Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2011/2272(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0155/2012

Ingivna texter :

A7-0155/2012

Debatter :

PV 21/05/2012 - 20
CRE 21/05/2012 - 20

Omröstningar :

PV 22/05/2012 - 6.4
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0209

Antagna texter
PDF 131kWORD 62k
Tisdagen den 22 maj 2012 - Strasbourg Slutlig utgåva
En strategi för att stärka sårbara konsumenters rättigheter
P7_TA(2012)0209A7-0155/2012

Europaparlamentets resolution av den 22 maj 2012 om en strategi för att stärka sårbara konsumenters rättigheter (2011/2272(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden(1) ,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG(2) ,

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ett konsumentprogram 2014–2020 (COM(2011)0707) och av de dokument som åtföljer detta förslag (SEC(2011)1320 och SEC(2011)1321),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/114/EG av den 12 december 2006 om vilseledande och jämförande reklam(3) ,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster)(4) ,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (förordningen om konsumentskyddssamarbete)(5) ,

–  med beaktande av rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster(6) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om rörlighet och integrering av personer med funktionsnedsättning och EU:s handikappstrategi 2010–2020(7) ,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som har införlivats i fördragen genom artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), och i synnerhet artikel 7 (respekt för privatlivet och familjelivet), artikel 21 (icke-diskriminering), artikel 24 (barnets rättigheter), artikel 25 (äldres rättigheter), artikel 26 (integrering av personer med funktionshinder) och artikel 38 (konsumentskydd) i denna stadga,

–  med beaktande av artikel 12 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), där det anges att ”konsumentskyddskraven ska beaktas när unionens övriga politik och verksamhet utformas och genomförs”,

–  med beaktande av artikel 9 i EUF-fördraget, där det anges att ”[unionen] vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet ska […] beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor”,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2011 om en ny strategi för konsumentpolitiken(8) ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europeiska rådet med titeln ”Europa 2020: en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (COM(2010)2020),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 september 2010 om fullbordandet av den inre marknaden för e-handel(9) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2010 om reklamens inverkan på konsumenternas beteende(10) ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 juli 2009 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en harmoniserad metod för klassificering och rapportering av klagomål och förfrågningar från konsumenter (COM(2009)0346), samt av åtföljande förslag till rekommendation från kommissionen (SEC(2009)0949),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 7 april 2011 med titeln ”Consumer Empowerment in the EU” (SEC(2011)0469),

–  med beaktande av kommissionens meddelande från oktober 2011 med den sjätte resultattavlan för konsumentmarknaderna med titeln ”Making markets work for consumers” (SEC(2011)1271),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2011 med den femte resultattavlan för konsumentvillkoren med titeln ”Consumers at home in the single market” (SEC(2011)0299),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(11) ,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation(12) ,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden(13) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2010 om konsumentskydd(14) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2010 om resultattavlan för den inre marknaden(15) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 januari 2009 om införlivande, genomförande och säkerställande av efterlevnad av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och direktiv 2006/114/EG om vilseledande och jämförande reklam(16) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 3 september 2008 om hur marknadsföring och reklam påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män(17) ,

–  med beaktande av den särskilda Eurobarometern 342, ”Consumer Empowerment”,

–  med beaktande av den undersökande rapporten om attityder gentemot gränsöverskridande försäljning och konsumentskydd, som offentliggjordes av kommissionen i mars 2010 i Eurobarometer Flash nr 282,

–  med beaktande av den europeiska strategin för mediekunskap i den digitala miljön,

–  med beaktande av kommissionens riktlinjer för genomförandet av direktivet om otillbörliga affärsmetoder (SEC(2009)1666),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7-0155/2012), och av följande skäl:

A.  Främjandet av konsumenträttigheterna och skyddet av dessa är grundläggande värden för att kunna utveckla EU:s relevanta politiska strategier, särskilt för att stärka den inre marknaden, och uppnå Europa 2020-målen.

B.  Målet för EU:s konsumentpolitik bör vara en hög självbestämmandenivå och en hög skyddsnivå för alla konsumenter.

C.  Den inre marknaden måste även garantera att alla konsumenter, särskilt sårbara konsumenter, åtnjuter en hög skyddsnivå i syfte beakta deras specifika behov och stärka de medel som står till buds för dem.

D.  Det allmänt använda begreppet sårbara konsumenter bygger på idén om sårbarhet som något inneboende och riktar sig till en heterogen grupp bestående av människor som på permanent basis anses utsatta på grund av sitt mentala, fysiska eller psykiska funktionshinder, sin ålder, godtrogenhet eller sitt kön. Begreppet sårbara konsumenter bör även omfatta konsumenter i ett utsatt läge, det vill säga konsumenter som hamnar i ett tillstånd av tillfällig maktlöshet till följd av en klyfta mellan deras individuella tillstånd och egenskaper å ena sidan, och deras yttre miljö å andra sidan, med hänsyn till kriterier som utbildning, social och ekonomisk situation (t.ex. överskuldsättning), tillgång till internet etc. Alla konsumenter kan någon gång i livet bli sårbara konsumenter på grund av yttre faktorer och kontakter med marknaden eller för att de har svårigheter att få tillgång till och förstå relevant konsumentinformation och därför behöver särskilt skydd.

Sårbarhet och sårbara konsumenter

1.  Europaparlamentet påpekar att de olika typerna av situationer där konsumenter hamnar i ett utsatt läge, både när de placeras under rättsligt skydd och när de hamnar i ett sektoriellt eller tillfälligt särskilt utsatt läge, försvårar ett enhetligt tillvägagångssätt och antagandet av ett heltäckande rättsligt instrument. Detta har lett till att både den befintliga lagstiftningen och politiken hittills har hanterat sårbarhetsproblemet från fall till fall. Parlamentet betonar därför att EU-lagstiftningen måste behandla frågan om sårbara konsumenter som en övergripande fråga med hänsyn till konsumenternas varierande behov, förmåga och situation.

2.  Europaparlamentet påpekar att det är medlemsstaternas skyldighet att vidta nödvändiga åtgärder för att på ett tillfredsställande sätt garantera att sårbara konsumenter skyddas.

3.  Europaparlamentet understryker att strategin för sårbara konsumenters rättigheter bör inriktas på att stärka deras rättigheter och garantera att dessa skyddas och respekteras på ett effektivt sätt, och på att förse konsumenterna med alla nödvändiga medel för att se till att de kan fatta lämpliga beslut och försvara sina rättigheter, oavsett vilket instrument som används. Parlamentet anser att EU måste fokusera på att effektivt skydda rättigheterna för alla konsumenter, och att begreppet ”genomsnittskonsument” saknar den flexibilitet som behövs för att anpassas till särskilda fall och ibland inte överensstämmer med verkliga situationer.

4.  Europaparlamentet betonar att en strategi för att komma till rätta med konsumenternas sårbarhet måste vara proportionerlig så att den inte begränsar individens frihet och konsumentens val.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och uppmuntrar medlemsstaterna att kontinuerligt och på nära håll analysera de sociala beteenden och konsumtionsbeteenden samt situationer som kan försätta vissa grupper eller individer i utsatta lägen, t.ex. genom att analysera påståenden riktade till konsumenterna, och att ta itu med sårbarheten genom särskilda åtgärder och i förekommande fall skydda alla konsumenter oavsett förmåga, och i vilket skede av livet som helst.

6.  Europaparlamentet påminner om att det fortfarande råder skillnader mellan produkter av samma märke i olika medlemsstater och att konsumenter i vissa länder därför åtnjuter ett sämre skydd. Parlamentet betonar att den befintliga rättsliga ramen inte lämnar något utrymme för att avlägsna produkter av ett och samma märke som håller olika kvalitet i olika medlemsstater. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att komplettera konsumentskyddslagstiftningen i enlighet med detta.

Utvärdering av den gällande lagstiftningen

7.  Europaparlamentet noterar att Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden väckte frågan om konsumenters sårbarhet genom att betona ”otillbörlig påverkan” som kan utövas på konsumenter som inte vet helt och hållet vad de vill. Parlamentet noterar att direktiv 2005/29/EG i första hand fokuserar på sårbarhet med hänsyn till konsumenternas ekonomiska intressen.

8.  Europaparlamentet påpekar att direktiv 2011/83/EU om konsumenträttigheter, som är den senast antagna rättsakten för skydd av sådana rättigheter, stärker kraven på förhandsinformation och avtalsinformation, framhåller en starkare ångerrätt när leverantören eller säljaren har underlåtit att fullgöra sin rättsliga skyldighet att tillhandahålla relevant information, och kräver att den förmedlas på ett klart och begripligt sätt. Parlamentet anser att lämpliga och effektiva åtgärder även bör vidtas inom sektorer som inte omfattas av direktiv 2011/83/EU och inom sektorer där det förekommer en särskild utsatthet, t.ex. finanssektorn eller transportsektorn.

Egenmakt: konsumentens ansvar för att skydda sig själv

9.  Europaparlamentet anser att förstärkningen av sårbara konsumenters rättigheter inte bara ska innebära att lagstiftningen utvecklas och att deras rättigheter drivs igenom på ett effektivt sätt, utan även att deras förmåga att själva fatta optimala beslut stärks. Parlamentet välkomnar och stöder därför starkt kommissionens insatser för att stärka konsumenternas egenmakt genom att tillhandahålla lättillgänglig och begriplig information och konsumentupplysning, eftersom alla åtgärder i detta sammanhang bidrar till en mer effektiv och rättvis inre marknad. Parlamentet befarar dock att detta angreppssätt kan vara otillräckligt för att skydda sårbara konsumenter, eftersom deras sårbarhet kan vara en följd av svårigheter att få tillgång till information eller bedöma den information som de får. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en konsumentpolitik för alla europeiska konsumenter och se till att sårbara konsumenter har tillgång till samma varor och tjänster och att de inte vilseleds.

10.  Europaparlamentet påpekar att många konsumenters sårbarhet uppstår just på grund av deras bristande auktoritet och förmåga att förstå den information de får eller de tillgängliga alternativen, eller deras okunskap om de reklamations- och kompensationssystem som finns, och att dessa hinder växer när det gäller gränsöverskridande handel och hemförsäljning, inklusive gränsöverskridande e-handel.

11.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att omedelbart satsa mer tid och resurser på att informera konsumenterna och öka deras kunskap genom att anpassa budskapet till den speciella grupp av konsumenter som man vänder sig till.

12.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare främja och utveckla befintliga initiativ (t.ex. Dolceta och ECC-Net) och samtidigt sörja för samstämmighet mellan dem för att förbättra konsumentinformation och konsumentupplysning.

13.  När det rör sig om avtalsförbindelser är det enligt Europaparlamentet ofta konsumenten som är den svagare parten. Parlamentet uppmanar företag att stödja och utveckla självreglerande initiativ för att stärka skyddet av sårbara konsumenters rättigheter, garantera konsumenterna bättre och tydligare information samt ta fram metoder som ökar alla konsumenters förmåga att förstå och bedöma ett avtal. Parlamentet uppmanar de behöriga nationella myndigheterna att skapa incitament i detta avseende och det rättsliga skydd som konsumenterna behöver.

Information och reglering

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samband med utvecklingen av säkerhetsnormer och driftsförhållanden för vissa produkter bättre se till att tonvikten läggs vid kvalitetskrav och skyddsåtgärder samt att sårbara konsumenter garanteras ett effektivt skydd. Parlamentet konstaterar att den planerade användningen eventuellt inte tar hänsyn till de särskilda risker som konsumenter i utsatta situationer kan råka ut för, i synnerhet när det gäller synskadade personers tillgång till vardagsprodukter. Parlamentet föreslår därför att förordningen om säkerhetsnormer och säkerhetsvillkor för vissa produkter i mån av möjlighet inte enbart ska omfatta planerad användning utan även förutsebar användning. Parlamentet framhåller att den framtida översynen av direktivet om allmän produktsäkerhet bör inriktas på dessa frågor.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att inrikta sina insatser på att göra anvisningar som är avsedda för funktionshindrade medborgare tillgängliga, bland annat genom standardisering, att sprida goda lösningar till företagen, främja genomförandet av dessa lösningar och se till att företagen tillhandahåller information och tjänster i format som är tillgängliga för alla medborgare, inbegripet när det gäller utnyttjande av EU-medel.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underteckna och ratificera konventionen av den 13 januari 2000 om internationellt skydd av vuxna – en konvention som avser skydd i internationella situationer för vuxna som inte kan skydda sina intressen till följd av nedsatt eller bristande förmåga i sin personliga kapacitet.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att betrakta förstärkning av sårbara konsumenters rättigheter som en viktig prioritering inom ramen för den pågående översynen av förslaget till förordning om ett konsumentprogram 2014–2020 och det kommande offentliggörandet av konsumentagendan.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera sårbarhetsdimensionen för konsumenter i arbetet med resultattavlan för konsumentmarknaden, exempelvis genom att analysera uppgifter enligt ålder, utbildningsnivå eller socioekonomiska faktorer för att få en tydligare överblick över sårbara konsumenters behov.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i enlighet med principerna för företagens sociala ansvar ge företagen incitament att införa ett frivilligt system för etikettering med punktskrift på förpackningar för industriprodukter (ett system som åtminstone omfattar t.ex. produktens art och sista användningsdag) för att göra livet lättare för synskadade konsumenter.

20.  Europaparlamentet uppmanar i samma anda medlemsstaterna och kommissionen att främja forskning och utveckling av varor, tjänster, utrustning och installationer av universell design, det vill säga som kan användas av alla, i möjligaste mån, utan krav på vare sig anpassning eller särskild utformning.

Särskilt problematiska branscher

21.  Europaparlamentet konstaterar att man i internationella forum har insett behovet av att skydda konsumenterna genom information och reglering av finansmarknaderna, vilkas komplicerade beskaffenhet innebär att varje konsument kan vara sårbar. Parlamentet noterar att en sådan komplicerad beskaffenhet kan medföra att konsumenterna blir överskuldsatta. Parlamentet konstaterar att 70 procent av finansinstitutens och finansföretagens webbplatser enligt en aktuell undersökning från kommissionen innehöll betydande regelbrott i fråga om reklam och erforderlig grundläggande information om utbudet, samtidigt som kostnaden presenterades på ett vilseledande sätt. Parlamentet understryker att sektorn för finansiella tjänster borde göra mer för att tillhandahålla klara och tydliga upplysningar om karaktären hos de produkter och tjänster som de levererar, och uppmanar alla berörda aktörer att ta fram effektiva program för kunskap om finansiella tjänster.

22.  Europaparlamentet vill att informationen ska vara bättre riktad och spridas med hjälp av alla kanaler, inte enbart de officiella, utan även genom konsumentorganisationer samt regionala, kommunala och lokala kontor, som är mycket närmare, synligare och enklare att tillgå för mindre rörliga konsumenter.

23.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att vidta riktade åtgärder som främst avser sårbara konsumenter såväl på EU-nivå som på medlemsstatsnivå, eftersom andelen konsumenter som känner sig informerade och skyddade enligt den senaste Eurobarometern är under 50 procent. I synnerhet sårbara grupper har svårt att förstå de alternativ som erbjuds dem: de känner inte till sina rättigheter, möter fler problem och förefaller ovilliga att agera när det uppstår problem.

24.  Europaparlamentet understryker att barn och ungdomar, som alltmer drabbas av de negativa följderna av stillasittande och övervikt, är känsligare för reklam för livsmedel med höga halter av fett, salt och socker. Parlamentet välkomnar de självreglerande initiativ och uppförandekoder som vissa företag introducerat för att begränsa barns och ungdomars exponering för livsmedelsreklam (t.ex. initiativ som har inletts i samband med kommissionens handlingsplattform för åtgärder för kost, fysisk aktivitet och hälsa). Parlamentet uppmanar alla berörda aktörer att på ett effektivt sätt upplysa och informera barn och ungdomar samt deras vårdnadshavare om vikten av en balanserad kost och ett aktivt, hälsosamt liv. I detta avseende efterlyser parlamentet en djuplodande analys från kommissionen om huruvida det krävs strängare bestämmelser om reklam till barn och ungdomar. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ta med skyddet av barn bland de främsta prioriteringarna i konsumentagendan, med särskild fokus på aggressiv och vilseledande reklam på TV och internet.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka konsumenternas kunskap om produktsäkerhet, och särskilt rikta sig till de mest utsatta grupperna av konsumenter såsom barn och gravida kvinnor.

26.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över hur sårbara konsumenter påverkas av rutinmässig användning av beteendestyrd annonsering online och utvecklingen av inkräktande reklammetoder online, särskilt genom bruket av sociala nätverk. Parlamentet uppmanar återigen kommissionen att genomföra en ingående granskning av effekterna av vilseledande och aggressiv reklam på sårbara konsumenter, särskilt barn och ungdomar, före utgången av 2012.

27.  Europaparlamentet betonar att reklam för finansiella investeringsprodukter ofta underlåter att tillräckligt väl förklara de underliggande riskerna och överbetonar möjliga fördelar som ofta inte förverkligas, och därmed utsätter konsumenter av finansiella tjänsteprodukter för förlust av kapital. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa strängare reklamnormer för sofistikerade finansiella produkter riktade till icke-professionella investerare som kanske saknar god förståelse av finansiella risker, inklusive kravet på att man uttryckligen ska ange eventuella förluster som investeraren kan ådra sig.

28.  Europaparlamentet anser att barn och ungdomar är särskilt sårbara när det gäller aggressiv saluföring och reklam. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en ingående analys av effekterna av vilseledande och aggressiv reklam på sårbara konsumenter, särskilt barn och ungdomar.

29.  Europaparlamentet betonar att barn och ungdomar är särskilt sårbara när det gäller användningen av kommunikationsteknik såsom smarta telefoner och spel på internet. Parlamentet anser att skyddsåtgärder bör vidtas för att alltför höga faktureringar ska kunna undvikas under sådana omständigheter.

30.  Europaparlamentet konstaterar att konsumenterna trots den nuvarande lagstiftningen många gånger råkar ut för svårigheter när de reser och ofta befinner sig i utsatt läge, särskilt om resan ställs in eller försenas, och att dessa svårigheter förvärras när konsumenten är funktionshindrad. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att garantera bättre tillgång till information och skadeståndsförfaranden, bland annat om passagerarnas rättigheter och öppenhet i prissättningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin planerade översyn av EU:s lagstiftning om passagerarrättigheter ta hänsyn till situationen för sårbara konsumenter, särskilt personer med nedsatt rörlighet och funktionshinder, och anpassa kompensationsnivåerna, kompensationskriterierna och kompensationsmekanismerna samtidigt som man ser till att de nuvarande bestämmelserna inte försvagas.

31.  Europaparlamentet noterar att digitaliseringen av tjänster kan leda till att konsumenter som av olika anledning inte har tillgång till eller kan använda internet hamnar i ett utsatt läge eftersom de inte kan dra full nytta av fördelarna med e-handel och därför utesluts från en väsentlig del av den inre marknaden, betalar mer för samma produkter eller är beroende av andras assistens. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja konsumenternas förtroende och avskaffa hindren för gränsöverskridande e-handel genom att utveckla en effektiv politik som tar särskild hänsyn till sårbara konsumenters behov i alla åtgärder för att minska den digitala klyftan. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att påskynda genomförandet av den europeiska digitala agendan till förmån för alla medborgare och konsumenter i EU. Parlamentet betonar att man bör uppmuntra insatser från samhället i stort och i synnerhet från företagen för att informera sårbara konsumenter, bland annat äldre personer, att till fullo utnyttja fördelarna med digitaliseringen.

32.  Europaparlamentet betonar att liberaliseringen av de största leveransmarknaderna har ökat konkurrensen, och att detta kan gynna konsumenterna om de har vederbörlig information och kan jämföra priser och byta leverantör. Parlamentet noterar att bristen på insyn i de största leveransmarknaderna, bland annat inom energi- och telekommunikationssektorn, i vissa fall kan ha gjort det svårare för konsumenter i allmänhet och sårbara konsumenter i synnerhet att ta reda på vilken avgift som bäst passar deras behov, att byta leverantör och att förstå sina fakturor. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och företagen att vidta lämpliga åtgärder för att garantera att konsumenter i allmänhet och sårbara konsumenter i synnerhet har tillgång till tydlig, begriplig och jämförbar information om avgifter, villkor och möjlighet till upprättelse, och att de lätt kan byta leverantör.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera att förslaget till direktiv om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och förslaget till förordning om tvistlösning online vid konsumenttvister, som för närvarande ses över, gör det möjligt för sårbara konsumenter att få effektiv tillgång till alternativ tvistlösning, antingen kostnadsfritt eller till så låga kostnader som möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga lämpliga mekanismer för att garantera att man i samband med ett eventuellt inrättande av ett system för grupptalan på EU-nivå beaktar sårbara konsumenters behov i tillräcklig omfattning.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta om antagandet av en bred och sammanhängande politisk och rättslig strategi för att bekämpa sårbarhet, med hänsyn till alla de aktuella situationernas mångfald och komplexitet.

o
o   o

35.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 149, 11.6.2005, s. 22.
(2) EUT L 304, 22.11.2011, s. 64
(3) EUT L 376, 27.12.2006, s. 21.
(4) EUT L 95, 15.4.2010, s. 1.
(5) EUT L 364, 9.12.2004, s. 1.
(6) EUT L 373, 21.12.2004, s. 37.
(7) Antagna texter, P7_TA(2011)0453.
(8) Antagna texter, P7_TA(2011)0491.
(9) EUT C 50, 21.2.2012, s. 1.
(10) Antagna texter, P7_TA(2010)0484.
(11) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.
(12) EGT L 201, 31.7.2002, s. 37.
(13) EGT L 178, 17.7.2000, s. 1.
(14) EUT C 349 E, 22.12.2010, s. 1.
(15) EUT C 349 E, 22.12.2010, s. 25.
(16) EUT C 46 E, 24.2.2010, s. 26.
(17) EUT C 295 E, 4.12.2009, s. 43.

Senaste uppdatering: 1 augusti 2013Rättsligt meddelande