinnliga vice talmän i Europaparlamentet har minskat under andra hälften av mandatperioden 2009–2014.

E.  Inledningsvis drabbade den ekonomiska krisen främst förvärvsarbetande män, men nedskärningarna i de offentliga utgifterna förväntas ha en oproportionerlig effekt på förvärvsarbetande kvinnor och på löneskillnaderna, eftersom fler kvinnor än män arbetar i den offentliga sektorn. De sektorer som är särskilt utsatta och som domineras av kvinnor är bland annat hälso- och sjukvårdssektorn, utbildningssektorn och den sociala sektorn. Det är viktigt att uppmärksamma inte endast sysselsättningsnivån, utan även lika anställningsvillkor och arbetets kvalitet, inklusive karriärmöjligheter och lön.

F.  Våld mot kvinnor, även psykiskt våld, utgör ett mycket stort hinder för jämställdhet mellan kvinnor och män och är en kränkning av kvinnors grundläggande rättigheter. Våld mot kvinnor är fortfarande den vanligaste kränkningen av de mänskliga rättigheterna inom EU, trots de politiska åtgärder som vidtagits för att motverka det. Lågkonjunkturer skapar situationer där våldet i intima relationer ökar och åtstramningsåtgärder som påverkar stödtjänster gör att kvinnor som är utsatta för våld blir mer sårbara än vanligt.

G.  Ekonomer och demografer (Världsbanken, OECD, IMF) använder ekonomiska och matematiska modeller för att lyfta fram det ekonomiska värdet av hushållens produktion – som främst utförs av kvinnor – och det faktum att kvinnors bidrag till BNP skulle vara ännu högre om deras obetalda arbete räknades in. Detta visar att kvinnors arbete diskrimineras.

H.  Budgetnedskärningar i de sociala tjänsterna, såsom barnomsorgen, är ytterligare ett hinder för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

I.  Tillgång till barnomsorg och äldreomsorg och anhörigvård är oerhört viktigt för att uppnå en jämn könsfördelning på arbetsmarknaden och inom utbildning. Personer som ger vård i hemmet är fortsatt diskriminerade eftersom de inte får tillgodoräkna sig dessa arbetsår i pensioner och andra förmåner.

J.  2012 är Europaåret för ett aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna och det är viktigt att framhålla att bland äldre är det fler kvinnor än män som bor i enpersonshushåll, eftersom kvinnor lever längre.

K.  Europarlamentet antog i oktober 2011 sin ståndpunkt om förslaget till ett nytt direktiv om mammaledighet som förlänger mammaledigheten till 20 veckor med full lön, och som också inför minst 2 veckors betald pappaledighet.

L.  Tillgången till kapital är starkt begränsad av bankkrisen och detta problem kommer sannolikt att drabba kvinnliga företagare i oproportionerligt hög grad, eftersom alltfler kvinnor arbetar som egenföretagare för att bättre kunna kombinera arbete och familjeliv.

M.  Det är mycket viktigt med insamling och analys av könsuppdelade uppgifter för att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män i EU.

N.  Det har varit oerhört svårt att komma framåt när det gäller att uppnå jämställdhet, särskilt ekonomisk jämställdhet. Politiska ledare måste komma med mer än att bara tomma ord, de måste göra det till en prioritering i sina ekonomiska strategier.

O.  Löneklyftan mellan kvinnor och män är fortfarande mycket stor (den överstiger i vissa fall 25 %) och trots de insatser och framsteg som gjorts har löneklyftan snarare stagnerat än minskat.

P.  Sysselsättningsnivån är lägre på landsbygden och många kvinnor står dessutom utanför den officiella arbetsmarknaden och är därför inte registrerade som arbetslösa och ingår inte heller i arbetslöshetsstatistiken. Detta leder till vissa ekonomiska och rättsliga svårigheter i samband med rätten till föräldra- och sjukförsäkring, intjänande pensionsrättigheter och tillgång till socialförsäkring samt skapar problem i händelse av skilsmässa. Landsbygden missgynnas i hög grad av bristen på högkvalitativa arbetstillfällen.

Q.  I EU är i genomsnitt tre hushåll av tio enpersonshushåll, och en majoritet av dessa består av kvinnor (särskilt äldre kvinnor) som lever ensamma – en andel som stiger. Sådana hushåll är mer utsatta och löper större risk att drabbas av fattigdom, särskilt i tider av ekonomisk oro. Enpersonshushåll, eller hushåll med endast en inkomst, missgynnas i de flesta medlemsstater, båda i absoluta och relativa termer, vad gäller beskattning, socialförsäkring, bostad, hälso- och sjukvård, försäkringar och pensioner. Den offentliga politiken ska inte straffa personer som frivilligt eller ofrivilligt lever ensamma.

R.  Kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter är mänskliga rättigheter och bör garanteras alla kvinnor, oberoende social status, ålder, sexuell läggning eller etnisk bakgrund.

S.  Många kvinnor, såsom kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor som tar hand om barn, äldre och funktionshindrade kvinnor, kvinnor som tillhör etniska minoriteter och särskilt romska kvinnor utsätts för multipel och intersektionell diskriminering och är mer sårbara för social utestängning, fattigdom och extrema kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

T.  Familjer inom EU ser olika ut med gifta och ogifta föräldrar, föräldrar som ingått partnerskap, föräldrar av olika kön och av samma kön, ensamstående föräldrar och fosterföräldrar som alla har rätt till samma skydd enligt nationell lagstiftning och EU-lagstiftning.

U.  EU-domstolens dom i Test Achats-målet visar på behovet av exakta, tydliga och otvetydiga bestämmelser inom jämställdhetslagstiftningen.

V.  Skillnaderna mellan könen är mindre före familjebildningen och ökar när två individer blir ett par. Sysselsättningen bland kvinnor minskar efter det första barnets födelse och under de tidiga skedena av deras liv ökar nackdelarna på arbetsmarknaden eftersom det är kvinnorna som tar hand om barn, vilket i ett senare skede byts ut mot vård av äldre och sedan ofta leder till att kvinnor blir fattiga förvärvsarbetande.

W.  Positiva åtgärder för kvinnor har visat sig mycket viktiga för att de ska bli fullt delaktiga på arbetsmarknaden och i samhället som helhet.

X.  Kvinnor på landsbygden diskrimineras oftare och är mer utsatta för en könsstereotyp miljö än kvinnor i städer, och sysselsättningsgraden bland dessa kvinnor är betydligt lägre än för kvinnor i storstäder.

Y.  Offren för människohandel är oftast kvinnor och flickor.

Ekonomiskt oberoende på lika villkor

1.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att deras lagstiftning för skilsmässor och äktenskap samt för giftorättsgods varken direkt eller indirekt utgör någon ekonomisk fälla för maken/makan, särskilt inte för kvinnorna, och att se till att par som önskar ingå äktenskap blir fullt informerade om den rättsliga och ekonomiska innebörden av äktenskap och skilsmässa.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i barnomsorg, vårdinrättningar, vård av funktionshindrade, äldreomsorg och annan anhörigvård av hög kvalitet till ett rimligt pris och se till att dessa har flexibla öppettider och är tillgängliga så att så många personer som möjligt kan förena yrkesliv och privatliv. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att män och kvinnor som tar hand om barn eller äldre ska få erkännande genom att de ges individuella rättigheter och pensionsrättigheter. Parlamentet uppmanar arbetsmarknadens parter att presentera specifika initiativ för att validera den kompetens som förvärvas under en omsorgsrelaterad ledighetsperiod.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att övergå till individualiserade socialförsäkringssystem för att öka kvinnors individuella självständighet och position i samhället.

4.  Europaparlamentet betonar vikten av att utveckla det juridiska begreppet gemensamt ägande, i syfte att fullt ut erkänna kvinnornas rättigheter inom jordbrukssektorn, ge dem tillräckligt skydd i socialförsäkringssystemet och erkänna deras arbetsinsatser. Parlamentet betonar även nödvändigheten av att förordningen om Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) ändras så att det precis som i Europeiska socialfonden (ESF) blir möjligt att vidta positiva åtgärder till förmån för kvinnor under den kommande programperioden 2014–2020. Detta har varit möjligt under tidigare perioder men inte under den innevarande. Sådana åtgärder skulle få mycket positiva effekter för kvinnors sysselsättning på landsbygden.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta förslag för ett ömsesidigt erkännande av civila förbund eller samkönade äktenskap i hela Europa mellan de länder där det redan finns en relevant lagstiftning, för att säkra likabehandling i fråga om arbete, fri rörlighet, beskattning och socialförsäkring, till skydd för familjers inkomster och barnen.

6.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av direktiv 2010/41/EU om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att direktivet genomförs fullt ut och snarast möjligt.

7.  Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater infört restriktiva definitioner av termen ”familj” för att kunna neka par av samma kön och deras barn rättsligt skydd. Parlamentet påminner om att EU-lagstiftningen är tillämplig utan diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning, i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

8.  Europaparlamentet betonar att finanspolitiska konsolideringsåtgärder som inte tar hänsyn till jämställdheten riskerar att leda till ökad könssegregering på arbetsmarknaden, fler osäkra anställningar bland kvinnor, större löneskillnader mellan könen, feminisering av fattigdomen och ökade svårigheter att kombinera omsorg och arbetsliv.

9.  Europaparlamentet uppmanar rådet att gå vidare med parlamentets ståndpunkt om en ändring av direktivet om mammaledighet, framför allt när det gäller ersättning till kvinnor som nyligen fått barn, för att garantera kontinuitet i kvinnors ekonomiska oberoende under denna period.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt främja och noga övervaka genomförandet av ramavtalet om föräldraledighet mellan arbetsmarknadens parter, framför allt vad gäller den icke-överförbara perioden, och att se till att alla hinder tas bort för att män i högre grad ska kunna ta ut föräldraledighet.

11.  Europaparlamentet understryker att inkomst och betald sysselsättning av hög kvalitet för kvinnor utgör nyckeln till deras ekonomiska självständighet och till större jämställdhet mellan kvinnor och män i samhället som helhet.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att framför allt inkludera kvinnliga arbetstagare i utbildning och yrkesutbildning inom ”gröna jobb” vilka kommissionen betraktar som ett ”viktigt tillväxtsegment” på den europeiska arbetsmarknaden.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att analysera och eliminera hindren för romska kvinnor att komma tillbaka till eller komma in på arbetsmarknaden och att starta eget, och att dessutom verkligen framhäva kvinnors roll när det gäller att ge marginaliserade romer ekonomisk egenmakt och att starta företag.

14.  Europaparlamentet begär att åtgärder ska vidtas på nationell och europeisk nivå för att främja kvinnors entreprenörskap genom att inrätta tjänster för utbildningsrådgivning, yrkesvägledning samt juridisk rådgivning och underlätta tillgången till offentlig och privat finansiering.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utvärdera den ekonomiska och finansiella krisens effekt på jämställdheten med hjälp av konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv, och att därefter vidta åtgärder för jämställdhetsbudgetering.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera de nuvarande strukturfondsutgifterna för perioden 2007–2013 i utvecklingen av vårdtjänster för att göra det möjligt för både kvinnor och män att kombinera yrkesliv och privatliv.

Lika lön för lika eller likvärdigt arbete

17.  Europaparlamentet konstaterar att trots otaliga kampanjer, mål och åtgärder under de senaste åren håller den stora löneklyftan mellan kvinnor och män fortfarande i sig. Kvinnor i EU tjänar i genomsnitt 17,5 % mindre än män och den minskning i löneklyftan mellan kvinnor och män som skett under de senaste åren är endast marginell. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att satsa ännu hårdare på att genomföra gällande bestämmelser i EU:s lagstiftning för att minska löneklyftan.

18.  Europaparlamentet uppmanar till en mångsidig strategi från EU-institutionerna, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter för att komma åt alla orsaker bakom den ihållande löneklyftan, inklusive ett EU-mål för lika lön för att minska löneklyftan med 10 % i alla medlemsstater och garantera lika lön för kvinnor och män med lika arbete och lika kvalifikationer, och välkomnar kommissionens initiativ att lansera en europeisk dag för lika lön. Parlamentet beklagar att inget lagstiftningsförslag har lagts fram av kommissionen sedan Europaparlamentets resolution med dess rekommendationer antogs den 18 november 2008.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för minska pensionsklyftan mellan kvinnor och män som är en direkt konsekvens av löneklyftan och att utvärdera de nya pensionssystemens inverkan på olika grupper av kvinnor, med särskild tonvikt på deltidsanställningar och atypiska anställningsavtal.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta riktade åtgärder för att arbeten inom den sociala sektorn ska värderas ekonomiskt högre och mer rättvist. Parlamentet anser att arbeten inom utbildnings- och omsorgssektorn måste likställas ekonomiskt med annan yrkesverksamhet. Det bör inte vara en ekonomisk nackdel för de män och kvinnor som väljer att arbeta i den sociala sektorn.

21.  Europaparlamentet är oroat över att den ekonomiska krisen och budgetnedskärningarna kommer att förvärra problemen eftersom kvinnor kommer att påverkas i oproportionerligt hög grad. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas regeringar liksom arbetsmarknadens parter att komma med en handlingsplan samt konkreta och ambitiösa mål.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre utnyttja högt kvalificerade invandrarkvinnors kompetens och att erbjuda tillgång till utbildning, inklusive språkundervisning, för att undvika kompetensförlust, och att garantera lika möjligheter till sysselsättning samt främja integration av invandrare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmärksamma åtgärder för invandrarkvinnor, och uppmuntrar till samråd med icke-statliga organisationer och organisationer för invandrarkvinnor om politik och åtgärder som är inriktade på deras sociala integration.

23.  Europaparlamentet är oroat över vissa medlemsstaters lagstiftning, som inte uttryckligen förbjuder möjligheten för arbetsgivare att på förhand lägga in om avsked vid rekrytering av kvinnor, med följden att lagstiftningen om moderskapsskydd kringgås.

Jämställdhet i beslutsfattandet

24.  Europaparlamentet anser att kvinnors aktiva deltagande och fullständiga delaktighet på den europeiska arbetsmarknaden inte bara har en positiv effekt på näringslivet, utan också gynnar ekonomin och samhället i stort och är en fråga om grundläggande rättigheter och demokrati. Kvinnor utgör 60 % av personer med universitetsexamen, men är ändå underrepresenterade på poster där ekonomiska beslut fattas.

25.  Europaparlamentet beklagar att projekten för ekonomisk återhämtning fortfarande är inriktade på mansdominerade yrken. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ta itu med den bristande jämställdheten mellan kvinnor och män på ett konsekvent sätt när de inför Europa 2020-strategin och genomför nationella reformprogram, och att ge hög prioritet åt att avlägsna hindren för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, särskilt kvinnor med funktionsnedsättning, invandrarkvinnor och kvinnor från etniska minoriteter, kvinnor i åldersgruppen 54-65 år samt romska kvinnor. Parlamentet påpekar att kvinnor och män måste ha tillgång till flexibla arbetsformer, däribland distansarbete för att på ett bra sätt kunna förena yrkesliv och familjeliv samt uppnå ekonomiskt oberoende. Parlamentet konstaterar att kvinnor är underrepresenterade i sektorer med tillväxtpotential, bl.a. den förnybara sektorn, forskning och teknikintensiva yrken och uppmanar därför rådet, kommissionen och medlemsstaterna att utveckla en sysselsättningspolitik som eftersträvar en jämn könsfördelning i dessa nya sektorer.

26.  Europaparlamentet vädjar om stöd till initiativ och kampanjer som kan bryta könsstereotypa föreställningar om att kvinnliga anställda är mindre effektiva och inte har de chefsegenskaper som krävs. Parlamentet vill också se att kvinnor får stöd i sin karriärsutveckling samt i sin strävan att nå ledande befattningar.

27.  Europaparlamentet beklagar att det inte görs några framsteg med att öka antalet kvinnor i bolagsstyrelser, vilket framgår av kommissionens rapport från 2012 om kvinnor i det ekonomiska beslutsfattandet. Parlamentet konstaterar att inom EU är det endast 13 % av cheferna för de största börsnoterade företagen som är kvinnor och endast 3 % som är styrelseordförande.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram aktuella och fullständiga uppgifter om andelen kvinnor i alla typer av företag i EU samt om de åtgärder av både tvingande och icke tvingande karaktär som näringslivet har vidtagit och de bestämmelser som nyligen antagits i de olika medlemsstaterna för att öka andelen kvinnor. Enligt kommissionens rapport om kvinnor i det ekonomiska beslutsfattandet är de åtgärder som företagen och medlemsstaterna vidtagit otillräckliga. Parlamentet välkomnar de aviserade samråden om åtgärder för att få en jämnare könsfördelning i det ekonomiska beslutsfattandet, men beklagar samtidigt att kommissionen inte tänker vidta några omedelbara lagstiftningsåtgärder, vilket den hade förbundit sig att göra om målen inte uppnåddes. Parlamentet anser att de klena framstegen under 2011 förtjänar mer konkreta åtgärder än bara samråd. Parlamentet upprepar därför sin uppmaning från 2011 att det senast under 2012 bör föreslås lagstiftning, däribland kvoter, för att öka kvinnornas andel i företagens styrande organ till 30 % senast 2015 och till 40 % senast 2020, med beaktande av medlemsstaternas befogenheter samt deras ekonomiska, strukturella (företagens storlek), rättsliga och regionala särdrag.

29.  Europaparlamentet framhåller nödvändigheten av att medlemsstaterna vidtar åtgärder, särskilt genom lagstiftning, för att fastställa bindande mål som ska garantera en jämn könsfördelning på ledande poster inom företag, offentlig förvaltning och politiska organ. Parlamentet hänvisar till de framgångsrika exempel som Norge, Spanien, Tyskland, Italien och Frankrike utgör.

30.  Europaparlamentet påminner om att valet till Europaparlamentet 2014, som följs av att nästa kommission utses och de främsta administrativa posterna inom EU:s institutioner tillsätts, erbjuder en möjlighet att utvecklas mot en jämställd demokrati på EU-nivå.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja jämställdhet genom att föreslå både en kvinna och en man till ämbetet som ledamot i Europeiska kommissionen. Parlamentet uppmanar kommissionens ordförande att ha jämställdhet som mål vid utformandet av kommissionen. Parlamentet uppmanar den nuvarande kommissionen att offentligt stödja detta förfarande.

32.  Europaparlamentet påpekar att kvotering i samband med val har en positiv effekt på andelen kvinnor. Parlamentet välkomnar de lagstadgade jämställdhetssystem och den könskvotering som införts i Frankrike, Spanien, Belgien Slovenien, Portugal och Polen. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som har en särskilt låg andel kvinnor i sina politiska församlingar att överväga att införa motsvarande åtgärder.

33.  Europaparlamentet välkomnar den signifikanta ökningen av antalet kvinnliga ordföranden för parlamentsutskotten och antalet kvinnliga parlamentsledamöter under mandatperioden 2009–2014, men beklagar att antalet kvinnliga vice talmän minskat under andra hälften av mandatperioden och föreslår därför åtgärder för att åstadkomma en absolut jämn könsfördelning när det gäller posterna som vice talmän.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja kvinnligt entreprenörskap och att tillhandahålla ekonomiskt stöd, yrkesvägledning och utbildning för att stimulera kvinnor att starta egna företag.

Värdighet, integritet och ett slut på könsrelaterat våld

35.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt kommissionen att inkludera homofobiskt och transfobiskt våld och trakasserier i sina handlingsprogram mot könsrelaterat våld.

36.  Europaparlamentet gläder sig åt de ansträngningar som gjorts såväl på gemenskapsnivå som nationellt för att bekämpa våld mot kvinnor, män och barn, såsom den europeiska skyddsordern, direktivet mot människohandel och lagstiftningspaketet för att stärka offers rättigheter i EU, men understryker samtidigt att det ännu utgör ett allvarligt och olöst problem. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta och genomföra strategier för att bekämpa alla former av våld mot kvinnor, inklusive all sexuell, fysisk och psykologisk misshandel, våld i hemmet samt trakasserier, och betonar behovet att integrera kampen mot könsrelaterat våld i EU:s utrikespolitik och utvecklingssamarbete. Parlamentet betonar vikten av att undersöka problemets verkliga omfattning i EU. Parlamentet konstaterar att Europeiskt centrum mot könsrelaterat våld har ett viktigt arbete att utföra på detta område och kräver därför att detta centrum ska tas i drift så snart som möjligt.

37.  Europaparlamentet understryker att kommissionen måste lägga fram en EU-övergripande strategi för att avskaffa våld mot kvinnor, inklusive ett straffrättsligt instrument för att bekämpa könsrelaterat våld, något som parlamentet har krävt i flera resolutioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra 2015 till EU-året för att avskaffa våld mot kvinnor.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta program för information om sexuella trakasserier och mobbing på arbetsplatserna, så att kvinnor som råkar ut för sådant ska kunna vidta effektiva motåtgärder.

39.  Europaparlamentet avser med våld i hemmet all sexuell, fysisk och psykologisk misshandel. Parlamentet påpekar att många dör varje år i EU till följd av könsrelaterat våld, och efterlyser därför lämpliga åtgärder för att könsrelaterat våld ska behandlas som en fråga som rör den offentliga säkerheten – snarare än som en privat familjeangelägenhet – och som en kränkning av de grundläggande rättigheterna genom att bland annat garantera tillgång till förebyggande åtgärder, rättsligt skydd och stöd, även när det gäller stalking.

40.  Europaparlamentet uttrycker tillfredsställelse med att direktivet om en europeisk skyddsorder nyligen antagits. Direktivet syftar till att bl.a. skydda offer för könsrelaterat våld. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att så snart som möjligt anpassa sin nationella lagstiftning så att den europeiska skyddsordern ska kunna fungera på rätt sätt.

41.  Europaparlamentet noterar i detta sammanhang EU:s paket för offers rättigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i detta paket inkludera särskilda åtgärder och resurser för att bekämpa alla former av våld mot kvinnor, inklusive våld i hemmet, sexuellt våld, trakasserier, så kallade hedersmord, kvinnlig könsstympning och andra former av våld och kränkningar av individuella rättigheter.

42.  Europaparlamentet vädjar till medlemsstaterna att införa program för återanpassning av och psykologiskt stöd till förövare av fysiskt våld som minskar förekomsten av sådant våld. Parlamentet fäster också uppmärksamheten på den ökande aggressiviteten bland flickor.

43.  Europarlamentet uppmanar kommissionen att genomföra sitt åtagande att integrera jämställdhet i det gemensamma europeiska asylsystemet.

44.  Europaparlamentet betonar vikten av att medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna genomför åtgärder för att underlätta återinträdet på arbetsmarknaden för kvinnor som varit offer för könsrelaterat våld, genom instrument såsom ESF och programmet Progress.

45.  Europaparlamentet framhåller att större socialt och ekonomiskt oberoende, sexuell och reproduktiv hälsa samt frihet att välja partner är viktiga förutsättningar för att bekämpa våldet.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erkänna könsdimensionen inom hälso- och sjukvården som en viktig del av EU:s hälso- och sjukvårdspolitik och att ytterligare öka sina insatser för att anta en dubbel strategi med köns- och åldersintegrering och specifika jämställdhetsrelaterade åtgärder inom EU och i den nationella hälso- och sjukvårdspolitiken.

47.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt vad gäller sexuella och reproduktiva rättigheter, vilken anges i resolutionerna av den 10 februari 2010 och av den 8 mars 2011 om jämställdhet mellan kvinnor och män – 2009 och 2010. Parlamentet uttrycker sin oro över den senaste tidens minskade finansiering till familjeplanering och sexualundervisning och även det minskade tillträdet till sexuella och reproduktiva hälso- och sjukvårdstjänster i vissa medlemsstater, särskilt med hänsyn till skydd vid graviditet och moderskap samt säker och laglig abort. Parlamentet betonar att alla kvinnor måste ha kontroll över sina sexuella och reproduktiva rättigheter, även genom tillgång till preventivmedel av hög kvalitet till ett rimligt pris.

48.  Europaparlamentet uttrycker oro över det ökade antalet fall av hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar, särskilt bland kvinnor, och påpekar att 45 % av de unga kvinnor och flickor som nu smittas med hiv är mellan 15 och 24 år. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att ge ökad uppmärksamhet åt förebyggande insatser i sin strategi för hiv/aids-bekämpning, och öka den allmänna medvetenheten om faran för sexuellt överförda sjukdomar genom införande av sexualundervisning och fri tillgång till kondomer samt hiv-test, och att minska antalet nya hiv-infektioner.

49.  Europaparlamentet efterlyser en debatt på europeisk nivå och i medlemsstaterna om hur stereotyperna avseende kvinnors och mäns respektive könsroller ska motverkas. Parlamentet betonar i detta avseende hur viktigt det är att främja en bild av kvinnor där kvinnors värdighet respekteras, och att bekämpa ihållande könsstereotyper och i synnerhet förekomsten av förnedrande bilder, med full respekt för yttrandefriheten och pressfriheten.

50.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att i all politik, som ett led i kravet på jämställdhetsintegrering, integrera ett särskilt fokus på kvinnor med särskilda behov.

51.  Europaparlamentet begär av medlemsstaterna och kommissionen att särskilt uppmärksamma kvinnor i utsatta grupper: kvinnor med funktionsnedsättning, äldre kvinnor, lågutbildade kvinnor eller kvinnor utan utbildning, kvinnor med omsorgsansvar, invandrarkvinnor och kvinnor från minoriteter. Alla dessa kvinnor utgör specifika grupper för vilka det bör vidtas åtgärder som är anpassade efter deras förutsättningar.

52.  Europaparlamentet begär att de nationella, regionala och lokala organen med ansvar för jämställdhetsfrågor ska införa integrerade strategier för att förbättra sina insatser vid och sin hantering av fall med multipel diskriminering. Parlamentet understryker även att organen ska erbjuda domare, jurister och övrig personal utbildning för att de ska kunna fastställa, förebygga och hantera situationer där flerfaldig diskriminering förekommer.

Jämställdhet utanför unionen

53.  Europaparlamentet vill se att mänskliga rättigheter för kvinnor och deras möjlighet att utnyttja dem effektivt får högsta prioritet i EU:s utrikespolitik. Parlamentet efterlyser också ett genomförandet av direktiv 2011/36/EU om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av dess offer.

54.  Europaparlamentet är oroat över, men välkomnar samtidigt utvecklingen mot mer demokrati och frihet för länderna i södra Medelhavsområdet, att kvinnors rättigheter faktiskt kan försvagas på grund av den arabiska våren. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma mer riktade stödåtgärder för att skapa jämställdhet mellan könen i dessa länder.

55.  Europaparlamentet beklagar att våldtäkter fortfarande används som vapen i krig i vissa delar av världen. Parlamentet uppmanar EU att, genom Europeiska utrikestjänsten, se till att denna fråga hamnar högt upp på den politiska agendan.

56.  Europaparlamentet konstaterar att världens befolkning i år passerade 7 miljarder. Parlamentet är övertygat om att familjeplanering bör stå högst upp på den politiska agendan.

57.  Europaparlamentet uttrycker oro över hur långsamt det går att uppnå millennieutvecklingsmålen, särskilt millennieutvecklingsmål nr 5, dvs. att förbättra mödravården, och över att arbetet med att minska mödradödligheten med tre fjärdedelar ligger långt efter liksom att målet med att åstadkomma allmän tillgång till reproduktiv hälsovård senast 2015 ännu är långt ifrån uppfyllt. Parlamentet konstaterar att varje dag dör fortfarande omkring 1 000 kvinnor i komplikationer i samband med en graviditet eller förlossning, vilka enkelt hade kunnat undvikas.

58.  Europaparlamentet uppmanar med kraft politiska och religiösa ledare att offentligt visa sitt stöd för millennieutvecklingsmål nr 5 och att främja moderna sexuella och reproduktiva hälso- och sjukvårdstjänster.

59.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stå fast vid sitt politiska och ekonomiska stöd för millennieutvecklingsmålen och att till och med öka sina ansträngningar för att nå millennieutvecklingsmål nr 5, trots tider av ekonomisk nedgång.

60.  Europaparlamentet välkomnar FN:s senaste beslut om att skapa en Internationell dag för flickor den 11 oktober. Detta är ett kraftfullt sätt att lyfta fram flickors särskilda behov och rättigheter, och att förespråka fler åtgärder och investeringar för att göra det möjligt för flickor att nå sin fulla potential i linje med internationella normer och åtaganden för mänskliga rättigheter, inklusive millennieutvecklingsmålen.

61.  Europaparlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om deras åtagande att införa FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och kräver att humanitärt bistånd från EU tillhandahålls på ett effektivt sätt, oberoende av de begränsningar för humanitärt bistånd som införts av Förenta staterna, framför allt genom att garantera tillgång till abort för kvinnor och flickor som är offer för våldtäkt i väpnade konflikter.

Styrning

62.  Europaparlamentet uppmanar det tillträdande rådsordförandeskapet att häva blockeringen av rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, med målet att anta det under det danska ordförandeskapet.

63.  Europaparlamentet begär att kommissionen följer upp parlamentets resolution om handlingsplanen för Stockholmsprogrammet.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till konsekvenserna av Test Achats-målet i framtida lagstiftning för att skapa ett klarare rättsläge, särskilt och snarast möjligt i förhållande till rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.

65.  Europaparlamentet uppmanar rådet att, inom ramen för de pågående förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram för 2014–2020, införa jämställdhetsbudgetering i EU:s budgetprocess, och garantera förutsägbarhet och att ingen minskning sker av EU:s finansiering för aktiviteter kring kvinnors rättigheter och jämställdhet, inklusive kampen mot våld mot kvinnor, både när det gäller den inre och den yttre politiken.

66.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna inte har lyckats med sina planer att modernisera lagstiftningen om mammaledighet och pappaledighet, och efterlyser under det kommande danska ordförandeskapet för EU en balanserad kompromiss som ska antas under första halvan av 2012 och som tillgodoser europeiska familjers behov samt de krav som EU:s ekonomi ställer. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om ledighet för vård av äldre eller sjuka anhöriga.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett övergripande meddelande om situationen för enpersonshushåll i EU, med politiska förslag som syftar till att få till stånd likabehandling på områden som beskattning, socialförsäkring, boende, hälso- och sjukvård, försäkringar och pensioner på grundval av principen om politisk neutralitet avseende hushållens sammansättning.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samla in, analysera och offentliggöra tillförlitliga könsuppdelade uppgifter och kvalitativa könsbaserade indikatorer för att verkligen kunna utvärdera och uppdatera kommissionens strategi för jämställdhet mellan kvinna och man (2010–2015) samt följa upp hur jämställdheten tillämpas tvärs över alla politikområden.

69.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till kommissionen om en färdplan för jämställdhet för hbti-personer, i linje med färdplanen för jämställdhet.

70.  Europaparlamentet är djupt oroat över rapporteringen i media om att offer för människohandel behandlas som brottslingar istället för att ges stöd och uppmanar kommissionen att undersöka hur offer för människohandel, sexuellt slaveri och tvångsprostitution behandlas i medlemsstaterna.

71.  Europaparlamentet vill att man fäster uppmärksamheten vid situationen för jämställdhetsorganen i medlemsstaterna, så att den ekonomiska krisen och de reformer och strukturomvandlingar som genomförs, inte får en ovanligt negativ inverkan på dessa organ. Utan dem kan övergripande jämställdhetsprioriteringar, med sin förvaltningskaraktär, knappast bli framgångsrika.

72.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att förbättra systemen för kvinnoorganisationernas och hela det civila samhällets samarbete och deltagande i processerna för integrering av ett jämställdhetsperspektiv.

o
o   o

73.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 101, 15.4.2011, s. 1.
(2) Bilaga till rådets slutsatser av den 7 mars 2011.
(3) EUT C 130, 30.4.2011, s. 4.
(4) EUT C 233E, 28.9.2006, s. 130.
(5) EUT C 67E, 18.3.2010, s. 31.
(6) EUT C 341E, 16.12.2010, s.35.
(7) Antagna texter, P7_TA(2011)0085.
(8) Antagna texter, P7_TA(2011)0330.
(9) Antagna texter, P7_TA(2011)0127.
(10) Antagna texter, P7_TA(2011)0086.
(11) EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 79.

Senaste uppdatering: 25 juli 2013Rättsligt meddelande