Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2012/2321(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0222/2013

Ingivna texter :

A7-0222/2013

Debatter :

PV 01/07/2013 - 22
CRE 01/07/2013 - 22

Omröstningar :

PV 02/07/2013 - 9.14

Antagna texter :

P7_TA(2013)0301

Antagna texter
PDF 196kWORD 33k
Tisdagen den 2 juli 2013 - Strasbourg Slutlig utgåva
Kooperativs bidrag till att övervinna krisen
P7_TA(2013)0301A7-0222/2013

Europaparlamentets resolution av den 2 juli 2013 om kooperativs bidrag till att övervinna krisen (2012/2321(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 54,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 3.3,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om den sociala ekonomin(1) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2012 om stadgan för europeiska kooperativa föreningar vad gäller arbetstagarinflytande(2) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2013 med rekommendationer till kommissionen om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar(3) ,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)(4) ,

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 94/1069/EG av den 7 december 1994 om överlåtelser av små och medelstora företag(5) ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande om överlåtelser av små och medelstora företag(6) ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande om främjande av kooperativa föreningar i Europa (COM(2004)0018),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om initiativ för socialt företagande (COM(2011)0682),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om kooperativ och omstrukturering(7) ,

–  med beaktande av ILO:s rekommendation 193 om främjande av kooperativ, som antagits av regeringarna i alla 27 nuvarande EU-medlemsstater, och med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution från 2001 Cooperatives in Human Development och det faktum att FN utlyste 2012 till Kooperationens år,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A7–0222/2013).

Inledning

1.  Europaparlamentet påpekar att kooperativen, vid sidan av andra företag inom den sociala ekonomin, spelar en viktig roll i den europeiska ekonomin, särskilt i kristider, genom att de kombinerar lönsamhet med solidaritet, skapar högkvalitativa arbetstillfällen, stärker den sociala, ekonomiska och regionala sammanhållningen och genererar socialt kapital. Dessutom bör företagen inom den sociala ekonomin dra nytta av en tydligare och mer samstämd lagstiftning, som tar tillbörlig hänsyn till den stora mångfalden bland institutionerna inom den sociala ekonomin och deras särdrag.

2.  Europaparlamentet konstaterar att kooperativen blir allt viktigare inom EU och att det finns cirka 160 000 kooperativa företag som ägs av 123 miljoner medlemmar och som sysselsätter fler än 5,4 miljoner människor – inbegripet cirka 50 000 kooperativa industri- och tjänsteföretag med 1,4 miljoner anställda – och att kooperativen bidrar till i genomsnitt ungefär 5 procent av BNP i varje medlemsstat. Under de senaste åren har det bildats flera hundra kooperativa industri- och tjänsteföretag genom omstruktureringar av krisdrabbade företag eller företag som saknar efterträdare, vilket gjort att lokala ekonomiska verksamheter och arbetstillfällen har kunnat räddas och vidareutvecklas. Parlamentet konstaterar att kooperativa grupper inom industrin och tjänstesektorn har spelat en avgörande roll för den regionala utvecklingen i vissa av EU:s mest industrialiserade regioner. De så kallade sociala kooperativen, som är specialiserade på arbetstagarintegration, sysselsätter fler än 30 000 personer med funktionsnedsättning och missgynnade personer inom industri- och tjänstesektorn. Parlamentet understryker att kooperativen har blivit en modell för egenföretagare och inom de fria yrkena och att denna modell har blivit mycket vanligare inom nya sektorer, till exempel social service, hälso- och sjukvård, digitala tjänster, stödtjänster för företag och allmännyttiga tjänster som tidigare tillhandahållits av den offentliga sektorn (till exempel miljötjänster och förvaltning av naturområden, utbildning och kultur samt elproduktion med hjälp av förnybara energikällor). Parlamentet konstaterar att kooperativ därför har en mycket viktig funktion att fylla i EU för ekonomin, samhället, den hållbara utvecklingen och sysselsättningen, förutom att de tjänar som språngbräda för den sociala innovationen, som är ett huvudtema i både Europa 2020-strategin och Horisont 2020, och att de bidrar till att uppnå målet om en hållbar ekonomisk och social utveckling i de regionala och lokala samhällena.

3.  Europaparlamentet framhåller att den kooperativa företagsmodellen bidrar till verklig ekonomisk mångfald och är helt nödvändig för den ”sociala marknadsekonomin” och till fullo överensstämmer med EU-fördragets värderingar och med målsättningarna inom Europa 2020-strategin.

4.  Europaparlamentet påpekar att många kooperativ till och med har visat sig ha bättre återhämtningsförmåga i kristider än många konventionella företag, sett till såväl sysselsättningsnivå som företagsnedläggningar, och konstaterar att kooperativ trots krisen har skapats i nya och innovativa sektorer och att det finns omfattande exempel på detta, särskilt i fallet med kooperativa banker och industri- och tjänstekooperativ (arbetstagarkooperativ, sociala kooperativ och kooperativ av små och medelstora företag). Parlamentet påpekar att utvecklingen av kooperativ, som modell, har visat sig kunna tillgodose nya behov och stimulera sysselsättning bättre än andra modeller, tack vare kooperativens goda förmåga att anpassa sig till förändringar och upprätthålla den ekonomiska verksamheten när den befinner sig i riskzonen genom att fortsätta att eftersträva sina egna målsättningar. Parlamentet understryker dessutom den strategiska roll som spelas av kooperativ bestående av små och medelstora företag, vilka kan finna kollektiva lösningar på gemensamma problem och ge omfattande stordriftsfördelar. Dessutom framhåller parlamentet den allt större betydelsen av ”lokalsamhällskooperativ” som, särskilt i avlägsna och missgynnade områden, gör det möjligt för medborgarna att vara direkt delaktiga i tillgodoseendet av olika behov såsom social service och hälso- och sjukvård, skolundervisning, kommersiella tjänster och kommunikationer.

5.  Europaparlamentet anser att kooperativen kan främja företagandet på mikroekonominivå på ett effektivt sätt i ekonomiska kristider eftersom de gör det möjligt för småföretagare, ofta grupper av medborgare, att axla företagaransvar. I detta sammanhang stöder parlamentet utvecklingen av kooperativ inom den sociala sektorn och välfärdssektorn, då de möjliggör ökat socialt deltagande för de svagaste grupperna.

6.  Europaparlamentet menar att den kooperativa modellen, tack vare sin decentraliserade karaktär, avsevärt bidrar till förverkligandet av prioriteringarna i direktiv 2009/28/EG om förnybara energikällor till 2020 och övergången från fossil energi till förnybar energi. Parlamentet påpekar, med anknytning till detta, att över 1 000 kooperativ för förnybar energi har skapats av medborgare. Kooperativ som är verksamma på området förnybar energi gör det möjligt för personer ur allmänheten att bli kooperativa medlemmar av lokala projekt, och främjar investeringar i projekt för förnybar energi, vilket i sin tur ökar samhällets acceptans för nya anläggningar för förnybar energi. Allmänhetens delaktighet i energiproduktionen kan öka deras medvetenhet om behovet av en hållbar och effektiv energiförbrukning samt deras makt över energikostnaderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt den funktion som energikooperativ kan fylla för att öka användningen av förnybara energikällor och förbättra energieffektiviteten.

7.  Europaparlamentet anser att denna goda bärkraft till stor del beror på den kooperativa förvaltningsmodellen, som bygger på gemensamt ägande, demokratisk ekonomisk delaktighet och kontroll, organisation och styrning från delägarnas sida samt ansvar gentemot lokalsamhället. Parlamentet understryker att denna bärkraft också beror på kooperativens karaktäristiska kapitalackumuleringsmetod, som är mindre beroende av utvecklingen av finansmarknader och går ut på dels att överskottet läggs till tillgångarna, om möjligt delvis odelbart (särskilt i form av tillgångar som förstärker den kooperativa rörelsen i allmänhet, efter betalning av eventuella utestående skulder i fall av konkurs), dels att företagens mål uppnås, och uppvisar välavvägda sociala och ekonomiska målsättningar och målet att förbättra driften och verksamheten. Parlamentet anser att denna modell bidrar till att kooperativen intar ett långsiktigt förhållningssätt över generationer och till att de blir förankrade i den lokala ekonomin, vilket medverkar till en hållbar utveckling på lokal nivå och förhindrar att de utlokaliserar sin verksamhet ens när de internationaliserar den.

8.  Europaparlamentet konstaterar att de kooperativa företagen kan tillgodose befintliga och nya behov på ett effektivt sätt på områden såsom förvaltning av kulturtillgångar och kreativitet samt miljöhållbarhet med anknytning till nya livs- och konsumtionsstilar. Parlamentet poängterar att kooperativen även har främjat värderingar såsom skyddet av lagligheten. Italien är ett exempel på detta, där förvaltningen av tillgångar som beslagtagits från maffian har anförtrotts kooperativ.

9.  Europaparlamentet anser att kooperativen bör inbegripas till fullo i målsättningarna för EU:s näringslivspolitik och de åtgärder som vidtas inom ramen för den, bland annat mot bakgrund av deras grundläggande bidrag till omstruktureringarna inom industrin, som är av avgörande betydelse inom EU:s nya näringslivspolitik.

10.  Europaparlamentet noterar även att kooperativen genom att samarbeta med varandra kan dra nytta av stordriftsfördelar och utbyta erfarenheter och bästa praxis samt samla eller överföra mänskliga och finansiella resurser vid behov. Parlamentet menar att denna inneboende flexibilitet gör att kooperativen kan överleva även under de svåraste kristider.

11.  Europaparlamentet konstaterar att det finns en mängd goda exempel i de olika medlemsstaterna där kooperativa företag uppnått utmärkta resultat sett till tillväxt, sysselsättning, fortlevnad och bildande av nya företag, till exempel systemet med engångsbetalning i Spanien och Marcoralagen i Italien, som gör det möjligt att finansiera bildandet av nya kooperativ med hjälp av arbetslöshetsunderstöd samt företagarkooperativ i Frankrike, Sverige och Belgien, och vill dessutom belysa grupper av enskilda kooperativ som på frivillig basis kan gå samman i stora företagsgrupper på områden såsom industri, jordbruk, distribution, finanssektorn, FoU och högre utbildning. Parlamentet konstaterar att den kooperativa föreningsformen, till exempel efter British trust-företagets modell, också kan vara en effektiv modell för god förvaltning inom professionella eller halvprofessionella idrottsorganisationer, som samtidigt underlättar omfattande delaktighet av de närmast berörda parterna – supportrarna – i förvaltningen av en klubb (oavsett om den är professionell eller inte). Parlamentet uppmanar kommissionen att grundligt utvärdera denna goda praxis och huruvida det vore lämpligt att inbegripa den i EU:s näringslivspolitik.

12.  Europaparlamentet menar att kooperativen på ett viktigt sätt bidrar till den europeiska ekonomin och stabiliteten på arbetsmarknaden, särskilt i de rådande kristiderna.

13.  Europaparlamentet understryker behovet av att utveckla bland annat modellen med företagarkooperativ, som gör det möjligt för företag att byggas upp stegvis för att tillgodose de deltagande företagarnas behov och utvecklas i takt med verksamhetens utveckling.

14.  Europaparlamentet konstaterar dock att kooperativen inte är immuna mot misslyckanden.

15.  Europaparlamentet konstaterar att situationen skiftar mycket mellan de olika medlemsstaterna och återspeglar rättsliga och begreppsmässiga skillnader. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att granska de befintliga lagstiftningarna för att försöka hitta gemensamma nämnare som gör det möjligt att, med respekt för subsidiaritetsprincipen, harmonisera grundläggande delar av dem för att undanröja hindren för kooperativens utveckling.

16.  Europaparlamentet understryker att de anställda tar en avsevärd ekonomisk risk när de bildar ett kooperativ eller när ägandet av ett företag överlåts på de anställda. Parlamentet konstaterar att god förvaltning, särskilt inom arbetstagarkooperativ, är mycket beroende av att det finns stöd för och övervakning av de anställdas sätt att bedriva företagsverksamhet.

Regelverk

17.  Europaparlamentet anser att man bör stärka denna inbyggda kapacitet till återhämtning genom att på vederbörligt sätt beakta kooperativen i all relevant EU-politik för en smart och hållbar tillväxt för alla, även genom en annorlunda modell av ekonomisk utveckling som är i linje med den europeiska sociala modellen, och genom att harmonisera den befintliga EU-lagstiftningen om kooperativ. Kooperativens viktiga roll bör i synnerhet nämnas i handlingsplanen för företagande 2020. Nödvändiga åtgärder bör vidtas för att säkerställa lika villkor för kooperativ och andra företagsformer, samtidigt som kooperativens målsättningar, arbetsmetoder och sociala karaktär bevaras.

18.  Europaparlamentet påminner om att EU genom lagstiftning måste erkänna och likabehandla de skiftande typerna av företagande i syfte att skapa respekt för principen om frihet att bedriva verksamhet oavsett företagets status. Parlamentet beklagar att kommissionen i sin handlingsplan för företagande 2020 inte lägger större vikt vid betydelsen av den sociala ekonomins företag, utan inskränker sig till att nämna deras bidrag till sysselsättningen och den sociala innovationen och deras större svårigheter att få tag på finansiering jämfört med små och medelstora företag.

19.  Europaparlamentet uppmanar följaktligen kommissionen att förstärka sina tjänsteavdelningar genom att inrätta en enhet med ansvar för kooperativ och andra organisationer inom den sociala ekonomin (till exempel ömsesidiga bolag, stiftelser och ekonomiska föreningar), som syftar till att ägna större uppmärksamhet åt åtgärder inriktade på att säkerställa en lämplig resursnivå och att övervaka och vida åtgärder för policyutveckling avseende organisationer inom den sociala ekonomin. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att ägna tillräcklig uppmärksamhet åt omstruktureringen till kooperativ av industri- och tjänsteföretag som är krisdrabbade eller saknar efterträdare, genom inrättandet av tjänster för detta ändamål.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa mer flexibilitet inom bestämmelserna om offentlig upphandling för personaldrivna företag, till exempel genom att införa en tidsbegränsad reservation.

21.  Europaparlamentet uppmanar vidare kommissionen att säkerställa att åtgärderna inom initiativet för socialt företagande samordnas och att de administrativa hindren mellan de två initiativen minskas.

22.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att, i enlighet med ILO:s rekommendation 193/2002, se över sin lagstiftning om kooperativ i allmänhet, och i synnerhet om särskilda kooperativtyper såsom arbetstagarkooperativ, sociala kooperativ, hantverkskooperativ och kooperativa banker, i syfte att anta en omfattande strategi till stöd för den kooperativa företagsmodellen och skapa en regleringsmiljö som gynnar erkännandet av kooperativens och deras förvaltningsorganisationers roll och utvecklingen av kooperativ, särskilt på områden och sektorer där denna modell har visat sig ha ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt mervärde. Medlemsstaterna uppmanas att i samarbete med arbetsmarknadens parter och andra berörda parter på regional och lokal nivå identifiera strategiska sektorer som lämpar sig för kooperativa projekt. Parlamentet understryker att detta bör inbegripa införande av lämpliga finansiella instrument och erkännande av kooperativens roll inom ramen för den nationella sociala dialogen samt betydelsen av de kooperativa kreditbankerna, som alltid lägger särskild vikt vid hållbar och socialt ansvarsfull finansiering och som har lokala rötter. Denna rekommendation bör beaktas vid översynen av förordningen om stadgan för europeiska kooperativa föreningar.

23.  Europaparlamentet understryker vikten av att ta fram regleringsåtgärder inom en solid juridisk ram i linje med utvecklingen av internationella normer, för att undvika skiftande nationella tolkningar och risker för konkurrensfördelar eller konkurrensnackdelar på regional, nationell eller makroregional nivå.

24.  Europaparlamentet understryker vikten av att inbegripa kooperativen i alla led av processen i samband med unionens framtida initiativ och åtaganden avseende kooperativ.

Företagsöverlåtelser och omstruktureringar

25.  Europaparlamentet anser att överlåtelsen av ett företag till de anställda genom bildandet av ett kooperativ och andra former av personalägande skulle kunna vara det bästa sättet att garantera ett företags fortlevnad. Parlamentet betonar att det borde finnas en specifik post i EU-budgeten för denna form av överlåtelser av företag till de anställda, särskilt när det rör sig om arbetstagarkooperativ och uppköp som görs av de anställda, och att denna även borde inbegripa finansiella instrument. Parlamentet begär att det med medverkan av Europeiska investeringsbanken (EIB) och arbetsmarknadens parter samt intressenter från den kooperativa rörelsen snarast skapas en europeisk mekanism för att främja utvecklingen av kooperativ och, i synnerhet, företagsöverlåtelser i form av ombildning till kooperativ, bland annat genom exempelvis ömsesidiga riskdelningsfonder.

26.  Europaparlamentet understryker att det i de rådande ekonomiska kristiderna blivit allt vanligare i medlemsstaterna att de anställda köper upp företag. Kommissionen uppmanas därför att ta fram finansiella instrument för att främja denna utveckling eller att stärka befintliga finansiella instrument på detta område.

27.  Europaparlamentet framhåller de sociala kooperativens aktiva roll i omstruktureringen av små och medelstora företag, särskilt genom sociala spin-off-företag som främjar integrationen av arbetstagare som kan betraktas som missgynnade och som har svårigheter på arbetsmarknaden, då dessa företag genom sin solidariska verksamhet ökar förmågan att tillgodose sociala behov.

28.  Europaparlamentet konstaterar att de problem som uppstår i samband med att företagsägandet överlåts på de anställda mycket ofta hänger samman med inte bara hur lång tid förfarandena tar utan också, i ännu större utsträckning, med bristen på kunskaper om denna företagsform bland de berörda yrkesmännen (t.ex. jurister och revisorer) och inom rättssystemet och utbildningssystemet. Parlamentet framhåller att fortbildning för och information till samtliga parter som är delaktiga i bildandet eller överlåtandet av ägandet av företag på ett viktigt sätt skulle bidra till att främja denna företagsform. Parlamentet rekommenderar därför att den kooperativa företagsformen införs som ett permanent inslag i universitetens och managementskolornas kursplaner. Dessutom menar parlamentet att det måste spridas bättre kunskaper om kooperativ och att överlåtelser av företag till anställda genom ombildning till kooperativ bör stödjas ekonomiskt, bland annat genom en riktad och intelligent användning av strukturfonderna, bland fackföreningar och organ som ansvarar för att tillhandahålla information om bildande och överlåtelser av företag. Parlamentet vill lyfta fram de expertkunskaper i bildande av kooperativa företag och företagsöverlåtande i form av ombildning till kooperativ som de kooperativa föreningarna besitter i vissa medlemsstater, och uppmanar kommissionen att underlätta samarbete och utbyte mellan företagen av god praxis och goda metoder på detta område samt att lägga fram en rapport om detta till rådet och Europaparlamentet.

29.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att skapa ett ramverk för att underlätta överlåtelser av företag till de anställda, inbegripet finansiella mekanismer utformade för att hjälpa de anställda att investera i krisdrabbade företag eller företag som saknar efterföljare, samt förmånsrätt för anställda, i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett uppköpserbjudande avseende ett nedläggningshotat företag.

30.  Europaparlamentet anser vidare att medlemsstaterna bör bedriva politik som gör det lättare för de anställda att agera för att ta del av sina företags kapital och resultat, genom att införa konkreta skattemekanismer i även andra former av industri- och tjänsteföretag och genom nödvändigt rättsligt skydd och motsvarande delaktighetsgrad inom förvaltningen, tillsynen, beslutsfattandet och ansvaret inom företaget. Sådana åtgärder skulle kunna öka konkurrenskraften inom respektive sektor som helhet.

31.  Europaparlamentet framhåller de positiva aspekterna av de för kooperativen typiska mekanismerna, till exempel tillgångarnas odelbarhet, vilket innebär att tillgångarna inte får delas ut till medlemmarna ens vid en konkurs och i stället ska utnyttjas till kooperativets utveckling, samt juridiska bestämmelser om tillstånd för tredje parter att bidra med riskkapital, med eller utan rösträtt, till kooperativet. Exempel på detta är ömsesidiga riskfonder samt Cooperazione Finanza Impresa (CFI) i Italien, l’Institut de Développement de l’Economie Sociale (ESFIN-IDES) i Frankrike och investeringsstrukturen Mondragon Corporation i Spanien.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja strategier och åtgärder för att bevara befintliga arbetstillfällen och inte bara för att skapa nya arbetstillfällen i nybildade företag. Dessutom uppmanas kommissionen att skapa nya starta-företag-tjänster för att stödja den kooperativa företagsformen genom initiativ för medvetandegörande och utbildning.

33.  Europaparlamentet poängterar att det behövs en exakt och tidig diagnos för att krisdrabbade företag ska kunna omstruktureras till ekonomiskt hållbara kooperativ. Parlamentet uppmanar myndigheterna på alla nivåer att samarbeta med arbetsmarknadens parter och den kooperativa rörelsen för att göra sådana tidiga diagnoser och bedöma möjligheterna och nyttan av att omstrukturera företagen till kooperativ. Även fackföreningar och kooperativa föreningar bör inbegripas i denna process.

34.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen gör en uttömmande och jämförande inventering av bästa praxis i medlemsstaterna och de nationella lagar som främjar omstruktureringar till kooperativ, särskilt företagsövertaganden, konkurslagstiftningen, finansiella mekanismer, institutioner för företagsstöd och skapande av horisontella sammanslagningar av kooperativa företag. Parlamentet betonar vikten av att kooperativen deltar i detta arbete i syfte att fastställa vilka prioriteringar som ska göras. Kommissionen uppmanas i detta syfte att överväga att upprätta en databas som på ett systematiskt sätt samlar fall och uppgifter om omstruktureringar till kooperativ, så att man kan sprida god praxis och samla in uppgifter på ett enhetligt sätt.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta och främja uppkomsten av kluster av kooperativ och sociala företag, med målet att hjälpa dem att uppbåda tillräckliga resurser och fylla en viktigare funktion inom produktions- och distributionskedjan samt att främja sådana stordriftsfördelar som krävs för finansieringen av forskning, utveckling och innovation.

Tillgång till kapital och företagsstöd

36.  Europaparlamentet betonar att kooperativa industri- och tjänsteföretag, särskilt små och medelstora företag, av olika anledningar – bland annat karaktären på deras företagande – inte kan få tillgång till riskkapital och krediter på kapitalmarknaderna. Parlamentet konstaterar också att arbetstagarkooperativen i kapitalintensiva sektorer normalt sett har svårt att uppbåda omfattande kapital från sina medlemmar och att det därför bör skapas lämpliga finansiella instrument som respekterar denna typ av företagande.

37.  Europaparlamentet påminner om att frågan om tillgång till krediter är särskilt viktig för kooperativen på grund av deras särskilda struktur. Parlamentet uppmanar därför kommissionen, Baselkommittén och EIB att ta fram och använda kvalitativa parametrar, även sett till beviljande av krediter och finansiering, i syfte att skilja mellan kooperativens – även de sociala kooperativens – roll jämfört med andra typer av företag.

38.  Europaparlamentet anser att man måste stärka kooperativens kapitalisering och egna kapital genom att bättre utnyttja de resurser som deras sociala struktur kan bidra med. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja åtgärder till stöd för ökat eget kapital – inbegripet skatteförmåner, även tidsbegränsade sådana – efter bildandet eller uppköpet, som inte bör betraktas som statligt stöd.

39.  Europaparlamentet påpekar att det i vissa medlemsstater finns möjlighet för utomstående parter att tillhandahålla riskkapital till kooperativ samtidigt som de får endast begränsad rösträtt eller ingen rösträtt alls, så att medlemsägandet och kontrollstrukturen bevaras, och att detta har gjort det möjligt för kooperativen att förbättra sina kontakter med andra finansiella institut. Parlamentet välkomnar sådana lösningar och uppmuntrar samtliga medlemsstater att underlätta kooperativens tillgång till krediter.

40.  Europaparlamentet anser att kommissionen, tillsammans med EIB och Europeiska investeringsfonden (EIF), bör se till att kooperativen har tillgång till finansiella mekanismer på EU-nivå – bland annat, i lämpliga fall, den handlingsplan för finansiering för små och medelstora företag som föreslås i inremarknadsakten – samt vidta särskilda åtgärder tillsammans med den kooperativa banksektorn för att säkerställa att så sker. Parlamentet understryker att sådana åtgärder skulle kunna göra att den inre marknaden fungerade bättre.

41.  Europaparlamentet anser att de kooperativa bankernas särdrag måste beaktas i finansmarknadsförordningen och efterföljande genomförandebestämmelser.

42.  Europaparlamentet betonar att de program och fonder som inrättas inom ramen för den fleråriga budgetramen (2014–2020) bör fungera som viktiga instrument till stöd för kooperativ. Parlamentet menar att man i samband med inrättandet av operativa program bör fokusera på att underlätta inrättandet av nya kooperativ, ge stöd åt hållbar företagsutveckling och ansvarsfull omstrukturering, inbegripet åtgärder för i synnerhet företagsöverlåtelser till anställda och sociala kooperativ, i fråga om lokal utveckling och social och teknisk innovation och processinnovation, med hjälp av globala bidrag och andra finansiella instrument, inklusive fonden för justering för globaliseringseffekter.

43.  Europaparlamentet anser att man inom ramen för unionens och ländernas ekonomiska planering bör ägna särskild uppmärksamhet åt (eller avsätta en procentuell andel för) kooperativ som verkar för att främja tillträdet till arbetsmarknaden för missgynnade personer, i enlighet med definitionen i förordning (EG) nr 2204/2002, i syfte att stärka, öka och förbättra det sociala skyddet.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under nästa budgetår stödja ett pilotprojekt till förmån för överlåtelser av krisdrabbade företag till de anställda, så att de kan fortsätta att arbeta och nya kooperativ därmed skapas som kan gjuta liv i kris- eller konkursdrabbade företag.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta åtgärder till stöd för ungdomssysselsättningen inom den kooperativa sektorn. Dessutom uppmanas kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att sprida den kooperativa modellen, som är ett utmärkt instrument för sysselsättningsskapande.

46.  Europaparlamentet menar att medlemsstaterna även bör vidta åtgärder för att underlätta kooperativens tillgång till alla former av stödtjänster för företag, eftersom det skulle hjälpa dem att ytterligare bidra till en hållbar utveckling av sina verksamheter. I detta sammanhang uppmanar parlamentet eftertryckligen medlemsstaterna att vidta åtgärder för att underlätta kooperativens tillgång till krediter, särskilt för arbetstagarkooperativ, sociala kooperativ, hantverkskooperativ och kooperativ bestående av mikroföretag.

47.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att undanröja alla rättsliga, administrativa eller byråkratiska hinder som förhindrar eller hämmar kooperativens tillväxt.

48.  Europaparlamentet anser att marknadstillträdet för små kooperativa kreditinstitut bör underlättas i hela EU.

49.  Europaparlamentet anser vidare att nätverk för samarbete mellan små och medelstora företag, såsom sådana som redan finns i EU i kooperativ form (hantverkskooperativ, kooperativ av små och medelstora företag, aktivitets- och sysselsättningskooperativ osv.) bör uppmuntras, eftersom sådana nätverk avsevärt stärker mikro- och småföretagens bildande och bärkraft genom gemensam saluföring och gemensamma inköp och andra tjänster och hjälper dem att bli en källa till innovation.

50.  Europaparlamentet menar att man för att stödja bildandet av nya kooperativ bör utveckla tjänster för nybildade kooperativ. Dessutom bör initiativ som framhåller den kooperativa modellen bland potentiella nya företagare (till exempel genom kursplanerna på universitetsnivå) uppmuntras på både nationell och europeisk nivå.

o
o   o

51.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 76 E, 25.3.2010, s. 16.
(2) Antagna texter, P7_TA(2012)0071.
(3) Antagna texter, P7_TA(2013)0005.
(4) EUT L 207, 18.8.2003, s.1.
(5) EGT L 385, 31.12.1994, s. 14.
(6) EGT C 93, 28.3.1998, s. 2.
(7) EUT C 191, 29.6.2012, s. 24..

Senaste uppdatering: 1 december 2015Rättsligt meddelande