Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2011/2197(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0049/2012

Ingivna texter :

A7-0049/2012

Debatter :

PV 20/04/2012 - 6
CRE 20/04/2012 - 6

Omröstningar :

PV 20/04/2012 - 10.8
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0145

Antagna texter
PDF 133kDOC 69k
Fredagen den 20 april 2012 - Strasbourg Slutlig utgåva
Kvinnor och klimatförändringarna
P7_TA(2012)0145A7-0049/2012

Europaparlamentets resolution av den 20 april 2012 om kvinnor och klimatförändringarna (2011/2197(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen och artikel 157 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2011 om en färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (COM(2011)0112),

–  med beaktande av den fjärde internationella kvinnokonferensen som hölls i Peking i september 1995, den deklaration och handlingsplattform som antogs i Peking och de påföljande slutdokument som blev resultatet och som antogs vid FN:s särskilda sessioner Peking +5, +10 och +15 om ytterligare åtgärder och initiativ för att genomföra Pekingdeklarationen och handlingsplattformen som antogs den 9 juni 2000, 11 mars 2005 och 2 mars 2010,

–  med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av UNFCCC:s beslut 36/CP.7 om att öka kvinnors deltagande som avtalspart i organ som inrättats i enlighet med Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar och Kyotoprotokollet av den 9 november 2001,

–  med beaktande av FN:s millenniedeklaration av den 18 september 2000,

–  med beaktande av FN:s konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 november 2011 om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Europaparlaments arbete(1) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 november 2011 om klimatkonferensen i Durban (COP 17)(2) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 29 september 2011 om att utarbeta en gemensam ståndpunkt inom EU inför Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling (Rio+20)(3) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2009 ”2050 – Framtiden börjar i dag: rekommendationer för EU:s framtida integrerade politik i klimatfrågan”(4) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2008 om jämställdhet och kvinnors egenmakt i utvecklingssamarbetet(5) ,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0049/2012), och av följande skäl:

A.  Klimatförändringarna är inte könsneutrala och får olika konsekvenser för könen.

B.  Konsumtions- och livsstilsmönster har en väsentlig inverkan på klimatförändringarna.

C.  Kvinnor utgör runt hälften av jordens befolkning men har ett relativt sett större ansvar för vardagliga konsumtionsval, barn och hushållssysslor. Kvinnor och män har olika konsumtionsmönster. Kvinnor konsumerar mer hållbart än män och visar en större beredvillighet att agera för att bevara miljön genom att göra hållbara konsumtionsval,

D.  På grund av könsrollerna påverkar inte kvinnor miljön på samma sätt som män, och deras tillgång till resurser och möjligheter att hantera situationen och anpassa sig inskränks på grund av diskriminering i form av inkomster, tillgång till resurser, politisk makt, utbildning och hushållsansvar.

E.  Klimatförändringarna kommer att öka ojämlikheterna och det finns en risk att också klimatstrategierna kommer att ha en negativ inverkan på könsbalansen och kvinnors rättigheter om det inte tas hänsyn till könsdiskrimineringen från första början.

F.  Utan faktisk jämställdhet kommer det inte att finnas någon klimaträttvisa, och det finns inget motsägelsefullt i att undanröja ojämlikheter och samtidigt bekämpa klimatförändringarna.

G.  Demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och lika möjligheter för kvinnor och män bidrar till hållbar utveckling och miljöskydd.

H.  Andra orsaker till diskriminering och utsatthet än kön (såsom fattigdom, geografiskt läge, traditionell och institutionell diskriminering, ras osv.) bidrar alla till att hindra tillgången till resurser och möjligheter att klara av dramatiska förändringar såsom klimatförändringarna.

I.  I vissa områden arbetar nästan 70 procent av alla anställda kvinnor i jordbruket(6) och producerar upp till 90 procent av vissa grödor(7)  och ändå är de i stort sett orepresenterade i budgetöverläggningarna och i samband med klimatförändringsrelaterade åtgärder.

J.  70 procent av de fattiga som lever på mindre än en dollar om dagen är kvinnor och kvinnor äger mindre än en procent av världens rikedomar. I jämförelse med män återinvesterar kvinnor i utvecklingsländer avsevärt mer av sin inkomst i sina familjer.

K.  Familjeplanering kan avsevärt förbättra mödrars hälsa och kontroll över familjens storlek och i slutändan öka kvinnors oberoende och minska arbetsbelastningen för kvinnor som fortfarande ses som primärt ansvariga för barnen, och därigenom öka kvinnors och deras familjers motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter, vilket anges i 20-årsplanen från Internationella konferensen om befolkningsfrågor och utveckling.

L.  Miljöproblem som orsakats och förvärrats av klimatförändringarna tvingar för närvarande fram en växande migration och det finns ett allt påtagligare samband mellan asylsökande och områden med miljöförstöring. Parlamentet efterlyser bättre skydd och omplacering av ”klimatflyktingar” och kvinnor som är de mest utsatta bör uppmärksammas särskilt.

M.  Mellan 75 och 80 procent av världens 27 miljoner flyktingar är kvinnor och barn(8) . Migration till följd av klimatförändringar kommer att drabba män och kvinnor olika och kvinnor ofta allvarligare. Särskilda bestämmelser om hälsa, säkerhet och oberoende krävs för att minska kvinnors utsatthet vid påtvingad eller frivillig migration.

N.  Andelen kvinnor som deltar i den politiska beslutsprocessen och särskilt i klimatförhandlingar är fortfarande otillfredsställande och få eller inga framsteg har gjorts. Endast 12–15 procent av delegationscheferna och ca 30 procent av delegaterna är kvinnor.

O.  Två tredjedelar av världens analfabeter är kvinnor(9) och tillgång till information och utbildning via lämpliga kommunikationskanaler är därför avgörande för deras oberoende och inkludering, särskilt i nödsituationer såsom naturkatastrofer.

P.  Naturkatastrofer får stora följder för utbildning, hälsa, strukturell fattigdom och befolkningsförflyttning på medellång och lång sikt. Barn är särskilt utsatta för naturkatastrofernas följder. Det finns ett klart samband mellan naturkatastrofer och minskning av antalet barn som går i skola, och katastrofer förvärrar betydligt könsskillnaderna i skolan.

Q.  Torka och vattenbrist på grund av klimatförändringarna tvingar kvinnor att arbeta mera för att skaffa vatten, mat och energi. Ungdomar låter ofta bli att gå till skolan för att hjälpa sina mödrar med dessa sysslor.

R.  Kvinnor är också kraftfulla aktörer för förändring och är globalt sett mer aktiva i civilsamhället, och om de deltar fullt ut i alla aspekter av kampen mot klimatförändringar kommer det att garantera rättvisare, mer heltäckande och effektivare strategier för att motverka klimatförändringar, både när det gäller anpassnings- och begränsningsaspekter.

S.  På grund av kvinnors ansvar för förvaltandet av knappa naturresurser inhämtar de viktiga kunskaper om behovet av en mer hållbar miljö, vilket ger dem en möjlighet att påverka. Detta borde inte förbises vid utvecklingen av strategier för anpassning och begränsning av klimatförändringarna.

T.  Mekanismer eller finansieringsinsatser för att förhindra, anpassa och begränsa katastrofer kommer att fortsatt vara otillräckliga om de inte inbegriper kvinnor så att de fullt ut medverkar vid utformningen, beslutsfattandet och genomförandet. Bra lösningar från till exempel Tunisien, Nicaragua, El Salvador och Honduras har visat att kvinnors kunskap och deltagande räddar liv genom katastrofhantering, ökar den biologiska mångfalden och förbättrar vattenvården, ökar livsmedelstryggheten, förhindrar ökenspridning, skyddar skogar och främjar folkhälsan.

Allmänna bestämmelser

1.  Europaparlamentet inser att klimatförändringarna, utöver andra katastrofala följder, ökar könsdiskrimineringen och betonar att det bör höra till EU:s främsta prioriteringar i både inrikes- och utrikespolitiken att avvärja farliga klimatförändringar.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att integrera genusaspekter i varje skede i klimatpolitiken, från utformning till finansiering, genomförande och utvärdering, för att klimatåtgärder inte ska öka ojämlikheterna mellan könen utan leda till positiva effekter för kvinnors situation.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på alla nivåer av beslutsprocessen införa jämställdhet och rättvisa mellan könen som mål i strategier, handlingsplaner och andra åtgärder med koppling till hållbar utveckling, katastrofförebyggande och klimatförändringar genom att genomföra systematiska jämställdhetsanalyser, införa jämställdhetsrelaterade indikatorer och riktmärken och utveckla konkreta verktyg. Parlamentet betonar att man i alla stadier av förhandlingsprocessen om klimatförändringar – från forskning och analys till utformning och genomförande samt utarbetande av begränsnings- och anpassningsåtgärder – måste ta hänsyn till principen om jämställdhet.

4.  Europaparlamentet påminner om att FN:s forskningspanel i klimatfrågor i sin fjärde utvärderingsrapport från 2007 bekräftade att konsekvenserna av klimatförändringarna varierar alltefter kön, ålder och klass, där de fattiga löper störst risk att drabbas värst. Jämställdhet är en förutsättning för den mänskliga utvecklingen och ett grundläggande mål i kampen mot fattigdom. Parlamentet kräver att man antar ett jämställdhetsperspektiv vid utarbetandet av all politik som rör utvecklingsfrågor, mänskliga rättigheter och klimatförändringar. Parlamentet efterlyser åtgärder för att säkerställa att FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) är i överensstämmelse med ramverket för mänskliga rättigheter liksom med nationella och internationella överenskommelser om jämställdhet och jämlikhet, bland annat konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Cedaw).

5.  Europaparlamentet betonar att klimatförändringarna och deras negativa konsekvenser också bör ses som en utvecklingsfråga med konsekvenser för jämställdheten och med relevans för alla sektorer (sociala, kulturella, ekonomiska och politiska), från lokal till global nivå, och att det krävs samlade insatser från alla parter för att säkra att de åtgärder som vidtas för att motverka klimatförändringarna och minska katastrofrisken tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet, visar lyhördhet gentemot ursprungsbefolkningar och respekterar de mänskliga rättigheterna.

6.  Europaparlamentet välkomnar den ökade genusmedvetenheten i samband med klimatförändringar i högnivåsamtalen om klimatfrågor och i uttalanden från högnivåaktörer. Det behövs emellertid konkreta åtgärder för att i EU:s klimatdiplomati få in fler kvinnor på alla nivåer i beslutsprocessen och särskilt i klimatförändringsförhandlingar, med åtgärder såsom inkvotering av 40 procent kvinnor eller mer.

7.  Europaparlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om sin resolution om klimatkonferensen i Durban (COP 17), och uppmanar dem att handla efter sitt åtagande om att sträva efter kvinnlig representation på minst 40 procent i alla relevanta organ som finansierar klimatåtgärder. Parlamentet betonar behovet av att också tillämpa denna princip på tekniköverföring och anpassningsorgan.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samla in landsspecifika och könsuppdelade uppgifter när klimatstrategier, klimatprogram och klimatprojekt planeras, genomförs och utvärderas, för att effektivt kunna bedöma och bemöta de olika följder som klimatförändringarna har för varje kön och för att utarbeta en handbok för klimatanpassning, som anger strategier som kan skydda kvinnor och ge dem möjlighet att klara klimatförändringarnas effekter.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införliva jämställdhetsaspekter i statistiken för alla miljörelaterade politikområden för att förbättra mätningen av kvinnors och mäns allmänna situation vad gäller klimatförändringarna.

10.  Europaparlamentet påminner om att införandet av frågor som rör främjande av jämställdhet och undanröjande av diskriminering även fortsättningsvis bör bidra till att ge kvinnor en central roll i beslutsprocessen, i utformningen av strategier och i förvaltningen, bevarandet och övervakningen av naturresurser och miljön och i arbetet för att motverka klimatförändringarna.

11.  Europaparlamentet efterlyser en ”klimatvänlig” indikator (som ett alternativ till BNP) för att kontrollera hur tillväxt-, konsumtions- och livsstilsmönster påverkar klimatförändringarna.

12.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att göra en bedömning av i vilken utsträckning klimatpolitiken tar hänsyn till kvinnors behov, och kräver att man tillämpar ett jämställdhetsperspektiv vid utarbetandet av en hållbar utvecklingspolitik.

Anpassning

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa användarvänliga verktyg för konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv under projektens livslängd, såsom de verktyg som används vid utvecklingsprojekt.

14.  Europaparlamentet efterlyser lokala lösningar och projekt, däribland inneboende medvetenhet om befintlig sårbarhet och förmåga att hantera situationer, såsom ursprungsbefolkningars, framför allt kvinnors, traditionella erfarenheter och kunskaper.

15.  Europaparlamentet påpekar att kvinnor globalt sett är mycket aktiva i civilsamhället, och uppmanar därför kommissionen att främja och stödja nätverkande bland kvinnoorganisationer och civilsamhällets aktörer.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma program där modern teknik- och kunskapsöverföring kan hjälpa mindre utvecklade samhällen och regioner att anpassa sig till klimatförändringarna.

17.  Europaparlamentet påpekar att kvinnor spelar en avgörande roll i utvinningen och hanteringen av vatten i utvecklingsländerna, eftersom det ofta är kvinnor som hämtar, använder och distribuerar vatten, inte bara i hemmet utan även inom jordbruket. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge utvecklingsstöd till lättillgängliga program för att borra brunnar, som använder förnybara energikällor och enkla vattenbehandlingssystem som är lätta att underhålla.

18.  Europaparlamentet efterlyser integrering av en genusmedveten kapacitetsuppbyggnad och utbildning om anpassningslösningar, som måste vara förenliga med kvinnors särskilda behov och ta hänsyn till specifika hinder, men också till kvinnors kunskaper och erfarenheter.

19.  Europaparlamentet framhåller vikten av att förlita sig på kvinnors kunskaper och uppmuntra lokala lösningar som har mycket påtaglig inverkan på människors vardag, såsom projektet ”Girls in Risk Reduction Leadership” i Sydafrika, eller flera projekt som hjälper kvinnor att installera dricksvattenanordningar och toaletter i den indiska slummen.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att integrera genusaspekten i strategier vars syfte är att förebygga och hantera risker som hör samman med naturkatastrofer, och främja kvinnors egenmakt och medvetande genom kapacitetsuppbyggnad före, under och efter klimatrelaterade katastrofer, liksom ett aktivt deltagande av kvinnor vid förutsägelse, tidig varning och förebyggande av katastrofer, som en del av sina insatser för att öka sina respektive länders motståndskraft.

21.  Europaparlamentet noterar att kvinnors familjeansvar i många samhällen runtom i världen gör dem mer sårbara för miljöförändringar, något som förstärks av klimatförändringarnas effekter. De påverkas i sina många olika roller som matproducenter och matförsörjare, vårdgivare och ekonomiska aktörer.

22.  Europaparlamentet efterlyser ökad insyn och ökad användning av befintliga mekanismer och planeringsprocesser, såsom nationella åtgärdsprogram för anpassning och framtida nationella anpassningsplaner och vill att dessa principer ska främjas i framtida klimatrelaterade fördrag, mekanismer och bilaterala samarbetsinsatser.

23.  Europaparlamentet betonar att det finns starka bevis på att de hälsomässiga konsekvenserna av klimatrelaterade förhållanden, såsom undernäring och förekomsten av infektionssjukdomar, t.ex. malaria, varierar mellan könen. Parlamentet noterar med oro den höga dödligheten bland kvinnor i katastrofsituationer. Parlamentet anser att mer könsspecifik forskning om klimatförändringarnas inverkan på kvinnors hälsa skulle möjliggöra mer riktade insatser. Parlamentet uppmanar samtliga regeringar att satsa mer på bättre förebyggande arbete, behandling och åtkomst till läkemedel, framför allt för kvinnor eftersom de är en utsatt grupp, särskilt i deras egenskap av vårdgivare, och att förbinda sig till en rad åtgärder för att bemöta de hälsorisker som hänger samman med klimatförändringarna, samt att ta fram ett ramverk för bedömningar av könsbaserade hälsorisker liksom åtgärder för anpassning till och begränsning av klimatförändringarna.

24.  Europaparlamentet betonar att 70 procent av världens fattigaste är kvinnor, vilka utför två tredjedelar av allt arbete men äger mindre än en procent av all egendom. De nekas lika tillgång till och kontroll över resurser, teknik, tjänster, markrätter, kredit- och försäkringssystem samt beslutsmakten, och är därför oproportionerligt sårbara för och påverkade av klimatförändringarna och har färre möjligheter att anpassa sig. Parlamentet betonar att 85 procent av alla som dör till följd av klimatbetingade naturkatastrofer är kvinnor, att 75 procent av miljöflyktingarna är kvinnor och att kvinnor också löper större risk att bli osynliga offer i krig om resurser och för våld till följd av klimatförändringarna.

25.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utveckla en princip om ”klimaträttvisa”. Parlamentet vidhåller att mycket djupa orättvisor kommer att uppstå om vi inte tar itu med klimatförändringarna, vilket skulle få förödande konsekvenser för fattiga länder och befolkningar i allmänhet och för kvinnor i synnerhet.

Begränsning

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och kommande rådsordförandeskap att inleda en undersökning om framför allt genusaspekter i begränsningsstrategierna.

27.  Europaparlamentet betonar att det behövs riktade strategier för att undvika könssegregering och diskriminering i den gröna ekonomin, där nya arbetstillfällen inom teknik och vetenskap redan så gott som uteslutande är mansdominerade. Entreprenörskap är i detta sammanhang viktigt för att öppna upp den gröna ekonomin för både kvinnor och män.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra kvinnor att välja tekniska och naturvetenskapliga utbildningar och yrken inom miljö- och energiteknik, eftersom behovet av expertkunskaper inom miljöskyddsområdet kommer att garantera dem trygga anställningar med goda framtidsutsikter och göra att kvinnors behov kommer att uppmärksammas mer i utformningen av klimatpolitiken.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja en reform av befintliga mekanismer och fonder för att göra dem mer insynsvänliga, inkluderande och uppmärksamma på hur lokalsamhällen, och särskilt kvinnor, bidrar till utsläppsminskningar, och att främja dessa principer i framtida klimatrelaterade fördrag, mekanismer och bilaterala biståndsinsatser, i avsikt att förbättra kvinnornas ekonomiska egenmakt.

30.  Europaparlamentet är medvetet om att befolkningstillväxten påverkar klimatet och uppmärksammar behovet av att på ett tillfredsställande sätt sörja för att behoven av preventivmedel tillgodoses för kvinnor och män i alla samhällen.

31.  Europaparlamentet påminner om vikten av att undvika farliga klimatförändringar och begränsa ökningen av medeltemperaturen till 2°C eller, om möjligt, 1,5°C jämfört med förindustriella nivåer, eftersom detta är absolut nödvändigt för att undvika dramatiska negativa konsekvenser för kvinnor och andra sårbara grupper.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att introducera en verktygslåda för att uppmuntra medinflytande, vilket gjordes i transport- och energisektorerna i Malmö och i Vollsmose i Danmark(10) .

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram indikatorer för att bedöma projekts och programs könsspecifika konsekvenser och att främja ett genus- och jämställdhetsperspektiv i klimatrelaterade strategier, oavsett om strategierna genomförs på internationell, nationell, regional eller lokal nivå.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta verktyg och riktlinjer för en jämställdhetsanalys av strategier och program för begränsning och tillhörande forskningsprogram och forskningsverksamhet.

35.  Europaparlamentet betonar att kvinnor spelar en viktig roll när det gäller att genomföra anpassningsåtgärder i vardagen, t.ex. genom energi- och vattenbesparingsåtgärder, återvinning och användning av miljövänliga och ekologiska produkter, eftersom de fortfarande anses ansvara för dessa resurser i hemmet. Parlamentet uppmanar kommissionen att starta kampanjer som riktar in sig på vardagliga konsumtionsval för hushåll och barn, för att öka medvetenheten på gräsrotsnivå.

36.  Europaparlamentet framhåller därför det betydande bidrag som kvinnor kan göra när det gäller framgångsrika innovationer, tack vare deras pedagogiska förmåga, både när det gäller att driva företag och hushåll.

37.  Europaparlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att göra kvinnor mer aktivt delaktiga i innovationer för hållbar utveckling för att möta de allvarliga utmaningar som klimatförändringarna innebär.

38.  Europaparlamentet påpekar att klimatförändringarna ofrånkomligen leder till utflyttning från de regioner som drabbas av olyckor såsom torka eller översvämning, och att EU måste tänka på behovet av att skydda kvinnor i läger för internflyktingar och andra flyktingar.

39.  Europaparlamentet noterar att klimatrelaterad migration och förflyttning kommer att öka i framtiden och att 80 procent av världens flyktingar enligt FN:s flyktingkommissariat är kvinnor och barn. Parlamentet framhåller återigen vikten av att anta strategier som tar hänsyn till könsrelaterade aspekter för att bemöta de miljökriser och humanitära kriser som orsakas av klimatförändringarna. Det finns därför ett akut behov av forskning i hur miljömigration kan hanteras på ett genusmedvetet sätt. Detta förutsätter att könsroller erkänns och bemöts samt ansvar i fråga om naturresurser. Det skulle även kunna omfatta säkerställande av att knappa resurser är tillgängliga för lokalsamhällen som behöver dem och att flyktingar förses med vatten.

Finansiering

40.  Europaparlamentet uppmanar EU-delegationerna att respektera principen i den ovan nämnda resolutionen om klimatkonferensen i Durban (COP 17), för att jämställdhet ska garanteras inom alla organ där beslut om klimatfinansiering fattas, däribland ledningen för den gröna klimatfonden och eventuella beslutsgrupper för enskilda finansieringsuppdrag.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram program och strategier för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna på grundval av jämställdhetsanalyser för att förbättra kvinnors och flickors välfärd, och beakta skillnaderna mellan könen i fråga om tillgång till krediter, information, teknik, mark och naturresurser, hållbar energi samt information och tjänster inom reproduktiv hälsa. Sådana program och strategier bör innefatta innovativa finansieringslösningar, såsom mikrokreditsystem, särskilt i nödsituationer som för klimatflyktingar.

42.  Europaparlamentet betonar att det behövs finansieringsmekanismer som speglar kvinnors prioriteringar och behov, och organisationer som aktivt främjar jämställdhet i utvecklingen av finansieringskriterier och i fördelningen av resurser till klimatförändringsinitiativ, särskilt på lokal nivå och i den gröna klimatfondens verksamhet.

43.  Europaparlamentet efterlyser integrering av ett jämställdhetsperspektiv i alla klimatfonder och klimatinstrument. Parlamentet betonar att integreringen kräver sakkunskap i genusfrågor och bör utvidgas till sådana finansieringsmekanismers uppdrag, styrning och driftsvillkor, och att driftsvillkoren samt mekanismerna för övervakning och utvärdering bör se till att kvinnor och lokalsamhällen får tillräcklig finansiering.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EU-delegationerna att stödja utökad, ny och ytterligare finansiering särskilt för anpassningsåtgärder som direkt gynnar kvinnor, som ofta är oproportionerligt sårbara för klimatförändringarnas effekter. Finansieringen av anpassningen bör endast vara i form av bidrag.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja utvecklingen av förnybara energikällor i utvecklingsländerna genom kunskaps- och tekniköverföring, där kvinnor deltar i en sådan utsträckning att det råder jämn könsfördelning, i syfte att samtidigt främja både lika möjligheter och begränsning av klimatförändringarna.

46.  Europaparlamentet uttrycker oro över den negativa effekt som klimatförändringarna kan ha på möjligheten att nå FN:s millennieutvecklingsmål, särskilt dem som är kopplade till förhållandena och skyddet för kvinnor.

o
o   o

47.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

(1) Antagna texter, P7_TA(2011)0515.
(2) Antagna texter, P7_TA(2011)0504.
(3) Antagna texter, P7_TA(2011)0430.
(4) EUT C 67E, 18.3.2010, s.44.
(5) EUT C 66E, 20.3.2009, s.57.
(6) FAO: The State of Food and Agriculture 2010-11 - Women in Agriculture - Closing the gender gap for development , http://www.fao.org/docrep/013/i2050e/i2050e.pdf
(7) World Economic Forum, 'Women's Empowerment: Measuring the Global Gender Gap” , 2005, https://members.weforum.org/pdf/Global_Competitiveness_Reports/Reports/gender_gap.pdf
(8) FN, Ecosoc, Women at a glance, http://www.un.org/ecosocdev/geninfo/women/women96.htm
(9) UNICEF, Progress for Children , 2005, http://www.unicef.org/progressforchildren/2005n2/PFC05n2en.pdf
(10) Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i kollektivtrafiken i Malmö: http://www.nikk.no/A+gender+equal+and+sustainable+public+transport+system.b7C_wljSYQ.ips ; och projektet i Vollsmose att utbilda kvinnor från etniska minoriteter att bli miljöambassadörer : http://www.nikk.no/Women+are+everyday+climate+experts.b7C_wljQ1e.ips

Senaste uppdatering: 25 juli 2013Rättsligt meddelande