FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG
(KOM(2001) 452 – C5‑0372/2001 – 2001/0176(COD))

23 april 2002 - ***I

Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor
Föredragande: Marit Paulsen

PROTOKOLLSIDA

Med en skrivelse av den 1 augusti 2001 förelade kommissionen parlamentet, i enlighet med artikel 251.2 och artikel 152.4 b i EG-fördraget, ett förslag om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG (KOM(2001) 452 - 2001/0176(COD)).

Vid plenarsammanträdet den 3 september 2001 tillkännagav talmannen att detta förslag hänvisats till utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, som utsetts till ansvarigt utskott, och till budgetutskottet och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling som utsetts till rådgivande utskott (C5-0372/2001).

Vid utskottssammanträdet den 13 september 2001 utsåg utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor Marit Paulsen till föredragande.

Vid utskottssammanträdena den 26 februari och 17 april 2002 behandlade utskottet kommissionens förslag och förslaget till betänkande.

Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt förslaget till lagstiftningsresolution.

Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Caroline F. Jackson (ordförande), Alexander de Roo, Anneli Hulthén och Mauro Nobilia (vice ordförande), Marit Paulsen (föredragande), Per-Arne Arvidsson, María del Pilar Ayuso González, Hans Blokland, David Robert Bowe, Martin Callanan, Chris Davies, Proinsias De Rossa (for Dorette Corbey), Avril Doyle, Anne Ferreira, Marialiese Flemming, Karl-Heinz Florenz, Anne-Karin Glase (for Cristina Gutiérrez Cortines), Laura González Álvarez, Robert Goodwill, Françoise Grossetête, Marie Anne Isler Béguin, Christa Klaß, Bernd Lange, Jules Maaten, Minerva Melpomeni Malliori, Patricia McKenna, Emilia Franziska Müller, Rosemarie Müller, Riitta Myller, Ria G.H.C. Oomen-Ruijten, Béatrice Patrie, Frédérique Ries, Dagmar Roth‑Behrendt, Guido Sacconi, Karin Scheele, Horst Schnellhardt, Inger Schörling, Jonas Sjöstedt, Catherine Stihler, Charles Tannock (suppleant för John Bowis), Marianne L.P Thyssen (suppleant för Raffaele Costa), Antonios Trakatellis, Elena Valenciano Martínez-Orozco, Kathleen Van Brempt och Phillip Whitehead.

Budgetutskottet beslutade den 1 oktober 2001 och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling beslutade den 23 januari 2002 att inte avge något yttrande.

Betänkandet ingavs den 23 april 2002.

Fristen för att inge ändringsförslag kommer att anges i förslaget till föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken betänkandet skall behandlas.

FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG (KOM(2001) 452 – C5‑0372/2001 – 2001/0176(COD))

Förslaget ändras på följande sätt:

Kommissionens förslag[1]	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Skäl 9
(9)   Insamlingen av uppgifter om förekomsten av zoonoser och zoonotiska smittämnen i foder, djurpopulationer, animaliska produkter och hos människor är nödvändig för att utvecklingen för och källorna till zoonoser skall kunna fastställas.	(9)   Insamlingen av uppgifter om förekomsten av zoonoser och zoonotiska smittämnen i foder, djurpopulationer, animaliska och vegetabiliska produkter och hos människor är nödvändig för att utvecklingen för och källorna till zoonoser skall kunna fastställas.
Motivering Statistiken visar numera en svagt sjunkande frekvens av de zoonoser som sprids via animaliska produkter medan spridningen via vegetabiliska produkter ökar i motsvarande mån.
Ändringsförslag 2 Skäl 12
”Europeiska livsmedelsmyndigheten”	”Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet”
	(Denna ändring berör hela den lagtext som är under behandling. Om ändringen antas skall hela texten anpassas i överensstämmelse med detta.)
Motivering Då namnet på den nya myndighet som bildats i själva verket är ”Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet” bör samtliga hänvisningar i direktivet ändras i enlighet därmed.
Ändringsförslag 3 Skäl 15
(15)   Samtidigt som nya zoonoser och zoonotiska smittämnen utvecklas kan kända zoonotiska organismer också bilda nya stammar. Utvecklingen av antibiotikaresistens är en företeelse som bör övervakas.	(15)   Samtidigt som nya zoonoser och zoonotiska smittämnen utvecklas kan kända zoonotiska organismer också bilda nya stammar. Den oroväckande utvecklingen av antibiotikaresistens är en företeelse som bör övervakas.
Motivering Antibiotikaresistensen måste anses vara ett av de allra största hoten mot folkhälsan. Särskilt allvarligt är hotet mot barns och ungdomars hälsa.
Ändringsförslag 4 Skäl 20
(20)   För att säkerställa en effektiv användning av de uppgifter som samlas in om zoonoser och zoonotiska smittämnen bör lämpliga regler fastställas om utbytet av alla relevanta upplysningar. Sådan information bör samlas in i medlemsstaterna och överlämnas till kommissionen och till Europeiska livsmedelsmyndigheten i form av rapporter, som även bör göras tillgängliga för allmänheten på lämpligt sätt.	(20)   För att säkerställa en effektiv användning av de uppgifter som samlas in om zoonoser och zoonotiska smittämnen bör lämpliga regler fastställas om utbytet av alla relevanta upplysningar. Sådan information bör samlas in i medlemsstaterna och överlämnas till kommissionen och till Europeiska livsmedelsmyndigheten i form av rapporter, som även utan dröjsmål bör göras tillgängliga för allmänheten på lämpligt sätt.
Motivering En ökad öppenhet och insyn är ett nödvändigt inslag i övervakningen av zoonoser, zoonotiska smittämnen och antibiotikaresistens.
Ändringsförslag 5 Artikel 1, punkt 1
1.   Syftet med detta direktiv är att se till att zoonoser och zoonotiska smittämnen övervakas på ett ändamålsenligt sätt, så att de uppgifter som är nödvändiga för att bedöma utvecklingen för och källor till zoonoser och zoonotiska smittämnen kan samlas in i gemenskapen. En sådan utvärdering skall ligga till grund för de åtgärder som skall vidtas för att förebygga och bekämpa zoonoser och zoonotiska smittämnen som är av betydelse för gemenskapen.	1.   Syftet med detta direktiv är att se till att zoonoser, zoonotiska smittämnen, livsmedelsburna utbrott och antibiotikaresistens hos zoonotiska smittämnen övervakas på ett ändamålsenligt sätt, så att de uppgifter som är nödvändiga för att bedöma utvecklingen för och källor till zoonoser och zoonotiska smittämnen, livsmedelsburna utbrott och antibiotikaresistens hos zoonotiska smittämnen kan samlas in i gemenskapen. En sådan utvärdering skall ligga till grund för en effektiv riskbedömning och för de åtgärder som skall vidtas för att förebygga och bekämpa zoonoser och zoonotiska smittämnen som är av betydelse för folkhälsan och gemenskapen.
Motivering Denna ändring är nödvändig för att den inledande artikeln bättre skall återspegla direktivets faktiska innehåll och för att understryka direktivets primära syfte – att möjliggöra en effektiv riskbedömning.
Ändringsförslag 6 Artikel 1, punkt 2
2.   Direktivet omfattar följande:	2.   Direktivet omfattar följande:
a)   Övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen med beaktande av särskilda aspekter, som t.ex. antibiotikaresistens, som är förknippade med zoonotiska smittämnen i djurpopulationer vid animalisk primärproduktion, och där så är nödvändigt, i andra led i livsmedelskedjan, t.ex. vid framställning av foder samt vid bearbetning och framställning av animaliska produkter.	a)   Övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen i samband med animalisk primärproduktion och i andra led i livsmedelskedjan, inklusive livsmedel och foder av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung eller blandningar därav.
	aa)   Övervakning av antibiotikaresistens.
b)   Epidemiologisk undersökning av livsmedelsburna utbrott.	b)   Epidemiologisk undersökning av livsmedelsburna utbrott.
c)   Utbyte av information om zoonoser och zoonotiska smittämnen.	c)   Utbyte av information om zoonoser och zoonotiska smittämnen.
d)   Antagande av särskilda bestämmelser om övervakning.	d)   Antagande av särskilda bestämmelser om övervakning.
Motivering Denna ändring är nödvändig för att artikeln på ett tydligare sätt skall omfatta hela livsmedelskedjan och för att understryka vikten av att övervaka antibiotikaresistens.
Ändringsförslag 7 Artikel 2, punkt 3
3.   antibiotikaresistens: vissa arter av mikroorganismers förmåga att överleva eller växa vid en bestämd koncentration av ett antimikrobiellt medel som vanligen är tillräcklig för att hämma tillväxten hos eller döda mikroorganismer av samma art,	3.   antibiotikaresistens: mikroorganismers förmåga att överleva eller växa vid en bestämd koncentration av ett antimikrobiellt medel som vanligen är tillräcklig för att hämma tillväxten hos eller döda mikroorganismer av samma art,
Motivering Denna ändring är nödvändig på grund av att även ”goda” organismer kan bli resistenta och överföra sin resistens till patogena bakterier.
Ändringsförslag 8 Artikel 3, punkt 1
1.   Medlemsstaterna skall se till att information om förekomsten av zoonoser och zoonotiska smittämnen samt förekomsten av därtill kopplad antibiotikaresistens samlas in, analyseras och sprids i enlighet med kraven i detta direktiv och eventuella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv.	1.   Medlemsstaterna skall se till att information om förekomsten av zoonoser och zoonotiska smittämnen samt förekomsten av därtill kopplad antibiotikaresistens samlas in, analyseras och utan dröjsmål offentliggörs i enlighet med kraven i detta direktiv och eventuella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv.
Motivering En ökad öppenhet och insyn är ett nödvändigt inslag i övervakningen av zoonoser, zoonotiska smittämnen och antibiotikaresistens.
Ändringsförslag 9 Artikel 3, punkt 3, led -a (nytt)
	-   a) de myndigheter som är behöriga när det gäller gemenskapens lagstiftning om foder,
Motivering Det är nödvändigt att få till stånd ett närmare samarbete mellan de behöriga myndigheterna, vilket även innefattar behöriga myndigheter när det gäller foder.
Ändringsförslag 10 Artikel 3, punkt 3
3.   Varje medlemsstat skall se till att det etableras ett effektivt och kontinuerligt samarbete grundat på ett fritt utbyte av allmänna uppgifter och, om så är nödvändigt, särskilda uppgifter, mellan den behöriga myndighet i medlemsstaten som ansvarar för tillämpningen av detta direktiv och	3.   Varje medlemsstat skall se till att det etableras ett effektivt och kontinuerligt samarbete grundat på ett fritt utbyte av allmänna uppgifter och, om så är nödvändigt, särskilda uppgifter, mellan den behöriga myndighet i medlemsstaten som ansvarar för tillämpningen av detta direktiv och
	-   a) de myndigheter som är behöriga när det gäller gemenskapens lagstiftning om foder,
a)   de myndigheter som är behöriga när det gäller gemenskapens lagstiftning om djurhälsa,	a)   de myndigheter som är behöriga när det gäller gemenskapens lagstiftning om djurhälsa,
b)   de myndigheter som är behöriga när det gäller gemenskapens lagstiftning om livsmedelshygien, och	b)   de myndigheter som är behöriga när det gäller gemenskapens lagstiftning om livsmedelshygien,
c)   de instanser och/eller myndigheter som avses i artikel 1 i beslut nr 2119/98/EG.	c)   de instanser och/eller myndigheter som avses i artikel 1 i beslut nr 2119/98/EG, och
	ca)   övriga berörda myndigheter och organisationer.
Motivering Samarbetet mellan den behöriga myndigheten och övriga myndigheter i varje medlemsstat måste vara så omfattande som möjligt, och måste rimligen även innefatta de myndigheter som hanterar foderfrågor. Det är likaså viktigt att de berörda parternas organisationer får information så fort som möjligt och att de, om de har information, lämnar denna till myndigheterna ifråga.
Ändringsförslag 11 Artikel 3, punkt 4
4.   Medlemsstaterna skall se till att berörd personal på den behöriga myndigheten som ansvarar för tillämpningen av detta direktiv har lämpliga kvalifikationer för sina uppgifter och att de, där så krävs, har utbildats i mikrobiologi och epidemiologi.	4.   Medlemsstaterna skall se till att berörd personal på den behöriga myndigheten som ansvarar för tillämpningen av detta direktiv har lämpliga kvalifikationer för sina uppgifter och att de, där så krävs, har utbildats i mikrobiologi och epidemiologi, och att de erhåller kontinuerlig och aktuell utbildning i överensstämmelse med de senaste vetenskapliga rönen inom dessa områden.
Motivering Tjänstemän vid den behöriga myndigheten skall givetvis ha tillräcklig kompetens för sin tjänsteutövning.
Ändringsförslag 12 Artikel 4, punkt 1
1.   Medlemsstaterna skall samla in relevanta uppgifter som skall användas för att identifiera och karakterisera faror, uppskatta exponeringsgrad samt för att karakterisera de risker som är kopplade till zoonoser och zoonotiska smittämnen. Övervakningen skall göras i djurpopulationer, särskilt i samband med primärproduktion men också, där så är nödvändigt, i övriga led i livsmedelskedjan, t.ex. vid framställning av foder och vid bearbetning och framställning av animaliska produkter.	1.   Medlemsstaterna skall samla in relevanta och jämförbara uppgifter som skall användas för att identifiera och karakterisera faror, uppskatta exponeringsgrad samt för att karakterisera de risker som är kopplade till zoonoser och zoonotiska smittämnen. Övervakningen skall göras i djurpopulationer, särskilt i samband med primärproduktion men också i övriga led i livsmedelskedjan, t.ex. vid framställning av foder och vid bearbetning och framställning av animaliska eller vegetabiliska produkter eller blandningar därav.
Motivering Jämförbarheten hos det material som medlemsstaterna insamlar och sammanställer är nyckeln till en effektiv övervakning. Detta bör tydligare framgå även i denna artikel.
Ändringsförslag 13 Artikel 4, punkt 2a (ny)
	2a.   Vid behov får zoonoser och zoonotiska smittämnen läggas till eller strykas i förteckningen i del 1 i bilaga I, varvid särskild hänsyn skall tas till följande faktorer:
	a)   Förekomst i befolkningsgrupper och djurpopulationer, foder och livsmedel.
	b)   Skadlighet för människors hälsa.
	c)   Ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården samt livsmedelsföretagen.
	d)   Epidemiologisk utveckling i befolkningsgrupper och djurpopulationer, i foder och livsmedel.
Motivering Texten motsvarar ordalydelsen av del 2 i bilaga I i kommissionens förslag. Dessa kriterier för att lägga till eller stryka zoonoser i förteckningen i del 1 i bilaga I är av sådan principiell betydelse att de bör anges redan i artikeln.
Ändringsförslag 14 Artikel 4, punkt 3, inledningen
3.   Övervakningen skall grundas på befintliga system i medlemsstaterna. Om så är nödvändigt får närmare bestämmelser för övervakning av de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i bilaga I fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 12.2 och med beaktande av andra gemenskapsbestämmelser om djurhälsa, livsmedelshygien och smittsamma sjukdomar.	3.   Övervakningen skall grundas på befintliga system i medlemsstaterna. Om så är nödvändigt för att göra uppgifterna enklare att sammanställa och jämföra får närmare bestämmelser för övervakning av de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i bilaga I fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 12.2 och med beaktande av andra gemenskapsbestämmelser om djurhälsa, livsmedelshygien och smittsamma sjukdomar.
Motivering Jämförbarheten hos det material som medlemsstaterna insamlar och sammanställer är nyckeln till effektiv övervakning. Detta bör tydligare framgå även i denna artikel.
Ändringsförslag 15 Artikel 5, punkt 1
1.   Medlemsstaterna skall se till att man genom övervakningen samlar in uppgifter om förekomsten av antibiotikaresistens hos zoonotiska smittämnen i enlighet med kraven i bilaga II.	1.   Medlemsstaterna skall se till att man genom övervakningen samlar in jämförbara uppgifter om förekomsten av antibiotikaresistens hos zoonotiska och andra bakteriologiska smittämnen i enlighet med kraven i bilaga II.
	Övervakningen skall samordnas med den övervakning av isolat från människa som skall utföras enligt rådets beslut nr 2119/98/EG.
Se bilaga II, del A, andra stycket, i kommissionens förslag.
Motivering Om jämförbarheten, se motivering till ändringsförslag 12 ovan. Det är viktigt att övervaka antibiotikaresistensen hos andra smittämnen än de zoonotiska. Andra stycket motsvarar i allt väsentligt bilaga II, del A, andra stycket, i kommissionens förslag. Denna viktiga princip hör dock snarare hemma i denna artikel.
Ändringsförslag 16 Artikel 6, punkt 1
1.   Samordnade övervakningsprogram för en eller flera zoonoser och/eller zoonotiska smittämnen får införas i enlighet med förfarandet i artikel 12.2, när så är lämpligt efter samråd med Europeiska livsmedelsmyndigheten. Det är särskilt angeläget att införa samordnade övervakningsprogram om det finns ett tydligt behov av att bedöma riskerna eller fastställa jämförelsevärden beträffande zoonoser och/eller zoonotiska smittämnen på medlemsstats- och/eller gemenskapsnivå.	1.   Samordnade övervakningsprogram för en eller flera zoonoser och/eller zoonotiska smittämnen får införas i enlighet med förfarandet i artikel 12.2 efter samråd med Europeiska livsmedelsmyndigheten. Det är särskilt angeläget att införa samordnade övervakningsprogram om det finns ett tydligt behov av att bedöma riskerna eller fastställa jämförelsevärden beträffande zoonoser och/eller zoonotiska smittämnen på medlemsstats- och/eller gemenskapsnivå.
Motivering Bästa tillgängliga vetenskapliga expertis måste användas när samordnade övervakningsprogram skall införas. Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet bör därför alltid fungera som den samlande och samordnande kraften i övervakningsarbetet.
Ändringsförslag 17 Artikel 7, punkt 1
1.   Medlemsstaterna skall se till att en person som driver ett livsmedelsföretag utan dröjsmål underrättar de behöriga myndigheterna om han märker att ett livsmedel som han har producerat eller bearbetat har orsakat eller sannolikt kommer att orsaka ett livsmedelsburet utbrott. Det livsmedel som misstänks ha orsakat utbrottet, eller ett lämpligt prov av detta, skall bevaras på ett sådant sätt att det varken försvårar en laboratorieanalys eller en vidare undersökning av det misstänkta utbrottet.	1.   Medlemsstaterna skall se till att en person som driver ett livsmedelsföretag utan dröjsmål underrättar de behöriga myndigheterna om han märker eller har anledning att anta att ett livsmedel som han har producerat eller bearbetat har orsakat eller sannolikt kommer att orsaka ett livsmedelsburet utbrott. Det livsmedel som misstänks ha orsakat utbrottet, eller ett relevant antal prov av detta, skall bevaras på ett sådant sätt att det varken försvårar en laboratorieanalys eller en vidare undersökning av det misstänkta utbrottet.
Motivering Denna ändring är nödvändig för att artikeln bättre skall motsvara den nya förordningen om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning och inrättande av den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. För att erhålla ett säkrare vetenskapligt underlag bör också ett relevant antal prov krävas, snarare än ett enda prov.
Ändringsförslag 18 Artikel 7, punkt 2
2.   Då en behörig myndighet erhåller information enligt punkt 1, eller på annat sätt informeras om ett livsmedelsburet utbrott, skall den göra en undersökning av utbrottet i samarbete med de myndigheter som avses i artikel 1 i beslut nr 2119/98/EG. Undersökningen skall syfta till att få fram uppgifter om utbrottets epidemiologiska profil, vilka livsmedel som kan vara berörda samt tänkbara orsaker. Undersökningen skall om möjligt omfatta relevanta epidemiologiska och mikrobiologiska undersökningar. Den behöriga myndigheten skall överlämna en kortfattad rapport till kommissionen och till Europeiska livsmedelsmyndigheten om resultaten av de undersökningar som genomförts och med de upplysningar som anges i del E i bilaga IV till detta direktiv. Närmare bestämmelser om undersökning av livmedelsburna utbrott får fastställas enligt förfarandet i artikel 12.2.	2.   Då en behörig myndighet erhåller information enligt punkt 1, eller på annat sätt informeras om ett livsmedelsburet utbrott, skall den göra en undersökning av utbrottet i samarbete med de myndigheter som avses i artikel 1 i beslut nr 2119/98/EG. Undersökningen skall syfta till att få fram uppgifter om utbrottets epidemiologiska profil, vilka livsmedel som kan vara berörda samt tänkbara orsaker. Undersökningen skall omfatta relevanta epidemiologiska och mikrobiologiska undersökningar. Den behöriga myndigheten skall överlämna en kortfattad rapport till kommissionen och till Europeiska livsmedelsmyndigheten om resultaten av de undersökningar som genomförts och med de upplysningar som anges i del E i bilaga IV till detta direktiv. Närmare bestämmelser om undersökning av livmedelsburna utbrott får fastställas enligt förfarandet i artikel 12.2.
Motivering Ingen motivering behövs.
Ändringsförslag 19 Artikel 8
Medlemsstaterna skall se till att personer som driver livsmedelsföretag, under en period som skall fastställas av den behöriga myndigheten, sparar resultaten från sådana undersökningar som rör förekomst av de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i del 1.A i bilaga I, samt att de på begäran av den myndigheten överlämnar uppgifterna i fråga till dem.	Medlemsstaterna skall se till att om personer som driver livsmedelsföretag gör undersökningar som rör förekomst av zoonoser och zoonotiska smittämnen som omfattas av övervakning i enlighet med bilaga I, under en period som skall fastställas av den behöriga myndigheten, sparar resultaten från sådana undersökningar som rör förekomst av de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i bilaga I, samt att de på begäran av den myndigheten överlämnar uppgifterna i fråga till dem.
Motivering Ändringsförslaget klargör att medlemsstaterna inte är tvungna att ålägga personer som driver livsmedelsföretag att genomföra sådana undersökningar.
Ändringsförslag 20 Artikel 9, punkt 1, andra stycket
Varje medlemsstat skall i slutet av maj varje år överlämna en rapport till kommissionen och till Europeiska livsmedelsmyndigheten om utvecklingen för och källorna till zoonoser, zoonotiska smittämnen och därmed sammanhängande antibiotikaresistens omfattande de insamlade uppgifterna enligt artiklarna 4–7, vilka skall ha samlats in under föregående år. Medlemsstaternas rapporter eller sammanfattningar av dessa skall vara tillgängliga för allmänheten.	Varje medlemsstat skall i slutet av mars varje år överlämna en rapport till Kommissionen och till Europeiska livsmedelsmyndigheten om utvecklingen för och källorna till zoonoser, zoonotiska smittämnen och antibiotikaresistens omfattande de insamlade uppgifterna enligt artiklarna 4–7, vilka skall ha samlats in under föregående år. Medlemsstaternas rapporter och sammanfattningar av dessa skall utan dröjsmål göras tillgängliga för allmänheten.
Motivering Med dagens informationsteknik och med ökad jämförbarhet hos de insamlade uppgifterna torde en snabbare avrapportering vara möjlig, och detta gäller både medlemsstaterna och den Europeiska myndigheten för livmedelssäkerhet. En ökad öppenhet och insyn är dessutom ett nödvändigt inslag i övervakningen av zoonoser, zoonotiska smittämnen och antibiotikaresistens.
Ändringsförslag 21 Artikel 9, punkt 2, första stycket
Europeiska livsmedelsmyndigheten skall varje år granska de rapporter som avses i punkt 1 och inom nio månader från mottagandet av rapporterna offentliggöra en sammanfattande rapport om utvecklingen för och källorna till olika zoonoser, zoonotiska smittämnen och därmed sammanhängande antibiotikaresistens i gemenskapen.	Europeiska livsmedelsmyndigheten skall varje år granska de rapporter som avses i punkt 1 och inom sex månader från mottagandet av rapporterna offentliggöra en sammanfattande rapport om utvecklingen för och källorna till olika zoonoser, zoonotiska smittämnen och därmed sammanhängande antibiotikaresistens i gemenskapen.
Motivering Med dagens informationsteknik och med ökad jämförbarhet hos de insamlade uppgifterna torde en snabbare avrapportering vara möjlig, och detta gäller både medlemsstaterna och den Europeiska myndigheten för livmedelssäkerhet.
Ändringsförslag 22 Artikel 11
I förekommande fall efter samråd med Europeiska livsmedelsmyndigheten får bilagorna ändras eller lämpliga övergångsbestämmelser antas enligt förfarandet i artikel 12.2.	Efter samråd med Europeiska livsmedelsmyndigheten får bilagorna ändras eller lämpliga övergångsbestämmelser antas enligt förfarandet i artikel 12.2.
Motivering Bästa tillgängliga vetenskapliga expertis måste hela tiden användas. Därför bör den Europeiska myndigheten för livmedelssäkerhet alltid fungera som den samlande och samordnande kraften i övervakningsarbetet.
Ändringsförslag 23 Artikel 12, punkt 1
1.   Kommissionen skall biträdas av kommittén för livsmedelssäkerhet och djurhälsa, som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../... [om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska livsmedelsmyndigheten och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet].	1.   Kommissionen skall biträdas av kommittén för livsmedelssäkerhet och djurhälsa, som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../... [om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska livsmedelsmyndigheten och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet] och, när så är lämpligt, av den kommitté som inrättats genom i artikel 7 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG.
Motivering En samordning mellan den veterinärmedicinska och den humanmedicinska expertisen är av största vikt för en enhetlig och effektiv övervakning.
Ändringsförslag 24 Bilaga I, del 1,stycke B, punkt 1, rubrik
1.   Fästingburna virus	1.   Artropodburna virus
Motivering Eftersom övervakning enbart av fästingburna virus inte är tillräckligt, bör man även inbegripa de togavirus som överförs av myggor. Termen ”artropod” omfattar såväl kvalster, t.ex. fästingar, som insekter, t.ex. myggor.
Ändringsförslag 25 Bilaga I, del 2
Del 2. Kriterier för att lägga till eller stryka zoonoser i förteckningen i del 1	utgår
Vid behov får zoonoser och zoonotiska smittämnen läggas till eller strykas i förteckningen i del 1, varvid särskild hänsyn skall tas till följande faktorer:
-   Förekomst i befolkningsgrupper och djurpopulationer, foder och livsmedel.
-   Skadlighet för människors hälsa.
-   Ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården samt livsmedelsföretagen.
-   Epidemiologisk utveckling i befolkningsgrupper och djurpopulationer, i foder och livsmedel.
Motivering Som ovan nämnts i ändringsförslag 13 hör dessa principiellt viktiga kriterier snarare hemma i artikel 4.
Ändringsförslag 26 Bilaga II, Del A, andra stycket
Övervakningen bör komplettera den övervakning av isolat från människa som skall utföras enligt rådets beslut nr 2119/98/EG.	utgår
Motivering Samordningen med den övervakning som skall utföras enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG är en viktig princip som snarare hör hemma i artikel 5 (se ändringsförslag 15).
Ändringsförslag 27 Bilaga II, del A, punkt 7a (ny)
	7a.   Det produktionssystem varifrån uppgifter insamlats.
Motivering Det är en vanlig uppfattning att zoonoser lättare kan kontrolleras i en begränsad miljö. Detta antagande skulle kunna undersökas genom det föreslagna direktivet. De uppgifter som erhållits vid övervakningen bör åtminstone ta hänsyn till vilket slags produktionssystem dessa uppgifter hämtats från. Om en reduktion av zoonotiska smittämnen inom vissa produktionssystem visar sig vara särskilt svår att åstadkomma, bör man fundera över hur sådana produktionssystem kan stödjas i syfte att uppnå målen för en reduktion av zoonoser, och hur kontrollsystemen kan anpassas.

• [1] EGT C 304, 30.10.2001, s. 250.

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG (KOM(2001) 452 – C5‑0372/2001 – 2001/0176(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2001) 452[1]),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 152.4 b i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag till parlamentet (C5‑0372/2001),

–   med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5‑0119/2002).

1.   Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt höra parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra detta förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.   Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

• [1] EGT C 304, 30.10.2001, s. 250.

MOTIVERING

Den 1 augusti 2001 antog kommissionen ett förslag till direktiv om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen KOM(2001)452 vilket skulle ändra rådets beslut 90/424/EG och upphäva rådets direktiv 92/117/EEG.

Olika zoonoser (dvs sjukdomar som sprids från djur till människor) har en stor betydelse för folkhälsan i Europeiska unionen. Under 1999 rapporterades över 300 000 sjukdomsfall – och då är förmodligen bara de allvarligare fallen rapporterade. Kostnaderna för sjukvårdssystemen uppgår till flera miljarder euro per år, och därtill kommer personligt lidande och produktionsbortfall.

Det finns god anledning att söka vägar att spåra och förhindra spridningen av zoonoser enbart av ovan angivna skäl. Därtill kommer det som kommer att bli ett verkligt stort folkhälsoproblem inom kort: Alla multiresistenta bakterier, varav många just är zoonotiska (salmonellor, camplylobacter osv). Under de senaste 50 åren har vi vant oss vid att betrakta många av dessa infektioner som skäligen enkla sjukdomar, ”bara lite antibiotika” så är både barn och vuxna friska på en vecka. Idag kan vi se att allt fler ”enkla infektioner” blir mer eller mindre obotliga igen. Enligt WHO är detta ett av våra allra största problem i dag. Det räcker inte längre med de självklara insatserna för att hindra missbruk av antibiotika, det är lika viktigt att hålla nere antalet infektioner som kräver terapeutisk behandling. Vi måste så snabbt som möjligt minska den totala förbrukningen av antibiotika om mänskligheten inte ska förlora sin kanske viktigaste medicinska tillgång någonsin.

Det är viktigt att övervakningen av zoonoser inte begränsas bara till ett begränsat antal, utan alla bör registreras och spåras. Spårningen måste omfatta alla led i livsmedelskedjan enligt de principer som läggs fast i vitboken om livsmedelssäkerhet. Ju tidigare i kedjan en zoonos kan stoppas, desto effektivare och mindre kostsamt blir det. Därför är övervakning av foder och avelsdjur mycket viktig.

Nyare statistik visar att antalet människor som smittats via animaliska livsmedel minskar något, medan antalet smittade via vegetabiliska produkter ökar. Detta innebär att systemet, för att vara effektivt, måste vara inriktat även på övervakning av vegetabiliska produkter.

Tekniskt sett är det allra viktigaste i detta direktiv att alla uppgifter samlas in och bearbetas på ett likartat sätt, så att rapporterna från medlemsstaterna och alla inblandade myndigheter och organisationer blir fullt ut jämförbara. Jämförbarheten är en förutsättning för en effektiv riskvärdering och därmed en fullvärdig riskanalys.