BETÄNKANDE om kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén om ett europeiskt initiativ inom elektronisk handel (KOM(97)0157 - C4-0297/97)
4 maj 1998
Utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik
Föredragande: Erika Mann
I en skrivelse av den 18 april 1997 framlade kommissionen sitt meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén om ett europeiskt initiativ inom elektronisk handel.
Vid plenarsammanträdet den 25 juni 1997 tillkännagav parlamentets ordförande att han hänvisat meddelandet till utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik som utsetts till ansvarigt utskott och utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi samt utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd som utsetts till rådgivande utskott.
Vid plenarsammanträdet den 5 november 1997 meddelade ordföranden att han hänvisat meddelandet till utskottet för externa ekonomiska förbindelser som utsetts till rådgivande utskott.
Vid utskottssammanträdet den 14 juli 1997 utsåg utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik Erika Mann till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 28 oktober, den 1 december 1997, den 4 februari, den 24 februari och den 23 april 1998 behandlade utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik förslaget till betänkande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt förslaget till lagstiftningsresolution.
Följande var närvarande vid omröstningen: von Wogau (ordförande), Katiforis och Secchi (vice ordförande), Erika Mann (föredragande), Areitio Toledo, Argyros (suppleant för de Brémond d'Ars), Arroni, Barton (suppleant för Fayot), Blot (suppleant för Lukas), Boogerd-Quaak (suppleant för Gasòliba i Böhm), Camisón Asensio (suppleant för Fourçans), Carlsson, Cassidy (suppleant för Friedrich), Caudron, Christodoulou, Colajanni (suppleant för Imbeni), Cox, Donnelly, Filippi (suppleant för García-Margallo y Marfil), Funk (suppleant för Konrad), Gallagher, Glante, Harrison, Hendrick, Herman, Hoppenstedt, Ilaskivi, Kestelijn-Sierens, Kuckelkorn, Langen, Lindqvist (suppleant för Larive), Lulling, Thomas Mann (suppleant för Mather), Metten, Mezzaroma, Miller, Murphy, Paasilinna, Peijs, Pérez Royo, Peter (suppleant för Billingham), Porto (suppleant för Rübig), Rapkay, Ribeiro, de Rose, Soltwedel-Schäfer, Tappin (suppleant för Randzio-Plath), Thyssen, Torres Marques, Watson och Wolf (suppleant för Hautala).
Yttrandena från utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi, utskottet för externa ekonomiska förbindelser och utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd bifogas detta betänkande.
Betänkandet ingavs den 4 maj 1998.
Fristen för ändringsförslag till detta betänkande kommer att anges i förslaget till föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken det skall behandlas.
A. FÖRSLAG TILL RESOLUTION
Resolution om kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén om ett europeiskt initiativ inom elektronisk handel (KOM(97)0157 - C4-0297/97)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
- med beaktande av kommissionens meddelande om ett europeiskt initiativ inom elektronisk handel (KOM(97)0157 - C4-0297/97),
- med beaktande av kommissionens grönbok om konvergens av telekommunikation, media och informationsteknik och dess följder för lagstiftningen - En strategi för informationssamhället (KOM(97)0623),
- med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om säkerhet och pålitlighet vid elektronisk kommunikation - Mot en europeisk ram för digitala signaturer och kryptering (KOM(97)0503
- C4-0648/97),
- med beaktande av sin resolution av den 13 januari 1998 om elektroniska pengar och Ekonomiska och monetära unionen (A4-0417/97)[1],
- med beaktande av sin resolution av den 26 juni 1997 om kommissionens meddelande om Europa i ledningen för det globala informationssamhället: löpande åtgärdsplan (A4-0208/97)[2],
- med beaktande av sin resolution av den 24 april 1997 om kommissionens meddelande om olagligt eller skadligt material på Internet (A4-0098/97)[3],
- med beaktande av resolution av den 23 november 1995 om Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (95/46/EG)[4],
- med beaktande av arbetsdokumentet om de skattemässiga aspekterna av elektronisk handel - en sammanfattning av Europaparlamentets generaldirektorat för forskning,
- med beaktande av kommissionens dokument om internationella principer för reglering av Internet, KOM(98)0111, och meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om globalisering och informationssamhället - behovet av stärkt internationell samordning, KOM(98)0050,
- med beaktande av USA:s förslag om styrning av Internet och Europeiska unionens och dess medlemsstaters svar till USA:s förslag,
- med beaktande av USA:s förslag om att förbättra den tekniska styrningen av Internetnamn och Internetadresser,
- med beaktande av slutsatserna från rådet (industri) den 13 november 1997 och rådet (telekommunikation) av den 26 februari 1998, samt det förberedande arbetet av rådets tillfälliga arbetsgrupp om elektronisk handel, som förbereder Europeiska unionens ståndpunkt inför konferensen i Ottawa i oktober 1998,
- med beaktande av den gemensamma förklaringen mellan EU och USA om elektronisk handel av den 5 december 1997,
- med beaktande av USA:s ram för internationell elektronisk handel,
- med beaktande av OECD:s slutsatser om elektronisk handel: utmaningar för skattemyndigheter och skattebetalare, från OECD:s rundabordsdiskussioner i november 1997,
- med beaktande av Romkommunikén från den transatlantiska handelsdialogen (TABD) i november 1997,
- med beaktande av ministerdeklarationen utfärdad i Bonn i juli 1997,
- med beaktande av överenskommelsen som träffades i april 1997 inom ramen för Världshandelsorganisationen om grundläggande telekommunikation (referensdokument och Allmänna tjänstehandelsavtalet, GATS),
- med beaktande av Världshandelsorganisationens sekretariats undersökning om elektronisk handel och Världshandelsorganisationens roll,
- med beaktande av dokumentet från FN:s kommission för internationell handelsrätt (UNCITRAL) om planering av framtida arbete beträffande elektronisk handel: digitala signaturer, certifieringsmyndigheter och därmed förknippade juridiska frågor, februari 1997,
- med beaktande av UNCITRAL:s förslag för utformning av en lag om elektronisk handel,
- med beaktande av de upphovsrättsliga avtal som WIPO, Världsorganisationen för immateriell äganderätt, utfärdade i december 1996,
- med beaktande av ett dokument från Internationella handelskammarens arbetsgrupp för säker informationshantering om den allmänna användningen av digitalt säkrad internationell handel (GUIDEC),
- med beaktande av den gemensamma avsiktsförklaringen om allmän tillgång till elektronisk handel för europeiska små och medelstora företag och de riktlinjer som utarbetats inom ramen för denna avsiktsförklaring,
- med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik och yttrandena från utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi, utskottet för externa ekonomiska förbindelser och utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd (A4-0173/98), och av följande skäl:
Elektronisk handel omfattar all kommersiellt relevant verksamhet som företag, regeringar eller konsumenter bedriver med hjälp av elektroniska nätverk som Internet och webben, inbegripet handel, köp och försäljning, ingående av avtal, annonsering och olika marknadsföringsåtgärder. All denna verksamhet skapar en elektronisk marknadsplats.
Elektronisk handel omfattar tjänster (såväl transport- och telekommunikationstjänster som innehållstjänster såsom juridiska och finansiella tjänster, musik och audiovisuella tjänster, etc.) och materiella varor där försäljningen sker på elektronisk väg.
Uppkomsten av den elektroniska handeln förändrar balansen mellan materiella och immateriella varor till förmån för immateriella varor i så hög grad att det krävs en grundlig undersökning av handelsförhållandena.
Elektronisk handel är bara en av de många verksamheter som pågår på Internet, webben och andra nätverk med anknytning till dessa. Regler och bestämmelser för dessa nätverk bör därför beakta samtliga verksamhetsformer, exempelvis informationsutbyte, forskningssamarbete, konferenser, chatt samt företags och privatpersoners webbsidor.
Tack vare Internets unika egenskaper sker det en snabb utveckling av den elektroniska handeln såväl på det europeiska som det internationella planet. Den elektroniska handeln förväntas fortsätta att utvecklas under de kommande åren och kommer därigenom bli en av hörnpelarna i informationssamhället. Den elektroniska handeln är huvudsakligen global till sin natur och kommer därigenom att bidra till den fortgående globaliseringen av ekonomin.
Handeln kommer kraftigt att påverka ekonomierna i länderna i Europeiska unionen och kan även förstärka deras konkurrenskraft, under förutsättning att Internet görs tillgängligt för alla.
Det finns redan en relativt förutsägbar och tydlig rättslig miljö (Allmänna tjänstehandelsavtalet, GATS) för tillhandahållande av elektroniska tjänster.
De nationella skattesystemen har hittills varit uppbyggda kring traditionell handel och har varit föremål för en översyn under de senaste tio åren. Den elektroniska handeln kommer att bidra till utvecklingen av ytterligare och mera djupgående förändringar av dessa system. För att säkerställa att skattelagstiftningen kan tillämpas effektivt på Internet krävs det att man antar ett gemensamt synsätt i skattefrågor på internationell nivå.
Elektronisk handel förstärker möjligheterna att utvidga och förfina dialogen mellan tillverkare och konsumenter, varigenom såväl produkternas kvalitet som kvaliteten på de tjänster som erbjuds före och efter köpet förbättras. Europas potentiella konkurrenskraft kommer därigenom att kunna förbättras genom att nya affärsmöjligheter uppstår. Marknadens dynamik kommer att förändras till följd av att konsumenternas valmöjligheter förbättras genom ökad bredd, snabbhet och förenkling. Härigenom kommer det att skapas nya arbetstillfällen i både traditionella och nya sektorer.
Inom tjänstesektorn skapas nya arbetstillfällen till följd av att nya tjänster och tjänstebehov uppstår.
Den elektroniska handeln kan genom sina egenskaper bidra till att främja små och medelstora företags uppkomst och utveckling genom att ge dessa företag möjligheter till kostnadsminskningar och sänkta inträdeshinder till nya marknader. Den elektroniska handeln kan inte anses fullständigt etablerad i Europa förrän ett flertal av de små och medelstora företagen verkligen medverkar i elektronisk handel och kommunikation.
För att den elektroniska handeln skall utvecklas på ett sunt sätt måste det råda fullständig konkurrens telekommunikationsmarknaden, vilket även avser marknadstillträde och tillhandahållande av tjänster på denna marknad. Det är därför absolut nödvändigt att telekommunikationsmarknaden är fullständigt avreglerad den 1 januari 1998.
En förutsättning att den elektroniska handeln skall utvecklas i Europa är att företag och konsumenter känner till att den elektroniska handeln kan ge konsumenterna bättre ställning och att den ger en rad möjligheter såsom exempelvis snabb och billig tillgång till varor och tjänster för konsumenter samt ett ökat urval. För att stimulera investeringar i den teknologi som gör detta möjligt och öka användningen av den elektroniska handeln är det nödvändigt att konsumenter och företag görs medvetna om fördelarna. Främjande av allmän tillgång till informationssamhället, användning av elektronisk handel och informationsteknik kommer att underlätta processen att göra konsumenter och företag medvetna.
Användningen av informations- och kommunikationsteknik är ojämnt fördelad mellan de olika medlemsstaterna.
Konsumenterna kommer endast att vara beredda att bedriva elektronisk handel om de är övertygade om att den är lika säker och tillförlitlig som transaktioner i den traditionella handeln. Det är därför nödvändigt att garantera en säker handel på nätet genom teknik för kryptering och/eller digitala signaturer.
Individens rätt till en personlig integritet samt konsumentskyddet är grundläggande värden som måste skyddas. Konsumenternas rättigheter måste garanteras och anpassas till denna nya omgivning.
Offentliga myndigheter spelar en viktig roll i arbetet med att främja den elektroniska handeln, både genom att skapa en lämplig ram av förordningar och genom stödjande verksamhet, såsom användning av Internet genom att offentlig upphandling och verksamhet med anknytning till beskattning sker på nätet. Därigenom skulle de offentliga myndigheterna kunna dra stor nytta av den elektroniska handeln genom att förfarandena förenklas och pappersarbetet minskas, klyftan mellan medborgare och myndigheter minskar även och medborgarna får ett positivare intryck av de offentliga myndigheterna.
Utvecklingen av en lagstiftningsram för den elektroniska handeln måste, med tanke på den snabba utvecklingen, vara flexibel, möjliggöra snabb anpassning och ta hänsyn till utvecklingen på marknaden. Självreglering har på vissa områden visat sig vara ett effektivt sätt att närma sig vissa problem som uppstått på de nya ekonomiska verksamhetsområdena, samtidigt som det är de offentliga lagstiftande myndigheternas ansvar att fastställa handlingsutrymmet.
Onödig lagstiftning för kommersiell verksamhet skulle förstöra utvecklingen av den elektroniska marknadsplatsen genom att minska utbudet och öka kostnaderna för varor och tjänster för konsumenter i hela världen.
Gällande lagstiftning och den lagstiftningmässiga inramningen på området för telekommunikationer för handel och mediaområdet kan behöva ses över för att tillgodose den elektroniska handelns behov.
Det krävs internationell harmonisering och samverkan på området för elektronisk handel för att undvika att användare fastnar i specialiserade lösningar och för att man skall kunna dra full nytta av handelns globala karaktär, bland annat genom den existerande standardiseringsprocessen, avtal om ömsesidigt erkännande (MRA), de facto-normer och andra lämpliga mekanismer.
Det sker en teknologisk och marknadsmässig konvergens inom sektorerna för telekommunikation, audivisuell teknik och informationsteknik som är av avgörande betydelse för utvecklingen av den elektroniska handeln genom att den skapar ny konkurrens mellan branscherna för innehåll och infrastruktur, ny konvergens och dessutom ny mångfald inom dessa branscher.
Den elektroniska handeln kommer att bidra till att minska de spänningar som förknippas med genomförandet av den Ekonomiska och monetära unionen, genom att den minskar kostnaderna för övergången till euron och även påskyndar övergången. Ett möjligt scenario är att det inrättas ett parallellt betalningssystem vid sidan av det konventionella banksystemet.
Den elektroniska handeln kan stimulera utvecklingen i avlägset belägna regioner och därigenom bidra till regional sammanhållning inom Europeiska unionen. Den har även en positiv social effekt genom att den underlättar de funktionshindrades tillgång till elektronisk handel.
Parlamentet välkomnar och stöder kommissionens meddelande om ett europeiskt initiativ inom elektronisk handel som utgör en ram och en vägledning för den europeiska politiken inom den elektroniska handeln och bidrar till dess utveckling; betonar att det för det europeiska näringslivets konkurrenskraft på området elektronisk handel är nödvändigt att europeiska företag, och därigenom också unionsmedborgare, fullt ut kan utnyttja den inre marknadens fördelar,
anser att en ökad användning av den elektroniska handeln kommer ge effekter för sysselsättningen och stöder därför kommissionens initiativ att undersöka och rapportera om den elektroniska handelns sysselsättningseffekter; anser att undersökningarna skall genomföras snabbt och delges Europaparlamentet och medlemsstaterna,
anser att man måste anstränga sig på alla sätt för att dra nytta av möjligheten att skapa nya arbetstillfällen inom sektorn för kvalificerade informationsrelaterade tjänster genom att införa nya och särskilda möjligheter till utbildning och vidareutbildning med inriktning på dessa nya kunskaper,
anser att den elektroniska handeln erbjuder oerhörda möjligheter, men att det också med tanke på den väntade strukturomvandlingen måste vidtas åtgärder, särskilt inom branscher som detaljhandel, marknadsföring och turism; kräver särskilt att små och medelstora företag förbereds inför övergångsfasen genom insatser för utbildning och vidareutbildning, lämpliga forsknings- och utvecklingsprogram finansierade av kommissionen samt information om utvecklingens nödvändiga karaktär,
betonar den stora vikten av att konsumenter och företag i Europeiska unionen ökar sin kunskap och medvetenhet om den elektroniska handelns karaktär och möjligheter, och anser att myndigheter spelar en viktig roll i detta avseende genom sin lagstiftande roll inom utbildningssektorn; betonar även att det krävs nätverk för utbildning, nya incitament för utbildning och förbättringar av kunskapsspridning och inlärningsmetoder; anser att myndigheter kan utgöra en förebild dels genom den egna organisationens arbete, dels genom att stimulera användningen av elektronisk handel i samhället, vilket innebär att det är viktigt att myndigheterna tillhandahåller sina tjänster på elektroniskt väg såväl för medborgare som för företag, och då i synnerhet små och medelstora företag,
inser att den elektroniska handeln ger de små och medelstora företagen en möjlighet att nå nya och avlägsna marknader och identifiera nya marknadssegment till en lägre kostnad samt att den ökar företagens möjligheter att utveckla samarbetslösningar; kräver, i syfte att främja en sådan utveckling, särskilda åtgärder på europeisk nivå för små och medelstora företag, som till exempel att det inrättas webbaserade företagsförteckningar, att Euro Info-centrens information om den elektroniska handeln utökas, att en kvalitetsmärkning på grundval av ett antal krav etableras för att öka konsumenternas förtroende för varor och produkter från mindre kända småföretag,
uppmanar kommissionen och medlemsstaternas regeringar att försöka träffa internationella överenskommelser inom detta område och betonar att internationell samordning är av särskilt stor betydelse inom områdena för beskattning, ansvarsskyldighet, betalningssystem, säkerhet, dataskydd, driftskompatibilitet, immateriell äganderätt, offentlig upphandling, avtalsrätt, reglerade yrken, affärsmeddelanden och elektronisk autentisering/elektroniska signaturer; begär i detta sammanhang att de olika internationella organens respektive ansvarsområden inom området för elektronisk handel skall klargöras; rekommenderar att enskilda staters initiativ på området för elektronisk handel samordnas,
betonar att det är önskvärt med ett närmare samarbete på området för elektronisk handel, särskilt mellan EU-länderna och de östeuropeiska länderna,
anser att den framtida organisationen av Internet och de därmed förknippade konsekvenserna för den elektroniska handeln är av strategisk betydelse för den elektroniska handelns utveckling i Europa; beklagar att det håller på att upprättas ett marknadsbaserat globalt system för registrering, tilldelning och förvaltning av domännamn på Internet; anser att ett sådant system till fullo bör relateras till Internets geografiska och funktionella mångfald,
begär att det skall genomföras en undersökning om möjligheterna och behovet av att skapa internationella övergripande handelsbestämmelser inom området för elektronisk handel, varvid förhandlingarna skall äga rum inom ramen för Världshandelsorganisationen; anser att sådana bestämmelser bör inkludera samtliga frågor som ännu inte lösts genom internationella överenskommelser, som till exempel beskattning, säte, ansvar och betalningssystem,
begär emellertid att det skall ske en samordning inom Europeiska unionen för att förhindra att den inre marknaden fragmenteras och att den elektroniska handeln behöver få en europeisk rättslig ram som är enkel, minimal och möjlig att förutsäga; uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram förslag som garanterar att den inre marknaden på området elektronisk handel fungerar på rätt sätt, ger de europeiska företagen fullständig frihet att erbjuda tjänster, och i synnerhet säkerställer att företag som följer de rättsliga kraven i sitt ursprungsland i princip kan verka fritt överallt i Europa,
kräver att den interna organisationen förbättras genom att man inrättar ett enda samordningsställe med ansvar för alla europeiska institutioner, som tar hjälp av kommissionens specialiserade avdelningar i arbetet att samordna olika europeiska strategier för den elektroniska handeln, när det gäller frågor om exempelvis lagstiftning, beskattning, internationell harmonisering, kunskap och medvetenhet, sysselsättningseffekter, brottslig verksamhet på nätet och en dialog med konsumenter och näringsliv,
uppmanar regeringarna och kommissionen att på ett konstruktivt sätt ta hänsyn till näringslivets, konsumentorganisationernas och andra intressegruppers åsikter när de skapar en rättslig och reglerande ram för den elektroniska handeln; anser att en sådan reglerande ram inte skall få hindra handelns snabba utveckling och att den därför måste vara flexibel och säkerställa neutralitet mellan olika tekniker, säkerställa användarnas tillgång till elektronisk handel och gynna såväl leverantörer som användare; anser att ramen dessutom skall främja driftskompatibilitet mellan system och tillåta självreglerande åtgärder för att säkerställa hastighet och flexibilitet närhelst så kan ske,
uppmanar kommissionen att påskynda processen för att lägga fram ett förslag till direktiv om tjänster i informationssamhället, inklusive den elektroniska handeln, i syfte att tydliggöra den lagstiftningsmässiga inramningen och bevaka de rättigheter som användarna av den elektroniska handeln har; betonar att ett sådant direktiv exempelvis bör inbegripa en definition av begreppet etableringsort för tillhandahållare av tjänster på nätet och transaktionsplats, ansvarsskyldighet, affärsmeddelanden och reglerade yrken. För att säkerställa öppenhet och samordning bör andra frågor på området elektronisk handel, där initiativ från kommissionen kan förutses (såsom patent, varumärken, domännamn, domsrätt samt klargöranden om informationssäkerhetens rättsliga innebörd, vilket inbegriper sekretess, äkthet och integritet) klart anges i förslaget tillsammans med en detaljerad tidsplan,
betonar nödvändigheten av en snabb och internationellt godtagbar lösning av exakt hur frågor som rör lagstiftning och redovisning kan regleras för immateriell egendom som handlas på nätet, i syfte att lösa frågor om lagstiftning, beskattning, företagsredovisning och gottgörelse till konsumenter,
erkänner att ansvarsfrågan är övergripande till sin natur i och med att den omfattar så olika frågor som upphovsrätt, konsumentskydd, varumärken, vilseledande marknadsföring, skydd av personuppgifter, produktansvar, störande innehåll, förtal och så vidare; ser i detta avseende fram emot kommissionens förestående direktiv om tjänster i informationssamhället, inklusive den elektroniska handeln, som kommer att behandla dessa och många andra frågor,
uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till lösning av vissa avtalsrättsliga frågor mot bakgrund av de nya problem som uppstår i en gränsöverskridande och sammankopplad miljö, inklusive bland annat erkännande av nätkontrakt och definition av när och hur avtal ingås, och även omfatta enhetliga regler om valfrihet samt tvingande regler,
ser i ljuset av det nyligen antagna föreslaget till direktiv om upphovsrätt fram emot en diskussion; erkänner att frågan om immateriell äganderätt i elektroniska medier är komplex; kräver att eventuella bestämmelser om skydd av den immateriella äganderätten skall präglas av jämvikt mellan rättighetsinnehavarnas och användarnas intressen, anser att det är nödvändigt för den elektroniska handeln att det görs undantag för rimlig användning,
uppmanar kommissionen och rådet att snarast möjligt fortsätta med och fullgöra harmoniseringen av den nationella konsumentlagstiftningen för försäljning av varor och tjänster (som till exempel harmonisering av den lagstadgade garantin vid varuförsäljning samt distansförsäljning av finansiella tjänster) i syfte att inge konsumenterna nödvändigt förtroende för att de skall använda sig av elektronisk handel och på detta sätt i större utsträckning låta konsumenterna få del av den inre marknadens fördelar,
uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka på internationell nivå för att skapa en enhetlig skattelagstiftning, särskilt för mervärdesskatt, i syfte att skapa rättssäkerhet, undvika oberättigade skattebortfall och säkerställa skatteneutralitet,
anser att den elektroniska handeln inte bör påläggas nya skatter som ställer den i ett sämre läge än annan handel,
uppmanar kommissionen att klargöra om elektronisk handel bör beskattas enligt traditionella system eller om den nya verkligheten på Internet skapar världsomspännande utmaningar som kräver en total omvandling av alla skatteprinciper (till exempel en ny definition av territorialbegreppet, reglerna om ursprung och inkomstkällor),
betonar att en överenskommelse i skattefrågorna måste nås på europeisk nivå för att det skall kunna inrättas en tydlig och gemensam ram för beskattning av den elektroniska handeln, företrädesvis genom en enhetlig mervärdeskattesats; begär dessutom ett klargörande i frågan om huruvida beskattning bör ske enligt ursprungseller destinationsprincipen; uppmanar dessutom skattemyndigheterna att samarbeta i utvecklingen av en övergripande och gränsöverskridande lösning; betonar att det krävs diskussioner på internationell nivå om tull- och skattefrågor,
påminner om att uppgiften att bygga upp medborgarnas förtroende är en viktig del av åtgärderna för att främja den elektroniska handeln och att den personliga integriteten är avgörande för att bygga upp ett sådant förtroende; påminner om att ramen för detta ges av Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (95/46/EG) som skall vara fullständigt införlivat i oktober 1998; betonar emellertid att detta direktivs genomförande skall övervakas mycket noga för att det inte skall uppstå några onödiga hinder och för att säkerställa en flexibel tillämpning,
bekräftar vidare att frågor som rör skydd av den personliga integriteten med avseende på behandling av personuppgifter företrädesvis bör diskuteras på internationell nivå och att det bör läggas fram ett förslag inom ramen för Världshandelsorganisationen för att skapa tvingande bestämmelser om ett fungerande skydd av den personliga integriteten; vill i detta sammanhang inte utesluta överläggningar inom andra organ, som OECD och FN; föreslår dessutom och i samma syfte stöd till självreglering inom branschen på internationell nivå,
begär under tiden att kommissionen skall förhandla fram ett avtal för ömsesidigt erkännande (MRA) om dataskydd med USA, som ett första steg i arbetet med att lösa de nuvarande svårigheterna med att definiera ett gemensamt tillvägagångssätt; uppmanar kommissionen att garantera att vissa principer om skyddsnormer tas upp under förhandlingarna liksom frågor rörande förvarning och samtycke samt klargöranden om användning och återanvändning av personlig information och att Europaparlamentet involveras i dessa förhandlingar,
erkänner att det skett en uppluckring av skillnaden mellan information och annonsering samt att det finns ökade möjligheter att följa och spåra individer och att detta givit upphov till problem avseende skydd av den personliga integriteten med avseende på behandling av personuppgifter, risken för att information om konsumenter missbrukas; kräver att kommissionen lägger fram förslag om ett gränsöverskridande system för gottgörelse,
betonar att de mest effektiva kända möjligheterna för användarna att försvara sig mot nätbrottslighet är tekniker för stark kryptering, att företag och medborgare bör garanteras tillgång till dessa tekniker och att man bör undvika att sätta gränser för kryptering; betonar samtidigt att den nuvarande lagstiftningen på EU-nivå (artikel 19 i rådets förordning om export av varor med dubbla användningsområden) i vilken det föreskrivs att medlemsstaterna skall kontrollera leveranserna av krypteringsvaror inom gemenskapen inte står i överensstämmelse med en väl fungerande inre marknad och att tiden sprungit förbi avtalets politiska och tekniska omgivning, anser därför att denna förordning bör ändras så att kontroller inom gemenskapen av krypteringsprodukter stegvis upphävs för att möjliggöra en fri handel med krypteringsprodukter för kommersiella och privata ändamål,
anser att EU och dess medlemsstater bör inrätta en adekvat och övergripande industripolitik på området för krypteringsprodukter och digitala signaturer enligt de linjer som kommissionen förespråkar i sitt meddelande om säkerhet och pålitlighet vid elektronisk kommunikation: mot en europeisk ram för digitala signaturer och kryptering (KOM(97)0503),
anser man bör ta hänsyn till principerna om den inre marknaden när man fattar beslut om regler för elektroniska signaturer för att etablera minimikrav på gemenskapsnivå och säkerställa deras fria omlopp; anser att detta kan göras genom tillämpning av gränsöverskridande juridisk kontroll av digitala signaturer, företrädesvis på grundval av hemstatskontroll och ömsesidigt erkännande, eller, om nödvändigt, genom harmonisering inom EU; betonar att standardisering spelar en viktig roll för att underlätta ett ömsesidigt erkännande av digitala signaturer och kryptering,
uppmanar polis- och rättsväsende att bedriva internationellt samarbete i kampen mot brottslighet och bedrägerier på nätet; anser dessutom att det bör inrättas ett övervakningssystem som gör det möjligt att spåra brottslingar på ett lämpligt sätt utan att hindra den legitima handeln och privat användning av stark krypteringsteknik,
stöder inrättandet av en av branschen självreglerande internationell mekanism för tvistlösning för att lösa tvister om elektronisk handel när de befintliga tvistlösningsorganen inte visar sig vara tillräckliga,
betonar vikten av tekniker för säkra elektroniska betalningar och ber kommissionen att lägga fram ett förslag om inrättande av en ram som tillåter såväl banker som övriga finansinstitut att ge ut produkter på vilka värde kan lagras samt elektroniska betalningsmedel i Europa på en konkurrenskraftig grund och inom ett driftskompatibelt system samt under överinseende av den framtida ECB som skall svara för övervakningen av penningpolitiken; anser att det med tanke på skyddet av den personliga integriteten också måste utredas hur man skall kunna göra betalningar via Internet anonymt, d.v.s. utan att betalarens identitet registreras,
bekräftar att det femte ramprogrammet för forskning, under rubriken "Utveckla ett användarvänligt informationssamhälle", också måste omfatta stöd till utveckling av tekniska standarder som är specifika för elektronisk handel (elektroniska signaturer, krypteringstekniker) och för generiska nätverkstekniker som databashantering, sökmotorer för tillgång till stora mängder distribuerad information samt nätverkshantering; anser att såväl femte ramprogrammet som medlemsstaternas och regionernas forskningsprogram bör omfatta ansträngningar för att öka den tekniska kapaciteten så att kostnaderna kan minskas,
påminner kommissionen om att de nya interaktiva tjänsterna för elektronisk handel ökar efterfrågan på nätverk med högre bandbredd, andra generationens Internet- och multimediateknik; hänsyn bör tas till denna utveckling både i femte ramprogrammet för forskning och i programmet för transeuropeiska nät, och såväl satellit- som kabelteknik bör övervägas,
uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra denna resolution till kommissionen och rådet.
B. MOTIVERING
1. Bakgrund och definition
Elektronisk handel (e-handel) är inte ett helt nytt fenomen eftersom företag under många år har utväxlat affärsdata via olika kommunikationsnät. Genom att Internet nu växer snabbt är e-handeln inte längre begränsad till stora företag utan är tillgänglig för alla i hela världen. Till följd av den omvälvande utvecklingen av Internet ökar den elektroniska handeln dramatiskt och den undergår radikala förändringar. Elektronisk handel är ett "win-win game" och erbjuder enorma möjligheter för konsumenter och företag, i synnerhet små och medelstora företag och kommer att ge betydande effekter för Europas konkurrensmöjligheter på världsmarknaderna. Elektronisk handel ger därför enorma möjligheter till nya arbetstillfällen, vilket ligger högt på EU:s dagordning. Vidare finns flera sociala fördelar med e-handel, exempelvis förenklad tillgång till marknaden för handikappade och människor som lever i geografiskt isolerade regioner. Även om den privata sektorn leder utvecklingen har offentliga myndigheter en viktig roll att spela på detta område genom offentlig upphandling och medvetandehöjande åtgärder, förutom uppgiften att skapa en gynnsam rättslig och reglerande ram.
Det finns hitintills ingen universellt godkänd definition av e-handel men klart är att den innefattar kommersiella transaktioner via telekommunikationsnät genom användning av elektroniska medel. Med elektronisk handel avses indirekt elektronisk handel (elektronisk beställning av materiella varor) och direkt elektronisk handel (leverans online av immateriella varor). Det mest karakteristiska för e-handel är att den till sin natur är en transaktion om överenskommelse att leverera varor, att utföra tjänster eller affärstransaktioner om immateriell äganderätt. E-handeln utvecklas snabbt och skapar ett brett spektrum av nyskapande affärsverksamheter, marknader och affärskretsar som skapar nya funktioner och nya intäktsflöden. E-handel bör dock särskiljas från vanliga telekommunikationstjänster och vanlig användning av Internet och elektroniska databaser för att erhålla information utan att generera en affärstransaktion.
2. Kommissionens initiativ inom elektronisk handel - en översikt
Syftet med kommissionens aktuella meddelande “Ett europeiskt initiativ inom elektronisk handel“ (KOM(97)0157) är att främja en stark tillväxt av e-handeln i Europa. Dokumentet i fråga bygger på kommissionens hittillsvarande arbete, tillhandahåller en politisk ram för gemenskapens insatser i framtiden och syftar till att skapa en gemensam europeisk ståndpunkt för att uppnå världsomfattande enighet genom internationella förhandlingar. I initiativet föreslås en omfattande serie åtgärder på området e-handel som skall genomföras fram till år 2000. Dessa åtgärder skall ses i ett vidare sammanhang av initiativ avseende informationssamhället och kommer att integreras i den löpande handlingsplanen för informationssamhället. Meddelandet är indelat i fyra huvuddelar som sammanfattas i följande avsnitt.
I. Den elektroniska handelsrevolutionen: Utmaningar och möjligheterGenom att stimulera konkurrensen på den inre marknaden har e-handeln redan medfört djupa strukturförändringar. E-handeln gör det möjligt att handla till låga kostnader över regiongränser. Nya färdigheter kommer att krävas för de nya typerna av jobb. Europas främsta konkurrenter har redan insett de möjligheter som e-handeln erbjuder med USA i ledningen. Handeln på Internet håller på att ta fart i flera medlemsstater. Europa har en stark ställning vad gäller teknik, innehållsskapande samt språklig och kulturell mångfald. På liknande sätt kommer införandet av en enda valuta att starkt stimulera användningen av elektronisk handel. Den snabba utvecklingen av e-handeln är en utmaning som snarast måste beaktas av näringslivet och statsmakterna i Europa. Man måste tidigt inleda en politisk debatt för att främja användningen av e-handel och undvika en uppdelning av denna lovande marknad. För att kunna utnyttja dess fördelar fullt ut är det nödvändigt att utveckla effektiva distributionskanaler och transeuropeiska nät för fysisk leverans av varor, inklusive effektiva och moderna posttjänster.
II. Säkerställa tillgång till världsmarknaden: Infrastruktur, teknik och tjänster
Höga teletaxor har länge utgjort ett stort hinder för elektronisk handel i Europa. Genomförandet av telemarknadens liberalisering kommer dock att resultera i lägre priser och mer flexibel prissättning. Världshandelsorganisationens avtal om grundläggandetelekommunikation kommer att vara direkt bidragande till framväxandet av en världsmarknad inom elektronisk handel. Likaså borde de senaste internationella avtalen om avskaffandet av tariffära hinder (ITA) och icke-tariffära hinder (MRA) snabbt minska kostnaderna för IT-produkter, öka EU:s konkurrenskraft och främja användningen av elektronisk handel. Att få bort flaskhalsar och tillhandahålla bredbandsinfrastruktur är ytterligare en utmaning för Europa, något som både den privata sektorn och gemenskapen aktivt arbetar med. Kompatibilitet mellan olika system måste även säkerställas och kommissionen kommer att starta speciella initiativ för standardiseringsprojekt för elektronisk handel. Kommissionen gör aktiva satsningar för världstäckande systemkompatibilitet på områden som säker teknik och säkra betalningssystem och lägger särskild tyngdpunkt på elektronisk handel i ett antal FoU-program för att säkerställa bred tillgänglighet och användarvänlighet i de grundläggande systemen.
III. Skapa en gynnsam rättslig ram
Den inre marknaden måste anpassas så att den fungerar för elektronisk handel. För att bygga upp förtroende hos näringsliv och konsumenter måste man införa säker teknik (digitala signaturer, digitala certifikat och säkra elektroniska betalningssystem) liksom en förutsebar rättslig och institutionell ram på EU-nivå som stöd för dessa tekniker. Där så behövs måste lagstiftning införas som stöd för varje led av affärsverksamheten, från etablerandet av företaget till marknadsföring och tillhandahållande av tjänster inom elektronisk handel och slutande av kontrakt till elektronisk betalning. Samtidigt måste man ta itu med ett antal övergripande frågor, som datasäkerhet, skydd av immateriell äganderätt, tjänster med villkorad tillgång, personlig integritet och skatter. Med tanke på att elektronisk handel till sin karaktär är gränsöverskridande är det avgörande att uppnå global enighet. Kommissionen kommer att fortsätta den internationella dialogen med statsmakter och näringsliv på multilateral och bilateral nivå. Detta inbegriper samarbete för att bekämpa organiserad internationell brottslighet på kommunikationsnäten.
IV. Främja ett gynnsamt affärsklimat
Medvetenhet om och förtroende för elektronisk handel bland konsumenter och företag måste förstärkas liksom främjandet av bästa arbetsmetoder bland europeiska företag (i synnerhet genom program för små och medelstora företag, stödåtgärder samt FoU och G7-gruppens pilotprogram). Offentliga myndigheter måste även spela en nyckelroll genom sina upphandlingsmöjligheter och genom att i ett tidigt skede införa grundläggande teknik för e-handel. Utbildning och undervisning måste även ingå i åtgärderna.
3. Inställningen i USA och Japan i fråga om elektronisk handel
Det finns en bred samsyn hos EU, USA och Japan om många frågor, t.ex. skydd av immateriell äganderätt, skatter, lagligt och skadligt innehåll på Internet och ansvarsfrågor. Den huvudsakliga skillnaden gäller lagstiftning och i USA är man mer inriktad på självreglering och datasäkerhet. Medvetenhetsfrågan är viktig i Europa och Japan men inte längre i USA.
De amerikanska myndigheternas inställning
Målsättningen för de amerikanska myndigheternas strategi för utformning av en ram för världstäckande elektronisk handel är att öka företagens och konsumenternas förtroende för en marknad som utvecklas genom konkurrens och konsumentval. Den baseras på samordning mellan industrin, konsumenterna och myndigheterna. De principer som enligt den amerikanska strategin vägleder myndigheternas stöd för e-handel kan sammanfattas enligt följande: minimum av intervention från myndigheter, låta den privata sektorn styra och uppmuntra till självreglering, stödja och genomdriva en enkel och förutsebar rättslig miljö som är internationellt samordnad samt en översyn av nuvarande lagar och förordningar om telekommunikation som eventuellt inte är anpassade till Internet.
De rekommendationer som administrationen utvecklat från ovannämnda principer är följande:
1. Internet bör deklareras som en tariffbefriad miljö. Inga nya skatter bör införas. Nuvarande skatter som tillämpas för e-handel bör vara enhetliga över nationella jurisdiktioner.
2. För elektroniska betalningssystem är stela bestämmelser och regler olämpliga. Övervakning av enskilda experiment med elektroniska betalningssystem är att föredra.
3. Skapa en enhetlig handelsnorm för e-handel avseende lagligt erkännande av elektroniska kontrakt, mekanismer för att lösa tvister, ansvarsfrågor och elektroniska register.
4. Skydda immateriell äganderätt genom regler för upphovsrätt, patent och varumärken. Godkänn WIPO-fördrag.
5. Garantera personlig integritet. Information och valmöjligheter bör tillhandahållas av de aktörer som samlar in data.
6. Säkerhet i den globala informationsinfrastrukturen. Myndigheterna och industrin skall främja en marknadsstyrd offentlig basinfrastruktur som skall skapa förtroende för krypteringsteknik.7. Utveckling av infrastruktur för telekommunikation: världsomspännande digitala nät för att
eliminera hinder.
8. Avseende innehåll: uppmuntra industrin att självreglera och avskaffa alltför komplicerade regler om innehåll som skapar icke-tariffära handelshinder.
9. Marknaden bör besluta om tekniska standarder och mekanismer för systemkompatibilitet.
Japans inställning till elektronisk handel
Japan införde elektronisk handel efter USA. Åtgärder har dock börjat vidtas, bland annat nya positiva tecken på investeringar för IT och elektronisk handel inom vissa sektorer.
Riktlinjerna för regeringens nya policy för den digitala ekonomin är följande:
1. Konstruktiva insatser och snabba reaktioner på förändringar från institutioner och system.2. Lösning av problem genom teknologi och marknaden. Reglerande åtgärder bör hållas på
minimal nivå och harmoniseras med traditionella lösningar.3. Säkerhet och förtroende: utan skydd mot brottslighet kan man inte skapa förtroende.4. Fri tillgång: säkerställa lika möjligheter för små och medelstora företag och allmänheten att
få tillgång till IT och e-handel, inklusive skydd av privatliv.5. Internationell samordning är nödvändig med tanke på e-handels globala karaktär.
4. Globala utmaningar - arbete som genomförts inom WTO, OECD, WIPO och FN
OECD:s inställning
OECD:s inställning sammanfattas i “Overview of the OECD work bearing on e-commerce“ (7/97). En strategi beskrivs i två dokument: “Global information infrastructure and Global information society“ (5/97), i vilket man slår fast behovet av interaktiva infrastrukturer med höghastighetsnät och rättvis tillgång och användning av dessa, kompatibilitet mellan systemen, ökad användning av multimedia och ökad säkerhet liksom skydd av privatliv och immateriell äganderätt, och “Sacher Report“ (6/97), som innehåller rekommendationer från den privata sektorn till statsmakterna. På området informationsekonomi har man undersökt elektroniskt datautbyte (EDI), ekonomiska aspekter på informationssamhället, mätning av e-handeln, e-handel mellan företag och kunder, förmedlingsverksamhet, intelligenta programvaruagenter, hinder och värdekedjor. Innehållssektorn har vid analys visat sig vara en ny tillväxtindustri och man har här även analyserat hur olagligt innehåll skall hanteras. Principer har tagits fram för skydd av privatliv och skydd av gränsöverskridande dataflöden (4/85), för säkerhet i informationssystem (11/92) samt för krypteringspolitik (3/97).
OECD har även undersökt tillgång till telekommunikationsinfrastruktur, liberalisering av marknader samt domännamnsfrågan på Internet. Industrikommitténs arbetsgrupp för små och medelstora företag har utvärderat dessa företags behov, utfärdat policyrekommendationer och funnit att användning av e-handel mellan små och medelstora företag behöver främjas. Vad gäller konsumentpolitik har man behandlat konsumentskydd, återdebiteringar, distansförsäljning, bedrägeri, ansvar och leverans av varor. På området beskattning har man ansett att e-handeln behöver undersökas i relation till existerande rättsliga begrepp (inkomstkälla, hemvist/säte, m.m.) och för att finna ett likformigt internationellt synsätt. I OECD:s “Model Treaty on Income and Capital“ behandlas omsättningsskatter, transfereringsprissättning, skatteförvaltning, efterlevnad, m.m.
WTO:s inställning
Förhandlingarna om grundläggande telekommunikation som avslutades i april 1997 resulterade i två viktiga dokument för e-handeln, nämligen “Reference Paper“ och “General Agreement on Trade and Services“. Genom dessa skapas en rättslig miljö som befrämjar marknadsanpassning och bestämmelser ställs upp för konkurrens, möjligheter till sammanlänkning, öppenhet, regleringsoberoende och användning av nätverk och tjänster och skapar en balans mellan användares, operatörers respektive reglerande organs intressen. Den privata sektorn har spelat en banbrytande roll som resulterat i milstolpar i form av världsomfattande överenskommelser såsom avtalet om informationsteknik (Information technology Agreement, ITA) och de ömsesidiga avtalen om erkännande av kontroll av överensstämmelse (Mutual Recognition Agreements on conformity assessment, MRA).
FN:s inställning
I FN:s dokument “UNCITRAL Model Law on Electronic Commerce“ (6/96) fastställs en ram för att klargöra för regeringar hur datameddelanden i samband med e-handel regleras. I den behandlas särskilt identifiering av datameddelanden, validering och datasäkerhet. Särskilda undersökningar av UNICTRAL (FN:s kommission för internationell handelsrätt ) avseende digitala signaturer redogörs för i dokumentet “Planning of future work on e-commerce: Digital Signatures, Certification Authorities and Related Legal Issues“ (2/97). Dokumentet innehåller förslag till enhetliga regler för digitala signaturer, definition av digitala signaturer, certifikat, certifieringsmyndigheter, användare, tilldelning av signaturer, upphävande och registrering av certifikat, ansvar och korscertifiering.
WIPO:s (World Intellectual Property Organization) inställning
De två viktigaste dokumenten om e-handel som utarbetats av WIPO (12/96) och som lägger fast en internationell ram för immateriell äganderätt är “Copyright Treaty“ och “Performances and Phonograms Treaty“.
5. Några viktiga områden
Föredraganden vill i följande avsnitt framhålla några viktiga områden som rör e-handeln. Frågor av särskild vikt och som måste lösas ganska skyndsamt är åtgärder för ökad medvetenhet, ansvarsskatte-, integritets- och säkerhetsfrågor, kryptering, immateriell äganderätt och även innehållsfrågor.
5.1. Kunskaper och medvetenhet
Det är av största vikt för utvecklingen av elektronisk handel i Europa att företag och konsumenter blir fullt medvetna om alla potentiella fördelar som den erbjuder, exempelvis möjlighet för dess användare att snabbt och billigt få tillgång till varor och tjänster och möjlighet till ökad valfrihet. Denna medvetenhet är avgörande för att befrämja investeringar i teknik och intresse av elektronisk handel. De åtgärder som rekommenderas för ökade kunskaper är att skapa ett utbildningsnätverk, nya stimulansåtgärder för utbildning, ökad kunskap och spridning av utbildningsmetoder samt utveckling av utbildningsmaterial av hög kvalitet till låg kostnad. Med tanke på hur snabbt kunskap föråldras blir utbildning dyrare och kan inte, om den skall vara universell, endast lämnas till privata initiativ. Små och medelstora företag måste engageras på detta område eftersom detta skapar möjligheter till nya jobb i framtiden.
Det är även viktigt att forsknings- och utbildningsaktiviteter genomförs i samarbete med de globala aktörer som har kunskaper och ekonomiska möjligheter. Utveckling av användargränssnitt bör vara till hjälp för små och medelstora företag och konsumenter. Den socioekonomiska effekten av e-handel är ett annat område som är värt att undersöka.
Konsumenter kommer att vilja utnyttja elektronisk handel först när de är övertygade om att det är lika säkert och pålitligt som att göra transaktioner på den traditionella marknaden. Därför är det av avgörande betydelse att även kunna garantera en säker handel i online-miljö med hjälp av krypteringsteknik och digitala signaturer.
5.2. Principer för en regleringsram
För att till fullo dra nytta av e-handelns fördelar ligger det i industrins och de europeiska medborgarnas intresse att en regleringsram utformas på europeisk nivå. Liksom kommissionen betonar i sitt initiativ för elektronisk handel är det viktigt att ny lagstiftning inte införs endast för lagstiftningens egen skull, grundas på den inre marknadens fyra friheter, tar hänsyn till handelns realiteter och effektivt uppfyller mål av gemensamt intresse. Då det är av stor betydelse att Europas medborgare har tillgång till denna nya värld och att lagstiftningen tar hänsyn till behovet av valfrihet pågår diskussioner i Europaparlamentet om hur man bäst kan uppnå detta.
Regeringar och EU:s institutioner bör ta hänsyn till synpunkter från industrivärlden, konsumentorganisationer och andra intressegrupper vid utformningen av en rättslig och reglerande miljö för e-handel. En dialog bör därför inledas mellan industrin och konsumentorganisationer liksom med politiker på både nationell och europeisk nivå. Lagstiftningen bör inte hindra en snabb utveckling av elektronisk handel och måste därför vara flexibel och säkerställa användning av alla typer av teknik samt vara till nytta för både leverantörer och användare. Det skall även främja kompatibilitet mellan systemen genom standardisering. Överreglerande åtgärder skall undvikas.
Vissa frågor måste lösas med hjälp av nya lagstiftningsförslag, i de flesta fall på europeisk nivå men även på internationell nivå. Det är av yttersta vikt att den europeiska politiska inställningen till ehandel även stöds av lämpliga initiativ, även internationella, eftersom e-handel sker på global och inte enbart europeisk nivå. De viktigaste områden där en internationell samordning krävs gäller skatter, ansvarsfrågor, betalningssystem, säkerhet, personlig integritet, samverkbarhet, immateriell äganderätt, offentlig upphandling, kontraktslagstiftning, reglerade yrken, affärskommunikation, elektronisk validering/digitala signaturer samt innehållsfiltrerings- och mätningsteknik. Det är även viktigt att på internationell nivå klargöra respektive ansvarsområden för de olika internationella organen på området elektronisk handel.
För att kunna agera enstämmigt på internationell nivå måste EU dock först utveckla ett europeiskt ramverk. Det är emellertid viktigt att de europeiska lösningar som tas fram är internationellt godtagbara. Med tanke på den snabba utvecklingen på detta område är det viktigt att först finna lösningar på europeisk nivå, eftersom detta i allmänhet kan ske snabbare än att komma fram till internationella lösningar.
5.3. Den inre marknadens rättsliga ram för elektronisk handel
Såsom nämnts ovan är samordning på EU-nivå nödvändig för att undvika fragmentering av den inre marknaden och för att upprätta ett lämpligt europeiskt regelverk liksom en gemensam och stark förhandlingsposition. Kommissionen bör lägga fram ett förslag till åtgärdspunkter för de rättsliga frågor som måste lösas avseende elektronisk handel, såsom ansvarsfrågor, definition av etableringsplats för tjänsteleverantörer i online-miljön, affärskommunikation, reglerade yrken, patent, varumärken och domännamn, för att klarlägga regelverket för dessa frågor och trygga rättigheterna för användare av elektronisk handel.
Teknisk anpassning
Den nuvarande trenden är att teknikerna inom sektorerna telekommunikation, audiovisuella system och informationsteknik blir mer och mer kompatibla och samverkbara. Genom denna process kan flera medier, som tidigare var avsedda för en specifik hårdvara, nu användas för ett flertal tekniska plattformar. Denna tekniska anpassning är av avgörande betydelse för utvecklingen av elektronisk handel. De beslut som fattas på detta område är därför mycket viktiga.
Det pågår även ett samgående på ett annat plan eftersom e-handel har en stor sammanhållande möjlighet. Ett företags geografiska placering är inte lika viktigt och landsbygdsområden och avsides belägna regioner bör kunna konkurrera på samma villkor. Problem med överbefolkning i storstäderna kan även minska. Den infrastrukturanpassning som behöver göras för elektronisk handel inom EU varierar avsevärt mellan länder och regioner. För att säkerställa tillgång till e-handel överallt krävs stödprogram och medel. Att inbegripa dessa frågor inom ramen för strukturfonderna kan vara en annan möjlighet.
Konkurrens
En öppen konkurrenspolitik för tillhandahållande av resurser, produkter och tjänster måste garanteras. Konkurrenssituationen och hinder för att komma in på marknaden bör utredas. Det är viktigt att hindren för tillgång till denna nya marknad hålls låga, eftersom den har stora möjligheter till ökad effektivitet. Internationellt samarbete vad gäller konkurrensfrågor är grundläggande liksom att reagera snabbt på förändrade förhållanden.
Säkerhet, personlig integritet och betalningssystem är frågor som hör hit, eftersom de gäller olaglig tillgång till konfidentiell data som ger möjlighet till brottslighet och bedrägeri. Anonymitetsfrågan måste även lösas i samband med tryggad personlig integritet. Ett regelverk på området skydd av privatliv och personliga uppgifter utgör EU:s direktiv 95/46/EG om datasäkerhet, som kommer att vara fullständigt infört i lagstiftningen i oktober 1998. Genomförandet av detta direktiv måste emellertid följas mycket noga för att inte onödiga hinder skall skapas och för att säkerställa en flexibel lösning, eftersom våra huvudhandelspartner ser direktivet som ett handelshinder. Direktivet behövs dock fortfarande för att konsumenterna skall ha förtroende för den nya tekniken.
Den effektivaste kända metoden för att skydda användare mot brottslighet i online-system är stark krypteringsteknik. Tillgång till denna typ av teknik skall därför säkerställas för företag och medborgare och begränsning av kryptering undvikas. I Bonnregeringens deklaration (6-8 juli 1997) erkänns betydelsen av tillgången till stark kryptering för e-handel. Den nuvarande EU-lagstiftningen (artikel 19 i förordningen om varor med dubbla användningsområden) enligt vilken medlemsstaterna åläggs att reglera handeln med krypteringsprodukter inom gemenskapen är inte förenlig med en väl fungerande inre marknad och bör därför ändras. Man bör även arbeta för att EU och dess medlemsstater inför en adekvat och omfattande industripolitik för krypteringsprodukter och krypteringstjänster och även engagerar medlemsstaterna i en politisk diskussion för att uppnå en balans mellan nationella och gemensamma intressen i fråga om krypteringsteknik.
Digitala signaturer och certifikat behövs för att skapa förtroende hos användarna. Föredraganden är positiv till att tillämpa den inre marknadens principer vid reglering av digitala signaturer för att upprätta minimikrav på gemenskapsnivå och säkra deras fria spridning. Detta skulle kunna genomföras genom ett transnationellt juridiskt erkännande av digitala signaturer, helst på grundval av kontroll i ursprungslandet och ömsesidigt erkännande eller om nödvändigt genom en EUharmonisering. Standardisering har en viktig roll att spela i detta sammanhang för att underlätta ömsesidigt erkännande av digitala signaturer. Emedan digitala signaturer kommer att användas överallt i samhället, bör man uppmärksamma problemet med att i detta sammanhang skydda medborgarna. Enskilda personers rätt att vara anonyma bör respekteras och inte begränsas i onödan.
Betalningssystem
Utvecklingen och användningen av s.k. smarta kort och elektroniska pengar kommer att göra betalning via Internet lätt och säkert och bygga upp det nödvändiga förtroendet bland användare. En annan fråga som måste lösas är vem som skall ha tillstånd att utfärda elektroniska pengar - enbart banker eller även andra institutioner och hur dessa skall övervakas. EU-direktiv om distansförsäljning av finansiella tjänster och elektroniska betalningar håller på att utarbetas.
Kontraktslagstiftning
Slutande av kontrakt på elektronisk väg i en gränsöverskridande och datanätbaserad miljö för med sig många stora problem som måste lösas för att underlätta elektroniska affärstransaktioner över gränser. Exempelvis kan fastställandet av var och när ett elektroniskt kontrakt har slutits och vilket lands lagstiftning som skall gälla bedömas olika av medlemsstaterna. Dessa frågor, som går utöver det lagliga erkännandet av digitala signaturer, bör klargöras för att underlätta bruket av elektroniska kontrakt inom EU.
Definition av etableringsplats för informationssamhällets tjänsteleverantörer
Detta är en avgörande fråga för att den inre marknaden skall fungera och i synnerhet för tillämpningen av principen om ursprungsland. För att garantera både tillsyn i fråga om tjänster av den medlemsstat som är bäst lämpad för att göra detta effektivt och fri tillgång till tjänster på den inre marknaden måste klargöras hur begreppet etableringsplats skall tillämpas i en online-miljö. Detta skall gagna både konsumenter och företag.
Immateriell äganderätt bör skyddas genom anpassade upphovsrättsregler. Dessa regler bör kunna genomdrivas och balansera upphovsrättsinnehavarnas och användarnas intressen, definiera undantag för skälig och icke kommersiell kopiering och ge allmänheten tillgång till upphovsrättsskyddat material genom system liknande offentliga bibliotek. Kommissionen antog nyligen ett förslag till direktiv om upphovsrätt där man fastslår svårigheten med att hantera immateriella upphovsrätter i elektroniska system. För tillfället skiljer sig åsikterna hos de berörda sektorerna.
Utövande av reglerade yrken
Vissa aspekter på reglerade yrken (advokater, revisorer, doktorer m.m.) i en datanätmiljö måste utredas för att underlätta tillhandahållandet av några av dessa tjänster, såsom juridisk rådgivning över nätet. Detta kommer framförallt att gynna konsumenter som bor i små samhällen eller i avlägsna regioner.
Affärskommunikation (reklam, sponsorskap, säljfrämjande åtgärder, m.m.)
På detta område finns ett antal frågor som måste klarläggas för en online-miljö. Exempelvis, hur skall en kommersiell webbplats uppfattas - gäller den reklam, direkt marknadsföring eller enbart ett affärsfönster? På basis av undersökningar som redan gjorts på detta område (Kommissionens grönbok om affärskommunikation och parlamentets resolution om detta (A4-0219/97)) bör dessa frågor tas upp inom ramen för kommissionens förestående meddelande i denna fråga.
Ansvar
Ansvarsfrågan tas ofta upp i samband med upphovsrätt. Det finns dock inga tvivel om att detta är ett övergripande problem. Frågan om Internetleverantörers ansvar kan gälla otaliga områden - upphovsrätt, varumärken, vilseledande reklam, skydd av personuppgifter, produktansvar, obscent innehåll, hatskrifter, m.m. Kommissionen avser att behandla denna fråga inom ramen för ett direktiv - på gemenskapsnivå och på ett övergripande sätt. Detta förväntas ske i kommissionens arbetsprogram 1998 (i ett direktiv som behandlar e-handel och andra tjänster för informationssamhället).
Brottslighet och bedrägeri
Såsom hävdas ovan måste brott i den digitala världen huvudsakligen bekämpas med hjälp av säker teknik som kryptering, men ansvar, brott och påföljder måste även definieras. Frågor om registrering, jurisdiktion, kontraktslagstiftning, reklam, m.m. måste lösas. På internationell nivå måste polis- och rättssamarbetet förbättras. Ett internationellt system för elektroniskt skiljedomsförfarande vore även högst önskvärt för att hjälpa till att lösa tvister. Spridning av information om bedrägliga affärsmetoder bör även uppmuntras, eftersom det är ett mycket effektivt sätt att skydda konsumenter mot sådana metoder.
Skatter och tariffer
Föredraganden anser att inga nya skatter bör införas för elektronisk handel och att en s.k. “bit-skatt“, som skulle påverka den elektroniska handeln negativt och kunna medföra en dubbelbeskattning, måste undvikas. Skattefrågor bör behandlas på ett internationellt plan och neutrala skattesystem bör eftersträvas. Vidare bör betungande skattereglering undvikas.
Metoder för att anpassa mervärdesskatten till den elektroniska handelns specifika karaktär bör undersökas och genomföras för att säkerställa lika beskattning av alla tjänster som utnyttjas inom gemenskapen och praktiska metoder bör utvecklas så att kostnaderna för kontroll av efterlevnad av bestämmelser hålls på lägsta möjliga nivå. Man måste även klart fastställa huruvida beskattningen skall ske i ursprungslandet eller i mottagarlandet. Angående direkt beskattning bör man utreda frågor som efterlevnad, inkomstkälla (royalty eller inte), hemvist eller säte, regler för ursprungskällor och begreppet “permanent etableringsplats“.
Vad gäller tariffer kommer USA att i WTO och andra forum förespråka att Internet bör förklaras som en tariff-fri zon för leverans av produkter eller tjänster. Ett område som man visar särskilt intresse för är innehållsfrågan. Föredragande skulle vilja understryka vikten av att säkerställa en tariff-fri miljö för elektronisk handel på internationell nivå.
5.4. Infrastruktur
Flaskhalsar
Investeringar i infrastruktur behövs snarast men inte till en kostnad av ökade priser. Priserna bör följa den nuvarande trenden för att göra konkurrens med USA möjlig. Industrivärlden och statsmakterna bör samarbeta och konkurrerande infrastrukturer bör tillåtas.
Liberalisering av telekommunikation
Liberaliseringen på telekommunikationsområdet, som skall vara genomförd den 1 januari 1998, är avgörande för att den ekonomiska handeln skall kunna utvecklas. Denna liberalisering kommer att öka konkurrensmöjligheterna på detta område och därmed ge lägre priser. Detta är viktigt eftersom prisnivån nu är högre i Europa än i USA, vår största konkurrent inom e-handeln. Kommissionen måste se till att konkurrenslagstiftning tillämpas i medlemsstaterna och att tidtabellerna för liberaliseringsprocessen följs.
Kompatibilitet
Systemkompatibilitet krävs för att transaktioner mellan olika marknadsaktörer skall fungera och för att uppnå de fulla fördelarna med e-handel men standarder bör inte skapa hinder för utveckling av infrastrukturer eller för nya leverantörers tillträde till marknaden. Standardiseringsprocessen, som skall leda till ökad kompatibilitet mellan systemen, måste vara marknadsstyrd. Standarder bör vara teknikoberoende och inte gynna en specifik lösning. Det europeiska standardiseringssystemet behöver bli effektivare och integreras i det internationella systemet. Standarder behövs på områden som förvaltning, dataskydd, digitala signaturer - för att nämna några.
“Nästa generations Internetinitiativ“
USA har redan utarbetat en handlingsplan och anslagit 100 miljoner USD för utveckling av nya infrastrukturer för att kunna ta hand om alla användare och tekniska krav i framtiden och för att kunna erbjuda snabbare och tillförlitligare tjänster. EU får inte hamna på efterkälken och bör därför lansera liknande program. Man kan inte vänta på marknadsutvecklingen, eftersom detta arbete kräver långsiktiga investeringar med hög risk och bör baseras på partnerskap mellan forskare, regeringar och industrivärlden samt andra länder, speciellt USA.
9 december 1997
YTTRANDE
(artikel 147 i arbetsordningen)
till utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik
om kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén om ett europeiskt initiativ inom elektronisk handel (KOM(97)0157 - C4-0297/97)(betänkande av Erika Mann)
Utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi
Föredragande: Franco Malerba
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 2 juli 1997 utsåg utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi Malerba till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 29 oktober och den 8-9 december 1997 behandlade utskottet förslaget till yttrande.
Vid det sista sammanträdet antog utskottet enhälligt nedanstående slutsatser.
Följande var närvarande vid omröstningen: Scapagnini (ordförande), Quisthoudt-Rowohl och Lange (vice ordförande), Malerba (föredragande), Bloch von Blottnitz, Chichester, Estevan Bolea, García Arias (suppleant för Adam), de Gaulle, Heinisch (suppleant för Ferber), Holm (suppleant för Ahern), Izquierdo Collado (suppleant för Desama), McNally, Marset Campos, Matikainen-Kallström, Mombaur, Plooij-van Gorsel, Tannert, W.G. van Velzen och West.
INLEDNING[1]
Elektronisk handel omspänner många olika typer av elektroniska affärsförbindelser, t.ex. bearbetning och överföring av reklam och produktinformation i form av text, ljud och bild samt tillhandahållande, försäljning och köp av produkter och tjänster. Den omfattar elektronisk handel med materiella varor och tjänster, on-line-leverans av elektroniskt lagrat innehåll, överföring av elektroniska pengar, elektroniska auktioner, elektronisk börshandel, konstruktionsarbete i form av samarbete mellan flera konstruktörer samt direktreklam till konsumenter och eftermarknadsservice.
Elektronisk handel är inte något nytt, under många år har företag utbytt information via olika elektroniska nätverk, men den tillväxt som nyligen skett inom elektronisk handel har främst orsakats av Internets utveckling, särskilt genom den ökade tillgången till webben (www). Till relativt nyligen var elektronisk handel något som bedrevs i slutna nät enbart mellan företag; den håller nu på att utvecklas till ett omfattande globalt nät av kommersiell verksamhet.
Det initiativ från kommissionen som detta yttrande behandlar syftar till att formulera en sammanhängande ram för att ömsesidigt stärka den tekniska, reglerande och stödjande verksamhet som krävs för att underlätta den elektroniska handelns utveckling samtidigt som allmänhetens intressen skyddas. Helt klart finns det också ett behov av att hålla jämna steg med utvecklingen på detta område i USA, som är världsledande inom utvecklingen av elektronisk handel.
Tillämpningar för elektronisk handel
1. Tekniker som underlättar handeln
Enklare produktinformation och affärsdokument kan utbytas elektroniskt. Stora tillverkare, återförsäljare och regeringsdepartement utbyter redan dokument som fakturor, order, inventarielistor och tulldokument via EDI-gränssnitt (Electronic Data Interchange). EDI kan utnyttja befintliga telekommunikationsnät med relativt låg hastighet till ett förhållandevis lågt pris.
Mer komplex produktinformation som designdata och tekniska data är betydligt mer avancerade och är mer än vad EDI klarar. För detta ändamål har ett system som kallas CALS (Continuous Acquisition Life-Cycle Support) utvecklats. Upphovsman är USA:s försvarsdepartement med stöd av USA:s handelsdepartement, och olika varianter av CALS används av de brittiska och franska försvarsministerierna.
Till andra tillämpningar för datautbyte hör CAD (Computer-Aided Design) och CAM (ComputerAided Manufacturing) samt parallellkonstruktion. Dessa tillämpningar gör det möjligt för företag i leveranskedjan att på ett snabbt och enkelt sätt samarbeta i design-, planerings- och produktionsprocesserna, vilket helt klart förkortar den tid det tar att få ut en produkt på marknaden. De innebär också en avsevärd förbättring vad gäller möjligheten att reagera på kundkrav och marknadsvillkor.
2. Affärsverksamhet på Internet
Detta täcker fyra huvudsakliga områden: massdetaljhandel, reklam, företag-till-företagsmarknader samt elektronisk betalning och andra finansiella tjänster. Prognoser för vart och ett av dessa områden varierar från överdrivet optimistiska till överdrivet pessimistiska; det gemensamma är den osäkerhet som kännetecknar dem. Trots detta är den allmänna åsikten att den totala marknaden, som för närvarande uppskattas till ca 1 miljard ecu, kommer att vara värd flera miljarder ecu före år 2000.
Massmarknader
Massmarknadens framtid kännetecknas av osäkerheten vad gäller hur många människor som använder Internet, hur ofta de använder det och vad de använder det till. Med tanke på priset för datorutrustning, kostnaden för lokalsamtal (i Europa; i USA är de gratis) samt kostnaden och svårigheterna med Internetåtkomst kommer det inte som någon överraskning att den största användargruppen för närvarande, särskilt i Europa, är yrkesarbetande ur medelklassen (främst män) och deras tonårsbarn. Detta betyder att de massmarknader som hittills utvecklats har tenderat att koncentreras på denna användargrupps fritidsintressen, som också är något prisokänsliga. Det mest framgångsrika exemplet på "nätmarknadsföring" i USA är abonnemang på sportinformation. Dessutom går många av de uppenbart framgångsrika nischmarknadsförarna faktiskt inte med vinst, utan största delen av intäkterna plöjs direkt in i företaget igen. Ett givet område för massmarknadsföring är dagstidningar, eftersom vanliga tidningar som kräver papper, trycksvärta och tryckpressar är mycket dyrare att producera än elektroniska tidningar, faktum är att elektroniska kopior ändå rutinmässigt produceras innan tryckningen sker.
För att utveckla en verklig massmarknad måste tillgången till Internet bli billigare (vad gäller maskinvaran) och mycket enklare, snabbare och framförallt säkrare. Europa är fortfarande långt ifrån en enhetlig och öppen marknad för konventionell postorderverksamhet, inte minst på grund av de beskattningsproblem som finns. Det är naturligtvis möjligt att utvecklingen av en Internetmassmarknad kan ta sig förbi detta hinder, men frågan om vem som beskattar vem för vad och var kvarstår.
Reklam
En ökning av reklamen är också beroende av större tillgång till Internet och ökad användning av detsamma samt betydligt större möjlighet att identifiera och inrikta sig på de specifika målgrupper som annonsörerna vill nå, något som direkt strider mot användarnas krav på anonymitet och skydd av privatlivet. Det är också nödvändigt med ökade dataöverföringshastigheter till vanliga hushåll, eftersom grafik, och i ännu högre grad rörliga bilder och ljud, är nödvändiga för reklam men också mycket utrymmeskrävande, och vanliga enkla kopparledningar har svårt att erbjuda de överföringshastigheter som krävs. Kommissionens huvudsakliga roll i detta sammanhang torde vara att fortsätta påtryckningarna för sänkta telefontaxor via liberalisering och ökad konkurrens inom telekommunikationssektorn, att uppmuntra utveckling och installation av transeuropeiska fiberoptiska nät, samt att främja säkra system för elektronisk betalning.
Företag-till-företagsmarknader
Detta kan mycket väl bli det viktigaste tillväxtområdet allteftersom företagen byter från den äldre EDI-tekniken till Internetkompatibla, säkra dataöverföringssystem. Om företagen skall våga bedriva sin verksamhet via Internet eller via egna dedicerade, privata intranät måste företagen kunna
- utan tvivel och med absolut säkerhet identifiera det andra företaget/kunden, produkten eller tjänsten samt betalningsmetoden,
- ha totalt förtroende för den maskin- och programvara de använder,
- kunna integrera Internetverksamheten med företagets övriga verksamhet, t.ex. länka leverans av varor med produktions-, inventerings- och lagerhållningsfunktioner.
Inget av detta kommer troligen att överstiga den tekniska kapaciteten hos de företag som väljer detta sätt att arbeta. Kommissionens huvudsakliga roll i Europa torde vara att fungera som allmänt stöd och att harmonisera standarder, eftersom utvecklingen av inkompatibla standarder för dataöverföring och digitala signaturer verkligen skulle sätta en käpp i hjulet för marknadens utveckling.
Elektronisk betalning och e-pengar
Detta ämne behandlas mer ingående i detta utskotts yttrande om ny teknik och pengar (föredragande Alain Pompidou)[2], men några preliminära kommentarer kan vara på sin plats här. Elektroniska pengar, s.k. e-pengar, är förmodligen en nödvändig förutsättning för elektronisk handel, oavsett om betalningen sker med "elektroniska presentkort" med ett visst värde, eller via säkra överföringar av kreditkortsuppgifter. Än så länge har framstegen på detta område varit något stapplande och begränsade. De nationella centralbankerna är naturligtvis nervösa över risken att de kan förlora kontrollen över tillhandahållandet av pengar och över den elektroniska upplösningen av nationella gränser; de konventionella bankerna är osäkra på vad de kan vinna på det hela, och kunderna har hittills inte i någon större utsträckning övertygats om de fördelar e-pengar kan medföra. En virtuell bank har redan gått i konkurs.
En central fråga är naturligtvis säkerheten och dataskyddet. Den 1 februari 1996 tillkännagav MasterCard och Visa, tillsammans med Microsoft, Netscape, IBM och Cybercash, att de planerar att utveckla en enhetlig standard för att skydda betalnings- och kreditkortsverifieringar som görs via Internet. Denna SET-standard (Standard Encryption Technology) kan komma att locka fler aktörer. Vad den däremot inte gör är att lösa konflikten mellan USA:s regering, som kräver tillgång till privata transaktioner med hjälp av en huvudkrypteringsnyckel i syfte att bekämpa bedrägerier, penningtvätt, skatteflykt och andra brott, och tendensen i Europa att betrakta individens privatliv som något orubbligt samtidigt som man inser behovet av att skydda användarna mot databrottslighet via Internet.
Fri handel på Internet: avgifter och skatter
För några månader sedan lade USA:s regering fram ett förslag om en frihandelszon på Internet, med syftet att vidareutveckla den elektroniska handeln. Föredraganden anser att denna idé bör undersökas och experimenteras med, då det främsta målet på detta tidiga stadium av marknadsutvecklingen är att främja den elektroniska handelns tillväxt snarare än att reglera den.
Därför menar föredraganden att europeiska nätverksoperatörer bör spela en aktiv roll i utvecklingen av den elektroniska handeln genom att ta ut lägre avgifter för Internet-anslutningar (särskilt med tanke på att den genomsnittliga uppkopplingstiden är 10 gånger längre än ett telefonsamtal). Fullständig liberalisering av telekommunikationsmarknaden bör inte hindra Europeiska kommissionen från att utöva påtryckningar på nätverksoperatörerna att fastställa fördelaktiga avgifter för interaktiva tjänster.
Utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi föreslår därför att utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik införlivar följande ändringsförslag i sitt förslag till resolution:
Europaparlamentet kräver att Europeiska kommissionens roll i främjandet av informationssamhället och elektronisk handel inte begränsas enbart till stöd för utveckling av infrastrukturer för telekommunikation och definition av marknads- och nätverksåtkomst, utan menar att den också måste bidra till att bredda användarlagren, vilket betyder att stöd måste ges till utveckling av tillämpningar för elektronisk handel såsom tillgång till information, reklam, elektroniska kataloger och programvara som säljs via nätet,
anser att de höga telekommunikationstaxorna i Europa är ett handikapp för den elektroniska handelns utveckling medan däremot minskade kostnader för dessa tjänster är grundläggande för ökad efterfrågan, och ber kommissionen utöva påtryckningar på telenätsoperatörerna så att de erbjuder taxor för Internetåtkomst och nätverkstransaktioner som är lägre än dem för taltelefoni,
anser att Europeiska kommissionen måste utföra ytterligare tekniska och socioekonomiska studier i samarbete med medlemsstaterna för att förstå de europeiska användarnas krav vad gäller integritet och säkerhet, bidra till att det definieras internationella standarder för elektroniska signaturer och krypteringstekniker, säkerställa att internationella bestämmelser och praxis motsvarar specifika europeiska krav, och att säkra den europeiska industrins tillgång till nätverkshanteringstekniker,
bekräftar att det femte ramprogrammet för forskning, under rubriken "Utveckla ett användarvänligt informationssamhälle", också måste omfatta stöd till utveckling av tekniska standarder som är specifika för elektronisk handel (elektroniska signaturer, krypteringstekniker) och för generiska nätverkstekniker som databashantering, sökmotorer för tillgång till stora mängder distribuerad information samt nätverkshantering,
påminner kommissionen om att de nya interaktiva tjänsterna för elektronisk handel ökar efterfrågan på nätverk med högre bandbredd, andra generationens Internet och multimediateknik; hänsyn bör tas till denna utveckling både i femte ramprogrammet för forskning och i TEN-programmet, och såväl satellit- som kabelteknik bör beaktas,
anser att såväl femte ramprogrammet som medlemsstaternas och regionernas forskningsprogram bör omfatta ansträngningar för att öka den tekniska kapaciteten så att kostnaderna kan minskas,
uppmanar kommissionen att försöka förmå informations- och kommunikationsteknikoperatörerna att bedriva en politik med minimipriser för små företag,
anser att Europeiska kommissionen måste stödja arbetet inom ramen för WTO och WIPO, både på teknisk och lagstiftningsmässig nivå, med att definiera och genomdriva realistiska bestämmelser om immateriell äganderätt och tekniker för elektronisk handel med information och produkter,
anser att förslaget från amerikanska myndigheter om en frihandelszon på Internet är vettigt och bör beaktas ytterligare; avråder konsekvent från alla förslag om "bitskatt" på detta tidiga stadium i den elektroniska handelns utveckling,
betonar att Europeiska kommissionen måste bidra till att sprida den tekniska och vetenskapliga kultur som krävs för att skapa en kompetens- och intressebas som kan göra alla EU-medborgare till potentiella användare i informationssamhället och på så vis stimulera efterfrågan på nya tjänster.
23 mars 1998
YTTRANDE
(artikel 147 i arbetsordningen)
till utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik
om kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om ett europeiskt initiativ inom elektronisk handel (KOM(97)0157 - C4-0297/97) (betänkande av Erika Mann)
Utskottet för externa ekonomiska förbindelser
Föredragande: Elly Plooij-van Gorsel
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 27 oktober 1997 utsåg utskottet för externa ekonomiska förbindelser Elly Plooij-van Gorsel till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 24 februari 1998 och den 19 mars 1998 behandlade utskottet förslaget till yttrande.
Vid det sistnämnda sammanträdet antog utskottet enhälligt nedanstående slutsatser.
Följande var närvarande vid omröstningen: Moniz (ordförande för sammanträdet), Kittelmann (vice ordförande), Plooij-van Gorsel (föredragande), Ferrer, Leperre-Verrier (suppleant för Sainjon), Malerba (suppleant för Tajani), Erika Mann, Miranda de Lage, Schwaiger, Seppänen (suppleant för Castellina), Sonneveld (suppleant för Porto) och Van Dam (suppleant för Souchet).
Elektronisk handel är inte ett helt nytt fenomen, eftersom företag har utväxlat affärsdata av flera skäl genom en mängd olika kommunikationsnät. Genom den snabba utbyggnaden av Internet är dock elektronisk handel inte längre begränsad till medelstora och stora företag. Den är praktiskt taget öppen för alla över hela världen. Försäljningen till konsumenter via Internet uppskattades uppgå till 500 till 600 miljoner USD 1996, vilket motsvarar mindre än 0,01 % av den totala världshandeln. Man uppskattar att intäkterna från elektronisk handel på Internet kan komma att öka till 2000 miljarder ecu i hela världen fram till år 2000.
Särskilt beträffande den internationella handeln väcker den elektroniska handelns expansion ett antal komplexa frågor, som i detta yttrande endast kan behandlas översiktligt. Den 4 februari 1998 antog kommissionen ett meddelande om globaliseringen och informationssamhället, behovet av en stärkt internationell samordning[1], i vilket man ställer upp de huvudsakliga problemen inom denna sektor, och vilket vårt utskott måste behandla i ett separat betänkande.
Elektronisk handel innebär affärstransaktioner via telekommunikationsnätet med elektronisk hjälp. En rad problemområden kan identifieras:
- Taxor och avgifter. När ett avtal ingåtts genom "digital handskakning" kan varor och tjänster levereras på traditionellt sätt. Tjänster kan å andra sidan också levereras elektroniskt (detta gäller också tjänster som tidigare levererades som varor, såsom böcker, videokassetter och CD-skivor). I och med detta uppstår problemet med att undvika pålagor med nya avgifter på gränsöverskridande tjänster, vilka skulle hindra utväxling och snedvrida handeln, även om de skulle vara tekniskt genomförbara. EU måste tydligt ta ställning till denna fråga. USA har meddelat att det har för avsikt att inom WTO arbeta för att Internet skall bli ett "frihandelsområde". I sitt gemensamma uttalande om elektronisk handel vid toppmötet mellan EU och USA den 5 december åtar sig EU och USA att så snart som möjligt arbeta mot global förståelse om att
• inga ytterligare importtullar skall läggas på varor då de beställs elektroniskt och levereras fysiskt på grund av att handeln sker på elektronisk väg,
• det i alla andra fall som hänför sig till elektronisk handel inte heller i fortsättningen skall finnas några importtullar.
- Beskattning. Ojämlik behandling av traditionella överföringar (med skatt) och onlineöverföringar (utan skatt eller med dubbel skatt) skulle medföra snedvridning av konkurrensen förorsakad av skatter. Idén med "skatteneutralitet" för elektronisk handel har brett stöd, särskilt inom OECD:s kommitté för skattefrågor. Det är dock tydligt att det behövs en global förståelse om beskattning av elektroniska tjänster inom världshandelsorganisationen (WTO) och GATS.
- Offentlig upphandling. Att skapa en harmoniserad databas som gör det möjligt att få tillgång till information på lika villkor, eller åtminstone ett enhetligt hjälpmedel för sökning, skulle i hög grad underlätta för företagen att konkurrera på världsmarknaden vid upphandling. Världshandelsorganisationen kan i hög grad bidra till detta genom översyn av avtalet om offentlig upphandling.
- GATS. De kommande GATS-förhandlingarna om fortsatt liberalisering av tjänster kommer också att påverka tjänster som tillhandahålls elektroniskt. GATS-bilagan om telekommunikationsgarantier garanterar att då en medlem av världshandelsorganisationen har särskild tillgång till marknaden och nationella åtaganden för en viss tjänstesektor eller underleverantörssektor, gäller sådana åtaganden också de tjänster som levereras i elektronisk form.
Ett särskilt multilateralt initiativ skulle behövas beträffande problemområden såsom dataskydd.
TRIPS
Fördragen om upphovsrätt och närstående rättigheter som antagits av WIPO (World Intellectual Property Organization, FN:s fackorgan för immaterialrättsliga frågor) måste inom en snar framtid införlivas i TRIPS-avtalet. Översynen av TRIPS bör medföra en ingående diskussion om frågorna beträffande elektronisk handel.
En rad mycket viktiga och känsliga ämnen, som är avgörande på EU-marknaden, bör ses ur internationell synvinkel, nämligen följande:
- personlig integritet och skydd av personliga data- kryptering
- digitala signaturer- immaterialrätt- domännamn på Internet- elektroniska betalningssystem- illegalt och skadligt innehåll.
Rent allmänt gäller att ju tidigare EU internt upprättar gemensamma principer och driftskompatibla system och kommer fram till en gemensam ståndpunkt i ovan nämnda frågor, desto större inflytande kommer EU att ha på de världsomspännande bestämmelser som måste utarbetas i lämpliga multinationella forum. Samordning och multilaterala åtgärder hämmas dock av det stora antal organisationer som är inblandade (WTO, OECD, WIPO, UNCITRAL och standardiseringsorgan). Utvecklingsländerna bör lämpligen vara inblandade i processen.
Kommissionen håller för närvarande på att utvärdera möjligheten att ta initiativ till en process som skall leda till ett internationellt avtal om globala kommunikationer.
Meddelandet som kommissionen antog den 4 februari 1998[2] innehåller en undersökning av denna metod, som dock inom en snar framtid behöver diskuteras mer ingående.
Slutsatser
Utskottet för externa ekonomiska förbindelser
anser att internationell elektronisk handel bör vara fri från nya tullar och avgifter,
kräver beträffande beskattning att principen om skatteneutralitet och ickediskriminering mellan traditionell och elektronisk leverans av tjänster skall gälla för att undvika snedvridning av handeln,
påpekar att driftskompatibilitet är en nödvändig faktor för att underlätta internationell elektronisk handel,
anser att det med tanke på skyddet av den personliga integriteten också måste vara möjligt att göra betalningar via Internet anonymt, d.v.s. utan att betalarens identitet registreras,
anser att det endast är genom att upprätta interna effektiva bestämmelser för områden som personlig integritet och skydd av personliga data, kryptering, digitala signaturer, elektroniska betalningssystem, illegalt och skadligt innehåll m.m. som EU kommer att befinna sig i en gynnsam och stark position för att kunna påverka de multilaterala förhandlingarna,
anser också att ett särskilt initiativ om ett internationellt avtal om globala kommunikationer kan behövas med tanke på att den globala dimensionen är av avgörande betydelse för elektronisk handel och att den splittrade kompetensen på multilateral nivå hämmar den elektroniska handelns tillväxt; noterar det meddelande som antogs av kommissionen den 4 februari 1998 om globaliseringen och informationssamhället, behovet av stärkt internationell samordning,
anser att den världsomspännande expansionen av den elektroniska handeln i huvudsak skall ledas av marknaden, medan regeringarnas roll är att ge en klar, konkurrensfrämjande, konsekvent och förutsebar rättslig ram som inte hämmar privata initiativ och industriell självreglering samtidigt som den säkerställer att mål av offentligt intresse skyddas på lämpligt sätt,
fäster särskild uppmärksamhet vid betydelsen av en sådan rättslig ram för små och medelstora företag då den stimulerar dessa företags ekonomiska tillväxt och ökning av antalet arbetstillfällen,
stöder i huvudsak de riktlinjer som drogs upp i EU:s och USA:s gemensamma uttalande om elektronisk handel vid toppmötet mellan EU och USA den 5 december 1997.
YTTRANDE
(artikel 147 i arbetsordningen)
till utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik
om kommissionens meddelandet till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om ett europeiskt initiativ inom elektronisk handel(KOM(97)0157 - C4-0297/97) (betänkande av Erika Mann)
Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd
Skrivelse från utskottets ordförande Ken Collins till Karl von Wogau, ordförande i utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik
Bryssel den 22 januari 1998
Vid utskottssammanträdet den 21 januari 1998 behandlade utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd detta ärende.
Vid det sistnämnda sammanträdet antog utskottet enhälligt nedanstående slutsatser[1].
Kommissionens meddelande
Syftet med kommissionens meddelande är att stimulera en kraftig tillväxt av elektronisk handel i Europa. Genom att bygga på kommissionens hittillsvarande arbete ger det en sammanhängande politisk ram för framtida gemenskapsåtgärder och syftar till att upprätta en gemensam europeisk ståndpunkt i internationella förhandlingar.
Meddelandet är uppdelat i fyra huvudsakliga kapitel. Det första kapitlet, "Den elektroniska handelsrevolutionen", beskriver bakgrunden till utvecklingen av elektronisk handel, dess olika tillämpningar och möjligheter för Europa jämfört med de största konkurrenterna. Kapitlet beskriver också vilka åtgärder som vidtagits för att bekämpa databrottslighet.
Det andra kapitlet, "Att trygga tillgången till världsmarknaden: infrastruktur, teknik och tjänster", bedömer att EU:s åtgärdspaket för att liberalisera telemarknaden kommer att leda till en lägre och flexiblare prissättning av IT-produkter. Andra internationella avtal kommer också att bidra till lägre transaktionskostnader. Andra stora utmaningar för Europa består i att råda bot på flaskhalsar i fråga om kapacitet, att tillhandahålla infrastruktur med stor bandbredd och att säkerställa driftskompatibilitet i elektronisk handel.
Det tredje kapitlet, "Att skapa en gynnsam rättslig miljö", preciserar två kompletterande mål för EU:s rättsliga ram för att främja elektronisk handel: skapa tillit och förtroende samt garantera fullständig tillgång till den inre marknaden. Enligt kommissionen kan dessa mål uppnås genom att ta itu med frågor som framförhandling av kontrakt på distans, säker digital betalning, säkerställande av datasäkerhet och skydd av privatlivet, skydd av immaterialrätt och säkerställande av ett tydligt och neutralt skatteklimat.
När det gäller elektronisk betalning har kommissionen nyligen offentliggjort en uppdaterad version[2] av 1988 års rekommendation[3] om betalningssystem, särskilt förhållandet mellan kortinnehavare och kortutställare. Den nya rekommendationen innehåller en klausul som säger att om rekommendationen inte har genomförts på ett tillfredsställande sätt före utgången av 1998 kommer kommissionen att komma med förslag om ett direktiv på detta område.
I det fjärde kapitlet, "Att främja ett gynnsamt affärsklimat", analyserar kommissionen metoder för att elektronisk handel skall nå en vitt spridd användning av konsumenter, företag och offentlig förvaltning genom förbättrad konsumentupplysning, pilotprogram för små och medelstora företag, relevanta FoU-program och genom benchmarkinginitiativ riktade mot offentlig förvaltning.
Meddelandet omfattar också en vägledande tidtabell för kommissionens pågående initiativ på området elektronisk handel.
Slutsatser
Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd:
anser att den snabba tillväxten av elektronisk handel kan förstärka konsumentens valmöjlighet och sålunda effektivisera marknaden,
delar kommissionens syn att för att öka konsumentens förtroende och vilja att fullt ut utnyttja den elektroniska handelns möjligheter måste tydliga, följdriktiga och entydiga regler styra förhållandet mellan konsument och leverantör på sådana områden som betalningssäkerhet, möjlighet att få ersättning och skydd av privatlivet,
anser att det för ett framgångsrikt genomförande av elektronisk handel krävs gemensamma öppna och överskådliga normer på internationell nivå och att konsumenterna bör vara delaktiga i arbetet att upprätta dessa normer,
noterar att 1998 års rekommendation om elektroniska betalningssystem, särskilt förhållandet mellan kortinnehavaren och kortutställaren, endast i liten grad efterlevs[4],
beklagar därför att kommissionen då den såg över ovan nämnda rekommendation inte tog tillvara möjligheten att utvärdera rekommendationens effektivitet på området i jämförelse med andra möjliga instrument, som till exempel bindande åtgärder,
betonar att elektroniska konsumenter har rätt att förvänta sig samma informationsnivå och möjlighet att få gottgörelse som andra konsumenter, särskilt i fråga om leveranser av immateriella varor (finansiella tjänster, datormjukvaror),
anser att upplysning om var den elektroniska varuleverantören är lokaliserad och vilken nationell lagstiftning som gäller för kontrakt bör finnas tillgänglig för konsumenten,
uppmanar kommissionen att undersöka konsumenternas möjlighet att få gottgörelse i den elektroniska miljön och möjligheten att upprätta gränsöverskridande system för gottgörelse,
välkomnar kommissionens kommande förslag till direktiv om försäljning på distans av finansiella tjänster som ett värdefullt medel att upprätta klara bestämmelser för elektronisk handel.
(Avslutningsfras och underskrift)
- [1] () Följande deltog i omröstningen: Collins (ordförande och föredragande), Dybkjær och Lannoye (vice ordförande), Apolinário, Bébéar, Blokland, Bowe, Correia (suppleant för Díez de Rivera Icaza), Eisma, Flemming, Florenz, Gebhardt (suppleant för Graenitz), Grossetête, Hulthén, K. Jensen, Kuhn, Lange (suppleant för Kokkola), Lehne (suppleant för Burtone), Lienemann, Olsson, Oomen-Ruijten, Pollack, Schnellhardt, Sornosa Martínez (suppleant för Bertinotti), Tamino, Trakatellis, White, Whitehead och Wieland (suppleant för Campoy Zueco).
- [2] () Rekommendation 97/489/EEG, EGT L 208, 2.8.1997, s. 52.
- [3] () Rekommendation 88/590/EEG, EGT L 317, 24.11.1988, s. 55.
- [4] () Se International Consumer Policy Bureau (kontoret för internationell konsumentpolitik), "Payment cards and conditions, a survey of the implementation of recommendation 88/590/EEC om payment systems" (betalkort och villkor, en studie över genomförandet av rekommendation 88/590/EEG om betalningssystem), 1994.