Tillbaka till Europarl-webbplatsen

Choisissez la langue de votre document :

Förfarande : 2002/2198(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A5-0214/2003

Ingivna texter :

A5-0214/2003

Debatter :

PV 03/07/2003 - 6

Omröstningar :

PV 03/07/2003 - 11

Antagna texter :

P5_TA(2003)0323

BETÄNKANDE     
PDF 170kWORD 39k
16 juni 2003
PE 331.543 A5-0214/2003
om gender budgeting – att utarbeta offentliga budgetar utifrån ett genusperspektiv
(2002/2198(INI))
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor
Föredragande: Fiorella Ghilardotti
PROTOKOLLSIDA
 FÖRSLAG TILL RESOLUTION
 MOTIVERING

PROTOKOLLSIDA

Vid plenarsammanträdet den 10 oktober 2002 tillkännagav talmannen att utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor i enlighet med artikel 163 i arbetsordningen hade beviljats tillstånd att utarbeta ett initiativbetänkande om gender budgeting – att utarbeta offentliga budgetar utifrån ett genusperspektiv.

Vid utskottssammanträdet den 18 juni 2002 hade utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor utsett Fiorella Ghilardotti till föredragande.

Vid utskottssammanträdena den 17 mars, 20 maj och 10 juni 2003 behandlade utskottet förslaget till betänkande.

Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt förslaget till resolution.

Följande var närvarande vid omröstningen: Anna Karamanou (ordförande), Marianne Eriksson och Jillian Evans (vice ordförande), Fiorella Ghilardotti (föredragande), Regina Bastos, Johanna L.A. Boogerd-Quaak, Ilda Figueiredo (suppleant för Geneviève Fraisse), Lissy Gröner, Mary Honeyball, Astrid Lulling, Thomas Mann, Emilia Franziska Müller och Miet Smet.

Betänkandet ingavs den 16 juni 2003.


FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Europaparlamentets resolution om gender budgeting – att utarbeta offentliga budgetar utifrån ett genusperspektiv (2002/2198(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av EG‑fördraget, framför allt artiklarna 2, 3.2, 13 och 141.4,

–   med beaktande av artikel 23.1 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna(1),

–   med beaktande av 1979 års FN‑konvention om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor (CEDAW)(2),

–   med beaktande av Wiendeklarationen och handlingsprogrammet som antogs av Världskonferensen om mänskliga rättigheter den 25 juni 1993(3),

–   med beaktande av FN:s internationella konferens om befolkningsfrågor och utveckling som ägde rum i Kairo 1994,

–   med beaktande av samväldesländernas handlingsplan om jämställdhet och utveckling från 1995 och uppdateringen för 2000‑2005(4),

–   med beaktande av den handlingsplan som antogs av den fjärde världskonferensen om kvinnofrågor som genomfördes i Peking den 15 september 1995(5),

–   med beaktande av dess resolution av den 18 maj 2000 om uppföljningen av handlingsplanen från Peking(6),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 juni 2000 med rubriken ”På väg mot en gemenskapens ramstrategi för jämställdhet (2001‑2005)” (KOM(2000) 335) och sin resolution av den 3 juli 2001(7) om arbetsprogrammet för 2001,

–   med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2003 som innehåller de synpunkter som ingår i beslutet om att bevilja ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för verksamhetsåret 2001, framför allt styckena 1 och 5(8),

–   med beaktande av utfrågningen om gender budgeting i Europaparlamentet, som organiserades av utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor den 23 januari 2003 i Bryssel,

–   med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor (A5-0214/2003), och av följande skäl:

A.   Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip i gemenskapens lagstiftning enligt artikel 2 i fördraget och därmed i gemenskapens regelverk samt enligt artikel 23 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

B.   Enligt artikel 3.2 i fördraget skall jämställdhet mellan kvinnor och män främjas i alla EU:s aktiviteter och gemenskapen skall sträva efter att undanröja bristande jämställdhet.

C.   I Wiendeklarationen om de mänskliga rättigheterna infördes en tydlig skyldighet att främja kvinnors fullständiga och jämlika deltagande i politiska, civila, sociala och kulturella sammanhang på nationell, regional och internationell nivå. Att bekämpa alla former av diskriminering på grund av kön framhölls som ett prioriterat mål för det internationella samfundet (artikel 18).

D.   I handlingsprogrammet från Peking stöds integrering av jämställdhetsaspekter (”gender mainstreaming”) som en effektiv strategi för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och där framhålls att regeringar och andra aktörer ”bör främja en aktiv och tydlig politik som syftar till att integrera jämställdhetsperspektivet i alla politiska beslut och program, så att en analys av effekterna för kvinnor och män görs innan några beslut fattas”.

E.   Integrering av jämställdhetsaspekterna innebär att lika möjligheter för kvinnor och män skall beaktas i alla gemenskapens politiska beslut och aktiviteter. Begreppet har tillämpats på det viset i kommissionens arbete liksom i den europeiska sysselsättningsstrategin, den europeiska strategin för social integrering, forskningspolitiken, Europeiska strukturfonderna, politiken för samarbete och utveckling samt i samband med yttre förbindelser.

F.   1996 införde Europeiska kommissionen en politik för integrering av jämställdhetsaspekter och lika möjligheter för kvinnor och män i alla gemenskapens aktiviteter och politiska beslut.

G.   Gender budgeting kan definieras som ett sätt att utgå från ett jämställdhetsperspektiv i budgetförfarandet som därmed betonar analysen av politikens konsekvenser för kvinnor och män, integrerar jämställdhetsperspektivet på alla nivåer i förfarandet och som syftar till att omstrukturera intäkter och kostnader på ett sätt som främjar jämställdhet mellan könen.

H.   Kommissionen har signalerat sin villighet att tillämpa denna princip genom beslutet att inom ramen för sin rådgivande kommitté för lika möjligheter för kvinnor och män inrätta en arbetsgrupp med uppgift att genomföra en undersökning inom EU:s medlemsstater och främja tillämpningen av gender budgeting i EU:s och medlemsstaternas budgetar.

I.   Kommissionen har uttryckt sin villighet att tillämpa denna princip genom uttalandet från kommissionsledamot Schreyer i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor under utskottets offentliga utfrågning om gender budgeting.

J.   Även Europarådet har inrättat en arbetsgrupp bestående av experter på gender budgeting, som har utarbetat ett preliminärt bakgrundsdokument.

K.   Det belgiska ordförandeskapet, tillsammans med OECD, UNIFEM, Brittiska samväldet och Nordiska ministerrådet, anordnade en konferens i frågan i oktober 2001.

L.   Initiativ till gender budgeting har redan tagits i ett antal av EU:s medlemsstater, såväl på nationell som regional nivå (Irland, England, Skottland och Spanien) eller på lokal nivå (i vissa italienska kommuner) och har redan funnits sedan länge i andra delar av världen (i Australien, Kanada och Sydamerika). I ett antal länder i Asien, Afrika och Latinamerika har experiment dessutom gjorts med gender budgeting för program inom specifika politiska sektorer.

Definition, målsättning och syfte

1.   Europaparlamentet stöder den definition av gender budgeting som föreslogs av det informella nätverket för gender budgeting som organiserades av Europarådet, dvs. som ett sätt att integrera ett jämställdhetsperspektiv i budgetförfarandet. Detta innebär en genusbaserad utvärdering av budgetarna, där jämställdhetsperspektivet integreras på samtliga nivåer av budgetförfarandet och intäkter och kostnader omstruktureras för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

2.   Europaparlamentet understryker att gender budgeting inte syftar till att framställa en separat budget för kvinnor utan att påverka de offentliga budgetarna som inte är könsneutrala, eftersom de påverkar kvinnor och män olika såväl ur ett intäkts- som ett kostnadsperspektiv. Med detta synsätt innebär gender budgeting att intäkter eller kostnader i program, åtgärder och budgetpolitik bör utvärderas och omstruktureras för att se till att kvinnors prioriteringar och behov beaktas i samma omfattning som mäns, i syfte att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män.

3.   Europaparlamentet understryker att när de offentliga myndigheterna fastställer och tillämpar budgetpolitiken, fattar de specifika politiska beslut som påverkar samhället och ekonomin. Offentliga budgetar är inte bara finansiella och ekonomiska redskap, de utgör det ramverk inom vilket en viss modell för den socioekonomiska utvecklingen formas, kriterier för omfördelning av inkomsterna bestäms och politiska mål prioriteras.

4.   Europaparlamentet påminner om att strategier för gender budgeting måste tillämpas i ett bredare makroekonomiskt sammanhang som stöttar utvecklingen av mänskliga resurser och humankapital. Enligt de principer och mål som bestämdes i Europeiska rådet i Lissabon skall social och mänsklig utveckling främjas som långsiktiga investeringar inom ramen för europeiska politiska program för sysselsättning och ekonomisk tillväxt för att skapa en konkurrenskraftig, kunskapsbaserad europeisk ekonomi.

5.   Europaparlamentet understryker att en framgångsrik tillämpning av gender budgeting kräver en politisk vilja att skapa verklig jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta betyder att samtliga institutioner som utarbetar den offentliga politiken måste främja kvinnors politiska och institutionella representation på alla nivåer, stödja ett större deltagande av kvinnor i alla beslutsprocesser, såväl inom den offentliga som den privata sektorn, och utveckla allmänhetens medvetenhet och engagemang när det gäller lika möjligheter och utvecklingen av mänskliga resurser.

6.   Europaparlamentet understryker att den makroekonomiska politiken kan bidra till att minska eller öka klyftorna mellan kvinnor och män vad gäller ekonomiska resurser och makt, utbildning och hälsa. Genom att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och genom att fatta politiska beslut inom ramen för gender budgeting kan de offentliga budgetarna även uppnå följande politiska mål:

- jämställdhet: en rättvis och balanserad budgetpolitik som syftar till att minska ojämlikheter och främja lika möjligheter i överensstämmelse med kvinnors och mäns olika roller i ekonomi och samhälle,
- effektivitet: ett effektivare resursutnyttjande, högre kvalitet och effektivitet för de offentliga tjänsterna i enlighet med de kvinnliga och manliga medborgarnas olika behov,
- öppenhet: en bättre förståelse för offentliga intäkter och kostnader från medborgarnas sida och därmed ökad öppenhet och större direkt ansvarstagande från de nationella och lokala myndigheters sida.

Verktyg och metoder för gender budgeting

7.   Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att de offentliga utgifterna måste utnyttjas effektivare, såväl på EU‑nivå som i medlemsstaterna, och att den inre marknadens funktion måste förbättras. Parlamentet framhåller också behovet att främja sysselsättningen, som angavs i toppmötet i Lissabon, att främja ett jämställdhetsperspektivet i alla politiska beslut och att främja kvinnors deltagande i beslutsprocessen. I dessa avseenden är gender budgeting ett instrument för att på ett bättre sätt uppnå dessa mål, samtidigt som man främjar en rättvisare fördelning av ekonomiska bördor och förmåner bland medborgarna.

8.   Europaparlamentet framhåller att en offentlig budget som utarbetas utifrån ett jämställdhetsperspektiv innebär följande:

- att man undersöker hur olika medborgare drar nytta av de offentliga utgifterna och bidrar till de offentliga intäkterna och att man därvid lyfter fram skillnaden mellan kvinnor och män genom att använda kvalitativa och kvantitativa data och jämförelsemetoder,
- att man utvärderar de olika effekterna för kvinnor och män av budgetpolitiska beslut och omfördelning av resurser i form av pengar, tjänster, tid och arbete av social eller familjevårdande karaktär,
- att man analyserar jämställdhetseffekterna inom alla sektorer där samhället ingriper och gradvis inför gender budgeting inom alla politiska områden, såsom utbildning, välfärd och sociala tjänster, hälsovård, åtgärder för att främja sysselsättningen, transporter, bostadspolitik, etc.,
- att man utvecklar ett bottom-up-budgetförfarande (”nerifrån-och-upp”) och främjar engagemang och deltagande från alla medborgares sida, såväl kvinnor som män, och att alla berörda aktörer aktiveras (föreningar och icke‑statliga organisationer), i syfte att identifiera olika specifika behov och de lämpliga politiska åtgärderna för att tillgodose dem,
- att man kontrollerar att resursfördelningen på ett lämpligt och jämlikt sätt motsvarar de olika behoven och kraven från kvinnor och män,
- att man ser till att jämställdhetsanalyser och jämställdhetseffekter fullt ut tas med i budgetförfarandet, i förslag, utarbetande, genomförande, övervakning och utvärdering,
- att man använder den offentliga budgeten till att utarbeta meningsfulla politiska prioriteringar och identifiera specifika verktyg, mekanismer och handlingar för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män genom politiska beslut,
- att man omdefinierar prioriteringar och omfördelar de offentliga utgifterna, utan att nödvändigtvis öka det totala budgetbeloppet,
- att man kontrollerar och redovisar de offentliga utgifternas effektivitet när det gäller prioriteringar och åtaganden, i allmänna termer, och mer specifikt vad gäller respekten för lika möjligheter för kvinnor och män i samband med omfördelningen av offentliga resurser och tjänster.

9.   Europaparlamentet anser att strategin för gender budgeting kräver samordning mellan budget-, finans- och ekonomiministerierna och/eller departement eller organ för jämställdhet, så att alla ansvariga och tjänstemän i alla sektorer som deltar i budgetförfarandet engageras, så att genusperspektivet integreras i definitionen av inkomster och utgifter i hela budgetpolitiken.

10.   Europaparlamentet understryker att strategier för gender budgeting grundas på komplexa och diversifierade metoder som omfattar målsättningar, verktyg, handlingar och åtgärder som är specifika för jämställdhetsperspektivet och det sammanhang i vilket det skall tillämpas. Detta betyder att gender budgeting måste ta itu med den socioekonomiska ojämlikheten mellan kvinnor och män utifrån de olika realiteterna på lokal, regional, nationell och europeisk nivå för att vara adekvat och konkret kunna bidra till att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män.

11.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta och vidareutveckla könsspecifika data för alla politikområden.

Mål i betänkandet om gender budgeting

12.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att övervaka och analysera effekterna av makroekonomiska och ekonomiska reformer för kvinnor och män och utvecklingen av strategier, mekanismer och korrigerande åtgärder för att ta itu med bristerna när det gäller jämställdhet inom nyckelområden, i syfte att skapa ett bredare ekonomiskt och socialt ramverk i vilket gender budgeting skulle kunna tillämpas på ett positivt sätt.

13.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja skapandet av ett europeiskt nätverk som driver gender budgeting och med experter/managers på området, särskilt kvinnor, som knyts till nätet av parlamentariska jämställdhetsutskott. Detta nätverk kan bidra till att utveckla och sprida kunskap om metoder, processer och mekanismer för gender budgeting, att främja utbyte av bästa metoder och positiva erfarenheter, att ge regeringar, parlament och budgetmyndigheter en handlingsram och strategier för erfarenheter som kan upprepas, och genom vilka jämställdhetsmålet kan integreras i alla politikomåden, program och åtgärder i budgeten.

14.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna samt lokala och regionala myndigheter att driva gender budgeting och upprepar att det är nödvändigt att gender budgeting blir en ”parlamentariserat förfarande” i Europaparlamentet, de nationella, regionala och lokala parlamenten och särskilt med tanke på anslutningsländerna, och understryker att parlamentsutskotten för kvinnors rättigheter bör spela en central roll.

15.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa resultaten från den rådgivande arbetsgruppen vid kommissionen på EU:s budget.

16.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att den för att sprida kunskap om strategierna för gender budgeting inom alla institutioner på lokal, regional, nationell och europeisk nivå tar fram och ger bredast möjliga spridning åt en särskild broschyr om gender budgeting som illustrerar instrument och metoder för att integrera jämställdhetsperspektivet i budgetförfarandet och att den tillhandahåller alla de aktörer som är potentiellt engagerade i budgetförfaranden och budgetpolitik, dvs. institutioner, regeringar, offentliga myndigheter och förvaltningar, föreningar och icke‑statliga organisationer, en handbok som ger information om syften, strategier, mekanismer och verktyg för gender budgeting.

17.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja och främja instrument och metoder för gender budgeting (tillsammans med statistik uppdelad efter kön, indikatorer och kvalitetsjämförelser för jämställdhet) så att budgetpolitiken både vad gäller inkomster och utgifter struktureras och genomförs med målet att främja jämställdhet.

18.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att starta en bred informationskampanj om gender budgeting för allmänheten och nationella och lokala regeringar och parlament samt att sprida broschyren om gender budgeting och erfarenheter av utveckling och genomförande av gender budgeting enligt forskningsresultaten från arbetsgruppen för gender budgeting vid kommissionen.

19.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom två år utarbeta ett meddelande om gender budgeting, och uppställa riktlinjer och kvalitetsjämförelser, som tar hänsyn till resultaten från arbetet i expertgruppen om gender budgeting, för att redovisa kommissionens syn på processen och forma en åtgärdsstrategi för EU och medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att inkludera en policy för gender budgeting bland målen, verktygen och mekanismerna i ramstrategin för jämställdhet efter den granskning efter halva tiden av genomförandet av den andra delen av det femte programmet för lika möjligheter som skall äga rum i december 2003.

20.   Europaparlamentet uppmanar Europaparlamentet, särskilt budgetutskottet, att tillämpa gender budgeting i samband med att EU:s budget utarbetas för att utveckla en jämställdhetsmedveten budgetpolitik i EU. Parlamentet ger sitt behöriga utskott i uppdrag att främja och övervaka tillämpningen av gender budgeting i EU:s budgetarbete med avseende på definiering, utarbetande, tillämpning och utvärdering av samtliga EU:s budgetpolitiska beslut.

21.   Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och medlemsstaterna.

(1)EGT C 364, 18.2.2000, s. 1.
(2)http://www.unifem.org
(3)http://www.unhchr.ch/huridocda/huridoca.nsf
(4)http://www.thecommonwealth.org/gender
(5)http://www.un.org/womenwatch
(6)EGT C 59, 23.2.2001, s. 258.
(7)EGT C 65, 14.3.2002, s. 22.
(8)P5_TA-PROV(2003)0150.


MOTIVERING

INLEDNING

Gender budgeting som begrepp och som metod har införts och spridits ut tack vare den handlingsplan som antogs vid FN:s fjärde internationella kvinnokonferens i Peking 1995. I handlingsplanen hänvisas uttryckligen till ”gender sensitive budgets” och man understryker att en strategi för gender mainstreaming är nödvändig inom alla politiska sektorer för att sträva mot jämställdhet mellan kvinnor och män. Bland de strategiska mål som anges för regeringarna kan nämnas:

omstrukturera och omdefiniera offentliga utgifter för att främja kvinnors ekonomiska möjligheter och deras tillgång till produktionsresurser, med hänsyn till deras grundläggande behov vad gäller sociala villkor, utbildning och hälsovård,
främja öppnare och mer adekvata budgetplaner på olika nivåer som integrerar genusperspektivet i planeringen och i budgetpolitiken, samt främja finansiering av jämställdhetsprogram.

På internationell nivå har flera avtal om jämställdhet undertecknats, till exempel:

konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor (CEDAW Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women - 1979),
deklarationen om mänskliga rättigheter i Wien 1995,
konferensen om befolkning och utveckling i Kairo 1994,
handlingsplan för samväldets utveckling i ett genusperspektiv (Plan of Action on Gender and Development - 1995),
den handlingsplan som antogs i Peking (Beijing Platform for Action e Regional platform for Action - 1995).

Australien och Sydafrika har varit pionjärer när det gäller att införa gender budget auditing och gender budgets, det förra redan 1984 och det senare 1994. Sedan dess har gender budgeting-initiativet fått en bred spridning, både på regeringsnivå och i lokal administration, och såväl i rika länder (särskilt Kanada, Storbritannien, Frankrike, Sverige, Italien och Schweiz) som i många utvecklingsländer.

Europarådets generaldirektorat för mänskliga rättigheter har jämställdhetskommittén tillsatt en expertgrupp för gender budgeting som har startat forskning och tagit fram en preliminär undersökning.(1)

Europeiska unionen har som ett mål genomförande av jämställdhet mellan kvinnor och män (fördraget art 2) och har som målsättningar fastställt avskaffande av bristande jämställdhet och främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män (artikel 3.2 i fördraget). Europeiska kommissionen tillämpar – bland annat genom gemenskapsstrategin för jämställdhet mellan kvinnor och män och det motsvarande ramprogrammet – en strategi för gender mainstreaming som har gett god utdelning på flera politikområden, från den europeiska sysselsättningsstrategin till strategin för social integration och användningen av strukturfonderna, samt även när det gäller yttre förbindelser i samband med utvecklingssamarbete.

Begreppet gender sensitive budgets framfördes första gången i kommissionen vid ett seminarium om gender mainstreaming inom makroekonomiska riktlinjer i oktober 2001. Det belgiska ordförandeskapet organiserade en konferens om ”Gender responsive budgeting: a global vision to strengthen economic and financial governance” i samarbete med OECD, UNIFEM och Nordiska ministerrådet, som på europeisk nivå startade debatten om offentliga budgetar och genusperspektivet. Specifikt, vad gäller gender budgeting har Europeiska kommissionen skapat en arbetsgrupp bestående av nationella experter för gender budgeting inom den konsultativa kommittén för lika möjligheter med målet att utarbeta ett dokument som tar upp de viktigaste erfarenheterna på området, ger metodologiska råd, och utformar de institutionella avsnitt som är nödvändiga för tillämpning på gemenskapsnivå och inom enskilda medlemsstater. Denna expertarbetsgrupp bör kunna ta fram ett dokument med analyser och riktlinjer inom kort.

DEFINITIONER OCH MÅL

Enligt en definition som även godtagits av internationella organisationer som Europarådet och samväldet är gender budgeting tillämpning av principen om gender mainstreaming(2) i budgetförfarandet. Detta innebär en utvärdering av budgetpolitikens genuseffekter och en integrering av genusperspektivet på alla nivåer i budgetförfarandet, samt en restrukturering av inkomster och utgifter för att främja jämställdheten.

Kravet på en analys och strukturering av offentliga budgetar i ett genusperspektiv – med slutmålet att i praktiken genomföra jämställdhet mellan kvinnor och män – är en följd av att budgeten inte är ett neutralt instrument utan återspeglar den nuvarande maktfördelningen i samhället. När offentliga budgetmyndigheter definierar politiken för inkomster och utgifter, så gör de politiska val på alla nivåer. Budgeten är inte ett enkelt ekonomiskt verktyg utan ett nyckelredskap genom vilket makthavaren definierar den socio-ekonomiska utvecklingsmodellen och kriterierna för omfördelning inom samhället, fastställer prioriteter för politiska ingrepp och för medborgarnas behov – och skapar dessutom konsekvenser som är olika för män och kvinnor.

Myndigheternas ansvar – och speciellt budgetmyndigheternas ansvar – består huvudsakligen i att besluta om allmänna riktlinjer och att göra konkreta politiska val, och inte så mycket att sedan administrera dessa. När de politiska enheterna träffar sina val har de ansvar för den gemensamma välfärden och de egna medborgarna som, i egenskap av män eller kvinnor, har särskilda behov i sitt liv, politiskt, ekonomiskt, socialt, gemenskapligt och i familjen.

Den gängse modellen för offentliga budgetar bortser från skillnaden mellan män och kvinnor, vad gäller roller, ansvar och förmåga, och i de flesta fall skiljer inte data och indikatorer mellan könen. Budgeten framstår som ett neutralt instrument, men i själva verket speglar och bibehåller den de socioekonomiska olikheter som redan finns i samhället. En analys av de genusskillnader som budgeten resulterar i kan tjäna till att avmystifiera offentliga budgetars skenbara neutralitet, och framför allt bidra till att de motsvarar krav på rättvisa och kostnadseffektivitet – offentliga utgifter är effektiva och rättvisa när de främjar utveckling och utnyttjande av hela den potentiella kapaciteten hos alla grupper i samhället.

Därför gäller det att anta en ekonomisk och social filosofi enligt vilken – även inom en öppen och globaliserad marknadsekonomi – ekonomisk och social utveckling hänger samman och drar nytta av varandra. En ekonomi kan idag inte vara konkurrenskraftig, dynamisk och sund om det inte bakom de produktiva kommersiella och finansiella processerna finns ett stabilt, sammanhängande och rättvist samhälle, där rättigheter, resurser och mänsklig kompetens utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Att förstärka, modernisera och omorganisera de offentliga insatserna (och därmed budgetpolitiken) för social utveckling är i själva verket en immateriell investering – i kapacitet, i empowerment i skapande av resurser och möjligheter – som är absolut nödvändigt för en ekonomi som vill vara dynamisk och konkurrenskraftig genom att grundas på kunskap (så som Europeiska rådet har beslutat i Lissabon).

Gender mainstreaming och gender budgeting är strategier för att införa rättvisa, effektivitet och öppenhet i politiken. För att driva principen om rättvisa måste regeringar och myndigheter ägna sig åt frågor som rör könsskillnader och minska orättvisor mellan kvinnor och män. Hänsyn måste tas till att kvinnor och män har olika roller i samhället och ekonomin och att politiken därför får olika effekter på de två grupperna. För att konkret driva principen om effektivitet i ekonomin och i samhället måste budgetmyndigheterna, när de definierar inkomster och utgifter, ta hänsyn till den icke avlönade delen av ekonomin (arbete och omsorg i hemmet) dvs politikens och budgetens effekter på kvinnors och mäns olika funktioner och ansvarsområden, samt även tidsmässig bundenhet. Om medborgarna blir medvetna om de konkreta effekterna av budgeten (vilka följder får budgetpolitiken? vilken grupp får fördelar? vilka alternativ finns för resursfördelning? hur motiveras kostnaderna för de valda åtgärderna?), så innebär detta även att man driver principen om öppenhet och ger demokratin på alla nivåer (centralt och lokalt) ett konkret innehåll.

För att genomföra gender budgeting är det nödvändigt att samtidigt utföra ett bredare arbete med gender mainstreaming grundat på olika kompletterande åtgärder:

på alla nivåer främja den politiska viljan att uppnå jämställdhet,
öka antalet kvinnor med beslutande funktion på alla nivåer offentligt och privat,
införa genusperspektivet i politiska definitioner av program och åtgärder centralt och lokalt i alla faser: planering, utveckling, genomförande, övervakning och utvärdering,
utarbeta data och statistik uppdelad på kön så att de operativa indikatorerna kan isoleras för att mäta politikens och budgetarnas effekt och effektivitet.

Europeiska unionen har ännu inte någon strategi för gender budgeting, trots att det femte ramprogrammet för lika möjligheter för män och kvinnor ägnar en stor del av strategin för jämställdhet åt målet rättvisa i det ekonomiska och sociala livet. I delen om instrument för att uppnå detta tar man inte specifikt upp offentliga budgetar (europeiska, nationella och lokala) i ett genusperspektiv. Det kan noteras att Europeiska unionens budget, till skillnad från medlemsstaternas nationella och lokala budgetar, enbart tar upp utgifter, eftersom inkomsterna är givna och inte kan ändras annat än genom interinstitutionella överenskommelser. I detta fall skulle alltså gender budgeting enbart inriktas på utgifter, resursfördelningen på olika politikområden.

Det kan också noteras att även om det inte finns någon verklig gender budgeting så tillämpar Europeiska unionen inom vissa politiska sektorer gender mainstreaming på programmen och på anslag till medlemsstaterna och territoriet. De mest intressanta och betydelsefulla exemplen på horisontell integrering av jämställdhetspolitiken inom utnyttjandet av EU:s medel återfinns i strukturfonderna(3), i den europeiska sysselsättningsstrategin (särskilt inom den fjärde pelaren, de årliga riktlinjerna och nationella handlingsprogram) samt, för att åter nämna utrikes förbindelser, Meda-programmet inom EU-Medelhavspartnerskapet. I EU:s budget har genusperspektivet hittills genomförts genom tillägg till specifika budgetposter och genom införande av jämställdhetsmål i olika kommentarer till budgetposter.

När det gäller de specifika målen för detta betänkande om gender budgeting – skapande av offentliga budgetar utifrån ett genusperspektiv – anser föredraganden att detta betänkande från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor (efter antagande i plenarsammanträdet) skall ha följande mål:

att skapa och sprida en politisk vilja inom den politiska och institutionella offentliga verkligheten som är engagerad i definitionen av offentliga budgetar på alla territoriella, europeiska, nationella och lokala nivåer,
att göra den allmänna opinionen och de politiska och ekonomiska aktörerna på europeisk, nationell och lokal nivå medvetna om jämställdhetstemat och om målet att integrera jämställdheten i alla politiska beslut,
att sprida kunskap om strategin och metoderna för gender budgeting inom EU:s och medlemsstaternas institutioner på alla administrativa nivåer nationellt, regionalt och lokalt,
att begära att Europeiska kommissionen(4) utarbetar och ger vid spridning åt en informationsbroschyr om gender budgeting som ger vägledning och instrument för åtgärder till alla som skall följa den budgetpolitik som definierats i EU och i medlemsstaterna,
att begära att Europeiska kommissionen och medlemsstaterna – på nationell, regional och lokal nivå – inför gender budgeting-strategin i sin politik och sin budget,
att begära att Europeiska kommissionen tillser att – vid utvärderingen efter halva tiden av det femte ramprogrammet för lika möjligheter som skall göras i december 2003 - den andra delen av genomförandet av ramstrategin för jämställdhet specifikt inför gender budgeting både i målen och i instrumenten och mekanismerna,
begära att Europeiska kommissionen inom två år lägger fram ett meddelande om gender budgeting som beaktar expertarbetsgruppens resultat och utvärderar modellen i EU:s och medlemsstaternas olika verksamhetsområden, samt utformar en strategi för fortsatta insatser,
att begära att Europeiska kommissionen och medlemsstaterna samarbetar om att skapa ett nätverk för att sprida och återanvända de bästa metoderna inom gender budgeting så att redan gjorda erfarenheter samlas upp och sprids, särskilt på lokala nivåer,
att begära att Europaparlamentet agerar konsekvent vid fastställandet av EU:s budget för att gemenskapens budgetpolitik skall vara gender responsive och ge utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor behörighet att övervaka genomförandet av gender budgeting i EU:s budget både vid planeringen och genomförandet,
ange instrument, riktlinjer och precisa förslag rörande metod och åtgärder att anta för fastställande, genomförande och utvärdering av gender budgeting-politiken gentemot aktörer och beslutsfattare med ansvar för budgetpolitiken på alla nivåer – med särskild hänsyn till karaktären och variationen i de olika territoriella och socio-ekonomiska miljöer där EU-medborgarna lever,
ange en handlingsplan för genomförandet av gender budgeting som innebär demokratiskt deltagande från vanliga människor och engagerande av människor i olika organisationer, av frivilligorganisationer och av kvinnorörelser inom EU.

METODER OCH INSTRUMENT

Alla metoder för utvärdering av politiken bör utgå från ett synsätt som systematiskt tar hänsyn till socio-ekonomiska olikheter mellan kvinnor och män och ojämlika maktförhållanden i administration och fördelning av offentliga resurser. Jämställdhetsfrågor bör lämpligen ingå i allmänna frågor om befolkningens levnadsvillkor och i ett begrepp/en definition av det ekonomiska systemet i vid bemärkelse. En metod som inriktas på livskvalitet bidrar till att sätta frågan om utvärdering av offentliga budgetar i ett vidare sammanhang där kvinnors erfarenheter och insatser är centrala.

I analysen av den ekonomiska politikens och budgetens effekter på kvinnors och mäns liv är det lämpligt att beakta det ekonomiska sammanhanget inte bara i penningtermer utan även i termer av livskvalitet(5). Här måste man till det avlönade arbetet lägga oavlönat arbete och oavlönade insatser i samhället (hemarbete och omsorg) vid analysen av politikens alternativ och beslut inom ramen för centrala och lokala myndigheters totalansvar.

Särskilt när man arbetar med gender budgeting – skapande av en offentlig budget utifrån ett genusperspektiv – måste man:

–   fastställa vem som har nytta av ett anslag och vem som betalar,

–   klargöra hur inkomster och utgifter fördelas på män och kvinnor,

–   bedöma vilka effekter budgeten och resursfördelningen har på män och kvinnor i ekonomiska termer tidsmässigt och i fråga om oavlönat arbete,

–   verifiera att resursfördelningen på ett rimligt/adekvat sätt motsvarar mäns och kvinnors olika behov,

–   tillse att vederbörlig hänsyn tas till genusskillnader i de olika faserna planering, definition och genomförande av budgeten,

–   fastställa prioriteringar och särskilda åtgärder för att via budgeten minska orättvisor mellan kvinnor och män.

Sammanfattningsvis innebär gender budgeting förmåga att kontrollera effekterna och effektiviteten för utgifterna vad gäller de angivna målen, särskilt beträffande fördelningen av resurser och tjänster till kvinnor och män. Det måste kontrolleras om kvinnors behov tillgodoses av de offentliga utgifterna, om de erbjudna tjänsterna är tillräckliga, och om skillnader mellan könen hanteras på ett positivt sätt.

Allt detta torde klart utvisa att gender budgeting och gender auditing inte får bestå i att en separat budget skapas för att definiera åtgärder till förmån för det ena könet – det är inte fråga om att skapa olika budgetar för kvinnor och män.

Målet för gender budgeting, att minska socioekonomiska orättvisor mellan kvinnor och män uppnås genom en varierad och komplex arbetsmetod som bör innehålla precisa metoder, insatser och åtgärder. Denna metod kräver analys av genusaspekter (och genuseffekter) vad gäller hela politiken och särskilt hela budgetpolitiken, och kräver fortlöpande uppföljning av politikens effekter i ett genusperspektiv. Den innebär att kvinnor måste involveras och delta aktivt för att identifiera sina behov och definiera särskilda åtgärder. Den innebär ett mer effektivt, funktionellt och öppet utnyttjande av offentliga resurser. Den framtvingar klara prioriteringar (politiska vägval och politiska myndigheters offentliga ansvar) snarare än ökning av utgifterna i olika budgetposter. Den betonar att offentliga utgifter måste omstruktureras och omdefinieras snarare än att budgetbeloppen ändras. Dessutom innebär genomförande av gender budgeting att kvinnor, kvinnoorganisationer och frivilligorganisationer deltar och involveras i en bottom-up-modell.

När det gäller metoden och instrumenten bör det påpekas att flera studier och erfarenheter av gender budgeting tyder på att offentliga utgifter bör analyseras genom en uppdelning i några baskategorier:

–   utgifter utan direkt genussamband,

–   utgifter som differentierat inriktas på kvinnor respektive män,

–   utgifter som inherent ligger i program och åtgärder för jämställdhet.

Det är uppenbart att den största delen av utgifterna ingår i den första kategorin och att analys av budgeten i ett genusperspektiv särskilt bör inriktas på denna.

Det är nödvändigt att använda några konkreta instrument för att genomföra gender budgeting. Enligt nya undersökningar och praktiska erfarenheter i länder som redan arbetar i denna riktning är det lämpligt att peka på följande åtgärder:

utvärdering med genusuppdelning av prioriteringar i budgeten och i anslagen från offentliga myndigheter (på så sätt kontrolleras om utgifterna motsvarar medborgarnas viktigaste krav, med insamling av data och opinionsundersökningar enligt teknik som tar hänsyn till kvantitativa och kvalitativa mål, inom till exempel transportsektorn och undervisningssektorn),
analys med genusuppdelning av hur medel fördelas (för att belysa vem som får störst nytta av anslagen, för att kontrollera om de offentliga utgifterna är rättvisa och tillåter insyn. Så kan t ex kostnaden för en service beräknas och dess utnyttjande efter kön kontrolleras),
utvärdering med genusuppdelning av utgifterna för olika politiska sektorer inom budgeten (man kan analysera sektorer som transport, utbildning, sjukvård, sociala åtgärder, sysselsättning, för att kontrollera effekten på kvinnor och män, och starta en process som involverar de olika departementen, regioner, kommunala myndigheter samt forskningsinstitutioner, frivilligorganisationer och organiserade lokala enheter,
en heltäckande analys av budgeten i ett genusperspektiv, med utvärdering av hur de totala och sektoriella offentliga utgifterna svarar mot kravet att minska bristen på jämställdhet (detta kan också vara ett allmänt och heltäckande dokument som innehåller ett alternativ till den officiella budgeten och som ger en total utvärdering från kvinnosynpunkt och täcker en längre tidsperiod, 3-5 år),
Integrering av genusperspektivet i definitionen av politiken för ekonomi och sysselsättning på medellång och lång sikt (med en policy mix-modell), (budgetpolitiken ingår i den bredare ramen för den ekonomiska politiken för vilken en genusuppdelad analys måste göras av makroekonomiska variabler som tillväxt, sysselsättningsgrad, arbetslöshet, nivå för offentliga investeringar, inflation, budgetunderskott, samtidigt som hänsyn tas till avlönad och oavlönad ekonomi),
analys av de offentliga utgifternas effekt på tidsanvändning (det vill säga budgetpolitikens effekter på oavlönat arbete, omsorg socialt, i hemmet i familjen och i gemenskapen osv, där ”tidsbudgetar” måste skapas för att utvärdera medborgarnas och familjernas verkliga livssituation och definiera de rätta åtgärderna i form av resurser och service som budgetpolitiken möjliggör).

SLUTSATSER

Denna motivering utgör den begreppsliga och metodologiska kärnan och anger de grundläggande målen för initiativbetänkandet om gender budgeting som föredraganden lägger fram i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor.

Dokumentets slutliga mål är att stimulera diskussionen om gender budgeting för att få synpunkter och förslag till utformandet av det slutliga betänkandet och dess motivering.

(1)K. Bellamy, ”Gender Budgeting. A Background paper for the Council of Europe's Informal Network of Experts on Gender Budgeting”, november 2002, Council of Europe.
(2)Gender mainstreaming innebär att omorganiserar, utvecklar, genomför och utvärderar de politiska processerna (och de politiska definitionerna) med målet att inkorporera jämställdhetsperspektivet i alla faser och på alla nivåer inom alla offentliga politikområden och för alla aktörer som ingår i beslutsprocessen.
(3)Europaparlamentet har den 13 mars 2003 antagit Aviles Pereas betänkande om strukturfondernas jämställdhetsmål.
(4)I enlighet med uttalanden av kommissionsledamoten Schreyer med ansvar för EU :s budget vid den utfrågning som kvinnoutskottet organiserade den 23 januari 2003.
(5)Jämför den modell för socio-ekonomisk utvärdering som tar hänsyn till individuell och social utveckling så som gjorts i HDI-indikatorn (Human Development Index) som används av FN, OECD och OSSE för att rangordna olika länders utveckling.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy