BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 2000/597/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel
(KOM(2003) 366 – C5‑0326/2003 – 2003/0131(CNS))
17 februari 2004 - *
Budgetutskottet
Föredragande: Jutta D. Haug
PR_CNS_am
PROTOKOLLSIDA
I en skrivelse av den 1 juli 2003, begärde rådet, i enlighet med artikel 279.2 i EG-fördraget, att parlamentet skulle yttra sig över förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 2000/597/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (KOM(2003) 366 – 2003/0131(CNS)).
Vid plenarsammanträdet den 1 september 2003 tillkännagav talmannen att detta förslag hänvisats till budgetutskottet, som utsetts till ansvarigt utskott, och till budgetkontrollutskottet, som utsetts till rådgivande utskott (C5-0326/2003).
Vid utskottssammanträdet den 10 juli 2003 utsåg budgetutskottet Jutta D. Haug till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 20 januari och 17 februari 2004 behandlade utskottet kommissionens förslag och förslaget till betänkande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt förslaget till lagstiftningsresolution med 1 nedlagd röst.
Följande var närvarande vid omröstningen: Terence Wynn (ordförande), Reimer Böge, Anne Elisabet Jensen och Franz Turchi (vice ordförande), Jutta D. Haug (föredragande), Ioannis Averoff, Den Dover, Göran Färm, Markus Ferber, Salvador Garriga Polledo, Neena Gill, Christopher Heaton-Harris, Roger Helmer (suppleant för James E.M. Elles), María Esther Herranz García, John Joseph McCartin, Jan Mulder, Juan Andrés Naranjo Escobar, Joaquim Piscarreta, Giovanni Pittella, Per Stenmarck, Ralf Walter och Brigitte Wenzel-Perillo.
Budgetkontrollutskottet beslutade den 24 september 2003 att inte avge något yttrande.
Betänkandet ingavs den 18 februari 2004.
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 2000/597/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel
(KOM(2003) 366 – C5‑0326/2003 – 2003/0131(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
- med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 366)[1],
- med beaktande av artikel 279.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0326/2003),
- med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,
- med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A5-0063/2004).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.
3. Rådet uppmanas att underrätta parlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.
4. Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
| Kommissionens förslag | Parlamentets ändringar |
| Ändringsförslag 1 ARTIKEL 1, LED 16A (nytt) | |
|
16a. Följande nya artikel skall införas under avdelning IX (gammal) före artikel 22: | |
|
”Artikel 21a | |
|
I enlighet med artikel 9 i rådets beslut 2000/597/EG, Euratom skall kommissionen före den 1 januari 2006 genomföra en övergripande översyn av systemet för egna medel. I de nya förslag som kommissionen skall lägga fram på grundval av denna översyn skall särskild uppmärksamhet ägnas artikel 2.3, artikel 4 och artikel 5 i rådets beslut.” | |
Motivering Om det liggande förslaget syftar till att anpassa genomförandeförordningen till det underliggande nya rådsbeslutet, är det bara logiskt att beslutets viktiga översynsklausul också återspeglas i genomförandeförordningen. Detta är desto viktigare eftersom omnämnandet i genomförandeförordningen av till exempel konsekvenserna av finansieringen av korrigeringsmekanismen för obalanser i budgeten cementerar dessa befintliga korrigeringsmekanismer i ännu högre grad. Det bör därför också påpekas att en översyn redan är föreskriven och vilka delar som skall betonas vid denna översyn. I artikel 2.3, artikel 4 och artikel 5 i rådets beslut om egna medel föreskrivs korrigeringen av obalanserna i budgeten för Förenade kungariket och justeringen av Österrikes, Tysklands, Nederländernas och Sveriges andelar av finansieringen av rabatten. | |
- [1] Ännu ej offentliggjort i EUT.
MOTIVERING
Bakgrund
Avsikten med detta förslag är att uppdatera genomförandeförordning 1150/2000 efter rådets senaste beslut av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel Det syftar också till att få de finansiella bestämmelserna i linje med vissa protokoll som är bifogade Amsterdamfördraget.
I sin ståndpunkt om reformeringen av systemet för egna medel av den 11 mars 1999 betonade Europaparlamentet att det nya systemet skulle inriktas på att avskaffa de existerande kompensationsmekanismerna, att finansiera budgeten genom medlemsstaterna i enlighet med enhetliga kriterier och att säkra insyn och demokrati vid skapandet av de egna resurserna. Det betonade även att Europeiska unionens finansiella självständighet måste förstärkas och att, i detta syfte, nya egna resurser skulle införas som inte har formen av bidrag från medlemsstaterna och som inte, totalt sett, ökar skattebördan för vanliga medborgare.
Efter dessa riktlinjer antog Europaparlamentet ändringsförslag till det nya förslaget om egna medel från 1999 och betonade att det var nödvändigt för Europeiska unionen
- ∙att skapa ett system som måste vara enkelt och lättbegripligt för allmänheten,
- ∙att grunda detta system på de kriterier som bäst ger uttryck för Europas medborgares förmåga att bidra, samtidigt som användandet av kompensationsmekanismer för inkomständamål undvikes och obalanser i stället korrigeras genom att utgiftsstrukturen reformeras,
- ∙att kontinuerligt eftersträva att bli oberoende av överföringar från medlemsstaterna,
- ∙att korrigera de drag i de befintliga egna medlen som ger upphov till förvirring på grund av de undantag som tillämpas för nationella bidrag.
I synnerhet uttalade sig Europaparlamentet mot att öka den uppbördspremie som skulle behållas av medlemsstaterna från 10 procent till 25 procent av de traditionella egna medlen och mot att korrigera - befintliga - budgetobalanser mellan medlemsstater enbart på inkomstsidan. Det krävde bindande bestämmelser för ett stegvis avskaffande av den korrigeringsmekanism som inrättats till förmån för Förenade kungariket. Genom att inrätta nya autonoma egna medel som är direkt knutna till enskilda medborgare (utan att skattebördan ökas) skulle det falska problemet med medlemsstaternas nettobidrag till budgeten upphöra att existera eftersom gemenskapsmedlen då tydligt skulle kunna tillskrivas medborgare snarare än stater.
Ingen av parlamentets föreslagna ändringar infördes av rådet i dess beslut av den 29 september 2000. Rabatten för Förenade kungariket kodifierades och det gällde också justeringarna av Österrikes, Tysklands, Nederländernas och Sveriges andelar för finansiering av rabatten. I stället för att planera för ett stegvis avskaffande av rabatten för Förenade kungariket lät man en liknande mekanism även omfatta andra medlemsstater, vilket medförde att systemet blev ännu mer svårbegripligt och komplicerat.
Ökningen till en andel på 25 procent av de traditionella egna medlen som kan behållas av medlemsstaterna för att kompensera deras uppbördskostnader ledde till en minskning av beloppet för traditionella egna medel med 23 procent under 2002 jämfört med 2001. Genom att minska de traditionella egna medlen kommer allmänheten i högre grad att uppfatta Europeiska unionens medel som överföringar (”medlemsavgifter”) från medlemsstaterna, vilket kommer att leda till fler och fler diskussioner kring ämnet nettobudgetbalans.
Bedömning av kommissionens förslag och föreslagna ändringar
Villkoren i rådets senaste beslut om egna medel är kända fakta. Därför skulle det liggande förslaget om att anpassa genomförandeförordningen kunna anses vara en rent teknisk fråga. Ett alternativ skulle därför vara att låta det passera som en sådan.
Föredraganden är dock fortfarande övertygad om att parlamentets argument i debatten om systemet för egna medel är giltiga. Hon vill därför utnyttja denna möjlighet för att återigen understryka parlamentets ståndpunkt. Detta är den underliggande orsaken till de föreslagna ändringarna från föredraganden, vilka återinför parlamentets huvudsakliga ståndpunkter från mars 1999.
Föredraganden anser att betydelsen av översynsklausulen, som ingår i rådets beslut, gör det nödvändigt att även inkludera en hänvisning till denna bland skälen i genomförandeförordningen.
Ökningen av de uppbördskostnader som får behållas av medlemsstaterna är så kraftig att den behöver revideras. Varje nytt system bör knyta det exakta beloppet för uppbördspremien till medlemsstatens insatser för att bekämpa bedrägerier inom inkomst- och utgiftsområdet.
Eftersom förslaget inför begreppet om korrigeringsmekanismer för obalanser i budgeten även i de relevanta artiklarna i genomförandeförordningen, är det viktigt att notera att detta begrepp också kommer att utredas i samband med översynen av systemet för egna medel, som skall genomföras av kommissionen före den 1 januari 2006.