Betänkande - A5-0198/2004Betänkande
A5-0198/2004

BETÄNKANDE om förslaget till rådets beslut om ändring av beslut 2000/24/EG i syfte att beakta utvidgningen av Europeiska unionen och EU:s politik för ett utvidgat europeiskt grannskap
(KOM(2003) 603 – C5‑0501/2003 – 2003/0232(CNS))

18 mars 2004 - *

Budgetutskottet
Föredragande: Reimer Böge
PR_CNS_am

Förfarande : 2003/0232(CNS)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A5-0198/2004
Ingivna texter :
A5-0198/2004
Debatter :

PROTOKOLLSIDA

I en skrivelse av den 24 oktober 2003, begärde rådet, i enlighet med artikel 308 i EG‑fördraget, att parlamentet skulle yttra sig över förslaget till rådets beslut om ändring av beslut 2000/24/EG i syfte att beakta utvidgningen av Europeiska unionen och EU:s politik för ett utvidgat europeiskt grannskap (KOM(2003) 603 – 2003/0232(CNS)).

Vid plenarsammanträdet den 5 november 2003 tillkännagav talmannen att detta förslag hänvisats till budgetutskottet, som utsetts till ansvarigt utskott, och till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik och utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi, som utsetts till rådgivande utskott (C5‑0501/2003).

Vid utskottssammanträdet den 4 november 2003 utsåg budgetutskottet Reimer Böge till föredragande.

Vid utskottssammanträdet den 17 mars 2004 behandlade utskottet kommissionens förslag och förslaget till betänkande.

Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt förslaget till lagstiftningsresolution.

Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Terence Wynn (ordförande), Reimer Böge (vice ordförande och föredragande), Anne Elisabet Jensen (vice ordförande), Salvador Garriga Polledo, Maria del Carmen Ortiz Rivas, Joaquim Piscarreta, Giovanni Pittella, Bartho Pronk for Ioannis Averoff, Per Stenmarck, Ralf Walter och Brigitte Wenzel-Perillo.

Yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik och utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi återges i betänkandet.

Betänkandet ingavs den 18 mars 2004.

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets beslut ändring av beslut 2000/24/EG i syfte att beakta utvidgningen av Europeiska unionen och EU:s politik för ett utvidgat europeiskt grannskap

(KOM(2003) 603 – C5‑0501/2003 – 2003/0232(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

-   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 603)[1],

-   med beaktande av artikel 308 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0501/2003),

-   med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

-   med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik och utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5-0198/2004).

1.   Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.   Rådet uppmanas att underrätta parlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.   Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.   Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslagParlamentets ändringar
Ändringsförslag 1
SKÄL 4

En utvidgning på vissa villkor av Europeiska investeringsbankens (EIB:s) allmänna utlåningsmandat så att det även omfattar Ryssland och de västra nya oberoende staterna (WNIS) bör planeras i syfte att stödja den politik som baseras på kommissionens meddelande ”Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder.

En utvidgning på vissa villkor av Europeiska investeringsbankens (EIB:s) allmänna utlåningsmandat så att det även omfattar Ryssland och de västra nya oberoende staterna (WNIS) bör planeras i syfte att stödja den politik som baseras på kommissionens meddelande ”Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder, i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 20 november 2003.

Motivering

Det finns ingen överenskommen definition av ”ett utvidgat Europa” när väl den femte utvidgningen har ägt rum, d.v.s. den 1 maj 2004. Kommissionens meddelande om ett utvidgat Europa (KOM(2003) 104 slutlig) syftar till att få rådet och kommissionen att möta de nya realiteterna i det utvidgade EU:s nya geografiska närområde och den ökande interaktionen med de östra och södra grannländerna. Europaparlamentets resolution av den 20 november 2003 som grundar sig på Napoletanos betänkande (A5-0378/2003), antar en vidare syn på konceptet ”ett utvidgat Europa”. Punkterna 5, 8, 14 och särskilt 27 och 47 antyder ett enkelt kriterium: Länder som har haft vissa formella ekonomiska, politiska eller kulturella förbindelser med EU bör fortsätta med dessa efter den femte utvidgningen. I punkt 26 står att läsa: ”$Europeiska investeringsbanken (EIB) bör ges mandat och lämpliga resurser att bevilja lån till hela Östeuropa”.

Ändringsförslag 2
SKÄL 4A (nytt)
 

(4a)   Det bör övervägas att inkludera länder i Sydkaukasien och Centralasien i mandatet för utlåning efter 2006.

Ändringsförslag 3
SKÄL 4B (nytt)
 

(4a)   Nödvändiga förberedande åtgärder bör vidtas för att i nästa generation av EIB:s utlåningsmandat, som skall träda i kraft senast den 1 januari 2008, inkludera följande länder: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan.

Motivering

Efter samråd och diskussioner inom både parlamentet och rådet står det klart att EIB:s utlåningsverksamhet kan vara ett kraftfullt verktyg för utveckling och stabilisering även i andra regioner än dem som för närvarande täcks. Även med hänsyn till utvecklingen av EU:s grannskapspolitik skall de nödvändiga förberedelserna för att utvidga mandatet inkluderas.

Ändringsförslag 4
SKÄL 8

(8)   I budgetplanen för perioden 2000 till 2006 anges ett tak för reserven för lånegarantier i gemenskapsbudgeten på 200 miljoner euro per år i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet .

(8)   I budgetplanen för perioden 2000 till 2006 anges ett tak för reserven för lånegarantier i gemenskapsbudgeten på 200 miljoner euro (1999 års priser) per år i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet .

Ändringsförslag 5
SKÄL 8A (nytt)
 

(8a)   Nära samarbete mellan EIB och kommissionen skall garantera konsekvens och synergier med EU:s geografiska samarbetsprogram och garantera att EIB:s låneoperationer kompletterar och förstärker EU:s politik för dessa regioner.

Ändringsförslag 6
ARTIKEL 1, LED 1, LED A, LED II
Artikel 1, punkt 1, stycke 2, andra meningen (beslut 2000/24/EG)

(ii)   ”Det övergripande taket för de öppnade krediterna skall vara 19 760 miljoner euro, fördelade på följande sätt:

(ii)   ”Det övergripande taket för de öppnade krediterna skall vara 20 260 miljoner euro, fördelade på följande sätt:

–   De sydöstra grannländerna:

–   De sydöstra grannländerna:

9 185 miljoner euro

9 185 miljoner euro

–   Medelhavsområdet:

–   Medelhavsområdet:

6 520 miljoner euro

6 520 miljoner euro

–   Latinamerika och Asien:

–   Latinamerika och Asien:

2 480 miljoner euro

2 480 miljoner euro

–   Sydafrika:

–   Sydafrika:

825 miljoner euro

825 miljoner euro

–   Särskild åtgärd till stöd för konsolidering och förstärkning av tullunionen mellan EG och Turkiet:

–   Särskild åtgärd till stöd för konsolidering och förstärkning av tullunionen mellan EG och Turkiet:

450 miljoner euro

450 miljoner euro

–   Ryssland och de västra nya oberoende staterna (WNIS):

–   Ryssland och de västra nya oberoende staterna (WNIS):

300 miljoner euro,

800 miljoner euro,

och det skall utnyttjas senast den 31 januari 2007. De krediter som redan har utanordnats skall beaktas som avdrag från de regionala taken. Taket för Ryssland och de västra nya oberoende staterna (WNIS) skall dock vara avhängigt av att dessa länder uppfyller de särskilda villkor som lagts fast av kommissionen i enlighet med dess meddelande ”Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder” . Kommissionen skall godkänna aktiverandet av taket för Ryssland och de västra nya oberoende staterna på grundval av varje land separat. När det gäller Ryssland skall projekt som uppfyller de kriterier som specificeras i artikel 2.3 i rådets beslut 2001/777/EG vara bidragsberättigade så snart som det tak på 100 miljoner euro som anges i beslutet har uppnåtts.

och det skall utnyttjas senast den 31 januari 2007. De krediter som redan har utanordnats skall beaktas som avdrag från de regionala taken. Taket för Ryssland och de västra nya oberoende staterna (WNIS) skall dock vara avhängigt av att dessa länder uppfyller de särskilda villkor som lagts fast av kommissionen i enlighet med dess meddelande ”Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder” . Kommissionen skall godkänna aktiverandet av taket för Ryssland och de västra nya oberoende staterna på grundval av varje land separat. När det gäller Ryssland skall projekt som uppfyller de kriterier som specificeras i artikel 2.3 i rådets beslut 2001/777/EG vara bidragsberättigade så snart som det tak på 100 miljoner euro som anges i beslutet har uppnåtts.

Motivering

De extra 500 miljoner euro som föreslagits för Ryssland och de västra nya oberoende staterna kan tas fram genom en teknisk åtgärd i form av en förändring av garantinivån för dessa lån från 100 procent till 65 procent. I praktiken ökas risken knappast genom detta eftersom garantifonden för närvarande har mer medel än nödvändigt.

Ändringsförslag 7
ARTIKEL 1, LED 1, LED BA (nytt)
Artikel 1, punkt 3a (ny) (beslut 2000/24/EG)
 

(ba)   En ny punkt 3a skall läggas till:

 

”3a. EIB uppmanas att förbereda genomförbarhetsstudier om att från 2007 inkludera länder i Sydkaukasien och Centralasien i mandatet.”

  • [1] Ännu ej offentliggjort i EUT.

MOTIVERING

Bakgrund

1.   Kommissionen föreslår ändringar av EIB:s mandat för utlåning till tredje land (EIB-lån som garanteras genom garantimekanismen), för att ta hänsyn till utvidgningen av Europeiska unionen och EU:s politik för ett utvidgat europeiskt grannskap (det bör noteras att benämningen bör ändras till EU:s grannskapspolitik).

2.   EIB:s allmänna utlåningsmandat har fastställts i ett rådsbeslut om beviljande av en garanti för utlåning till tredje land[1].

3.   Lagstiftningsförslaget åtföljs av en rapport på ca 70 sidor om ”halvtidsöversyn” av EIB:s mandat för utlåning till tredje land. Även om rapporten är av hög kvalitet bidrar den föga till att förklara de (geo)politiska överväganden som förmodligen ligger bakom kommissionens lagstiftningsförslag om att ändra taken för lånen.

4.   Det kommer att framgå att en del mycket betydande förändringar föreslås i fråga om unionens utlåningskapacitet i vissa regioner. Olyckligtvis, och enligt föredragandens åsikt helt omotiverat, förutses en ytterst begränsad roll för parlamentet vid dessa viktiga förändringar eftersom förslaget behandlas genom enkelt samråd.

5.   Det måste emellertid understrykas att 65 procent (täckning) av det totala lånebeloppet kommer att garanteras genom garantifonden, som får sina medel från EU-budgeten. Det är därför fullt motiverat och riktigt att parlamentet, särskilt budgetutskottet, är intresserat av förändringar av utlåningsmandatet.

6.   Även om förslaget omfattas av enkelt samrådsförfarande räknar man i detta fall med att Ekofinrådet skall fatta beslutet – målet i sådana ärenden bör vara att parlamentet och rådet skall besluta gemensamt om prioriteringarna för utnyttjandet av lånemarginalen och i fall som detta komma till någon sorts överenskommelse om hur de politiska prioriteringarna skall ändras.

7.   När allt kommer omkring är de olika övervägandena (utveckling, säkerhet, utrikespolitik, miljö etc.) vid valet av vilka lån som kan beviljas till vilka länder, och till vilket belopp, inte huvudsakligen en teknisk fråga utan en fråga för politiska överväganden.

8.   Det måste därför redan nu sägas att föredraganden ifrågasätter hur förslaget kan rättfärdigas med tanke på öppenheten och parlamentets ansvarsskyldighet, och att hans uppfattning är att parlamentet inte skall fatta ett förhastat beslut om ett yttrande även om den innevarande valperioden närmar sig sitt slut.

Kommissionens förslag

9.   Kommissionens förslag går ut på att gemenskapens budgetgaranti till Europeiska investeringsbanken, som rör de lån som banken beviljar tredje land, skall ses över fram till slutet av innevarande mandatperiod (31 januari 2007).

10.   Översynen föranleds av att de tio anslutande länderna inte längre kommer att få del av dessa lån från och med den 1 maj 2004. De lån som avtalats med anslutningsländerna uppgår till 2 127 miljoner euro (31 december 2002).

11.   Det skall genast sägas att översynen innebär mycket betydande skillnader i den regionala fördelningen av lånetaken mellan olika länder och/eller regioner.

12.   För närvarande ser det totala godkända utlåningsmandatet (taket) ut på nedanstående sätt:

(Miljoner euro)

Central- och Östeuropa

9 280

Albanien, Bosnien och Herzegovina, Bulgarien, Kroatien, Serbien och Montenegro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Rumänien + anslutningsländerna

Medelhavsområdet

6 425

Algeriet, Cypern, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Malta, Marocko, Syrien, Tunisien, Turkiet och Gaza/Västbanken

Latinamerika och Asien

2 480

Länder som omfattas av ALA-förordningen

Sydafrika

825

Turkiets ”facilitet för tullunionen” och ”jordbävningsfacilitet”

1 050

Enligt beslut 1997/786/EG och 2000/788/EG

Rysslands östersjöområde

100

Den nordliga dimensionen, beslut 2001/777/EG

Totalt utlåningsmandat

20 060

13.   Det bör noteras att låneavtal på ca 8 000 miljoner euro hade undertecknats per den 31 december 2002 (kommissionen bör uppdatera denna siffra per den 31 december 2003). Detta innebär att ca 40 procent av utlåningsmandatet hade utnyttjats vid den tidpunkten.

14.   I sitt förslag planerar nu kommissionen inför anslutningen ett antal viktiga förändringar, som inte förklaras särskilt väl i dokumentet. Kommissionen hänvisar huvudsakligen till ”en ny geografisk fördelning av det nuvarande mandatet” utan att redogöra närmare för vilka konsekvenser detta får för de länder som omfattas av de olika geografiska taken. Vid första påseendet verkar dessa inte förändras särskilt mycket, men sanningen är att omfattande förändringar föreslås. Dessa förändringar måste redovisas på ett tydligt sätt.

15.   Turkiet kommer att flyttas från Medaprogrammet till Central- och Östeuropaprogrammet. Samtidigt kommer namnet på anslaget att ändras till ”de sydöstra grannländerna”. Turkiets andel som skall föras över från det nuvarande Medamandatet, är på 2 085 miljoner euro. Detta är i linje med överenskommelsen att finansiera utgifter för Turkiet från föranslutningsstrategin.

16.   Allt extrautrymme (marginal) som skapas under utlåningstaket när de tio anslutningsländerna lyfts ut från mandatet skall överföras till Medaprogrammet. Extrautrymmet eller ”marginalen” uppgår till 2 180 miljoner euro. Med en otydlig formulering hänvisar kommissionen till detta som ”en omdefiniering av det nya utlåningsmandatet för Meda ...” och ägnar bara ett par rader åt denna viktiga fråga. Tillskottet till Medaprogrammet är tänkt att användas för att förstärka den planerade utlåningen under FEMIP-faciliteten (Investeringar och partnerskap mellan EU och Medelhavsområdet).

17.   I enlighet med grannskapspolitiken skall utlåningsmandatet till Ryssland och WNIS, de västra oberoende nya staterna (Ukraina, Moldavien och Vitryssland), utvidgas med ett nytt anslag på 300 miljoner euro. En ansenlig del av dessa 300 miljoner euro kommer troligen att gå till miljö- och kärnsäkerhetsprojekt (Ekofinrådet har redan antagit slutsatser där man förordar 500 miljoner euro). Detta var det huvudsakliga användningsområdet för de 100 miljoner euro som gjordes tillgängliga under det löpande mandatet.

18.   Med beaktande av vad som sagts ovan är de nya reviderade tak som föreslås av kommissionen följande (med föredragandens markeringar införda).

Kommissionens förslag (miljoner euro)

De sydöstra grannländerna

9 185

Albanien, Bosnien och Herzegovina, Bulgarien, Kroatien, Serbien och Montenegro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Rumänien, Turkiet

Medelhavsområdet

6 520

Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Syrien, Tunisien och Gaza/Västbanken

Latinamerika och Asien

2 480

Ingen ändring

Sydafrika

825

Ingen ändring

Turkiets ”facilitet för tullunionen” och ”jordbävningsfacilitet”

1 050

Ingen ändring

Rysslands östersjöområde

100

Ingen ändring

Ryssland och de västra oberoende nya staterna

300

Moldavien, Ryssland, Ukraina och Vitryssland

Totalt utlåningsmandat

20 460

19.   Som man kan se är bilden redan tämligen komplicerad, eftersom ändringarna inom de olika anslagen är betydande, även om totalbeloppen inte har ändrats så mycket.

20.   Föredraganden anser att kommissionen borde ha redovisat en tabell med nettoeffekterna när det gäller taken för varje region, med hänsyn tagen till att Turkiet byter kategori men med oförändrat belopp och att anslutningsländerna lyfts ut. Nedan redovisas föredragandens förslag till tabell, som dock med tanke på de komplicerade förhållandena bör bekräftas av kommissionen:

Approximativ ”nettoeffekt” på utlåningstaken för länderna i varje region, efter Turkiets övergång och utan anslutningsländerna

(Miljoner euro)

De sydöstra grannländerna

+/- 0

Bortfallet av anslutningsländerna (ca 2,1 miljarder) uppvägs av att Turkiet tillkommer (också ca 2,1 miljarder)

Medelhavsområdet

+2180

Den totala ”marginal” som överförs till övriga Medaländer (sedan Turkiet flyttats)

Latinamerika och Asien

+/- 0

Ingen ändring

Sydafrika

+/- 0

Ingen ändring

Turkiets ”facilitet för tullunionen” och ”jordbävningsfacilitet”

+/- 0

Ingen ändring

Rysslands östersjöområde

+/- 0

Ingen ändring

Ryssland och de västra oberoende nya staterna

+ 300

Nya: Moldavien, Ryssland, Ukraina och Vitryssland

21.   För att ge en fullständigare bild av de olika instrument som EU förfogar över vill föredraganden föra in en översiktstabell som visar det beviljade stödet (inkl. makrofinansiellt stöd) till olika regioner under rubrikerna 4 och 7 (Externa åtgärder och Stöd inför anslutningen) och som inbegriper EUF, som ligger utanför EU‑budgeten.

Miljoner euro

Budget 2004 *

%

Föranslutningsstrategin

1 732

16,6 %

Asien (inkl. Afghanistan)

616

5,9 %

Balkan

675

6,5 %

Östeuropa och Centralasien

535

5,1 %

Medelhavsområdet och Mellanöstern (inkl. Irak, 160 miljoner)

1 002

9,6 %

Latinamerika

312

3,0 %

Tematiska program (alla regioner, inkl. katastrofbistånd)

2 258

21,7 %

Total budget

7 130

68,5 %

EUF (77 AVS-länder)

3 275

31,5 %

Totalt för bistånd 2004

10 405

100 %

  • *utom EUF som ligger utanför budgeten

Givetvis måste den fullständiga bilden av EU:s tillgängliga instrument beaktas i det aktuella förslaget, särskilt inför förhandlingarna om den nya budgetplanen (och möjligen också nya förslag om utlåningsmandaten och garantifonden).

Anmärkningar

22.   Syftet med detta förslag är att göra välgrundade justeringar av utlåningstaken så att de tar hänsyn till EU:s politik för ett utvidgat europeiskt grannskap (benämningen bör ändras till EU:s grannskapspolitik).

23.   En justering av utlåningskapaciteten används som ett utrikespolitiskt instrument/utvecklingsinstrument, och dessa lån garanteras och kommer att garanteras genom garantifonden som får anslag från den allmänna budgeten.

24.   Ett relativt blygsamt belopp planeras för Ryssland och WNIS och skall användas till EIB:s förberedande åtgärder i dessa länder. Kommissionen säger att banken för närvarande har liten erfarenhet av att verka i dessa länder och inte har några företrädare på platsen. De insatser som kan komma i fråga ligger nästan säkert huvudsakligen inom områdena miljö och kärnsäkerhet.

25.   Efter diskussionen i parlamentet om ett utvidgat europeiskt grannskap förefaller det nu troligt att också Södra Kaukasus kommer att ingå i, eller åtminstone vara mycket nära knutet till, EU:s grannskapspolitik. Uppenbarligen tänker också rådet i dessa banor.

26.   Föredraganden stödde EU:s nya grannskapspolitik i budgetutskottets yttrande till det betänkandet. Han är övertygad om dess betydelse för både Europa och partnerländerna. Är det relativt blygsamma belopp som planeras när det gäller utlåningsmandatet för Ryssland och WNIS verkligen tillräckligt mot denna bakgrund?

27.   Med tanke på att ”kretsen av vänner” runt Europa inte får utesluta eller avskärma de ”vänner” som råkar ligga litet längre bort i geografiskt avseende, ifrågasätter föredraganden tanken på att enbart ta med de västliga oberoende nya staterna (Moldavien, Ukraina och Vitryssland) i det nya lilla anslag som skapats.

28.   Föredraganden anser att länderna i Södra Kaukasus och Centralasien inte bör uteslutas helt och hållet. Det bör erinras om att EIB givetvis enbart beviljar lån på strikt basis och när alla nödvändiga villkor är uppfyllda. Dessa länder är: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan.

29.   Med tanke på den nya investeringsfaciliteten för AVS-länderna (under Cotonouavtalet) vill föredraganden påpeka att EU har sett till att ha utlåningskapacitet (utlåningsmandat) för praktiskt taget varje land i världen (med det självklara undantaget för rika länder som Förenta staterna, Kanada, Norge etc.). Det skulle vara en märklig politisk signal att helt och hållet utesluta de ovan nämnda övriga TACIS-länderna i Södra Kaukasus och Centralasien? Varför utesluta dessa när nästan alla andra länder i världen omfattas? Man bör tänka på att dessa är bland de fattigaste länderna i världen och skulle ha begränsad tillgång till de internationella kapitalmarknaderna utan säkerheter.

  • [1] Beslut 2000/24/EG, ändrat genom beslut 1999/786/EG, 2000/688/EG, 2000/788/EG, och 2001/777/EG.

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTRIKESFRÅGOR, MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, GEMENSAM SÄKERHET OCH FÖRSVARSPOLITIK

16 mars 2004

till budgetutskottet

över förslaget till rådets beslut om ändring av beslut 2000/24/EG i syfte att beakta utvidgningen av Europeiska unionen och EU:s politik för ett utvidgat europeiskt grannskap

(KOM(2003) 603 - C5‑0501/2003 - 2003/0232(CNS))

Föredragande: Pasqualina Napoletano

FÖRFARANDE

Vid utskottssammanträdet den 4 november 2003 utsåg utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik Pasqualina Napoletano till föredragande.

Vid utskottssammanträdena den 24 februari och 16 mars 2004 behandlade utskottet förslaget till yttrande.

Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt nedanstående ändringsförslag.

Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Baroness Nicholson of Winterbourne (ordförande för sammanträdet), Geoffrey Van Orden och Christos Zacharakis (vice ordförande), Pasqualina Napoletano (föredragande), Per-Arne Arvidsson, Alexandros Baltas, Bastiaan Belder, Michael Cashman (suppleant för Klaus Hänsch), Alejandro Cercas (suppleant för Rosa M. Díez González i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), Véronique De Keyser, Glyn Ford, Michael Gahler, Robert Goebbels (suppleant för Jacques F. Poos i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), Alfred Gomolka, Richard Howitt, Marie Anne Isler Béguin (suppleant för Elisabeth Schroedter), Efstratios Korakas, Cecilia Malmström, Jean-Charles Marchiani, Miguel Angel Martínez Martínez (suppleant för Emilio Menéndez del Valle), Edward H.C. McMillan-Scott (suppleant för John Walls Cushnahan), Philippe Morillon, Arie M. Oostlander, Elena Ornella Paciotti (suppleant för Demetrio Volcic i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), José Ribeiro e Castro (suppleant för Luís Queiró i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), Jannis Sakellariou, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacques Santer, Jürgen Schröder, Ilkka Suominen, Hannes Swoboda, Charles Tannock, Maj Britt Theorin (suppleant för Catherine Lalumière), Joan Vallvé, Johan Van Hecke (suppleant för Ole Andreasen), Karl von Wogau, Jan Marinus Wiersma och Matti Wuori.

KORTFATTAD MOTIVERING

Anslutningen av tio kandidatländer till EU den 1 maj 2004 kommer att göra det möjligt att öka utlåningen från Europeiska investeringsbanken (EIB) till andra icke-medlemsstater, utan att för den skull höja taket för EIB:s mandat för utlåning till tredje land. Detta är oerhört välkommet i en tid då EU intensifierar sitt samarbete med potentiella kandidatländer på västra Balkan och förbereder en stegvis fördjupning av sina relationer med andra grannländer, både i söder och i öster.

EIB:s mandat för utlåning till tredje land är uppdelat mellan olika regioner. Eftersom västra Balkan och anslutningsländerna i Central- och Östeuropa är i samma EIB-region, kommer västra Balkan att kunna dra nytta av minskad konkurrens om det tillgängliga låneutrymmet. Å andra sidan avser man att överföra Turkiet från Medelhavsregionen till Central- och Östeuroparegionen (som kommer att få ett nytt namn). Nettoeffekten för västra Balkan torde ändå bli positiv. När Turkiet lämnar EIB:s Medelhavsregion, kommer också andra länder där att kunna dra nytta av detta.

Allt detta ingår i kommissionens förslag, som detta yttrande handlar om, och i Ekofinrådets slutsatser av den 25 november 2003, vilka antyder vilket beslut rådet har för avsikt att fatta. Det synsätt som hittills valts måste välkomnas. Mer problematiskt är det sätt på vilket de östeuropeiska grannländerna behandlas.

Ryssland och alla de andra så kallade nya oberoende staterna som uppstod när Sovjetunionen upplöstes hålls också utanför det allmänna utlåningsmandatet. Ett speciellt utlåningsmandat för Ryssland inrättades 2001 men beloppet är mycket litet. Mandatet är begränsat till investeringar för att förbättra kärnsäkerhet och miljöskydd, vilket är oerhört viktigt med tanke på den alarmerande situationen vid många kärnkraftsanläggningar i Ryssland.

Det nuvarande taket för det speciella utlåningsmandatet är 100 miljoner euro och kommer snart att nås. Rådet avser att bredda mandatet så att det täcker de så kallade västra nya oberoende staterna (Ukraina, Moldavien och Vitryssland) och att utvidga tillämpningsområdet till att inbegripa vissa investeringar i infrastruktur. 500 miljoner euro skulle skjutas till för att täcka samtliga mål i hela regionen.

Även om det är sant att Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) redan spelar en betydande roll i östra Europa, är detta knappast ett tillräckligt motiv för att fortsätta att hålla denna väsentlig del av det europeiska grannskapet utanför det allmänna utlåningsmandatet och att begränsa det speciella mandatet såsom planerats. EBRD:s lån är inriktade på den privata sektorn. Behovet att stödja investeringar i den offentliga sektorn är dock mycket stort och EIB har mycket stor erfarenhet från andra länder av sådan utlåning.

Dessutom har parlamentet konsekvent förespråkat att södra Kaukasien skall ingå i EU-politiken för ett europeiskt grannskap, och en utveckling i denna riktning är nu på väg. Även om de nödvändiga villkoren för att även låta Georgien, Armenien och Azerbajdzjan omfattas av utlåningen inte kommer att vara uppfyllda inom en helt nära framtid, skulle det vara rimligt att upphöra att ge dem en mindre förmånlig behandling än de flesta andra länder i världen. Likaså bör det inte finnas några principhinder för utlåning till länder i Centralasien.

Utestängandet av de nya oberoende staterna är en kvarleva från politiken mot Sovjetunionen. Denna anomali borde ha korrigerats för länge sedan.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[1] Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1
SKÄL 4A (nytt)
 

(4a)   Det bör övervägas att inkludera länder i Sydkaukasien och Centralasien i mandatet för utlåning efter 2006.

Ändringsförslag 2
ARTIKEL 1, LED 1, LED BA (nytt)
Artikel 1, punkt 3a (ny) (beslut 2000/24/EG)
 

(ba)   En ny punkt 3a skall läggas till:

 

”3a. EIB uppmanas att förbereda genomförbarhetsstudier om att från 2007 inkludera länder i Sydkaukasien och Centralasien i mandatet.”

  • [1] EUT C .../Ännu ej offentliggjort i EUT.

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, UTRIKESHANDEL, FORSKNING OCH ENERGI

25 februari 2004

till budgetutskottet

över förslaget till rådets beslut om ändring av beslut 2000/24/EG i syfte att beakta utvidgningen av Europeiska unionen och EU:s politik för ett utvidgat europeiskt grannskap

(KOM(2003) 603 – C5-0501/2003 – 2003/0232(CNS))

Föredragande:  Reino Paasilinna

FÖRFARANDE

Vid utskottssammanträdet den 27 november 2003 utsåg utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi Reino Paasilinna till föredragande.

Vid utskottssammanträdena den 19 januari och 18 februari 2004 behandlade utskottet förslaget till yttrande.

Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet nedanstående ändringsförslag med 22 röster för, 18 röster emot och 1 nedlagd röst.

Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen:Luis Berenguer Fuster (ordförande), Peter Michael Mombaur (vice ordförande), Reino Paasilinna (föredragande), Gordon J. Adam (suppleant för Gary Titley), María del Pilar Ayuso González (suppleant för Jaime Valdivielso de Cué), Ward Beysen (suppleant för Daniela Raschhofer), Guido Bodrato, David Robert Bowe (suppleant för Norbert Glante), Giles Bryan Chichester, Nicholas Clegg, Dorette Corbey (suppleant för Harlem Désir), Concepció Ferrer, Francesco Fiori (suppleant för Umberto Scapagnini), Jacqueline Foster (suppleant för Sir Robert Atkins), Cristina García‑Orcoyen Tormo (suppleant för Angelika Niebler), Neena Gill (suppleant för Myrsini Zorba), Alfred Gomolka (suppleant för Dominique Vlasto), Michel Hansenne, Bashir Khanbhai, Hedwig Keppelhoff-Wiechert (suppleant för Werner Langen i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), Dimitrios Koulourianos, Helmut Kuhne (suppleant för Massimo Carraro), Rolf Linkohr, Caroline Lucas, Erika Mann, Marjo Matikainen-Kallström, Eryl Margaret McNally, Ana Miranda de Lage, Giuseppe Nisticò (suppleant för W.G. van Velzen), Paolo Pastorelli, Samuli Pohjamo (suppleant för Willy C.E.H. De Clercq), Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Bernhard Rapkay (suppleant för Hans Karlsson), Imelda Mary Read, Christian Foldberg Rovsing, Paul Rübig, Olle Schmidt (suppleant för Marianne Eriksson i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), Konrad K. Schwaiger, Esko Olavi Seppänen, Alejo Vidal-Quadras Roca och Olga Zrihen Zaari.

KORTFATTAD MOTIVERING

Föredraganden avser att koncentrera sig på en aspekt av det föreliggande lagförslaget, nämligen den korrekta definitionen av ”ett utvidgat Europa” (Wider Europe) efter den femte utvidgningen av EU. Denna fråga behandlas i samband med ett av EU:s instrument, nämligen den lånegeranti som EIB beviljar icke-medlemsstater eller tredje land.

Den 1 maj kommer EU att få tio nya medlemmar och uppgå till totalt 25 medlemsstater med en sammanlagd befolkning på 451,5 miljoner och nya geografiska gränser. Detta innebär nya grannar, nya intressen och nya problem att lösa. Dock är frågan ”vad är Europa?” inte en fråga som varje generation måste lösa, vilket antyddes i Agenda 2000. Både när det gäller Agenda 2000 och ett utvidgat Europa har Europaparlamentet antagit en vidare syn på EU:s intressen och möjligheter, där man beaktar EU:s historia, åtaganden och plats i en värld med ömsesidiga beroenden.

Det andra skälet för att uppmärksamma detta förslag är det kommande konstitutionella fördraget. Enligt konventets text måste EU:s externa politik ändras och dess instrument för att driva denna politik utvidgas och fördjupas. Lånen, krediterna eller stöden kommer att utgöra annorlunda former av EU-stöd till tredje land - ett nödvändigt komplement för att driva den externa politiken. Därför är det nödvändigt att ge EIB ett brett mandat i dag för att ta hänsyn till morgondagens behov.

Tabell 1:EU-garantier som beviljats EIB för externa lån

Maxkrediter i miljoner euro

Regioner/Länder

Beslut

2002/24/EG

Beslut

1999/786/EG

2000/788/EG

Beslut

2000/688/EG

Beslut

2000/788/EG

Beslut

2001/777/EG

Förslag

KOM(03)603

1.   Central- och Östeuropa eller grannländer i sydösta

8690

9185

2.   Medelhavsområdetb

6425

6520

3.   Latinamerika och Asien

2480

2480

4.   Sydafrika

825

825

5.   Turkiet: a) TERRA

b)   tullunionen

650

450

450

6.   Kroatien

250

7.   Förbundsrepubliken Jugoslavien

350

8.   Rysslands östersjöområde (den nordliga dimensionen)

100

9.   Ryssland

300

a)   Albanien Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Rumänien, Serbien och Montenegro, Turkiet

b)   Meda-länder: Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Syrien, Tunisien, Gaza-Västbanken, utom Cypern, Malta och Turkiet

Det tredje skälet för att noga utvärdera förslaget är den missuppfattning av ett utvidgat Europa som det bygger på. Tabell 1 visar hur rådets olika beslut har ändrat det grundläggande beslutet 2000/24/EG och taken för de krediter som beviljats regioner och länder. Föredraganden avser att ändra det föreliggande förslaget, och motiveringarna till de olika ändringsförslagen förklarar vart och ett av dem.

Den fjärde skälet är institutionellt, nämligen beslutsförfarandet. Rådet har insisterat på att ha en artikel i EG-fördraget som rättslig grund, vilken skulle ge rådet befogenhet att göra vad man anser lämpligt. Enligt denna har parlamentet alltid varit garanterat att bli rådfrågat. Detta betyder att om parlamentet avger ett yttrande (antingen man godkänner, förkastar eller accepterar med ändringar) kan rådet låta bli att ta hänsyn till det, och göra vad man vill.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[1] Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1
SKÄL 4

En utvidgning på vissa villkor av Europeiska investeringsbankens (EIB:s) allmänna utlåningsmandat så att det även omfattar Ryssland och de västra nya oberoende staterna (WNIS) bör planeras i syfte att stödja den politik som baseras på kommissionens meddelande ”Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder.

En utvidgning på vissa villkor av Europeiska investeringsbankens (EIB:s) allmänna utlåningsmandat så att det även omfattar Ryssland, de västra nya oberoende staterna (WNIS) och de åtta södra och östra nya oberoende stater som är partnerstater enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 99/2000 om stöd via TACIS-programmet bör planeras i syfte att stödja den politik som baseras på kommissionens meddelande ”Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder, i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 20 november 2003.

Motivering

Det finns ingen överenskommen definition av ”ett utvidgat Europa” när väl den femte utvidgningen har ägt rum, d.v.s. den 1 maj 2004. Kommissionens meddelande om ett utvidgat Europa (KOM(2003) 104 slutlig) syftar till att få rådet och kommissionen att möta de nya realiteterna i det utvidgade EU:s nya geografiska närområde och den ökande interaktionen med de östra och södra grannländerna. Europaparlamentets resolution av den 20 november 2003 som grundar sig på Napoletanos betänkande (A5-0378/2003), antar en vidare syn på konceptet ”ett utvidgat Europa”. Punkterna 5, 8, 14 och särskilt 27 och 47 antyder ett enkelt kriterium: Länder som har haft vissa formella ekonomiska, politiska eller kulturella förbindelser med EU bör fortsätta med dessa efter den femte utvidgningen. I punkt 26 står att läsa: ”$Europeiska investeringsbanken (EIB) bör ges mandat och lämpliga resurser att bevilja lån till hela Östeuropa”.

Ändringsförslag 2
ARTIKEL 1, STYCKE 1
Artikel 1, stycke a, punkt 2, led

Gemenskapen skall bevilja Europeiska investeringsbanken (EIB) en global garanti avseende alla betalningar som banken inte fått in för utestående krediter, i enlighet med bankens gängse kriterier och till stöd för gemenskapens relevanta utrikespolitiska mål, för investeringsprojekt som genomförs i de sydöstra grannländerna, Medelhavsländerna, Latinamerika och Asien, Sydafrika, Ryssland och de västra nya oberoende staterna (WNIS).

Gemenskapen skall bevilja Europeiska investeringsbanken (EIB) en global garanti avseende alla betalningar som banken inte fått in för utestående krediter, i enlighet med bankens gängse kriterier och till stöd för gemenskapens relevanta utrikespolitiska mål, för investeringsprojekt som genomförs i de sydöstra grannländerna, Medelhavsländerna, Latinamerika och Asien, Sydafrika, Ryssland, de västra nya oberoende staterna (WNIS) och de södra och östra nya oberoende staterna (SENIS).

Motivering

Detta ändringsförslag följer logiken och innehållet i ändringsförslaget till skäl nr 4, och syftar till att utvidga EIB:s mandat, enligt motiveringen i tidigare ändringsförslag.

  • [1] Ännu ej offentliggjort i EUT.