Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2259(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0237/2016

Ingivna texter :

A8-0237/2016

Debatter :

PV 05/10/2016 - 21

Omröstningar :

PV 06/10/2016 - 5.7

Antagna texter :

P8_TA(2016)0384

Antagna texter
PDF 356kWORD 51k
Torsdagen den 6 oktober 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Genomförande av förordningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel
P8_TA(2016)0384A8-0237/2016

Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om genomförande av förordningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel (förordning (EG) nr 1935/2004) (2015/2259(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 av den 27 oktober 2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och om upphävande av direktiven 80/590/EEG och 89/109/EEG(1) ,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 2023/2006 av den 22 december 2006 om god tillverkningssed när det gäller material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel(2) ,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 10/2011 av den 14 januari 2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel(3) ,

–  med beaktande av den bedömning som gjordes av Europaparlamentets utredningstjänst i maj 2016 av genomförandet på EU-nivå av förordning (EG) nr 1935/2004 om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel(4) ,

–  med beaktande av resultaten från seminariet om material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel och hur livsmedelssäkerheten och teknisk innovation kan säkerställas i framtiden, som hölls den 26 januari 2016 i Europaparlamentet(5) ,

–  med beaktande av kommissionens lägesöversikt över blandningars toxicitet(6) ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande till rådet Kombinationseffekter av kemikalier – Kemikalieblandningar (COM(2012)0252),

–  med beaktande av de slutsatser som antogs av rådet (miljö) den 22 december 2009 om kombinationseffekter av kemikalier(7) ,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser(8) , där det bland annat framhålls att EU bör hantera kombinationseffekter av kemikalier och den oro som rör hormonstörande ämnen i all relevant unionslagstiftning,

–  med beaktande av en bedömning av rapporten State of the science of endocrine disrupting chemicals – 2012 , framställd för Förenta nationernas miljöprogram (UNEP) och Världshälsoorganisationen (WHO)(9) ,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG(10) (Reachförordningen),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0237/2016), och av följande skäl:

A.  I förordning (EG) nr 1935/2004 (ramförordningen) fastställs allmänna säkerhetskrav för alla material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel för att säkerställa att ämnen inte överförs till livsmedlet i sådana mängder att de utgör en risk för människors hälsa, medför en oacceptabel förändring av livsmedlets sammansättning eller försämrar dess organoleptiska egenskaper.

B.  I bilaga I till ramförordningen förtecknas 17 material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel som kan omfattas av särskilda åtgärder.

C.  Endast fyra av 17 material omfattas av särskilda EU-åtgärder: plast (inklusive återvunnen plast), keramik, cellulosaregenerat och aktiva och intelligenta material.

D.  Det finns ett stort behov av en översyn av vissa specifika EU-åtgärder, särskilt rådets direktiv 84/500/EEG om keramiska produkter.

E.  För övriga 13 material som förtecknas i bilaga I har medlemsstaterna fortfarande möjlighet att anta nationella bestämmelser.

F.  Många medlemsstater har redan infört eller arbetar för närvarande med olika åtgärder för övriga material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. För de nationella åtgärderna fungerar inte principen om ömsesidigt erkännande, och en välfungerande inre marknad samt ett starkt hälsoskydd, något som föreskrivs i ramförordningen och fördragen, kan därför inte säkerställas.

G.  Material som inte regleras av särskilda EU-åtgärder kan utgöra en risk för folkhälsan och leda till förlorat konsumentförtroende, osäkerhet om rättsläget och ökade efterlevnadskostnader för operatörer – kostnader som ofta förs över på konsumenterna längre ner i försörjningskedjan – och därmed hindras konkurrenskraft och innovation. Enligt den bedömning som gjordes av Europaparlamentets utredningstjänst i maj 2016 finns det en bred enighet mellan alla relevanta intressenter om att bristen på enhetliga åtgärder är skadlig för folkhälsan, miljöskyddet och den interna marknadens smidiga funktion.

H.  Principerna om bättre lagstiftning bör inte försena någon åtgärd som syftar till att avvärja eller minska potentiellt allvarliga eller oåterkalleliga konsekvenser för människors hälsa och/eller miljön, såsom krävs enligt försiktighetsprincipen i EU-fördragen.

I.  Hormonstörande ämnen och genotoxiska ämnen i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel är särskilt problematiska för både folkhälsan och miljön. Hormonstörande eller genotoxiska egenskaper kan för närvarande inte förutses på ett tillförlitligt sätt utifrån den kemiska sammansättningen, och därför bör biologiska tester uppmuntras som en frivillig förvarnande åtgärd för att garantera säkerheten hos kemiskt komplexa material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Forskning om utvecklingen av både analytiska och toxikologiska tester bör uppmuntras för att säkerställa robusta och kostnadseffektiva säkerhetsbedömningar av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel till gagn för konsumenterna, miljön och tillverkarna.

J.  Skadliga mikroorganismer (patogena eller förruttnelse) som kan finnas som föroreningar i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och de biocider som kan användas för att minska deras antal utgör också en risk för folkhälsan.

K.  Vissa livsmedel kommer under lång tid i kontakt med mycket olika slags förpackningsmaterial.

L.  Bättre samordning av alla bestämmelser som är viktiga för hanteringen av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel skulle kunna stärka skyddet av konsumenternas hälsa och minska den miljöpåverkan som material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, och särskilt förpackningar, har.

M.  En bättre samordning av alla bestämmelser som påverkar material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, inbegripet Reachförordningen, skulle göra den cirkulära ekonomin effektivare.

N.  Särskilda åtgärder bör grunda sig på vetenskapliga belägg. Flera vetenskapliga olösta frågor kvarstår och det behövs därför mer forskning.

O.  Enligt Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) är nanoteknik och nanomaterial en ny teknisk utveckling och material avsett att komma i kontakt med livsmedel är en sektor där användningen av nanomaterial förekommer. Nanomaterialens särskilda egenskaper kan påverka deras toxikokinetiska och toxikologiska profiler, men det finns bara begränsad information tillgänglig när det gäller de här aspekterna. Det finns även osäkerheter som härrör från svårigheten att karakterisera, upptäcka och mäta nanomaterial i livsmedel och i biologiska matriser, samt från den begränsade tillgången till toxicitetsuppgifter och testmetoder.

P.  Hälso- och miljöriskanalyser på EU-nivå är för närvarande begränsade till analyser av enskilda ämnen och ignorerar villkoren i verkligheten med kombinerad och kumulativ exponering från olika vägar och produkttyper, även kallad cocktail- eller kombinationseffekt.

Q.  Enligt en rekommendation från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO)/WHO (2009)(11) bör exponeringsanalyser omfatta såväl allmänheten som kritiska grupper som är sårbara eller förväntas utsättas för större exponering än allmänheten (t.ex. spädbarn och barn).

R.  Spårbarheten för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel bör säkerställas i alla stadier av leveranskedjan för att underlätta kontroller, återkallande av defekta produkter, konsumentinformation och fastställande av ansvar.

S.  Märkning är ett mycket direkt och effektivt redskap för att informera konsumenten om en produkts egenskaper.

T.  En övergripande strategi för ämnen i alla ekonomiska sektorer ger konsekvens i lagstiftningen och förutsebarhet för företagen.

U.  Utvecklingen av enhetliga testmetoder i EU för alla material avsedda att komma i kontakt med livsmedel skulle bidra till ett starkare hälso- och miljöskydd i hela EU.

V.  Införandet av en säkerhetskontroll för färdigtillverkade produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel skulle kunna vara en möjlighet att komplettera vissa särskilda åtgärder.

Genomförande av EU-lagstiftningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel – framgångar och brister

1.  Europaparlamentet bekräftar att ramförordningen utgör en solid rättslig grund och att förordningens mål fortfarande är relevanta.

2.  Europaparlamentet understryker att stor vikt bör läggas vid att besluta om särskilda åtgärder för de 13 material som ännu inte regleras på EU-nivå, men att alla relevanta intressenter påpekar att det förekommer brister i genomförandet och upprätthållandet av befintlig lagstiftning.

3.  Europaparlamentet ser fram emot den kommande översynen från kommissionens gemensamma forskningscentrum av de nationella bestämmelserna som medlemsstaterna antagit för icke-harmoniserade material. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda översynen som en utgångspunkt för utarbetandet av de åtgärder som krävs.

4.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vid utarbetandet av de åtgärder som krävs ta hänsyn till Europaparlamentets utredningstjänsts studie och de nationella åtgärder som redan finns eller håller på att utarbetas.

5.  Europaparlamentet påpekar att med tanke på förekomsten av de omnämnda materialen på EU:s marknad och den risk de utgör för folkhälsan och för att bevara den inre marknaden för både livsmedel och livsmedelsprodukter, bör kommissionen skyndsamt prioritera att utarbeta särskilda EU-åtgärder för papper och kartong, lack och beläggningar, metaller och legeringar samt bläck och lim.

6.  Europaparlamentet understryker att särskild uppmärksamhet bör fästas vid de material avsedda för kontakt med livsmedel, oavsett om de har direkt eller indirekt kontakt med livsmedel, som har högre risk för migration, till exempel material som omger vätskor och livsmedel med hög fetthalt samt material som är i kontakt med livsmedel under en lång tidsperiod.

7.  Europaparlamentet anser att om ytterligare särskilda åtgärder vidtas på EU-nivå kan det uppmuntra företag att utveckla säkra material avsedda för livsmedel som kan återanvändas och återvinnas, vilket bidrar till EU:s satsning på en effektivare cirkulär ekonomi. En förutsättning för detta är bättre spårbarhet och utfasning av ämnen i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel som kan utgöra en risk för folkhälsan.

8.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att användningen av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel som framställts av återvunna produkter och genom återanvändning av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel inte får leda till ett högre antal föroreningar och/eller rester i slutprodukten.

9.  Europaparlamentet är övertygat om att det mot bakgrund av EU:s fokus på en övergång till en cirkulär ekonomi bör utvecklas bättre synergieffekter mellan ramförordningen om material avsedda för kontakt med livsmedel och den cirkulära ekonomin, vilka bör omfatta särskilda åtgärder på EU-nivå för papper och kartong som återvinns. Parlamentet konstaterar att det finns en gräns för det antal gånger som återvunna produkter av papper och kartong kan återanvändas, och att det därför behövs en stabil tillförsel av nya träfiber.

10.  Europaparlamentet stöder, med tanke på risken för migration av mineraloljor till livsmedel från material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och produkter gjorda av papper och kartong, ytterligare forskning som ska förhindra sådan migration, i väntan på särskilda åtgärder och ett eventuellt förbud mot mineraloljor i bläck.

11.  Europaparlamentet stöder höjningen av målen för materialåtervinning och återanvändning för alla material i kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall (COM(2015)0596). Parlamentet påminner emellertid kommissionen om att målen för materialåtervinning och återanvändning måste åtföljas av lämpliga kontrollåtgärder för att garantera säkerheten hos material som kommer i kontakt med livsmedel.

12.  Europaparlamentet betonar den svåra situationen för små och medelstora företag i produktionskedjan, eftersom de på grund av att det saknas lagstiftning inte kan få eller lämna information som garanterar att deras produkter är säkra.

13.  Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att medlemsstaterna involverar alla relevanta intressenter i processen när specifika säkerhetsåtgärder för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel föreslås.

14.  Europaparlamentet inser att den rådande paradigmen för utvärdering av säkerheten hos material avsedda att komma i kontakt med livsmedel är otillräcklig, eftersom det finns en allmän underskattning av den roll som dessa material spelar för förorening av livsmedel och en brist på information om människors exponering.

Riskbedömning

15.  Europaparlamentet är medvetet om den viktiga roll som Efsa spelar för riskbedömning av ämnen som används i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och som regleras av särskilda åtgärder. Riskbedömningen av ett särskilt ämne innebär kostnader och Efsa har begränsade resurser. Kommissionen uppmanas därför att öka finansieringsnivån för Efsa med tanke på det extra arbete som krävs med beaktande av det ökade behovet av riskanalyser enligt beskrivningen nedan.

16.  Europaparlamentet uppmanar Efsa och Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) att i större utsträckning samarbeta och samordna arbetet för att effektivt utnyttja de befintliga medlen till att göra en omfattande bedömning.

17.  Europaparlamentet erkänner att man för en korrekt bedömning av risken med material avsedda att komma i kontakt med livsmedel måste ta hänsyn både till ämnen som används vid framställningen och beredningen och oavsiktligt tillförda ämnen, inbegripet orenheter från avsiktligt tillförda ämnen och övriga ämnen som uppstår till följd av kemiska reaktioner. Därför måste utgångsämnen tydligt anges till Efsa och till de relevanta myndigheterna i medlemsstaterna. Parlamentet betonar också vikten av samarbete mellan vetenskapliga organ/laboratorier, och välkomnar Efsas avsikt att lägga större fokus på färdiga material och produkter och tillverkningsprocesser snarare än på de ämnen som används.

18.  Europaparlamentet betonar vikten av ytterligare vetenskapliga undersökningar om oavsiktligt tillförda ämnen, eftersom deras identitet och struktur, särskilt i plast, till skillnad från kända farliga ämnen ofta är okänd.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över beläggen för i) nuvarande antaganden som har gjorts om ämnens migration genom funktionella hinder ii) tröskelkoncentrationen på 10 ppb för migrerande ämnen i livsmedel som används av vissa företag och behöriga myndigheter för att avgöra vilka kemikalier som måste riskanalyseras iii) hur stor utsträckning funktionella hinder blir mindre effektiva under långa förvaringsperioder, eftersom de bara kan sakta ner migrationen iv) nuvarande antagande om molekylstorlek som påverkar den kemiska absorptionen genom tarmen.

20.  Europaparlamentet uppmanar Efsa och kommissionen att utvidga begreppet sårbara grupper till att även omfatta gravida och ammande kvinnor samt att inkludera de potentiella effekterna av exponering för små doser och icke-monotona dosresponser i riskbedömningskriterierna.

21.  Europaparlamentet beklagar att Efsa i sitt nuvarande riskbedömningsförfarande inte beaktar den s.k. cocktaileffekten eller effekten av upprepad, ackumulerad och samverkande exponering för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel samt andra källor, vilket kan orsaka negativa effekter om halterna av de enskilda substanserna i blandningen är låga, och uppmanar med kraft Efsa att göra det fortsättningsvis. Parlamentet uppmanar också med kraft kommissionen att beakta detta, också under en lång tidsperiod, vid fastställandet av migrationsgränser som anses säkra för människors hälsa.

22.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare vetenskapliga undersökningar om samverkan av olika kemikalier.

23.  Europaparlamentet beklagar att Efsa ännu inte har tagit hänsyn till att det kan förekomma skadliga mikroorganismer i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, och uppmanar därför Efsas panel för biologiska faror att undersöka frågan om mikroorganismer i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel genom att avge ett yttrande över frågan.

24.  Europaparlamentet framhåller att material avsedda att komma i kontakt med livsmedel omfattas av tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 528/2012(12) (förordningen om biocidprodukter) då biocider kan förekomma i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel för att hålla ytan fri från mikrobiell kontaminering (desinfektionsmedel) och ha en konserverande effekt på livsmedlet (konserveringsmedel). Olika typer av biocider i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel omfattas dock av olika rättsliga regelverk beroende på vilken typ av biocid det handlar om och riskbedömningen måste genomföras av Echa eller Efsa, eller båda byråerna.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa samstämmigheten mellan de olika lagstiftningarna som reglerar material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och biocidprodukter samt att klargöra Echas och Efsas roller i detta avseende. Parlamentet uppmanar även kommissionen att utarbeta en harmoniserad och konsoliderad metod för övergripande bedömning och godkännande av ämnen som används som biocider i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, i syfte att förhindra överlappning, oklarheter i lagstiftningen och dubbelarbete.

26.  Europaparlamentet uppmanar Efsa att ta hänsyn till att livsmedelsproduktionsanläggningar utpekades av vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (SCENIHR) 2009 som kritiska områden där bakterier som är resistenta mot både antibiotika och biocider utvecklas. Därför kan material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och som innehåller biocider bidra till förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier hos människor.

27.  Europaparlamentet understryker att material avsedda att komma i kontakt med livsmedel utgör en stor källa till människors exponering för kemikalier med farliga egenskaper, däribland perfluorerade föreningar och hormonstörande kemikalier som t.ex. ftalater och bisfenoler, som har kopplats till kroniska sjukdomar samt reproduktiva hälsoproblem, ämnesomsättningsrubbningar, allergier och störningar i nervsystemet. Migration av sådana kemikalier i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel är särskilt bekymmersam på grund av att det finns en risk för att de orsakar skada även vid extremt låga doser.

28.  Europaparlamentet noterar med oro de ökade hälsoeffekterna som ämnen som används i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel kan ha på spädbarn och små barn.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda klyftan mellan Reach och lagstiftningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel vad gäller säkerhetsbedömningen genom att ålägga företag att utföra säkerhetsbedömningar av hälsoeffekterna av att utsättas för kemikalier som används i material som kommer i kontakt med livsmedel under produktion, användning och distribution. Detta bör klargöras i förordning (EG) nr 1935/2004.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa större samstämmighet mellan Reach och lagstiftningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, särskilt vad gäller ämnen som i Reach klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen (kategorierna 1A, 1B och 2) eller ämnen som inger mycket stora betänkligheter och säkerställa att skadliga ämnen som enligt Reach ska fasas ut också fasas ut i material avsedda att komma kontakt med livsmedel. För att all fara för folkhälsan ska kunna uteslutas måste kommissionen regelbundet informera och uppdatera parlamentet och rådet om vissa potentiellt skadliga ämnen (såsom ämnen som inger mycket stora betänkligheter, cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen, bioackumulerande kemikalier eller vissa kategorier av hormonstörande kemikalier) som ska förbjudas eller fasas ut enligt Reach eller annan lagstiftning fortfarande används i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Kommissionen uppmanas att överväga att inkludera bisfenol A (BPA) bland de ämnen som klassificeras som ämnen som inger mycket stora betänkligheter.

31.  Europaparlamentet noterar att kommissionen den 15 juni 2016 offentliggjorde vetenskapliga kriterier för att fastställa hormonstörande egenskaper hos verksamma ämnen som används i biocidprodukter och växtskyddsmedel. Parlamentet betonar dock att det behövs övergripande kriterier för alla produkter, även material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, och uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram sådana kriterier. När kriterierna har trätt i kraft bör de beaktas i riskbedömningsförfarandet för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

32.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen i enlighet med Efsas senaste yttrande äntligen har tillkännagett sin plan att införa en migrationsgräns på 0,05 mg/kg för bisfenol A för plastförpackningar och plastbehållare samt för lack och beläggningar som används i metallbehållare. Många av Efsas omprövningar under det senaste årtiondet har inte effektivt tagit upp alla problem när det gäller hälsa och Efsa kommer 2017 att ompröva(13) faran med bisfenol A på nytt, efter offentliggörandet av en rapport som aktualiserar att nuvarande tolerabelt dagligt intag (TDI) inte skyddar foster eller spädbarn mot effekterna av bisfenol A på immunsystemet. Parlamentet rekommenderar att konsumenterna ska rådas att minska sin exponering för bisfenol A från livsmedel eller andra källor och kräver ett förbud mot bisfenol A i alla material avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

33.  Europaparlamentet bekräftar, på grundval av 2015 års forsknings- och politikrapport från kommissionens gemensamma forskningscentrum, att tungmetaller migrerar in i livsmedel. Parlamentet förstår att kommissionen ser över gränserna för bly och kadmium i rådets direktiv 84/500/EEG om keramiska produkter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om lägre gränser för utsläpp av kadmium och bly och beklagar att översynen av direktiv 84/500/EEG ännu inte har diskuterats i parlamentet och rådet.

34.  Europaparlamentet stöder forsknings- och innovationsinitiativ som syftar till att utveckla nya ämnen för användning i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, som är bevisat säkra för människors hälsa. Parlamentet betonar dock att för närvarande bör säkrare alternativ inte innehålla bisfenol S som ersättning för bisfenol A, eftersom bisfenol S kan ha en toxikologisk profil som liknar bisfenol A(14) .

35.  Europaparlamentet stöder i synnerhet ytterligare forskning om nanomaterial då det fortfarande råder tvivel kring deras effekter och migration och deras påverkan på människors hälsa. Parlamentet anser därför att nanomaterial bör bli föremål för en godkännandebedömning för användning inte enbart i plastmaterial utan även i alla material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, och inte endast bör bedömas i bulk.

36.  Europaparlamentet betonar att marknadshinder, och i synnerhet framställningar om godkännande i enlighet med olika nationella bestämmelser, leder till att möjligheter att förbättra livsmedelssäkerheten genom innovationer går förlorade.

Spårbarhet

37.  Europaparlamentet anser att en förklaring om överensstämmelse kan vara ett effektivt verktyg för att material avsedda att komma i kontakt med livsmedel ska överensstämma med relevanta regler. Parlamentet rekommenderar att alla material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, både harmoniserade och icke-harmoniserade, åtföljs av en förklaring om överensstämmelse och relevant dokumentation, vilket är fallet i dag med de material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, för vilka särskilda åtgärder har antagits. Villkoren för användning bör avspeglas bättre i relevanta förklaringar om överensstämmelse.

38.  Europaparlamentet beklagar dock att även om förklaringarna om överensstämmelse är obligatoriska är de inte alltid tillgängliga för kontroll av efterlevnaden, och att när de är tillgängliga är kvaliteten inte alltid tillräckligt hög för att de ska vara en tillförlitlig källa till dokumentation för överensstämmelse.

39.  Europaparlamentet kräver att spårbarheten och överensstämmelsen för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel som importeras från tredjeländer ska öka genom krav på korrekta och fullständiga identifikationshandlingar och förklaringar om överensstämmelse. Importerade material avsedda att komma i kontakt med livsmedel måste uppfylla EU:s normer för att skydda folkhälsan och säkerställa lojal konkurrens.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa obligatorisk märkning av avsiktlig förekomst av nanomaterial i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och att införa obligatorisk märkning av innehållet i materialen avsedda för att komma i kontakt med livsmedel som används för ekologiska produkter och produkter som är avsedda för kritiska grupper.

Överensstämmelse, upprätthållande och kontroller

41.  Europaparlamentet uttrycker oro över att upprätthållandet av lagstiftningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel varierar så stort inom EU. Parlamentet framhåller vikten av att utarbeta EU-riktlinjer för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, vilket skulle underlätta ett harmoniserat och enhetligt genomförande och bättre kontroll av efterlevnaden i medlemsstaterna. Parlamentet understryker därför vikten av informationsutbyte mellan medlemsstater. Parlamentet anser att andra icke-rättsliga alternativ, såsom självbedömning inom näringslivet, bör komplettera åtgärder för att förbättra efterlevnaden av ramförordningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

42.  Europaparlamentet anser att det går att skapa en enhetlig hög skyddsnivå för människors hälsa genom ytterligare harmonisering av material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

43.  Europaparlamentet rekommenderar att man inför gemensamma EU-normer för analytisk prövning av vissa material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel för att företag och behöriga myndigheter i hela EU ska göra undersökningar med samma metoder. Parlamentet noterar att införandet av enhetliga testmetoder skulle garantera att material avsedda att komma i kontakt med livsmedel behandlas lika på hela den inre marknaden, och på så sätt säkerställa förbättrade övervakningsstandarder och högre skyddsnivåer.

44.  Europaparlamentet betonar att det är varje medlemsstats ansvar att kontrollera företag som producerar eller importerar material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Det är dock beklagligt att vissa medlemsstater inte kräver av företag att de registrerar sin företagsverksamhet och därmed ger sådana företag möjlighet att kringgå överensstämmelsekontroller. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de medlemsstater som inte redan har gjort detta ålägger alla företag som producerar eller importerar material avsedda att komma i kontakt med livsmedel att officiellt registrera sin företagsverksamhet i överensstämmelse med översynen av förordning (EG) nr 882/2004. Parlamentet är medvetet om att det i ett flertal medlemsstater finns lämpliga registreringsmekanismer som kan fungera som exempel på bästa praxis.

45.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utföra officiella kontroller oftare och mer effektivt på grundval av risken för brist på efterlevnad samt de befintliga hälsoriskerna, samtidigt som hänsyn tas till mängden livsmedel, målkonsumenten och den tid det har varit i kontakt med materialet samt typen av material, temperatur och eventuella andra relevanta faktorer.

46.  Europaparlamentet vidhåller att medlemsstaterna måste se till att de har nödvändig utbildad personal och utrustning för att genomföra enhetliga, kraftfulla och systematiska kontroller samt ett system av avskräckande påföljder vid brist på efterlevnad, i överensstämmelse med översynen av förordning (EG) nr 882/2004.

47.  Europaparlamentet efterlyser bättre samarbete och samordning mellan medlemsstaterna och kommissionen om systemet för snabb varning för livsmedel och foder, så att folkhälsorisker kan hanteras snabbt och effektivt.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare undersöka möjligheten med en säkerhetskontroll för färdigtillverkade produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel eller andra godkännandeförfaranden för produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

49.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens plattform ”Bättre utbildning för säkrare livsmedel”. Parlamentet föreslår att plattformen utökas ytterligare.

o
o   o

50.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 338, 13.11.2004, s. 4.
(2) EUT L 384, 29.12.2006, s. 75.
(3) EUT L 12, 15.1.2011, s. 1.
(4) PE581.411
(5) PE578.967
(6) Kortenkamp 2009. http://ec.europa.eu/environment/chemicals/effects/pdf/report_mixture_toxicity.pdf
(7) http://register.consilium.europa.eu/doc/srv?l=EN&f=ST%2017820%202009%20INIT
(8) EU:s sjunde miljöhandlingsprogram: EUT L 354, 28.12.2013, s. 171, http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:32013D1386
(9) http://www.who.int/ceh/publications/endocrine/en/
(10) EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.
(11) Recent developments in the risk assessment of chemicals in food and their potential impact on the safety assessment of substances used in food contact materials – EFSA Journal 2016;14(1):4357 [28 ff.] https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4357.
(12) EUT L 167, 27.6.2012, s. 1.
(13) https://www.efsa.europa.eu/en/press/news/160426a?utm_content=hl&utm_source =EFSA+Newsletters&utm_campaign=3bd764133f-HL_20160428&utm_medium=email&utm_term=0_7ea646dd1d-3bd764133f-63626997
(14) Kommittén för socioekonomisk analys, Opinion on an Annex XV dossier proposing restrictions on Bisphenol A. s.13. http://www.echa.europa.eu/documents/10162/13641/bisphenol_a_seac_draft_opinion_en.pdf

Senaste uppdatering: 10 januari 2018Rättsligt meddelande