27

resultat

Ord
Publikationstyp
Politikområde
Författare
Sökord
Datum

Transeuropeiska nät – riktlinjer

01-02-2018

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) omfattar de transeuropeiska nät inom transport-, energi- och telekommunikationssektorerna som först omtalades i Maastrichtfördraget och som syftar till att förbinda alla EU:s regioner. Dessa nät är instrument som ska bidra till utvecklingen av den inre marknaden och till att främja sysselsättningen, samtidigt som miljöfrågor och målen för hållbar utveckling respekteras. I slutet av 2013 genomfördes en grundläggande reform av det transeuropeiska ...

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) omfattar de transeuropeiska nät inom transport-, energi- och telekommunikationssektorerna som först omtalades i Maastrichtfördraget och som syftar till att förbinda alla EU:s regioner. Dessa nät är instrument som ska bidra till utvecklingen av den inre marknaden och till att främja sysselsättningen, samtidigt som miljöfrågor och målen för hållbar utveckling respekteras. I slutet av 2013 genomfördes en grundläggande reform av det transeuropeiska transportnätet.

Finansiering av de transeuropeiska näten

01-02-2018

De transeuropeiska näten finansieras både av Europeiska unionen och av medlemsstaterna. EU:s finansiella stöd fungerar som katalysator, medan medlemsstaterna måste stå för merparten av stödet. Finansieringen av de transeuropeiska näten kan också kompletteras med bidrag från strukturfonderna, Europeiska investeringsbanken eller den privata sektorn. En omfattande reform inleddes för de transeuropeiska näten genom att Fonden för ett sammanlänkat Europa inrättades 2013.

De transeuropeiska näten finansieras både av Europeiska unionen och av medlemsstaterna. EU:s finansiella stöd fungerar som katalysator, medan medlemsstaterna måste stå för merparten av stödet. Finansieringen av de transeuropeiska näten kan också kompletteras med bidrag från strukturfonderna, Europeiska investeringsbanken eller den privata sektorn. En omfattande reform inleddes för de transeuropeiska näten genom att Fonden för ett sammanlänkat Europa inrättades 2013.

Den inre marknaden för energi

01-02-2018

I syfte att harmonisera och liberalisera EU:s inre marknad för energi har åtgärder vidtagits sedan 1996 för marknadstillträde, öppenhet och reglering samt konsumentskydd och till stöd för sammanlänkning och tillräckliga försörjningsnivåer. Åtgärderna syftar till att bygga en mer konkurrenskraftig, kundinriktad, flexibel och icke-diskriminerande elmarknad i EU med marknadsbaserade leveranspriser. Därmed får enskilda kunder och energisamhällen stärkta och utökade rättigheter, energifattigdomen bekämpas ...

I syfte att harmonisera och liberalisera EU:s inre marknad för energi har åtgärder vidtagits sedan 1996 för marknadstillträde, öppenhet och reglering samt konsumentskydd och till stöd för sammanlänkning och tillräckliga försörjningsnivåer. Åtgärderna syftar till att bygga en mer konkurrenskraftig, kundinriktad, flexibel och icke-diskriminerande elmarknad i EU med marknadsbaserade leveranspriser. Därmed får enskilda kunder och energisamhällen stärkta och utökade rättigheter, energifattigdomen bekämpas, marknadsdeltagarnas och tillsynsmyndigheternas roller och ansvar tydliggörs och en trygg el- gas- och oljeförsörjning samt utveckling av transeuropeiska nät för transport av el och gas säkerställs.

Kommunikation till överkomliga priser för företag och konsumenter

01-02-2018

Informations- och kommunikationsteknik (IKT), data- och internetanslutningstjänster har kommit i stället för traditionella telefontjänster såsom huvudsakliga produkter för både konsumenter och företag. I dag finns alltmer audiovisuellt innehåll tillgängligt på begäran samtidigt som internetuppkopplingen i form av 4G och 5G uppvisar en exponentiell tillväxt. Följaktligen har EU fastställt en lagstiftningsram för telekommunikationer som omfattar fasta och trådlösa telekommunikationer, internet, sändnings ...

Informations- och kommunikationsteknik (IKT), data- och internetanslutningstjänster har kommit i stället för traditionella telefontjänster såsom huvudsakliga produkter för både konsumenter och företag. I dag finns alltmer audiovisuellt innehåll tillgängligt på begäran samtidigt som internetuppkopplingen i form av 4G och 5G uppvisar en exponentiell tillväxt. Följaktligen har EU fastställt en lagstiftningsram för telekommunikationer som omfattar fasta och trådlösa telekommunikationer, internet, sändnings- och överföringstjänster, med hjälp av en uppsättning bestämmelser som gäller i alla EU-medlemsstater.

Allmänna principer för EU:s industripolitik

01-02-2018

Målet för EU:s industripolitik är att förbättra den europeiska industrins konkurrenskraft så att den kan behålla sin roll som en drivkraft för hållbar tillväxt och sysselsättning i Europa. Olika strategier har antagits för att säkra bättre ramvillkor för industrin inom EU. Den senaste beskrivs i meddelandet För en industriell renässans i Europa från januari 2014.

Målet för EU:s industripolitik är att förbättra den europeiska industrins konkurrenskraft så att den kan behålla sin roll som en drivkraft för hållbar tillväxt och sysselsättning i Europa. Olika strategier har antagits för att säkra bättre ramvillkor för industrin inom EU. Den senaste beskrivs i meddelandet För en industriell renässans i Europa från januari 2014.

Kärnenergi

01-02-2018

Den kärnkraft som för närvarande produceras frigörs genom en process som heter kärnklyvning, som innebär att atomer klyvs med hjälp av uran för att frigöra energi. Kärnenergi är ett koldioxidsnålt alternativ till fossila bränslen som utgör en mycket viktig del av energimixen för 14 av de 28 EU-medlemsstaterna och svarar för nästan 30 procent av den el som produceras i EU. Efter kärnkraftskatastroferna i Tjernobyl 1986 och i Fukushima i Japan 2011 har emellertid kärnenergin blivit mycket kontroversiell ...

Den kärnkraft som för närvarande produceras frigörs genom en process som heter kärnklyvning, som innebär att atomer klyvs med hjälp av uran för att frigöra energi. Kärnenergi är ett koldioxidsnålt alternativ till fossila bränslen som utgör en mycket viktig del av energimixen för 14 av de 28 EU-medlemsstaterna och svarar för nästan 30 procent av den el som produceras i EU. Efter kärnkraftskatastroferna i Tjernobyl 1986 och i Fukushima i Japan 2011 har emellertid kärnenergin blivit mycket kontroversiell. Tysklands beslut att frångå kärnkraft senast 2020, tillsammans med att två belgiska reaktorer tillfälligt tagits ur drift sedan man upptäckt sprickor i reaktorkärlen, har skapat ett ökat tryck på att kärnkraften ska avskaffas i Europa. Även om det är medlemsstaterna som väljer huruvida de vill ha med kärnenergi i sin energimix eller inte strävar man i EU:s lagstiftning efter att höja säkerhetsnormerna för kärnkraftverk och se till att kärnavfall deponeras och hanteras på ett säkert sätt.

Energieffektivitet

01-02-2018

Att minska energiförbrukningen och energislöseriet blir allt viktigare för EU. EU:s ledare fastställde 2007 ett mål att minska EU:s årliga energiförbrukning med 20 % fram till 2020. Energieffektivitetsåtgärder erkänns alltmer som ett sätt att inte bara uppnå en hållbar energiförsörjning, minska växthusgasutsläppen, förbättra försörjningstryggheten och få ned importkostnaderna, utan också som ett sätt att främja EU:s konkurrenskraft. Följaktligen är energieffektivitet en strategisk prioritet för energiunionen ...

Att minska energiförbrukningen och energislöseriet blir allt viktigare för EU. EU:s ledare fastställde 2007 ett mål att minska EU:s årliga energiförbrukning med 20 % fram till 2020. Energieffektivitetsåtgärder erkänns alltmer som ett sätt att inte bara uppnå en hållbar energiförsörjning, minska växthusgasutsläppen, förbättra försörjningstryggheten och få ned importkostnaderna, utan också som ett sätt att främja EU:s konkurrenskraft. Följaktligen är energieffektivitet en strategisk prioritet för energiunionen, och EU stöder principen “energieffektivitet först”. Den framtida politiska ramen för perioden efter 2030 diskuteras för närvarande.

Innovationspolitik

01-02-2018

Innovation spelar en allt större roll i vår ekonomi. Den ger medborgarna fördelar både som konsumenter och arbetstagare. Den är avgörande för att skapa nya jobb, bygga ett grönare samhälle och förbättra vår livskvalitet, men också för att upprätthålla EU:s konkurrenskraft på den globala marknaden. Innovationspolitiken ligger i skärningspunkten mellan politiken för forskning och teknisk utveckling och industripolitiken, och har som mål att skapa gynnsammare villkor för marknadsföring av idéer.

Innovation spelar en allt större roll i vår ekonomi. Den ger medborgarna fördelar både som konsumenter och arbetstagare. Den är avgörande för att skapa nya jobb, bygga ett grönare samhälle och förbättra vår livskvalitet, men också för att upprätthålla EU:s konkurrenskraft på den globala marknaden. Innovationspolitiken ligger i skärningspunkten mellan politiken för forskning och teknisk utveckling och industripolitiken, och har som mål att skapa gynnsammare villkor för marknadsföring av idéer.

Försvarsindustri

01-02-2018

Med en omsättning på över 97,3 miljarder euro 2014 och med 500 000 direktanställda och 1,2 miljoner indirekta arbetstillfällen är den europeiska försvarsindustrin en viktig industrisektor. Den präglas av ekonomiska och tekniska möjligheter som utgör viktiga faktorer för den europeiska industrins konkurrenskraft. Europeiska försvarsbyrån, som inrättades 2004, bidrar till industrins utveckling. Sektorn står nu inför utmaningar i form av marknadsfragmentering och minskade försvarsutgifter.

Med en omsättning på över 97,3 miljarder euro 2014 och med 500 000 direktanställda och 1,2 miljoner indirekta arbetstillfällen är den europeiska försvarsindustrin en viktig industrisektor. Den präglas av ekonomiska och tekniska möjligheter som utgör viktiga faktorer för den europeiska industrins konkurrenskraft. Europeiska försvarsbyrån, som inrättades 2004, bidrar till industrins utveckling. Sektorn står nu inför utmaningar i form av marknadsfragmentering och minskade försvarsutgifter.

En digital agenda för Europa

01-02-2018

Sedan 1995 har informations- och kommunikationsteknik (IKT) lett till produktivitetsökningar och tillväxt i EU[1]. De tre senaste årtiondena har teknisk ”konvergens” lett till att gränserna mellan telekommunikationer, radio- och tv-sändningar och IT suddats ut. Kommissionen lanserade 2015 den digitala inre marknaden för att förverkliga sina huvudsakliga lagstiftningsförslag, såsom stimulans till e-handel, upphovsrätt, personlig integritet på internet, harmonisering av digitala rättigheter, harmoniserade ...

Sedan 1995 har informations- och kommunikationsteknik (IKT) lett till produktivitetsökningar och tillväxt i EU[1]. De tre senaste årtiondena har teknisk ”konvergens” lett till att gränserna mellan telekommunikationer, radio- och tv-sändningar och IT suddats ut. Kommissionen lanserade 2015 den digitala inre marknaden för att förverkliga sina huvudsakliga lagstiftningsförslag, såsom stimulans till e-handel, upphovsrätt, personlig integritet på internet, harmonisering av digitala rättigheter, harmoniserade mervärdesskatteregler och it-säkerhet.

Partner

Håll dig informerad

email update imageE-postuppdateringar

Du kan följa vem eller vad som helst som har med parlamentet att göra med hjälp av systemet med e-postuppdateringar, som ger dig uppdateringar direkt till din inbox. Bl.a. kan du få senaste nytt från ledamöterna, nyhetstjänsterna eller Think Tank.

Du kommer åt systemet från alla sidor på parlamentets webbplats. Vill du anmäla dig och börja ta emot uppdateringarna från Think Tank anger du bara din e-post, vad du är intresserad av och hur ofta du vill få notiserna (varje dag, vecka eller månad) och bekräftar sedan genom att klicka på den länk som skickas till dig i bekräftelsemejlet.

RSS imageRSS-flöden

Följ alla nyheter och uppdateringar på Europaparlamentets webbplats med våra RSS-flöden.

Klicka på länken nedan för att konfigurera dina flöden.