ANDRABEHANDLINGS-REKOMMENDATION om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen

30.5.2005 - (14843/1/2004 – C6‑0038/2005 – 2002/0132(COD)) - ***II

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Vincent Peillon

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen

(14843/1/2004 – C6‑0038/2005 – 2002/0132(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (14843/1/2004 – C6‑0038/2005),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet[1], en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002)0328)[2],

–   med beaktande av ändringarna i kommissionens förslag (KOM(2003)0371)[3],

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6‑0167/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Rådets gemensamma ståndpunkt		Parlamentets ändringar

Ändringsförslag från Vincent Peillon

Ändringsförslag 1 Skäl 9a (nytt)
	9a. Vid tillämpningen av denna förordning bör Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter1 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter2 tillämpas på den behandling av personuppgifter som utförs av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.
	_______________________ 1 EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. 2 EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.
Ändringsförslag 2 Skäl 14
(14) Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns framför allt i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter.	(14) Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns i artikel 6.2 i Fördraget om Europeiska unionen och som ingår i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter, framför allt i artikel 8 i denna.

Ändringsförslag från Vincent Peillon

Ändringsförslag 3 Artikel 7a (ny)
	Artikel 7a
	Varje uppgift som är konfidentiell eller som lämnats konfidentiellt skall omfattas av tystnadsplikt och skall inte lämnas ut av de behöriga myndigheterna utan uttryckligt tillstånd från den person eller den myndighet som lämnat uppgiften. Uppgifter får emellertid översändas om de behöriga myndigheterna är skyldiga att göra detta i enlighet med gällande bestämmelser, särskilt inom ramen för rättsliga förfaranden. Utlämnande och översändande av uppgifter skall ske med strikt beaktande av gällande bestämmelser för skydd av personuppgifter, särskilt direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001.

• [1]  EUT C 67 E, 17.3.2004, s. 259.
• [2]  EGT C 227 E, 24.9.2002, s. 574.
• [3]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

MOTIVERING

Bakgrund

Den 25 juni 2002 lade kommissionen fram ett förslag till förordning om ”kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen” i syfte att komplettera direktiv 91/308/EEG om penningtvätt.

De två huvudpunkterna i detta förslag var följande: att införa en skyldighet att deklarera in‑ och utförsel av kontanta medel som uppgår till belopp över 15 000 euro samt att förse de behöriga myndigheterna med information om transaktioner som innebär en risk för penningtvätt.

Europaparlamentet lade fram sitt yttrande vid första behandlingen den 15 maj 2003 och antog 23 ändringar. Merparten av dessa ändringar syftade till att ändra den föreslagna rättsakten. Europaparlamentet hade i själva verket föredragit ett direktiv i stället för en förordning.

Parlamentet föreslog även att som rättslig grund lägga till artikel 95 i EG-fördraget om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om den inre marknadens sätt att fungera.

Parlamentet önskade även att medlemsstaterna skulle få välja mellan två förfaranden: skyldighet att anmäla och skyldighet att deklarera.

Vidare utökades definitionen av begreppet kontanta medel i syfte att inbegripa ett större antal typer av checkar.

Den 1 juli 2003 lade kommissionen fram ett ändrat förslag i vilket den hade godtagit två ändringar (13 och 15) helt och hållet och tre ändringar (2, 11 och 21) till viss del.

Rådets gemensamma ståndpunkt

Den 17 februari 2005 antog rådet sin gemensamma ståndpunkt med kvalificerad majoritet. Rådet tillbakavisade parlamentets förslag om att omvandla rättsakten till ett direktiv, men det tillstyrkte att artikel 95 i EG-fördraget skulle läggas till som rättslig grund.

När det gäller obligatorisk deklaration stöder rådet kommissionens förslag, men ställer sig inte positivt till det system med valmöjlighet som parlamentet föreslagit och som skulle ha gjort det möjligt för medlemsstaterna att välja mellan ett system med deklaration och ett system med anmälan. Icke desto mindre har rådet infört större flexibilitet genom att tillåta tre olika typer av deklaration: muntlig, skriftlig eller elektronisk.

Rådet har sänkt tröskeln till 10 000 euro, från de 15 000 euro som ursprungligen avsågs. Definitionen av begreppet kontanta medel har utökats i enlighet med parlamentets förslag, men även i enlighet med den särskilda rekommendationen IX från arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt (FATF), i syfte att åstadkomma ökad samstämdhet mellan de bestämmelser som fastställs på gemenskapsnivå respektive internationellt.

De upplysningar som tas emot med hjälp av deklarationer och kontroller skall göras tillgängliga för finansunderrättelseenheterna. Upplysningar kan registreras även om de medel som förs in eller ut uppgår till ett värde som är lägre än 10 000 euro, om det finns tecken på olaglig verksamhet.

Vidare har rådet förenklat bestämmelserna om påföljder. Medlemsstaterna skall införa effektiva, avskräckande och proportionerliga påföljder för brott mot skyldigheten att deklarera in- och utförsel av kontanta medel vid passage av Europeiska unionens yttre gränser.

Föredragandens hållning

Föredraganden välkomnar rådets förslag. Med tanke på den ökande oro som penningtvätten skapar och den roll penningtvätten spelar inom organiserad brottslighet och terrorverksamhet är det viktigt att lagstifta på detta område och att effektivt kontrollera in- och utförsel av kontanta medel vid våra gränser.

I rapporten ”Moneypenny”, som var namnet på en gemensam insats som gjordes av medlemsstaternas tullmyndigheter mellan september 1999 och februari 2000, underströks att de befintliga kontrollerna i kampen mot penningtvätt delvis blir ineffektiva till följd av skillnaderna i metoder för övervakning av flödet av kontanta medel vid gränserna. De markanta skillnader som konstaterades i medlemsstaternas tillvägagångssätt synliggjorde att det finns stora brister i övervaknings- och skyddssystemen och att det saknas ett övergripande skydd på gemenskapsnivå. Det är därför nödvändigt och brådskande att unionen, särskilt efter det att euron infördes, skapar en enhetlig och effektiv strategi på detta område.

Föredraganden anser att den rättsakt som föreslagits är den mest lämpliga, särskilt för att underlätta informationsutbytet mellan medlemsstaterna. Vid en jämförelse med det ursprungliga förslaget verkar denna förordning tydligare och mer användbar. De ändringsförslag som föredraganden föreslår syftar till att införa ändringar som leder till ett bättre skydd av personuppgifter, vilket är en fråga som parlamentet uttalat sig om vid flera tillfällen (ändringsförslagen 2, 3, 4 och 5).

Med tanke på att det är brådskande att införa en effektiv bekämpning av penningtvätt önskar föredraganden, som beklagar den redan långa fördröjningen, att samarbetet med rådet blir framgångsrikt, så att det blir möjligt att nå en överenskommelse vid andra behandlingen.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen
Referensnummer	14843/1/2004 – C6‑0038/2005 – 2002/0132(COD)
Rättslig grund	art. 251.2 och art. 95 och 135 EG-fördraget
Grund i arbetsordningen	art. 62
Parlamentets första behandling – P5-nummer	15.5.2003		T5-0214/2003
Kommissionens förslag	KOM(2002)0328 – C5‑0291/2002
Kommissionens ändrade förslag	KOM(2003)0371
Mottagande av den gemensamma ståndpunkten: tillkännagivande i kammaren	24.2.2005
Ansvarigt utskott   Tillkännagivande i kammaren	LIBE 24.2.2005
Föredragande   Utnämning	Vincent Peillon 21.2.2005
Tidigare föredragande
Behandling i utskott	26.4.2005	26.5.2005
Antagande	26.5.2005
Slutomröstning: resultat	för: emot: nedlagda röster:			29 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alexander Nuno Alvaro, Edit Bauer, Johannes Blokland, Mihael Brejc, Michael Cashman, Giusto Catania, Charlotte Cederschiöld, Carlos Coelho, Antoine Duquesne, Patrick Gaubert, Lilli Gruber, Magda Kósáné Kovács, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Barbara Kudrycka, Stavros Lambrinidis, Romano Maria La Russa, Henrik Lax, Edith Mastenbroek, Claude Moraes, Martine Roure, Ioannis Varvitsiotis, Stefano Zappalà
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Ignasi Guardans Cambó, Luis Francisco Herrero-Tejedor, Sophia in 't Veld, Jean Lambert, Siiri Oviir, Vincent Peillon, Kyriacos Triantaphyllides
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Ingivande – A6-nummer	30.5.2005		A6‑0167/2005
Anmärkningar	...