Dialog med kyrkor, religiösa sammanslutningar eller samfund, filosofiska och konfessionslösa organisationer 

I dagens mångfasetterade Europa finns det många olika kyrkor, religiösa samfund och filosofiska organisationer som ger ett viktigt bidrag till samhället. Europeiska unionens institutioner för en öppen dialog med dessa religiösa och konfessionslösa organisationer, och Europaparlamentet samarbetar aktivt med dem när det gäller utformningen av EU:s politik.

Bakgrund

Artikel 17 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som infördes genom Lissabonfördraget, tillhandahåller för första gången en rättslig grund för en öppen, tydlig och regelbunden dialog mellan EU:s institutioner och kyrkor, religiösa sammanslutningar samt filosofiska och konfessionslösa organisationer. Där sägs följande:

  1. "Unionen ska respektera och inte påverka den ställning som kyrkor och religiösa sammanslutningar och samfund har i medlemsstaterna enligt den nationella lagstiftningen.
  2. Unionen ska även respektera den ställning som filosofiska och konfessionslösa organisationer har enligt den nationella lagstiftningen.
  3. Unionen ska upprätthålla en öppen, tydlig och regelbunden dialog med dessa kyrkor och organisationer, varvid deras identitet och specifika bidrag ska erkännas."

I de två första punkterna i denna artikel fastställs ett skydd av den särskilda ställning som kyrkor och religiösa sammanslutningar och samfund har, samt att filosofiska och konfessionslösa organisationer har en jämförbar ställning enligt den nationella lagstiftningen. Enligt punkt 3 ska EU-institutionerna upprätthålla en öppen, tydlig och regelbunden dialog med dessa kyrkor och organisationer.

Efter utnämningen av Mairead McGuinness till ledamot av kommissionen gav David Maria Sassoli vice talman Roberta Metsola ansvaret för genomförandet av artikel 17-dialogen. Vice talmannen bistås i sitt uppdrag av presidiets sekretariat och andra relevanta delar av parlamentets administration. Varje år är parlamentet värd för åtskilliga högnivåkonferenser om aktuella och relevanta ämnen kopplade till pågående arbete och diskussioner i parlamentet. Dessa konferenser är öppna för alla dialogpartner.

Europaparlamentets dialog med kyrkor och filosofiska organisationer är en mycket viktig del i parlamentets strävan att stå nära de medborgare som valt oss. Därför är det är en stor ära att talman David Sassoli har gett mig ansvaret att föra denna dialog.

Om det europeiska projektet ska kunna möta de utmaningar som väntar måste det förbli förankrat i verkligheten så att det kan hjälpa medborgarna i deras vardag. Kyrkor, trossamfund och filosofiska organisationer runtom i Europa är mycket närvarande i vardagen för många människor och är en sammanvävd del av våra samhällen ute i städerna, byarna och bygderna i våra 27 medlemsstater.

EU:s dialog med dem tas inte utan anledning upp i artikel 17 i Lissabonfördraget. Detta sänder en tydlig signal om att EU är långt mer än bara en ekonomisk organisation, utan i grunden handlar om människor, om människans värdighet och om att verka för det allmänna bästa. I en värld där varje enskild politisk och social fråga förefaller alltmer teknisk måste vi hålla våra värden och vår själsliga anda i åtanke.

För att upprätthålla denna anda är det av avgörande betydelse att föra dialog med religiösa och filosofiska organisationer. Därför anser jag att vi tillsammans kan bidra till en värdebaserad debatt om EU:s politik.