Dialog med kyrkor, religiösa sammanslutningar eller samfund, filosofiska och konfessionslösa organisationer
 

I dagens mångfasetterade Europa finns det många olika kyrkor, religiösa samfund och filosofiska organisationer som ger ett viktigt bidrag till samhället. Europeiska unionens institutioner för en öppen dialog med dessa religiösa och konfessionslösa organisationer, och Europaparlamentet samarbetar aktivt med dem när det gäller utformningen av EU:s politik.

Bakgrund

Artikel 17 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som infördes genom Lissabonfördraget, tillhandahåller för första gången en rättslig grund för en öppen, tydlig och regelbunden dialog mellan EU:s institutioner och kyrkor, religiösa sammanslutningar samt filosofiska och konfessionslösa organisationer. Där sägs följande:

  1. "Unionen ska respektera och inte påverka den ställning som kyrkor och religiösa sammanslutningar och samfund har i medlemsstaterna enligt den nationella lagstiftningen.
  2. Unionen ska även respektera den ställning som filosofiska och konfessionslösa organisationer har enligt den nationella lagstiftningen.
  3. Unionen ska upprätthålla en öppen, tydlig och regelbunden dialog med dessa kyrkor och organisationer, varvid deras identitet och specifika bidrag ska erkännas."

I de två första punkterna i denna artikel fastställs ett skydd av den särskilda ställning som kyrkor och religiösa sammanslutningar och samfund har, samt att filosofiska och konfessionslösa organisationer har en jämförbar ställning enligt den nationella lagstiftningen. Enligt punkt 3 ska EU-institutionerna upprätthålla en öppen, tydlig och regelbunden dialog med dessa kyrkor och organisationer.

Europaparlamentet tillämpar dessa fördragsbestämmelser genom att talmannen utser en vice talman att ansvara för dialogen. Den vice talman som för närvarande ansvarar för artikel 17-dialogen är Othmar Karas.

Europaparlamentets dialog med kyrkor och filosofiska organisationer är en mycket viktig del i parlamentets strävan att stå nära de medborgare som valt oss – för den sociala sammanhållningen och den demokratiska beslutsprocessen. Jag känner mig hedrad över att jag, i egenskap av förste vice talman, har fått ansvaret för denna dialog av parlamentets talman Roberta Metsola. Det är redan andra gången som jag får detta ansvar.
Om det europeiska projektet ska kunna möta de utmaningar som väntar måste det fortsätta att vara förankrat i verkligheten, nära medborgarna och deras vardag. Kyrkor, trossamfund och filosofiska organisationer, i all sin mångfald, är en mycket stor del av många människors vardag. De finns i de städer, byar och den landsbygd som formar samhällena i alla våra 27 medlemsländer.
EU:s dialog med dem har fastställts i artikel 17 i Lissabonfördraget. Denna dialog sänder en tydlig signal om att EU är betydligt mer än bara en ekonomisk organisation – att EU egentligen handlar om människor, deras mänskliga värdighet och det allmänna bästa. I en värld där alla politiska och sociala frågor verkar alltmer komplexa måste vi verkligen komma ihåg de värden som vi delar.
För att behålla detta fokus måste vi föra en dialog med religiösa och filosofiska organisationer. Därför anser jag att vi tillsammans verkligen kan – och måste – bidra till en värdebaserad debatt om EU:s politik.

Othmar Karas 
Othmar Karas