BETÄNKANDE om kommissionens trettiotredje årsrapport till Europaparlamentet om konkurrenspolitiken – 2003
7.2.2005 - (2004/2139(INI))
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Jonathan Evans
PR_INI_art112-2
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om kommissionens trettiotredje årsrapport till Europaparlamentet om konkurrenspolitiken – 2003
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens trettiotredje årsrapport till Europaparlamentet om konkurrenspolitiken – 2003 (SEK(2004)0658),
– med beaktande av artikel 112.2 och artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6‑0024/2005), och av följande skäl:
A. Att höja europeiska företags konkurrenskraft är ett av huvudmålen i Lissabonstrategin.
B. Det finns ett behov av fortsatt kraftfull kontroll av snedvridningar av konkurrensen.
C. Näringslivet behöver största möjliga rättssäkerhet vad beträffar politiken för kontroll av företagskoncentrationer.
D. Kommissionens generaldirektorat för konkurrens har tagit sig an ett stort antal fall där kommissionens beslut endera accepterats fullt ut eller bekräftats av domstolar.
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens trettiotredje rapport om konkurrenspolitiken där man uppmärksammar de viktigaste strukturreformerna inom konkurrenspolitiken och tillämpningen av konkurrensregler under kommissionsledamot Montis ledning.
2. Europaparlamentet berömmer kommissionsledamoten för att ha upprätthållit en konstant och kraftfull övervakning av snedvridningar av konkurrensen samtidigt som man gjort en långtgående omorganisation och förnyelse av reglerna för antitrust, koncentrationskontroll och statsstöd, samt en intern omorganisation av generaldirektoratet för konkurrens.
3. Europaparlamentet välkomnar antagandet av ett antal åtgärder inom ramen för moderniseringspaketet, nämligen initiativen för samarbete mellan de olika organ – kommissionen, nationella konkurrensmyndigheter och nationella domstolar – som ser till att EU:s konkurrensbestämmelser efterlevs. I detta sammanhang är det också värt att nämna att en chefsekonom för konkurrensområdet utsetts, att förhörsombudets roll stärkts och att kartellenheten förstärkts, vilket kommer att minska tiden som krävs för att avgöra kartellfrågor.
4. Europaparlamentet beklagar att rådet behöver förnya ”den tillfälliga skyddsordningen” som berättigar stöd med upp till 100 miljoner euro till skeppsvarv i Tyskland, Nederländerna, Finland och Danmark som en reaktion på illojal konkurrens från skeppsvarv i Sydkorea, och ser fram emot att denna tvist snart får en lösning i Världshandelsorganisationen, innan den nuvarande ordningen löper ut i mars 2005.
5. Det begränsade antalet fall där kommissionens beslut granskats av domstolen och upphävts bör enligt Europaparlamentets uppfattning inte ses som en undergrävande faktor för förtroendet för det övergripande systemet för analys och verkställighet.
6. Europaparlamentet välkomnar att ett särskilt kapitel utarbetats i rapporten om konkurrenspolitiken för att uppmärksamma kommissionens tillvägagångssätt avseende de villkor enligt vilka medlemsstaterna kan ge ekonomiskt stöd till dem som utför tjänster i allmänhetens intresse. Till följd av kommissionens rapport om Europeiska rådets möte i Laeken den 14–15 december 2001, grönboken om tjänster i allmänhetens intresse (KOM(2003)0270) som kommissionen antog i maj 2003 och Altmark-domen[1] uppmanas kommissionen att komma med förslag för att öka rättssäkerheten, definiera gott styre och hjälpa nationella och regionala myndigheter att efterleva artiklarna 87 och 88 i fördraget.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta översynen av hur rättssystemet fungerar i konkurrensfall i syfte att företa förbättringar när det gäller den tid det tar att nå fram till ett rättsligt avgörande och maximera erfarenheterna och kompetensen inom det rättsväsen som handhar konkurrensfall.
8. En mer aktiv roll för Europaparlamentet efterlyses när det gäller att utveckla konkurrenspolitiken genom medbeslutanderätt för parlamentet. Europaparlamentet beklagar att kommissionen och rådet inte kunde stödja detta i utkastet till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa.
9. Europaparlamentet välkomnar den översyn av statsstödsregler som gör att kommissionens intresse nu riktas mot fall och frågor som har betydelse för den fortsatta utvecklingen av den inre marknaden, vilket har effektiviserat och förenklat anmälningsförfarandet och inlämnandet av klagomål och ytterligare tydliggjort reglerna om stöd av mindre betydelse.
10. Europaparlamentet välkomnar den ståndpunkt som kommissionen intagit om att statsstöd till forskning och utveckling utgör ett incitament för små och medelstora företag att satsa på mer forskning och utveckling och det därmed förknippade förslaget att ändra förordningen så att FoU-stöd inbegrips. Kommissionen bör uppmärksamma skillnaderna i förmåga bland de 25 medlemsstaterna att satsa på sådana program.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att utveckla studierna om de effekter som Kyotoprotokollets mekanismer för handel med utsläppsrätter, kvoter, rätter, certifikat och tillgodohavanden kan få för privata företag.
12. Europaparlamentet välkomnar kommissionens miljövänliga kriterier som tillämpas för att godkänna ett flertal miljöstödprogram och uppmanar kommissionen att fortsätta att utveckla villkoren för insynen i sådana program så att de kan utgöra förebilder för andra regioner och medlemsstater.
13. Europaparlamentet berömmer kommissionen för att den reagerat positivt på tidigare resolutioner från parlamentet och inrättat en särskild enhet för verkställighet av statsstödsärenden som har ansvar för att verkställa kommissionens beslut, särskilt när det gäller att återkräva olagligt statsstöd.
14. Europaparlamentet välkomnar en fortsatt utveckling av resultattavlan för statsstöd i Internetformat såsom ett viktig instrument för insyn och information till konsumenter om kommissionens verksamhet.
15. Europaparlamentet välkomnar framstegen i genomförandet av kommissionsledamot Montis program för att modernisera kommissionens antitrustregler med ökad fokus på att undersöka och straffa allvarliga kartellbildningar, men uttrycker sin oro över att det i 2003 års rapport om konkurrenspolitiken inte uppvisas någon större minskning i eftersläpningen av antalet fall som kommissionen håller på att undersöka.
16. Europaparlamentet uttrycker sin oro över att man inte lyckats uppnå någon fullständig avreglering av EU:s gas- och elektricitetsmarknader.
17. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ för vissa marknader såsom telekommunikationer och upprättandet av projektgrupper mellan generaldirektoraten för konkurrens respektive informationssamhället för att hantera rådfrågningsförfarandet.
18. Europaparlamentet välkomnar att en kontaktperson för konsumentfrågor utsetts så att kommissionens dialog med konsumenterna kan underlättas och utvecklas bättre.
19. Europaparlamentet anser att en effektiv tillämpning av konkurrenspolitiken är ett avgörande verktyg för att uppnå en effektiv marknadsstruktur som fungerar i konsumenternas intresse och som har en positiv och betydande effekt på deras liv. Europaparlamentet vill betona att den närmare integrationen av den inre marknaden ibland gör det mer naturligt att analysera konkurrensläget på hela den inre marknaden, snarare än på olika delmarknader (som varit fallet i ett flertal beslut i koncentrationsärenden under den senaste tiden) och begär att kommissionen utarbetar klarare riktlinjer för sin tolkning av ”marknaden” i sådana fall.
20. Europaparlamentet välkomnar kommissionens fortsatta engagemang för Europeiska konkurrensdagen som ett viktigt tillfälle för att förklara de positiva effekterna av konkurrenspolitiken för konsumenter i alla delar av EU, men uppmanar de nationella myndigheter som står värd för dessa konferenser att ta med konsumentorganisationer och nationella medier i programplaneringen för de europeiska konkurrensdagarna.
21. Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya bestämmelser för distribution av motorfordon, efterlyser mer framsteg när det gäller att minska de stora skillnaderna i pris på nya fordon mellan medlemsstaterna och beklagar att dessa skillnader enligt aktuella uppgifter fortfarande är avsevärda.
22. Europaparlamentet efterlyser mer framsteg för marknaden för bilreparationer, särskilt när det gäller åtkomst till teknisk information och lättare tillgång till bilreservdelar.
23. Europaparlamentet välkomnar delar av kommissionens reformering av förordningen för kontroll av företagskoncentrationer men beklagar att parlamentets synpunkter när det gäller vissa delar av det därmed förknippade förslaget avseende rättssäkerhet och rättvisa förfaranden inte stöddes av kommissionen.
24. Europaparlamentet välkomnar omorganisationen av kommissionens generaldirektorat för konkurrens när det gäller koncentrationskontroll, särskilt omstruktureringen utifrån sektorer, stärkandet av den ekonomiska bedömningen och klarare definitioner av konsumenternas roll.
25. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att hjälpa de tio nya medlemsstaterna att snabbt anpassa sig till konkurrensreglerna, antitrustlagstiftningen och i synnerhet förordningen om statligt stöd och uppmanar kommissionen att fortsätta processen med tekniskt stöd och samarbete.
26. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att föra en politik med förstärkt bilateralt samarbete med gemenskapens största handelspartner och att utvidga multilateralt samarbete på konkurrensområdet. I synnerhet bör kommissionen få beröm för att ha ingått samarbetsavtal om konkurrensfrågor med Förenta staterna, Kanada och Japan.
27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att samarbeta med OECD-länder, asiatiska länder (med särskild tonvikt på Kina) och latinamerikanska länder.
28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta förhandlingarna med WTO om sambanden mellan handel och konkurrenspolitik i enlighet med Dohaförklaringen från november 2001.
29. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
- [1] Mål C-280/00 Altmark Trans GmbH och Regierungspräsidium Magdeburg mot Nahverkehrsgesellschaft Altmark GmbH [2003] ECR I-7747.
MOTIVERING
Alltsedan Europeiska gemenskapen inrättades genom Romfördraget har en verksam konkurrenspolitik ansetts vara ett grundläggande verktyg för att uppnå en effektiv marknadsstruktur i konsumenternas intresse. Genomförandet av denna politik har redan haft en positiv och avgörande effekt på européernas dagliga liv. Under kommissionsledamot Montis ledning har kommissionen inte bara upprätthållit sitt ansvar för en ständig och kraftfull övervakning av snedvridningar av konkurrensen. Kommissionen har också infört ett ambitiöst och långtgående program för att se över omorganisationen och förnyelsen av regler och praktiska arrangemang för antitrustpolitiken, koncentrationskontrollen och statsstödskontrollen. Ett framgångsrikt genomförande av dessa reformer kommer att vara en avgörande faktor för att öka de europeiska företagens konkurrenskraft, något som är ett av huvudmålen från Europeiska rådet i Lissabon.
I kommissionens rapport från 2003 om arbetet inom generaldirektoratet för konkurrens beskrivs framstegen som hittills gjorts. Moderniseringen av de regler som styr kommissionens antitrustpolitik har nu genomförts och kommer utan tvivel att leda till stora förändringar i den praktiska tillämpningen av artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget. Nu när kommissionens begränsade personalresurser fokuseras på att undersöka och straffa allvarliga karteller bör detta bidra till att ytterliga minska snedvridningarna av konkurrensen. Avvecklingen av anmälningssystemet kommer till uttryck i minskningen av antalet anmälningar från 101 under 2002 till 71 under 2003. Antalet klagomål har också minskat från 129 till 94 och det nya systemet med aktiva undersökningar från kommissionens sida återspeglas i ökningen i antalet ärenden på eget initiativ, som med 97 är det högsta antalet kommissionen genomfört sedan 1998. I 2003 års rapport finns det dock inga tecken på någon större minskning i eftersläpningen av det antal fall som kommissionen ännu inte avslutat, trots denna förväntade förbättring av fokusen i kommissionens arbete. Antalet utestående fall har minskat stadigt från 840 fall 2001 till 805 fall 2002 och 760 fall 2003. Det finns fog för att förvänta sig att denna minskning kommer att synas tydligare i nästa års rapport.
När det gäller koncentrationskontrollen har kommissionen gjort en viktig reform av de existerande reglerna efter ett större rådfrågningsförfarande. Denna reform har gjorts mot bakgrund av en minskande koncentrationsaktivitet. Anmälningarna minskade 2003 till 212, den lägsta siffran på sex år. Europaparlamentet skulle ha föredragit att reformen av reglerna för hänskjutning skulle ha förenklats i enlighet med vad kommissionen själv ursprungligen föreslagit. Det är också nödvändigt att se till att största möjliga rättssäkerhet skapas så att företagen är på det klara med följderna av sina kommersiella beslut. Omorganisationen av generaldirektoratet för konkurrens, särskilt omstruktureringen utifrån sektorer, utnämningen av en chefsekonom för konkurrensområdet och inrättandet av paneler för att undersöka undersökningsgruppernas slutsatser, bör bidra till att effektivisera beslutsprocessen och stärka den ekonomiska bedömningen i koncentrationsfall. Detta bör inte bara förbättra förtroendet för systemet utan också minska antalet fall där kommissionens beslut avvisas av domstolar.
Det är viktigt att det begränsade antal fall där kommissionens beslut granskats av domstolen och upphävts inte ses som en undergrävande faktor för förtroendet för det övergripande systemet för analys och verkställighet. I ett stort antal fall som tagits upp av Europeiska kommissionens generaldirektorat för konkurrens har kommissionens beslut endera accepterats till fullo av parterna eller bekräftats av domstol.
Kommissionen måste också fortsätta översynen av rättssystemet när det gäller hanteringen av konkurrensfall så förbättringar kan företas när det gäller hur snabbt det går att nå fram till ett rättsligt avgörande och maximera erfarenheterna och kompetensen hos de personer inom rättsväsendet som handhar konkurrensärenden.
Det är också viktigt att definitionen av konsumenters roll i processen förbättrats. Att en kontaktperson för konsumentområdet har inrättats är ett välkommet steg som förbättrar kommissionens dialog med konsumenterna.
Partnerskapet mellan Europaparlamentet och kommissionen i det fortsatta främjandet av Europeiska konkurrensdagen i medlemsstaterna har visat sig vara en stor framgång. Programmet skulle kunna förbättras ytterligare om man vid dessa tillfällen fäste mindre uppmärksamhet vid de rättsliga och filosofiska diskussionerna kring reformer av konkurrenspolitiken och i stället mer uppmärksamhet vid de positiva effekterna av konkurrenspolitiken på konsumenternas dagliga liv. Dessa dagar skulle kunna bli nyttigare om det kom till stånd mer dialog mellan kommissionen och parlamentet om formatet, innehållet och informationskanalerna så att dessa tillställningar får så stor publicitet som möjligt.
Det tredje stora området där kommissionen har vidtagit större strukturreformer är kontrollen av statligt stöd. Liksom på andra av kommissionens verksamhetsområden har reformen av bestämmelserna gjorts samtidigt som kommissionen har fullföljt sin plikt att effektivt övervaka statligt stöd i enlighet med fördraget. I 2003 års rapport fästs uppmärksamhet vid den fortsatta minskningen av det sammantagna statsstödet i de dåvarande 15 medlemsstaterna, som sjunkit från 60 miljarder euro 1998 till 49 miljarder euro 2002. Denna minskning är dock åtminstone delvis att hänföra till att särskilda arrangemang för de tyska delstaterna (Länder) upphört att gälla, och 2002 års belopp är fortfarande för högt. Förslagen till reform kommer därför lägligt. Den översyn av reglerna som styr om kommissionens intresse mot fall och frågor som har betydelse för den fortsatta utvecklingen av den inre marknaden har effektiviserat och förenklat anmälningarna och inlämnandet av klagomål och har ytterligare tydliggjort principerna om stöd av mindre betydelse och om forskning och utveckling. Detta bör leda till större insyn och rättssäkerhet och minska den onödiga processbördan och därmed underlätta ett snabbt beslutsfattande.
Den fortsatta utvecklingen av resultattavlan för statsstöd i Internetformat har visat sig vara ett praktiskt exempel på insyn och öppenhet där man uppvisar sektorer och medlemsstater där statsstöd getts. Information om typen av och beloppen på det stöd som ges kan nu enkelt jämföras och effekterna för konkurrensen av olika former av stöd kan påvisas. Europaparlamentet har tidigare uttryckt sin oro över de långsamma framstegen när det gäller att verkställa återkraven av det stöd som bedömts vara återbetalningspliktigt i medlemsstaterna, framför allt på grund av trögheten i de medlemsstater som ursprungligen betalade ut statsstödet. Det är således ett mycket positivt steg att man inrättat en särskild enhet för verkställighet av statsstödsärenden, med ansvar för att verkställa kommissionens beslut, särskilt när det gäller återkrav av olagligt statsstöd.
Föredraganden beklagar också att ministerrådet behöver förnya ”den tillfälliga skyddsordningen” som berättigar stöd upp till 100 miljoner euro till skeppsvarv i Tyskland, Nederländerna, Finland och Danmark. Detta beslut, som är en reaktion på den illojala konkurrensen från skeppsvarv i Sydkorea, kan komma att snedvrida konkurrensen i Europa mellan skeppsvarv som får stöd och dem som inte får det, och kan alltså lägga en orättvisa på en annan. Vi ser fram emot att denna tvist får en snar lösning i Världshandelsorganisationen, innan den nuvarande ordningen löper ut i mars 2005.
Det är viktigt att göra en åtskillnad mellan olagligt statsstöd och regionalt eller statligt stöd för tjänster i allmänhetens intresse, vilka är verksamheter som accepteras. I 2003 års rapport vidareutvecklas strukturen från tidigare rapporter och ett kapitel om tjänster i allmänhetens intresse tas med, vilket bidrar till att klargöra kommissionens politik. Till följd av Altmark‑domen är det ännu viktigare att kommissionen lägger fram förslag som klart och tydligt fastslår reglerna och statusen för tjänster i allmänhetens intresse, och att man på så sätt ökar rättssäkerheten, definierar gott styre och bistår nationella och regionala myndigheter att efterleva artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget.
I 2003 års rapport fästs uppmärksamhet vid det förberedande arbete som kommissionen gjort när det gäller att verkställa de nya reglerna för gruppundantag för distribution av motorfordon. Detta är ett viktigt område där kommissionen behövt agera med tanke på konsumenternas intresse. De nya reglerna är också ett viktigt steg mot att se till att den inre marknaden fungerar smidigt. Trots försäkringarna från bilfabrikanterna att skillnaderna i bilpriser var på väg att minska visar rapporten på att det inte synts några tecken på minskning av dessa skillnader under 2002, något som bekräftar behovet av strikta och beslutsamma åtgärder från kommissionen på detta område.
Kommissionen har kunnat redogöra för framsteg för konsumentintresset när det gäller att öppna marknaden för bilreparationer, något som man nu bör ta fasta på, särskilt när det gäller åtkomst till teknisk information och bättre tillgång till bilreservdelar.
I 2003 års rapport fästs också uppmärksamhet vid kommissionens internationella verksamhet. Kommissionsledamot Monti har legat i frontlinjen när det gäller att förbättra information och samarbete på den internationella arenan och bidra till utveckling och fokus inom nationella konkurrensmyndigheter i de nya medlemsstaterna. Att man utvecklat det internationella konkurrensnätverket (ICN) och fått till stånd ett närmare samarbete med tillsynsmyndigheterna i Förenta staterna är klara tecken på hans framgång på detta område.
Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor har ofta uttryckt sin stora uppskattning för den samarbetsinriktade relationen som kommissionsledamot Monti och hans generaldirektorat har skapat med Europaparlamentet. Mario Monti lämnar efter sig utomordentliga bevis på betydande strukturreformer, detaljerad praktisk tillämpning och en höjd profil för EU:s konkurrenspolitik internationellt. Utskottet beklagar att Monti inte kunde stödja utskottets sedan länge uttryckta strävan om att dela befogenheterna med kommissionen genom medbeslutande, men utskottet har kunnat konstatera att Monti ofta fäst samma vikt vid parlamentets åsikter som om en sådan befogenhet faktiskt existerat. Förhoppningen är att kommissionsledamot Montis efterträdare och generaldirektoratet för konkurrens kommer att fortsatta att utveckla denna tradition.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Kommissionens trettiotredje årsrapport till Europaparlamentet om konkurrenspolitiken – 2003 | ||||||
|
Referensnummer |
|||||||
|
Grund i arbetsordningen |
Art. 112.2 och art. 45 | ||||||
|
Ansvarigt utskott |
ECON | ||||||
|
Rådgivande utskott |
|
|
|
|
| ||
|
Inget yttrande avges |
|
|
|
|
| ||
|
Förstärkt samarbete |
|
|
|
|
| ||
|
Resolutionsförslag som återges i betänkandet |
|
| |||||
|
Föredragande |
Jonathan Evans |
| |||||
|
Tidigare föredragande |
|
| |||||
|
Behandling i utskott |
21.9.2004 |
30.11.2004 |
|
|
| ||
|
Antagande |
2.2.2005 | ||||||
|
Slutomröstning: resultat |
för: emot: nedlagda röster: |
40 2 3 | |||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Zsolt László Becsey, Pervenche Berès, Pier Luigi Bersani, Udo Bullmann, Ieke van den Burg, Elisa Ferreira, José Manuel García-Margallo y Marfil, Gunnar Hökmark, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Ian Hudghton, Christopher Huhne, Sophia in 't Veld, Othmar Karas, Piia-Noora Kauppi, Wolf Klinz, Guntars Krasts, Kurt Joachim Lauk, Enrico Letta, Astrid Lulling, Gay Mitchell, Cristobal Montoro Romero, Joseph Muscat, Alexander Radwan, Bernhard Rapkay, Karin Riis-Jørgensen, Dariusz Rosati, Eoin Ryan, Antolín Sánchez Presedo, Manuel António dos Santos, Peter Skinner, Margarita Starkevičiūtė, Ivo Strejček, Sahra Wagenknecht, Lars Wohlint | ||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Jules Maaten, Thomas Mann, Diamanto Manolakou, Maria Matsouka, Giovanni Pittella, Antonis Samaras, Andreas Schwab, Theresa Villiers, Corien Wortmann-Kool | ||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Ambroise Guellec, Godelieve Quisthoudt-Rowohl | ||||||
|
Ingivande – A6-nummer |
7.2.2005 |
A6-0024/2005 | |||||
|
Anmärkningar |
| ||||||