Enheten för medborgarnas förfrågningar (Ask EP) 

Om du vill veta mer om Europaparlamentets verksamhet, befogenheter och organisation kan du kontakta enheten för medborgarnas förfrågningar (Ask EP) genom att fylla i formuläret nedan.

Du frågar, vi svarar

Se ett urval av de mest brännande frågorna som folk har skrivit om till Europaparlamentet den senaste tiden, och se vad vi har svarat.

  • Vad gör EU för att främja god psykisk hälsa? 

    Medborgarna vänder sig ofta till Europaparlamentet för att fråga vad EU gör för att främja psykisk hälsa. Alla insatser som rör psykisk hälsa är något som de enskilda EU-länderna ansvarar för. Men det finns ändå ett behov av att ha kvar främjandet av psykisk hälsa bland prioriteringarna för folkhälsan på EU-nivå.

      
  • Hur reglerar EU migrationen? 

    Medborgarna vänder sig ofta till Europaparlamentet med frågor om vad EU gör för att hantera migrationen. På senare år har EU fått hantera ett antal allvarliga migrationsvågor. Flyende har sökt sig till Europa av flera skäl. De har flytt otrygghet, överbefolkning, bristande människorättsnormer, fattigdom och hotande klimatförändringar. Under 2015, då migrationskrisen nådde sin kulmen, registrerades 1,25 miljoner förstagångsasylsökande i EU och mer än en miljon människor nådde EU sjövägen.

      
  • Vad gör EU för att bekämpa cancer? 

    Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i EU efter hjärt- och kärlsjukdomar. Ända sedan 1985 har EU bekämpat cancerns orsaker och följder, även om huvudansvaret för hälso- och sjukvårdspolitiken i första hand ligger på nationell nivå. Tack vare ledamöternas engagemang har Europaparlamentet antagit lagstiftning och tillhandahållit finansiering som har bidragit till att förbättra de nationella handlingsplanerna för förebyggande, tidig upptäckt, diagnos och behandling av cancer. EU har också investerat i cancerforskning.

      
  • Vad gör EU för att underlätta tillgång till innehåll på nätet när man reser inom EU? 

    Mellan 2015 och 2019 nästan fördubblades antalet internetanvändare som försökte få tillgång till innehållstjänster utomlands, enligt en Eurobarometerundersökning. I många fall kunde konsumenterna inte (eller bara delvis) få tillgång till den tjänst de hade tecknat abonnemang för, eller så kunde de inte komma åt det onlineinnehåll de tidigare hade köpt eller hyrt i sitt hemland. Ny lagstiftning om tillgång till innehåll på nätet utomlands trädde i kraft i april 2018, följt av lagstiftning om omotiverad geoblockering i december 2018.

      
  • Vad gör EU för att bekämpa it-brottslighet? 

    Människor vänder sig till Europaparlamentet och frågar vad EU gör för att bekämpa it-brottslighet. De senaste åren har it-brottsligheten blivit ett växande hot mot EU. Den beräknas ha ökat femfaldigt från 2013 till 2017. De oftast förekommande formerna av it-brottslighet är angrepp mot it-system, nätbedrägeri (inbegripet nätfiske och identitetsstöld) och olagligt innehåll på nätet (inte minst uppvigling till terrorism och sexuella övergrepp mot barn). Under coronapandemin har vi i allt högre grad kommit att förlita oss på internet. I samband med det har det skett en ökning av brott som utnyttjar folks oro för pandemin. It-angrepp utförs dock inte uteslutande med brottsligt uppsåt. De blir allt vanligare i vad som kallas hybridkrigföring, där de dyker upp i form av desinformationsattacker för att påverka demokratiska processer. Eftersom inga landsgränser hindrar it-brottsligheten är det viktigt att EU tar fram en gemensam strategi för att komplettera de nationella insatserna i de EU-länder som är mest aktiva på detta område.

      
  • Vill du ha fullständig information på ditt officiella EU-språk kan du skriva till enheten för medborgarnas förfrågningar (Ask EP) genom att använda det här formuläret.