ANDRABEHANDLINGS-REKOMMENDATION om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut
(11212/4/2002 – C5‑0534/2002 – 2000/0260(COD))
26 februari 2003 - ***II
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Othmar Karas
PROTOKOLLSIDA
Vid plenarsammanträdet den 4 juli 2001 fastställde parlamentet sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet, en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (KOM(2002) 507 - 2000/0260(COD)).
Vid plenarsammanträdet den 20 november 2002 tillkännagav talmannen att den gemensamma ståndpunkten hade mottagits och att denna hänvisats till utskottet för ekonomi och valutafrågor (11212/4/2002 - C5-0534/2002).
Vid utskottssammanträdet den 6 november 2002 hade utskottet utsett Othmar Karas till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 27 november 2002, 21 och 27 januari och 18‑19 februari 2003 behandlade utskottet den gemensamma ståndpunkten och förslaget till andrabehandlingsrekommendation.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet förslaget till lagstiftningsresolution med 24 röster för, 3 röster emot och 13 nedlagda röster.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Christa Randzio-Plath (ordförande), José Manuel García-Margallo y Marfil, Philippe A.R. Herzog och John Purvis (vice ordförande), Othmar Karas (föredragande), Generoso Andria, Richard A. Balfe (suppleant för Brice Hortefeux), Pervenche Berès, Hans Blokland, Armonia Bordes, Renato Brunetta, Hans Udo Bullmann, Bert Doorn (suppleant för Ioannis Marinos), Harald Ettl (suppleant för Helena Torres Marques), Jonathan Evans, Ingo Friedrich, Carles-Alfred Gasòliba i Böhm, Robert Goebbels, Lisbeth Grönfeldt Bergman, Mary Honeyball, Christopher Huhne, Piia-Noora Kauppi, Christoph Werner Konrad, Wilfried Kuckelkorn (suppleant för en ordinarie ledamot som ännu inte utsetts), Astrid Lulling, Thomas Mann (suppleant för Mónica Ridruejo), David W. Martin, Hans-Peter Mayer, Fernando Pérez Royo, Mikko Pesälä (suppleant för Karin Riis-Jørgensen), Alexander Radwan, Bernhard Rapkay, Herman Schmid (suppleant för Ioannis Patakis), Olle Schmidt, Peter William Skinner, Bruno Trentin, Ieke van den Burg (suppleant för Giorgos Katiforis), Theresa Villiers, Hélène Flautre (suppleant för Alain Lipietz i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen) och Jean Lambert (suppleant för Miquel Mayol i Raynal i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen).
Andrabehandlingsrekommendationen ingavs den 26 februari 2003.
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (11212/4/2002 – C5‑0534/2002 – 2000/0260(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (11212/4/2002 – C5‑0534/2002),
– med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet[1], en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 507[2]),
– med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,
– med beaktande av artikel 80 i arbetsordningen,
– med beaktande av kommissionens och rådets förslag till rapport om framtida pensionssystem/Modernisering av bokföringen, vilket kommissionsledamoten Anna Diamantopoulou lade fram inför Europaparlamentets plenarförsamling den 17 december 2002[3],
– med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A5‑0042/2003).
1. Europaparlamentet föreslår nedanstående ändringar i den gemensamma ståndpunkten.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
| Rådets gemensamma ståndpunkt | Parlamentets ändringar |
| Ändringsförslag 1 Skäl 4a (nytt) | |
|
(4a) Eftersom offentliga system för social trygghet utsätts för allt större påfrestningar kommer tjänstepensioner i högre grad utnyttjas som ett komplement i framtiden. Tjänstepensioner bör därför utvecklas, dock utan att de offentliga pensionssystemens betydelse ifrågasätts när det gäller ett tryggt, varaktigt och effektivt socialt skydd, som bör garantera en godtagbar levnadsstandard på ålderdomen och som därför måste stå i fokus för målet att förstärka den europeiska sociala modellen. | |
| Ändringsförslag 2 Skäl 11 | |
|
(11) Finansiella institut som redan omfattas av ramlagstiftning på gemenskapsnivå bör generellt undantas från detta direktivs tillämpningsområde. Eftersom sådana institut i vissa fall även erbjuder tjänster på tjänstepensionsområdet, är det dock viktigt att se till att detta direktiv inte ger upphov till någon snedvridning av konkurrensen. Sådan snedvridning kan undvikas om aktsamhetskraven i detta direktiv tillämpas på livförsäkringsföretagens tjänstepensionsverksamhet. |
(11) Finansiella institut som redan omfattas av ramlagstiftning på gemenskapsnivå bör generellt undantas från detta direktivs tillämpningsområde. Eftersom sådana institut i vissa fall även erbjuder tjänster på tjänstepensionsområdet, är det dock viktigt att se till att detta direktiv inte ger upphov till någon snedvridning av konkurrensen. Sådan snedvridning kan undvikas om aktsamhetskraven i detta direktiv i enlighet med artikel 4 i detta direktiv tillämpas på tjänstepensionsverksamheten hos alla institut som erbjuder fonderade tjänstepensionsprogram och som är godkända på nationell nivå och omfattas av nationell tillsyn. |
| Ändringsförslag 3 Skäl 11a (nytt) | |
|
(11a) Tjänstepensionsinstitutens förmånsutbud bör principiellt utgöras av utbetalning av pension under återstående livstid. Även tidsbegränsad utbetalning eller utbetalning av ett engångsbelopp bör vara möjligt. | |
| Ändringsförslag 4 Skäl 11b (nytt) | |
|
(11b) När ett företag eller en bransch ingår ett avtal för att inrätta ett tjänstepensionsprogram, bör de framtida förmånstagarna på begäran från arbetsmarknadens parter, dvs. arbetstagar- och arbetsgivarföreträdare, erbjudas möjlighet till täckning av riskerna för lång levnad och arbetsoförmåga samt efterlevandeskydd. Förmånstagarna bör få exakta uppgifter om kostnaderna för täckning av dessa risker. Samma sak bör gälla i de fall då en förmånstagare försöker utverka en garanti för återbetalning av de avgifter vederbörande har betalat. | |
| Ändringsförslag 5 Skäl 17 | |
|
(17) Tjänstepensionsinstituten tillhandahåller finansiella tjänster, och de bör därför när det gäller deras verksamhet och villkoren för denna uppfylla vissa minimikrav på aktsamhet. |
(17) Tjänstepensionsinstituten tillhandahåller finansiella tjänster och tar på sig ett stort ansvar med hänsyn till de framtida pensionsutbetalningarna av tjänstepensioner, och de bör därför när det gäller deras verksamhet och villkoren för denna uppfylla vissa minimikrav på aktsamhet. |
| Ändringsförslag 6 Skäl 27 | |
|
(27) I många fall kan det vara det uppdragsgivande företaget och inte institutet självt som står de biometriska riskerna eller som garanterar vissa förmåner eller viss avkastning. Det förekommer dock även att institutet självt står sådana risker eller lämnar sådana garantier, varvid det uppdragsgivande företaget i allmänhet har uppfyllt sina förpliktelser i och med de nödvändiga inbetalningarna. I dessa fall liknar de produkter som institutet erbjuder dem som tillhandahålls av livförsäkringsföretag, och de berörda instituten bör uppfylla i vart fall samma kapitalkrav som livförsäkringsföretag. |
(27) I många fall kan det vara det uppdragsgivande företaget och inte institutet självt som står de biometriska riskerna eller som garanterar vissa förmåner eller viss avkastning. Det förekommer dock även att institutet självt står sådana risker eller lämnar sådana garantier, varvid det uppdragsgivande företaget i allmänhet har uppfyllt sina förpliktelser i och med de nödvändiga inbetalningarna. I dessa fall liknar de produkter som institutet erbjuder dem som tillhandahålls av livförsäkringsföretag, och de berörda instituten bör uppfylla i vart fall samma kapitalkrav som livförsäkringsföretag eller följa de regler som gäller för dem i respektive hemland. |
| Ändringsförslag 7 Skäl 37 | |
|
(37) Kommissionen bör biträdas av en försäkrings- och pensionskommitté, som skall ta hänsyn till tjänstepensionsinstituts och försäkringsföretags speciella särdrag och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att organisera arbetet i enlighet härmed. |
(37) Kommissionen bör biträdas av en samordningskommitté, som skall ta hänsyn till tjänstepensionsinstituts speciella särdrag och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att organisera arbetet i enlighet härmed. |
| Ändringsförslag 8 Artikel 4 | |
|
De medlemsstater som är hemländer får välja att tillämpa bestämmelserna i artiklarna 9-16 och 18-20 i detta direktiv på tjänstepensionsverksamheten hos försäkringsföretag som omfattas av direktiv 79/267/EEG. I sådana fall skall alla tillgångar och skulder som hänför sig till denna verksamhet hållas fullständigt åtskilda från, förvaltas och hanteras skilt från försäkringsföretagens övriga verksamheter, utan någon möjlighet till överföring. |
De medlemsstater som är hemländer får välja att tillämpa bestämmelserna i artiklarna 9-16 och 18-20 i detta direktiv på tjänstepensionsverksamheten hos alla institut som erbjuder fonderade tjänstepensionsprogram och som är godkända på nationell nivå och omfattas av nationell tillsyn. I sådana fall skall alla tillgångar och skulder som hänför sig till denna verksamhet hållas fullständigt åtskilda från, förvaltas och hanteras skilt från dessa företags övriga verksamheter, utan någon möjlighet till överföring. |
|
I sådana fall, och endast när det gäller deras tjänstepensionsverksamhet, skall försäkringsföretagen inte omfattas av artiklarna 17 och 21 i direktiv 79/267/EEG och artiklarna 19-24 och 31 i direktiv 92/96/EEG. |
Endast när det gäller deras tjänstepensionsverksamhet skall försäkringsföretagen inte omfattas av artiklarna 17 och 21 i direktiv 79/267/EEG och artiklarna 19-24 och 31 i direktiv 92/96/EEG. |
|
Den medlemsstat som är hemland skall se till att antingen de behöriga myndigheterna eller de myndigheter som ansvarar för tillsynen av försäkringsföretag som omfattas av direktiv 79/267/EEG som en del av sin tillsynsverksamhet kontrollerar att den verksamhet som rör tjänstepensioner hålls strikt åtskild från övrig verksamhet. |
Den medlemsstat som är hemland skall se till att de behöriga myndigheterna som en del av sin tillsynsverksamhet kontrollerar att den verksamhet som rör tjänstepensioner hålls strikt åtskild från övrig verksamhet. |
| Ändringsförslag 9 Artikel 6, led d | |
|
d) pensionsförmåner: förmåner i form av utbetalningar, antingen under återstående livstid eller under viss tid eller med ett engångsbelopp, som görs med anledning av uppnådd pensionsålder eller förväntat uppnående av pensionsålder eller, om de kompletterar dessa förmåner och tillhandahålls sekundärt, i form av utbetalningar vid dödsfall, invaliditet eller upphörande av anställning eller i form av bidrag eller tjänster som tillhandahålls vid sjukdom, medellöshet eller dödsfall, |
d) pensionsförmåner: förmåner i form av utbetalningar, i regel under återstående livstid men även under viss tid eller i form av ett engångsbelopp i syfte att trygga ekonomisk försörjning under pensionstiden, som görs med anledning av uppnådd pensionsålder eller, om de kompletterar dessa förmåner och tillhandahålls sekundärt, i form av utbetalningar vid dödsfall, invaliditet eller upphörande av anställning eller i form av bidrag eller tjänster som tillhandahålls vid sjukdom, medellöshet eller dödsfall, |
| Ändringsförslag 10 Artikel 7, stycke 2 | |
|
Om ett försäkringsföretag, i enlighet med artikel 4, driver sin tjänstepensionsverksamhet genom att hålla tillgångarna och skulderna fullständigt åtskilda, skall de fullständigt åtskilda tillgångarna och skulderna hanteras endast inom ramen för sådan verksamhet som avser pensionsförmåner och därav direkt föranledd verksamhet. |
Om ett institut, i enlighet med artikel 4, driver sin tjänstepensionsverksamhet genom att hålla tillgångarna och skulderna fullständigt åtskilda, skall de fullständigt åtskilda tillgångarna och skulderna hanteras endast inom ramen för sådan verksamhet som avser pensionsförmåner och därav direkt föranledd verksamhet. |
| Ändringsförslag 11 Artikel 9, punkt 1, led a | |
|
a) institutet är registrerat eller auktoriserat, |
a) institutet registreras i ett nationellt register av den behöriga tillsynsmyndigheten; vid verksamhet över gränserna enligt artikel 20 anges de medlemsstater där institutet är verksamt, |
| Ändringsförslag 12 Artikel 9, punkt 1a (ny) | |
|
(1a) Medlemsstaterna skall med beaktande av subsidiaritetsprincipen och förmånerna från det statliga systemet se till att de framtida förmånstagarna erbjuds täckning av riskerna för lång levnad och bestående arbetsoförmåga, efterlevandepension samt en garanti för återbetalning av inbetalade avgifter som möjliga kompletterande förmåner, om arbetsmarknadens parter (dvs. arbetsgivar- och arbetstagarföreträdare) i det berörda företaget så önskar. | |
| Ändringsförslag 13 Artikel 11, punkt 4, led da (nytt) | |
|
da) villkor för överföring av pensionsrättigheter till något annat tjänstepensionsinstitut om anställningsförhållandet upphör. | |
| Ändringsförslag 14 Artikel 11, punkt 5a (ny) | |
|
(5a) Medlemmar och förmånstagare skall varje år erhålla ett sammandrag av information om situationen för institutet och de individuella rättigheternas aktuella nivå. | |
| Ändringsförslag 15 Artikel 16, punkt 2, led c | |
|
c) Om pensionsplanen upphör att gälla under den period som avses ovan skall institutet underrätta de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är hemland. Institutet skall inrätta ett förfarande för hur tillgångarna och motsvarande åtaganden skall överföras till ett annat finansiellt institut eller liknande organ. De behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är hemland skall underrättas om detta förfarande, och/eller förfarandets huvuddrag skall göras tillgängliga för medlemmarna eller, i förekommande fall, deras företrädare i enlighet med konfidentialitetsprincipen. |
c) Om pensionsplanen upphör att gälla under den period som avses ovan skall institutet underrätta de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är hemland. Institutet skall inrätta ett förfarande för hur tillgångarna och motsvarande åtaganden skall överföras till ett annat finansiellt institut eller liknande organ. De behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är hemland skall underrättas om detta förfarande, och förfarandets huvuddrag skall göras tillgängliga för medlemmarna eller, i förekommande fall, deras företrädare i enlighet med konfidentialitetsprincipen. |
| Ändringsförslag 16 Artikel 16, punkt 3 | |
|
3. När det gäller verksamhet över gränserna som avses i artikel 20 skall de tekniska avsättningarna alltid täckas av tillgångar som är tillräckliga i förhållande till samtliga åtaganden enligt de planer som institutet förvaltar. Om dessa villkor inte uppfylls skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är hemland ingripa i enlighet med artikel 14. För att uppfylla detta krav får den medlemsstat som är hemland begära att tillgångarna och skulderna skall hållas fullständigt åtskilda. |
3. När det gäller verksamhet över gränserna som avses i artikel 20 måste de tekniska avsättningarna täckas i enlighet med tillämpliga bestämmelser i institutets hemland. |
| Ändringsförslag 17 Artikel 17, punkt 2 | |
|
2. För beräkning av den lägsta storleken på de kompletterande tillgångarna skall bestämmelserna i artiklarna 18 och 19 i direktiv 79/267/EEG tillämpas. |
2. För beräkning av storleken på de kompletterande tillgångarna skall bestämmelserna som är tillämpliga på respektive institut i dess hemland gälla. Om en medlemsstat inte har infört några bestämmelser skall bestämmelserna i artiklarna 18 och 19 i direktiv 79/267/EEG (artikel 18, ändrad genom artikel 25 i direktiv 92/96/EEG) tillämpas. |
| Ändringsförslag 18 Artikel 18, punkt 5a (ny) | |
|
5a. Medlemsstater som ännu inte tillämpar försiktighetsprincipen får under en lämplig övergångsperiod som dock inte får överstiga fem år fastställa mer långtgående regler för institut som är etablerade inom deras jurisdiktioner för att ta hänsyn till samtliga typer av program som förvaltas av dessa institut. Efter tre år skall kommissionen lägga fram en rapport i syfte att eventuellt förkorta denna tidsfrist. | |
| Ändringsförslag 19 Artikel 20, punkt 10 | |
|
10. Om institutet, trots de åtgärder som vidtagits av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är hemland eller på grund av att lämpliga åtgärder saknas i den medlemsstat som är hemland, fortsätter att överträda de tillämpliga bestämmelser i värdmedlemsstatens social‑ och arbetsmarknadslagstiftning som är relevanta på tjänstepensionsområdet, får de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten, efter att ha informerat de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är hemland, vidta lämpliga åtgärder för att förhindra eller beivra ytterligare oegentligheter och, om det är strikt nödvändigt, hindra institutet från att bedriva verksamhet i värdmedlemsstaten för det uppdragsgivande företagets räkning. |
10. Om institutet, trots de åtgärder som vidtagits av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är hemland eller på grund av att lämpliga åtgärder saknas i den medlemsstat som är hemland, fortsätter att överträda de tillämpliga bestämmelser i värdmedlemsstatens social‑ och arbetsmarknadslagstiftning som är relevanta på tjänstepensionsområdet, får de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten, efter att ha informerat de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är hemland, vidta lämpliga åtgärder för att förhindra eller beivra ytterligare oegentligheter och, om det är strikt nödvändigt, måste kommissionen kopplas in och institutet kan till följd av detta hindras från att bedriva verksamhet i värdmedlemsstaten för det uppdragsgivande företagets räkning. |
| Ändringsförslag 20 Artikel 21, punkt 1 | |
|
1. Medlemsstaterna skall på lämpligt sätt se till att detta direktiv tillämpas enhetligt genom regelbundet utbyte av information och erfarenheter i syfte att utveckla bästa praxis på detta område och ett närmare samarbete för att på så sätt förhindra snedvridning av konkurrensen och skapa de nödvändiga förutsättningarna för oproblematiskt medlemskap över gränserna. |
1. Kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter skall ha ett nära samarbete för att underlätta tillsynen över tjänstepensionsinstitutens verksamhet. |
| Ändringsförslag 21 Artikel 21, punkt 2 | |
|
2. Kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter skall ha ett nära samarbete för att underlätta tillsynen över tjänstepensionsinstitutens verksamhet. |
2. Vid kommissionen skall en samordningskommitté inrättas, nedan kallad ”kommittén”. |
|
Varje medlemsstat skall informera kommissionen om allvarligare problem som tillämpningen av detta direktiv ger upphov till. |
Kommissionen skall fastställa arbetsordningen för denna kommitté och skall därmed se till att det inte uppstår några behörighetskonflikter mellan kommittén och kommittén inom ramen för nivå 3. |
|
Kommissionen och de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna skall så snart som möjligt behandla sådana svårigheter i syfte att finna lämpliga lösningar. |
Kommittén skall bestå av minst en företrädare från varje nationell myndighet som utsetts för att utföra de åligganden som anges i detta direktiv. En företrädare från kommissionen skall vara ordförande. Kommissionens avdelningar skall ansvara för sekretariatets uppgifter. |
|
Fem år efter det att detta direktiv har trätt i kraft skall kommissionen lämna en rapport som innehåller en översyn av |
Ordföranden skall sammankalla kommittén på eget initiativ eller på begäran från en medlemsstat. |
|
a) tillämpningen av artikel 18 och de framsteg som har gjorts i anpassningen av de nationella tillsynssystemen, och |
Kommittén skall ha följande uppgifter: |
|
b) tillämpningen av artikel 19.2 andra stycket, i synnerhet den rådande situationen i medlemsstaterna när det gäller anlitandet av förvaringsinstitut och, i förekommande fall, den roll de spelar. |
a) att regelbundet utbyta information om arbets- och socialrättsliga bestämmelser och erfarenheter, |
|
Kommissionen skall också biträdas av en försäkrings‑ och pensionskommitté. |
b) att se till att direktivet tillämpas på ett enhetligt sätt i medlemsstaterna, |
|
c) att utarbeta god praxis, särskilt för hantering av klagomål och underrättande enligt artikel 20.9, | |
|
d) att regelbundet samråda om konkreta problem som tillämpningen av detta direktiv ger upphov till och som kan anses vara lämpliga att diskutera, | |
|
e) att vid behov ge råd till kommissionen i samband med kompletteringar eller ändringar av detta direktiv. | |
| Ändringsförslag 22 Artikel 21, punkt 3a (ny) | |
|
(3a) Varje medlemsstat skall informera kommissionen om allvarligare problem som tillämpningen av detta direktiv ger upphov till. | |
|
Kommissionen och de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna skall så snart som möjligt behandla sådana svårigheter i syfte att finna lämpliga lösningar. | |
| Ändringsförslag 23 Artikel 21, punkt 3b (ny) | |
|
(3b) Tre år efter det att detta direktiv har trätt i kraft skall kommissionen lämna en rapport som innehåller en översyn av | |
|
a) tillämpningen av artikel 18 och de framsteg som har gjorts i anpassningen av de nationella tillsynssystemen, och | |
|
b) tillämpningen av artikel 19.2 andra stycket, i synnerhet den rådande situationen i medlemsstaterna när det gäller anlitandet av förvaringsinstitut och, i förekommande fall, den roll de spelar. | |
MOTIVERING
Vid Europeiska rådets möte i Lissabon och i samband med handlingsplanen för finansiella tjänster gavs hög prioritet åt att inrätta en inre marknad för tjänstepensioner inom hela EU.
Den fortlöpande demografiska utvecklingen i Europeiska unionens länder innebär en stor utmaning för unionens pensionssystem, något som kommissionens och rådets rapport om pensionssystemens framtid nyligen bekräftat. Särskilt där huvuddelen av pensionerna omfattas av ett fördelningssystem är det nödvändigt att främja ytterligare former av fonderad pension. Med hjälp av detta förslag till direktiv skall det bli möjligt att ytterligare utveckla tjänstepensioner som pensionssystemets andra pelare. En europeisk inre marknad för tjänstepensioner bör leda till högre effektivitet, insyn och säkerhet inom ramen för den andra pelaren.
Gemenskapsbestämmelser reglerar tillhandahållande över gränserna av finansiella tjänster på bank-, försäkrings- och fondområdena, men inom ramen för den andra pelaren finns det ingen gemenskapslagstiftning alls. Med tanke på att den andra pelaren blir allt viktigare och det fonderade kapitalet allt större är det absolut nödvändigt att tillhandahållare av tjänstepensioner kan verka över hela EU. Detta bidrar för det första till att de europeiska finansmarknaderna utvecklas och för det andra till att arbetstagarna gynnas eftersom dessa kan dra nytta av effektivare och säkrare pensionsplaceringar som präglas av större insyn.
Detta förslag till direktiv utgör dessutom ett viktigt steg i strävandena att främja arbetstagarnas rörlighet. För att pensionsanspråken skall kunna överföras utan problem krävs dock ytterligare lagstiftningsåtgärder.
Föredraganden är av ovannämnda skäl väl medveten om detta direktivs betydelse.
Parlamentet gjorde ett mycket gott arbete vid den första behandlingen och antog betänkandet redan den 4 juli 2001 med en mycket stor majoritet på 460 röster för. Det är desto beklagligare att rådet behövt två år för att reagera på kommissionens förslag av den 11 oktober 2000 och enas om en gemensam ståndpunkt.
Vi är glada över att delar av parlamentets förslag har införlivats i den gemensamma ståndpunkten. Den gemensamma ståndpunkten kan dock inte accepteras i sin nuvarande utformning. Föredraganden har därför ansträngt sig att i ändringsförslagen koncentrera sig på de viktigaste punkterna. Det bör betonas att det här handlar om ett direktiv om finansiella tjänster som skall utgöra ett steg mot fullbordandet av den inre marknaden. Direktivet behandlar dock pensionssystemets andra pelare. Därför skall direktivet inte bara skapa en ram för kapitalmarknaden utan också ta hänsyn till förmånstagarnas sociala trygghet. Därför har föredraganden bemödat sig om att göra en lämplig avvägning mellan dessa båda aspekter.
Följande ändringsförslag från den första behandlingen har också återinförts.
- ∙Klara begrepp (artikel 6): Definitionerna av begrepp måste vara klara. Därför återinfördes ändringsförslaget om ”pensionsförmåner”. Där understryks att betalningar under återstående livstid är normalfallet och att andra förmåner skall vara bundna av ett visst syfte.
- ∙Rättssäkerhet och rättslig klarhet (artikel 5 och artikel 9.1): Det måste finnas garantier för att det först sker en kontroll från en tillsynsmyndighets sida innan ett institut registreras i registret över auktoriserade institut, så att det kan säkerställas att institutet i fråga uppfyller kraven i detta direktiv.
- ∙Social trygghet (skälen och artikel 9): Av ovannämnda orsaker återinfördes de så kallade biometriska riskerna i betänkandet. Här handlar det om frivillig täckning av risken för arbetsoförmåga, efterlevandeskydd och garanti för återbetalning av inbetalade avgifter.
- ∙Skydd av förmånstagarna (artikel 11): Medlemmar och förmånstagare måste få adekvat och regelbunden information, men denna måste i praktiken också vara möjlig att ge för instituten. Föredraganden har bemödat sig om att göra förtydliganden av formen och omfånget på den information som tjänstepensionsinstitutet skall ge.
- ∙Samordningskommittén (artikel 21): Att främja samarbetet mellan tillsynsmyndigheter, kommissionen och medlemsstaterna är av stor betydelse eftersom man inte kan betrakta pensionssystemets andra pelare isolerat från ett antal arbets- och socialrättsliga aspekter.