BETÄNKANDE om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2002 för budgetåret 2002
(7033/ 2002– C5‑0131/2002–2002/2043(BUD))
11 april 2002
Budgetutskottet
Föredragande: Terence Wynn
PROTOKOLLSIDA
För budgetförfarandet för budgetåret 2002 utsåg budgetutskottet vid utskottssammanträdet den 5 december 2000 Carlos Costa Neves till föredragande (Avsnitt III – kommissionen).
Den 27 februari 2002 lade kommissionen fram det preliminära förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2002 för budgetåret 2002 och översände det till parlamentet (SEK(2002) 222).
Den 12 mars 2002 fastställde rådet förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2002 för budgetåret 2002 och översände det till parlamentet med en skrivelse av den 13 mars 2002 (6073/2001).
Vid plenarsammanträdet den 8 april 2002 tillkännagav talmannen att förslaget till ändringsbudget nr 2/2002 hänvisats till budgetutskottet, som utsetts till ansvarigt utskott (C5‑0131/2002 – 2002/2043(BUD)).
Vid utskottssammanträdena den 19 mars och 9 april 2002 behandlade utskottet förslaget till ändringsbudget nr 2/2002 och förslaget till betänkande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt förslaget till resolution.
Följande var närvarande vid omröstningen: Terence Wynn (ordförande), Reimer Böge (vice ordförande), Anne Elisabet Jensen (vice ordförande) och Francesco Turchi (vice ordförande), Carlos Costa Neves (föredragande), Generoso Andria (suppleant för Giuseppe Pisicchio i enlighet med artikel 153 2 i arbetsordningen), Herbert Bösch (suppleant för Constanze Angela Krehl, Kathalijne Maria Buitenweg, Paulo Casaca (suppleant för Manuel António dos Santos), Joan Colom i Naval, Jean-Maurice Dehousse (suppleant för Catherine Guy-Quint i enlighet med artikel 153 2 i arbetsordningen), Gianfranco Dell'Alba (suppleant för Wolfgang Ilgenfritz), Den Dover, Bárbara Dührkop Dührkop, James E.M. Elles, Göran Färm, Salvador Garriga Polledo, Neena Gill, Jutta D. Haug, María Esther Herranz García, Richard Howitt (suppleant för Simon Francis Murphy i enlighet med artikel 153 2 i arbetsordningen), Wilfried Kuckelkorn, John Joseph McCartin, Jan Mulder, Juan Andrés Naranjo Escobar, Roy Perry (suppleant för Edward H.C. McMillan-Scott i enlighet med artikel 153 2 i arbetsordningen), Paul Rübig (suppleant för Markus Ferber), Ursula Schleicher (suppleant för Ioannis Averoff i enlighet med artikel 153 2 i arbetsordningen), Esko Olavi Seppänen (suppleant för Francis Wurtz), Per Stenmarck, Kyösti Tapio Virrankoski och Brigitte Wenzel-Perillo.
Vid samma sammanträde beslutade utskottet att betänkandet skulle föredras av ordföranden.
Betänkandet ingavs den 11 april 2002.
Fristen för att inge ändringsförslag till detta betänkande har fastställts till torsdagen den 18 april 2002, kl 12.00.
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentets resolution om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2002 för budgetåret 2002 (7033/2002– C5‑0131/2002 – 2002/2043 (COS))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
- med beaktande av artikel 272 i EG-fördraget, artikel 78 i EKSG-fördraget och artikel 177 i Euratomfördraget,
- med beaktande av budgetförordningen av den 21 december 1977 för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, senast ändrad genom förordning (EG, EKSG, Euratom) nr 2673/1999[1], och särskilt artikel 15,
- med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2002, slutgiltigt antagen den 13 december 2001[2],
- med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet[3],
- med beaktande av det preliminära förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2002 för budgetåret 2002, som kommissionen lade fram den 27 februari 2002 (SEK(2002) 222),
- med beaktande av förslaget till ändringsbudget nr 2/2002, som rådet fastställde den 12 mars 2002 (7033/2002 – C5-0131/2002),
- med beaktande av artikel 92 och bilaga IV i arbetsordningen,
- med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A5‑0109/2002), och av följande skäl:
A. I det preliminära förslaget till ändringsbudget nr 2/2002 avser man att preliminärt budgetera ett belopp på 10 miljarder euro av det saldo som överförts från 2001 (följderna av underutnyttjande i förhållande till anslagna belopp 2001) utöver det redan budgeterade beloppet på 1,2 miljarder euro av det positiva saldot.
B. I denna omräknas även finansieringen av 2002 års budget på grundval av rådets nya beslut av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG, Euratom) som trädde i kraft den 1 mars 2002.
C. Parlamentet antog sin ståndpunkt om förslaget till det nya beslutet om egna medel redan den 17 november 1999, endast tre månader efter parlamentet hörts, för att undvika förseningar i detta besluts ikraftträdande.
D. Bestämmelserna i det nya beslutet om egna medel tillämpades redan av kommissionen vid beräkningen av inkomstsidan i dess preliminära förslag till budget för 2002.
E. Kommissionen var tvungen att lägga fram ändringsskrivelse 3/2002 strax före parlamentets andra behandling av 2002 års budget, i syfte att gå tillbaka till bestämmelserna i 1994 års beslut om egna medel för att beräkna inkomstsidan, eftersom vissa medlemsstater inte kunnat ratificera det nya beslutet i tid.
F. Enligt det nya beslutet om egna medel tillåts medlemsstaterna att behålla en högre andel av traditionella egna medel i uppbördskostnader. I föreliggande tilläggs- och ändringsbudget tas det hänsyn till denna ändring.
G. Det finns allvarliga misstankar om att denna ökning i uppbördskostnader – från 10 till 25 procent – inte är motiverad i förhållande till de faktiska kostnader medlemsstaterna har för uppbörden av traditionella egna medel.
H. Det slutgiltiga saldot från 2001 kommer att läggas fram av kommissionen i ytterligare en tilläggs- och ändringsbudget i maj 2002.
1. Parlamentet anser att det är olämpligt att i onödan öka antalet budgetförfaranden för att ändra och rätta budgetar och uppmanar kommissionen att utnyttja sin initiativrätt mer rationellt.
2. Parlamentet konstaterar att överskottet från föregående budgetår är extremt stort i den första beräkningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast före maj 2002 lägga fram en analys av orsakerna till denna oacceptabla situation, så att man för varje budgetpost kan avgöra om ansvaret ligger på kommissionens förvaltning, medlemsstaterna eller regionala myndigheter och/eller förmånstagare.
3. Parlamentet konstaterar återigen att det stelbenta systemet gör det omöjligt för outnyttjade anslag att användas till andra behov och uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om detta.
4. Parlamentet anser att ytterligare betalningsbemyndiganden inom ramen för det befintliga taket nu bör göras tillgängliga för 2002 så att man inte i onödan skjuter en större mängd utestående betalningar (RAL) på framtiden. Parlamentet intar denna ståndpunkt i synnerhet mot bakgrund av att kommissionen har meddelat att en svår situation när det gäller betalningsbemyndiganden redan är att vänta för 2003 års budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att med TÄB 3/2002 lägga fram en ingående och korrektare utvärdering av behoven för 2002.
5. Parlamentet välkomnar budgetbeslutet att lägga fram ändringsförslag till ändringsbudget nr 2/2002.
6. Parlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution tillsammans med ändringsförslagen till rådet och kommissionen.
MOTIVERING
Det framlagda förslaget till ändringsbudget nr 2/2002 består av två delar.
För det första budgeterar den för 2002 ett preliminärt belopp på 10 miljarder euro av det överskott som överförts från 2001 (förutom de 1,2 miljarder euro som redan budgeterats genom ändringsskrivelse 3/2002).
Detta överskott, som huvudsakligen är resultatet av underutnyttjanden inom strukturfonderna och jordbruket, kommer att införas på inkomstsidan i budgeten för 2002. Detta är liktydigt med en ”återbetalning” till medlemsstaterna genom ett avräkningsförfarande, eftersom det kommer att minska deras betalningar till 2002 års budget.
För det andra omräknas finansieringen (inkomstsidan) i budgeten för 2002 på grundval av rådets nya beslut om egna medel, vilket trädde i kraft den 1 mars 2002. Denna del av förslaget för med sig att medel återgår till medlemsstaterna eftersom de retroaktivt från 1 januari 2001 får behålla en större del av de traditionella egna medlen som ersättning för uppbördskostnader. Den andel de har rätt att behålla har ökat från 10 procent till 25 procent. I avsikt att justera detta har ett belopp på - 2 648,7 miljoner euro förts in på inkomstsidan i budgeten (negativ inkomst).
Totalt betyder de kombinerade effekterna av dessa två delar att de totala betalningarna av egna medel för 2002 skulle minska med 7 961,3 miljoner euro.
Föredraganden måste betona att, liksom tidigare år, har en betydande del av budgeten för 2001 inte använts såsom budgetmyndigheten avsåg. De 11,2 miljarder euro av 2001 års överskott som hittills beaktats, utgör i sig mer än 12 procent av den budget som parlamentet röstade igenom i december 2000.
I avsikt att få en överblick av vad det slutliga överskottet kan komma att bli, kan följande tabell över genomförandet av betalningsbemyndiganden under 2001 vara till hjälp:
Betalningsbemyndiganden 2001, information från kommissionen (uppgifter från den 18 januari 2001)
miljoner euro
|
Utgiftskategori i budgetplanen |
Tillgängliga anslag |
Genomförande |
Saldo |
|
1. Jordbruk |
44 076 |
40 137 |
- 3 939 |
|
2. Strukturåtgärder |
32 995 |
22 456 |
- 10 539 |
|
3. Inre politik |
6 480 |
5 291 |
- 1 189 |
|
4. Externa åtgärder |
4 919 |
4 227 |
- 692 |
|
5. Administration |
3 574 |
3 149 |
- 425 |
|
6. Reserver |
876 |
207 |
- 669 |
|
7. Stöd inför anslutningen |
2 301 |
1 402 |
- 899 |
|
Totalt |
95 221 |
76 869 |
- 18 352 |
Som man kan se är den absolut största delen av underutnyttjandet knutet till utgiftskategori 2 i budgetplanen. Tabellen nedan, som också ingår i arbetsdokumentet om strukturfonderna av Färm och Pitella, illustrerar situationen.
Strukturfonder – Outnyttjade betalningsbemyndiganden under 2001
|
URSPRUNGLIG BUDGET |
GODKÄNDA ANSLAG FÖRUTOM GÄLLANDE RESERV |
GENOMFÖRANDE PER DEN 31/12 2001 |
SKILLNAD MELLAN GODKÄND BUDGET OCH GENOMFÖR-ANDEBELOPP | ||
|
BELOPP |
% | ||||
|
Mål 1 (B2-10) |
18 745,2 |
19 555,5 |
13 789,5 |
71% |
- 5 766,0 |
|
Mål 2 (B2-11) |
4 323,2 |
4 473,2 |
3 137,8 |
70% |
- 1 335,4 |
|
Mål 3 (B2-12) |
3 205,4 |
3 205,4 |
1 630,3 |
51% |
- 1 575,1 |
|
Övriga strukturåtgärder (utanför mål 1-områden) (B2-13) |
463,5 |
463,5 |
115,6 |
25% |
- 347,9 |
|
Gemenskapsinitiativ (B2‑14) |
1 747,4 |
1 907,3 |
1 701,4 |
89% |
- 205,9 |
|
Nyskapande åtgärder och tekniskt bistånd (B2-16) |
229,7 |
229,7 |
97,9 |
43% |
- 131,8 |
|
Sammanhållningsfonden (B2-3) |
2 860,0 |
3 160,0 |
1 983,4 |
63% |
- 1 176,6 |
|
TOTALT |
31 574,4 |
32 994,6 |
22 455,9 |
68% |
- 10 538,7 |
Man kan se att outnyttjade anslag för strukturfonderna i sig uppgår till 10,5 miljarder euro. Underutnyttjanden inom andra utgiftskategorier kommer sedan att behöva läggas till för att man skall komma fram till det slutliga beloppet.
Ändringsbudgeten (ÄB) 2/2002, som nu framläggs för parlamentet, är därför endast den första delen i överföringen till inkomstsidan i årets budget av föregående års outnyttjade anslag. Att döma av ovanstående verkar det säkert att det slutliga beloppet avsevärt kommer att överskrida de 11,2 miljarder som hittills beaktats.
Det är uppenbart att kommissionen kommer att behöva lägga fram en tredje ändringsbudget, förmodligen i maj så snart som räkenskaperna för 2001 års budget avslutats, i syfte att budgetera det slutliga överskottet.
Föredraganden undrar därför om inte hela arbetet med ändringsbudget 2/2002 kunde ha skjutits upp en månad eller två, eftersom det då skulle ha varit möjligt att inkludera de slutliga uträkningarna och sålunda undvika ett helt förfarande för en ändringsbudget med allt det innebär av administrativa kostnader och byråkrati.
Tabellen nedan visar fördelningen av egna medel från medlemsstaterna grundad på den ändringsbudget 2/2002 som nu behandlas och beräknad utifrån de nya bestämmelserna i beslutet om egna medel från år 2000. Medlemsstaternas andelar visas i förhållande till deras befolkning och BNI.
Källa: EUROSTAT
|
Egna medel 2002 – från medlemsstaterna (grundade på ÄB 2/2002) | ||||||||||
|
Egna medel i förhållande till befolkning och BNI | ||||||||||
|
Medlemsstater |
Totalbelopp netto för traditionella egna medel (75%) |
Totalbelopp för ”bidragande” egna medel (moms, BNI inkl. korrigeringen för Förenade kungariket) |
Totalbelopp för egna medel |
Befolkning* |
"Bidragande" egna medel per capita |
Totalbelopp för egna medel per capita |
BNI 2002 |
Andel för "bidragande" egna medel av medlemsstater-nas BNI |
Andel för totalbeloppet för egna medel av medlemsstaternas BNI |
BNI per capita |
|
Belgien |
1 078 425 000 |
2 330 416 603 |
3 408 841 603 |
10 236 000 |
228 |
333 |
274,2 |
0,85% |
1,24% |
26 788 |
|
Danmark |
270 675 000 |
1 550 209 203 |
1 820 884 203 |
5 330 000 |
291 |
342 |
188,5 |
0,82% |
0,97% |
35 366 |
|
Tyskland |
2 886 675 000 |
17 426 676 778 |
20 313 351 778 |
82 164 000 |
212 |
247 |
2 162,6 |
0,81% |
0,94% |
26 321 |
|
Grekland |
177 300 000 |
1 276 889 976 |
1 454 189 976 |
10 546 000 |
121 |
138 |
143,0 |
0,89% |
1,02% |
13 560 |
|
Spanien |
807 075 000 |
6 050 132 614 |
6 857 207 614 |
39 442 000 |
153 |
174 |
677,5 |
0,89% |
1,01% |
17 177 |
|
Frankrike |
1 364 400 000 |
13 554 083 928 |
14 918 483 928 |
59 296 000 |
229 |
252 |
1 527,8 |
0,89% |
0,98% |
25 766 |
|
Irland |
175 575 000 |
987 457 164 |
1 163 032 164 |
3 777 000 |
261 |
308 |
110,6 |
0,89% |
1,05% |
29 282 |
|
Italien |
1 287 600 000 |
10 529 058 222 |
11 816 658 222 |
57 680 000 |
183 |
205 |
1 271,7 |
0,83% |
0,93% |
22 048 |
|
Luxemburg |
21 675 000 |
190 793 996 |
212 468 996 |
436 000 |
438 |
487 |
21,4 |
0,89% |
0,99% |
49 083 |
|
Nederländerna |
1 536 150 000 |
3 752 626 817 |
5 288 776 817 |
15 864 000 |
237 |
333 |
463,0 |
0,81% |
1,14% |
29 186 |
|
Österrike |
230 850 000 |
1 755 581 725 |
1 986 431 725 |
8 103 000 |
217 |
245 |
217,6 |
0,81% |
0,91% |
26 854 |
|
Portugal |
160 425 000 |
1 132 719 232 |
1 293 144 232 |
9 998 000 |
113 |
129 |
126,8 |
0,89% |
1,02% |
12 683 |
|
Finland |
109 425 000 |
1 210 620 822 |
1 320 045 822 |
5 171 000 |
234 |
255 |
143,6 |
0,84% |
0,92% |
27 770 |
|
Sverige |
342 075 000 |
1 910 940 962 |
2 253 015 962 |
8 861 000 |
216 |
254 |
246,1 |
0,78% |
0,92% |
27 773 |
|
För. kungariket |
2 795 550 000 |
8 780 761 913 |
11 576 311 913 |
59 623 000 |
147 |
194 |
1 674,9 |
0,52% |
0,69% |
28 092 |
|
Totalt |
13 243 875 000 |
72 438 969 955 |
85 682 844 955 |
376 527 000 |
192 |
228 |
9 249,3 |
0,78% |
0,93% |
24 565 |
|
| |||||||||