Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2008(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0041/2017

Ingivna texter :

A8-0041/2017

Debatter :

PV 15/03/2017 - 19
CRE 15/03/2017 - 19

Omröstningar :

PV 16/03/2017 - 6.10
CRE 16/03/2017 - 6.10

Antagna texter :

P8_TA(2017)0095

Antagna texter
PDF 348kWORD 49k
Torsdagen den 16 mars 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
E-demokrati i EU: möjligheter och utmaningar
P8_TA(2017)0095A8-0041/2017

Europaparlamentets resolution av den 16 mars 2017 om e-demokrati i Europeiska unionen: möjligheter och utmaningar (2016/2008(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europarådets rekommendation CM/Rec(2009)1 om elektronisk demokrati (e-demokrati), som antogs av ministerkommittén den 18 februari 2009 som det första internationella rättsliga instrumentet för fastställande av standarder på området e-demokrati,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 2, 3, 6, 9, 10 och 11, och av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 8–20 och 24,

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt av den europeiska sociala stadgan,

–  med beaktande av sin resolution av den 28 oktober 2015 om det europeiska medborgarinitiativet(1) ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén EU:s handlingsplan för e-förvaltning för 2016–2020 – Snabbare digital omvandling av förvaltningar (COM(2016)0179),

–   med beaktande av FN:s utvecklingsindex över e-förvaltning för 2014,

–  med beaktande av de tre studierna Potential and challenges of e-participation in the European Union (Möjligheter och utmaningar i samband med e-deltagande i Europeiska unionen), Potential and challenges of e-voting in the European Union (Möjligheter och utmaningar i samband med e-röstning i Europeiska unionen) och The legal and political context for setting up a European identity document (Den rättsliga och politiska kontexten för införande av en europeisk identitetshandling), som parlamentets utredningsavdelning C offentliggjorde 2016.

–   med beaktande av de två Stoa-studierna E-public, e-participation and e-voting in Europe – prospects and challenges: final report (Europeisk allmänhet samt elektroniskt deltagande och elektronisk röstning i Europa – möjligheter och utmaningar: slutlig rapport), november 2011 och Technology options and systems to strengthen participatory and direct democracy (Teknikalternativ och tekniksystem för stärkande av deltagande- och direktdemokrati), som ska offentliggöras under 2017,

–   med beaktande av det arbete avseende e-demokrati som utförts av nätverket för regionala lagstiftande församlingar (CALRE) inom ramen för FN:s samarbetssystem IT4all,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om mänskliga rättigheter och teknik: effekterna för de mänskliga rättigheterna i tredjeländer av system för intrång och övervakning(2) ,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0041/2017), och av följande skäl:

A.  Den senaste tidens kriser och dödlägen på det finansiella, ekonomiska, politiska och sociala området drabbar enskilda medlemsstater och hela unionen hårt och vid en tidpunkt då de alla står inför globala utmaningar som till exempel klimatförändringar, migration och säkerhetsfrågan. Allmänhetens förhållande till politiken har blivit allt mer ansträngt, eftersom många människor vänder sig bort från det politiska beslutsfattandet, och det finns en växande risk för ett allmänt missnöje med politiken. Allmänhetens och det civila samhällets engagemang och deltagande i det demokratiska livet, tillsammans med insyn och information, är grundläggande för en väl fungerande demokrati och för legitimitet och ansvarsskyldighet på varje nivå av EU:s flernivåstyrning. Det föreligger ett tydligt behov att stärka den demokratiska kopplingen mellan allmänheten och de politiska institutionerna.

B.  Vårt samhälle har under de senaste årtiondena förändrats i rasande fart, och medborgarna har behov av att oftare och mer direkt få uttala sig om de problem som kommer att avgöra vårt samhälles framtid. Det vore därför bra för politiska institutioner och myndigheter att investera i demokratisk innovation.

C.  Valdeltagandet i EU-valet har minskat stadigt sedan 1979 och sjönk i valet 2014 till 42,54 procent.

D.  Det är viktigt att allmänhetens förtroende för det europeiska projektet återupprättas. E-demokrativerktyg kan bidra till att främja ett mer aktivt medborgarskap genom att öka deltagandet, öppenheten och ansvarsskyldigheten i beslutsfattandet, stärka mekanismerna för demokratisk kontroll och förbättra kunskaperna om EU i syfte att ge medborgarna mer inflytande i det politiska livet.

E.  Demokratin bör utvecklas och anpassas efter de förändringar och möjligheter som hör samman med den nya tekniken och IKT-verktygen, som måste ses som en gemensam nyttighet som, där den tillämpas på rätt sätt och åtföljs av en adekvat nivå av information, kan bidra till att skapa en mer insynsvänlig demokrati med ett stort deltagande från allmänheten. I detta syfte bör varje medborgare få möjlighet till utbildning i hur ny teknik används.

F.   Framsteg inom it-säkerhet och uppgiftsskydd är avgörande för att stärka användningen av ny teknik inom institutioner och det politiska livet och därmed främja medborgarnas deltagande i beslutsfattandet.

G.  Uppsvinget för nya digitala kommunikationsverktyg och öppna och deltagarbaserade plattformar kan inspirera till och tillhandahålla nya lösningar för att främja medborgares politiska deltagande och engagemang, och samtidigt minska missnöjet med de politiska institutionerna och bidra till att förbättra förtroendet, öppenheten och ansvarsskyldigheten avseende det demokratiska systemet.

H.  Ett åtgärdspaket till stöd för e-kommunikation, inbegripet WiFi4EU och utbyggnad av 5G i Europa, presenterades av kommissionsordförande Juncker vid den senaste debatten om tillståndet i unionen.

I.  Öppna myndighetsuppgifter innebär en möjlighet att främja ekonomisk tillväxt, göra den offentliga sektorn mer effektiv samt förbättra öppenheten och ansvarsskyldigheten hos europeiska och nationella institutioner.

J.  Tillgången till ett neutralt nät på lika villkor utgör ett obestridligt villkor för att garantera individens grundläggande mänskliga rättigheter.

K.  E-demokrati kan underlätta utvecklingen av kompletterande former av deltagande som kan bidra till att minska allmänhetens tilltagande missnöje den med traditionella politiken. Dessutom kan e-demokrati bidra till att främja kommunikation, dialog och kunskap om och intresse för vår union och dess politik, och därför främja stödet på gräsrotsnivå för det europeiska projektet samt minska det s.k. europeiska demokratiska underskottet.

L.  De nya formerna för deltagande i ett virtuellt offentligt rum är oskiljaktiga från respekten för de rättigheter och skyldigheter som är kopplade till deltagande i det offentliga rummet, vilka inbegriper exempelvis processuella rättigheter vid ärekränkning.

M.  För att garantera internets roll som ett giltigt och effektivt demokratiskt verktyg är det absolut nödvändigt att utjämna den digitala klyftan och ge allmänheten adekvata kunskaper inom media och digital teknik.

N.  System för informations- och kommunikationsteknik (IKT) utgör hjärtat av modern offentlig förvaltning, men åtgärder behövs fortfarande för att förbättra tillhandahållandet av e-förvaltningstjänster.

O.  E-röstning skulle kunna hjälpa människor som är bosatta eller arbetar i en medlemsstat där de inte är medborgare eller i ett tredjeland att utöva sin rösträtt. Säkerhet och sekretess vid avgivande och registrering av röster måste garanteras vid röstning via internet, särskilt med tanke på risken för it-angrepp.

Möjligheter och utmaningar

1.  Europaparlamentet understryker de potentiella fördelarna med e-demokratin, som definieras som ett sätt att stödja och förbättra den traditionella demokratin med hjälp av IKT, och som kan komplettera och förstärka demokratiska processer genom att allmänheten ges inflytande genom online-verksamhet av olika slag, såsom e-förvaltning, e-demokrati, e-överläggning, e-deltagande och e-röstning. Parlamentet välkomnar att allt fler medborgare kan involveras i den demokratiska processen tack vare de nya informations- och kommunikationsverktygen.

2.  Europaparlamentet betonar att Europarådets rekommendation CM/Rec(2009)1 uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att e-demokrati främjar, garanterar och förbättrar insynen, ansvarigheten, lyhördheten, delaktigheten, överläggningarna, inkluderandet, tillgängligheten, deltagandet, subsidiariteten och den sociala sammanhållningen. Parlamentet påminner om att rekommendationen är en uppmaning till medlemsstaterna att se till att det utarbetas åtgärder som kan stärka mänskliga rättigheter, demokratin och rättsstatsprincipen.

3.  Europaparlamentet betonar att syftet med e-demokrati är att främja en demokratisk kultur som berikar och stärker demokratin genom att ytterligare medel anslås för att öka öppenheten och allmänhetens deltagande, samtidigt som syftet inte är att skapa ett alternativt demokratiskt system som påverkar den representativa demokratin negativt. Parlamentet påpekar att e-demokrati i sig inte säkerställer politiskt deltagande och att en icke-digital miljö för utövande av politiskt deltagande för allmänheten också måste behandlas parallellt med e-demokrati.

4.  Europaparlamentet framhåller vikten av e-röstning och röstning på distans via internet som system som kan öka allmänhetens delaktighet och underlätta det demokratiska deltagandet, särskilt i geografiskt och socialt mer marginaliserade områden, och som erbjuder många potentiella fördelar, framför allt för ungdomar, personer med nedsatt rörlighet, äldre människor samt personer som är bosatta eller arbetar tillfälligt eller permanent i en medlemsstat där de inte är medborgare eller i ett tredjeland, under förutsättning att högsta möjliga nivå på uppgiftsskyddet kan garanteras. Parlamentet påminner om att medlemsstater vid införande av röstning på distans via internet måste säkerställa insyn och tillförlitlighet vid rösträkningen och respektera principerna om jämlikhet, valhemlighet, röstmöjlighet och fria val.

5.  Europaparlamentet betonar nödvändigheten av att alla digitala samverkansprocesser utgår från principen om institutionell öppenhet, så att en kombination av insyn i realtid och informerat deltagande gäller.

6.  Europaparlamentet framhåller och uppmuntrar till användningen av e-deltagande som en viktig aspekt av e-demokrati i form av tre sorters samverkan mellan å ena sidan EU-institutioner och förvaltningar, å andra sidan allmänheten, nämligen inom e-information, e-samråd och e-beslutsfattande. Parlamentet konstaterar att många nationella, regionala och lokala exempel på e-deltagande kan föras fram som bra exempel på hur IKT kan användas i en deltagandedemokrati. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ytterligare utveckla denna praxis på nationell och lokal nivå.

7.  Europaparlamentet understryker att IKT bidrar till att skapa rum för deltagande och överläggningar, vilket i sin tur ger våra demokratiska system högre kvalitet och legitimitet.

8.   Europaparlamentet betonar behovet av att engagera ungdomar i den politiska debatten och konstaterar att användningen av IKT i demokratiska förfaranden kan vara ett effektivt verktyg i detta syfte.

9.  Europaparlamentet påminner om det första europeiska exemplet på röstning via internet i Estland i dess rättsligt bindande val 2005, men vidhåller att om ett eventuellt införande av e-röstning i andra medlemsstater ska bli framgångsrikt, måste man bedöma hur säkert det är att hela befolkningen faktiskt kan delta, och även utvärdera fördelarna och utmaningarna med liksom följderna av olika eller divergerande tekniska tillvägagångssätt. Parlamentet betonar att förekomsten av säkra höghastighetsanslutningar till internet och infrastruktur för säker elektronisk identitet utgör viktiga förutsättningar för framgångsrik e-röstning. Parlamentet understryker behovet av att dra nytta av ny teknik i nuvarande förfaranden för röstning i vallokal, och anser att betydande framsteg skulle kunna göras genom utbyte av bästa praxis och forskning på alla politiska nivåer.

10.   Europaparlamentet påpekar att det är en utmaning att hantera allmänhetens oro i fråga om användningen av verktyg för demokrati via internet. Parlamentet anser att hanteringen av säkerhetsfrågor och säkerställandet av personlig integritet är av avgörande betydelse för att allmänhetens förtroende ska kunna byggas upp för den framväxande digitala politiken.

11.  Europaparlamentet betonar att demokratiska processer kräver omfattande debatt på alla samhällsnivåer i EU samt granskning och reflektion, som bidrar till en rättvis, fullständig och rationell diskussion. Parlamentet varnar för att det föreligger en risk för snedvridning och manipulation av resultatet från överläggningar genom diskussionsverktyg på internet. Parlamentet anser att den bästa garantin mot denna risk är öppenhet hos alla aktörer som samverkar och informerar om kampanjer som kan främjas direkt eller indirekt inom digitala deltagandeplattformar.

12.  Europaparlamentet konstaterar att allmänhetens förtroende för institutioner och demokratiska processer utgör en grundläggande dimension för en fungerande demokrati. Parlamentet betonar därför att införandet av e-demokrativerktyg måste åtföljas av lämpliga kommunikations- och utbildningsstrategier.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av att integrera e-deltagande i det politiska systemet för att införliva allmänhetens bidrag i beslutsprocessen och garantera en uppföljning. Parlamentet konstaterar att en brist på lyhördhet från beslutsfattare leder till besvikelse och misstro.

14.  Europaparlamentet betonar att användningen av IKT-verktyg bör vara ett komplement till andra kommunikationskanaler med offentliga institutioner, med målsättningen att undvika all form av diskriminering på grund av digitala kunskaper eller brist på resurser och infrastruktur.

Förslag för att förbättra demokratin med hjälp av IKT

15.   Europaparlamentet anser att deltagande i demokratiska processer först och främst är baserat på faktisk och icke-diskriminerande tillgång till information och kunskap.

16.  Europaparlamentet uppmanar vidare EU och medlemsstaterna att avstå från att vidta onödiga åtgärder som syftar till att på ett godtyckligt sätt begränsa tillgången till internet och utövandet av grundläggande mänskliga rättigheter, såsom oproportionerlig censur eller kriminalisering av legitimt uttryckande av kritik och avvikande mening.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att tillhandahålla utbildningsmässiga och tekniska medel för att ge kraft åt den demokratiska och medborgerliga egenmakten och ge alla EU:s invånare större digitala färdigheter, digital kompetens och jämlik och säker digital tillgång i syfte att överbrygga den digitala klyftan (e-integration), vilket ytterst kommer att gagna demokratin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa tillägnandet av digitala färdigheter i skolornas läroplaner och i livslångt lärande, och att prioritera program för digital utbildning för äldre människor. Parlamentet stöder utvecklingen av nätverk av universitet och utbildningsinstitutioner för att främja forskning om och införande av nya verktyg för deltagande. Parlamentet uppmanar också EU och medlemsstaterna att främja program och politik som syftar till att utveckla en kritisk och informerad förståelse för användningen av IKT.

18.  Europaparlamentet anser att man måste göra framsteg i utvärderingen av användningen av ny teknik för att förbättra demokratin inom EU:s förvaltningar genom att i form av indikatorer införa mål för mätningen av kvaliteten på onlinetjänster.

19.  Europaparlamentet föreslår att Europaparlamentet, som är EU:s enda folkvalda institution, ska gå i täten för stärkandet av e-demokrati. Parlamentet anser att det finns skäl att i detta syfte utveckla innovativa tekniska lösningar som gör det möjligt för medborgarna att kommunicera på ett meningsfullt sätt med och förmedla sin oro till sina valda företrädare.

20.  Europaparlamentet uppmanar till förenkling av språkbruk och institutionella förfaranden samt till utformning av multimedieinnehåll för att förklara de centrala inslagen i de viktigaste beslutsprocesserna, i syfte att främja förståelse och deltagande. Parlamentet betonar behovet av att sprida denna ingång till digitalt deltagande genom segmenterade proaktiva verktyg med hjälp av vilka man kan få tillgång till samtliga handlingar som ingår i parlamentets akter.

21.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och EU att tillhandahålla infrastruktur för höghastighetsbredband till en rimlig kostnad, särskilt i perifera områden, landsbygdsområden och områden som släpar efter i den ekonomiska utvecklingen, och att säkerställa att jämlikhet mellan medborgarna garanteras, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de mest utsatta medborgarna så att de kan tillägna sig färdigheter som garanterar trygg och säker användning av tekniken. Parlamentet rekommenderar att bibliotek, skolor och byggnader där offentliga tjänster tillhandahålls ska tilldelas tillräckliga resurser för modern it-infrastruktur med hög hastighet och att alla invånare ska ha samma tillgång till sådan infrastruktur, särskilt de mest utsatta grupperna, såsom personer med funktionsnedsättning. Parlamentet påpekar behovet av att anslå tillräckliga finansiella resurser och utbildningsresurser för dessa mål. Parlamentet rekommenderar kommissionen att tillhandahålla resurser för projekt som syftar till att förbättra den digitala infrastrukturen inom ramen för den sociala och solidariska ekonomin.

22.  Europaparlamentet framhäver att kvinnor är underrepresenterade i politiskt beslutsfattande på alla nivåer, liksom inom IKT-sektorerna. Parlamentet noterar att kvinnor och flickor ofta konfronteras med könsstereotyper i samband med digital teknik. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas därför att investera i riktade program som främjar utbildning inom informations- och kommunikationsteknik och e-deltagande för kvinnor och flickor, i synnerhet för dem med en utsatt och marginaliserad bakgrund, och att då använda sig av formellt, informellt och icke-formellt lärande.

23.  Europaparlamentet noterar vikten av översättning till flera språk för att säkerställa lika tillgång till verktyg för e-demokrati för alla medborgare när information ska spridas och läsas av samtliga medborgare i länder som har fler än ett officiellt språk och av invånare med annan etnisk bakgrund.

24.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och EU att främja, stödja och genomföra mekanismer och instrument som möjliggör medborgares deltagande och interaktion med förvaltningar och EU-institutioner, såsom plattformar för s.k. crowdsourcing. Parlamentet framhäver att IKT bör underlätta tillgången till information och möjligheterna till insyn, ansvarsutkrävande och deltagande i beslutsfattandet. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en större anpassning av kommissionens alla instrument för kommunikation och kontakt med allmänheten, särskilt portalen Europa direkt, till e-demokratins utmaningar. Parlamentet åtar sig att göra alla befintliga verktyg för lagstiftningsmässig uppföljning mer tillgängliga, begripliga, didaktiska och interaktiva, och uppmanar kommissionen att göra samma sak på sin egen webbplats.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att reflektera över innehållet på sina institutionella webbplatser vad gäller demokratins funktionssätt i syfte att dels erbjuda pedagogiska verktyg för att innehållet ska kunna konsulteras och vara lättare att förstå för unga människor, dels göra det tillgängligt för personer med funktionsnedsättning.

26.  Europaparlamentet uppmuntrar myndigheterna att låta sitt engagemang för principen om institutionell öppenhet komma till uttryck i förändringar avseende strategisk utformning och företagskultur, budgetar och förfaranden för förändrad organisation som hämtar kraft från målet att förbättra demokratin genom tillämpning av ny teknik.

27.  Europaparlamentet vill att en internetplattform ska inrättas så att allmänheten systematiskt kan rådfrågas innan den europeiska lagstiftaren fattar beslut, vilket skulle göra allmänheten mer direkt involverad i det offentliga livet.

28.  Europaparlamentet anser vara det nödvändigt att utbyggnaden av dessa nya verktyg åtföljs av kampanjer för att sprida de möjligheter som de erbjuder samt främja de medborgerliga värdena gemensamt ansvar och delaktighet.

29.  Europaparlamentet påminner om hur viktigt det europeiska medborgarinitiativet är som instrument för medborgarnas engagemang och direkta deltagande i EU:s politiska liv och uppmanar därför kommissionen att se över initiativets funktion för att tillvarata dess fulla potential, i enlighet med de rekommendationer som Europaparlamentet framförde i sin resolution av den 28 oktober 2015. Parlamentet påminner därför om vikten av att förenkla och påskynda de berörda byråkratiska förfarandena och att i högre grad använda IKT, t.ex. digitala plattformar och andra applikationer som är kompatibla med mobila enheter, i syfte att göra detta viktiga verktyg mer användarvänligt och allmänt känt. Parlamentet anser att användningen av ny teknik framför allt skulle kunna förbättra systemet för insamling via internet av underskrifter med hjälp av identifierings- och autentiseringstjänster (e-IDAS) och att det skulle göra det möjligt för allmänheten att enklare få och utbyta information om befintliga eller potentiella europeiska medborgarinitiativ så att de aktivt kan delta i diskussionerna och/eller stödja själva initiativen.

30.  Europaparlamentet betonar att flera av kommissionens processer, såsom offentliga samråd via internet, e-deltagandeåtgärder och konsekvensbedömningar, skulle kunna gynnas av en mer omfattande användning av ny teknik för att stimulera allmänhetens deltagande och öka ansvarsskyldigheten för sådana processer och öppenheten i EU:s institutioner samt förbättra styrelseformerna i EU. Parlamentet påminner om nödvändigheten av att i detta syfte göra det offentliga samrådet effektivt och tillgängligt för en så stor del av allmänheten som möjligt genom att minimera de tekniska hindren.

31.  Europaparlamentet understryker behovet av mer omfattande information för medborgare om de befintliga plattformarna för e-deltagande på EU-nivå samt på nationell och lokal nivå.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka och utveckla e-deltagandet i halvtidsöversynen av strategin för den digitala inre marknaden, som ska inledas 2017, samt främja utveckling och finansiering av nya instrument med koppling till e-medborgarskap i Europeiska unionen. Vidare rekommenderar parlamentet kommissionen att fokusera på lösningar med öppen källkod som lätt kan införas på hela den digitala inre marknaden. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att integrera användningen av tidigare projekt, t.ex. plattformen D-CENT, som är ett EU-finansierat projekt som tillhandahåller tekniska verktyg för deltagandedemokrati.

33.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av e-förvaltning bör prioriteras i medlemsstaterna och EU-institutionerna, och välkomnar kommissionens ambitiösa och omfattande handlingsplan för e-förvaltning, som i hög grad är beroende av ett korrekt nationellt genomförande och samordning av tillgängliga EU-medel, i samverkan med nationella organ och myndigheter på det digitala området. Parlamentet anser att mer bör göras för att uppmuntra öppna data och användningen av IKT-verktyg som bygger på öppen källkod och kostnadsfri programvara, såväl inom EU:s institutioner som i medlemsstaterna.

34.  Europaparlamentet efterlyser mer samarbete på EU-nivå och rekommenderar utbyte av bästa praxis för e-demokratiprojekt som ett led i uppnåendet av en mer deltagande- och samtalsbaserad demokrati som tillgodoser medborgares önskemål och intressen och syftar till att engagera dem i beslutsprocesser. Parlamentet påpekar att man måste veta vilken inställning medborgarna har till genomförandet av röstning på distans via internet. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en oberoende bedömning eller ett oberoende samråd i fråga om allmänhetens inställning till röstning via internet, med en analys av starka och svaga punkter, som ett ytterligare röstningsalternativ för medborgarna, som medlemsstaterna ska ta ställning till senast i slutet av 2018.

35.  Europaparlamentet framhåller att privatliv och personuppgifter, som en prioriterad fråga, måste skyddas vid användningen av e-demokrativerktyg och att en säkrare internetanvändning måste främjas, särskilt i fråga om informations- och uppgiftsskydd, inbegripet ”rätten att bli bortglömd”, samt att det måste finnas garantier mot programvara för övervakning och att kontrollerbarheten hos källor måste kunna garanteras. Dessutom anser parlamentet att man bör öka användningen av digitala tjänster som är baserade på grundläggande funktioner såsom en säker och krypterad digital identitet, i enlighet med eIDA-förordningen. Parlamentet förordar säkra offentliga digitala register och validering av digitala underskrifter för att förhindra upprepade interaktioner från en och samma källa i bedrägligt syfte, vilket är i linje med europeiska och internationella standarder för mänskliga rättigheter och rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och EU-domstolen. Parlamentet understryker slutligen att säkerhetsfrågor inte får avskräcka från inkludering av enskilda personer och grupper i demokratiska processer.

36.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka demokratin genom teknik som bör användas i en säker miljö som är skyddad från missbruk av tekniska verktyg (t.ex. skräppostrobotar, anonym profilering och identitetsstöld), och erinrar om att högsta möjliga rättsliga normer måste respekteras.

37.  Europaparlamentet påminner om den väsentliga roll som visselblåsare spelar – allmänt via internet – för avslöjande av korruption, bedrägeri, misskötsel och andra missgärningar som hotar folkhälsan och säkerheten, finansiell integritet, mänskliga rättigheter, miljön och rättsstatsprincipen, medan de på samma gång säkerställer allmänhetens rätt till information.

38.  Europaparlamentet uppmuntrar offentliga företrädare att aktivt, tillsammans med medborgarna, delta i de helt oberoende forum som finns och använda nya medie- och it-plattformar i syfte att stimulera diskussion och utbyta åsikter och förslag med medborgarna (e-parlament) samt upprätta en direkt koppling till dem. Parlamentet uppmanar de politiska grupperna i Europaparlamentet och de europeiska politiska partierna att öka möjligheterna till offentlig debatt och e-deltagande.

39.  Europaparlamentet uppmanar sina ledamöter att fortsätta att öka öppenheten i sitt arbete, särskilt i dagens svåra politiska klimat, och uppmanar de offentliga myndigheterna att undersöka möjligheten att inrätta digitala plattformar, med de senaste it-verktygen. Parlamentet uppmanar de folkvalda företrädarna att använda dessa verktyg för att på ett effektivt sätt kommunicera och föra en verklig dialog med väljarna och berörda aktörer, i syfte att informera dem om EU:s och parlamentets verksamhet och därmed göra överläggningarna och beslutsfattandet öppnare och öka medvetenheten om den europeiska demokratin.

40.  Europaparlamentet välkomnar sitt initiativ på området e-deltagande. Parlamentet stöder fortsatta insatser för att stärka parlamentets representativa natur, dess legitimitet och effektivitet, och uppmuntrar ledamöterna att i högre grad använda den nya tekniken för att utveckla den till dess fulla potential, samtidigt som de nödvändiga begränsningar som följer av rätten till integritet och skydd av personuppgifter beaktas. Parlamentet påpekar att det behövs en period av omfattande eftertanke om hur dess ledamöters användning av IKT kan förbättras, inte endast för att samarbeta med allmänheten utan även i samband med lagstiftning, framställningar, samråd och andra aspekter av relevans för deras dagliga arbete.

41.  Europaparlamentet uppmuntrar politiska partier på EU-nivå och nationell nivå att på bästa sätt utnyttja digitala verktyg för att hitta nya sätt att främja intern demokrati, inbegripet öppenhet i sina förfaranden för förvaltning, finansiering och beslutsfattande samt för att kunna kommunicera bättre med sina medlemmar och andra som stöder dem och det civila samhället, och för bättre deltagande av desamma. Parlamentet uppmuntrar dem också att vara mycket öppna och ansvariga gentemot allmänheten. Parlamentet föreslår därför att man bör se om de europeiska partiernas stadgar eventuellt behöver ändras och att dessa bör omfatta och främja e-deltagande.

42.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess institutioner att vara mer öppna för att experimentera med nya metoder för e-deltagande, såsom massbaserad problemlösning (s.k. crowdsourcing) på EU-nivå och på nationell, regional och lokal nivå, med beaktande av den bästa praxis som redan utvecklats inom medlemsstaterna och att i detta syfte inleda särskilda pilotprojekt. Parlamentet upprepar samtidigt att dessa åtgärder måste kompletteras med informationskampanjer så att möjligheterna med dessa verktyg kan förklaras.

43.  Europaparlamentet uppmanar de europeiska institutionerna att inleda en delaktighetsprocess i syfte att utarbeta en europeisk stadga om rättigheter på internet, och att utgå bland annat från förklaringen om rättigheter på internet, som offentliggjordes av den italienska deputeradekammaren den 28 juli 2015, i syfte att främja och garantera alla rättigheter som hänför sig till det digitala området, bland annat verklig tillgång till internet samt nätneutralitet.

44.  Europaparlamentet noterar den mängd av heterogen information som man kan hitta på nätet i dag och betonar att medborgarnas förmåga till kritiskt tänkande bör stärkas så att de har bättre möjlighet att skilja mellan tillförlitliga och otillförlitliga informationskällor. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att anpassa och uppdatera sin lagstiftning för att ta itu med den pågående utvecklingen, och att fullt ut genomföra och verkställa befintlig lagstiftning som rör hatpropaganda, både utanför och på internet, samtidigt som grundläggande och konstitutionella rättigheter garanteras. Parlamentet betonar att unionen och medlemsstaterna bör utveckla åtgärder och politik för att öka förmågan till överförbart, kreativt och kritiskt tänkande samt digital kunskap och mediekompetens liksom inkludering och nyfikenhet bland sina medborgare, särskilt ungdomar, så att de kan fatta välgrundade beslut och bidra på ett positivt sätt i demokratiska processer.

o
o   o

45.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0382.
(2) Antagna texter, P8_TA(2015)0288.

Senaste uppdatering: 26 september 2017Rättsligt meddelande