EUROPEISKA RÅDET
23 och 24 mars 2000
LISSABON

ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER

[Top] [Next]

INLEDNING

Europeiska rådet höll ett extra möte den 23—24 mars 2000 i Lissabon för att enas om ett nytt strategiskt mål för unionen som syftar till att som en del av en kunskapsbaserad ekonomi stärka sysselsättningen, den ekonomiska reformen och den sociala sammanhållningen. I inledningen av överläggningarna hade Europeiska rådet och Europaparlamentets ordförande Nicole Fontaine ett åsiktsutbyte om de viktigaste diskussionspunkterna.

[Top] [Previous] [Next]

I. SYSSELSÄTTNING, EKONOMISK REFORM OCH SOCIAL SAMMANHÅLLNING

ETT STRATEGISKT MÅL FÖR NÄSTA DECENNIUM

Den nya utmaningen

1. Europeiska unionen står inför en genomgripande förändring till följd av globaliseringen och utmaningarna från en ny kunskapsstyrd ekonomi. Dessa förändringar påverkar människors livssituation i alla avseenden och kräver en radikal omvandling av den europeiska ekonomin. Unionen måste utforma dessa förändringar på ett sätt som stämmer överens med unionens värden och samhällssyn och även med hänsyn till den kommande utvidgningen.

2. De allt snabbare förändringarna gör det angeläget för unionen att agera nu för att fullt ut dra fördel av de möjligheter som uppstår. Därför behöver unionen fastställa ett klart strategiskt mål och enas om ett djärvt program för att bygga upp kunskapsinfrastrukturer, stärka innovation och ekonomisk reform samt modernisera de sociala välfärds- och utbildningssystemen.

Unionens starka och svaga sidor

3. Unionen upplever de mest positiva makroekonomiska utsikterna sedan en generation tillbaka. Till följd av en stabilitetsorienterad monetär politik som stöds av en sund finanspolitik med måttliga löneökningar, låg inflation och låga räntesatser, har den offentliga sektorns underskott minskat påtagligt och EU:s betalningsbalans är sund. Euron har införts med framgång och ger den europeiska ekonomin de förväntade fördelarna. Den inre marknaden är i stort sett fullbordad och leder till påtagliga fördelar för såväl konsumenter som företag. Den kommande utvidgningen kommer att skapa förutsättningar för tillväxt och sysselsättning. Unionen förfogar allmänt sett över välutbildad arbetskraft och har sociala trygghetssystem som utöver det inneboende värdet kan ge den stabila ram som krävs för att hantera de strukturförändringar som krävs för att utveckla ett kunskapsbaserat samhälle. Tillväxt och skapandet av sysselsättning har återupptagits.

4. Dessa starka sidor får inte avleda vår uppmärksamhet från ett antal svaga sidor. Över 15 miljoner européer saknar fortfarande arbete. Sysselsättningsgraden är för låg och karakteriseras av att kvinnor och äldre arbetstagare är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Strukturell långtidsarbetslöshet och markanta regionala obalanser i arbetslösheten förblir endemiska i delar av unionen. Tjänstesektorn är underutvecklad, särskilt när det gäller telekommunikation och Internet. Kunskapsklyftorna ökar, särskilt inom sektorn för informationsteknik, där allt fler lediga platser inte blir tillsatta. Med den förbättrade ekonomiska situation som nu råder är det rätt tillfälle att genomföra både ekonomiska och sociala reformer som en del av en positiv strategi som kombinerar konkurrenskraft och social sammanhållning.

Det framtida arbetet

5. Unionen har idag fastställt ett nytt strategiskt mål för nästa decennium, nämligen att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. För att uppnå detta mål krävs det en övergripande strategi med följande syften:

  • Att förbereda övergången till en ekonomi och ett samhälle som baserar sig på kunskaper genom en politik som gynnar informationssamhället och forskning och utveckling, genom att driva på den strukturella reformen för konkurrenskraft och innovation samt genom att fullborda den inre marknaden.
  • Att modernisera och stärka den europeiska sociala modellen, genom att investera i människor och bekämpa social utslagning.
  • Att vidmakthålla de sunda ekonomiska utsikterna och den gynnsamma tillväxtprognosen genom att genomföra lämpliga makroekonomiska åtgärder.

6. Denna strategi är utformad så att unionen kan återskapa förutsättningar för full sysselsättning och för en stärkt social sammanhållning i Europeiska unionen. Europeiska rådet behöver ställa upp ett mål om full sysselsättning i Europa i ett framväxande nytt samhälle som är bättre anpassade till mäns och kvinnors personliga val. Om nedan beskrivna åtgärder genomförs mot en sund makroekonomisk bakgrund bör en genomsnittlig ekonomisk tillväxt på ungefär 3 % vara en realistisk prognos för de närmaste åren.

7. Genomförandet av denna strategi kommer att ske genom en förbättring av befintliga processer, införande av en ny öppen samordningsmetod på alla nivåer i anslutning till en starkare väglednings- och samordningsroll för Europeiska rådet, så att det går att säkerställa en mer konsekvent strategisk ledning och effektiv övervakning av de framsteg som görs. Europeiska rådet skall hålla ett möte varje vår för att fastställa relevanta mandat och se till att de följs upp.

[Top] [Previous] [Next]

ATT FÖRBEREDA ÖVERGÅNGEN TILL EN KONKURRENSKRAFTIG, DYNAMISK OCH KUNSKAPSBASERAD EKONOMI

Ett informationssamhälle för alla

8. Övergången till en digital, kunskapsbaserad ekonomi, som har vuxit fram tack vare nya varor och tjänster kommer att bli en betydelsefull faktor för tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Den kommer dessutom att kunna förbättra medborgarnas livskvalitet och miljön. För att på bästa sätt utnyttja detta tillfälle uppmanas rådet och kommissionen att utarbeta en allomfattande handlingsplan för e-Europa som skall läggas fram för Europeiska rådet i juni i år, med hjälp av en öppen samordningsmetod grundad på benchmarking av nationella initiativ i kombination med kommissionens nya initiativ e-Europa och dess meddelande "Strategier för arbetstillfällen i informationssamhället".

9. Företag och medborgare måste ha tillgång till en billig kommunikationsinfrastruktur i världsklass och ett stort utbud av tjänster. Varje medborgare måste få de kunskaper som behövs för att bo och arbeta i detta nya informationssamhälle. Det måste finnas olika sätt att få tillgång till information för att förhindra att någon utestängs. Kampen mot analfabetism måste förstärkas. Det måste riktas särskild uppmärksamhet mot personer med funktionshinder. Informationsteknik kan användas för att förnya den urbana och regionala utvecklingen och främja miljövänlig teknik. Innehållsindustrin skapar ett mervärde genom att utnyttja och inrätta nätverk för europeisk kulturell mångfald. Verkliga insatser måste göras av offentliga myndigheter på alla nivåer så att ny teknik utnyttjas för att göra informationen så tillgänglig som möjligt.

10. Förverkligandet av Europas hela e-potential är avhängigt av att det skapas villkor så att den elektroniska handeln och Internet kan växa och att unionen kan komma i kapp konkurrenterna genom att många fler företag och hushåll ges en snabb anslutning till Internet. Bestämmelser för elektronisk handel måste vara förutsägbara och inge förtroende hos företag och konsumenter. Åtgärder måste vidtas för att säkerställa att Europa behåller sin ledning inom de centrala teknikområdena, t.ex. mobiltelefoni. De tekniska förändringarnas snabbhet kan kräva nya och mer flexibla regleringsmetoder i framtiden.

11. Europeiska rådet uppmanar

  • rådet och, i förekommande fall, Europaparlamentet att snarast möjligt under 2000 anta ännu inte antagen lagstiftning om den rättsliga ramen för elektronisk handel, upphovsrätt och närstående rättigheter, elektroniska pengar, distansförsäljning av finansiella tjänster, domstols behörighet och verkställighet av domar samt kontrollsystemet för export av varor med dubbla användningsområden; kommissionen och rådet bör överväga metoder att främja konsumenternas förtroende för elektronisk handel, särskilt genom alternativa system för tvistlösning,
  • rådet och Europaparlamentet att snarast möjligt under 2001 slutföra förhandlingarna om de lagstiftningsförslag som kommissionen aviserade efter 1999 års översyn av regelverket för telekommunikationer; medlemsstaterna och, i förekommande fall, gemenskapen att säkerställa att frekvenskraven för framtida system för mobiltelefoni uppfylls i tid och på ett effektivt sätt; fullständigt integrerade och liberaliserade telemarknader bör vara fullbordade före utgången av 2001,
  • medlemsstaterna att tillsammans med kommissionen sträva mot att införa mer konkurrens i lokala accessnät före utgången av 2000 och bolagisera lokala nät som en hjälp att betydligt minska kostnaderna för Internetanvändning,
  • medlemsstaterna att se till att alla skolor i unionen har tillgång till Internet och andra multimediala hjälpmedel före utgången av 2001, och att alla lärare som behövs kan använda Internet och multimediala hjälpmedel senast i slutet av 2002,
  • medlemsstaterna att säkerställa allmän elektronisk tillgång till de viktigaste allmänt tillgängliga tjänsterna senast 2003,
  • gemenskapen och medlemsstaterna att med stöd av EIB införa billiga och snabba sammankopplade nät för tillträde till Internet i alla europeiska länder och främja utvecklingen av den senaste informationstekniken och andra telekommunikationsnät samt innehållet i näten. Särskilda mål bör fastställas i handlingsplanen för e-Europa.

Att upprätta ett europeiskt område för forskning och innovation

12. Med tanke på den betydande roll som forskning och utveckling spelar för att skapa ekonomisk tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning måste unionen sträva mot målen i kommissionens meddelande "Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet". Forskning på nationell nivå och unionsnivå måste integreras och samordnas bättre för att göra dem så effektiva och innovativa som möjligt och säkerställa att Europa erbjuder attraktiva framtidsutsikter för de största begåvningarna. De möjligheter som medges i fördraget och alla andra lämpliga metoder, bland annat frivilliga åtaganden, måste utnyttjas fullt ut för att nå målet på ett flexibelt, decentraliserat och icke byråkratiskt sätt. Samtidigt måste innovation och idéer premieras på fullgott sätt inom den nya kunskapsbaserade ekonomin, särskilt genom patentskydd.

13. Europeiska rådet uppmanar rådet och kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna, när så är lämpligt, vidta nödvändiga åtgärder som ett led i upprättandet av ett europeiskt forskningsområde för att

  • utarbeta lämpliga mekanismer för nationella och gemensamma forskningsprogram för inrättande av nätverk på frivillig basis runt fritt valda målsättningar för att dra mer nytta av de samlade resurser som ägnas åt forskning och utveckling i medlemsstaterna och säkerställa regelbunden rapportering till rådet om framstegen; att senast 2001 göra en kartläggning av forsknings- och utvecklingskompetens i alla medlemsstater för att främja att kompetensen sprids,
  • förbättra miljön för privata forskningsinvesteringar, partnerskap i forskning och utveckling och startande av högteknologiföretag genom att använda skattepolitik, riskkapital och stöd från EIB,
  • uppmuntra utarbetandet av en öppen metod för samordning för att kartlägga nationell forsknings- och utvecklingspolitik och före utgången av juni 2000 fastställa indikatorer för att bedöma framstegen på olika områden, särskilt när det gäller utvecklingen av mänskliga resurser; före utgången av 2001 införa europeisk resultattavla för innovation,
  • underlätta att man, med stöd av EIB, före utgången av 2001 skapar ett mycket snabbt transeuropeiskt nätverk för att sprida vetenskapliga rön och länka samman forskningsinstitutioner och universitet samt forskningsbibliotek, vetenskapliga centrum och så småningom skolor,
  • vidta åtgärder för att senast 2002 undanröja hinder för forskares rörlighet i Europa och att dra till sig och behålla de stora forskartalangerna i Europa,
  • säkerställa att ett gemenskapspatent, inklusive bruksmönster, finns tillgängligt före utgången av 2001 så att det blir lika lätt och billigt att få gemenskapstäckande patentskydd i unionen och med lika stor räckvidd som det skydd som de viktigaste konkurrenterna ger.

Att inrätta en gynnsam miljö för att starta och utveckla innovativa företag, särskilt små och medelstora företag

14. Företagens konkurrenskraft och dynamik är direkt avhängiga av bestämmelser som uppmuntrar till investeringar, innovation och entreprenörskap. Ytterligare insatser krävs för att sänka kostnaderna för affärsverksamhet och få bort onödig byråkrati, som båda är särskilt betungande för små och medelstora företag. De europeiska institutionerna, de nationella regeringarna samt de regionala och lokala myndigheterna måste fortsätta att särskilt uppmärksamma vilka effekter förslaget till bestämmelser får samt vilka kostnader anpassningen till bestämmelserna kan medföra, och bör fortsätta sin dialog med företag och medborgare med detta mål i sikte. Särskilda åtgärder behövs också för att uppmuntra de viktigaste formerna av samspel i innovationsnäten, dvs. samspel mellan företag och finansiella marknader, forskning och utveckling och utbildningsanstalter, rådgivningsenheter och teknikmarknader.

15. Europeiska rådet anser att en öppen samordningsmetod bör användas inom detta område och uppmanar därför

  • rådet och kommissionen att senast i juni 2000 påbörja en benchmarking om frågor som tidsåtgång och kostnader för att starta ett företag, investerat riskkapital, antalet utexaminerade ekonomer och forskare samt utbildningstillfällen; det första resultatet av detta projekt bör läggas fram senast i december 2000,
  • kommissionen att snarast lägga fram ett meddelande om ett företagsvänligt, innovativt och öppet Europa och det fleråriga programmet för företag och entreprenörskap för 2001 - 2005, som kommer att få en betydande roll som katalysator för detta projekt,
  • rådet och kommissionen att utforma en Europeisk stadga för småföretag som skall godkännas i juni 2000 och som bör förpliktiga medlemsstaterna att koncentrera de ovannämnda instrumenten på småföretagen som utgör den viktigaste faktorn när det gäller att skapa arbetstillfällen i Europa samt att särskilt tillmötesgå deras behov,
  • rådet och kommissionen att före utgången av 2000 rapportera om den pågående översynen av finansieringsorganen EIB och EIF för att omdirigera medel till stöd för att starta företag, högteknologiföretag och mikroföretag, liksom andra riskkapitalinitiativ som EIB föreslår.

Ekonomiska reformer för en fullbordad och fullt fungerande inre marknad

16. Det krävs snabba insatser för att fullborda den inre marknaden inom vissa sektorer och förbättra lågpresterande verksamhet i andra i syfte att trygga företagens och konsumenternas intressen. Om man fullt ut skall kunna dra nytta av liberaliseringen av marknaderna är det också väsentligt med en effektiv ram för pågående översyn och förbättring, grundad på strategin för den inre marknaden, godkänd av Europeiska rådet i Helsingfors. För att säkerställa att företagen kan utvecklas positivt och fungera effektivt på lika villkor på den inre marknaden är det dessutom väsentligt med rättvisa och enhetligt tillämpade bestämmelser om konkurrens och statligt stöd.

17. Europeiska rådet uppmanar därför kommissionen, rådet och medlemsstaterna att inom ramen för sina respektive befogenheter

  • före utgången av 2000 utarbeta en strategi för att undanröja hinder för tjänster,
  • påskynda liberaliseringen på områden som gas, elektricitet, posttjänster och transporter; likaledes anmodar rådet kommissionen att så snart som möjligt lägga fram sina förslag om användningen och förvaltningen av luftrummet; syftet är att åstadkomma en fullt ut fungerande inre marknad på dessa områden; Europeiska rådet kommer att utvärdera framstegen nästa vår på grundval av kommissionens rapport och lämpliga förslag,
  • i god tid slutföra arbetet med de kommande förslagen om att uppdatera reglerna för offentlig upphandling, särskilt för att göra dem tillgängliga för små och medelstora företag, så att de nya bestämmelserna kan träda i kraft senast 2002,
  • vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att gemenskapens och regeringarnas upphandling kan äga rum on-line senast 2003,
  • senast 2001 utarbeta en strategi för ytterligare samordnade åtgärder för att förenkla bestämmelser, inklusive resultatet av offentlig förvaltning på såväl nationell nivå som gemenskapsnivå; i detta bör det ingå att fastställa områden på vilka det krävs ytterligare åtgärder av medlemsstaterna för att rationalisera överföringen av gemenskapslagstiftning till nationell lagstiftning,
  • uppmuntra insatser för att främja konkurrens och minska den allmänna nivån på det statliga stödet, genom att flytta över inriktningen från att stödja enskilda företag eller sektorer till att ta itu med övergripande mål av gemenskapsintresse, t.ex. sysselsättning, regional utveckling, miljö och utbildning eller forskning.

18. Genomgripande strukturella förbättringar är nödvändiga för att ambitiösa mål för tillväxt, sysselsättning och social integration skall kunna uppfyllas. Rådet har redan fastställt nyckelområden som skall förstärkas genom Cardiffprocessen. Europeiska rådet uppmanar därför rådet att påskynda arbetet med strukturrelaterade resultatindikatorer och att rapportera före utgången av 2000.

19. Europeiska rådet finner det angeläget att man inom ramen för den inre marknaden och en kunskapsbaserad ekonomi fullt ut beaktar fördragets bestämmelser om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och om företag som anlitas för att utföra dessa tjänster. Det uppmanar kommissionen att uppdatera sitt meddelande från 1996, som bygger på fördraget.

Effektiva och integrerade finansiella marknader

20. Effektiva och översiktliga finansmarknader främjar tillväxt och sysselsättning genom en bättre kapitalfördelning och lägre kostnader. De har därför en viktig roll när det gäller att understödja nya idéer, främja företagskultur och underlätta tillgång till och användning av ny teknik. Det är mycket viktigt att utnyttja eurons potential att driva på integrationen av EU:s finansiella marknader. Marknaderna för riskkapital spelar dessutom en framträdande roll för små och medelstora företag med stark tillväxt, och för skapandet av nya och varaktiga arbetstillfällen.

21. För att påskynda fullbordandet av den inre marknaden för finansiella tjänster bör åtgärder vidtas för

  • att fastställa en snäv tidsplan så att handlingsplanen för finansiella tjänster kan genomföras senast 2005, med beaktande av de prioriterade områdena, t.ex. genom ett "enda emittentpass" underlätta bredast möjliga tillgång till investeringskapital i hela EU, även för små och medelstora företag, underlätta för alla investerare att med framgång delta på en integrerad marknad genom att undanröja hinder för investeringar i pensionsfonder, främja ytterligare integrering och bättre fungerande marknader för statsobligationer genom bättre samråd och öppenhet om tidsplaner, metoder och instrument för värdepappersemissioner och bättre fungerande marknader för gränsöverskridande försäljning och återköp ("repa"), bättre möjligheter att jämföra företagens årsredovisningar samt intensivare samarbete mellan de organ som reglerar EU:s finansmarknader,
  • att säkerställa ett fullt genomförande av handlingsplanen för riskkapital senast 2003,
  • att göra snabba framsteg i fråga om äldre förslag om uppköpserbjudanden och omstrukturering och likvidering av kreditinstitut och försäkringsbolag så att den europeiska finansiella marknadens funktion och stabilitet förbättras,
  • att, i överensstämmelse med slutsatserna från Europeiska rådet i Helsingfors, slutföra förhandlingarna om skattepaketet.

Att samordna den makroekonomiska politiken: budgetkonsolidering samt kvalitet och hållbarhet i de offentliga finanserna

22. Den makroekonomiska politiken bör, förutom att bevara den makroekonomiska stabiliteten och stimulera tillväxt och sysselsättning, främja övergången till en kunskapsbaserad ekonomi, vilket innebär att strukturpolitiken ges en förstärkt roll. Den makroekonomiska dialogen inom ramen för Kölnprocessen måste skapa ett förtroendefullt förhållande mellan alla berörda aktörer för att på rätt sätt förstå varandras ståndpunkter och begränsningar. De möjligheter som tillväxten ger måste utnyttjas till att man mer aktivt strävar efter budgetkonsolidering samt efter att förbättra de offentliga finanserna.

23. Europeiska rådet uppmanar rådet och kommissionen att, med utnyttjande av de befintliga förfarandena, senast under våren 2001 lägga fram en rapport i vilken de offentliga finansernas bidrag till tillväxt och sysselsättning bedöms och där det på grundval av jämförbara uppgifter och indikatorer ges en bedömning av huruvida konkreta åtgärder har vidtagits för att

  • lätta skattetrycket på arbetskraft och särskilt för dem med relativt låg utbildning och låga löner, förbättra skatte- och välfärdssystemens sysselsättnings- och utbildningsstimulerande effekter,
  • ändra inriktningen på de offentliga utgifterna genom att öka kapitaltillväxtens relativa betydelse, både fysiskt och mänskligt kapital, och stödja forskning och utveckling, innovation samt informationsteknik,
  • säkerställa de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, genom att studera frågans olika dimensioner, bl.a. effekterna av den åldrande befolkningen, mot bakgrund av en rapport från högnivågruppen för social trygghet.

[Top] [Previous] [Next]

ATT MODERNISERA DEN SOCIALA MODELLEN FÖR EUROPA GENOM ATT INVESTERA I MÄNNISKOR OCH BYGGA EN AKTIV VÄLFÄRDSSTAT

24. Människorna är Europas största tillgång, och bör stå i fokus för unionens politik. Det kommer att vara av yttersta vikt att satsa på människorna och att bygga upp en aktiv och dynamisk välfärdsstat, både för Europas plats i kunskapsekonomin och för att se till att framväxandet av denna nya ekonomi inte ytterligare förvärrar de rådande sociala problemen arbetslöshet, social utslagning och fattigdom.

Utbildning för att leva och arbeta i kunskapssamhället

25. De europeiska utbildningssystemen måste anpassas både till kunskapssamhällets krav och behovet av att öka sysselsättningsnivån och förbättra sysselsättningens kvalitet. Systemen måste stå till tjänst med skräddarsydda utbildningsmöjligheter för målgrupper under livets olika skeden: ungdomar, vuxna arbetslösa och personer inne på arbetsmarknaden vars kunskaper riskerar att bli inaktuella på grund av den snabba utvecklingen. Detta nya synsätt bör ha tre huvudkomponenter: utveckling av lokala utbildningscentrum, främjande av nya grundläggande färdigheter, särskilt i fråga om informationsteknik, samt klarare och tydligare utbildningsbevis.

26. Europeiska rådet uppmanar därför medlemsstaterna, i överensstämmelse med sina konstitutionella bestämmelser, rådet och kommissionen att inom respektive kompetensområde vidta de åtgärder som krävs, för att uppfylla följande mål:

  • Investeringar per capita i mänskliga resurser bör väsentligt ökas år för år.
  • Antalet personer mellan 18 och 24 år som enbart har lägre sekundärutbildning och som inte är under vidareutbildning bör halveras senast 2010.
  • Skolor och utbildningscentrum som alla bör ha Internet-uppkoppling, bör utvecklas till lokala utbildningscentrum för många ändamål som är öppna för alla, och de skall utnyttja de bästa metoderna för att arbeta med en lång rad olika målgrupper; partnerskap för lärande bör upprättas mellan skolor, utbildningscentrum, företag och forskningsanläggningar för ömsesidig nytta.
  • Inom en europeisk ram bör de nya grundläggande färdigheter som skall ges genom livslångt lärande definieras: IT-kunskaper, främmande språk, teknisk kultur, entreprenörskap och sociala färdigheter. Ett europeiskt examensbevis för grundläggande IT-kunskaper, med decentraliserade certifieringsförfaranden, bör inrättas för att främja kunskaper i digital teknik i hela unionen.
  • Före utgången av 2000 bör instrument utformas för att främja rörlighet för studenter, lärare och utbildnings- och forskningspersonal, både genom att man på bästa sätt utnyttjar de befintliga gemenskapsprogrammen (Sokrates, Leonardo, Ungdom) genom att undanröja hinder och genom en större genomblickbarhet vid erkännande av examensbevis och studie- och utbildningsperioder. Åtgärder bör före utgången av 2002 vidtas för att undanröja hinder för lärares rörlighet och för att locka till sig goda lärarkrafter.
  • En gemensam europeisk modell för meritförteckningar, vilken kan användas på frivillig basis, bör utvecklas för att underlätta rörligheten och som kan tjäna som ett stöd i bedömningen av inhämtad kunskap, både av utbildningsanstalter och arbetsgivare.

27. Europeiska rådet anmodar rådet (utbildning) att allmänt dryfta konkreta framtida mål för utbildningssystemen med fokusering på gemensamma intressen och prioriteringar och respekt för den nationella mångfalden i syfte att bidra till Luxemburgprocessen och Cardiffprocessen och kunna lägga fram en mer omfattande rapport inför Europeiska rådet under våren 2001.

Fler och bättre arbetstillfällen i Europa: att utforma en aktiv sysselsättningspolitik

28. Genom Luxemburgprocessen som grundar sig på att riktlinjer för sysselsättningen skall utformas på gemenskapsnivå och att dessa skall överföras till nationella handlingsplaner för sysselsättning har Europa fått möjlighet att minska arbetslösheten i stor omfattning. Översynen efter halva tiden bör stimulera denna process ytterligare genom att riktlinjerna förfinas och ges mer konkreta mål, genom att fastare band knyts med andra politikområden och genom att effektivare förfaranden fastställs för att göra de olika aktörerna delaktiga. Arbetsmarknadens parter bör i större utsträckning bli delaktiga i utformningen, genomförandet och uppföljningen av de aktuella riktlinjerna.

29. För att uppnå detta uppmanas rådet och kommissionen att inrikta sig på följande fyra nyckelområden:

  • Anställbarheten skall förbättras och kunskapsklyftorna minskas, särskilt genom att arbetsförmedlingarna får en Europatäckande databas över lediga platser och utbildningsmöjligheter och genom att särskilda program främjas för att ge arbetslösa möjlighet att fylla kunskapsluckor.
  • Livslångt lärande skall i högre grad prioriteras som ett grundläggande inslag i den europeiska sociala modellen, bland annat genom att avtal mellan arbetsmarknadens parter om innovation och livslångt lärande uppmuntras, genom att komplementariteten mellan ett livslångt lärande och anpassningsförmåga utnyttjas genom en smidig arbetstidsförläggning och arbetsrotation och genom att ett europeiskt pris för särskilt progressiva företag inrättas. Mätning av framstegen mot dessa mål bör genomföras.
  • Sysselsättningen inom tjänstesektorn skall ökas, inbegripet sektorn för personliga tjänster, som fortfarande lider stor brist på arbetskraft. Initiativ från den privata, offentliga eller tredje sektorn kan inbegripas med passande lösningar för de minst gynnade kategorierna.
  • Alla aspekter av lika möjligheter skall främjas, även när det gäller att minska snedrekrytering i arbetslivet, och det skall bli lättare att förena yrkes- och familjeliv, särskilt genom att ett nytt referensvärde fastställs för bättre tillgång till barnomsorg.

30. Europeiska rådet anser att det övergripande målet för dessa åtgärder bör vara att på grundval av tillgänglig statistik höja sysselsättningsgraden från dagens genomsnittliga 61 % till i möjligaste mån nära 70 % 2010 och att öka antalet kvinnor på arbetsmarknaden från ca 51 % idag till mer än 60 % 2010. Med hänsyn till sina olika utgångslägen bör medlemsstaterna överväga att sätta upp nationella mål för att öka sysselsättningen. Genom att antalet arbetstagare ökar kommer också hållbarheten hos systemen för socialt skydd att förstärkas.

Att modernisera det sociala skyddet

31. Den europeiska sociala modellen med sitt utvecklade system för socialt skydd måste ligga till grund för övergången till en kunskapsbaserad ekonomi. Dessa system måste dock — som ett inslag i en aktiv välfärdsstat — anpassas för att säkerställa att arbete skall löna sig, att systemen är hållbara på lång sikt med hänsyn till problemet med en åldrande befolkning, att säkerställa social delaktighet, jämlikhet mellan könen och se till att det finns en hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Europeiska rådet, som är medvetet om att samarbete är ett effektivare sätt att angripa dessa problem, uppmanar rådet att

  • stärka samarbetet mellan medlemsstaterna genom utbyte av information om erfarenheter och bra lösningar på grundval av förbättrade informationsnät som är de grundläggande instrumenten på detta område,
  • ge högnivågruppen för socialt skydd i uppdrag att med beaktande av det arbete som utförts av Kommittén för ekonomisk politik stödja detta samarbete och som en första prioritet, på grundval av ett meddelande från kommissionen, förbereda en studie av den framtida utvecklingen av det sociala skyddet ur ett långtidsperspektiv och därvid ägna särskild uppmärksamhet åt pensionssystemens hållbarhet med olika tidsramar fram till 2020 och längre, om så behövs. En lägesrapport bör läggas fram senast i december 2000.

Att främja social delaktighet

32. Antalet personer i unionen som lever under fattigdomsgränsen och är socialt utslagna är oacceptabelt. Åtgärder måste vidtas för att på ett avgörande sätt försöka utrota fattigdom genom att man fastställer lämpliga mål för detta som rådet skall enas om senast i slutet av året. Högnivågruppen för socialt skydd kommer att delta i detta arbete. Det nya kunskapsbaserade samhället erbjuder ofantliga möjligheter att minska den sociala utslagningen, både genom att skapa de ekonomiska förutsättningarna för högre välstånd genom högre tillväxt och sysselsättning och genom att erbjuda nya sätt att delta i samhällslivet. Samtidigt innebär det en risk för en allt större klyfta mellan dem som har tillgång till de nya kunskaperna och dem som inte har det. För att undvika denna risk och till fullo utnyttja dessa nya möjligheter måste ansträngningar göras för att förbättra färdigheter, främja en större tillgång till kunskaper och möjligheter samt bekämpa arbetslösheten; det bästa skyddet mot social utslagning är nämligen ett arbete. Policyn för att motverka social utslagning bör grunda sig på en öppen samordningsmetod där nationella handlingsplaner kombineras med ett initiativ från kommissionen för samarbete på området som skall läggas fram senast i juni 2000.

33. Europeiska rådet uppmanar särskilt rådet och kommissionen att

  • främja en bättre förståelse av social utslagning genom en fortlöpande dialog och utbyte av information och bra lösningar på grundval av gemensamt överenskomna indikatorer; högnivågruppen för socialt skydd kommer att delta i arbetet med att ta fram dessa indikatorer,
  • integrera främjandet av delaktighet i medlemsstaternas sysselsättnings-, utbildnings-, hälso- och bostadspolitik samtidigt som detta skall kompletteras på gemenskapsnivå genom åtgärder inom ramen för strukturfonderna och inom de aktuella budgetramarna,
  • utarbeta prioriterade åtgärder som riktar sig till särskilda målgrupper (t.ex. minoritetsgrupper, barn, äldre personer och personer med funktionshinder), varvid medlemsstaterna skall välja de åtgärder som är lämpliga för deras särskilda förhållanden och därefter lämna rapport om åtgärdernas genomförande.

34. Med utgångspunkt i ett meddelande från kommissionen kommer rådet att fortsätta sina diskussioner om socialpolitikens framtida inriktning i syfte att kunna nå enighet om en europeisk social agenda vid Europeiska rådets möte i Nice i december, inbegripet de initiativ som de olika inblandade parterna lägger fram; vid diskussionerna kommer dessa slutsatser att beaktas.

[Top] [Previous] [Next]

ATT FÖRVERKLIGA BESLUT: EN MER SAMORDNAD OCH SYSTEMATISK STRATEGI

Förbättring av pågående processer

35. Det krävs inte någon ny process. De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken samt Luxemburg-, Cardiff- och Kölnprocesserna erbjuder de instrument som behövs, under förutsättning att de förenklas och samordnas i högre grad, särskilt genom att andra rådssammansättningar bidrar när Ekofin-rådet utformar de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Dessutom bör de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken i högre grad inriktas på strukturpolitikens återverkningar på medellång och lång sikt och på reformer som syftar till att främja den ekonomiska tillväxtpotentialen, sysselsättningen och den sociala sammanhållningen samt övergången till en kunskapsbaserad ekonomi. Cardiff- och Luxemburgprocesserna kommer att göra det möjligt att mer detaljerat behandla respektive ämne.

36. Europeiska rådet kommer att stödja dessa förbättringar genom att inta en framträdande lednings- och samordningsroll när det gäller att säkerställa övergripande konsekvens och den effektiva övervakningen av framstegen mot det nya strategiska målet. Europeiska rådet kommer därför varje vår att hålla ett möte som skall ägnas åt ekonomiska och sociala frågor. Arbetets organisation innebär därför såväl förberedelse för som uppföljning av det mötet. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att utarbeta en årlig sammanfattande rapport om de framsteg som gjorts på grundval av de strukturella indikatorer som man skall enas om i fråga om sysselsättning, innovation, ekonomisk reform och social sammanhållning.

Genomförande av en ny öppen metod för samordning

37. Det strategiska målet kommer lättare att kunna genomföras om en ny öppen samordningsmetod tillämpas för att sprida bra lösningar och nå större fokusering på EU:s viktigare mål. Denna metod, som är utformad för att hjälpa medlemsstaterna att efterhand utforma egna strategier, innebär bland annat att

  • det skall fastställas riktlinjer för unionen i kombination med bestämda tidsplaner med uppgift om hur de mål som de anger skall uppnås på kort, medellång och lång sikt,
  • det skall, när så är lämpligt, och i jämförelse med de världsledande på området, fastställas kvantitativa och kvalitativa indikatorer och referensvärden vilka skall anpassas till behoven i olika medlemsstater och sektorer för att bra lösningar skall kunna jämföras,
  • dessa europeiska riktlinjer skall överföras till nationell och regional politik genom att man sätter upp specifika mål och beslutar om åtgärder, och i samband därmed skall nationella och regionala olikheter beaktas,
  • det skall förekomma regelbunden övervakning, utvärdering och inbördes utvärdering upplagd som en process där man lär av varandra.

38. En fullständigt decentraliserad strategi i linje med subsidiaritetsprincipen kommer att tillämpas, där unionen, medlemsstaterna, de regionala och lokala nivåerna samt arbetsmarknadens parter och det civila samhället kommer att delta aktivt genom olika former av partnerskap. En metod för benchmarking av bra lösningar för hantering av förändringar kommer att utarbetas av Europeiska kommissionen tillsammans med ett nätverk av olika leverantörer och användare, bl.a. arbetsmarknadens parter, företag och icke-statliga organisationer.

39. Europeiska rådet vädjar särskilt till företagens kollektiva känsla av socialt ansvar i fråga om bra lösningar för livslångt lärande, arbetsorganisation, jämställdhet, social delaktighet och hållbar utveckling.

40. I juni kommer unionens institutioner och organ att träffa arbetsmarknadens parter i ett forum på hög nivå för att utvärdera Luxemburg­, Cardiff- och Kölnprocesserna samt de olika aktörernas bidrag till att förbättra innehållet i den europeiska sysselsättningspakten.

Frigörande av erforderliga medel

41. Möjligheten att uppnå det nya strategiska målet kommer framför allt att vara avhängig av såväl den privata sektorn som offentlig-privata partnerskap. Det kommer att bero på vilka resurser som finns att tillgå på marknaderna liksom på medlemsstaternas ansträngningar. Unionens roll är att fungera som katalysator i denna process genom att, dels fastställa en effektiv ram för frigörande av alla tillgängliga resurser i samband med övergången till den kunskapsbaserade ekonomin, dels själv bidra till denna ansträngning i enlighet med gemenskapens nuvarande politik och med beaktande av Agenda 2000. Europeiska rådet välkomnar dessutom det bidrag som EIB är berett att göra i fråga om humankapitalbildning, små och medelstora företag och entreprenörskap, forskning och utveckling, nät inom IT- och telesektorerna samt innovation. Med hjälp av "Innovation 2000-initiativet" bör EIB gå vidare med sina planer att ställa ytterligare en miljard euro till förfogande för små och medelstora företags riskkapitaltransaktioner och sitt särskilda utlåningsprogram på 12—15 miljarder euro under de närmaste tre åren avsett för de prioriterade områdena.

[Top] [Previous] [Next]

II. DEN GEMENSAMMA UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN

42. Europeiska rådet välkomnar ordförandeskapets preliminära rapport om "Förstärkning av den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken" som avspeglar ordförandeskapets arbete tillsammans med generalsekreteraren/den höge representanten i rådet (allmänna frågor) enligt uppdraget från Helsingforsmötet.

43. Europeiska rådet välkomnar särskilt att de interimistiska organ som föreskrevs i Helsingfors nu har inrättats och börjar fungera effektivt och att rådet har fastställt en process för att ta fram det övergripande målet och fastställa nationella bidrag, så att det mål kan uppfyllas som sattes upp i Helsingfors för den militära kapaciteten.

44. Europeiska rådet ser fram emot ordförandeskapets fortsatta arbete tillsammans med generalsekreteraren/den höge representanten i rådet och ordförandeskapets övergripande rapport till Europeiska rådets möte i Feira enligt kraven från mötet i Helsingfors, bland annat förslag om att involvera tredje länder i EU:s militära krishantering samt ytterligare utveckling av EU:s förbindelser med Nato enligt slutsatserna från Europeiska rådet i Helsingfors.

45. Europeiska rådet uppskattar också vad som hittills har uppnåtts i fråga om icke-militär krishantering. Det uppmanar rådet att inrätta en kommitté för civil krishantering före eller vid mötet i Feira.

[Top] [Previous] [Next]

III. VÄSTRA BALKAN

46. Europeiska rådet bekräftar åter att fred, välstånd och stabilitet i sydöstra Europa är en strategisk prioritering för Europeiska unionen. Europeiska rådet noterar de framsteg som åstadkommits under förra året men också de allvarliga utmaningar som det internationella samfundet fortfarande står inför i västra Balkan. Europeiska rådet välkomnar den rapport om västra Balkan som generalsekreteraren/den höge representanten, tillsammans med kommissionen, överlämnade.

47. Europeiska rådet bekräftar att dess övergripande mål fortfarande är att länderna i regionen i så hög grad som möjligt skall integreras i den politiska och ekonomiska huvudfåran i Europa. Europeiska rådet bekräftar att stabilitets- och associeringsprocessen är det viktigaste inslaget i dess Balkanpolitik. Stabilitets- och associeringsavtalen kommer att inbegripa ekonomiskt och finansiellt stöd och samarbete, politisk dialog, tillnärmning till EU:s lagstiftning, samarbetet på andra politikområden och frihandel. Sådana avtal skall föregås av asymmetrisk handelsliberalisering. Europeiska rådet uppmanar länderna i regionen att tillsammans, och med unionen arbeta för att göra stabilitets- och associeringsprocessen till en framgång.

48 Europeiska rådet riktar uppmärksamheten mot slutsatserna från Europeiska rådet i Tammerfors och erinrar om den kommande konferens som Italien anordnar i samarbete med Europeiska unionen och som skall äga rum i Ancona den 19—20 maj (den s.k. Adriatiska konferensen). Den kommer att förstärka samarbetet med länderna runt Adriatiska havet i kampen mot organiserad brottslighet, smuggling och olaglig invandring och främja samarbetet över gränserna.

49. Europeiska rådet anmodar kommissionen att lägga fram förslag om att säkerställa påskyndade förfaranden samt ett snabbt och effektivt stöd.

50. Europeiska rådet betonar att ett demokratiskt, samarbetsvilligt Serbien inom Förbundsrepubliken Jugoslavien, som lever i fred med sina grannar, kommer att vara välkommet att ansluta sig till den europeiska familjen. Utifrån detta perspektiv kommer unionen att fortsätta att verka för demokratiska förändringar i Serbien. Selektiva sanktioner riktade mot regimen kommer att fortsätta att vara ett nödvändigt inslag i EU:s politik så länge president Milosevic är kvar vid makten. Europeiska rådet vädjar till det serbiska folket att ta sin framtid i sina egna händer och att kräva tillbaka sin plats inom familjen av demokratiska nationer. Europeiska unionen för sin del kommer inte enbart att fortsätta att stödja den demokratiska oppositionen utan kommer också att utveckla en omfattande dialog med det civila samhället. Serbiska icke-statliga organisationer bör uppmuntras att inleda kontakten med andra icke-statliga organisationer på en regional basis inom ramen för stabilitetspakten.

51. Europeiska rådet uppmanar enträget kommissionen och alla berörda parter däribland Donaukommissionen, att omedelbart påbörja de åtgärder som behövs för att senast till sommaren undanröja hinder för sjöfart på Donau.

52. Europeiska rådet stödjer Montenegros ansträngningar att åstadkomma demokratiska reformer och ekonomiskt välstånd. Europeiska rådet understryker det trängande behovet av ett omfattande stöd till Montenegro för att säkerställa den demokratiska regeringens överlevnad och för att undvika ytterligare en allvarlig kris i området. Förutom EIB:s studie avseende möjligheten att utvidga sin verksamhet till att omfatta Montenegro, i enlighet med rådets begäran, ber Europeiska rådet de behöriga institutionerna att utan dröjsmål fatta de nödvändiga besluten om finansieringen, inom ramen för de anslag som finns tillgängliga för 2000, av projekt, program och andra stödformer som skulle bidra till att lindra Montenegros omedelbara finansiella behov, om nödvändigt genom att använda EU:s budgetreserv och även makroekonomiskt stöd. Med anledning av detta välkomnar Europeiska rådet den formella invigningen idag av Europeiska byrån för återuppbyggnad i Thessaloniki.

53. Europeiska rådet bekräftar åter sitt åtagande i fråga om FN:s säkerhetsrådsresolution 1244 som referensram för det internationella samfundets ansträngningar i Kosovo. Det berömmer det arbete som UNMIK och KFOR utför för att uppnå målen i resolutionen samt OSSE:s mål. Att uppnå serbiskt deltagande i interimförvaltningen och kommunalvalen hösten 2000 kommer att utgöra viktiga steg mot en stabilisering av situationen i Kosovo. Varaktig stabilitet i regionen kan endast säkerställas genom att man med full respekt för territoriell integritet och befintliga gränser beaktar de legitima intressen som Förbundsrepubliken Jugoslaviens grannländer har.

54. Unionens särskilda ansvar i regionen innebär att den måste spela den centrala rollen när det gäller att uppbringa internationellt stöd för Kosovo. Den är fast besluten att säkerställa att den internationella insatsen i Kosovo blir framgångsrik. I detta syfte erkänner den behovet av att uppbringa stöd på ett mycket mer samordnat och konsekvent sätt och säkerställa att de ansträngningar som unionen och dess medlemsstater gör får ett lämpligt erkännande. EU har redan tagit på sig huvudrollen när det gäller att bidra till återuppbyggnaden i Kosovo genom att skicka 30 000 KFOR-soldater, 800 civila poliser och 505 miljoner euro i finansiellt stöd och har också lett den ekonomiska återuppbyggnaden av stommen i UNMIK.

55. Det internationella samfundet behöver en mer konsekvent och åtgärdsinriktad strategi när det gäller att ge ekonomiskt och politiskt stöd till Kosovo och regionen. Europeiska rådet bekräftar åter det väsentliga bidrag som stabilitetspakten, under dess särskilde samordnare och det särskilda EU-sändebudet, inneburit. För att stärka EU:s centrala roll uppmanar Europeiska rådet generalsekreteraren/den höge representanten att, under ordförandeskapets och rådets ledning och i fullt samförstånd med kommissionen, säkerställa att EU:s politik i västra Balkan är konsekvent, att förstärka effekten av dess bidrag och att stärka dess samordning med stabilitetspakten och andra insatser inom ramen för det internationella samfundet. De bör för detta ändamål vid nästa möte i rådet (allmänna frågor) lägga fram handlingsorienterade förslag. Den stundande regionala finansieringskonferensen är av central betydelse för det internationella samfundets förenade insatser i sydöstra Europa.

[Top] [Previous] [Next]

IV. RYSSLAND

56. Inför presidentvalet i Ryssland bekräftar Europeiska rådet på nytt betydelsen av att man utvecklar

  • ett verkligt effektivt och fungerande strategiskt partnerskap i enlighet med partnerskaps- och samarbetsavtalet, EU:s gemensamma strategi och de olika handlingsplanerna från ordförandeskapet, så att de kan arbeta tillsammans på de många områden där det finns gemensamma intressen för att ge Europa fred, stabilitet och välstånd på grundval av gemensamma värderingar och delade målsättningar,
  • behovet av att Ryssland för detta uppfyller sina utfästelser i fråga om Tjetjenien att
    • upphöra med det urskiljningslösa användandet av militärt våld,
    • tillåta oberoende undersökningar av kränkningar av de mänskliga rättigheterna,
    • tillåta behöriga internationella organisationer och observatörer att obehindrat utföra sina uppdrag,
    • utan dröjsmål fortsätta att söka finna en politisk lösning.

57. Europeiska rådet ser samarbetsrådet med Ryssland den 11 april och det planerade toppmötet EU-Ryssland som viktiga möjligheter att nå dessa mål. I samma syfte ger Europeiska rådet trojkan i uppdrag att resa till Moskva så snart som möjligt efter valet av den nye ryske presidenten, för att för honom och hans regering bekräfta EU:s stöd för och engagemang vad beträffar förbindelser som är så viktiga för bägge sidor.

[Top] [Previous] [Next]

V. REGERINGSKONFERENSEN

58. Europeiska rådet noterar framstegen i regeringskonferensens arbete och också ordförandeskapets avsikt att på eget ansvar lägga fram en omfattande rapport för Europeiska rådet i Feira.

[Top] [Previous] [Next]

VI. REGIONERNA I DE YTTERSTA RANDOMRÅDENA

59. Europeiska rådet noterar den rapport som kommissionen nyligen lagt fram om åtgärder som syftar till att genomföra artikel 299.2 om de yttersta randområdena och uppmanar den att lägga fram sina inledande förslag för rådet.

[Top] [Previous]

BILAGA

HANDLINGAR SOM HAR LAGTS FRAM FÖR EUROPEISKA RÅDET I LISSABON [1]

  • Ordförandeskapets not om sysselsättning, ekonomiska reformer och social sammanhållning
    Mot ett Europa i innovationens och kunskapens tecken
    (5256/00 + ADD 1 COR 1 (en)
  • Kommissionens rapport
    e-Europa — Ett informationssamhälle för alla
    (6978/00)
  • Kommissionens bidrag
    En dagordning för ekonomisk och social förnyelse i Europa
    (6602/00)
  • Kommissionens meddelande om gemenskapens strategier för att stödja sysselsättning (6714/00)
  • Meddelande från kommissionen: "Att bygga ett Europa för alla"
    (6715/00)
  • Meddelande från kommissionen: "Sociala utvecklingstendenser: möjligheter och utmaningar"
    (6716/00)
  • Meddelande från kommissionen: "Strategier för arbetstillfällen i informationssamhället" (6193/00)
  • Rapport från kommissionen om den ekonomiska reformen: Rapport om produkt- och kapitalmarknadernas funktion i gemenskapen
    (5795/00)
  • Ekofin-rådets bidrag
    (6631/1/00 REV 1)
  • Bidrag från rådet (arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor)
    (6966/00)
  • Bidrag från rådet (inre marknaden): Cardiffprocessen för ekonomisk reform — Aspekter på den inre marknaden
    (7130/00)
  • Yttrande från kommittén för sysselsättning och arbetsmarknad
    (6557/00)
  • Ordförandeskapets rapport "Förstärkning av den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken"
    (6933/00)
  • Rapport om västra Balkan till Europeiska rådet från generalsekreteraren/den höge representanten och kommissionen
    (SN 2032/2/00 REV 2)
  • Utkast till rapport från Europeiska rådet till Europaparlamentet om Europeiska unionens framsteg 1999
    (6648/00 + COR 1 (gr))
[1] De förberedande dokumenten om sysselsättning, ekonomiskreformer och social sammanhållning kan hittas på ordförandeskapets webbplats: http://www.consilium.europa.eu/sv/presid.htm

© Europarlamentet: 2000