Dialog med kyrkor, religiösa sammanslutningar eller samfund, filosofiska och konfessionslösa organisationer
 

Artikel 17 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som infördes genom Lissabonfördraget, tillhandahåller för första gången en rättslig grund för en öppen, tydlig och regelbunden dialog mellan EU:s institutioner och kyrkor, religiösa sammanslutningar samt filosofiska och konfessionslösa organisationer. Där sägs följande:

1. "Unionen ska respektera och inte påverka den ställning som kyrkor och religiösa sammanslutningar och samfund har i medlemsstaterna enligt den nationella lagstiftningen.
2. Unionen ska även respektera den ställning som filosofiska och konfessionslösa organisationer har enligt den nationella lagstiftningen.
3. Unionen ska upprätthålla en öppen, tydlig och regelbunden dialog med dessa kyrkor och organisationer, varvid deras identitet och specifika bidrag ska erkännas."

I de två första punkterna i denna artikel fastställs ett skydd av den särskilda ställning som kyrkor och religiösa sammanslutningar och samfund har, samt att filosofiska och konfessionslösa organisationer har en jämförbar ställning enligt den nationella lagstiftningen. Enligt punkt 3 ska EU-institutionerna upprätthålla en öppen, tydlig och regelbunden dialog med dessa kyrkor och organisationer.

Europaparlamentet tillämpar dessa fördragsbestämmelser genom att talmannen utser en vice talman att ansvara för dialogen. Den vice talman som ansvarar för artikel 17-dialogen är Antonella Sberna. 

Dialogen mellan Europaparlamentet och kyrkor, religiösa sammanslutningar samt filosofiska och konfessionslösa organisationer enligt artikel 17 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF fördraget) fyller en mycket viktig roll, särskilt i dag, mot bakgrund av ett globalt scenario som kännetecknas av ökande spänningar, ökande komplexitet och ständig förändring.

Jag är därför djupt hedrad över att talman Roberta Metsola har anförtrott mig detta ansvar i min egenskap av vice talman för Europaparlamentet. Den dialog som förs enligt artikel 17 i EUF-fördraget fungerar som en grundläggande plattform för att åtgärda vår tids utmaningar. Den erbjuder utrymme för diskussion och utbyte mellan företrädare för olika perspektiv och övertygelser och gör det möjligt för oss att bygga upp en gemensam förståelse för avgörande frågor för Europas framtid.

För att effektivt bemöta dessa utmaningar är det viktigt att uppmuntra en öppen inställning till att lyssna på och förstå varandras behov. Denna inkluderande strategi är avgörande eftersom Europeiska unionen är mer än bara en ekonomisk institution. Den är ett projekt som i grunden formar och påverkar medborgarnas liv, respekterar människans värdighet och stöder strävan efter det allmänna bästa.

I detta sammanhang är kyrkor, trosbaserade grupper samt konfessionslösa och filosofiska organisationer, med sina olika perspektiv, en integrerad del av det dagliga livet för många européer. De är förankrade i samhället i alla 27 medlemsstater, oavsett om det är fråga om stora eller små städer, byar eller landsbygdsområden.

Jag är fast övertygad om att främjande och stödjande av dialogen enligt artikel 17 är av stor betydelse för att främja en djupare förståelse, ömsesidig kunskap och fredlig samexistens, vilket i sin tur stärker vår demokrati genom att göra den mer motståndskraftig, inkluderande och lyhörd för alla medborgares behov.

En öppen och konstruktiv dialog kan verkligen berika Europeiska unionens beslutsprocess och göra den mer transparent, delaktighetsbaserad och inriktad på det allmänna bästa, särskilt i en tid då de politiska och sociala utmaningarna blir alltmer sammanlänkade, komplexa och ofta svårtolkade.