Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2009/2212(INL)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0352/2011

Ingivna texter :

A7-0352/2011

Debatter :

PV 23/05/2012 - 6
CRE 23/05/2012 - 6

Omröstningar :

PV 23/05/2012 - 8.6
CRE 23/05/2012 - 8.6
Röstförklaringar
Röstförklaringar
PV 16/04/2014 - 7.34

Antagna texter :

P7_TA(2012)0219
P7_TA(2014)0429

Antagna texter
PDF 140kWORD 74k
Onsdagen den 23 maj 2012 - Strasbourg Slutlig utgåva
Europaparlamentets undersökningsrätt
P7_TA(2012)0219A7-0352/2011
Text
 Konsoliderad text

Europaparlamentets förslag av den 23 maj 2012 till Europaparlamentets förordning om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt och om upphävande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG (2009/2212(INI)) (1)

-----------------------

(1) Parlamentet beslutade att skjuta upp omröstningen om resolutionsförslaget enligt artikel 41 tredje stycket i arbetsordningen (A7-0352/2011).


FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS FÖRORDNING
om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt och om upphävande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG

Europaparlamentet utfärdar denna förordning

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 226 tredje stycket,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av rådets samtycke(1) ,

med beaktande av kommissionens samtycke(2) ,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)  Genom Lissabonfördraget skapades förutsättningar för en förnyad och förstärkt institutionell balans inom unionen, som ger dess institutioner möjlighet att fungera mer effektivt, öppet och demokratiskt. Inom ramen för detta förstärktes och utvidgades Europaparlamentets politiska kontrollbefogenheter. Enligt både nationell parlamentarisk praxis och kraven i fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (nedan kallade fördragen ) bör Europaparlamentets undersökningskommittéer därför förstärkas och bör beviljas särskilda, konkreta och tydligt avgränsade befogenheter som ligger mer i linje med parlamentets politiska betydelse och befogenheter, samtidigt som proportionalitetsprincipen enligt artikel 5 i EU-fördraget respekteras. Befogenheterna för undersökningskommittéerna, som är utomordentliga politiska kontrollinstrument, bör inte påverka de andra institutionernas ansvarsområden.

(2)  Den 19 april 1995 antog Europaparlamentet, rådet och kommissionen beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG(3) om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt. I beslutet anges att beslutets bestämmelser kan komma att ses över mot bakgrund av gjorda erfarenheter.

(3)  Med tanke på den förnyade institutionella balans som har skapats i och med Lissabonfördraget och den erfarenhet som Europaparlamentets undersökningskommittéer har förvärvat bör beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG upphävas och ersättas med en ny förordning.

(4)  Enligt nyttoprincipen, som erkänns i EU-domstolens rättspraxis(4) , bör Europaparlamentet och dess undersökningskommittéer ges nödvändiga befogenheter för att kunna fullgöra de uppgifter som undersökningsrätten medför. Därför är det mycket viktigt att unionsinstitutionerna, unionsorganen och medlemsstaterna vidtar alla nödvändiga åtgärder för att underlätta fullgörandet av dessa uppgifter.

(5)  Det bör inte tillsättas någon undersökningskommitté i de fall där de påstådda omständigheterna är föremål för en domstolsprövning och domstolsförfarandet ännu inte har avslutats. För att undvika eventuella konflikter mellan undersökningar av politisk karaktär och undersökningar av rättslig karaktär bör Europaparlamentet emellertid ha rätt att utreda huruvida det är nödvändigt att avbryta en undersökningskommittés undersökningar, om ett domstolsförfarande som har något samband med de påstådda förhållandena inleds efter det att en undersökningskommitté har tillsatts.

(6)  Enligt principerna om insyn, god förvaltning och demokratisk ansvarsskyldighet bör undersökningskommittéernas arbete och i synnerhet utfrågningarna vara offentliga. Undersökningskommittéerna bör emellertid även kunna förhandla inom stängda dörrar och upprätta lämpliga sekretessregler för att garantera att undersökningarna blir effektiva, skydda medlemsstaternas centrala intressen, garantera dataskydd och integritetsskydd, med särskild hänsyn till unionens dataskyddslagstiftning, och skydda fysiska och juridiska personers kommersiella intressen.

(7)  Syftet med undersökningsrätten, som är en viktig del av de parlamentariska övervakningsbefogenheterna, är att avgöra hur det befintliga regelverket har tillämpats. Det är därför mycket viktigt att undersökningskommittéerna kan förlita sig på sakuppgifter som samlats in under undersökningens gång. I detta syfte bör en undersökningskommitté kunna höra EU-institutionernas medlemmar och medlemsstaternas regeringsmedlemmar, ta emot vittnesmål från Europeiska unionens eller medlemsstaternas tjänstemän och övriga anställda, ta emot vittnesmål från enskilda personer som är bosatta inom EU, begära in expertrapporter, begära in handlingar och utföra undersökningar på plats.

(8)  Undersökningarna bör utföras med fullständig respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt principen om rättvisa. Berörda personer bör ha rätt att yttra sig om uppgifter som rör dem.

(9)  Undersökningskommittéerna bör fullt ut respektera rättigheterna för de personer de kallar som vittnen, i enlighet med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(10)  Undersökningarna bör också beakta principen att slutsatserna från en undersökning endast bör grundas på fakta som har bevisvärde. Därför bör en undersökningskommitté särskilt ha rätt till att få tillgång till alla relevanta handlingar som unionens institutioner eller organ och medlemsstaterna förfogar över, eller om handlingen anses vara relevant för undersökningens resultat, handlingar från varje annan fysisk eller juridisk person.

(11)  Enligt principen om lojalt samarbete och åtagandet att bidra till upprätthållandet av unionens rättsordning bör berörda unionsinstitutioner eller unionsorgan och medlemsstater på begäran av en undersökningskommitté utse en tjänsteman eller annan anställd som de bemyndigar att uppträda inför undersökningskommittén. Vidare bör det vara möjligt för en undersökningskommitté att höra de kommissionsledamöter som ansvarar för det undersökta ärendet, om deras vittnesmål bedöms vara viktigt och nödvändigt för en verklig bedömning av ärendet.

(12)  För att garantera att undersökningskommitténs slutsatser grundas på fakta som har bevisvärde bör kommittén emellertid också ha rätt att begära att varje annan person som är bosatt i unionen ska höras. Vittnen bör vara skyldiga att besvara de frågor som ställs till dem beredvilligt, fullständigt och sanningsenligt. Om unionens tjänstemän och övriga anställda inte bemyndigas, enligt artiklarna 17 och 19 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska unionen, som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68(5) , och i artikel 11 i anställningsvillkoren för övriga anställda, som fastställs i samma förordning, att hörsamma undersökningskommitténs kallelser, inställa sig, avge utlåtanden och vittna personligen, bör den tjänsteman eller myndighet som ansvarar för beslutet att inte bemyndiga de berörda personerna inställa sig inför kommittén och ange skälen till sitt beslut.

(13)  Genom att ratificera fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samtyckte medlemsstaterna även till att ge Europaparlamentet rätt att undersöka påstådda överträdelser eller missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten. Medlemsstaterna bör följaktligen garantera att deras nationella myndigheter i enlighet med bestämmelserna i den nationella lagstiftningen bistår undersökningskommittéerna på lämpligt sätt så att dessa kan fullgöra sin uppgift.

(14)  För att stärka den demokratiska kontrollen på unionsnivå beviljas undersökningskommittéerna utökade befogenheter i enlighet med denna förordning. För att ge rättslig verkan åt dessa bestämmelser, göra undersökningarna effektivare och i högre grad anpassa dem till nationell parlamentarisk praxis bör denna förordning möjliggöra effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder i väldefinierade fall. Det bör ankomma på medlemsstaterna att se till att vissa överträdelser blir föremål för lämpliga påföljder enligt deras nationella lagstiftning och att de inleder lämpliga rättsliga förfaranden mot personer som har begått sådana överträdelser.

(15)  Det är viktigt att respektera maktfördelningsläran, som föreskriver att den lagstiftande makten (parlamentet), den verkställande makten (regeringen) och den dömande makten (domstolarna) ska hållas i sär för att förhindra maktmissbruk.

(16)  Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avsnitt 1

Syfte och allmänna bestämmelser om inrättandet av undersökningskommittéer

Artikel 1

Syfte

1.  Denna förordning fastställer närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets rätt att, vid fullgörandet av sina uppgifter och utan att det påverkar de befogenheter som fördragen tilldelar andra institutioner och organ, undersöka påstådda överträdelser eller missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten som orsakats av en unionsinstitution eller ett unionsorgan, av ett offentligt administrativt organ i en medlemsstat eller av en person som av unionslagstiftningen bemyndigats att genomföra denna lagstiftning.

2.  Bestämmelser om undersökningskommittéernas interna organisation ska fastställas i Europaparlamentets arbetsordning.

Artikel 2

Tillsättning av och mandat för undersökningskommittéer

1.  Europaparlamentet kan på de villkor och inom de gränser som fastställs i fördragen tillsätta en tillfällig undersökningskommitté.

2.  Europaparlamentet kan på begäran av en fjärdedel av sina ledamöter tillsätta en sådan undersökningskommitté.

3.  I beslutet om tillsättning av en undersökningskommitté ska kommitténs mandat fastställas, särskilt

   a) sakfrågan och undersökningens syfte med hänvisning till de relevanta bestämmelserna i unionsrätten,
   b) undersökningskommitténs sammansättning, som ska utgöras av en balanserad representation av de politiska grupperna,
   c) tidsfristen för inlämnande av undersökningskommitténs rapport, som inte får överskrida 12 månader från och med kommitténs första sammanträde; denna tidsfrist kan efter ett motiverat beslut av Europaparlamentet förlängas två gånger med högst tre månader.

Artikel 3

Upplösning av en undersökningskommitté

Undersökningskommittén ska upplösas

   a) när den har överlämnat sin rapport, eller
   b) vid utgången för tidsfristen för överlämnandet av rapporten, eller,
   c) under alla omständigheter, vid utgången av valperioden.

Artikel 4

Ny undersökning

En undersökningskommitté får inte tillsättas eller tillsättas på nytt angående en sak som redan varit föremål för undersökning av en undersökningskommitté förrän det har gått minst 12 månader sedan den förra undersökningskommittén upplöstes i enlighet med artikel 3 a eller 3 b; det krävs också att nya omständigheter har framkommit. En undersökningskommitté får emellertid alltid tillsättas om det framkommit nya, allvarliga omständigheter som anses kunna leda till att viktiga slutsatser ändras.

Avsnitt 2

Allmänna förfaranderegler

Artikel 5

Oförenlighet

1.  En undersökningskommitté får inte utreda en sak som är föremål för rättslig prövning vid en domstol, så länge som den rättsliga prövningen inte är avslutad.

2.  Om rättsliga förfaranden rörande den aktuella sakfrågan inleds efter det att en undersökningskommitté har tillsatts ska Europaparlamentet undersöka huruvida det är nödvändigt att avbryta kommitténs undersökning under den tid då det rättsliga förfarandet pågår i enlighet med artikel 226 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Den tidsperiod då undersökningen avbryts ska inte räknas in i den tidsfrist som avses i artikel 2.3 c.

3.  Inom en tidsfrist på två månader, antingen efter inrättandet av en undersökningskommitté eller efter det att kommissionen har informerats om att undersökningskommittén har förelagts ett påstående om att en medlemsstat har överträtt unionslagstiftningen, får kommissionen underrätta Europaparlamentet om att en sak som är hänskjuten till en undersökningskommitté är underkastad ett förberedande unionsförfarande. I detta fall ska undersökningskommittén vidta alla nödvändiga åtgärder för att kommissionen fullt ut ska kunna utöva de befogenheter den tilldelats i enlighet med fördragen.

Artikel 6

Offentliga förhandlingar

1.  Undersökningskommitténs förhandlingar, särskilt utfrågningar som anordnas av kommittén, ska vara offentliga.

2.  Förhandlingarna kan undantagsvis ske inom stängda dörrar på begäran av en fjärdedel av ledamöterna av undersökningskommittén, eller på begäran av en unionsinstitution eller ett unionsorgan eller berörda nationella myndigheter. Om en person som avlägger vittnesmål eller en expert begär att höras inom stängda dörrar ska undersökningskommittén ta ställning till denna begäran och de påstådda skälen till det inom stängda dörrar.

De sekretessbelagda uppgifter som avses i artikel 8 ska behandlas inom stängda dörrar.

Artikel 7

Personer som omnämns i förbindelse med en undersökning

Om omnämnandet av en person i förbindelse med en undersökning kan åsamka denne skada ska undersökningskommittén underrätta personen om detta. Undersökningskommittén ska höra en sådan person om han eller hon så begär.

Artikel 8

Sekretess

1.  De upplysningar som den tillfälliga undersökningskommittén samlar in får endast användas för att fullgöra dess uppgifter. Upplysningarna får inte offentliggöras om de innehåller sekretessbelagda uppgifter eller uppgifter av konfidentiell natur. Sekretessbelagda uppgifter ska behandlas och skyddas av Europaparlamentet i enlighet med dess interna regler för ”säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter” och andra sekretessbelagda uppgifter som inte säkerhetsklassificerats.

2.  Punkt 1 gäller även för offentliggörande av upplysningar som

   a) skulle undergräva dataskyddet och integritetsskyddet, särskilt när det gäller unionens lagstiftning om skydd av personuppgifter, eller
   b) undergräva en fysisk eller juridisk persons affärsintressen, inklusive immateriella rättigheter, eller
   c) åsamka unionens eller en eller flera av dess medlemsstaters intressen betydande skada.

3.  Medlemmarna av den tillfälliga undersökningskommittén och varje annan person som i sin tjänsteutövning får kännedom om sakförhållanden, information, kunskap, dokument eller annat där sekretess gäller i enlighet med en medlemsstats eller unionsinstitutions bestämmelser är skyldig att bibehålla denna sekretess gentemot obehöriga personer och allmänheten, även efter att deras tjänsteutövning har upphört.

Artikel 9

Samarbete

Unionens institutioner och organ och medlemsstaternas nationella myndigheter, som ska agera i enlighet med bestämmelserna i unionslagstiftningen och den nationella lagstiftningen, ska hjälpa undersökningskommittén att fullgöra sina uppgifter i enlighet med principen om lojalt samarbete.

Artikel 10

Meddelanden

Alla meddelanden till medlemsstaternas nationella myndigheter för genomförandet av denna förordning ska gå via medlemsstaternas fasta representationer vid Europeiska unionen.

Artikel 11

Resultat av undersökningar

1.  Undersökningskommitténs slutrapport ska överlämnas till Europaparlamentet.

2.  Kommitténs slutrapport får innehålla en minoritetsreservation, förutsatt att minst en fjärdedel av kommitténs ledamöter stöder minoritetsreservationen.

3.  Europaparlamentet får överlämna de rekommendationer som det har antagit på grundval av slutrapporten till unionsinstitutionerna eller unionsorganen eller till medlemsstaterna för vidarebefordran till de behöriga myndigheterna.

Avsnitt 3

Undersökningar

Artikel 12

Utförande av undersökningar

1.  För att företa undersökningar inom ramen för sitt uppdrag får undersökningskommittén, om inte annat sägs i artiklarna 14 till 18,

   höra medlemmar av unionens institutioner och regeringsmedlemmar från medlemsstaterna,
   ta emot vittnesmål från tjänstemän och andra anställda i unionen eller medlemsstaterna,
   ta emot vittnesmål från andra personer som är bosatta i unionen,
   begära in expertrapporter,
   begära in handlingar,
   utföra undersökningar på plats.

2.  Undersökningskommittén får be nationella myndigheter om hjälp under sina undersökningar.

3.  Om påstådda överträdelser eller missförhållanden i samband med tillämpningen av unionsrätten involverar ett eventuellt ansvar hos ett organ eller en myndighet i medlemsstaterna kan undersökningskommittén uppmana parlamentet i den berörda medlemsstaten att samarbeta i undersökningen.

Europaparlamentet kan i det syftet ingå interparlamentariska avtal med medlemsstaternas parlament.

Artikel 13

Undersökningar på plats

Undersökningskommittén får genomföra undersökningar på plats. Dessa undersökningar ska i förekommande fall genomföras i samarbete med de nationella myndigheterna i enlighet med nationell lagstiftning.

Artikel 14

Begäran om handlingar

1.  Unionsinstitutionerna och unionsorganen ska på undersökningskommitténs begäran tillhandahålla undersökningskommittén alla relevanta handlingar som de förfogar över.

2.  Medlemsstaternas myndigheter ska på begäran av undersökningskommittén tillhandahålla alla relevanta handlingar som de förfogar över i enlighet med bestämmelserna i nationell lagstiftning och på de villkor som anges i artikel 346.1 a och b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Undersökningskommittén får begära att varje annan berörd fysisk eller juridisk person ska tillhandahålla sådana handlingar som den anser nödvändiga för att på ett tillfredsställande sätt genomföra en undersökning. Sådana personer ska utan att det påverkar deras skyldigheter enligt unionsrätten och nationell lag rätta sig efter kommitténs begäran. De kan hävda de rättigheter de skulle åtnjuta enligt nationell lagstiftning i händelse av beslag av föremål av nationella brottsbekämpande myndigheter.

4.  I begäran om handlingar ska följande uppgifter anges: rättslig grund och syfte med begäran, vilka handlingar som efterfrågas samt tidsfrist för tillhandahållande av handlingarna. I begäran ska också anges eventuella följder av en ogrundad vägran att tillhandahålla de begärda handlingarna.

Artikel 15

Vittnen

1.  Med enskild individ avses i denna förordning en fysisk person som avger vittnesmål i en utfrågning inför en undersökningskommitté i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

Undersökningskommittén får begära att varje person som är bosatt i Europeiska unionen deltar i en utfrågning inför undersökningskommittén, om detta är nödvändigt för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter

Begäran ska alltid innehålla uppgifter om den berörda enskilda individens förnamn, efternamn och adress och ska också ange exakt ämne för förhöret samt skälen till att undersökningskommittén vill höra den enskilda individen. Undersökningskommittén ska översända kallelsen till den behöriga nationella myndigheten i den medlemsstat där den enskilda individen är bosatt eller har sin hemvist i enlighet med artikel 10. I enlighet med principen om lojalt samarbete och de relevanta lagbestämmelserna ska den behöriga nationella myndigheten kalla den enskilda individen att inställa sig inför undersökningskommittén.

2.  De enskilda individerna ska beredvilligt, fullständigt och sanningsenligt besvara de frågor som ställs till dem av undersökningskommitténs ledamöter. De får åberopa den rätt att vägra avge vittnesmål som de skulle åtnjuta om de hade begärt att höras av en parlamentarisk undersökningskommitté eller ett liknande organ i sin bosättningsmedlemsstat, eller – i avsaknad av en sådan kommitté eller ett sådant organ – i den medlemsstat där utfrågningen hålls.

De enskilda individerna ska i förväg informeras om sina rättigheter och skyldigheter och om eventuella följder av en ogrundad vägran att bevilja begäran att höras, avgivande av falskt vittnesmål eller bestickning av enskilda individer.

Artikel 16

Vittnesmål av medlemmar av unionens institutioner och regeringsmedlemmar från medlemsstaterna

Undersökningskommittén kan uppmana unionens institutioner – med undantag av Europeiska unionens domstol – eller medlemsstaternas regeringar att utse en eller flera av sina medlemmar att delta i kommitténs arbete, förutsatt att deras vittnesmål bedöms vara viktigt och nödvändigt för en verklig bedömning av ärendet.

Efter en begäran enligt första stycket ska kommissionen utse en eller flera kommissionsledamöter med ansvar för ärendet att uppträda inför undersökningskommittén.

Artikel 17

Tjänstemän och andra anställda i unionen eller medlemsstaterna

1.  Undersökningskommittén kan uppmana en unionsinstitution eller ett unionsorgan att utse en eller flera av sina tjänstemän eller andra anställda att delta i kommitténs arbete.

Unionsinstitutionerna eller unionsorganen ska utse de tjänstemän eller andra anställda som de bemyndigar att uppträda inför undersökningskommittén.

2.  Undersökningskommittén får kalla en särskild tjänsteman eller annan anställd i unionen att vittna i en fråga som är förknippad med hans eller hennes yrkesmässiga plikter om den anser att det är nödvändigt att höra den personen för att den ska kunna fullgöra sin uppgift. Om den berörda tjänstemannen eller annan anställd inte är bemyndigad i enlighet med artiklarna 17 och 19 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskapen och artikel 11 i anställningsvillkoren för övriga anställda i dessa gemenskaper att hörsamma kommitténs kallelser, inställa sig till förhör och personligen avge utlåtande eller vittnesmål, ska den tjänsteman eller myndighet som är ansvarig för att neka detta bemyndigande inställa sig inför undersökningskommittén och förklara skälen till detta.

3.  Undersökningskommittén får begära att medlemsstaterna utser en eller flera av sina tjänstemän att delta i dess förfaranden.

4.  De berörda medlemsstaterna ska utse de tjänstemän som de bemyndigat att inställa sig inför undersökningskommittén, om inte annat följer av den berörda medlemsstatens lagstiftning.

De berörda tjänstemännen ska yttra sig på sina regeringars vägnar och efter instruktion från dessa. De ska fortsätta att vara bundna av de förpliktelser som följer av de för dem gällande föreskrifterna.

Om en sådan tjänsteman inte bemyndigats att avge vittnesmål inför undersökningskommittén ska en företrädare som getts befogenhet att fatta bindande beslut för denna medlemsstats regering inställa sig inför kommittén och förklara skälen till detta.

Artikel 18

Experter

1.  Undersökningskommittén får besluta att rapporter ska inhämtas från en eller flera experter. I beslutet om anlitande av experter ska kommittén ange experternas uppgifter samt tidsfrister för inlämnandet av rapporter.

2.  Experter får endast yttra sig i frågor som uttryckligen har hänskjutits till dem.

3.  Undersökningskommittén kan på förslag från en expert begära att en person som är bosatt i Europeiska unionen ska höras i enlighet med artiklarna 15 till 17.

4.  Efter det att experten har avgett sin rapport kan han eller hon höras av undersökningskommittén.

Artikel 19

Påföljder

1.  Vägran eller underlåtande att fullgöra de skyldigheter som fastställs i denna förordning ska noteras formellt.

Europaparlamentets talman kan helt eller delvis meddela innehållet i en sådan not och ska se till att det innehåll som meddelats även offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning .

2.  Medlemsstaterna ska se till att följande överträdelser av denna förordning är föremål för lämpliga påföljder enligt sin nationella lagstiftning:

   Ogrundad vägran att tillhandahålla begärda handlingar.
   Ogrundad vägran från enskilda individers sida att hörsamma begäran om att höras.
   Avgivande av falskt vittnesmål.
   Bestickning av enskilda individer.

Påföljderna ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande samt motsvara de påföljder som tillämpas för motsvarande överträdelser i samband med undersökningskommittéers arbete i de nationella parlamenten.

3.  När en person skäligen misstänks för att ha begått någon av de överträdelser som anges i punkt 2 ska den medlemsstat där personen är bosatt vidta lämpliga rättsliga åtgärder mot honom eller henne i enlighet med nationell lagstiftning.

Artikel 20

Kostnader

Kostnader för resa och uppehälle för ledamöter och tjänstemän eller andra anställda vid unionens institutioner och organ ska täckas av dessa institutioner och organ. Kostnader för resa och uppehälle för andra personer som hörs av en undersökningskommitté ska ersättas av Europaparlamentet i enlighet med gällande tak för utfrågning av experter.

Avsnitt 4

Slutbestämmelser

Artikel 21

Upphävande

Beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG ska upphöra att gälla.

Artikel 22

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Den ska börja tillämpas …(6) .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar

Talmannen

(1) EUT ...
(2) EUT ...
(3) EGT L 78, 6.4.1995, s. 1.
(4) Dom i de förenade målen 281, 283–285 och 287/85, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Förenade kungariket mot kommissionen, REG 1987, s. 3203, punkt 28.
(5) EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.
(6)* EUT: Vänligen för in följande datum: tolv månader efter förordningens ikraftträdande.

Senaste uppdatering: 1 augusti 2013Rättsligt meddelande