BETÄNKANDE om informationssamhället
31.5.2005 - (2004/2204(INI))
Utskottet för industri, forskning och energi
Föredragande: Catherine Trautmann
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om informationssamhället
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2004)0111),
– med beaktande av rådets slutsatser från den 9 och 10 december 2004 (15472/04),
– med beaktande av kommissionens meddelande ”För ett globalt partnerskap i informationssamhället: Att omsätta Genèveprinciperna i handling” (KOM(2004)0480),
– med beaktande av rådets slutsatser från den 8 och 9 mars 2004 (2206/04),
– med beaktande av principförklaringen och handlingsplanen om FN:s världstoppmöte om informationssamhället (WSIS) som antogs den 12 december 2003,
– med beaktande av Unescos resolution 32C/34 av den 17 oktober 2003 om möjligheten att utarbeta ett internationellt normativt instrument för kulturell mångfald,
– med beaktande av förstudien från Unescos styrelse av den 12 mars 2003 om tekniska och juridiska aspekter på möjligheten att utarbeta ett internationellt normativt instrument för kulturell mångfald,
– med beaktande av det yttrande i form av en skrivelse som Europaparlamentets talman överlämnade till kommissionens och rådets ordförande den 26 november 2003[1],
– med beaktande av rådets slutsatser av den 5 juni 2003 (9686/03),
– med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2003)0271),
– med beaktande av Unescos allmänna förklaring om kulturell mångfald av den 2 november 2001,
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för industri, forskning och energi och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A6‑0172/2005), och av följande skäl:
A. Toppmötet i Tunis utgör en andra fas som är avgörande för främjandet av informations- och kommunikationstekniken (IKT) som en faktor för hållbar utveckling och gemensam tillväxt, eftersom fattigdom inte bara betyder avsaknad av varor utan även av möjlighet att integreras i samhället.
B. IKT utgör ett strategiskt verktyg för staternas politik och ett effektivt medel för att samarbeta och försöka hitta ömsesidiga fördelar med hjälp av handlingsplanen mellan industriländer, tillväxtekonomier och mindre utvecklade länder.
C. IKT kan bidra till att skapa såväl global jämvikt som enskilda framsteg och användas för att förverkliga millenniemålen.
D. Unesco:s beslut att anta en konvention om kulturell mångfald är ett avgörande initiativ för skapandet av ett informationssamhälle som är mer öppet för alla, grundat på skydd av den kulturell mångfalden, internationella kulturutbyten och främjande av pluralism.
E. Informationssamhället måste vara öppet för alla, eftersom utbildning och fortbildning, hälsa, forskning och handel utgör prioriterade tillämpningsområden för IKT som ligger medborgarna nära.
F. Den snabba utvecklingen inom IKT måste inriktas mot att stärka demokrati och medborgardeltagande, så att medborgarna i högre grad blir aktörer än konsumenter.
G. IKT måste utvecklas inom en ram för oberoende tillsynsmyndigheter vilken garanterar tillgång, yttrandefrihet och informationsfrihet, kulturell mångfald och flerspråkighet.
H. EU:s effektivitet kommer från samordningen mellan medlemsstaterna och från kommissionens konstruktiva delaktighet, i överensstämmelse med unionens politiska mål och engagemang för de minst utvecklade länderna.
I. IKT är nära sammankopplat med det kunskapsbaserade informationssamhälle som eftersträvas i Lissabonstrategin för EU och i Barcelonaförklaringen.
J. EU kan spela en avgörande roll för att minska den digitala klyftan i territoriellt och socialt hänseende, genom att framgångsrikt genomdriva sin inre politik och utveckla ett partnerskap som knyter samman offentliga myndigheter, företag och det civila samhället.
K. Unionen förfogar över instrument för att bekämpa den digitala klyftan: sin politik för utvecklingsbistånd, internationellt ekonomiskt och vetenskapligt samarbete samt finansieringsorgan (EIB).
L. EU har genom att anta en gemensam lagstiftningsram för elektronisk kommunikation visat hur oerhört viktigt det är med en öppen och konkurrensutsatt marknad för att generera investeringar till nya tjänster och för att leverera höghastighetsuppkopplingar till skäliga priser.
M. Rätten till utbildning och tillgång till yrkesutbildning och fortbildning ingår som grundläggande rättigheter i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
1. Europaparlamentet välkomnar att rådet förnyat sitt åtagande att verka för att den andra fasen av WSIS blir en framgång.
2. Europaparlamentet stöder i stort kommissionens förslag, särskilt de som handlar om ett investeringsvänligt regelverks avgörande betydelse, IKT‑tillämpningar på prioriterade områden inklusive e‑förvaltning, vikten av forskning och innovation och IKT:s bidrag till utveckling och förväntar sig att kommissionen utvecklar en strategi som är förenlig med den globala WSIS‑handlingsplan som skall fastställas vid konferensen i Tunis 2005.
3. Europaparlamentet noterar att
– den goda samordningen mellan EU‑medlemsstaterna har underlättat kommissionens medverkan i WSIS‑processen, särskilt i arbetsgruppen för förvaltning av Internet,
– EU i kraft av sina erfarenheter kan konstruktivt bidra till att skapa en regleringsmiljö som gynnar förverkligandet av handlingsplanen.
4. Europaparlamentet understryker att
– man måste beakta risken att IKT‑utvecklingen fördjupar den digitala klyftan genom att gynna dem som har tillgång till denna teknik och vet hur man använder den i alla föreslagna åtgärder, och åtgärderna måste anpassas till regionala, nationella och lokala förutsättningar,
– IKT bidrar till konkurrenskraften och till att höja kunskaps- och kompetensnivån, men att lika stor vikt bör läggas vid de ekonomiska och kulturella konsekvenserna av IKT‑utvecklingen, så att den gagnar sysselsättning, företag och social sammanhållning,
– särskild uppmärksamhet bör riktas mot eventuella problem som kan uppstå på grund av koncentrationen av mobil‑ och Internettjänster och deras innehåll och kommissionen bör övervaka följderna av en sådan koncentration,
– tillgången till IKT måste utvecklas för både enskilda och kollektiv,
– e‑integrationen måste omfatta tillgänglighet, om att erbjuda en rad online‑tjänster (förvaltning, utbildning och fortbildning, hälsa och handel) och om att undervisa i och lära sig hur de kan användas; de mest oundgängliga bastjänsterna kan göras kostnadsfria, om alla inblandade parter är eniga om detta, och öppna programvaror (FLOSS) skulle kunna vara ett sätt att tillgå dessa tjänster.
5. Europaparlamentet betonar att
– forskning och utveckling spelar en strategisk roll i alla skeden och på alla nivåer i processen: den nya teknikens utveckling och expansion, förfarandena för att jämföra och utvärdera handlingsplanen och inrättandet av övervakningscentra,
– det finns ett behov av att inbegripa socioekonomiska undersökningar, som gör det möjligt att mäta informations- och kommunikationsteknikens mänskliga och sociala effekter, bland forskningsprioriteringarna,
– det pågående arbetet med att utarbeta det sjunde ramprogrammet för forskning och de ökade forskningsanslagen i budgeten innebär möjligheter,
– det är viktigt att utveckla kunnande och kompetens på lokal nivå genom att stödja datavetenskaplig utbildning och forskning,
– det finns ett behov av att utveckla entreprenörsfärdigheter och innovativa färdigheter för att göra det möjligt för länder att använda IKT till utveckling av tjänster och system som omedelbart möter deras samhällsbehov.
6. Europaparlamentet välkomnar
– att kommissionen har betonat alla länders behov av att upprätta oberoende tillsynsorgan och behovet av en tydlig konkurrenslagstiftningsram inom vilken investerare tryggt kan delta,
– den betydelse som har tilldelats påskyndandet av internationell kommunikation, tillsynssamarbete och utbyte av bästa praxis.
7. Europaparlamentet rekommenderar
– att unionen och medlemsstaterna skyndar på bildandet av forskningsnät om IKT via infrastrukturresurser som GEANT, med hjälp av spetsforskningscentra, teknologiplattformar och expertnät, samt yrkesverksamma inom utbildning och fortbildning,
– en aktiv politik för att stödja användningen av gemensamma informationsbaserade program för att sprida forskningsresultat till alla områden där de kan komma till användning och som åtnjuter offentlig finansiering,
– att offentliga företrädare och företrädare för det civila samhället och den privata sektorn vid behov knyts till detta arbete.
8. Europaparlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna
– att se WSIS som en pådrivande kraft i samarbetet inom traditionella samarbetsstrukturer baserade på geografiska och historiska band (Medelhavet, AVS etc.), liksom i nya samarbetsformer med utvecklingsländer,
– att i första hand beakta behovet av infrastruktur och utbildning i de minst utvecklade länderna,
– att respektera lokal och regional kunskap och know‑how i samarbetet kring metoder och innehåll,
– att se till att EU:s ansträngningar bidrar till att säkerställa balansen mellan å ena sidan ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning och å andra sidan social och ekonomisk hållbarhet,
– att använda sig av flexibla former för öppna partnerskap mellan offentliga och privata aktörer (regioner, länder, lokala myndigheter, företag, föreningar, icke‑statliga organisationer) med medverkan av finansieringsorgan, som EIB, och privata finansiärer,
– att tillsammans med medlemsstaternas tillsynsmyndigheter inrätta en arbetsgrupp för att främja effektiva integrerade och oberoende tillsynsmodeller och utbyta erfarenheter om framgångsrika åtgärder för att öppna upp marknader som har främjat investeringar och sänkt konsumentpriserna.
9. Europaparlamentet noterar med intresse inrättandet av en frivillig finansieringsfond och konstaterar samtidigt att den inte ersätter behovet av att mobilisera befintliga finansieringar och skapa nya.
10. Europaparlamentet föreslår att man skall överväga nya bestämmelser i syfte att optimera resurserna från utvecklingsprogrammen och från Europeiska utvecklingsfonden och tillföra handlingsplanen medel, exempelvis genom att återanvända ej utnyttjade anslag.
11. Europaparlamentet anser att en utvecklad förvaltning av Internet är en nyckel till framgång för WSIS och bör föras in i en tidsplan som är förenlig med principförklaringen och handlingsplanen.
12. Europaparlamentet betonar emellertid att ett internationellt och oberoende system för förvaltning av Internet bör bibehållas.
13. Europaparlamentet understryker att Internets stabilitet och tillförlitlighet är avgörande för IKT:s tillgänglighet och för investeringarna i denna teknik.
14. Europaparlamentet påminner om att utmaningen för informationssamhället är att använda informations- och kommunikationsteknik för att på ett mer effektivt sätt införa normer för mänskliga rättigheter på den internationella, regionala och nationella nivån.
15. Europaparlamentet understryker att program för datakunskaper är av avgörande vikt för uppbyggandet av ett globalt område av frihet och säkerhet där medborgarna, som är potentiella konsumenter av information, garanteras medborgarskapets fulla rättigheter. Parlamentet påpekar att utbildning, inbegripet utbildning i mänskliga rättigheter, är en nyckelfaktor för ett informationssamhälle för alla.
16. Europaparlamentet förväntar sig att toppmötet i Tunis skall
– möjliggöra framsteg i arbetet med att hitta en gemensam definition på begreppet förvaltning av Internet och ett mer representativt sätt att organisera partnerländerna,
– ta ett samlat grepp om behandlingen av frågor av allmänt intresse som berör förvaltning av Internet (domännamn, adresstilldelning) och stärka det internationella samarbetet på området för Internetsäkerhet och Internetmissbruk samt kampen mot e‑brottslighet (bl.a. barnpornografi) och mot försök att begränsa mångfalden, yttrandefriheten och respekten för de mänskliga rättigheterna,
– förtydliga i första hand det offentliga ansvaret,
– beakta immateriell äganderätt och kulturell mångfald vid utarbetandet av den nya förvaltningen,
– se till att tekniken och de digitala plattformarna är neutrala och driftskompatibla,
– främja det tekniska, ekonomiska och kulturella utbytet inom ramen för en rättvis och reglerad konkurrens.
17. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att beakta parlamentets rekommendationer och fortsätta knyta parlamentet till uppföljningen av WSIS, för att hitta en bra avvägning mellan EU:s aviserade mål och genomförandet av dem inom unionens politikområden, särskilt budgetmässigt.
18. Europaparlamentet välkomnar initiativet med mötet i Bilbao, ett resultat av nätverket ”digital cities”, men påpekar att det även bör tas ett initiativ för att skapa digitala regioner.
19. Europaparlamentet vill öka det europeiska civila samhällets medverkan i förberedelserna inför toppmötet i Tunis.
20. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att den privata sektorn är involverad i WSIS‑processen.
21. Europaparlamentet poängterar att innovation i utbildningssystemen, programmen för livslångt lärande och e-Learning-initiativ (för såväl lärare som elever) bör främjas och rekommenderar en tydlig tonvikt vid utbildning, yrkesutbildning och verktyg för att utveckla innehåll, i synnerhet innehåll som återspeglar dem kulturella mångfalden.
22. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att agera i enlighet med Unesco:s mål om ”utbildning för alla senast 2015” och att hörsamma Unicef:s uppmaningar om ökade budgetanslag till utbildning i en ”pakt med framtida generationer”.
23. Europaparlamentet påpekar att globaliseringen innebär ett hot mot den kulturella mångfalden när det gäller språk och identiteter och att informationssamhället även kan utgöra en möjlighet att gynna den interkulturella dialogen genom globala nätverk.
24. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
- [1] Adonis-nr 313638.
MOTIVERING
Världstoppmötet om informationssamhället (WSIS)
Att eliminera den digitala klyftan – en viktig utvecklingsfråga
Beslutet att arrangera WSIS fattades i samband med att FN:s generalförsamling antog resolution 56/183 den 21 december 2001. Redan under den första fasen av WSIS (i Genève den 10–12 december 2003) utarbetades en principförklaring för ett globalt informationssamhälle och en handlingsplan.
I principförklaringen läggs grunden för ett globalt partnerskap och utvidgade samarbetsområden presenteras.
Handlingsplanen omfattar bland annat skapandet av ett gynnsamt klimat som kan locka till sig investeringar och ge en hållbar tillväxt och utveckling på ett allomfattande sätt, genom att främja en utveckling av allmänt tillgängliga produkter och tjänster relaterade till informations- och kommunikationsteknik (inom förvaltning, utbildning, hälsa och handel, som alla kan få tillgång till online) och genom att förbättra forskning och utveckling samt forskningsinfrastruktur och forskningsteknik.
De förslag gällande handlingsplanen som läggs fram av Europeiska kommissionen är ett svar på de iakttagelser och rekommendationer som Europaparlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi hade skickat till rådet och kommissionen i en skrivelse som vidarebefordrades av parlamentets talman.
Den andra fasen av WSIS kommer att äga rum i Tunis den 16–18 november 2005. Målet för denna andra etapp är att omsätta principerna i konkreta resultat med utgångspunkt från WSIS handlingsplan.
Kommissionens meddelande med namnet ”För ett globalt partnerskap i informationssamhället: Att omsätta Genèveprinciperna i handling. Kommissionens förslag för Världstoppmötets om informationssamhället (WSIS) andra fas” är en del av denna process. De mest omdiskuterade frågorna handlar om förvaltning och om en finansiering som kan bidra till att handlingsplanen blir en framgång.
Den digitala klyftans socioekonomiska dimension
Målet för WSIS är att lägga upp en gemensam strategi för att möjliggöra att användningen av informationsteknik utvecklas positivt med gynnsamma effekter på det ekonomiska välståndet och kunskapsutvecklingen, och för att befästa fred och främja demokrati.
För att uppnå detta mål bör alla aspekter som faller under begreppet den digitala klyftan beaktas. Först och främst handlar det om den rent tekniska klyftan, det vill säga olika tillgång till en eller flera IKT. Att tillgången är olika kan bero på att kommunikationsnäten har otillräcklig täckning, eller på att användarna inte kan få tillträde till näten, i synnerhet av ekonomiska skäl.
Till de sociala och kulturella klyftorna kan läggas den digitala klyftans regionala dimension. IKT är nämligen inte som vilka teknikvaror som helst, eftersom de är bärare av teknisk, administrativ och politisk kompetens. Kraven på tillräckliga kunskaper och kompetens för att kunna utnyttja dessa varor och tjänster kan därför bli ytterligare ett hinder ovanpå de ekonomiska villkoren för att köpa dessa varor och tjänster. Denna punkt är så mycket viktigare som den snabba expansionen inom IKT paradoxalt nog tenderar att fördjupa redan befintliga klyftor, eftersom det bara är personer som är integrerade i samhället som har tillgång till dem, vilket gör det nödvändigt för de offentliga myndigheterna att ingripa för att minska detta ökande gap.
Detta sätt att se på den digitala klyftan skall förstås i perspektivet av utveckling, tillväxt och konkurrenskraft, liksom av ömsesidigt beroende och solidaritet, i överensstämmelse med FN:s millenniemål för utveckling. Det handlar alltså om att veta vilket globalt samhälle vi vill ha, och om vilken plats IKT skall ha i denna utveckling.
EU:s roll måste stärkas
EU har en nyckelroll att spela. Unionen är ett politiskt och ekonomiskt område, och den största biståndsgivaren på utvecklingsområdet, främst via Europeiska utvecklingsfonden. EU har dessutom fördelen av att ha en balanserad forskningskultur, i kraft av en ekonomisk modell som kombinerar teknisk prestanda med konkurrenskraft och välståndsfördelning. Av det skälet måste unionen stärka sitt geografiska inflytande och sina kulturella band till många delar av världen för att kunna bidra till att öppna informationssamhället för alla.
Politiska utmaningar
Att utveckla en deltagandedemokrati
WSIS spelar en demokratifrämjande och korrigerande roll i strävandena att minska den digitala klyftan. IKT‑användarna skall vara medborgare liksom brukare och aktörer, med respekt för rätten till immateriell egendom. I förhållande till IKT skall medborgarna inte se sin roll reduceras till att bli enbart konsumenter, som är beroende av den ständigt pågående teknikutveckling som erbjuds på marknaden.
De förväntade vinsterna för medborgaren ligger på kunskapsområdet (kompetens och förmåga att behärska IKT, kommunikation och information), och på det ekonomiska och sociala området, tack vare en ökad livskvalitet med respekt för mångfalden.
Europaparlamentet måste av det skälet uttala sig om finansiering, förvaltning, urvalskriterier, program, kriteriet med IKT:s mervärde och om parlamentets åtagande att mobilisera det civila samhället i dessa frågor.
Med respekt för kulturell och språklig mångfald måste EU fullfölja sina mål att bekämpa fattigdom av såväl kulturellt som ekonomiskt slag och förbättra hälsa och miljö inom ramen för målet om en hållbar utveckling. För att kunna göra detta måste IKT användas genom att kombinera principerna om mångfald, rättvisa, frihet och tilltro till systemens tillförlitlighet.
EU måste fullt ut delta i diskussionen om ett nytt medborgarskap som bygger på medborgardeltagande i en multipolär värld. Att medlemsstaterna har godkänt att Europeiska kommissionen agerar aktivt och involverar sig är tveklöst till stor fördel för processen.
Parallella politiska tidsplaner
EU strävar efter att uppfylla det mål om konkurrenskraft och tillväxt genom kunskapssamhället som formulerades i Lissabon, liksom målet att i regionalt och socialt hänseende minska den digitala klyftan inom unionen.
Att dessa uttalade prioriteringar för EU:s politik och slutsatserna från toppmötet i Genève sammanfaller innebär en möjlighet att främja en gemensam utveckling inom detta område tillsammans med länderna i Syd.
Europeiska kommissionen lägger i sitt meddelande fram förslag rörande handlingsplanen som utgör en veritabel kravspecifikation för en hållbar utveckling som kombinerar teknisk utveckling, ekonomisk utveckling och skydd av mänskliga fri- och rättigheter.
Diskussionen om Unescos konvention om kulturell mångfald pågår för övrigt parallellt med förberedelserna inför toppmötet i Tunis. Konventionen kan komma att antas i oktober 2005, strax innan WSIS hålls i november 2005.
Man kan konstatera att toppmötet i Tunis kommer att utgöra ett tillfälle för våra partnerländer och för det civila samhället att kontrollera samstämmigheten mellan vad vi säger och hur vi handlar. EU bör inta positionen som nödvändig partner för de minst utvecklade länderna och för tillväxtekonomierna.
Aktuella diskussionsfrågor
Förvaltning
Frågan om förvaltning återstår att lösa och det är önskvärt att toppmötet i Tunis resulterar i en lösning. En effektiv förvaltning av IKT måste inge förtroende för IKT och för säkerheten inom detta område. Det organ som svarar för förvaltningen måste kunna företräda medborgarna och staterna. Organets arbetsuppgifter och ansvarsområden måste tydligt definieras. Den frihet i användningen som ryms inom IKT gör att det krävs ett regelverk, och sanktioner om dessa regler inte följs. EU måste sträva efter att införa en uppföljningsmekanism på internationell nivå.
De frågor som berör problemet med förvaltningen kan delas in i två avsnitt. Det första handlar om representativiteten och legitimiteten för det organ som skall ansvara för förvaltningen, när mandatet för ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) löper ut. Det gäller alltså att lägga fram förslag om förvaltningen av Internet och en definition av begreppet ”förvaltning”, de olika aktörerna (regeringar, icke‑statliga organisationer, den privata sektorn, det civila samhället), deras roll och skyldigheter. Det andra handlar om balansen mellan skyddet för yttrandefriheten, största möjliga öppenhet på Internet för demokratins och utbytets skull, och beaktandet av säkerhetsfrågor (transaktioner, dataskydd) samt reglering.
Finansiering
Förberedelserna inför toppmötet i Tunis sammanfaller med nystarten för Lissabonsstrategin, beslutet om en ny budgetplan för EU och besluten om e‑programmen, särskilt det sjunde ramprogrammet för forskning och Media. Det är självklart bra och nödvändigt att sträva efter synergieffekter mellan dessa program.
Handlingsplanen måste ofrånkomligen finansieras om processen skall bli en framgång. Man bör se sig om efter olika finansieringsalternativ, eftersom det är fråga om både utrustning och tjänster. Med tanke på att projektets trovärdighet bygger på att det är finansierat vore det även värdefullt att i alla program som berörs av IKT kontrollera alla EU‑projekt som kan gagna utvecklingen och vilka anslag som kan användas när IKT innebär ett mervärde, främst via Europeiska utvecklingsfonden.
En partnerskapsbaserad metod som gynnar företag och medborgare
Det är likaså nödvändigt att beakta alla nivåer där åtgärder kan sättas in (EU, nationell nivå, lokala och regionala myndigheter, särskilt genom att använda nätverket ”digital cities”, privata företag). Det krävs också partnerskap mellan offentliga och privata aktörer för att nå de eftersträvade resultaten. Analyserna från Tunis (benchmarking) kommer att vara till hjälp för att undersöka vilka alternativ som är mest intressanta.
Att agera brett och inte stanna vid småprojekt är ett måste. Utvärderingen av projekten måste behandla vilken nytta befolkningen drar av dem och deras strukturella inverkan. Det är också önskvärt att mäta hur IKT bidrar till den sociala och territoriella sammanhållningen inom EU. I det här fallet kan en stimulanseffekt för IKT hämtas i strukturfonderna.
Tanken på en obligatorisk statlig finansieringsfond har avvisats. I gengäld inrättades den internationella fonden för digital solidaritet den 14 mars 2005 i Genève. Fonden bygger på frivilliga bidrag och skall komplettera befintliga finansieringsmekanismer. Det är ett intressant verktyg, som dock inte undslipper kritik och inte kan lösa alla problem. Andra vägar måste utforskas, bland annat användning av ej utnyttjade utvecklingsanslag, genom att gå tillbaka på tidigare resonemang kring fonden för anpassning av tillväxten.
En sporre att gå vidare i processen
Förverkligandet av handlingsplanen kommer till stor del att bero på förmågan att analysera utvecklingsbehoven för IKT, att förutse hur den digitala klyftan, användarbeteendena, och utbildnings- och fortbildningsinsatserna kommer att utvecklas i framtiden och kommer i slutänden att bero på förmågan att skaffa fram ekonomiska och sociala instrument för jämförelse och utvärdering av informationssamhället. EU måste utforska alla möjligheter som erbjuds inom området för forskning och utveckling för att förse WSIS med övervakningscentra och ämnesövergripande forskningsplattformar. EU måste själv delta i utvärderingen av sina åtgärder, och införliva utvärderingen i det sjunde ramprogrammet för forskning och i uppbyggnaden av e‑programmen.
Inför informationssamhällets snabba omvandling till följd av den allt snabbare teknologiska konvergensen och de ökande klyftorna, kan endast den internationella politiska viljan inom ramen för ett effektivt samarbete minska den tid som krävs för att eliminera den digitala klyftan. Marknaden och tekniken räcker inte i sig för att åstadkomma detta, men kan bidra om det internationella samfundet skapar ett ”intelligent” utvecklingsprojekt.
YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (21.4.2005)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över Informationssamhället
(2004/2204(INI))
Föredragande: María Badía i Cutchet
FÖRSLAG
Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet understryker att kapacitetsbyggnad och program för datakunskaper är av avgörande vikt för uppbyggandet av ett globalt område av frihet och säkerhet där medborgarna förutom att vara potentiella konsumenter av information även garanteras medborgarskapets fulla rättigheter.
2. Europaparlamentet påminner om att utmaningen när det gäller att utveckla informationssamhället är att använda informations- och kommunikationsteknik för att på ett mer effektivt sätt införa normer för mänskliga rättigheter på den internationella, regionala och nationella nivån. Detta innebär att människor och länder förs närmare de normer för mänskliga rättigheter som fastställs i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i de två internationella konventionerna om medborgerliga och politiska rättigheter samt om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
3. Europaparlamentet anser att det för fullt medborgarskap i informationssamhället krävs att människor ges följande grundläggande rättigheter: 1) lika och konkret tillgång för alla till grundläggande teknik till ett överkomligt pris, med beaktande av minoritetsgruppers, landsbygdens och avlägset belägna områdens särdrag, 2) tillgång till offentliga tjänster på alla styrelsenivåer på det mest effektiva, användarvänliga och öppna sätt som går, 3) tillgång till god medieutbildning och goda kunskaper om medier på alla nivåer av utbildningssystemet och som en del av ett livslångt lärande, 4) möjlighet till medverkan i insynsvänliga och lättbegripliga beslutsprocesser och politiska förfaranden med målet att dessa beslut skall fattas öppet och på ett sätt som medborgarna förstår.
4. Europaparlamentet rekommenderar användning av öppna IT-plattformar, eftersom de utgör en garanti för att offentliga uppgifter kan konsulteras och bevaras.
5. Europaparlamentet påpekar att utbildning, inbegripet utbildning i mänskliga rättigheter, är en nyckelfaktor för ett informationssamhälle för alla och utgör ett samhällsvärde i sig för ett globalt samhälle baserat på gemensamma värderingar och mänskliga rättigheter.
6. Europaparlamentet poängterar att innovation i utbildningssystemen, programmen för livslångt lärande och e-Learning-initiativ (för såväl lärare som elever) bör främjas som avgörande förutsättningar för att omvandla information till kunskap som påverkar sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten.
7. Rekommenderar man uttryckligen riktar in sig på utbildning, yrkesutbildning och verktyg för att utveckla innehåll, i synnerhet innehåll som återspeglar kulturell mångfald, samt att man på grundskolenivå inför undervisning som hjälper barn och ungdomar att använda medier, i synnerhet digitala medier, på ett kritiskt och kreativt sätt.
8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att agera i enlighet med Unesco:s mål om ”utbildning för alla senast 2015” och att hörsamma Unicef:s uppmaningar om ökade budgetanslag till utbildning i en ”pakt med framtida generationer”.
9. Europaparlamentet påpekar att globaliseringen innebär ett hot mot den kulturella mångfalden när det gäller språk och identiteter och att informationssamhället även kan utgöra en möjlighet att gynna den interkulturella dialogen genom globala nätverk.
10. Europaparlamentet välkomnar Unesco:s beslut att anta en konvention om kulturell mångfald som ett avgörande initiativ för skapandet av ett informationssamhälle som är mer öppet för alla, grundat på skydd av den kulturell mångfalden, internationella kulturutbyten och främjande av pluralism.
11. Europaparlamentet efterlyser fastställande av minimibestämmelser som reglerar tillgång till informations- och kommunikationsteknik och som underlättar e‑lärande och inrättande av världsomspännande internetbaserade skolor.
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Informationssamhället | |||||
Förfarandenummer |
||||||
Ansvarigt utskott |
ITRE | |||||
Rådgivande utskott |
CULT | |||||
Förstärkt samarbete |
nej | |||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
María Badía i Cutchet | |||||
Behandling i utskott |
25.11.2004 |
1.2.2005 |
15.3.2005 |
|
| |
Antagande av förslag |
21.4.2005 | |||||
Slutomröstning: resultat |
för: emot: nedlagda röster: |
28 1
| ||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
María Badía i Cutchet, Christopher Beazley, Guy Bono, Marie-Hélène Descamps, Jolanta Dičkutė, Věra Flasarová, Milan Gaľa, Claire Gibault, Lissy Gröner, Luis Francisco Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Manolis Mavrommatis, Marianne Mikko, Zdzisław Zbigniew Podkański, Christa Prets, Karin Resetarits, Nikolaos Sifunakis, Helga Trüpel, Henri Weber, Thomas Wise, Tomáš Zatloukal | |||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Ivo Belet, Michael Cramer, Ignasi Guardans Cambó, András Gyürk, Małgorzata Handzlik, Gyula Hegyi, Nina Škottová, Witold Tomczak | |||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
| |||||
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Informationssamhället | ||||||||||||
Förfarandenummer |
|||||||||||||
Grund i arbetsordningen |
art. 45 | ||||||||||||
Ansvarigt utskott |
ITRE | ||||||||||||
Rådgivande utskott |
CULT |
DEVE |
|
|
| ||||||||
Inget yttrande avges |
DEVE |
|
|
|
| ||||||||
Förstärkt samarbete |
|
|
|
|
| ||||||||
Resolutionsförslag som |
|
|
| ||||||||||
Föredragande |
Catherine Trautmann |
| |||||||||||
Tidigare föredragande |
|
| |||||||||||
Behandling i utskott |
1.2.2005 |
26.4.2005 |
24.5.2005 |
|
| ||||||||
Antagande |
24.5.2004 | ||||||||||||
Slutomröstning: resultat |
för: emot: nedlagda röster: |
42 1 0 | |||||||||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Ivo Belet, Jan Březina, Jerzy Buzek, Joan Calabuig Rull, Pilar del Castillo Vera, Jorgo Chatzimarkakis, Den Dover, Lena Ek, Adam Gierek, Umberto Guidoni, András Gyürk, Fiona Hall, David Hammerstein Mintz, Ján Hudacký, Romana Jordan Cizelj, Werner Langen, Anne Laperrouze, Nils Lundgren, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Pier Antonio Panzeri, Miloslav Ransdorf, Teresa Riera Madurell, Mechtild Rothe, Andres Tarand, Britta Thomsen, Patrizia Toia, Catherine Trautmann, Claude Turmes, Nikolaos Vakalis, Alejo Vidal-Quadras Roca | ||||||||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
María del Pilar Ayuso González, Daniel Caspary, Zdzisław Kazimierz Chmielewski, Neena Gill, Françoise Grossetête, Edit Herczog, Peter Liese, Vittorio Prodi, John Purvis, Manuel António dos Santos, Esko Seppänen, Hannes Swoboda | ||||||||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
| ||||||||||||
Ingivande – A6-nummer |
31.5.2005 |
A6‑0172/2005 | |||||||||||