Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2035(INL)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0286/2015

Ingivna texter :

A8-0286/2015

Debatter :

PV 27/10/2015 - 16
CRE 27/10/2015 - 16

Omröstningar :

PV 11/11/2015 - 16.3
CRE 11/11/2015 - 16.3

Antagna texter :

P8_TA(2015)0395

Antagna texter
PDF 354kWORD 342k
Onsdagen den 11 november 2015 - Bryssel Slutlig utgåva
Reform av vallagen i EU
P8_TA(2015)0395A8-0286/2015
Resolution
 Bilaga

Europaparlamentets resolution av den 11 november 2015 om reformen av vallagen i Europeiska unionen (2015/2035(INL))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet (nedan kallad valakten), som utgör en bilaga till rådets beslut av den 20 september 1976, med senare ändringar(1) , särskilt artikel 14,

–  med beaktande av fördragen och särskilt av artiklarna 9, 10, 14 och 17.7 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artiklarna 22, 223.1 och 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) samt artikel 2 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Europaparlamentets valförfarande, särskilt sina resolutioner av den 15 juli 1998 om utarbetandet av ett förslag till ett valsystem som omfattar gemensamma principer för val av Europaparlamentets ledamöter(2) , av den 22 november 2012 om 2014 års val till Europaparlamentet(3) och av den 4 juli 2013 om förbättring av den praktiska organisationen i samband med valet till Europaparlamentet 2014(4) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014(5) ,

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2013/142/EU av den 12 mars 2013 om att göra valen till Europaparlamentet mer demokratiska och se till att de genomförs på ett effektivare sätt(6) ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 maj 2015 Rapport om 2014 års val till Europaparlamentet (COM(2015)0206),

–  med beaktande av bedömningen av det europeiska mervärdet med en reform av Europeiska unionens vallag(7) ,

–  med beaktande av ramavtalet av den 20 oktober 2010 om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen(8) ,

–  med beaktande av rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare(9) ,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser(10) , särskilt artiklarna 13, 21 och 31,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan ), särskilt artiklarna 11, 23 och 39,

–  med beaktande av artiklarna 45 och 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A8‑0286/2015), och av följande skäl:

A.  Artikel 223 i EUF-fördraget ger Europaparlamentet rätt att initiera reformen av sitt eget valförfarande i syfte att utforma ett förfarande som är enhetligt i hela unionen eller som överensstämmer med principer som är gemensamma för samtliga medlemsstater, och att ge sitt godkännande i detta sammanhang.

B.  En reform av Europaparlamentets valförfarande bör ha som mål att öka den demokratiska och gränsöverskridande dimensionen hos valen till Europaparlamentet och den demokratiska legitimiteten för unionens beslutsprocess, stärka unionsmedborgarskapet som koncept, förbättra Europaparlamentets funktionssätt och unionens styrning, ge Europaparlamentets arbete mer legitimitet, stärka principerna om likvärdig status i samband med val och lika möjligheter, öka effektiviteten i systemet för genomförande av val till Europaparlamentet och föra ledamöterna av Europaparlamentet närmare sina väljare, särskilt de yngsta bland dem.

C.  Vid reformen av valförfarandet är det viktigt inte bara att respektera subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, utan också att inte införa enhetlighet för sakens skull.

D.  Möjligheten att ta fram ett enhetligt valförfarande på grundval av allmänna direkta val har funnits med i fördragen sedan 1957.

E.  EU:s framtid hotas av att valskolket vid val till Europaparlamentet successivt ökar, särskilt bland de yngsta väljarna, och av det bristande intresset hos allmänheten för EU‑frågorna, och därför behövs idéer som kan bidra till att den europeiska demokratin får nytt liv.

F.  En verklig harmonisering av förfarandet för val till Europaparlamentet i alla medlemsstater skulle bättre kunna främja rätten för alla unionsmedborgare att på lika villkor delta i unionens demokratiska liv och samtidigt stärka den politiska dimensionen av den europeiska integrationen.

G.  Europaparlamentets befogenheter har gradvis ökat sedan det första direkta valet 1979. Europaparlamentet har nu samma status som medlagstiftare som rådet på de flesta av unionens politikområden, i synnerhet som ett resultat av Lissabonfördragets ikraftträdande.

H.  Med Lissabonfördraget förändrades mandatet för ledamöterna av Europaparlamentet, så att de blev direkta företrädare för unionens medborgare(11) i stället för ”företrädare för folken i de i gemenskapen sammanslutna staterna”(12) .

I.  Den enda reformen av valakten i sig genomfördes 2002 genom rådets beslut 2002/772/EG, Euratom(13) , som föreskriver att medlemsstaterna ska genomföra valen så att dessa är proportionella och använda listval (valsedlar) eller ett system med enkel överförbar röst. Då avskaffades även möjligheten för ledamöterna av Europaparlamentet att utöva två mandat samtidigt. Medlemsstaterna fick dessutom uttryckligen rätt att upprätta valkretsar på nationell nivå och att införa en nationell tröskel på högst 5 procent av de avgivna rösterna.

J.  En övergripande överenskommelse om ett verkligt enhetligt valförfarande har ännu inte nåtts, även om en viss konvergens mellan valsystemen har skett efter hand, bland annat till följd av antagandet av sekundärlagstiftning som rådets direktiv 93/109/EG.

K.  Begreppet unionsmedborgarskap, som formellt infördes i den konstitutionella ordningen genom Maastrichtfördraget 1993, omfattar unionsmedborgarnas rätt att delta i Europaparlaments- och kommunalval både i sin medlemsstat och i hemvistlandet på samma villkor som medborgare i det landet(14) . Stadgan, som fick bindande rättslig verkan genom Lissabonfördraget, har stärkt denna rättighet.

L.  Trots dessa reformer styrs valen till Europaparlamentet fortfarande i hög grad av nationell rätt, valkampanjerna är fortfarande nationella och de europeiska politiska partierna kan inte utöva sitt konstitutionella mandat tillräckligt och ”bidra till att skapa ett europeiskt politiskt medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas vilja” i enlighet med artikel 10.4 i EU-fördraget.

M.  De politiska partierna på europeisk nivå har bäst förutsättning att ”bidra till att skapa ett europeiskt politiskt medvetande” och bör därför spela en större roll i kampanjerna inför valen till Europaparlamentet, så att de syns mer och kan visa på sambandet mellan en röst på ett visst nationellt parti och den verkan den får för storleken på en europeisk politisk grupp i Europaparlamentet.

N.  Förfarandet för nominering av kandidater för val till Europaparlamentet varierar avsevärt mellan medlemsstaterna och partierna, särskilt när det gäller öppenhet och demokratisk standard. Öppna, insynsvänliga och demokratiska förfaranden för urval av kandidater är av central betydelse för att skapa förtroende för det politiska systemet.

O.   Tidsfristerna för att färdigställa kandidatlistor inför val till Europaparlamentet varierar avsevärt bland medlemsstaterna, för närvarande mellan 17 och 83 dagar, vilket innebär att kandidater och väljare i unionen hamnar i en ojämlik situation när det gäller hur lång tid de har på sig att driva en kampanj eller fundera över vem de ska rösta på.

P.  Tidsfristerna för att färdigställa röstlängder inför val till Europaparlamentet varierar avsevärt bland medlemsstaterna och kan göra utbyte mellan medlemsstaterna av information om väljare (i syfte att förhindra dubbel röstning) svårt, för att inte säga omöjligt.

Q.  Om det inrättades en gemensam valkrets där listorna toppades av dem som varje politisk familj nominerat som kandidat till befattningen som kommissionens ordförande, skulle detta kraftigt förstärka den europeiska demokratin och ge ytterligare legitimitet åt valet av kommissionens ordförande.

R.  Enligt de nuvarande valreglerna inom EU kan man ha en icke-obligatorisk tröskel på upp till 5 procent av de avgivna rösterna vid val till Europaparlamentet, och 15 medlemsstater har använt sig av denna möjlighet och infört en tröskel på mellan 3 och 5 procent. I mindre medlemsstater och i medlemsstater som har delat in sitt valområde i valkretsar ligger tröskeln i själva verket över 3 procent, trots att det inte finns någon lagenlig tröskel. Obligatoriska trösklar erkänns av konstitutionell tradition som ett legitimt sätt att se till att parlament kan fungera.

S.   Trots att artikel 10.2 i valakten uttryckligen förbjuder att valresultat meddelas för tidigt har det tidigare skett att sådana resultat har meddelats. Om vallokalerna skulle stänga vid samma tid i alla medlemsstater skulle det bidra starkt till att valen till Europaparlamentet fick en gemensam EU-karaktär och minska risken för att valresultatet påverkas om valresultaten i vissa medlemsstater meddelas innan vallokalerna har stängt i alla medlemsstater.

T.  De första officiella prognoserna av valresultaten bör meddelas samtidigt i alla medlemsstater, kl. 21.00 medeleuropeisk tid på röstningsperiodens sista dag.

U.  Införandet av en gemensam valdag i EU skulle bättre återspegla den gemensamma uppslutningen från medborgare runtom i unionen, stärka deltagandedemokratin och hjälpa till att skapa ett mer sammanhängande EU-omfattande val.

V.  Lissabonfördraget upprättade en ny konstitutionell ordning genom att ge Europaparlamentet rätten att välja Europeiska kommissionens ordförande(15) i stället för att bara ge sitt godkännande. Vid 2014 års val till Europaparlamentet skapades ett viktigt precedensfall i detta avseende, som visade att nomineringen av toppkandidater ökar medborgarnas intresse för val till Europaparlamentet.

W.  Nomineringen av toppkandidater till posten som Europeiska kommissionens ordförande skapar en koppling mellan avgivna röster på nationell nivå och EU-nivå och gör det möjligt för unionsmedborgarna att göra välgrundade val mellan alternativa politiska program. Utnämningen av toppkandidater genom öppna och insynsvänliga förfaranden förstärker den demokratiska legitimiteten och stärker ansvarsutkrävandet.

X.  Förfarandet för nominering och urval av toppkandidater för detta uppdrag är ett starkt uttryck för europeisk demokrati. Vidare bör det vara en fast beståndsdel av valkampanjerna.

Y.  Tidsfristen för de europeiska politiska partiernas nominering av kandidater bör kodifieras i valakten. Toppkandidaterna för uppdraget som ordförande för kommissionen bör vara kandidater i valet till Europaparlamentet.

Z.  Inte alla medlemsstater ger sina medborgare möjlighet att rösta från utlandet, och bland dem som ger den möjligheten varierar villkoren för förlust av rösträtten avsevärt. Om alla unionsmedborgare som är bosatta utanför EU hade rätt att delta i val skulle det bidra till att åstadkomma likvärdig status i samband med val. Medlemsstaterna måste dock förbättra samordningen mellan sina förvaltningar för att förhindra att väljare röstar två gånger, i två olika medlemsstater.

AA.  Minst 13 medlemsstater har inte infört adekvata interna regler för att hindra unionsmedborgare som har dubbelt medborgarskap i EU-medlemsstater från att rösta två gånger, i strid med artikel 9 i valakten.

AB.  En valmyndighet som fungerar som ett nätverk för medlemsstaternas gemensamma kontaktmyndigheter bör inrättas på unionsnivå, eftersom den skulle underlätta tillgången till information om bestämmelserna för val till Europaparlamentet, göra processen mer enhetlig och öka den europeiska karaktären hos dessa val. Därför bör kommissionen undersöka vilka praktiska arrangemang som behövs för att upprätta en sådan myndighet på unionsnivå.

AC.  Minimiåldern för valbarhet i de 28 medlemsstaterna varierar mellan 18 och 25 år, och minimiåldern för rätten att rösta varierar mellan 16 och 18 år, på grund av de olika konstitutionella traditionerna och valtraditionerna i medlemsstaterna. Det vore mycket önskvärt med en harmonisering av rösträttsåldern och minimiåldern för kandidater, för att ge unionsmedborgarna riktig jämlikhet i rösträtten, och diskriminering skulle då kunna undvikas på det mest grundläggande medborgarskapsområdet, nämligen rätten att delta i den demokratiska processen.

AD.  Det officiella bildandet av politiska partier på unionsnivå och deras konsolidering bidrar till att forma en europeisk politisk medvetenhet och uttrycka unionsmedborgarnas vilja, och detta har även underlättat en gradvis konvergens mellan valsystemen.

AE.  Brevröstning, elektronisk röstning eller röstning via internet skulle kunna göra valen till Europaparlamentet mer effektiva och tilltalande för väljarna, under förutsättning att högsta möjliga nivå på uppgiftsskyddet kan garanteras.

AF.  I de flesta medlemsstater kan regeringsledamöter ställa upp i det nationella parlamentsvalet utan att behöva avsluta sin institutionella verksamhet.

AG.  Trots de kontinuerliga framstegen sedan 1979 i fråga om jämvikt mellan kvinnor och män i fördelningen av mandaten finns det fortfarande betydande skillnader i detta avseende mellan medlemsstaterna, och tio av dem har en nivå lägre än 33 procent för det underrepresenterade könet. Europaparlamentets nuvarande sammansättning, med endast 36,62 procent kvinnor, är långt ifrån de värderingar och mål om jämställdhet som förfäktas i stadgan.

AH.  Jämställdhet mellan kvinnor och män, som är en av unionens grundläggande värderingar, måste uppnås, men endast ett mycket litet antal medlemsstater har införlivat denna princip i sina nationella vallagar. Könskvotering i det politiska beslutsfattandet och varvade listor har visat sig vara mycket effektiva verktyg för att komma till rätta med diskriminering och könsmaktskillnader och för att förbättra den demokratiska representationen i politiska beslutsfattande organ.

AI.  Principen om degressiv proportionalitet i EU-fördraget har avsevärt bidragit till att alla medlemsstater känt en gemensam delaktighet i det europeiska projektet.

1.  Europaparlamentet beslutar att reformera sitt valförfarande i god tid före 2019 års val, med målet att förbättra den demokratiska och gränsöverskridande dimensionen av valen till Europaparlamentet och den demokratiska legitimiteten i EU:s beslutsprocess, förstärka begreppet unionsmedborgarskap och ge likvärdig status i samband med val, främja principen om representativ demokrati och unionsmedborgarnas direkta representation i Europaparlamentet i enlighet med artikel 10 i EUF-fördraget, förbättra Europaparlamentets funktionssätt och unionens styrning, göra Europaparlamentets arbete mer legitimt och effektivt, göra systemet för att genomföra val till Europaparlamentet mer effektivt, främja den gemensamma delaktigheten bland medborgare från alla medlemsstater, förbättra balansen i Europaparlamentets sammansättning och se till att unionsmedborgare får en så likvärdig status som möjligt i samband med val.

2.  Europaparlamentet föreslår att de europeiska politiska partiernas synlighet ökas genom att deras namn och logotyper placeras på valsedlarna, och rekommenderar att de även ska förekomma i valkampanjer i tv- och radiosändningar, på valaffischer och i annat material som används i EU-valkampanjerna, särskilt de nationella partiernas valmanifest. Detta skulle göra valen till Europaparlamentet mer insynsvänliga och ur demokratiperspektiv förbättra deras genomförande, eftersom medborgarna då tydligt kan se ett samband mellan sin röst och hur den politiskt påverkar de europeiska politiska partierna och deras möjlighet att bilda politiska grupper i Europaparlamentet.

3.  Europaparlamentet anser samtidigt, mot bakgrund av unionens subsidiaritetsåtagande, att regionala politiska partier som deltar i val till Europaparlamentet bör följa samma praxis, och att regionala myndigheter bör uppmuntras att använda officiellt erkända regionala språk i detta sammanhang.

4.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att underlätta de europeiska politiska partiernas och deras toppkandidaters medverkan i valkampanjer, särskilt i tv och andra medier.

5.  Europaparlamentet beslutar sig för att fastställa en gemensam tidsfrist på minst tolv veckor före valdagen då kandidatlistor ska ha upprättats, så att statusen i samband med val kan bli mer likvärdig genom att kandidater och väljare i hela unionen får en lika lång period för att förbereda sig för och fundera inför valet. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fundera över sätt att säkra ökad konvergens mellan de bestämmelser som reglerar valkampanjerna inför val till Europaparlamentet.

6.  Det är av central betydelse att politiska partier på alla nivåer antar demokratiska och insynsvänliga förfaranden för urval av kandidater. Europaparlamentet rekommenderar att nationella partier håller en demokratisk omröstning för att välja sina kandidater till val till Europaparlamentet.

7.  Europaparlamentet föreslår att en obligatorisk tröskel på mellan 3 och 5 procent ska införas för fördelningen av mandaten i medlemsstater med en enda valkrets och valkretsar där listval används och som består av fler än 26 mandat. Denna åtgärd är viktig för att säkra Europaparlamentets funktionssätt, eftersom ytterligare splittring då undviks.

8.  Även om det står medlemsstaterna fritt att bestämma på vilken dag eller på vilka dagar under valperioden valet ska hållas, föreslår Europaparlamentet att valet till Europaparlamentet i samtliga medlemsstater ska avslutas kl. 21.00 medeleuropeisk tid på den söndag då valet hålls. Detta skulle säkerställa att artikel 10.2 i valakten tillämpades korrekt och därmed minska risken att valresultatet påverkas om valresultaten i vissa medlemsstater meddelas innan vallokalerna har stängt i alla medlemsstater. Parlamentet förordar att förbudet mot att valresultat meddelas för tidigt ska tillämpas i alla medlemsstater.

9.  Europaparlamentet beslutar sig för att fastställa en gemensam tidsfrist för europeiska politiska partiers nominering av toppkandidater till 12 veckor före valet till Europaparlamentet, så att valprogrammen kan presenteras och man kan organisera politiska debatter mellan kandidaterna samt genomföra unionsomfattande valkampanjer. Processen för nominering av toppkandidater utgör en viktig aspekt av valkampanjerna på grund av att resultatet av valet till Europaparlamentet är nära förknippat med valet av kommissionens ordförande i enlighet med Lissabonfördraget.

10.  Europaparlamentet beslutar sig för att fastställa en gemensam tidsfrist på åtta veckor för färdigställande av röstlängden och sex veckor för utbyte av information med den nationella myndighet som har ansvar för röstlängden avseende unionsmedborgare med dubbelt medborgarskap och unionsmedborgare som bor i en annan medlemstat än den där de är medborgare.

11.  Europaparlamentet föreslår att hela valet ska präglas av att kampanjkostnaderna begränsas till en adekvat summa som tillåter lämplig presentation av de politiska partierna, kandidaterna och deras valprogram.

12.  Europaparlamentet föreslår att alla unionsmedborgare, inklusive dem som är bosatta eller arbetar i ett tredjeland, ska ha rätt att rösta i val till Europaparlamentet. Alla unionsmedborgare skulle då äntligen få rätt att rösta i valen till Europaparlamentet på samma villkor, oavsett bosättningsort eller medborgarskap.

13.  Europaparlamentet uppmanar emellertid medlemsstaterna att förbättra samordningen mellan sina förvaltningar för att förhindra att väljare röstar två gånger, i två olika medlemsstater.

14.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att tillåta brevröstning, elektronisk röstning och röstning via internet för att öka valdeltagandet och göra det lättare att rösta för alla medborgare, inte minst för personer med nedsatt rörlighet eller för dem som bor eller arbetar i en medlemsstat där de inte är medborgare eller i ett tredjeland, förutsatt att det vidtas tillräckliga åtgärder för att förhindra eventuella bedrägerier vid användning av dessa röstningssätt.

15.  Som en framtida åtgärd rekommenderar Europaparlamentet att medlemsstaterna överväger hur de kan harmonisera väljarnas minimiålder genom att fastställa den till 16 år för att göra statusen i samband med val än mer likvärdig bland unionsmedborgarna.

16.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen, i syfte att anpassa reglerna för ledamöter av kommissionen som vill ställa upp som kandidater i val till Europaparlamentet, så att inte kommissionens institutionella effektivitet hindras i valtider och så att missbruk av institutionens resurser undviks.

17.  Europaparlamentet beslutar sig för att ge parlamentet rätt att fastställa valperioden för val till Europaparlamentet efter samråd med rådet.

18.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att anta lämpliga rättsliga ramar som säkerställer högsta standarder avseende informativ, rättvis och objektiv medietäckning under valkampanjer, i synnerhet för public service-sändningsbolag. Detta är avgörande för att unionsmedborgarna ska kunna göra välinformerade val mellan konkurrerande politiska program. Parlamentet noterar vikten av självreglerande instrument såsom uppförandekoder för att detta mål ska uppnås.

19.  Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av normerna för oinskränkt politisk konkurrens mellan politiska partier, särskilt en stärkning av mångfalden i medierna och av offentliga förvaltningars neutralitet på alla nivåer när det gäller valprocessen.

20.  Det är viktigt att kvinnor blir mer närvarande i det politiska beslutsfattandet och bättre representerade vid val till Europaparlamentet. Följaktligen uppmanar Europaparlamentet medlemsstaterna och unionsinstitutionerna att vidta alla de åtgärder som behövs för att främja jämställdhetsprincipen genom hela valprocessen. I samband med detta understryker parlamentet betydelsen av könsbalanserade kandidatlistor.

21.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att främja en lämplig representation för etniska, språkliga och andra minoriteter i valen till Europaparlamentet.

22.  Europaparlamentet anser det är önskvärt att inrätta en europeisk valmyndighet som skulle kunna ha i uppdrag att centralisera informationen om val till Europaparlamentet, övervaka valens genomförande och underlätta informationsutbytet mellan medlemsstaterna.

23.  Europaparlamentet anser också att uppdraget som ledamot av Europaparlamentet inte bör vara förenligt med ett ledamotsmandat i ett regionalt parlament eller i en församling med lagstiftningsbefogenheter.

24.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna trots kommissionens rekommendationer flera gånger har misslyckats med att enas om en gemensam valdag. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att arbeta för att nå en överenskommelse i denna fråga.

25.  Europaparlamentet lägger för rådet fram det bifogade förslaget till ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet(16) .

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas parlament och regeringar.

(1) Rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom (EGT L 278, 8.10.1976, s. 1), ändrat genom rådets beslut 93/81/Euratom, EKSG, EEG (EGT L 33, 9.2.1993, s. 15) och rådets beslut 2002/772/EG, Euratom (EGT L 283, 21.10.2002, s. 1).
(2) EGT C 292, 21.9.1998, s. 66.
(3) Antagna texter, P7_TA(2012)0462.
(4) Antagna texter, P7_TA(2013)0323.
(5) Antagna texter, P7_TA(2013)0082.
(6) EUT L 79, 21.3.2013, s. 29.
(7) PE 558.775http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/IDAN/2015/558775/EPRS_IDA (2015)558775_EN.pdf
(8) EUT L 304, 20.11.2010, s. 47.
(9) EUT L 329, 30.12.1993, s. 34.
(10) EUT L 317, 4.11.2014, s. 1.
(11) Artiklarna 10.2 och 14.2 i EU-fördraget.
(12) Artikel 189.1 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
(13) Rådets beslut 2002/772/EG, Euratom av den 25 juni 2002 och av den 23 september 2002 om ändring av akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, som utgör en bilaga till beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom (EGT L 283, 21.10.2002, s. 1).
(14) Artikel 20.2 i EUF-fördraget.
(15) Artikel 17.7 i EU-fördraget.
(16) Ändringar i bifogat förslag grundas på en konsoliderad version som tagits fram av Europaparlamentets rättstjänst på grundval av akten om allmänna direkta val av företrädare i församlingen (EGT L 278, 8.10.1976, s. 5), ändrad genom beslut 93/81/Euratom, EKSG, EEG om ändring av akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet, som utgör bilaga till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom av den 20 september 1976 (EGT L 33, 9.2.1993, s. 15) och rådets beslut 2002/772/EG, Euratom av den 25 juni 2002 och av den 23 september 2002 (EGT L 283, 21.10.2002, s. 1). Den skiljer sig från den konsoliderade version som byrån för Europeiska unionens officiella publikationer framställt (CONSLEG. 1976X1008-23/09/2002) på följande två punkter: Den innehåller en strecksats i artikel 7.1, ”– medlem av Regionkommittén”, som är en följd av artikel 5 i Amsterdamfördraget (EGT C 340, 10.11.1997), och den har omnumrerats i överensstämmelse med artikel 2.1 i rådets beslut 2002/772/EG, Euratom.


BILAGA

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om antagande av bestämmelserna om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlament

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 223.1,

med beaktande av Europaparlamentets förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl: Fördragsbestämmelserna om valförfarandet bör genomföras.

Rådet har antagit följande bestämmelser och rekommenderar medlemsstaterna att godkänna dessa i enlighet med sina konstitutionella villkor.

Artikel 1

Akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, bilaga till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom(1) , ska ändras på följande sätt:

1.  Artikel 1 punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. I varje medlemsstat ska Europaparlamentets ledamöter väljas som företrädare för unionens medborgare genom listval (valsedlar) eller ett förfarande med single transferable vote (STV), och valsättet ska vara proportionellt.”

2.  Följande artikel ska införas:

”Artikel 2a

Rådet ska enhälligt besluta om en gemensam valkrets där listorna toppas av dem som varje politisk familj nominerat som kandidat till befattningen som kommissionens ordförande.”

3.  Artikel 3 ska ersättas med följande:

”Artikel 3

För valkretsar och medlemsstater med en enda valkrets där listval används och som omfattar fler än 26 mandat ska medlemsstaterna fastställa en tröskel för fördelningen av mandaten som inte får vara lägre än 3 procent och inte får överstiga 5 procent av de avgivna rösterna i den valkrets eller den medlemsstat med en enda valkrets som berörs.”

4.  Följande artiklar ska införas:

"Artikel 3a

Varje medlemsstat ska fastställa en tidsfrist för upprättande av kandidatlistor till val till Europaparlamentet. Denna tidsfrist ska fastställas till senast 12 veckor före inledningen av den valperiod som avses i artikel 10.1.

Artikel 3b

Tidsfristen för upprättande och färdigställande av röstlängden ska vara åtta veckor före den första valdagen.

Artikel 3c

Politiska partier som deltar i val till Europaparlamentet ska iaktta demokratiska förfaranden och verka för insyn när de väljer sina kandidater till dessa val.

Artikel 3d

Kandidatlistorna till val till Europaparlamentet ska säkerställa jämställdhet mellan kvinnor och män.

Artikel 3e

De valsedlar som används i val till Europaparlamentet ska i lika hög grad synliggöra namnen på och logotyperna för de nationella partierna och för de europeiska politiska partierna.

Medlemsstaterna ska uppmuntra och underlätta tillhandahållandet av information om sådan anknytning i tv- och radiovalsändningar och i valkampanjsmaterial. I materialet ska det i förekommande fall hänvisas till manifestet för det europeiska politiska parti som det nationella partiet är knutet till.

Bestämmelserna om utsändning av valmaterial till väljare i samband med val till Europaparlamentet ska vara identiska med dem som gäller vid nationella, regionala och lokala val i den berörda medlemsstaten.

Artikel 3f

De europeiska politiska partierna ska nominera sina kandidater till posten som kommissionens ordförande senast 12 veckor före inledningen av den valperiod som avses i artikel 10.1.”

5.  Följande artiklar ska införas:

"Artikel 4a

Medlemsstaterna får använda elektronisk röstning och röstning via internet vid val till Europaparlamentet och ska, i de fall de gör det, vidta tillräckliga åtgärder för att se till att resultatet är tillförlitligt, att röstningen är hemlig och att uppgifterna skyddas.

Artikel 4b

Medlemsstaterna får ge sina medborgare möjlighet att brevrösta i val till Europaparlamentet.”

6.  I artikel 5.1 ska andra stycket utgå.

7.  Artikel 6 ska ersättas med följande:

”Artikel 6

1.  Ledamöterna ska rösta individuellt och personligen. De får inte bindas av några instruktioner eller uppdrag. De ska företräda unionens samtliga medborgare.

2.  Europaparlamentets ledamöter ska åtnjuta den immunitet och de privilegier som gäller för dem enligt protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen”.

8.  Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

a)  Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Uppdraget som ledamot av Europaparlamentet ska vara oförenligt med uppdraget som

–  ledamot av regeringen i en medlemsstat,

–  ledamot av ett nationellt eller regionalt parlament, eller en nationell eller regional församling, som har lagstiftningsbefogenheter,

–  ledamot av kommissionen,

–  domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska unionens domstol,

–  ledamot i Europeiska centralbankens direktion,

–  ledamot av revisionsrätten,

–  Europeiska ombudsmannen,

–  ledamot av Ekonomiska och sociala kommittén,

–  ledamot av regionkommittén,

–  medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen för att förvalta unionens medel eller för att utföra en permanent och direkt förvaltningsuppgift,

–  styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska investeringsbanken,

–  tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst inom den Europeiska unionens institutioner eller i särskilda organ som är knutna till dessa eller till Europeiska centralbanken.”

b)  Punkt 2 ska utgå.

c)  Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Sådana ledamöter av Europaparlamentet på vilka punkterna 1 och 3 blir tillämpliga under den femårsperiod som avses i artikel 5 ska ersättas enligt artikel 13.”

9.  Följande artiklar ska införas:

”Artikel 9a

Alla unionsmedborgare, även de som är bosatta eller arbetar i ett tredjeland, ska ha rätt att rösta i val till Europaparlamentet. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att denna rättighet kan utövas.

Artikel 9b

Varje medlemsstat ska utse en enda kontaktmyndighet med ansvar för att utbyta uppgifter om väljarna med sina motsvarigheter i de andra medlemsstaterna. Myndigheten ska – senast sex veckor före den första valdagen och via enhetliga och säkra elektroniska kommunikationsmedel – till dessa motsvarigheter översända uppgifter om unionsmedborgare som är medborgare i fler än en medlemsstat och om unionsmedborgare som inte är medborgare i den medlemsstat där de är bosatta.

Den överförda informationen ska åtminstone omfatta den berörda medborgarens för- och efternamn, ålder, bostadsort och ankomstdatum i den berörda medlemsstaten.”

10.  Artiklarna 10 och 11 ska ersättas med följande:

”Artikel 10

1.  Val till Europaparlamentet ska hållas den dag eller de dagar och den tid som varje medlemsstat fastställer. Denna dag eller dessa dagar ska för samtliga medlemsstater infalla under samma period, som ska börja en torsdag morgon och sluta närmast följande söndag. Valet ska avslutas kl. 21.00 medeleuropeisk tid den söndagen i samtliga medlemsstater.

2.  En medlemsstat får inte officiellt meddela sitt valresultat förrän valet har avslutats. De första officiella prognoserna av valresultaten ska meddelas samtidigt i alla medlemsstater vid slutet av den valperiod som avses i punkt 1. Dessförinnan får inga prognoser som grundas på vallokalsundersökningar publiceras.

3.  Räkningen av brevrösterna ska i samtliga medlemsstater börja när vallokalerna har stängt i den medlemsstat vars väljare ska rösta sist inom den valperiod som avses i punkt 1.

Artikel 11

1.  Europaparlamentet ska efter att ha hört rådet bestämma valperioden för valen minst ett år före utgången av den femårsperiod som avses i artikel 5.

2.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 229 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska Europaparlamentet utan särskild kallelse sammanträda den första tisdagen sedan en månad har förflutit efter utgången av valperioden."

11.  Artiklarna 14 och 15 ska ersättas med följande:

”Artikel 14

Åtgärder för att genomföra denna akt ska föreslås av Europaparlamentet genom beslut av en majoritet av dess ledamöter och antas av rådet med kvalificerad majoritet efter det att kommissionen har hörts och Europaparlamentet har gett sitt godkännande.

Artikel 15

Denna akt är upprättad på danska, engelska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska och tyska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

Till följd av anslutningsfördragen är även de bulgariska, estniska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, rumänska, slovakiska, slovenska, tjeckiska och ungerska språkversionerna av denna akt giltiga.”

12.  Bilagorna I och II ska utgå.

Artikel 2

1.  De ändringar som fastställs i artikel 1 får verkan den första dagen i den månad som följer efter medlemsstaternas antagande av bestämmelserna i detta beslut i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.

2.  Medlemsstaterna ska till rådets generalsekreterare anmäla när de har genomfört respektive nationella förfaranden.

Artikel 3

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

(1) Rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom av den 20 september 1976 (EGT L 278, 8.10.1976, s. 1)

Senaste uppdatering: 25 april 2017Rättsligt meddelande