BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet
(KOM(2003) 374 – C5‑0314/2003 – 2003/0137(CNS))
29 januari 2004 - *
Fiskeriutskottet
Föredragande: Dominique F.C. Souchet
PR_CNS_am
PROTOKOLLSIDA
I en skrivelse av den 9 juli 2003, begärde rådet, i enlighet med artikel 37 i EG-fördraget, att parlamentet skulle yttra sig över förslaget till rådets förordning om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet (KOM(2003) 374 – 2003/0137(CNS)).
Vid plenarsammanträdet den 1 september 2003 tillkännagav talmannen att detta förslag hänvisats till fiskeriutskottet, som utsetts till ansvarigt utskott (C5-0314/2003).
Vid utskottssammanträdet den 9 juli 2003 utsåg fiskeriutskottet Dominique F.C. Souchet till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 9 september, 2 oktober, 25 november, 4 december 2003 och 4 januari 2004 behandlade utskottet kommissionens förslag och förslaget till betänkande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet förslaget till lagstiftningsresolution med 13 röster för och 3 röster emot.
Följande var närvarande vid omröstningen: Struan Stevenson (ordförande), Rosa Miguélez Ramos (vice ordförande), Dominique F.C. Souchet (föredragande), Elspeth Attwooll, Niels Busk, Salvador Jové Peres, Heinz Kindermann, Carlos Lage, Giorgio Lisi, Ioannis Marinos, John Joseph McCartin (suppleant för Brigitte Langenhagen), Patricia McKenna, Manuel Pérez Álvarez, Joaquim Piscarreta, Catherine Stihler, Margie Sudre (suppleant för Hugues Martin) och Daniel Varela Suanzes-Carpegna.
Betänkandet ingavs den 29 januari 2004.
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till rådets förordning om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet
(KOM(2003) 374 – C5–0314/2003 – 2003/0137(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
- med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 374)[1],
- med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0314/2003),
- med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,
- med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A5-0024/2004).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.
3. Rådet uppmanas att underrätta parlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.
4. Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
| Kommissionens förslag | Parlamentets ändringar |
| Ändringsförslag 1 Titel | |
|
Förslag till rådets förordning om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet |
Förslag till rådets förordning om inrättande av en förvaltningsplan för det nordliga kummelbeståndet |
|
(Denna ändring kräver en anpassning av skälen relaterade till situationen för beståndet och en ändring av begreppet återhämtningsplan i hela rättsakten.) | |
Motivering De senaste tillgängliga vetenskapliga rapporterna visar på att nivån på det nordliga kummelbeståndet inte ligger under biologiska gränsvärden. I stället för att anta en återhämtningsplan enligt bestämmelserna i artikel 5 i förordning nr 2371/2002 är det lämpligare att anta en förvaltningsplan enligt bestämmelserna i artikel 6. Detta innebär att det inte blir nödvändigt att anta åtgärder för förvaltning av fiskeansträngningen för denna art. | |
| Ändringsförslag 2 Skäl -1 (nytt) | |
|
(-1) Syftet med den nya gemensamma fiskeripolitiken bör vara att skapa förutsättningar för ett hållbart utnyttjande av levande akvatiska resurser, med beaktande av miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekte på ett välavvägt sätt. | |
Motivering I rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 hänvisas det uttryckligen till att det måste råda överensstämmelse mellan de båda delarna av den nya gemensamma fiskeripolitiken, dvs. mellan de biologiska och miljömässiga aspekterna å ena sidan och de socioekonomiska aspekterna å andra sidan. Proportionalitetsprincipen måste tillämpas på alla nya resursförvaltningsåtgärder samtidigt som man tar största möjliga hänsyn till ovannämnda villkor och ser till att ingen obalans uppstår mellan de biologiska och socioekonomiska aspekterna. Parlamentet har redan begärt att man skall ”gå tvärvetenskapligt tillväga (bl.a. med beaktande av ekonomisk och social forskning) vid utarbetandet av vetenskapliga yttranden” (jfr. punkt 5 i betänkandet om att integrera miljöskyddskraven i den gemensamma fiskeripolitiken, antaget den 22 oktober2002 - A5‑0360/2002). | |
| Ändringsförslag 3 Skäl 1 | |
|
(1) Av vetenskapliga rekommendationer från Internationella havsforskningsrådet (ICES) framgår att det nordliga kummelbeståndet i gemenskapens vatten har lidit av en fiskedödlighet som tärt på mängden lekmogen fisk i havet så till den grad att detta bestånd inte längre fylls på genom fortplantning och att beståndet därför hotas av kollaps. |
(1) Internationella havsforskningsrådet (ICES) har nyligen gett ett utlåtande av vilket det framgår att kummelbeståndet når en helt säker nivå om fiskedödligheten under de närmaste fem till tio åren bibehålls oförändrad. Det är därför inte nödvändigt att införa en återhämtningsplan för detta fiske, eftersom åtgärderna skulle vara oproportionella i förhållande till de eftersträvade målen och ge upphov till allvarliga och omotiverade socioekonomiska konsekvenser. |
Motivering Europeiska kommissionens förslag om att införa en återhämtningsplan för det nordliga kummelbeståndet är inget mer än en orättvis överföring till denna näring av de åtgärder som tillämpas på torskbeståndet. Kommissionen beaktar inte de senaste rapporterna från ICES rådgivande kommitté för fiskeförvaltning, i vilka drastiska åtgärder avfärdas. Denna kommitté anser att det nordliga kummelbeståndet kommer att uppnå en helt säker nivå om den fiskedödlighet som existerat under de senaste åren bibehålls oförändrad. Kommittén rekommenderar att man upprättar TAC som är förenliga med upprätthållandet av biomassan. | |
| Ändringsförslag 4 Skäl 3 | |
|
(3) Det bör vidtas åtgärder för upprättande av en flerårig plan för återhämtning av detta bestånd. |
Det bör vidtas åtgärder för upprättande av en flerårig plan för förvaltning av detta bestånd. |
Motivering Det är överdrivet att införa en plan för återhämtning av detta bestånd. Det räcker med att införa en förvaltningsplan. | |
| Ändringsförslag 5 Skäl 3a (nytt) | |
|
(3b) De regionala rådgivande nämnder som föreskrivs i artiklarna 31 och 32 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken1, och som berörs av denna förvaltningsplan, bör rådfrågas från och med den tidpunkt de inrättas. | |
|
1 EGT L 358, 31.12.2002, s. 59 | |
Motivering I syfte att förbättra förvaltningen av den gemensamma fiskeripolitiken skall enligt förordning (EG) nr 2371/2002 regionala rådgivande nämnder inrättas. Dessa nämnder skall vara nära knutna till arbetet med att utarbeta återhämtningsplaner för att ett ömsesidigt förtroende skall kunna utvecklas mellan forskarna och fiskarna. Det är i högsta grad önskvärt att kommissionen låter de regionala rådgivande nämnderna delta i den undersökning av socioekonomiska konsekvenser som måste utarbetas, eftersom denna undersökning i första hand angår dem. | |
| Ändringsförslag 6 Skäl 4 | |
|
(4) Återhämtningen av detta bestånd enligt villkoren i den här förordningen förväntas ta mellan fem och tio år. |
(4) Detta bestånd förväntas, enligt villkoren i den här förordningen, uppnå en helt säker nivå. |
Motivering Det är överdrivet att tala om "återhämtning" av detta bestånd. Situationen är mycket bättre än för andra bestånd som inte underställts någon typ av begränsningar. | |
| Ändringsförslag 7 Skäl 5 | |
|
(5) Målet för planen bör betraktas som uppnått för detta bestånd när mängden lekmogen nordlig kummel under två på varandra följande år legat över den gräns som beslutsfattarna anser ligger inom säkra biologiska gränser. |
utgår |
Motivering Det är överdrivet att införa en plan för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet. Det räcker med att tillämpa en förvaltningsplan för TAC för att garantera ett hållbart fiske efter denna art. | |
| Ändringsförslag 8 Skäl 7 | |
|
(7) Kontroll över fiskedödligheten kan uppnås genom att man finner en lämplig metod för att fastställa de totalt tillåtna fångstmängderna för det berörda fiskbeståndet samt inför ett system där fiskeansträngningen när det gäller detta bestånd begränsas till nivåer vid vilka de totala tillåtna fångstmängderna löper liten risk att överskridas. |
(7) Kontroll över fiskedödligheten kan uppnås genom att man finner en lämplig metod för att fastställa de totalt tillåtna fångstmängderna för det berörda fiskbeståndet. |
Motivering Det är inte nödvändigt att införa en återhämtningsplan för detta fiske. De socioekonomiska konsekvenserna skulle bli oproportionerliga i förhållande till de eftersträvade målen. | |
| Ändringsförslag 9 Skäl 8 | |
|
(8) Det berörda beståndet nordlig kummel finns huvudsakligen i det geografiska området väster om Irland, i västra Engelska kanalen samt i Biscayabukten, och det är i dessa områden fiskeansträngningen bör begränsas. Liknande begränsningar för återhämtning av torskbestånd kommer dessutom att vara till stöd för återhämtningen av den del av det berörda kummelbeståndet som finns utanför ovannämnda områden. |
(8) Det berörda beståndet nordlig kummel finns huvudsakligen i det geografiska området väster om Irland, i västra Engelska kanalen samt i Biscayabukten. Liknande begränsningar för förvaltning av torskbestånd kommer dessutom att vara till stöd för en hållbar förvaltning av den del av det berörda kummelbeståndet som finns utanför ovannämnda områden. |
Motivering Europeiska kommissionens förslag om att införa en återhämtningsplan för det nordliga kummelbeståndet är inget mer än en orättvis överföring till denna näring av de åtgärder som tillämpas på torskbeståndet. Kommissionen beaktar inte de senaste rapporterna från ICES rådgivande kommitté för fiskeförvaltning i vilka drastiska åtgärder avfärdas. | |
| Ändringsförslag 10 Skäl 9 | |
|
(9) Så snart återhämtning har uppnåtts bör rådet besluta om uppföljningsåtgärder i enlighet med artikel 6 i rådets förordning 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken[2]. |
utgår |
Motivering Detta skäl är inte motiverat eftersom det handlar om en förvaltningsplan. | |
| Ändringsförslag 11 Skäl 10 | |
|
(10) För att minska sannolikheten att TAC överskrids är det nödvändigt att begränsa landningar och omlastningar av nordlig kummel, och av arter med vilka nordlig kummel tas som bifångst, till sådana fartyg som omfattas av den ordning som antagits för begränsning av fiskeansträngningen. |
utgår |
Motivering Situationen för det nordliga kummelbeståndet motiverar inte ett särskilt kontrollsystem. | |
| Ändringsförslag 12 Skäl 11 | |
|
(11) Det krävs ytterligare kontrollåtgärder utöver de som fastställs i förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken[3] för att säkerställa efterlevnad av de åtgärder som föreskrivs i den här förordningen. |
utgår |
Motivering Situationen för det nordliga kummelbeståndet motiverar inte särskilda kontrollåtgärder. | |
| Ändringsförslag 13 Artikel 1 | |
|
Genom denna förordning upprättas ett återhämtningsprogram för det nordliga kummelbestånd som finns i ICES-område IIIa, ICES-delområde IV, ICES-områdena Vb (gemenskapens vatten, VIa (gemenskapens vatten), ICES-delområde VII och ICES-delområdena VIIIabde (nedan kallat "det nordliga kummelbeståndet"). |
Genom denna förordning upprättas en förvaltningsplan för det nordliga kummelbestånd som finns i ICES-område IIIa, ICES-delområde IV, ICES-områdena Vb (gemenskapens vatten, VIa (gemenskapens vatten), ICES-delområde VII och ICES-delområdena VIIIabde (nedan kallat "det nordliga kummelbeståndet"). |
Motivering I Europeiska kommissionens förslag beaktas inte de senaste rapporterna från ICES rådgivande kommitté för fiskeförvaltning, i vilka drastiska åtgärder inom fisket efter nordlig kummel avfärdas. Denna kommitté anser att det nordliga kummelbeståndet kommer att uppnå en helt säker nivå om den fiskedödlighet som existerat under de senaste åren bibehålls oförändrad. Kommittén rekommenderar att man upprättar TAC som är förenliga med upprätthållandet av biomassan. | |
| Ändringsförslag 14 Artikel 2, rubriken | |
|
Återhämtningsplanens syfte |
Förvaltningsplanens syfte |
| Ändringsförslag 15 Artikel 2 | |
|
Det återhämtningsprogram som avses i artikel 1 skall syfta till att öka mängden lekmogen fisk inom det berörda nordliga kummelbeståndet till värden som uppgår till minst 143 000 ton. |
Det förvaltningsprogram som avses i artikel 1 skall syfta till att öka mängden lekmogen fisk inom det berörda nordliga kummelbeståndet till värden som uppgår till minst 140 000 ton. |
Motivering Genom ändringen av detta belopp beaktas ICES senaste uppgifter om biomassan. | |
| Ändringsförslag 16 Artikel 2a (ny) | |
|
Artikel 2a | |
|
Förbättring av bedömningsmetoden | |
|
Med hänsyn till den stora osäkerhet som fortfarande råder om det nordliga kummelbeståndets verkliga tillstånd bör metoden för att bedöma detta bestånd förbättras genom ökade vetenskapliga kampanjer och integrering av fiskarnas pragmatiska observationer i de vetenskapliga kalkylerna. | |
|
De regionala rådgivande nämnder som föreskrivs i artiklarna 31 och 32 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 skall från och med inrättandet meddela sina egna bedömningar av bestånden i syfte att göra de vetenskapliga yttrandena mer exakta. Framför allt skall de regionala rådgivande nämnder som berörs av denna förvaltningsplan meddela sina rekommendationer om denna, och de skall vara nära knutna till den undersökning om socioekonomiska konsekvenser som kommissionen skall utföra. | |
Motivering Bedömningen av det nordliga kummelbeståndet präglas av stor osäkerhet (ungfiskbestånden, tillväxttakt…). Forskningskampanjerna bör därför intensifieras och fastställda tilläggsanslag bör främst gå till dessa bestånd med tanke på att ett stort antal hamnar och företag är beroende av kummelbestånden. Parlamentet bör bekräfta sin begäran från oktober 2002 om "en tydlig handlingsplan i syfte att förbättra metoderna för att utvärdera bestånden genom att medta fiskarnas praktiska, empiriska och pragmatiska erfarenheter". I syfte att förbättra förvaltningen av den gemensamma fiskeripolitiken skall enligt förordning (EG) nr 2371/2002 regionala rådgivande nämnder inrättas. Dessa nämnder skall vara nära knutna till arbetet med att utarbeta återhämtningsplaner för att ett ömsesidigt förtroende skall kunna utvecklas mellan forskarna och fiskarna. | |
| Ändringsförslag 17 Artikel 3 | |
|
Artikel 3 |
utgår |
|
Uppnående av målnivåerna | |
|
När kommissionen, på grundval av rekommendationer från Internationella havsforskningsrådet (ICES), som Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) instämt i, fastställt att målvärdena för det berörda kummelbeståndet uppnåtts två år i rad, skall rådet på grundval av ett förslag från kommissionen och med kvalificerad majoritet besluta att återhämtningsplanen skall ersättas med en förvaltningsplan för det beståndet i enlighet med artikel 6 i förordning 2371/2002. | |
Motivering Detta ändringsförslag ligger i linje med tidigare ändringsförslag från samma ledamot. | |
| Ändringsförslag 18 Artikel 4 | |
|
En total tillåten fångstmängd skall fastställas i enlighet med artikel 5 när STECF, mot bakgrund av den senaste ICES-rapporten, bedömer att mängden lekmogen nordlig kummel i det berörda kummelbeståndet uppgår till minst 103 000 ton. |
En total tillåten fångstmängd skall fastställas i enlighet med artikel 5 när STECF, mot bakgrund av den senaste ICES-rapporten, bedömer att mängden lekmogen nordlig kummel i det berörda kummelbeståndet uppgår till minst 100 000 ton. |
Motivering I detta ändringsförslag beaktas de senaste uppgifterna från ICES. | |
| Ändringsförslag 19 Artikel 5, punkt 2 | |
|
2. De totala tillåtna fångstmängderna får inte överskrida en fångstnivå som, enligt en vetenskaplig bedömning utförd av STECF mot bakgrund av den senaste ICES-rapporten, kommer att leda till en ökning med 10 % av mängden lekmogen fisk i havet i slutet av tillämpningsåret, jämfört med den mängd som uppskattades finnas i havet vid årets början. |
utgår |
| Ändringsförslag 20 Artikel 5, punkt 3 | |
|
3. Rådet får inte fastställa en total tillåten fångstmängd som under tillämpningsåret, enligt prognoser från STECF och mot bakgrund av den senaste ICES-rapporten, skulle leda till en fiskedödlighetsnivå som överstiger 0,24. |
3. Rådet får inte fastställa en total tillåten fångstmängd som under tillämpningsåret, enligt prognoser från STECF och mot bakgrund av den senaste ICES-rapporten, skulle leda till en fiskedödlighetsnivå som överstiger 0,25. |
Motivering Av artikeln bör det endast framgå att förvaltningsplanen är beroende av TAC som fastställs i enlighet med en fiskedödlighetsnivå som inte överstiger 0,25 (och inte 0,24) samt att variationerna neråt inte får överstiga 15 procent. Denna mekanism garanterar att beståndet uppnår en nivå på 140 000 ton före den tidpunkt som fastställdes i den tidigare återhämtningsplanen, dvs. mellan 5 och 7 år. Det är därför onödigt att anta denna plan. | |
| Ändringsförslag 21 Artikel 5, punkt 4 | |
|
4. Om fastställande av TAC för ett visst år i enlighet med artikel 2 kan förväntas leda till att mängden lekmogen fisk vid slutet av det året överskrider den målnivå som anges i artikel 2, skall TAC inte fastställas i enlighet med punkt 2 utan till en fångstnivå som, enligt en vetenskaplig bedömning utförd av STECF mot bakgrund av den senaste ICES-rapporten, kommer att innebära att mängden lekmogen fisk vid årets slut kan förväntas motsvara till den målnivå som anges i artikel 2. |
utgår |
| Ändringsförslag 22 Artikel 5, punkt 5, led a | |
|
a) Om bestämmelserna i punkt 2 eller 4 leder till att en TAC för ett visst år överskrider föregående års TAC med mer än 15 %, skall rådet anta en TAC som inte får vara mer än 15 % högre än det årets TAC, eller |
utgår |
| Ändringsförslag 23 Artikel 5, punkt 5, led b | |
|
b) om bestämmelserna i punkt 2 eller 4 leder till att en TAC för ett visst år understiger föregående års TAC med mer än 15 %, skall rådet anta en TAC som inte får vara mer än 15 % lägre än det årets TAC. |
b) om bestämmelserna i punkt 3 leder till att en TAC för ett visst år understiger föregående års TAC med mer än 15 %, skall rådet anta en TAC som inte får vara mer än 15 % lägre än det årets TAC. |
| Ändringsförslag 24 Artikel 5, punkt 6 | |
|
6. Punkterna 4 och 5 skall inte tillämpas om tillämpningen av dem innebär att det värde som fastställs i punkt 3 kommer att överskridas. |
utgår |
| Ändringsförslag 25 Artikel 6 | |
|
Om STECF, mot bakgrund av den senaste ICES-rapporten, bedömer att mängden lekmogen fisk i det nordliga kummelbeståndet är lägre än 103 000 ton skall följande bestämmelser gälla: |
utgår |
|
a) Artikel 5 skall gälla om tillämpningen av den artikeln förväntas resultera i att mängden lekmogen fisk vid slutet av tillämpningsåret för den totala tillåtna fångstmängden ökat till minst 103 000 ton. | |
|
b) Om tillämpningen av artikel 5 inte förväntas resultera i att mängden lekmogen fisk vid slutet av tillämpningsåret för den totala tillåtna fångstmängden ökat till minst 103 000 ton, skall rådet genom beslut enligt artikel 5.1 säkerställa att mängden lekmogen fisk vid slutet av tillämpningsåret för den totala tillåtna fångstmängden förväntas uppgå till minst 103 000 ton. | |
Motivering De åtgärder som man har för avsikt att genomföra inom ramen för ett undantagssystem skulle bli så brutala att de skulle skapa en total obalans inom näringen och strida mot den fleråriga strategin med stegvisa åtgärder som bör känneteckna återhämtningsplanerna. Begreppet ”exceptionella förhållanden” inför en osäkerhetsfaktor i den mening att det hänvisar till en gräns för kollaps beräknad i enlighet med en målnivå utifrån en esoterisk matematisk formel. Inrättande av ett undantagssystem skulle ge upphov till allvarliga störningar inom handeln eftersom verksamheten i allmänhet avstannar på marknader som inte försörjs i tillräckligt hög grad. När situationen ändras och marknaden försörjs på nytt har den redan genomgått grundliga förändringar till förmån för andra arter som inte omfattas av undantagsåtgärder och till förmån för import. | |
| Ändringsförslag 26 Kapitel IV | |
|
Kapitel IV |
utgår |
|
(hela texten i detta kapitel) | |
Motivering I Europeiska kommissionens förslag beaktas inte de senaste rapporterna från ICES rådgivande kommitté för fiskeförvaltning, i vilka drastiska åtgärder avfärdas. Denna kommitté anser att det nordliga kummelbeståndet kommer att uppnå en helt säker nivå genom att den fiskedödlighet som existerar bibehålls oförändrad under de närmaste åren. | |
| Ändringsförslag 27 Kapitel V | |
|
Kapitel V |
utgår |
|
(hela texten i detta kapitel) | |
Motivering Situationen för kummelbeståndet motiverar inte särskilda kontrollåtgärder. | |
MOTIVERING
BAKGRUND
Den 27 juni 2003 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett nytt förslag om det nordliga kummelbeståndet. Denna text är en uppföljning av de förslag som redan lades fram i december 2001 angående torsk och nordlig kummel (KOM(2001) 724), och på nytt 2002 (KOM(2002) 773).
Detta förslag har lagts fram mot bakgrund av återhämtningsplanerna för bestånd som anses vara hotade. Dessa återhämtningsplaner fastställs i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.
Det är den andra planen av detta slag som läggs fram av kommissionen, före planerna för det sydliga kummelbeståndet samt för bestånden av tunga och havskräfta.
Ett specifikt förslag som syftar till återhämtning av torskbeståndet har utarbetats.
Kommissionen har sålunda slutligen bestämt sig för att göra åtskillnad mellan torsk och kummel. Detta alternativ borde i princip göra det lättare att hantera den särskilda situationen för var och en av dessa två resurser. Tendensen för kummel har under de senaste två åren nämligen varit en förbättring av nivåerna på bestånden efter det att åtgärder vidtagits.
Syftet med förslaget är att trygga en varaktig återhämtning av det nordliga kummelbeståndet genom att höja volymen för beståndet till de nivåer som kommissionen anser vara "säkra biologiska gränser".
De metoder som kommissionen föreslår avser en långsiktig period (5 till 10 år).
Kommissionen grundar sitt tillvägagångssätt på vetenskapliga yttranden vars innehåll inte preciseras och som inte trots begäran lagts fram för fiskeriutskottet.
INNEHÅLLET I KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Förslaget till återhämtningsplan består av tre centrala delar:
Regler för att fastställa TAC
Dessa regler syftar till att garantera en progressiv återhämtning av biomassan till en nivå på 10 procent per år. De innebär en kraftig minskning av fångsterna och fiskeansträngningen.
Inom ramen för dessa regler fastställs två system:
Ett normalt system som tillämpas när biomassan uppskattas ligga mellan Bpa (biomassa som kan exploateras varaktigt) och Blim (minimivärdet för biomassan).
Ett undantagssystem som tillämpas när beståndet ligger under gränsen för kollaps (Blim), och som syftar till att återupprätta biomassan så att den inom ett år överstiger denna tröskel.
Bl.a. föreskrivs det att variationerna i TAC-nivåerna skall begränsas till 15 procent under två på varande följande år, men denna regel tillämpas inte under det första året systemet är i kraft.
Bestämmelser för förvaltning av fiskeansträngningen
Enligt kommissionens förslag skall begränsningarna av fiskeansträngningen (kilowattdagar) fördelas mellan medlemsstaterna på grundval av den verksamhet som fartyg som fiskar efter kummel nyligen bedrivit (referensperioden är 2000‑2002).
Från och med den tidpunkt en begränsning av TAC införs skall motsvarande begränsning av fiskeansträngningen tillämpas på varje land i proportion till antalet landningar under referensperioden.
Varje medlemsstat måste därför fastställa ett eget tak för fiskeansträngningen per fartyg och omvandla detta i antal dagar ute ur hamn.
Förteckningen över fartyg med tillstånd att fiska i det område som omfattas av planen skall meddelas till kommissionen. Fartyg som inte tas upp i denna förteckning får alltså inte landa kummel eller andra närlevande arter, såsom glasvar, marulk eller havskräftor.
Särskilda kontrollåtgärder
Kontrollbestämmelserna omfattar meddelandena om fiskeansträngningen, begränsningen av antalet utsedda hamnar, förhandsanmälan av landningar som överstiger ett ton samt lagring och transport av kummel.
SYNPUNKTER
1) Förslagets grund
Det är beklagligt att kommissionens förslag om det nordliga kummelbeståndet har utarbetats utan att branschen fått delta fullt ut i bedömningen av resursläget. Detta strider mot det krav Europaparlamentet uttryckte i sitt betänkande om att integrera miljöskyddskraven i den gemensamma fiskeripolitiken[1].
Kommissionens förslag som syftar till att införa en återhämtningsplan för det nordliga kummelbeståndet förefaller inte stå i proportion till situationen för det berörda beståndet, såsom den framstår i de senaste vetenskapliga rapporterna och i fackmännens analyser. Eftersom det nordliga kummelbestånet inte befinner sig under de biologiskt säkra gränsvärdena är det onödigt att låta beståndet omfattas av en återhämtningsplan i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 2371/2002. Det är alltså onödigt att utöver förvaltningen av TAC lägga till ett nytt system för förvaltningen av fiskeansträngningen.
Det nordliga kummelbeståndet bör omfattas av en flerårig förvaltningsplan i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 2371/2002, vilket ger de yrkesverksamma den säkerhet och de planeringsmöjligheter de behöver.
2) Regler för att fastställa TAC och kvoter
Kommissionens strategi grundas endast på vetenskapliga kriterier och beaktar inte den socioekonomiska dimensionen. Enligt strategin skall därför bestånden återupprättas till nivåer som överstiger de biologiska gränsvärdena. Detta skall ske så snart som möjligt, dvs. inom ett år. Strategin konkretiseras i ett förslag om drastisk minskning av TAC när planen inleds, vilket uppenbarligen inte är förenligt med fískeföretagens fortlevnad.
En gradvis metod grundad på en förvaltningsplan med fleråriga TAC bör användas för att man skall kunna uppfylla målet att stabilisera och förbättra beståndet.
3) Regel för minskning av fiskeansträngningen
- Inom branschen tvivlar man starkt på att detta extremt komplicerade system kommer att vara effektivt och tillämpningsbart, vilket framfördes vid den utfrågning som anordnades av fiskeriutskottet den 25 november 2003.
Branschen ifrågasätter allvarligt tillämpningen av denna regel eftersom man fruktar att införandet av ett nytt fiskeförvaltningsinstrument i systemet för TAC och kvoter, och i de särskilda förvaltningsåtgärder som redan antagits, skulle sätta principen om relativ stabilitet på spel och bidra till ökad dumpning av fisk. Många tvivlar likaså på att ett system för minskning av fiskeansträngningen kommer att vara effektivt när det gäller att uppnå det eftersträvade resultatet, dvs. en förbättring av bestånden.
Vi förfogar i själva verket inte över någon vetenskaplig bedömning från ICES i denna fråga som skulle garantera att en minskning av fiskeansträngningen leder till en verklig minskning av fångstmängden. Vi har inte heller tillgång till utvärderingen av de övergångsåtgärder för återhämtning av bestånden som vidtagits inom ramen för bilaga XVII i förordningen om TAC och kvoter för 2003.
- Metoden för minskning av fiskeansträngningen genererar problem relaterade till rättvisa och förutsägbarhet.
Det finns risk för att systemet förfördelar en medlemsstat i förhållande till en annan när det gäller den betydelse som tillmäts varje referensdata (landningar, fiskeansträngning).
Ett enhetligt och stelbent system införs som inte på något sätt beaktar särdragen hos de olika flottorna, i synnerhet när det gäller flottor som fiskar efter flera arter.
Metoden ger ingen möjlighet för en medlemsstat att förutse utvecklingen från ett år till ett annat, eftersom samtliga medlemsstaters uppgifter ingår.
Förslaget att införa en flerårig förvaltningsplan i stället för den återhämtningsplan som förordas av kommissionen följer till fullo de riktlinjer som fastställdes av Europaparlamentet i oktober 2002[2]. I dessa riktlinjer rekommenderar man för förvaltningen av ömtåliga bestånd att enkla och flexibla bestämmelser antas, såsom fleråriga TAC, i stället för komplicerade system med osäkra verkningar, såsom det system för förvaltning av fiskeansträngningen som föreslagits av kommissionen.
- [1] Betänkande från Souchets betänkande om gemenskapens handlingsplan för att integrera miljöskyddskraven i den gemensamma fiskeripolitiken, antaget av Europaparlamentet den 22 oktober 2002 (A5-0360/2002).
- [2] Betänkande från Souchets betänkande om gemenskapens handlingsplan för att integrera miljöskyddskraven i den gemensamma fiskeripolitiken, antaget av Europaparlamentet den 22 oktober 2002 (A5-0360/2002).