8

resultat

Ord
Publikationstyp
Politikområde
Författare
Sökord
Datum

Common European Asylum System: achievements during the legislative term 2014-2019

08-04-2019

The right to asylum is a fundamental right and recognising the refugee status where the criteria are fulfilled is an international obligation, first recognised in the 1951 Geneva Convention on the protection of refugees and the Protocol of 31 January 1967 relating to the status of refugees. In the EU, an area of open borders and freedom of movement, Member States need to have a joint approach to guarantee high standards to persons in need of international protection through establishment of a ...

The right to asylum is a fundamental right and recognising the refugee status where the criteria are fulfilled is an international obligation, first recognised in the 1951 Geneva Convention on the protection of refugees and the Protocol of 31 January 1967 relating to the status of refugees. In the EU, an area of open borders and freedom of movement, Member States need to have a joint approach to guarantee high standards to persons in need of international protection through establishment of a Common European Asylum System based on fundamental rights. The European Parliament always strongly promoted a Common European Asylum System in accordance with the Union’s legal commitments. The Parliament worked as well as for the reduction of illegal migration as well as for the protection of vulnerable groups. In 2015, the unprecedented high number of arrivals of refugees and irregular migrants in the EU exposed a series of deficiencies and gaps in Union policies on asylum. Therefore, the European Commission proposed in May and July 2016 a third package of legislation to reform of the Common European Asylum System. and the European Parliament took an active part as a co-legislator to achieve this objective.

Asylpolitiken

01-03-2018

Målet för EU:s asylpolitik är att erbjuda en lämplig status till alla tredjelandsmedborgare som har behov av internationellt skydd och att se till att principen om ”non-refoulement” följs. För detta ändamål strävar unionen efter att utveckla ett gemensamt europeiskt asylsystem.

Målet för EU:s asylpolitik är att erbjuda en lämplig status till alla tredjelandsmedborgare som har behov av internationellt skydd och att se till att principen om ”non-refoulement” följs. För detta ändamål strävar unionen efter att utveckla ett gemensamt europeiskt asylsystem.

De första fördragen

01-01-2018

Efter de katastrofala följderna av andra världskriget och det ständiga hotet om en konfrontation mellan öst och väst blev en försoning mellan Frankrike och Tyskland en avgörande fråga. När sex europeiska länder beslutade att förena sin kol- och stålindustri genom Parisfördraget från 1951 togs det första steget mot en europeisk integration. Genom Romfördragen från 1957 stärktes grunden för denna integration, och tanken på en gemensam framtid för dessa sex europeiska länder fick ny kraft.

Efter de katastrofala följderna av andra världskriget och det ständiga hotet om en konfrontation mellan öst och väst blev en försoning mellan Frankrike och Tyskland en avgörande fråga. När sex europeiska länder beslutade att förena sin kol- och stålindustri genom Parisfördraget från 1951 togs det första steget mot en europeisk integration. Genom Romfördragen från 1957 stärktes grunden för denna integration, och tanken på en gemensam framtid för dessa sex europeiska länder fick ny kraft.

Utvecklingen fram till Europeiska enhetsakten

01-01-2018

De viktigaste förändringarna av de första fördragen gällde inrättandet av systemet med gemenskapens egna medel, stärkandet av parlamentets budgetbefogenheter, införandet av allmänna direkta val till Europaparlamentet och inrättandet av Europeiska monetära systemet. Europeiska enhetsakten trädde i kraft 1986 och innebar en avsevärd ändring av Romfördraget. Integrationen stärktes genom att en stor inre marknad skapades.

De viktigaste förändringarna av de första fördragen gällde inrättandet av systemet med gemenskapens egna medel, stärkandet av parlamentets budgetbefogenheter, införandet av allmänna direkta val till Europaparlamentet och inrättandet av Europeiska monetära systemet. Europeiska enhetsakten trädde i kraft 1986 och innebar en avsevärd ändring av Romfördraget. Integrationen stärktes genom att en stor inre marknad skapades.

Maastricht- och Amsterdamfördragen

01-01-2018

Maastrichtfördraget ändrade de tidigare fördragen och inrättade en europeisk union grundad på tre pelare: Europeiska gemenskaperna, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och samarbetet i rättsliga och inrikes frågor (RIF). Med tanke på unionens utvidgning syftade Amsterdamfördraget till att genomföra de nödvändiga anpassningarna för att få unionen att fungera på ett mer effektivt och demokratiskt sätt.

Maastrichtfördraget ändrade de tidigare fördragen och inrättade en europeisk union grundad på tre pelare: Europeiska gemenskaperna, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och samarbetet i rättsliga och inrikes frågor (RIF). Med tanke på unionens utvidgning syftade Amsterdamfördraget till att genomföra de nödvändiga anpassningarna för att få unionen att fungera på ett mer effektivt och demokratiskt sätt.

Nicefördraget och konventet om Europas framtid

01-01-2018

Nicefördraget förberedde bara delvis Europeiska unionen inför de viktiga utvidgningarna österut och söderut den 1 maj 2004 och den 1 januari 2007. Som svar på de frågor som ställdes i Laekenförklaringen försökte man därför i konventet om Europas framtid att utarbeta en ny rättslig grund för unionen i form av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. På grund av ett negativt resultat i folkomröstningar i två medlemsstater ratificerades detta fördrag inte.

Nicefördraget förberedde bara delvis Europeiska unionen inför de viktiga utvidgningarna österut och söderut den 1 maj 2004 och den 1 januari 2007. Som svar på de frågor som ställdes i Laekenförklaringen försökte man därför i konventet om Europas framtid att utarbeta en ny rättslig grund för unionen i form av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. På grund av ett negativt resultat i folkomröstningar i två medlemsstater ratificerades detta fördrag inte.

Europeiska ombudsmannen

01-10-2017

Europeiska ombudsmannen har till uppgift att utreda missförhållanden inom den verksamhet som bedrivs av EU:s institutioner, byråer och organ. Ombudsmannen ingriper antingen på eget initiativ eller efter klagomål som inlämnas av EU-medborgarna. Ombudsmannen väljs av Europaparlamentet för en hel valperiod.

Europeiska ombudsmannen har till uppgift att utreda missförhållanden inom den verksamhet som bedrivs av EU:s institutioner, byråer och organ. Ombudsmannen ingriper antingen på eget initiativ eller efter klagomål som inlämnas av EU-medborgarna. Ombudsmannen väljs av Europaparlamentet för en hel valperiod.

Rätten att göra framställningar

01-10-2017

Sedan Maastrichtfördraget trädde i kraft har alla EU-medborgare haft rätt att göra framställningar till Europaparlamentet, i form av ett klagomål eller en begäran, om en fråga som hör till Europeiska unionens verksamhetsområden. Framställningen granskas av parlamentets utskott för framställningar, som avgör om den är tillåtlig och ansvarar för att behandla den.

Sedan Maastrichtfördraget trädde i kraft har alla EU-medborgare haft rätt att göra framställningar till Europaparlamentet, i form av ett klagomål eller en begäran, om en fråga som hör till Europeiska unionens verksamhetsområden. Framställningen granskas av parlamentets utskott för framställningar, som avgör om den är tillåtlig och ansvarar för att behandla den.

Partner

Håll dig informerad

email update imageE-postuppdateringar

Du kan följa vem eller vad som helst som har med parlamentet att göra med hjälp av systemet med e-postuppdateringar, som ger dig uppdateringar direkt till din inbox. Bl.a. kan du få senaste nytt från ledamöterna, nyhetstjänsterna eller Think Tank.

Du kommer åt systemet från alla sidor på parlamentets webbplats. Vill du anmäla dig och börja ta emot uppdateringarna från Think Tank anger du bara din e-post, vad du är intresserad av och hur ofta du vill få notiserna (varje dag, vecka eller månad) och bekräftar sedan genom att klicka på den länk som skickas till dig i bekräftelsemejlet.

RSS imageRSS-flöden

Följ alla nyheter och uppdateringar på Europaparlamentets webbplats med våra RSS-flöden.

Klicka på länken nedan för att konfigurera dina flöden.