BETÄNKANDE om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 88/609/EEG om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar (KOM(1998)0415 - C4-0591/98 - 98/0225(SYN))

18 mars 1999

Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd
Föredragande: Ria G.H.C. Oomen-Ruijten

I en skrivelse av den 28 oktober 1998 begärde rådet i enlighet med artikel 189c och artikel 130s.1 i EG-fördraget att parlamentet skulle yttra sig över förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 88/609/EEG om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar.

Vid plenarsammanträdet den 4 november 1998 tillkännagav parlamentets ordförande att han hänvisat detta förslag till utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd som utsetts till ansvarigt utskott och utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi som utsetts till rådgivande utskott.

Vid utskottssammanträdet den 21 juli 1998 hade utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd utsett Ria G.H.C. Oomen-Ruijten till föredragande.

Vid utskottssammanträdena den 1 februari och den 17 mars 1999 behandlade utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd kommissionens förslag och förslaget till betänkande.

Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet förslaget till lagstiftningsresolution med 26 röster för, 3 röster mot och 1 nedlagd röst.

Följande deltog i omröstningen: Kenneth Collins (ordförande), Lannoye (vice ordförande), Oomen-Ruijten (föredragande), d'Aboville, Blokland, Bowe, Cabrol, Campos, Damiao (suppleant för Kokkola), Eisma, Estevan Bolea (suppleant för Bébéar), Flemming, Graenitz, Hulthén, Jackson, Kirsten Jensen, Kestelijn-Sierens (suppleant för Olsson), Kuhn, Marinucci, McKenna, Myller (suppleant för Lienemann), Needle, Pollack, van Putten, Roth-Behrendt, Schleicher, Tamino, Valverde López, Virgin och White.

Yttrandet från utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi bifogas detta betänkande.

Betänkandet ingavs den 18 mars 1999.

Fristen för ändringsförslag till detta betänkande kommer att anges i förslaget till föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken det skall behandlas.

A. FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT - FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 88/609/EEG om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar (KOM(1998)0415 - C4-0591/98 - 98/0225(SYN))

Förslaget godkänns med följande ändringar:

Kommissionens förslag [1] Parlamentets ändringsförslag

(Ändringsförslag 1)

Skäl 3

3. Kommissionen har offentliggjort ett meddelande om en gemensam strategi för att motverka försurning i gemenskapen (36). En översyn av direktiv 88/609/EEG utpekades som en viktig del av denna strategi.	3. Kommissionen har offentliggjort ett meddelande om en gemensam strategi för att motverka försurning i gemenskapen (36). En översyn av direktiv 88/609/EEG utpekades som en viktig del av denna strategi med syfte att på lång sikt minska utsläppen av svaveldioxid (SO2) och kväveoxider (NOx) så att avlagringarna och halterna kommer ned i nivåer under de kritiska belastningsgränserna.
(36) KOM(97)0088.	(36) KOM(97)0088.

(Ändringsförslag 2)

Skäl 4a (nytt)

4a. I bilaga V till Osloprotokollet från 1994 till Genèvekonventionen från 1979 om långväga gränsöverskridande luftföroreningar anges gränsvärden för svavelutsläpp och svavelhalter.

(Ändringsförslag 3)

Skäl 14a (nytt)

14a. Kommissionen har uppmanats att före slutet av år 2000 lägga fram särskilda förslag om ekonomiska instrument för hela EU med syfte att minska utsläppen av svaveldioxid (SO2) och kväveoxider (NOx) på det mest kostnadseffektiva sättet. De skatter och avgifter som föreslås skall vara minimikrav och medlemsstaterna skall ha full frihet att fastställa högre skatter och avgifter om de så önskar.

(Ändringsförslag 4)

ARTIKEL 1.1 c

Artikel 2.7 (direktiv 88/609/EEG)

c) Punkt 7 skall ändras på följande sätt:	c) Punkt 7 skall ändras på följande sätt:
i) Följande strecksatser skall läggas till i tredje stycket:
"- tekniska apparater som används för framdrivning av fordon, fartyg eller luftfartyg,
- gasturbiner som används på offshore-plattformar."
ii) I det fjärde stycket skall orden "eller gasturbiner" och "oavsett bränsletyp" utgå.	i) I det fjärde stycket skall orden "eller gasturbiner" och "oavsett bränsletyp" utgå.

(Ändringsförslag 5)

ARTIKEL 1.3

Artikel 4.2 (direktiv 88/609/EEG)

3. Artikel 4.2 skall utgå.

3. Före den 1 juli 2007 och mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och miljöskyddskraven skall kommissionen lägga fram förslag till ändringar av de gällande gränsvärdena.

(Ändringsförslag 6)

Artikel 5.3 (direktiv 88/609/EEG)

3. Till och med den 31 december 1999 får Spanien meddela tillstånd för nya kraftverk som har en tillförd effekt på 500 MW eller mer och som använder inhemskt eller importerat fast bränsle. Dessa anläggningar skall tas i bruk före utgången av år 2005 och uppfylla följande krav:	(utgår)
- I fråga om importerade fasta bränslen, ett gränsvärde för utsläpp av svaveldioxid på 800 mg/Nm³.
- I fråga om inhemska fasta bränslen, en avsvavlingsgrad på minst 60 %.
Tillstånd får meddelas om den sammanlagda effekten enligt tillstånden för dessa anläggningar inte överstiger:
- I fråga om anläggningar som använder inhemska fasta bränslen, 2 000 MWe.
- I fråga om anläggningar som använder importerade fasta bränslen, antingen 7 500 MWe eller 50 % av all ny kapacitet hos samtliga sådana anläggningar som använder fasta bränslen och som erhållit tillstånd fram till och med den 31 december 1999, varvid det lägsta värdet skall gälla.

(Ändringsförslag 7)

BILAGA, PUNKT 1

GRÄNSVÄRDEN FÖR UTSLÄPP AV SO2 FRÅN NYA ANLÄGGNINGAR

Fasta bränslen

Bilaga III (direktiv 88/609/EEG)

1. Följande skall läggas till i bilaga III: "Gränsvärden för utsläpp av SO2, uttryckta i mg/Nm³ (O2-innehåll 6 %), som skall gälla för anläggningar för vilka tillstånd utfärdas den 1 januari år 2000 eller senare Typ av bränsle 50 till 100 MWth 100 till 300 MWth > 300 MWth Biomassa 200 200 200 Övriga fasta bränslen 850 850 till 200 (linjär minskning) 200

1. Följande skall läggas till i bilaga III: "Gränsvärden för utsläpp av SO2, uttryckta i mg/Nm³ (O2-innehåll 6 %), som skall gälla för anläggningar för vilka tillstånd utfärdas den 1 januari år 2000 eller senare Typ av bränsle 50 till 100 MWth 100 till 300 MWth > 300 MWth Biomassa 200 150 100 Övriga fasta bränslen 200 200 200

(Ändringsförslag 8)

Bilaga IIIa (ny) (direktiv 88/609/EEG)

GRÄNSVÄRDEN FÖR UTSLÄPP AV SO2 FRÅN NYA ANLÄGGNINGAR

Fasta bränslen

Följande skall läggas till i bilaga III: "Gränsvärden för utsläpp av SO2, uttryckta i mg/Nm³ (O2-innehåll 6 %), som skall börja gälla senast den 1 januari 2005 för anläggningar för vilka tillstånd utfärdats före den 1 januari år 2000. 50 till 100 MWth 100 till 300 MWth > 300 MWth 900 900 till 300 (linjär minskning) 300

(Ändringsförslag 9)

BILAGA, PUNKT 2

GRÄNSVÄRDEN FÖR UTSLÄPP AV SO2 FRÅN NYA ANLÄGGNINGAR

Flytande bränslen

Bilaga IV (direktiv 88/609/EEG)

Följande skall läggas till i bilaga IV: "Gränsvärden för utsläpp av SO2, uttryckta i mg/Nm³ (O2-innehåll 3 %), som skall gälla för anläggningar för vilka tillstånd utfärdas den 1 januariår 2000 eller senare 50 till 100 MWth 100 till 300 MWth > 300 MWth 850 850 till 200(linjär minskning) 200

Följande skall läggas till i bilaga IV: "Gränsvärden för utsläpp av SO2, uttryckta i mg/Nm³ (O2-innehåll 3 %), som skall gälla för anläggningar för vilka tillstånd utfärdas den 1 januari år 2000 eller senare 50 till 100 MWth 100 till 300 MWth > 300 MWth 200 200 200

(Ändringsförslag 10)

Bilaga IVa (ny) (direktiv 88/609/EEG)

GRÄNSVÄRDEN FÖR UTSLÄPP AV SO2 FRÅN NYA ANLÄGGNINGAR

Flytande bränslen

Följande skall läggas till i bilaga IV: "Gränsvärden för utsläpp av SO2, uttryckta i mg/Nm³ (O2-innehåll 6 %), som skall börja gälla senast den 1 januari 2005 för anläggningar för vilka tillstånd utfärdats före den 1 januari år 2000. 50 till 100 MWth 100 till 500 MWth > 500 MWth 900 900 till 300 (linjär minskning) 300

(Ändringsförslag 11)

BILAGA, PUNKT 3

GRÄNSVÄRDEN FÖR UTSLÄPP AV SO2 FRÅN NYA ANLÄGGNINGAR

Gasformiga bränslen

Bilaga V (direktiv 88/609/EEG)

Följande skall läggas till i bilaga V: "Gränsvärden för utsläpp av SO2, uttryckta i mg/Nm³ (O2-innehåll 3 %), som skall gälla för anläggningar för vilka tillstånd utfärdas den 1 januari år 2000 eller senare Gasformiga bränslen i allmänhet 35 Flytande gas 5 Gaser med lågt värmevärde från koksugnar 400 Gaser med lågt värmevärde från masugnar 200

Följande skall läggas till i bilaga V: "Gränsvärden för utsläpp av SO2, uttryckta i mg/Nm³ (O2-innehåll 3 %), som skall gälla för anläggningar för vilka tillstånd utfärdas den 1 januari år 2000 eller senare Gasformiga bränslen i allmänhet 10 Flytande gas 5 Gaser med lågt värmevärde från koksugnar 400 Gaser med lågt värmevärde från masugnar 200

(Ändringsförslag 12)

Bilaga Va (ny) (direktiv 88/609/EEG)

GRÄNSVÄRDEN FÖR UTSLÄPP AV SO2 FRÅN NYA ANLÄGGNINGAR

Gasformiga bränslen

Följande skall läggas till i bilaga V: "Gränsvärden för utsläpp av SO2 som skall börja gälla senast den 1 januari 2005 för anläggningar för vilka tillstånd utfärdats före den 1 januari år 2000. Typ av bränsle Gränsvärden (mg/Nm3) Gasformiga bränslen i allmänhet 35 Flytande gas 5 Gaser med lågt värmevärde från koksugnar och masugnar 600

(Ändringsförslag 13)

BILAGA, PUNKT 4

GRÄNSVÄRDEN FÖR UTSLÄPP AV NOx FRÅN NYA ANLÄGGNINGAR

Gasformiga bränslen

Bilaga VI (direktiv 88/609/EEG)

Gränsvärden för utsläpp av NOx, uttryckta i mg/Nm³ (O2-innehåll 3 %), som skall gälla för nya anläggningar (med undantag för gasturbiner) för vilka tillstånd utfärdas den 1 januari år 2000 eller senare 50 till 300 MWth > 300 MWth Naturgas (Anm. 1) 150 100 Andra gaser 200 200 Anm. 1: Med naturgas avses naturligt förekommande metan med högst 20 volymprocent ädelgaser och andra beståndsdelar.

Gränsvärden för utsläpp av NOx, uttryckta i mg/Nm³ (O2-innehåll 3 %), som skall gälla för nya anläggningar (med undantag för gasturbiner) för vilka tillstånd utfärdas den 1 januari år 2000 eller senare 50 till 300 MWth > 300 MWth Naturgas (Anm. 1) 110 80 Andra gaser 150 150 Anm. 1: Med naturgas avses naturligt förekommande metan med högst 20 volymprocent ädelgaser och andra beståndsdelar.

(Ändringsförslag 14)

Bilaga VIa (ny) (direktiv 88/609/EEG)

GRÄNSVÄRDEN FÖR UTSLÄPP AV NOx FRÅN NYA ANLÄGGNINGAR

Följande skall läggas till i bilaga VI: "Gränsvärden för utsläpp av NOx som skall börja gälla senast den 1 januari 2005 för anläggningar för vilka tillstånd utfärdats före den 1 januari år 2000. Typ av bränsle 50 till 500 MWth >500 MWth Fast 450 350 Flytande 450 350 Gasformigt 350 250

(Ändringsförslag 15)

Bilaga, punkt 7 b iiia (ny)

Bilaga IX.B (direktiv 88/609/EEG)

Medlemsstaterna skall vidta lämplig åtgärder för att till allmänheten sprida aktuell information om de totala nationella utsläppen och utsläppen från varje anläggning av SO2 och NOx, till exempel via radio och TV, press, informationsskärmar eller datanätstjänster och genom att informera lämpliga organisationer, såsom miljöorganisationer. En förteckning över de organisationer som informerats skall vidarebefordras till kommissionen samtidigt som informationen enligt bilaga 9 i detta direktiv vidarebefordras.

Lagstiftningsresolution med Europaparlamentets yttrande över förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 88/609/EEG om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar (KOM(1998)0415 - C4-0591/98 - 98/0225(SYN))

(Samarbetsförfarandet - första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(1998)0415 - 98/0225(SYN)) [2],

- efter att ha hörts av rådet i enlighet med artikel 189c och artikel 130s.1 i EG-fördraget (C4-0591/98),

- med beaktande av artikel 58 i arbetsordningen,

- med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd och yttrandet från utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi (A4-0121/99).

Parlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet,

uppmanar rådet att införliva parlamentets ändringar i den gemensamma ståndpunkt som rådet skall anta i enlighet med artikel 189c a i EG-fördraget,

uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra detta yttrande till rådet och kommissionen.

• [1] () EGT C 300, 29.9.1998, s. 6.
• [2] () EGT C 300, 29.9.1998, s. 6.

B. MOTIVERING

Inledning

Cirka 200 stora förbränningsanläggningar är i drift i gemenskapen idag med en tillförd effekt på 50 megawatt (MW) eller mer. Ungefär 500 av dessa anläggningar drivs för att producera elektricitet och ungefär 1500 används som energiförsörjningsanläggningar för industrin, till exempel den kemiska industrin. Dessa anläggningar bidrar till de gränsöverskridande luftföroreningarna genom utsläpp av svaveldioxid (SO2) och kväveoxider (Nox) och påverkar också miljön lokalt. 1990 stod utsläppen från denna sektor för 63 procent av all svaveldioxid (SO2) och 21 procent av alla kväveoxider som släpptes ut i de nuvarande femton medlemsstaterna i Europeiska unionen [1].

På grund av de omfattande svaveldioxid- och kväveoxidutsläppen från denna sektor ansågs ändringen av det nuvarande direktivet om stora förbränningsanläggningar som en viktig del av gemenskapens strategi för att bekämpa försurning [2]. I strategin mot försurning påpekades också att en minskning av utsläppen från stora förbränningsanläggningar skulle vara ett kostnadseffektivt medel för att uppnå strategins mål i hela gemenskapen.

Eftersom kväveoxider, liksom flyktiga organiska föreningar, även är prekursorer för bildande av marknära ozon, kommer ändringen av direktivet om stora förbränningsanläggningar också att spela en viktig roll för att uppnå målen i gemenskapens kommande ozonstrategi. Strängare gränsvärden för utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider skulle förutom att särskilt minska försurningen och bildandet av marknära ozon också förbättra folkhälsan i allmänhet, eftersom problem med luftvägarna skulle minska i hela gemenskapen.

Innehållet i kommissionens förslag

Rådet antog i november 1988 direktivet om begränsning av utsläpp i luften från stora förbränningsanläggningar [3] efter flera års mödosamma förhandlingar. I direktivet fastställs på grundval av artikel 130s i fördraget minimikrav för utsläpp från stora förbränningsanläggningar samtidigt som medlemsstaterna tillåts införa strängare nationella krav.

I direktivet åläggs också kommissionen att lägga fram förslag före den 1 juli 1995 "mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och miljöskyddskraven" för att ändra de gränsvärden som tillämpas. Det föreliggande förslaget från kommissionen är en följd av denna skyldighet.

.Kommissionens förslag innehåller nya gränsvärden för tre typer av föroreningar - svaveldioxid, kväveoxider och stoft från anläggningar med en tillförd effekt på 50 MW eller mer, och som har beviljats tillstånd efter den 1 januari 2000. I förslaget införs gränsvärden som är dubbelt så stränga som de nuvarande. Genom förslaget skulle i realiteten en indelning göras i tre typer av stora förbränningsanläggningar beroende på deras ålder, och de skulle omfattas av tre olika typer av lagstiftning:

- Gamla anläggningar vars driftstillstånd beviljades före den 1 juli 1987 omfattas inte av gemenskapens lagstiftning, utan av ett stort antal nationella och regionala bestämmelser.

- Befintliga anläggningar vars driftstillstånd beviljades mellan den 1 juli 1987 och den 31 december 1999 omfattas av det gällande direktivet om stora förbränningsanläggningar.

- Nya anläggningar vars driftstillstånd beviljas efter den 1 januari 2000 skall omfattas av det föreslagna omarbetade direktivet om stora förbränningsanläggningar.

Det föreslagna direktivet kommer även att omfatta kväveoxidutsläpp från gasturbiner på grund av den snabbt ökande användningen av sådana turbiner inom elproduktionen, en utveckling som sannolikt kommer att fortsätta. Gas utgjorde mindre än 20 procent av de fossila bränslen som användes inom elproduktionen 1995 och 2010 beräknas denna siffra vara 50 procent.

Andra nya aspekter av förslaget är

- ett klargörande av sambandet mellan direktivet om stora förbränningsanläggningar och direktiven om avfallsförbränning (artikel 2.6),

- en klar definition av och särskilda gränsvärden förbiomassa som energikälla (artikel 2.11),

- främjande av användning av kraftvärme genom att behöriga myndigheter åläggs att "se till att åtgärder vidtas för att producera kraftvärme där detta är tekniskt och ekonomiskt möjligt" (artikel 7),

- förstärkta bestämmelser om övervakning och respekt för kraven samt klara metoder för att mäta utsläpp (artikel 15.4 och bilaga 9).

Svaveldioxidutsläpp från nya anläggningar

Svavelutsläpp från stora förbränningsanläggningar minskas genom användning av system för avsvavling av rökgaser, vilka har förbättrats avsevärt det senaste årtiondet. Framför allt har man uppnått högre effektivitet vid borttagande av svaveldioxid och driftssäkerhet till lägre kostnad.

Den mest utbredda tekniken i världen för avsvavlingssystem för rökgaser är så kallad våtrening. Denna teknik kan ha en borttagningseffektivitet på 99 procent. Våtrenare, som avger återanvändbart gips som biprodukt, kommer sannolikt att ta över all avsvavlingsteknik, särskilt på grund av de ökade kostnaderna för avfallsdeponering i Europa. Med nuvarande tekniker för minskade utsläpp och användning av bränslen med låg svavelhalt kan nästan alla anläggningar - oavsett storlek - komma ned i utsläppsnivåer omkring eller till och med under 100 mg svavel/Nm³. Ett antal anläggningar som redan är i drift kommer ned i nivåer som ligger betydligt under 100 mg/Nm3.

.Kommissionens förslag om gränsvärden för svaveldioxidutsläpp för anläggningar som tas i drift efter 2000 är 850 mg/Nm³ för små anläggningar (50-100 MW) och 200 mg/Nm³ för de största anläggningarna (>500 MW). Det är uppenbart att dessa krav är alldeles för blygsamma med tanke på de nuvarande teknikerna för avsvavling. Ett allmänt utsläppstak på 200 mg/Nm³ för alla typer av anläggningar är mer i linje med nuvarande reningstekniker.

Kväveoxidutsläpp (Nox) från nya anläggningar

Kväveoxidutsläpp kan antingen minskas eller kontrolleras genom förbränningstekniska åtgärder eller tekniker för rökgasrening. Förbränningstekniska åtgärder inbegriper till exempel värmepannor med låga kväveoxidutsläpp som blandar bränsle och luft optimalt och därigenom bildar kväveoxider. Nyligen genomförda experiment [4] tyder på att man genom en kombination av värmepannor med låga kväveoxidutsläpp och andra förbränningstekniska åtgärder kan uppnå en reningsgrad på 74 procent för kväveoxider. Numera har nästan alla anläggningar infört förbränningstekniska åtgärder för att minska bildandet av kväveoxider eftersom de kan ingå i anläggningens konstruktion till låga kostnader.

Den mest använda rökgasreningstekniken för att minska kväveoxidutsläppen är katalytisk rening (SCR) som kan minska kväveoxidutsläppen med upp till 80-90 procent. Katalytisk rening har använts kommersiellt i Japan sedan 1980 och i Tyskland sedan 1986.

.Kommissionens förslag om gränsvärden för kväveoxidutsläpp för anläggningar som tas i drift efter 2000 är 400 mg/Nm³ för de minsta anläggningarna (50-100 MW) och 200 mg/Nm³ för de största anläggningarna (>300 MW). Dessa gränsvärden kan skärpas.

Befintliga anläggningar

Det omarbetade direktivet om stora förbränningsanläggningar innehåller inte några gemensamma gränsvärden för anläggningar som beviljats driftstillstånd före den 1 juli 1987.

Enligt en nyligen genomförd undersökning [5] som kommissionen beställt skulle effekterna av det omarbetade direktivet om stora förbränningsanläggningar bli ganska begränsade på kort sikt. År 2010 skulle de särskilda åtgärder som föreslagits i direktivet leda till en tre-procentig minskning av svaveldioxidutsläppen och en sex-procentig minskning av kväveoxidutsläppen inom denna sektor. Det föreslagna direktivets effekter på samtliga svaveldioxid- och kväveoxidutsläpp skulle vara en procent för varje förorening år 2010. Samma år skulle 85 procent av svaveldioxidutsläppen och 72 procent av kväveoxidutsläppen från stora förbränningsanläggningar vara utsläpp från anläggningar som byggts före den 1 juli 1987 och som därför inte omfattas av gemenskapens lagstiftning.

En nybyggd stor förbränningsanläggning har exempelvis en förväntad livslängd på 30-40 år och ibland undantagsvis på 50 år. Det betyder att en anläggning som tagits i drift 1985 kan användas långt in på 2020-talet utan att den omfattas av någon särskild gemenskapslagstiftning. Eftersom svaveldioxid och kväveoxider är gränsöverskridande föroreningar och kan orsaka miljöförstöring i hela gemenskapen är det av yttersta vikt att alla stora förbränningsanläggningar, både nya och befintliga, omfattas av direktivet om stora förbränningsanläggningar.

I sin motivering förespråkar kommissionen att utsläpp från stora förbränningsanläggningar också skall omfattas av kommissionens kommande förslag om nationella utsläppstak (för svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska föreningar och ammoniak) och av direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar, något som innebär en hög grad av osäkerhet, eftersom det första direktivet ännu inte finns som ett slutligt förslag och det andra ännu inte har trätt ikraft. Mot bakgrund av den ibland ökande klyftan mellan ambitionen i gemenskapens lagstiftning och genomförandet av denna skulle det vara önskvärt att utvidga direktivet om stora förbränningsanläggningar till att omfatta alla befintliga anläggningar, till exempel från år 2005, tills en grundlig bedömning har gjorts av gemenskapens mer flexibla lagstiftningsinstrument, som direktivet omsamordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningaroch direktivet om nationella utsläppstak. Utsläppstaken för befintliga anläggningar borde också aktualiseras och beakta nya reningstekniker som kan installeras i befintliga anläggningar.

Det är slutligen föredragandens bestämda uppfattning att ytterligare förorenande bränslen inte bör uppmuntras genom högre utsläppstak och därför bör samma gränsvärden för utsläpp tillämpas både för fasta och flytande bränslen och för nya såväl som befintliga anläggningar.

25 februari 1999

• [1] () Källa: CORINAIR.
• [2] () KOM(97)0088.
• [3] () EGT L 336, 7.12.1988, s. 1.
• [4] () Källa: International Energy Agency (Internationella energibyrån).
• [5] () IIASA, Impact of Revised Emission Limit Values for Large Combustion Plants on EU15 Countries' Emissions in the Year 2010, 4.12.1998. (Konsekvenser av reviderade gränsvärden för utsläpp från stora förbränningsanläggningar för utsläpp år 2010 i de femton medlemsstaterna i EU.)

YTTRANDE

(artikel 147 i arbetsordningen)

till utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd

om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 88/609/EEG om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar (KOM(1998)0415 - C4-0591/98 - 98/0225(SYN)) (betänkande av Oomen-Ruijten)

Utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi

Föredragande: María Teresa Estevan Bolea

ÄRENDETS GÅNG

Vid utskottssammanträdet den 23 september 1998 utsåg utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi María Teresa Estevan Bolea till föredragande.

Vid utskottssammanträdena den 26 januari och den 23 februari 1999 behandlade utskottet förslaget till yttrande.

Vid det sistnämnda sammanträdet antog utskottet nedanstående slutsatser med 22 röster för och 1 röst mot.

Följande var närvarande vid omröstningen: Scapagnini (ordförande), Adam och Lange (vice ordförande), Estevan Bolea (föredragande), Argyros, Bloch von Blottnitz, Camisón Asensio (suppleant för Malerba), Chichester, Dimitrakopoulos (suppleant för Rovsing), Gomolka (suppleant för W.G. van Velzen), Graenitz (suppleant för Rothe), Haug (suppleant för McAvan), Hudghton (suppleant för Weber), Linkohr, McNally, Mombaur, Oomen-Ruijten (suppleant för Quisthoudt-Rowohl i enlighet med artikel 138.2 i arbetsordningen), Plooij-van Gorsel, Rapkay (suppleant för Desama i enlighet med artikel 138.2 i arbetsordningen), Robles Piquer (suppleant för Matikainen-Kallström), Soulier, Stockmann, Tannert och Trakatellis (suppleant för Ferber i enlighet med artikel 138.2 i arbetsordningen).

MOTIVERING

INLEDNING

Den 24 november 1998 antogs rådets direktiv 88/609/EEG om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar (LCP - large combustion plants).

Detta direktiv, det så kallade LCP-direktivet, har starkt bidragit till att minska luftföroreningarna inom gemenskapen. Trots detta fortsätter problemen med luftföroreningar att öka, såväl inom tätortsområden som andra områden, i Europeiska unionen.

Det är nödvändigt att fortsätta motverka försurningen av miljön - vilket fått kommissionen att anta en gemenskapsstrategi mot försurning - och även förhöjda ozonhalter i atmosfären. Kväveoxider och flyktiga organiska föreningar bidrar till ozonbildningen, varför man även måste kontrollera utsläppen av dessa gaser.

Dessutom har det skett stora tekniska framsteg i fråga om avsvavling och denitrifiering av rökgaser de senaste tio åren. Därigenom är det möjligt att fastställa utsläppsnivåer som kan uppnås genom tillämpning av nämnda åtgärder och som står i överensstämmelse med principen om användning av bästa tillgängliga teknik som inte medför orimliga kostnader.

I kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en gemenskapsstrategi för att motverka försurningen ingår en översyn av direktiv 88/609/EEG som en del av denna strategi. Anledningen är att stora förbränningsanläggningar, dvs. anläggningar med en termisk effekt på 50 MW eller mer, står för 63 procent av svaveldioxidutsläppen (SO2) och 21 procent av kväveoxidutsläppen (NOx) i Europeiska unionen.

Enligt undersökningar som genomförts av Euroelectric och Unipede 1997 kommer nya värmeverk att anläggas i Europeiska unionens 15 medlemsstater i följande omfattning fram till år 2010: 55 000 MWth med användning av kol eller flytande bränsle samt ytterligare 220 000 MWth med förbränning av naturgas. Dessa 275 000 MWth tillkommer utöver den existerande normala termiska kapaciteten, vilken 1995 uppgick till 700 000 MWth.

Med ledning av dessa siffror kan man anta att utsläppen av svaveldioxid, kväveoxid, stoft och koldioxid kan komma att öka avsevärt, trots att stora insatser görs för att minska utsläppen från varje anläggning. Förslaget till översyn och ändring av direktiv 88/609/EEG är till stor del en följd av detta.

FÖRSLAGETS INNEHÅLL

Det nya förslaget till direktiv om ändring av direktiv 88/609/EEG har till syfte att i det ursprungliga direktivet föra in de senaste 15 årens tekniska framsteg i fråga om stora förbränningsanläggningar. Detta kommer att

- bidra till att man på ett kostnadseffektivt sätt uppnår målen för försurning i enlighet med kommissionens strategi mot försurning från 1997,

- ytterligare minska hälsoriskerna, särskilt risker förknippade med stoft och med bildandet av ozon i troposfären vilket i hög grad orsakas av kvävedioxid (NO2); de minskade utsläpp som blir följden av de föreslagna ändringarna kommer att bidra till att uppnå de luftkvalitetsmål för SO2, NOx, partiklar och ozon som skall fastställas.

De centrala delarna i ändringen är följande:

- Nya gränsvärden för utsläpp som gäller för förbränningsanläggningar som tagits i drift efter den 1 januari 2000.

- Utvidgning av direktivets räckvidd till att även omfatta gasturbiner.

Vidare innehåller förslaget följande:

- Nya bestämmelser om vilka bränslen som omfattas av direktivets räckvidd. Förhållandet till de direktiv som reglerar avfallsförbränning klargörs och användningen av biomassa som energikälla behandlas.

- Främjande av utveckling av kraftvärmeproduktion.

- Aktualisering av bestämmelserna om onormala driftsförhållanden.

- Strängare bestämmelser om utsläppskontroll (bl.a. utsläpp från befintliga anläggningar) och om iakttagande av gränsvärdena.

- Uppdatering av bestämmelserna om den årliga utsläppsinventeringen för svaveldioxid och kväveoxider, så att denna inkluderar uppgifter från både nya och befintliga enskilda anläggningar och uppgifter om energiförbrukning för att avslöja tendenser för utsläppsfaktorer.

Åtgärderna på gemenskapsnivå ingår i ett större internationellt sammanhang, bl.a. ECE:s och FN:s konvention från 1979 om långväga gränsöverskridande luftföroreningar och de tillhörande protokollen, särskilt de från Sofia och Oslo.

Avsikten med ändringen är även att uppfylla kraven i direktiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar, IPPC.

FÖRSLAGETS SOCIALA OCH EKONOMISKA KONSEKVENSER

Kommissionen har låtit genomföra en rad undersökningar för att utreda de ekonomiska och sociala konsekvenserna för energisektorn och i sista hand för konsumenterna av de nya krav som detta förslag innebär.

När det gäller nya anläggningar har tidsperioden 2000-2010 utretts. Elsektorn förväntas anlägga ytterligare 30 000 MWth och inom gasturbinområdet förväntas ytterligare 150 000 MWth tillkomma. Av de senare kommer en tredjedel (50 000 MWth) att utgöras av elproduktion genom kraftvärmeteknik och resten utgöras av samproduktion i industriella anläggningar.

Den sammanlagda merkostnaden för att minska utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från värmepannor uppskattas till 800 miljoner euro för perioden 2000-2010. Den sammanlagda kostnaden för att minska kväveoxidutsläppen från gasturbiner uppskattas till 1,2 miljarder euro för samma tioårsperiod. Det totala beloppet uppgår till 2 miljarder euro.

För svaveldioxid ligger uppskattningen på mellan 400 och 800 euro per ton minskade utsläpp för stora anläggningar. För mindre anläggningar ligger de mellan 1 000 och 2 000 euro per ton om reningsutrustning används, även om alternativet att använda kol med låg svavelhalt sannolikt kostar mindre än 1 000 euro per ton minskade utsläpp.

För stoft rör det sig om cirka 1 000 euro per ton minskade utsläpp, men siffran kan variera från noll till 2 000 från fall till fall.

För kväveoxider uppskattas kostnaderna till mindre än 500 euro per ton minskade utsläpp i de fall då de föreslagna utsläppsnivåerna kan erhållas med hjälp av förbränningstekniska åtgärder, vilket gäller för de flesta anläggningar. Om dessa åtgärder måste kompletteras med rökgasrening kan kostnaderna nå upp till 1 500-2 000 euro per ton minskade utsläpp.

Eftersom gasturbiner ännu inte omfattas av någon reglering på gemenskapsnivå, görs uppskattningen med utgångspunkt i en fullständig rening med hjälp av åtgärder vid förbränningen för att uppnå överensstämmelse med de föreslagna utsläppsnivåerna. Kostnaderna uppskattas till 200-400 euro per ton ej utsläppta kväveoxider beroende på anläggningens storlek.

Den föreslagna ändringen berör bara nya anläggningar som tas i drift efter år 2000. Av den ovan uppskattade kostnaden på 2 miljarder euro under perioden 2000-2010 kommer 1,2 miljarder att belasta elproducenter och 0,8 miljarder att belasta andra industrisektorer.

SLUTSATSER

Utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi

stöder förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 88/609/EEG om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar,

bifaller de åtgärder som fastställts för att minska utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och stoft, liksom det faktum att man inbegriper de miljökostnader som uppkommer genom att bästa tillgängliga teknik används i enlighet med detta förslag till direktiv,

uppmanar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder, i synnerhet på området för fysisk planering, för att göra det möjligt att utnyttja den spillvärme som uppkommer vid elproduktion vid förbränningsanläggningar som beviljas nya tillstånd,

påpekar att man vid tillämpningen av detta förslag till ändring av direktiv 88/609/EEG måste ta hänsyn till de olika förhållanden och omständigheter som råder i fråga om luftföroreningar på mikro- respektive makroekologisk nivå inom de olika delar av Europeiska unionen som utsätts för förhöjda halter av vissa föroreningar, och att kritisk belastning ofta uppstår till följd av långväga transporter av föroreningar; alla fasta anläggningar måste därför underställas samma villkor för att inte andra områden i unionen otillbörligen skall belastas med kostnader och problem som följer av långväga transporterade föroreningar,

uppmanar kommissionen att ta hänsyn till egenskaperna hos det inhemska kol som finns i olika medlemsstater för att kunna anpassa gränsvärdena för stoftutsläpp till de faktiskt existerande tekniska möjligheterna, det vill säga att tillämpa principen om användning av bästa tillgängliga teknik som inte medför orimliga kostnader, i enlighet med proportionalitetsprincipen,

medger att det i vissa situationer eller under vissa omständigheter kan vara nödvändigt att ha möjlighet att under maximalt sex månader upphäva tvånget att efterleva de nya gränsvärdena för utsläpp av svaveldioxid, om tillgången på lågsvavelhaltiga bränslen avbryts i vissa krissituationer eller på grund av allvarliga försörjningsproblem,

anser att kommissionen snarast borde lägga fram ett meddelande till rådet och Europaparlamentet med en utvärdering av möjligheten att utnyttja marknadsmekanismer, såsom överlåtelsebara utsläppsrättigheter, i respektive medlemsstat, i syfte att optimera insatserna och kostnaderna för miljöskyddet för att uppnå likvärdiga resultat som vid direkt reglering,

anser att förslagen om överlåtelsebara utsläppsrättigheter måste innehålla klara bestämmelser om övervakning, information och påföljder vid underlåtenhet att följa föreskrifterna,

uppmanar kommissionen att utreda och fastställa utsläppsfaktorer för luftföroreningar, i synnerhet för svaveldioxid, kväveoxider, stoft, koloxid, flyktiga organiska föreningar och koloxid, för förbränningsanläggningar av olika slag och storlek och för olika bränslen, varvid hänsyn skall tas till utsläpp med respektive utan de åtgärder som krävs för att utsläppsnivåerna i detta förslag till direktiv skall kunna efterlevas,

uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd att som ansvarigt utskott införliva följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag Parlamentets ändringsförslag

(Ändringsförslag 1)

Skäl 4a (nytt)

4a. I bilaga V till Osloprotokollet från 1994 till Genèvekonventionen från 1979 om långväga gränsöverskridande luftföroreningar anges gränsvärden för svavelutsläpp och svavelhalter.

(Ändringsförslag 2)

Skäl 6a (nytt)

6a. Det är viktigt att ta hänsyn till proportionalitetsprincipen och till att samma slutresultat kan uppnås genom att man förutom direkt reglering utnyttjar marknadsmekanismerna, exempelvis genom överlåtelsebara utsläppsrättigheter i respektive medlemsstat, varvid handeln kan ske i form av "bubblor", "hedging" eller "depåer".

(Ändringsförslag 3)

Artikel 1.3

3. Artikel 4.2 skall utgå.

3. Senast den 1 juli 2007 skall kommissionen, mot bakgrund av teknikläget och behovet av att värna om miljön, lägga fram förslag till en översyn av tillämpliga gränsvärden.

(Ändringsförslag 4)

ARTIKEL 1.5

Artikel 7 (direktiv 88/609/EEG)

5. Artikel 7 skall ersättas med följande:	5. Artikel 7 skall ersättas med följande:
"Artikel 7	"Artikel 7
I nya anläggningar för vilka tillstånd utfärdas den 1 januari år 2000 eller senare skall de behöriga myndigheterna se till att åtgärder vidtas för att producera kraftvärme där detta är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Medlemsstaterna skall därför se till att de driftsansvariga undersöker möjligheterna att förlägga anläggningen till platser med behov av värme."	1. I nya industrianläggningar för vilka tillstånd utfärdas den 1 januari år 2000 eller senare skall de behöriga myndigheterna verka för att åtgärder vidtas för att producera kraftvärme där detta är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Medlemsstaterna skall därför se till att de driftsansvariga undersöker möjligheterna att förlägga anläggningen till platser med behov av värme."
	2. Värmeverk kan förläggas med beaktande av andra krav, allt efter behovet av elektricitet.

(Ändringsförslag 5)

ARTIKEL 1.6

Artikel 8 (direktiv 88/609/EEG)

6. Artikel 8 skall ändras på följande sätt:	6. Artikel 8 skall ändras på följande sätt:
a) Punkt 1 skall ersättas med följande:	a) Punkt 1 skall ersättas med följande:
"1. Medlemsstaterna skall säkerställa att det av de tillstånd som avses i artikel 4.1 framgår vilka åtgärder som skall vidtas om reningsutrustningen fungerar dåligt eller havererar. Om utrustningen havererar skall den behöriga myndigheten särskilt kräva att den driftsansvarige ser till att driften begränsas eller upphör om den normala driften inte kan återupptas inom 24 timmar, eller att anläggningen drivs med bränslen som förorenar mindre. Den behöriga myndigheten skall under alla omständigheter underrättas inom 48 timmar. Anläggningen får aldrig drivas längre än sammanlagt 120 timmar per år utan reningsutrustning, utom om det enligt den behöriga myndighetens bedömning föreligger ett övergripande behov av att upprätthålla energiförsörjningen."	"1. Medlemsstaterna skall säkerställa att det av de tillstånd som avses i artikel 4.1 framgår vilka åtgärder som skall vidtas om reningsutrustningen fungerar dåligt eller havererar. Om utrustningen havererar skall den behöriga myndigheten särskilt kräva att den driftsansvarige ser till att driften begränsas eller upphör om den normala driften inte kan återupptas inom 72 på varandra följande timmar, eller att anläggningen drivs med bränslen som förorenar mindre. Den behöriga myndigheten skall under alla omständigheter underrättas inom 48 timmar. Anläggningen får aldrig drivas längre än sammanlagt 240 timmar per år utan reningsutrustning, utom om det enligt den behöriga myndighetens bedömning föreligger ett övergripande behov av att upprätthålla energiförsörjningen."
b) Punkt 2 skall utgå.	b) Punkt 2 skall ersättas med följande:
	2. Den behöriga myndigheten kan under maximalt sex månader upphäva kravet att efterleva de gränsvärden för utsläpp som fastställs i artikel 4 för svaveldioxid i anläggningar som i detta syfte regelmässigt utnyttjar bränslen med låg svavelhalt, när den driftsansvarige inte har möjlighet att efterleva gränsvärdena på grund av att försörjningen av lågsvavelhaltigt bränsle avbrutits till följd av en allvarlig bristsituation.
c) I punkt 3 skall orden "en kort period" ersättas med "en period på högst tio dagar."	c) I punkt 3 skall orden "en kort period" ersättas med "en period på högst tio dagar."
d) I punkt 4 skall orden "denna artikel" ersättas med "punkt 3".	d) I punkt 4 skall orden "denna artikel" ersättas med "punkt 3".

(Ändringsförslag 6)

ARTIKEL 1.9

Artikel 15 (direktiv 88/609/EEG)

9. I artikel 15 skall följande punkt läggas till:	9. I artikel 15 skall följande punkt läggas till:
"4. För nya anläggningar för vilka tillstånd utfärdas den 1 januari år 2000 eller senare skall det anses att utsläppsgränsvärdena efterlevs om	"4. För nya anläggningar för vilka tillstånd utfärdas den 1 januari år 2000 eller senare skall det anses att utsläppsgränsvärdena efterlevs om
- inget giltigt dagsmedelvärde överstiger de värden som anges i bilagorna III-VII.	- inget giltigt månadsmedelvärde överstiger de värden som anges i bilagorna III-VII.
- inget giltigt timmedelvärde överstiger 200 % av de värden som anges i bilagorna III-VII.	- inget giltigt dagsmedelvärde överstiger 150 % av de värden som anges i bilagorna III-VII.
	Giltiga medelvärden skall fastställas på det sätt som anges i bilaga IX del A punkt 6."

(Ändringsförslag 7)

Bilaga, punkt 6

6. Följande skall läggas till i bilaga VIII:	6. Följande skall läggas till i bilaga VIII:
"För nya anläggningar för vilka tillstånd utfärdas den 1 januari år 2000 eller senare	"För nya anläggningar för vilka tillstånd utfärdas den 1 januari år 2000 eller senare

> 300MWth

50 till 100MWth

100 till 300MWth

> 300MWth

95 %

60 %

80 %

90 %

50 till 100MWth	100 till 300MWth
90 %	92 %

OBS: Anläggningar som begränsar utsläppen av SO2 till 300 mg/Nm³ behöver ej tillämpa gällande värden för avsvavlingsgraden.

(Ändringsförslag 8)

Bilaga, punkt 7 a iv

Bilaga IX skall ändras på följande sätt:	Bilaga IX skall ändras på följande sätt:
a) Del A skall ändras på följande sätt:	a) Del A skall ändras på följande sätt:
iv) Följande nya punkter 5 och 6 skall läggas till:	iv) Följande nya punkter 5 och 6 skall läggas till:
"5. Värdet på de 95-procentiga konfidensintervall som fastställs vid utsläppsgränsvärdena skall inte överstiga följande procentuella andelar av utsläppsgränsvärdet:	"5. Värdet på de 95-procentiga konfidensintervall som fastställs vid utsläppsgränsvärdena skall inte överstiga följande procentuella andelar av utsläppsgränsvärdet:
Svaveldioxid 20 %	Svaveldioxid 20 %
Kväveoxider 20 %	Kväveoxider 20 %
Stoft 30 %	Stoft 40 %
6. De giltiga tim- och dagsmedelvärdena skall fastställas under den effektiva driftstiden (dvs. ej under start- och stopperioder), och med utgångspunkt från de uppmätta giltiga timmedelvärdena efter att ha dragit ifrån värdet på det ovan angivna konfidensintervallet.	6. De giltiga tim- och dagsmedelvärdena skall fastställas under den effektiva driftstiden (dvs. ej under start- och stopperioder), och med utgångspunkt från de uppmätta giltiga timmedelvärdena efter att ha dragit ifrån värdet på det ovan angivna konfidensintervallet.
Varje dag under vilken mer än tre timmedelvärden är ogiltiga på grund av att det kontinuerliga mätsystemet inte fungerar eller genomgår underhåll, skall ogiltigförklaras. Om mer än tio dagar under ett år ogiltigförklaras av sådana skall den behöriga myndigheten kräva att den driftsansvarige vidtar lämpliga åtgärder för att förbättra det kontinuerliga övervakningssystemets tillförlitlighet."	Varje dag under vilken mer än tre timmedelvärden är ogiltiga på grund av att det kontinuerliga mätsystemet inte fungerar eller genomgår underhåll, skall ogiltigförklaras. Om mer än tio dagar under ett år ogiltigförklaras av sådana skall den behöriga myndigheten kräva att den driftsansvarige vidtar lämpliga åtgärder för att förbättra det kontinuerliga övervakningssystemets tillförlitlighet."

(Ändringsförslag 9)

Bilaga, punkt 7, punkt b iiia (ny)

iiia) Kommissionen skall fastställa utsläppsfaktorer för olika bränslen och olika anläggningar, med respektive utan lämpliga åtgärder, vad beträffar svaveldioxid, kväveoxider, stoft och koldioxid.