Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/2228(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0175/2015

Ingivna texter :

A8-0175/2015

Debatter :

PV 07/07/2015 - 4
CRE 07/07/2015 - 4

Omröstningar :

PV 08/07/2015 - 4.1
CRE 08/07/2015 - 4.1

Antagna texter :

P8_TA(2015)0252

Antagna texter
PDF 500kWORD 367k
Onsdagen den 8 juli 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
Förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar
P8_TA(2015)0252A8-0175/2015

Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2015 med Europaparlamentets rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) (2014/2228(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av EU:s förhandlingsdirektiv för det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater, som enhälligt antogs av rådet den 14 juni 2013(1) och som offentliggjordes av rådet den 9 oktober 2014 samtidigt som dess säkerhetsskyddsklassificering togs bort,

–  med beaktande av artiklarna 168–191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF), särskilt försiktighetsprincipen i artikel 191.2,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 26 mars 2014 från toppmötet mellan EU och USA(2) ,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 20 mars 2015 från kommissionsledamot Cecilia Malmström och USA:s handelsrepresentant Michael Froman om uteslutandet av offentliga tjänster i handelsavtal mellan EU och USA,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 mars 2015 om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 21 november 2014 om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP)(3) ,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 16 november 2014 från USA:s president Barack Obama, kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy, Förenade kungarikets premiärminister David Cameron, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Frankrikes president François Hollande, Italiens premiärminister Matteo Renzi, och Spaniens premiärminister Mariano Rajoy, efter deras möte i samband med G20-toppmötet i Brisbane, Australien(4) ,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 26–27 juni 2014(5) ,

–  med beaktande av ordförande Junckers politiska riktlinjer av den 15 juli 2014 för nästa kommission En ny start för EU: Mitt program för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring (6) ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande till kommissionskollegiet av den 25 november 2014 om transparens i TTIP-förhandlingarna (C(2014)9052)(7) , av kommissionens beslut av den 25 november 2014 om offentliggörande av information om möten som hålls mellan kommissionsledamöter och organisationer eller egenföretagare (C(2014)9051) och om offentliggörande av information om möten som hålls mellan kommissionens generaldirektörer och organisationer eller egenföretagare (C(2014)9048), av Europeiska unionens domstols domar och yttranden (C-350/12 P, 2/13, 1/09) om tillgång till institutionernas handlingar, och av Europeiska ombudsmannens beslut av den 6 januari 2015, vilket avslutar ombudsmannens undersökning på eget initiativ (OI/10/2014/RA) avseende Europeiska kommissionens hantering av förfrågningar om information och tillgången till handlingar (transparens),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 3 december 2014 från Energirådet EU–USA(8) ,

–  med beaktande av EU:s integrerade strategi för livsmedelssäkerhet (”från jord till bord”) som togs fram 2004(9) ,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 13 januari 2015 om det offentliga samrådet på internet om investeringsskydd och tvistlösning mellan investerare och stat (ISDS) i TTIP-avtalet (SWD(2015)0003),

–  med beaktande av EU:s förslagstexter, som lagts fram för diskussion med USA under förhandlingsomgångarna om TTIP, i synnerhet de texter för vilka säkerhetsskyddsklassificeringen har tagits bort och som har offentliggjorts av kommissionen, bland annat EU:s ståndpunktsdokument TTIP regulatory issues - engineering industries (regleringsfrågor och verkstadsindustri)(10) , Test–case on functional equivalence: proposed methodology for automotive regulatory equivalence (provfall för funktionell ekvivalens: föreslag till metod för regelekvivalens för fordon)(11) och Trade and sustainable development chapter/labour and environment: EU paper outlining key issues and elements for provisions in the TTIP (handel och hållbar utveckling/arbetsrätt och miljö: EU-rapport om viktiga frågorna och bestämmelser i TTIP)(12) och förslagstexterna om tekniska handelshinder (TBT)(13) , sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS)(14) , förenklade tull- och handelsprocedurer(15) , små och medelstora företag(16) , eventuella konkurrensbestämmelser(17) , eventuella bestämmelser om statliga företag och företag som beviljas särskilda eller exklusiva rättigheter eller privilegier(18) , eventuella bestämmelser om subventioner(19) och tvistlösning(20) samt inledande bestämmelser om regleringssamarbete(21) ,

–  med beaktande av Regionskommitténs yttrande om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) (ECOS-V-063), som antogs vid den 110:e plenarsessionen (11–13 februari 2015), och av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 4 juni 2014 om de transatlantiska handelsförbindelserna och EESK:s syn på det förbättrade samarbetet och ett eventuellt frihandelsavtal mellan EU och USA,

–  med beaktande av den slutliga rapporten av den 28 april 2014 från Ecorys till kommissionen Trade Sustainability Impact Assessment (Trade SIA) in support of negotiations of a comprehensive trade and investment agreement between the European Union and the United States of America (22) ,

–  med beaktande av kommissionens rapport Hinder för handel och investeringar – Rapport 2015 (COM(2015)0127)(23) ,

–  med beaktande av Detailed Appraisal of the European Commission’s Impact Assessment on EU-US Transatlantic Trade and Investment Partnership , som publicerades i april 2014 av Centrum för europeiska politiska studier (CEPS) på uppdrag av parlamentet,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt resolutionerna av den 23 oktober 2012 om handel och ekonomiska förbindelser med Förenta staterna(24) , den 23 maj 2013 om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna(25) , och den 15 januari 2015 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2013(26) ,

–  med beaktande av artiklarna 108.4 och 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för rättsliga frågor, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för framställningar (A8-0175/2015), och av följande skäl:

A.  Export genom handel och tillväxt genom investeringar är viktiga motorer för sysselsättning och ekonomisk tillväxt och kräver inga statliga investeringar.

B.   EU:s BNP är i hög grad beroende av handel och export och gynnas av handel och investeringar baserade på regler. Ett ambitiöst och balanserat avtal med USA bör främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 % genom att utöka den transatlantiska handeln med både varor och tjänster. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, mikroföretag (i enlighet med definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG), kluster och företagsnätverk, som oproportionerligt mycket mer än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder, eftersom de större företagen har stordriftsfördelar som ger dem lättare tillträde till marknaderna på båda sidor av Atlanten. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer och skulle förhindra en ytterligare fragmentering av världshandeln. Om ett avtal inte kan förhandlas fram, kommer i stället andra tredjeländer med andra standarder och värden att kunna påta sig denna roll.

C.  Nio av Europeiska unionens medlemsstater har redan undertecknat ett bilateralt avtal med USA, viket i samband med TTIP kunde ge lärdomar avseende god praxis och hur man bättre kan hantera de hinder som dessa stater har mött.

D.  Den senaste tidens kriser vid EU:s gränser och utvecklingen runt omkring i världen visar att det finns behov av att investera i global styrning och ett system baserat på regler och värderingar.

E.  Med hänsyn till den allt djupare sammanläkningen av de globala marknaderna är det av största vikt att de politiska beslutsfattarna drar upp linjerna för och främjar dessa marknaders interaktion. Relevanta handelsregler liksom avskaffandet av onödiga handelshinder är av grundläggande betydelse för att ett mervärde ska kunna skapas samtidigt som en stark, konkurrenskraftig och diversifierad industriell bas upprätthålls och utvecklas i Europa.

F.  EU:s försök att hantera de utmaningar som ställs av klimatförändringar, miljöskydd och konsumentsäkerhet har resulterat i höga regleringskostnader för EU-företagen, tillsammans med höga priser på energiråvaror och elektricitet, vilket – om det inte behandlas i TTIP – kan påskynda utlokaliseringsprocessen, avindustrialiseringen och förlusten av arbetstillfällen och därmed hota EU:s återindustrialisering och sysselsättningsmål, vilket också kommer att motverka just de politiska mål som EU:s bestämmelser eftersträvar.

G.  Ett välutformat handelsavtal skulle kunna bidra till att utnyttja de möjligheter som globaliseringen medför. Ett kraftfullt och ambitiöst handeslavtal bör inte enbart fokusera på att minska tullar och icke-tariffära handelshinder, utan bör också vara ett verktyg för att skydda arbetstagare, konsumenter och miljön. Ett kraftfullt och ambitiöst handelsavtal gör det möjligt att skapa en ram genom att bestämmelserna skärps till högsta standarder, i linje med våra gemensamma värderingar, och förhindrar därmed social och miljömässig dumpning och säkerställer en hög nivå på konsumentskyddet mot bakgrund av det gemensamma målet att säkra öppen konkurrens på lika villkor.

H.  Höga gemensamma standarder ligger i konsumenternas intresse, men det bör betonas att konvergens också är viktigt för företagen, eftersom de högre kostnader som högre standarder medför bättre kan kompenseras genom ökade stordriftsfördelar på en potentiell marknad med 850 miljoner konsumenter.

I.   Tidigare handelsavtal har visat på avesvärda fördelar för den europeiska ekonomin, men det är svårt att bedöma och förutsäga de verkliga konsekvenserna av TTIP för både EU:s och USA:s ekonomier medan förhandlingarna fortfarande pågår och olika undersökningar visar motstridiga resultat. TTIP kommer inte ensamt att lösa de långvariga strukturella ekonomiska problemen och deras bakomliggande orsaker i EU, utan bör ses som en del i en bredare europeisk strategi för att skapa sysselsättning och tillväxt, och förhoppningarna på TTIP måste stå i proportion till den ambitionsnivå som nås i förhandlingarna.

J.  Konsekvenserna av det ryska embargot har tydligt visat på jordbrukets fortsatta geopolitiska betydelse, vikten av att ha tillgång till en rad olika jordbruksmarknader och behovet av starka och strategiska handelspartnerskap med tillförlitliga handelspartner.

K.  Det är viktigt för det europeiska jordbruket att en ömsesidigt fördelaktig handelsöverenskommelse ingås med USA så att Europa kan utveckla sin ställning som nyckelaktör på världsmarknaden, utan att man äventyrar de nuvarande kvalitetsstandarderna för EU:s jordbruksprodukter och en framtida förbättring av dessa standarder, och att man samtidigt bevarar den europeiska jordbruksmodellen och garanterar dess ekonomiska och sociala bärkraftighet.

L.   Handels- och investeringsflöden är inte ett mål i sig. Vanliga medborgares, arbetstagares och konsumenters välbefinnande liksom större möjligheter för företagen i egenskap av motorer för tillväxt och sysselsättning är riktmärkena för ett handelsavtal. TTIP bör vara en modell för ett bra handelsavtal som lever upp till dessa krav för att kunna utgöra ett exempel i framtida förhandlingar med andra handelspartner.

M.   Förhandlingarna kräver en viss grad av konfidentialitet för att ett högkvalitativt resultat ska kunna uppnås. Den begränsade transparens som tidigare kännetecknade TTIP-förhandlingarna har medfört brister när det gäller den demokratiska kontrollen av förhandlingsprocessen.

N.  Ordförande Juncker fastställde entydigt i sina politiska riktlinjer att han vill uppnå ett balanserat och rimligt handelsavtal med USA och att – även om EU och USA skulle kunna gå ett steg längre när det gäller att erkänna varandras produktstandarder eller arbeta för att få fram transatlantiska standarder – EU inte kommer att offra vare sig sina standarder när det gäller (livsmedels)-säkerhet, hälsa, djurhälsa, sociala frågor, miljö och uppgiftsskydd och den kulturella mångfalden. Livsmedelssäkerheten, skyddet av EU-medborgarnas personuppgifter och tjänster av allmänt intresse kommer inte att vara förhandlingsbara, såvida syftet inte är att uppnå ett högre skydd.

O.  Det är viktigt att se till att förhandlingarna om Safe Harbour-överenskommelsen och paraplyavtalet om dataskydd slutförs med framgång.

P.  Ordförande Juncker fastställde också klart och tydligt i sina politiska riktlinjer att han inte kommer att godta att EU-ländernas domstolar får sin behörighet begränsad av särskilda regelverk som är avsedda för investerartvister. Resultatet av det offentliga samrådet på internet om investeringsskydd och tvistlösning mellan investerare och stat (ISDS) i TTIP finns nu tillgängligt och därför pågår det för närvarande en reflektionsprocess – där bidragen behandlas – inom och mellan de tre EU-institutionerna, samtidigt som diskussioner förs med det civila samhället och näringslivet, om bästa sättet att säkerställa investeringsskydd och likabehandling för investerare och samtidigt garantera staternas rätt att lagstifta.

Q.  Parlamentet stöder till fullo både rådets beslut att ta bort säkerhetsskyddsklassificeringen från förhandlingsdirektiven och kommissionens transparensinitiativ. Den livliga offentliga debatten om TTIP-avtalet över hela Europa har visat att TTIP-förhandlingarna måste föras under mer transparenta och inkluderande former och ta hänsyn till de farhågor som uttryckts av de europeiska medborgarna samt att allmänheten måste informeras om förhandlingsresultatet.

R.  Sedan juli 2013 har diskussioner förts mellan USA och EU, men hittills har man inte enats om någon gemensam text.

S.  TTIP förväntas bli ett blandat avtal som kräver ratificering av Europaparlamentet, och alla de 28 medlemsstaterna.

1.  Europaparlamentet anser att EU och USA är viktiga strategiska partner. Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) är det viktigaste gemensamma projektet för EU och USA under senare tid, och det bör blåsa nytt liv i det transatlantiska partnerskapet i stort, även utöver de handelsrelaterade aspekterna. Parlamentet betonar att det ur ett politiskt perspektiv är mycket viktigt att avtalet ingås.

2.  I anslutning till de pågående förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar riktar Europaparlamentet följande rekommendationer till kommissionen

   a) som när det gäller tillämpningsområdet och den bredare kontexten uppmanas att
   (i) se till att transparenta TTIP-förhandlingar leder till ett ambitiöst, omfattande och balanserat handels- och investeringsavtal med höga standarder som främjar hållbar tillväxt med fördelar för alla medlemsstater och med gemensamma och ömsesidiga fördelar för parterna, ökar den internationella konkurrenskraften och öppnar nya möjligheter för EU-företagen, särskilt för de små och medelstora företagen, stöder skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen för de europeiska medborgarna och direkt gagnar de europeiska konsumenterna; avtalets innehåll och genomförande är viktigare än förhandlingstakten.
   (ii) betona att TTIP-förhandlingarna visserligen består av förhandlingar inom tre huvudområden – avsevärt förbättra det ömsesidiga marknadstillträdet (för varor, tjänster, investeringar och offentlig upphandling på alla förvaltningsnivåer), minska de icke-tariffära handelshindren och öka överensstämmelsen mellan regelsystemen och utarbeta gemensamma regler för att hantera gemensamma globala handelsutmaningar och handelsmöjligheter – men att alla dessa områden är lika viktiga och måste ingå i ett omfattande paket; TTIP bör vara ambitiöst och bindande på alla förvaltningsnivåer på båda sidor av Atlanten, och avtalet måste leda till ett verkligt och varaktigt öppnande av marknaden på ömsesidiga grunder och främjande av handeln på fältet, och bör särskilt uppmärksamma strukturella åtgärder för att öka det transatlantiska samarbetet och samtidigt upprätthålla regleringsstandarder och konsumentskydd och förebygga social, skattemässig och miljömässig dumpning,
   (iii) beakta den strategiska betydelsen av EU:s och USA:s ekonomiska förbindelser i allmänhet och inom ramen för TTIP i synnerhet, bland annat som en möjlighet att främja de principer och värderingar, förankrade i en regelbaserad ram, som EU och USA delar och värnar, och utforma en gemensam strategi och vision för global handel, investeringar och handelsrelaterade frågor såsom höga standarder, normer och bestämmelser, i syfte att utveckla en bredare transatlantisk vision och en gemensam uppsättning strategiska mål; hålla i åtanke att TTIP, med hänsyn till den transatlantiska marknadens storlek, är en möjlighet att utforma och reglera det internationella handelssystemet i syfte att säkerställa att de båda blocken utvecklas i en sammankopplad värld,
   (iv) se till, framför allt med hänsyn till den senaste tidens positiva utveckling inom Världshandelsorganisationen (WTO), att ett avtal med USA blir ett steg på vägen mot mer omfattande handelsförhandlingar och inte får företräde framför eller motarbetar WTO-processen; bilaterala och plurilaterala handelsavtal bör generellt sett ses som det näst bästa alternativet och får inte förhindra insatser för att uppnå väsentliga förbättringar på det multilaterala planet; TTIP-avtalet måste säkerställa synergier med andra handelsavtal som är under förhandling.
   (v) hålla i åtanke att EU:s handelspolitik definieras i EUF-fördraget som en integrerad del av unionens övergripande yttre åtgärder, och därför bedöma effekterna av det slutliga avtalet, dvs. erkänna möjligheter såsom lättare marknadstillträde till följd av gemensamma transatlantiska standarder, och risker såsom en avledning av handeln från utvecklingsländerna till följd av en urholkning av förmånerna.
   (vi) se till att avtalet garanterar full respekt för EU:s standarder för grundläggande rättigheter genom att en rättsligt bindande människorättsklausul införs som en standardel i EU:s handelsavtal med tredjeländer.
   b) När det gäller marknadstillträdet uppmanas kommissionen att
   (i) se till att erbjudandena om marknadstillträde inom de olika områdena är ömsesidiga, lika ambitiösa och att de återspeglar båda parternas förväntningar, och betona att balans måste säkras mellan de olika förslagen för dessa områden,
   (ii) sträva efter att avskaffa alla tullar, samtidigt som hänsyn tas till att det finns ett antal känsliga jordbruks- och industriprodukter på båda sidor, för vilka fullständiga förteckningar ska fastställas under förhandlingarna; när man ska förutse lämpliga övergångsperioder och kvoter för de känsligaste produkterna och, i vissa fall, utesluta dem, med hänsyn till att dessa produkter, på grund av EU:s bestämmelser, i många fall har högre produktionskostnader i EU,
   (iii) i överensstämmelse med förhandlingsmandatet förespråka införandet i avtalet av en skyddsklausul, som ska tillämpas om den inhemska livsmedelsproduktionen riskerar att skadas allvarligt på grund av ökad import av en viss vara, med särskild hänvisning till livsmedelsproduktion och till energiintensiva och koldioxidläckande sektorer i EU samt kemi-. råvaru- och stålindustrierna.
   (iv) beakta att EU i egenskap av det största handelsblocket i världen har viktiga offensiva intressen inom den högt specialiserade tjänstesektorn, till exempel på området för ingenjörstjänster och andra tjänster inom de fria yrkena, telekommunikationstjänster, finansiella tjänster eller transporttjänster,
   (v) öka marknadstillträdet för tjänster enligt en ”hybridförteckning” där tjänster som ska öppnas för utländska företag uttryckligen nämns i en ”positiv förteckning” och nya tjänster utesluts medan det säkerställs att eventuella standstill- och ratchetklausuler endast gäller för icke-diskriminerande bestämmelser och medger tillräcklig flexibilitet så att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse kan återföras under offentlig kontroll, framväxten av nya och innovativa tjänster beaktas, och en ”negativ förteckning” användas för nationell behandling,
   (vi) se till att förhandlingarna på ett meningsfullt sätt tar upp och upphäver USA:s nuvarande begränsningar av sjö- och lufttransporttjänster som ägs av europeiska företag med stöd av amerikanska rättsakter såsom Jones Act, Foreign Dredging Act, Federal Aviation Act och den amerikanska Air Cabotage Law , och i fråga om kapitalrestriktioner för utländskt ägande av flygbolag, vilka allvarligt hindrar marknadstillträdet för EU-företagen liksom innovationer i själva USA,
   (vii) bygga på den gemensamma förklaringen i vilken förhandlingsparterna klart åtar sig att utesluta nuvarande och framtida tjänster av allmänt intresse samt tjänster av allmänt ekonomiskt intresse från TTIP-avtalets tillämpningsområde, (inbegripet men inte begränsat till vatten, hälsa, sociala tjänster, sociala trygghetssystem och utbildning), för att säkerställa att nationella och, i tillämpliga fall, lokala myndigheter behåller sin fulla rätt att införa, anta, bibehålla eller avvisa alla åtgärder som rör beställning, organisering, finansiering och tillhandahållande av offentliga tjänster i enlighet med fördragen och med EU:s förhandlingsmandat; detta undantag bör gälla oberoende av hur tjänsterna tillhandahålls och finansieras,
   (viii) beslutsamt sträva efter att säkerställa ett ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer, särskilt genom att skapa en rättslig ram med de federala stater som har lagstiftningsbefogenheter på detta område, så att yrkesverksamma från EU och USA kan arbeta på båda sidor av Atlanten och för att främja rörligheten för investerare, yrkesverksamma, högkvalificerade arbetstagare och tekniker mellan EU och USA inom de sektorer som omfattas av TTIP,
   (ix) hålla i åtanke att förenklade viseringsförfaranden för europeiska tjänste- och varuleverantörer är en viktig faktor för att partnerskapet ska kunna utnyttjas, och att inom ramen för förhandlingarna öka den politiska pressen på USA för att säkerställa full ömsesidighet och likabehandling för alla medborgare i EU:s medlemsstater utan diskriminering när det gäller deras tillträde till USA,
   (x) kombinera förhandlingarna om marknadstillträde för finansiella tjänster med konvergens inom finansregleringen på högsta nivå, i syfte att främja införandet och förenligheten av nödvändig reglering för att stärka den finansiella stabiliteten, säkerställa ett korrekt skydd för konsumenter av finansiella varor och tjänster och stödja de pågående samarbetsinsatserna inom andra internationella forum, såsom Baselkommittén för banktillsyn och rådet för finansiell stabilitet; se till att dessa samarbetsinsatser inte begränsar EU:s och medlemsstaternas suveränitet i fråga om reglering och tillsyn, däribland deras befogenhet att förbjuda vissa finansiella verksamheter och produkter,
   (xi) inrätta ett förstärkt samarbete mellan EU, medlemsstaterna och USA, inklusive mekanismer för effektivare internationellt samarbete i syfte att fastställa högre globala standarder i kampen mot ekonomisk brottslighet och skattebrott och korruption,
   (xii) se till att EU:s regelverk om skydd av personuppgifter inte äventyras genom liberaliseringen av dataflöden, i synnerhet på området för e-handel och finansiella tjänster, och samtidigt erkänna behovet av dataflöden som grundsten för den transatlantiska handeln och den digitala ekonomin; som en central referens införliva en omfattande och otvetydig horisontell fristående klausul, baserad på artikel XIV i det allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats), som till fullo undantar EU:s befintliga och framtida bestämmelser om skydd av personuppgifter från avtalet, utan några villkor om att den måste vara förenlig med andra delar av TTIP; endast förhandla om bestämmelser som rör flödet av personuppgifter om full tillämpning av EU:s dataskyddslagstiftning garanteras och respekteras på båda sidor av Atlanten, och att samarbeta med USA i syfte att uppmuntra tredjeländer runt om i världen att anta liknande höga standarder,
   (xiii) hålla i åtanke att Europaparlamentets godkännande av det slutliga TTIP-avtalet kan vara hotat om inte USA:s urskillningslösa massövervakning stoppas helt och en lämplig lösning nås avseende EU-medborgarnas rätt till skydd av personuppgifter, inbegripet administrativ och rättslig prövning, i enlighet med punkt 74 i parlamentets resolution av den 12 mars 2014(27) ,
   (xiv) se till att förtroendet mellan unionen och USA som försvagades till följd av massövervakningsskandalerna snabbt och fullt ut återupprättas,
   (xv) inbegripa ett ambitiöst kapitel om konkurrens som säkerställer att EU:s konkurrenslagstiftning vederbörligen efterlevs, särskilt på det digitala området; se till att privata företag kan konkurrera på rättvisa villkor med statsägda eller statligt kontrollerade företag; se till att statliga subventioner till privata företag regleras och omfattas av ett transparent kontrollsystem,
   (xvi) efterlysa öppen konkurrens och utveckling av den digitala ekonomin, som till sin natur är global men som har sina huvudbaser i EU och USA; under förhandlingarna betona att den digitala ekonomin måste stå i centrum för den transatlantiska marknaden, eftersom den bidrar till utvecklingen av den globala ekonomin och till ett ytterligare öppnande av de globala marknaderna,
   (xvii) när det gäller informationssamhällets tjänster och telekommunikationstjänster hålla i åtanke att det är av särskild vikt att TTIP-avtalet säkerställer lika spelregler med lika och transparent tillgång på ömsesidiga villkor för EU:s tjänsteföretag till USA-marknaden och med ett krav för amerikanska tjänstetillhandahållare att respektera och följa alla relevanta bransch- och produktsäkerhetsstandarder och konsumenträttigheter när de erbjuder tjänster i Europa eller till europeiska kunder,
   (xviii) med hjälp av en juridiskt bindande allmän klausul som är tillämplig på hela avtalet, se till att parterna, i fullständig överensstämmelse med Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, förbehåller sig rätten att anta eller upprätthålla alla åtgärder (särskilt regleringsåtgärder och/eller finansiella åtgärder) i syfte att skydda och främja kulturell och språklig mångfald, i linje med relevanta artiklar i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, liksom mediefrihet och mediepluralism, oberoende av vilken teknik eller distributionsplattform som används och med beaktande av att det mandat som medlemsstaterna tilldelat kommissionen uttryckligen utesluter audiovisuella tjänster,
   (xix) precisera att inget i avtalet får inverka på EU:s eller EU-medlemsstaternas möjlighet att subventionera och bevilja ekonomiskt stöd till kulturella industrier och kulturella, utbildningsmässiga, audiovisuella och pressrelaterade tjänster,
   (xx) bekräfta att det fasta bokprissystemet och prissättningen på tidningar och tidskrifter inte kommer att äventyras av skyldigheterna enligt TTIP-avtalet,
   (xxi) med stöd av en allmän klausul säkerställa EU-medlemsstaternas rätt att anta eller behålla åtgärder som rör tillhandahållandet av alla utbildningstjänster och kulturella tjänster som utförs på icke-vinstdrivande grunder och/eller erhåller någon grad av offentlig finansiering eller statligt stöd i någon form, och att säkerställa att privat finansierade utländska tjänsteleverantörer uppfyller samma kvalitets- och ackrediteringskrav som de inhemska tjänsteleverantörerna,
   (xxii) med hänsyn till de europeiska företagens, särskilt de små och medelstora företagens, mycket stora intresse av att få icke-diskriminerande tillgång till offentliga kontrakt i USA, både på federal nivå och delstatsnivå, till exempel för byggtjänster, anläggningsarbeten, transport- och energiinfrastruktur och varor och tjänster, sträva efter en hög ambitionsnivå inom kapitlet om offentliga upphandlingar och samtidigt säkra att kapitlet är förenligt med EU:s nya direktiv om offentlig upphandling och koncessioner, för att i linje med principen om ömsesidighet utjämna de nuvarande stora skillnaderna när det gäller öppenheten på upphandlingsmarknaderna på båda sidor av Atlanten, genom att avsevärt öppna upp den amerikanska marknaden (som fortfarande regleras av Buy American Act från 1933) både på federal nivå och på delstatsnivå, på basis av de åtaganden som ingåtts i avtalet om offentlig upphandling och genom att upphäva de restriktioner som för närvarande tillämpas på både federal nivå, delstatsnivå och lokal nivå i USA; inrätta mekanismer för att säkerställa att de åtaganden som ingåtts av de amerikanska federala myndigheterna kommer att respekteras på alla politiska och administrativa nivåer,
   (xxii) i syfte att skapa öppna, icke-diskriminerande och förutsägbara formföreskrifter som säkerställer lika tillträde för europeiska och amerikanska företag, särskilt små och medelstora företag, i samband med upphandling se till att USA ökar transparensen i det upphandlingsförfarande som gäller på dess territorium,
   (xxiv) uppmuntra samarbetet mellan EU och USA på det internationella planet i syfte att främja gemensamma hållbarhetskriterier för offentlig upphandling, bland annat i samband med genomförandet av det nyligen reviderade avtalet om offentlig upphandling på alla federala nivåer och alla delstatsnivåer, och även arbeta för att normer för företagens sociala ansvar, baserat på OECD:s riktlinjer för multinationella företag, antas och iakttas,
   (xxv) se till att delstaterna deltar i förhandlingarna för att uppnå positiva resultat när det gäller öppnandet av USA:s marknad för offentlig upphandling för EU-företagen,
   (xxvi) när det gäller offentliga upphandlingar ha i åtanke att områdena försvar och säkerhet är känsliga områden samt beakta de mål som stats- och regeringscheferna fastställde vid rådets möte om försvarsfrågor 2013, dvs. att främja inrättandet av såväl en europeisk säkerhets- och försvarsmarknad som det europeiska försvarets industriella och tekniska bas,
   (xxvii) se till att förhandlingarna om ursprungsregler syftar till att göra EU:s och USA:s strategier förenliga och till att införa effektiva ursprungsregler, för att därmed undvika att ursprungsregler undergrävs av andra avtal, och att betrakta förhandlingarna som en möjlighet att övergå till gemensamma standarder för obligatorisk ursprungsmärkning av produkter; med hänsyn till ingåendet av det övergripande avtalet om ekonomi och handel (Ceta) mellan EU och Kanada och den potentiella uppgraderingen av frihandelsavtalet mellan EU och Mexiko, kommer det att bli nödvändigt att undersöka möjligheterna till och omfattningen av kumulation; emellertid hålla i åtanke att målet med TTIP är att främja handeln med produkter som har framställts i USA och EU och inte att möjliggöra import från tredjeländer, och att det därför kommer att bli nödvändigt att överväga undantag för vissa produkter på individuell basis, och att man bör bevilja undantag från alla former av kumulation för känsliga sektorer,
   (xxviii) se till att TTIP blir ett öppet avtal, och undersöka hur viktiga partner som har ett intresse i TTIP-förhandlingarna på grund av tullunionsavtal med EU eller USA mer aktivt kan informeras om utvecklingen.
   c) När det gäller pelaren för regleringssamarbete och enhetlighet mellan regelverken samt icke-tariffära handelshinder uppmanas kommissionen att
   (i) se till att kapitlet om regleringssamarbete främjar transparenta, effektiva och konkurrensfrämjande ekonomiska förhållanden genom att identifiera och förebygga potentiella framtida icke-tariffära handelshinder, som på ett oproportionerligt sätt drabbar de små och medelstora företagen och underlätta handel och investeringar, samtidigt som man utvecklar och garanterar högsta standarder när det gäller skydd för hälsa och säkerhet, i linje med försiktighetsprincipen enligt artikel 191 i EUF-fördraget, konsumenter, arbetsrätts- och miljölagstiftning, djurens välfärd och den kulturella mångfalden inom EU; med fullt iakttagande av den lagstiftningsmässiga självständigheten, stödja inrättandet av en strukturerad dialog och samarbete mellan lagstiftare på ett så transparent sätt som möjligt och med deltagande av berörda aktörer; inbegripa övergripande bestämmelser om enhetlighet mellan regelverken och transparens i syfte att bidra till utarbetandet och tillämpningen av verkningsfulla, kostnadseffektiva och mer förenliga regelverk för varor och tjänster; de båda parternas förhandlare måste fastställa och vara mycket tydliga med vilka tekniska åtgärder och tekniska standarder som är grundläggande och inte får äventyras och vilka som kan bli föremål för en gemensam strategi, samt inom vilka områden ömsesidigt erkännande baserat på gemensamma höga standarder och ett starkt system för marknadsövervakning är önskvärt och inom vilka områden där det är möjligt med endast ett förbättrat informationsutbyte, baserat på erfarenheterna av flera års pågående diskussioner i olika forum, t.ex. Transatlantiska ekonomiska rådet och forumet på hög nivå för lagstiftningssamarbete, och att också se till att det inte kommer att påverka de standarder som ännu måste fastställas inom områden där standarderna i USA och EU är mycket olika, t.ex. när det gäller genomförandet av befintlig (ram)lagstiftning (t.ex. Reach) eller genom antagandet av nya lagar (t.ex. kloning) eller framtida definitioner som påverkar skyddsnivån (t.ex. hormonstörande kemikalier); se till att eventuella bestämmelser om regleringssamarbete i TTIP inte innebär några formella krav på antagande av de EU-akter som berörs av det och inte heller ger upphov till några lagstadgade rättigheter i det avseendet,
   (ii) basera förhandlingarna om sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS) och åtgärder för tekniska handelshinder (TBT) på de grundläggande principerna för de multilaterala SPS- och TBT-avtalen och skydda EU:s sanitära och fytosanitära regler och förfaranden; i första hand sträva efter att avskaffa eller avsevärt minska alltför tungrodda SPS-åtgärder, inklusive importförfaranden på detta område; särskilt se till att förhandsgodkännanden, obligatoriska protokoll eller förhandsklareringsinspektioner inte tillämpas som en permanent importåtgärd; säkra ökad transparens och öppenhet, ömsesidigt erkännande av likvärdiga standarder, utbyte av bästa praxis, en förstärkt dialog mellan regleringsorganen och de berörda aktörerna och ett förstärkt samarbete inom internationella standardiseringsorgan; i samband med SPS- och TBT-förhandlingarna se till att de höga standarder som har införts för att garantera livsmedelssäkerhet och skydda människornas, djurens och växternas liv och hälsa i EU inte på något sätt äventyras,
   (iia) bekräfta att det på de områden där EU och USA har mycket olika bestämmelser inte kommer att ingås något avtal, till exempel offentliga sjukvårdstjänster, genetiskt modifierade organismer, användningen av hormoner inom nötköttssektorn, Reach och dess genomförande och kloning av djur för animalieproduktion, och därför inte förhandla om dessa frågor,
   (iii) uppmuntra USA att häva förbudet mot import av nötkött från EU,
   (iv) när det gäller kapitlet om det horisontella regleringssamarbetet prioritera främjandet av bilateralt samarbete i syfte att undvika onödiga avvikelser, särskilt vad gäller ny teknik och nya tjänster, till förmån för den europeiska och amerikanska konkurrenskraften och konsumenternas valmöjligheter; uppnå detta genom förstärkt informationsutbyte, och att förbättra antagandet och genomförandet av internationella instrument, med respekt för subsidiaritetsprincipen, på grundval av framgångsrika internationella erfarenheter, till exempel ISO-standarder eller inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) - Världsforumet för harmonisering av föreskrifter om fordon (Unece WP29); hålla i åtanke att erkännandet av största möjliga antal säkerhetsföreskrifter inom transportområdet som likvärdiga på grundval av en kontrollerat likvärdig skyddsnivå, skulle vara ett av partnerskapets viktigaste resultat; se till att den konsekvensbedömning som görs på förhand för varje rättsakt undersöker konsekvenserna för konsumenterna och miljön vid sidan av konsekvenserna för handel och investeringar; främja förenlighet mellan regelverken utan att äventyra de europeiska eller amerikanska lagstiftarnas legitima regleringsmål, politiska mål eller befogenheter,
   (v) arbeta för att fortsättningsvis garantera en hög produktsäkerhetsnivå inom EU samtidigt som onödigt dubbelarbete bör undvikas i fråga om testning där detta innebär resursslöseri, särskilt vad gäller lågriskprodukter,
   (vi) behandla tullfrågor som går utöver bestämmelserna i WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer (TFA) samt understryka att om den administrativa bördan verkligen ska avlägsnas behöver man arbeta för en maximal nivå av regleringsharmonisering av tull- och gränsrelaterad politik och praxis,
   (vii) inom ramen för det framtida regleringssamarbetet tydligt fastställa vilka åtgärder som gäller tekniska handelshinder och parallella eller onödiga administrativa bördor och formaliteter och vilka som gäller grundläggande standarder och bestämmelser, eller förfaranden med ett allmänpolitiskt syfte,
   (viii) fullt ut respektera de gällande lagstiftningssystemen på båda sidorna av Atlanten liksom Europaparlamentets roll i EU:s beslutsprocess och dess demokratiska kontroll av EU:s lagstiftningsprocess i samband med inrättandet av ramen för det framtida samarbetet, och samtidigt säkerställa största möjliga transparens och ett balanserat deltagande av berörda aktörer i de samråd som ingår i utvecklingen av ett lagstiftningsförslag och att inte fördröja det europeiska lagstiftningsförfarandet; specificera vilken roll och rättslig status som rådet för regleringssamarbete har, liksom dess sammansättning, med beaktande av att varje direkt och obligatorisk tillämpning av dess rekommendationer skulle innebära en överträdelse av de lagstiftningsförfaranden som fastställs i fördragen; även se till att det fullt ut bevarar nationella, regionala och lokala myndigheters kapacitet att lagstifta om sin egen politik, särskilt social- och miljöpolitiken.
   d) När det gäller regler uppmanas kommissionen att
   (i) kombinera förhandlingarna om marknadstillträde och regleringssamarbete med införandet av ambitiösa regler och principer, med hänsyn till att varje pelare har sina egna specifika särdrag, när det gäller frågor såsom, men inte begränsat till, hållbar utveckling, energi, små och medelstora företag, investeringar och statligt ägda företag,
   (ii) se till att kapitlet om hållbar utveckling är bindande och verkställbart, och syftar till att fullt ut och effektivt ratificera, genomföra och verkställa Internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta grundläggande konventioner och deras innehåll, ILO:s agenda för anständigt arbete samt grundläggande internationella miljöavtal; bestämmelserna måste syfta till att ytterligare stärka skyddet av arbetsrättsliga och miljömässiga standarder; ett ambitiöst kapitel om handel och hållbar utveckling måste också inbegripa bestämmelser om företagens sociala ansvar baserade på de riktlinjer för multinationella företag som utarbetats av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och en tydlig och strukturerad dialog med det civila samhället,
   (iii) se till att arbetsrättsliga och miljömässiga standarder inte begränsas till kapitlet om handel och hållbar utveckling, utan även ingår i andra delar av avtalet såsom investeringar, handel med tjänster, regleringssamarbete och offentlig upphandling,
   (iv) se till att arbetsrättsliga och miljömässiga standarder kan genomdrivas, genom att utnyttja de goda erfarenheter som EU och USA har av nuvarande frihandelsavtal och av nationell lagstiftning; se till att genomförandet och efterlevnaden av arbetsrättsliga bestämmelser omfattas av ett effektivt övervakningsförfarande, som involverar arbetsmarknadens parter och företrädare för det civila samhället, och av den allmänna tvistlösningsmekanism som gäller för hela avtalet,
   (v) med full respekt för nationell lagstiftning se till att anställda vid transatlantiska företag, som är registrerade enligt en EU-medlemsstats lagstiftning, har tillgång till information och samråd i enlighet med EU:s direktiv om europeiska företagsråd,
   (vi) se till att de ekonomiska, sysselsättningsrelaterade, sociala och miljömässiga konsekvenserna av TTIP också undersöks med hjälp av en ingående och objektiv förhandsbedömning av handelns konsekvenser för hållbar utveckling, med full respekt för EU:s direktiv om bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling och med ett strukturerat deltagande av berörda aktörer, inklusive det civila samhället, genomföra jämförande djupstudier rörande konsekvenserna för varje medlemsstat samt en utvärdering av konkurrenskraften hos EU:s sektorer och deras motsvarigheter i USA, med syftet att göra prognoser över förlorade och tillkommande arbetstillfällen i de berörda sektorerna i varje medlemsstat, varvid anpassningskostnaderna delvis skulle kunna finansieras av EU och medlemsstaterna,
   (vii) hålla fast vid målet att ägna ett särskilt kapitel åt energin, inklusive industriråvaror; se till att de två sidorna under förhandlingarnas gång undersöker olika sätt att underlätta energiexport, så att TTIP avskaffar varje gällande begränsning eller hinder för bränsleexport, inklusive flytande naturgas och råolja, mellan de två handelsparterna med syftet att skapa en konkurrenskraftig, transparent och icke-diskriminerande energimarknad, och därigenom stödjer diversifiering av energikällor, bidrar till leveranssäkerhet och åstadkommer lägre energipriser; detta energikapitel måste innehålla tydliga garantier för att EU:s miljöstandarder och mål för klimatinsatser inte undermineras; uppmuntra samarbete mellan EU och USA om att avskaffa skatteundantagen för flygbränsle för kommersiell luftfart, i linje med G20-gruppens utfästelse att fasa ut stödet till fossila bränslen,
   (viii) se till att parternas rätt att styra och reglera utforskning, utnyttjande och produktion av energikällor inte påverkas av något avtal, men att principen om icke-diskriminering tillämpas när beslut om utnyttjande väl har fattats; hålla i åtanke att ingenting i avtalet får undergräva legitima icke-diskriminerande demokratiska beslut avseende energiproduktion, i enlighet med försiktighetsprincipen; se till att tillgång till råmaterial och energi också garanteras företag från EU eller USA på icke-diskriminerande grund och att kvalitetsstandarderna för energiprodukter respekteras, inklusive de som gäller för energiprodukter i samband med deras koldioxidutsläpp, t.ex. enligt vad som fastställs i bränslekvalitetsdirektivet,
   (ix) se till att TTIP stöder utnyttjandet och främjandet av miljöanpassade varor och tjänster, inklusive genom att underlätta deras utveckling och förenkla deras export och import, och därmed gör det möjligt att utnyttja den avsevärda potential för både miljövinster och ekonomiska vinster som den transatlantiska ekonomin erbjuder, vilket kompletterar de pågående multilaterala förhandlingarna inför överenskommelsen om miljöanpassade varor, med syftet att bidra till kampen mot den globala uppvärmningen och skapa nya arbetstillfällen i den ”gröna ekonomin”,
   (x) se till att TTIP tjänar som ett forum för utveckling av ambitiösa och bindande gemensamma hållbarhetsstandarder för energiproduktion och energieffektivitet, samtidigt som man beaktar och ansluter sig till de båda parternas redan gällande standarder, t.ex. EU:s direktiv om energimärkning och ekodesign, och undersöka hur man kan förstärka samarbetet om forskning, utveckling och innovation i samband med energi och främja miljöanpassad teknik med låga koldioxidutsläpp,
   (xi) se till att TTIP bidrar till bevarandet och den hållbara förvaltningen av fiskeresurserna, särskilt vad gäller samarbete mellan de två parterna för att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU),
   (xii) se till att TTIP omfattar ett särskilt kapitel för små och medelstora företag, baserat på ett gemensamt åtagande från de två parternas sida, och att det har som mål att skapa nya möjligheter i USA för europeiska små och medelstora företag (inklusive mikroföretag), på grundval av de erfarenheter som gjorts och sammanställts av exportinriktade små och medelstora företag, till exempel genom att avskaffa dubbla certifieringskrav, inrätta ett webbaserat informationssystem över olika regleringar och bästa praxis, underlätta tillgången till stödordningar för små och medelstora företag, införa snabbförfaranden vid gränserna eller avskaffa vissa höga tullsatser som fortfarande tillämpas; inrätta samarbetsmekanismer för båda sidor för gemensamt arbete för att underlätta små och medelstora företags medverkan i den transatlantiska handeln och investeringarna, t.ex. genom en gemensam kontaktpunkt för små och medelstora företag, och ge dessa företag en nyckelroll vid inrättandet, vilken skulle tillhandahålla specifik information som de behöver för att exportera till, importera från eller investera i USA, inklusive om tullavgifter, skatter, regleringar, tullförfaranden och marknadsmöjligheter,
   (xiii) se till att TTIP innehåller ett heltäckande kapitel om investeringar, med bestämmelser om både marknadstillträde och skydd av investeringar, med tanke på att tillgång till kapital kan stimulera sysselsättning och tillväxt; kapitlet om investeringar bör syfta till att säkra icke diskriminerande behandling för europeiska och amerikanska företag som önskar etablera sig på varandras territorium, och samtidigt ta hänsyn till vissa specifika sektorers känslighet; bestämmelserna bör göra Europa attraktivare för investeringar, förbättra förtroendet för Europeiska investeringar i USA och också behandla investerares skyldigheter och ansvar genom att som riktmärken bl.a. hänvisa till OECD:s principer för multinationella företag och FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter,
   (xiv) se till att bestämmelserna om skydd av investeringar begränsas till bestämmelser avseende tiden efter etablering, och fokuserar på nationell behandling, behandling som mest gynnad nation, rättvis och lika behandling och skydd mot direkt och indirekt expropriering, inklusive rätt till snabb, tillräcklig och verksam ersättning; standarder för skydd och definitioner av investerare och investeringar bör utarbetas på ett precist lagenligt sätt och skydda rätten att lagstifta i allmänhetens intresse samt klargöra innebörden av indirekt expropriering och förhindra ogrundade eller överdrivna krav; den fria överföringen av kapital bör följa bestämmelserna i EU-fördraget och bör inkludera en försiktighetsklausul utan tidsbegränsning vid händelse av finansiella kriser,
   (xv) se till att utländska investerare behandlas på ett icke-diskriminerande sätt, samtidigt som de inte ges fler rättigheter än inhemska investerare, och ersätta systemet för tvistlösning mellan investerare och stat med ett nytt system, vilket är baserat på demokratiska principer och föremål för tillsyn, där potentiella fall behandlas på ett transparent sätt av offentligt tillsatta oberoende professionella domare vid offentliga utfrågningar och som innehåller en överklagandemekanism, som garanterar konsekventa rättsliga beslut och där EU‑domstolen och de nationella domstolarnas jurisdiktion respekteras, och där privata intressen inte kommer åt att undergräva den offentliga politikens intressen,
   (xvi) se till att TTIP innehåller ett ambitiöst, balanserat och modernt kapitel om tydligt definierade områden av immateriella rättigheter, inklusive erkännande och förstärkt skydd av geografiska beteckningar och som återspeglar en skälig och effektiv skyddsnivå, utan att EU hindras att reformera sitt copyrightsystem, och som samtidigt garanterar en skälig balans mellan immateriella rättigheter och allmänintresset, särskilt behovet av att bevara tillgången till läkemedel till rimlig kostnad genom att alltjämt stödja flexibiliteten i Trips-avtalet,
   (xvii) beakta att det är mycket viktigt att EU och USA fortsätter att medverka och engagera sig i diskussioner om global multilateral harmonisering av patent inom ramen för befintliga internationella organ, och parlamentet varnar därmed för försök att införa bestämmelser i TTIP om materiell patenträtt, särskilt avseende frågor som har att göra med patentmöjligheter och tidsfrister i samband med nyhetsbedömningen,
   (xviii) se till att kapitlet om immateriella rättigheter inte innehåller bestämmelser om ansvar för mellanhänder på internet eller om straffrättsliga påföljder som ett verktyg för att framtvinga efterlevnad, vilket tidigare har avvisats av parlamentet, inklusive det föreslagna Acta-avtalet,
   (xix) säkra fullständigt erkännande och ett starkt rättsligt skydd av EU:s geografiska beteckningar, och åtgärder för att hantera oriktig användning och missvisande information och missledande praxis; garantera konsumenterna att dessa produkter är korrekt etiketterade, spårbara och av angivet ursprung samt skydda producenternas kunskaper, då detta är en viktig del av ett balanserat avtal.
   e) När det gäller transparens, det civila samhällets involvering, information till allmänheten och politiska budskap uppmanas kommissionen att
   (i) fortsätta de pågående insatserna att förbättra transparensen i förhandlingarna genom att offentliggöra fler förhandlingsförslag och genomföra Europeiska ombudsmannens rekommendationer, särskilt i samband med bestämmelserna om allmänhetens tillgång till handlingar,
   (ii) omvandla dessa insatser för att säkra transparens till konkreta praktiska resultat, bland annat genom att nå en överenskommelse med USA om att förstärka transparensen, däribland tillgång för alla Europaparlamentsledamöter till alla förhandlingsdokument, inklusive konsoliderade texter, samtidigt som vederbörlig konfidentialitet upprätthålls, så att parlamentsledamöterna och medlemsstaterna kan föra konstruktiva diskussioner med berörda aktörer och allmänheten; se till att båda förhandlingsparterna måste motivera varje avvisande av en begäran om offentliggörande av ett förhandlingsbud,
   (iii) främja ett ännu närmare samarbete med medlemsstaterna, som ansvarade för förhandlingsmandatet till kommissionen att inleda förhandlingar med USA, i syfte att säkra deras aktiva deltagande i åtgärderna för att sprida information om avtalets tillämpningsområde och möjliga fördelar för de europeiska medborgarna, ett åtagande som ingick i rådets slutsatser av den 20 mars 2015, och säkra en bred och faktabaserad offentlig debatt i Europa om TTIP i syfte att undersöka de verkliga farhågor som omgärdar avtalet,
   (iv) förstärka sitt fortlöpande och transparenta samarbete med ett stort antal olika aktörer under hela förhandlingsprocessen; alla berörda parter uppmanas att aktivt delta och föreslå initiativ och ta fram information som är av betydelse för förhandlingarna,
   (v) uppmuntra medlemsstaterna att involvera sina nationella parlament i linje med sina respektive konstitutionella skyldigheter, ge medlemsstaterna allt stöd som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter och intensifiera kontakterna med de nationella parlamenten så att dessa hålls ordentligt informerade om de pågående förhandlingarna,
   (vi) bygga på det nära samarbetet med parlamentet och verka för en ännu mer strukturerad dialog, som även i fortsättningen kommer att vara inriktad på att noga övervaka förhandlingarna, och engagera parlamentet i arbetet med kommissionen, medlemsstaterna, den amerikanska kongressen samt berörda aktörer på båda sidor av Atlanten för att säkerställa ett förhandlingsresultat som gagnar medborgarna både inom och utanför EU och USA,
   (vii) se till att TTIP-avtalet och dess framtida tillämpning åtföljs av ett fördjupat transatlantiskt parlamentariskt samarbete grundat på och med utnyttjande av erfarenheter från den transatlantiska lagstiftningsdialogen, som i framtiden leder till ett bredare och förstärkt politiskt ramverk för att utveckla gemensamma strategier, stärka det strategiska partnerskapet och förbättra det globala samarbetet mellan EU och USA.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med Europaparlamentets rekommendationer till kommissionen samt för information till rådet, medlemsstaternas regeringar och parlament och USA:s administration och

(1) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-11103-2013-DCL-1/sv/pdf
(2) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_Data/docs/pressdata/en/ec/141920.pdf
(3) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/EN/foraff/145906.pdf
(4) http://europa.eu/rapid/press-release_STATEMENT-14-1820_en.htm
(5) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-79-2014-INIT/sv/pdf
(6) http://ec.europa.eu/priorities/docs/pg_sv.pdf
(7) http://ec.europa.eu/news/2014/docs/c_2014_9052_en.pdf
(8) http://europa.eu/rapid/press-release_IP-14-2341_en.htm
(9) http://ec.europa.eu/dgs/health_consumer/information_sources/docs/from_farm_ to_fork_2004_en.pdf
(10) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153022.pdf
(11) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153023.pdf
(12) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153024.pdf
(13) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153025.pdf
(14) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153026.pdf
(15) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153027.pdf
(16) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153028.pdf
(17) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153029.pdf
(18) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153030.pdf
(19) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153031.pdf
(20) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153032.pdf
(21) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/februari/tradoc_153120.pdf
(22) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2014/may/tradoc_152512.pdf
(23) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/march/tradoc_153259.pdf
(24) EUT C 68 E, 7.3.2014, s. 53.
(25) Antagna texter, P7_TA(2013)0227.
(26) Antagna texter, P7_TA(2015)0009
(27) Antagna texter, P7_TA(2014)0230,

Senaste uppdatering: 19 april 2016Rättsligt meddelande