BETÄNKANDE om utnämning av Lucian Romașcanu till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

24.3.2025 - (C10‑0010/2025 – 2025/0801(NLE))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Tomáš Zdechovský

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om utnämning av Lucian Romașcanu till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

(C10‑0010/2025 – 2025/0801(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

– med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C10‑0010/2025),

– med beaktande av artikel 133 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A10-0039/2025), och av följande skäl:

A. I en skrivelse av den 12 februari 2025 uppmanade rådet Europaparlamentet att yttra sig över förslaget till utnämning av Lucian Romașcanu till ledamot av revisionsrätten.

B. Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan Lucian Romașcanus kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I samband med denna utvärdering har utskottet tagit del av Lucian Romașcanus meritförteckning och svaren på de skriftliga frågor som utskottet ställt till honom.

C. Utskottet höll den 18 mars 2025 en utfrågning med Lucian Romașcanu. Under denna utfrågning höll han först ett inledande anförande, och därefter besvarade han utskottsledamöternas frågor.

1. Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Lucian Romașcanu till ledamot av revisionsrätten.

2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

 

 

 

BILAGA 1: LUCIAN ROMAȘCANUS MERITFÖRTECKNING

OM MIG

Gift, två barn

Politiker med erfarenhet från parlament och regering och med stor tidigare erfarenhet från den privata sektorn.

Gedigen erfarenhet av att arbeta med offentliga medel och EU-medel i offentliga befattningar som minister, senator eller chef för en högre administrativ territoriell enhet.

UTBILDNING

[2000 – 2002] Executive MBA

University of Washington, Seattle/ASEBUSS Bukarest

Ort: Bukarest | Land: Rumänien |

[1986 – 1991] Kandidatexamen

Akademin för ekonomiska studier

Ort: Bukarest | Land: Rumänien |

ARBETSLIVSERFARENHET

[28/10/2024 – i dag] Ordförande

Distriktsfullmäktige i Buzău

Ort: Buzău | Land: Rumänien

• icke nominellt förtroendeuppdrag

• administrativ samordning av Buzăus distrikt, 404 000 invånare och 87 administrativa territoriella enheter

• årlig budget – över 100 miljoner euro

[21/12/2016 – 27/10/2024] Senator

Rumäniens senat

Ort: Bukarest | Land: Rumänien

Olika befattningar i Rumäniens parlament:

• Ordförande, Kultur- och medieutskottet

• Ordförande, Rumäniens parlamentsdelegation till den parlamentariska församlingen inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

• Ledare, senatorer från det socialdemokratiska partiet

[11/2021–06/2023] Kulturminister

Rumäniens regering

Ort: Bukarest | Land: Rumänien

• årlig budget – över 300 miljoner euro

 

[06/2017 – 01/2018] Kulturminister

Rumäniens regering

Ort: Bukarest | Land: Rumänien

• årlig budget – över 270 miljoner euro

[2015 – 2016]Ledningsrådgivare till styrelsens ordförande

Rumäniens nationella television

Ort: Bukarest | Land: Rumänien

• 100 % statsägt

• 5 TV-kanaler

• 67 miljoner euro i årsomsättning

• 2 450 anställda

[2012–2015] Verkställande direktör

Dogan Media International

Ort: Bukarest | Land: Rumänien

• Turkiskt kapital

• 20 miljoner euro i årsomsättning

• Mer än 400 anställda

• 32 % inkomsttillväxt på årsbasis

[2009 – 2012] Direktör

Cancan Media

Ort: Bukarest | Land: Rumänien

• 8 miljoner euro i årsomsättning

• 140 anställda

• 12 % inkomsttillväxt på årsbasis

[2006 – 2009] Verkställande direktör

Ringier Romania

Ort: Bukarest | Land: Rumänien

• Schweiziskt kapital

• 30 miljoner euro i årsomsättning

• 240 anställda

[2004 – 2006] Direktör

Best Print Services

Ort: Bukarest | Land: Rumänien

• 10 miljoner euro i årsomsättning

• 110 anställda

• finansieringsförhandlingar, övervakning av investeringsprogram

• utformning och genomförande av elektroniskt betalsystem

• 18 % inkomsttillväxt på årsbasis

[2002 – 2004] Direktör

HL Display Romania

Ort: Bukarest | Land: Rumänien

• Svenskt kapital

• uppstartsföretag

• 1 miljon euro i årsomsättning

• 5 anställda

• Ansvarig för resultaträkningen

• budgetering, intäkts- och kostnadskontrollansvar

 

[1999 – 2002] Försäljningsdirektör

Ringier Romania

Ort: Bukarest | Land: Rumänien

• Schweiziskt kapital

• samordning av försäljningsteam (14 personer)

• utforma försäljningsstrategi, planera åtgärder, fastställa försäljningsmål

• försäljningspresentationer som levereras till mediebyråer, viktiga kunder kontraktsförhandlingar

[1997 – 1999] Försäljningsdirektör

MediaPro Holding

Ort: Bukarest | Land: Rumänien

• organisera och harmonisera de olika koncernföretagens försäljningsstrukturer

• utforma försäljningsstrategi, planera åtgärder, fastställa försäljningsmål

• försäljningspresentationer som levereras till mediebyråer, viktiga kunder ansvar för förhandling av försäljningsbudgetar, djupgående omorganisation av försäljningsstrukturen för 16 olika företag

[ 1993 – 1997 ] Landsrepresentant Amorim Irmaos

Ort: Bukarest | Land: Rumänien

• uppstartsföretag

• 4 miljoner euro i årsomsättning

• bygga upp närvaron på den rumänska marknaden och uppnå och behålla en ledande ställning (90 % av marknaden)

[1991 – 1993] Kundansvarig

Vinexport Trading Co.

Ort: Bukarest | Land: Rumänien

• samordning av export till nederländska, kanadensiska och israeliska marknader

• deltagande i förhandlingar, övervakning av leveranser, utarbetande av exportdokument.

LEDARSKAPSFÖRMÅGA

Teamledare, bra förhandlare

• bra  samordning av arbetsgrupper

• exakt identifiering och avgränsning av kompetenser och hierarkier, med uppmärksamhet på detaljer

• analytisk men även åtgärds- och resultatorienterad

• mycket goda kommunikations- och presentationsfärdigheter

• god förmåga att förhandla med olika typer av företag och kulturer

KOMMUNIKATIONSFÖRMÅGA OCH SOCIAL KOMPETENS

Utmärkt kommunikatör, anpassningsbar och ihärdig

• utmärkt förmåga att samarbeta och kommunicera i olika miljöer samt att samordna och motivera arbetsgrupper av olika storlek

• engagerad, självgående, dynamisk, uthållig, anpassningsbar, tar snabbt till mig ny information från olika områden

SPRÅKKUNSKAPER

Modersmål (ett eller flera): Rumänska

Övriga språk:

Engelska

HÖRFÖRSTÅELSE C2 LÄSFÖRSTÅELSE C2 SKRIFTLIG PRODUKTION C2

MUNTLIG PRODUKTION C2 MUNTLIG INTERAKTION C2

Franska

HÖRFÖRSTÅELSE B2 LÄSFÖRSTÅELSE B2 SKRIFTLIG PRODUKTION B1

MUNTLIG PRODUKTION B1 MUNTLIG INTERAKTION B1

Nivåer: A1/A2 Användare på nybörjarnivå B1 och B2: Självständig användare C1 och C2: Avancerad användare

DIGITALA FÄRDIGHETER

Mina digitala färdigheter

Mycket goda kunskaper i Microsoft Office (Word, Excel, Outlook) | Kunskaper i att använda dator och internet | Enterprise-Resource-Planning-Software (ERP) | Genomförande av förändringshantering: från organisatoriska förändringar till lansering av programvara för kundhantering

KÖRKORT

Motorcyklar:  A

Bilar:  B

HOBBYER OCH INTRESSEN

Läsintresserad, passion för sport och musik

BILAGA 2: LUCIAN ROMAȘCANUS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Frågor till nominerade ledamöter av revisionsrätten

Yrkeserfarenhet

1. Redogör för din arbetslivserfarenhet inom området offentliga finanser, antingen det rör budgetplanering, budgetgenomförande, budgetförvaltning, budgetkontroll eller budgettillsyn.

 S:

• Som chef inom den privata sektorn:

i. Jag föreslog, förhandlade, godkände och kontrollerade budgetar på tiotals miljoner euro i de olika företag jag ledde.

 

• Som senator i det rumänska parlamentet:

i. Jag diskuterade, ändrade och godkände åtta av de rumänska årsbudgetarna med alla de aktiviteter som är involverade i denna mödosamma process.

ii. Jag tog emot, analyserade och var med och ändrade, godkände eller förkastade budgetarna för de institutioner som står direkt under tillsyn av Rumäniens senat – Rumäniens nationella television, Rumäniens nationella radio, Rumäniens kulturinstitut, Audiovisuella rådet, med flera.

iii. Jag var involverad i beslut på högsta nivå under stora kriser, bland annat pandemin och energikrisen, där budgetpåverkan och kontroll över besluten var en viktig prioritering.

 

• Som kulturminister:

i. Jag analyserade tidigare års budgetar och drog slutsatser om hur de tidigare budgetarna hade utvecklats och genomförde vid behov korrigerande åtgärder.

ii. Jag utarbetade de årliga budgetarna, förhandlade fram dem med finansministeriet och presenterade dem inför det rumänska parlamentet – kulturministeriets årliga budget är omkring 300 miljoner euro.

iii. Jag övervakade genomförandet av de årliga budgetarna både i fråga om resultat och laglighet.

iv. Jag hade ett nära samarbete med den rumänska revisionsrätten i alla aspekter som rörde dess verksamhet i samband med min tjänst.

 

• Som ordförande för Buzăus distrikt

i. Jag analyserade de föregående årens budgetar för att kunna dra slutsatser om distriktets finansiella resultat och förberedde därefter budgetkorrigeringar för nästa period.

ii. Jag utarbetade budgeten för 2025 och övervakade distriktsfullmäktiges godkännande av den – den årliga budgeten uppgår till cirka 110 miljoner euro.

2. Vilka har varit de mest betydande resultaten i ditt yrkesliv?

 S: Med tanke på omfattningen av detta frågeformulär skulle jag vilja räkna upp några av de prestationer som rör finans- och budgetområdena:

i. Under min första mandatperiod som minister kunde jag öka kulturministeriets budget med 47 % och övervaka en genomförandegrad på mer än 98 % utan något negativt yttrande från den rumänska revisionsrätten.

ii. Som gruppledare för det socialdemokratiska partiets senatorer var jag en nyckelperson i förhandlingarna och den framgångsrika omröstningen om Rumäniens årliga budgetar i rätt tid.

iii. Som parlamentsledamot under covid-19-krisen kunde jag tillsammans med mina kollegor – genom nödvändiga parlamentsbeslut – säkerställa alla de resurser som staten behövde för att bekämpa pandemin och följa upp hur resurserna fördelades och användes.

3. Vilken yrkeserfarenhet har du från internationella mångkulturella och flerspråkiga organisationer eller institutioner baserade utanför ditt hemland?

 S:

i. Inom den privata sektorn arbetade jag på ledande befattningar i multinationella företag, där jag fick ta del av olika kulturer inom de organisationer jag arbetade för.

ii. Som ledamot av det rumänska parlamentet och utskottsordförande deltog jag ständigt i parlamentarisk diplomati med företrädare för olika länder och kulturer. Som ordförande för den rumänska parlamentsdelegationen vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) deltog jag i möten, diskussioner och förhandlingar med företrädare för över 50 medlemsländer.

iii. Som minister hade jag en fullständig internationell dagordning med möten och förhandlingar med kolleger från olika länder och kulturer.

4. Har du beviljats ansvarsfrihet för tidigare ledningsuppdrag, om sådana förfaranden har varit tillämpliga?

 S: De uppgifter jag hittills utfört har inte omfattats av ett förfarande för beviljande av ansvarsfrihet.

5. Vilka av dina tidigare befattningar har varit ett resultat av en politisk utnämning?

 S: Under de senaste åtta åren av min karriär har jag varit i allmänhetens tjänst efter allmänna eller lokala val, och jag har två gånger utnämnts till kulturminister. Alla befattningar innehades som medlem av det socialdemokratiska partiet (PSD).

6. Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?

 S: Med en karriär som sträcker sig över flera decennier har det funnits flera viktiga beslut som gjort skillnad, och som jag är stolt över. Jag kommer att nämna tre av dem, som är relevanta för de tre huvudkapitlen i min karriär hittills, i den privata sektorn, regeringen och parlamentet:

i. Ett av mina viktiga beslut under mina år som chef i den privata sektorn var den djupgående omstruktureringen av den division jag ansvarade för inom Ringier Romania, med resultatet att tidnings- och magasintitlarna i min portfölj stod för 50 % av koncernens omsättning och nästan 100 % av koncernens vinst.

ii. Som kulturminister lyckades jag omstrukturera och effektivisera budgeten så att 270 % mer pengar än föregående år kunde anslås till inhemska kulturprojekt.

iii. Som senator och gruppledare stödde jag, förhandlade i utskotten och fick röster för regeringens investeringsprogram, inklusive projekt inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, som uppgick till nästan 7 % av Rumäniens BNP 2024.

Oavhängighet

7. Enligt fördraget måste revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under ”full oavhängighet”. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter?

S: Om jag godkänns som ledamot av revisionsrätten åtar jag mig att utföra mina uppgifter i full oavhängighet och med högsta etiska standard, i Europeiska unionens och de europeiska medborgarnas allmänna intresse och med full respekt för fördragens bestämmelser och revisionsrättens arbetsordning. Jag kommer att till fullo följa bestämmelserna i uppförandekoden för revisionsrättens ledamöter och iaktta de etiska principer som anges i denna: integritet, oavhängighet, objektivitet, kompetens, yrkesmässigt uppträdande, konfidentialitet, öppenhet, värdighet, engagemang, lojalitet, diskretion och kollegialitet.

Jag kommer varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering, någon institution, något organ eller någon byrå. Samtidigt ska jag avstå från alla handlingar som är oförenliga med mina framtida arbetsuppgifter och sträva efter att föregå med gott exempel genom mitt personliga uppträdande. Även efter det att min tjänstgöring har upphört förbinder jag mig att se till att information behandlas konfidentiellt och att följa reglerna för utnämningar och förmåner.

I denna roll kommer jag att se till att revisionsrättens oberoende skyddas på ett rigoröst sätt och att mina uppgifter utförs med integritet, opartiskhet och ett starkt engagemang för de högsta normerna för offentliga tjänster.

8. Har du eller dina närmast anhöriga (föräldrar, syskon, make eller barn) några affärs- eller kapitalintressen eller andra åtaganden som skulle kunna innebära en konflikt med dina eventuella framtida arbetsuppgifter?

 S: Varken jag eller någon medlem av min familj har några affärsmässiga eller ekonomiska intressen som skulle kunna ge upphov till en intressekonflikt med de skyldigheter och det ansvar som är förenat med rollen som ledamot av Europeiska revisionsrätten.

9. Är du beredd att redogöra för alla dina finansiella intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem?

 S: Ja, jag är beredd att lämna ut all begärd information och lämna en intresseförklaring i enlighet med Europeiska revisionsrättens uppförandekod och etiska riktlinjer, för att säkerställa fullständig transparens och ansvarsskyldighet.

10. Är du för närvarande inblandad i någon rättsprocess? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

 S: Nej, jag är inte inblandad i någon pågående rättsprocess.

11. Har du någon aktiv eller verkställande politisk roll? Om så är fallet, på vilken nivå? Har du haft någon politisk position under de senaste 18 månaderna? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

 S: Ja, jag är för närvarande ledare för det socialdemokratiska partiets distriktsorganisation i Buzău och partiets nationella talesperson i alla frågor.

12. Kommer du att avgå från alla ämbeten till vilka du är vald eller frånträda varje aktiv post som innebär ansvar inom ett politiskt parti om du blir utnämnd till ledamot av revisionsrätten?

 S: Ja, utan någon som helst tvekan. Att bli ledamot av revisionsrätten innebär att jag kommer att avsluta min politiska karriär.

13. Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller till och med bedrägeri och/eller korruption som rör personer som verkar i din ursprungsmedlemsstat?

 S: Om något sådant fall inträffar skulle jag hantera det på samma sätt som alla andra fall av bedrägeri i alla andra medlemsstater, med största möjliga oavhängighet och integritet och med ett fullständigt opartiskt, objektivt, sakligt och professionellt förhållningssätt.

 Att upprätthålla opartiskhet och integritet, respektera rättsstatsprincipen, strikt följa fastställda policyer, regler och förfaranden samt säkerställa rättvisa och likabehandling är alla viktiga förutsättningar för att en institution ska fungera effektivt och behålla EU-medborgarnas förtroende.

Fullgörande av arbetsuppgifter

14. Vilka bör vara de viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning? Hur skulle revisionsrätten kunna bidra till att förverkliga en sådan kultur?

S: Inom ramen för budgetförordningen avses med sund ekonomisk förvaltning budgetgenomförandet i enlighet med följande tre principer:

i) Sparsamhet.

ii) Effektivitet.

iii) Ändamålsenlighet.

Offentliga medel måste användas för allmänhetens bästa med upprätthållande av de grundläggande principerna om transparens och ansvarsskyldighet, som är de två grundpelarna för god förvaltning.

Jag är fast övertygad om att transparens, rättvisa och ansvarsskyldighet, med fokus även på prestationer, bör ses som huvuddragen i genomförandet av dessa principer och främjandet av en sund ekonomisk förvaltningskultur inom offentlig förvaltning, och de har varit vägledande i både min privata och min offentliga karriär.

Dessutom måste vi alla göra vårt yttersta för att återuppbygga och stärka medborgarnas förtroende för offentliga institutioner och beslutsprocesser på nationell och europeisk nivå. I detta avseende ser jag ett mervärde i en mångskiktad strategi som syftar till att se till att en korrekt budgetplanering åtföljs av etisk styrning och transparent rapportering, följt av en grundlig kontroll- och ansvarsprocess, som stöds av tydliga och proaktiva kommunikationsinsatser i vart och ett av dessa skeden. Inte minst ser jag fördelarna med att införa tidig riskanalys och riskreducering i alla steg som beskrivs ovan för att säkerställa bästa möjliga resultat.

 Revisionsrätten har den viktiga rollen att hjälpa till att etablera en kultur av professionell ekonomisk förvaltning och säkerställa dess hållbarhet inom alla EU:s institutioner. Revisionsrätten utfärdar rekommendationer och övervakar deras genomförande, vilka båda är viktiga aktiviteter för ovannämnda roll. Att identifiera bästa praxis och utfärda revisionsrekommendationer är viktiga sätt att stärka en sund ekonomisk förvaltning. Revisionsrättens omfattande moraliska auktoritet kan dessutom bidra till att inspirera till mer transparenta och ansvarsfullare redovisningsmetoder i hela EU.

 Revisionsrätten spelar också en viktig roll för att förenkla den rättsliga ramen och administrativa förfaranden där så är lämpligt, bidra till en effektiv ekonomisk förvaltning och underlätta nödvändiga reformer. EU behöver enklare förfaranden med mindre byråkrati, och revisionsrätten kan spela en viktig roll i EU:s agenda för förenkling.

15. Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du ytterligare förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och Europaparlamentet (särskilt budgetkontrollutskottet) för att stärka den offentliga tillsynen över de allmänna utgifterna och se till att de ger mer valuta för pengarna?

S: Som blivande ledamot av revisionsrätten försäkrar jag er om mitt åtagande att bygga upp en relation som bygger på öppenhet, transparens, ömsesidigt förtroende och effektivitet mellan Europaparlamentet – särskilt dess budgetkontrollutskott (CONT) – och revisionsrätten. Eftersom vi fortfarande befinner oss tidigt i den nuvarande institutionella cykeln och lagstiftningscykeln anser jag att vi måste arbeta, från båda sidor, för att ytterligare stärka förbindelserna mellan de två institutionerna och främja en kultur av ständigt engagemang mellan CONT-utskottet och revisionsrätten. Om jag godkänns vill jag försäkra er om att jag är fullständigt öppen för dialog och förslag om hur revisionsrättens bidrag till stöd för beslutsprocessen i CONT-utskottet kan förbättras och stärkas, i syfte att göra det möjligt för parlamentet att utöva sin demokratiska kontroll på ett effektivt sätt, särskilt när det utövar sina kontrollbefogenheter över genomförandet av budgeten. Med tanke på det nuvarande svåra regionala och internationella sammanhanget kan jag inte nog betona vikten av att skydda EU:s budget – både på EU-nivå och på nationell nivå – och jag är medveten om att detta är en viktig fråga för parlamentet och särskilt för CONT-utskottet.

 

Genom att arbeta tillsammans kan vi se till att alla utgifter för EU-medel görs på ett lagligt, ansvarsfullt och redovisningsbart sätt, med EU:s och dess medborgares bästa för ögonen.

 Eftersom Europaparlamentets ledamöter direkt företräder EU-medborgarnas intressen är det dessutom viktigt att införliva deras perspektiv för att säkerställa att revisionsrättens arbete förblir relevant för de utmaningar som EU-medborgarna står inför, samtidigt som revisionsrättens fulla oberoende i sitt arbete upprätthålls.

 

16. Vilket mervärde anser du att effektivitetsrevision har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen?

 

S: Regelefterlevnadsrevisioner, finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner kompletterar varandra. Regelefterlevnadsrevisioner kontrollerar om verksamheter och program uppfyller tillämpliga rättsliga och lagstadgade krav, medan effektivitetsrevisioner utvärderar om dessa verksamheter och program har utförts på ett optimalt sätt.

 

I samband med genomförandet av den nuvarande fleråriga budgetramen för 2021–2027 har revisionsrätten redan rekommenderat framtidssäkrad EU-finansiering för klimatanpassning som en del av EU:s strategi för ekonomisk tillväxt, med konsekvenser för EU:s konkurrenskraft både internt och externt. Detta har bidragit till att skapa en resultatorienterad strategi och säkerställa att ekonomiska beslut omsätts i effektiva åtgärder och lösningar som gynnar EU-medborgarna.

 

Med utgångspunkt i denna modell skulle ytterligare åtgärder kunna planeras för att stödja en korrekt uppföljning av utgifternas effektivitet för EU:s konkurrenskraftsmål, baserat på effektivitetsrevision, även med beaktande av behovet av att beakta EU:s övergripande utvecklingsmål.

 Enligt samma logik skulle ett starkare fokus på resultat kunna visa sig vara användbart för att stödja kommissionens nya mål för förenkling och ansvarsskyldighet, även när det gäller förfaranden för offentlig upphandling. Prestationsbaserade utvärderingar skulle också kunna ta hänsyn till de administrativa kostnaderna på medlemsstatsnivå, liksom på näringslivsnivå. Effektivitetsrevision ger framåtblickande insikter och utvärderar om processer fungerar effektivt för att uppnå de fastställda målen.

Med tanke på att EU:s finansiella instrument förväntas bli allt mer komplexa blir ansvarsskyldigheten och spårbarheten för EU-medel ännu viktigare, även som en förutsättning för den prestationsbaserade modellen, som ska beaktas i revisionsrättens framtida ansträngningar samt i förhållandet till andra EU-institutioner med budgetansvar – Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.

 Samtidigt måste vi alltid sträva efter att utfärda rekommendationer som är både relevanta och praktiska, och som tydligt kan förstås och omfamnas av den granskade enheten, särskilt av lämplig förvaltningsnivå med behörighet att genomföra dem på ett optimalt sätt i fråga om tid, kostnad och resurser.

 

17. Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsorganen och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) avseende revisionen av EU:s budget förbättras?

 S: I detta skede kan jag inte ge ett definitivt svar, eftersom jag ännu inte har utvärderat frågan ur vare sig budgetkontrollutskottets eller revisionsrättens perspektiv. Att skaffa praktisk erfarenhet av revisionsrätten kommer att vara avgörande för att jag ska kunna bilda mig en välinformerad uppfattning.

 Det står dock klart att samarbetet mellan revisionsrätten och nationella revisionsorgan, i enlighet med artikel 287.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, är avgörande för en effektiv budgetkontroll. Inom ramen för delad förvaltning är det särskilt viktigt att utnyttja de nationella revisorernas sakkunskap.  

 Att upprätthålla en öppen dialog med budget- och lagstiftningsmyndigheterna, nationella högre revisionsorgan och andra aktörer stärker institutionens relevans och effekterna av dess arbete.

Både Europaparlamentet (genom CONT-utskottet) och nationella revisionsorgan som rapporterar till nationella parlament är viktiga intressenter för revisionsrätten, med ett gemensamt mål att skydda EU:s budget och säkerställa optimal användning av EU:s skattebetalares pengar. Revisionsrätten bör i detta avseende fortsätta att dela sina relevanta rapporter med nationella revisionsorgan och andra institutioner för att hålla dem informerade om sin verksamhet och lämna sina rekommendationer om relevanta politikområden.

Därför anser jag att ett välorganiserat, transparent informationsutbyte, en stark förståelse för båda sidors behov och effektiva samarbetsarrangemang är nyckeln till framgång. Alla åtgärder som vidtas måste upprätthålla den rättsliga ramen för samarbete och säkerställa både skyldigheten att arbeta i god tro och revisionsrättens och de nationella revisionsorganens oberoende.

Dessutom vill jag uppmuntra en direkt strukturerad dialog mellan kontaktkommittén och Europaparlamentets budgetkontrollutskott, med regelbundna utbyten om god praxis och lärdomar, effektivt budgetgenomförande och effektiv budgetkontroll, styrning, transparens och ansvarsskyldighet. Dessutom anser jag att gemensamma riskanalyser också skulle kunna vara en del av denna mer strukturerade dialog, en gemensam förståelse för utmaningar och specifika risker i hela EU och ett utbyte om sätt att hantera dessa.

Europaparlamentet spelar i slutändan också en viktig roll för att öka medvetenheten om revisionsrättens arbete och EU:s budgetkontrollsystem bland sina väljare. Europaparlamentets ledamöter bör också hjälpa revisionsmyndigheterna i sina respektive medlemsstater att bättre förstå de utmaningar de står inför när de utför sina uppgifter.

18. Hur skulle du ytterligare utveckla revisionsrättens rapportering för att se till att Europaparlamentet får all nödvändig information om huruvida de uppgifter som medlemsstaterna lämnar till kommissionen är korrekta?

S: Rapportering av hög kvalitet baseras främst på kvaliteten på de uppgifter som lämnas. Revisionsrättens utvärdering och rapportering beror på kvaliteten på de uppgifter som lämnas, särskilt eftersom den stöder Europaparlamentet när det gäller att konsolidera sina budgetbeslut.

I detta avseende, även med tanke på att europeisk statistik är kollektiva nyttigheter, och med utgångspunkt i den nuvarande förordningen om europeisk statistik, är det viktigt att i dialog med Europeiska kommissionen och övriga institutioner analysera hur det nuvarande systemet skulle kunna förbättras för att fokusera på nya datakällor, ny teknik och insikter som genereras av den digitala eran, för att säkerställa att de uppgifter som lämnas återspeglar den nya uppsättningen utmaningar och ekonomiska realiteter för att stödja resonemanget i EU:s beslut och politiska mål.

Man måste alltid komma ihåg att revisionsrätten själv har begränsade resurser och måste använda dem på bästa sätt för att rapportera sitt arbete.

Övriga frågor

19. Kommer du att dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din utnämning till ledamot av revisionsrätten?

S: Som tidigare ledamot av det rumänska parlamentet och tidigare utskottsordförande har jag full respekt för Europaparlamentets beslut. I detta avseende skulle jag naturligtvis, efter diskussioner med min medlemsstat, överväga att dra tillbaka min nominering om det fanns några tvivel om min integritet eller mitt oberoende. Jag skulle också noga överväga synpunkterna och diskussionerna i budgetkontrollutskottet om de yrkesmässiga förbättringarna och agera därefter.

Eftersom jag nominerades av den rumänska regeringen och förfarandet enligt EUF-fördraget anger att rådet har det slutliga beslutet anser jag dock att det korrekta sättet att agera är att följa hela förfarandet, som respekterar alla berörda institutioner.

BILAGA: ENHETER ELLER PERSONER SOM FÖREDRAGANDEN HAR MOTTAGIT SYNPUNKTER FRÅN

Föredraganden förklarar på eget ansvar att han inte har mottagit några synpunkter från någon enhet eller person som ska förtecknas i denna bilaga i enlighet med artikel 8 i bilaga I till arbetsordningen.

 

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	18.3.2025
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	22 2 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Georgios Aftias, Gilles Boyer, Caterina Chinnici, Tamás Deutsch, Dick Erixon, Daniel Freund, Gerben-Jan Gerbrandy, Niclas Herbst, Monika Hohlmeier, Virginie Joron, Kinga Kollár, Giuseppe Lupo, Marit Maij, Claudiu Manda, Csaba Molnár, Fidias Panayiotou, Jacek Protas, Julien Sanchez, Jonas Sjöstedt, Carla Tavares, Tomáš Zdechovský
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Maria Grapini, Erik Marquardt, Bert-Jan Ruissen, Vlad Vasile-Voiculescu, Annamária Vicsek
Slutomröstning: närvarande ledamöter (art. 216.7)	Andrzej Halicki, Valentina Palmisano, Georgiana Teodorescu