INTERIMSBETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden

2.6.2005 - (KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC))

Utskottet för regional utveckling
Föredragande: Konstantinos Hatzidakis

Ändringsförslag

• 001-004 (PDF - 83 KB)
• 001-004 (DOC - 83 KB)
• 005-006 (PDF - 79 KB)
• 005-006 (DOC - 78 KB)
• 007-007 (PDF - 76 KB)
• 007-007 (DOC - 72 KB)
• 008-008 (PDF - 78 KB)
• 008-008 (DOC - 73 KB)
• 009-011 (PDF - 80 KB)
• 009-011 (DOC - 78 KB)
• 012-022 (PDF - 95 KB)
• 012-022 (DOC - 103 KB)
• 023-023 (PDF - 75 KB)
• 023-023 (DOC - 72 KB)
• 024-027 (PDF - 82 KB)
• 024-027 (DOC - 82 KB)
• 028-034 (PDF - 94 KB)
• 028-034 (DOC - 92 KB)
• 035-039 (PDF - 86 KB)
• 035-039 (DOC - 84 KB)
• 040-040 (PDF - 75 KB)
• 040-040 (DOC - 72 KB)
• 041-041 (PDF - 75 KB)
• 041-041 (DOC - 72 KB)
• 042-046 (PDF - 86 KB)
• 042-046 (DOC - 85 KB)
• 047-047 (PDF - 72 KB)
• 047-047 (DOC - 72 KB)
• 048-049 (PDF - 79 KB)
• 048-049 (DOC - 77 KB)
• 050-050 (PDF - 75 KB)
• 050-050 (DOC - 73 KB)
• 051-055 (PDF - 91 KB)
• 051-055 (DOC - 87 KB)
• 056-056 (PDF - 74 KB)
• 056-056 (DOC - 73 KB)
• 057-057 (PDF - 74 KB)
• 057-057 (DOC - 72 KB)
• 058-058 (PDF - 71 KB)
• 058-058 (DOC - 72 KB)
• 059-059 (PDF - 77 KB)
• 059-059 (DOC - 72 KB)
• 060-062 (PDF - 78 KB)
• 060-062 (DOC - 80 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden

(KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC)),

– med beaktande av artikel 161 i EG‑fördraget,

– med beaktande av sin resolution av den 22 april 2004 om den tredje lägesrapporten om ekonomisk och social sammanhållning[1],

– med beaktande av artikel 75.3 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från budgetutskottet, budgetkontrollutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, fiskeriutskottet och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6‑0177/2005).

1.  Europaparlamentet anser att förslaget till förordning generellt sätt överensstämmer med parlamentets resolution av den 22 april 2004 och har därför inga ytterligare direkta anmärkningar till kommissionens förslag. Med hänvisning till debatten i rådet uppmanar dock parlamentet kommissionen och rådet att ta hänsyn till följande särskilda rekommendationer:

2.  Europaparlamentet begär att det vid hänvisningar till ekonomisk och social sammanhållning, under den nya perioden, alltid också hänvisas till territoriell sammanhållning och att särskild uppmärksamhet fästs vid utvecklingen av detta nya begrepp.

3.  Europaparlamentet motsätter sig betydande ändringar av den allmänna utformningen av kommissionens förslag, särskilt försök att helt eller delvis åter göra unionens regionalpolitik till en nationell fråga (avdelning 1).

4.  Europaparlamentet motsätter sig alla försök att reducera betydelsen av ett starkt mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning och stödjer målets fokusering på tillgänglighet, forskning och utveckling, utbildning, sysselsättning och social integration samt på informationssamhället. Parlamentet efterlyser därför en nära samordning mellan dessa prioriteringar och andra gemenskapsprogram och annan gemenskapspolitik, i synnerhet Lissabonstrategin.

5.  Europaparlamentet anser att rätten för regioner som berörs av den naturbetingade effekten att erhålla stöd skall utvidgas till att omfatta även åtgärder inom ramen för konvergensmålet, utan någon motsvarande ökning av gemenskapens resurser för dessa regioner (artikel 6.2).

6.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att ha en tredelad struktur inom det nya europeiska målet för territoriellt samarbete som omfattar transnationellt, gränsöverskridande och interregionalt samarbete. Parlamentet efterlyser därför att interregionalt samarbete skall införas som en oberoende del av detta mål liknande den som gäller för det nuvarande Interreg IIIc-programmet.

7.  Europaparlamentet anser att den totala budgeten för det europeiska målet för territoriellt samarbete skall bibehållas och välkomnar i detta sammanhang den vikt som i kommissionens förslag lades vid gränsöverskridande samarbete.

8.  Europaparlamentet motsätter sig införandet av en godtycklig gräns på 150 km för att definiera maritima regioner som är berättigade till stöd ur program för gränsöverskridande samarbete och begär dessutom att det skall vidtas särskilda åtgärder för att garantera att regioner i EU:s periferi kan delta i dessa program.

9.  Europaparlamentet motsätter sig försvagning av principen om partnerskap, i synnerhet när det gäller strategisk planering och programövervakning. Parlamentet begär särskilt att förteckningen över lämpliga organ behålls (artikel 10.1 c).

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka banden med regionala, lokala och urbana parter för att optimera användningen av deras specifika kunskaper, både i utarbetandet av program och genomförandet av dem. Parlamentet förespråkar i detta sammanhang dessutom maximal decentralisering av befogenheter för att undvika onödigt administrativt arbete (artikel 10).

11.  Europaparlamentet begär att principen om jämställdhet mellan män och kvinnor utvidgas för att säkerställa att diskriminering inte förekommer på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion, trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, och särskilt att tillträde för funktionshindrade skall vara ett villkor för att få stöd från fonderna samt att detta övervakas i de verksamheter som fonderna medverkar i (artikel 14).

12.  Europaparlamentet begär att utvärderingarna av fonderna även skall visa vilka framsteg som gjorts när det gäller främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män och social integration samt kampen mot alla former av diskriminering.

13.  Europaparlamentet begär att alla försök att justera den föreslagna finansieringsramen, både för de sammanlagda medlen och för fördelningen av medel mellan olika mål och innehållet i dem, bestämt skall avvisas och anser oberoende av detta att kommissionens förslag till hur stora medel som skall fördelas på de olika målen innebär en rättvis balans mellan olika intressen (artiklarna 15–22).

14.  Med tanke på det allvarliga behovet av strukturresurser i många EU-regioner under den nya programplaneringsperioden, anser Europaparlamentet att alla resurser som avsätts för sammanhållningspolitiken skall användas i detta syfte. Parlamentet efterlyser därför en möjlighet att återanvända resurser som till följd av N+2-regeln inte utnyttjats inom underkategori 1b för regioner som har kapacitet att tillgodogöra sig dem, på grundval av principerna om effektivitet och rättvisa.

15.  Europaparlamentet begär att det skall inrättas särskilda ersättningsmekanismer för de regioner eller medlemsstater som drabbats av stora ekonomiska förluster till följd av de skillnader som orsakats av genomförandet av kommissionens förslag om fördelning av finansiella resurser.

16.  Europaparlamentet anser att när budgetplanen för 2007–2013 väl är antagen skall kommissionen antingen bekräfta beloppen i förslaget till förordning eller inför rådet och parlamentet lägga fram justerade belopp för godkännande, för att på så vis garantera beloppens förenlighet med budgettaken.

17.  Europaparlamentet påminner om att fonderna är beroende av bestämmelserna i budgetförordningen och understryker hur nödvändigt det är att kommissionen och medlemsstaterna tillämpar bestämmelserna om öppenhet och insyn och en sund ekonomisk förvaltning.

18.  Europaparlamentet begär att gemenskapen följer tydliga och omfattande strategiska riktlinjer för sammanhållning som skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 161 i EG-fördraget. Parlamentet begär också att en översyn efter halva tiden genomförs i enlighet med samma förfarande om inte fördraget om upprättande av en konstitution för Europa har trätt i kraft. Om så har skett skall artikel III‑223 tillämpas så att fullt medbeslutande för Europaparlamentet på lagstiftningens område möjliggörs (artiklarna 23–24).

19.  Europaparlamentet kräver att beslutet om det transeuropeiska transportnätet (TEN‑T) (beslut 884/2004/EG och beslut 1692/96/EG) skall medtas i artikel 23.3.

20.  Europaparlamentet kräver att den allmänna förordningen skall ha starkare band till den europeiska strategin för hållbar utveckling (artikel 23). Parlamentet kräver i detta avseende att medlemsstaterna i de nationella strategiska referensramarna anger hur de tänker finansiera behoven på miljöområdet – särskilt när det gäller stödet till Natura 2000‑nätverket, genomförandet av ramdirektivet om vatten och uppfyllandet av Kyotomålen – med gemenskapsmedel eller med egna medel (artikel 25).

21.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på en balanserad och rättvis finansiell behandling av områden med allvarliga och bestående naturbetingade, vädermässiga och demografiska nackdelar såsom öar, bergs- och gränsområden samt glest befolkade områden. Parlamentet begär också att hänvisning görs till dessa områden i de tematiska och regionala prioriteringarna, och att de specificeras i strategiavsnittet i de nationella strategiska referensramarna (artikel 25).

22.  Europaparlamentet begär att de nya medlemsstaterna Malta och Cypern, för att de skall kunna hantera de specifika problem de har såsom varandes öar i Europeiska unionens periferi, skall erhålla tillräckligt finansiellt stöd som skall utgå på grundval av ökaraktären, det avlägsna läget och principen om likabehandling.

23.  Europaparlamentet stöder kraftfullt den särskilda insatsen på 1,1 miljard euro för de yttersta randområdena som har föreslagits av kommissionen samt möjligheten att finansiera operativt stöd enligt artikel 11 i förslaget till förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden. Parlamentet begär att kraven i artikel 299.2 i EG-fördraget om att de yttersta randområdena skall behandlas som ett specialfall när det gäller deras tillgång till strukturfonderna, inbegripet de regioner vars BNP redan har överskridit 75 procent av gemenskapens genomsnitt, skall komma till fullt uttryck i praktiken.

24.  Europaparlamentet begär att en nationell strategisk referensram följs som skall utarbetas i nära samarbete med de parter som avses i artikel 10 och vara föremål för ett beslut av kommissionen efter förhandlingar inom ramen för partnerskapet (artikel 26).

25.  Europaparlamentet begär att en möjlighet införs att se över den nationella strategiska referensramen (artikel 26).

26.  Europaparlamentet begär att den strategiska uppföljningen förenklas så att medlemsstaterna och kommissionen åläggs att lämna in rapporter vartannat år (artiklarna 27 och 28). Parlamentet begär i detta sammanhang att en debatt genomförs vartannat år i ett strategiskt forum med företrädare från Europaparlamentet, kommissionen, Regionkommittén och medlemsstaterna (artikel 29).

27.  Beträffande principen om stöd från en enda fond per program begär Europaparlamentet att gränsen höjs från 5 procent till 10 procent för finansiering från ESF eller ERUF av sådana åtgärder som faller under tillämpningsområdet för stödet från en annan fond (artikel 33). Parlamentet föreslår dock att kommissionen under vissa omständigheter kan bevilja samma förvaltningsmyndighet att förvalta mer än en insats, men att taket på 10 procent fortfarande skall tillämpas.

28.  För att betona tätorternas betydelse och i synnerhet hållbar stadsplanering begär Europaparlamentet att de operativa program som finansieras genom strukturfonderna och anknyter till målen konvergens, regional konkurrenskraft och sysselsättning skall innehålla krav på att information skall lämnas om strategin för frågor rörande tätorter tillsammans med en förteckning över de tätorter som valts och förfarandena för vidaredelegering. Parlamentet anser att sådana förfaranden skall tas upp i samband med lokalt och regionalt partnerskap. Parlamentet anser att finansieringsnivån måste motsvara åtminstone den nivå som tätorter är berättigade till enligt nuvarande förordning (artikel 36).

29.  Europaparlamentet anser att det måste säkras att man inom ramen för de tre fonderna tar hänsyn till småföretagens och mikroföretagens, särskilt hantverksföretagens, prioriteringar, med hänsyn till deras betydelse för sammanhållning och regional utveckling och deras bidrag till tillväxt och sysselsättning, och stöder genomförandet av de principer och riktlinjer som ingår i Europeiska stadgan för småföretag som antogs av Europeiska rådet i Feira 2000.

30.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör ge en beskrivning av planen för den strategiska miljöbedömningen (SMB) av nationella strategiska referensramar och operativa program och se till att miljökonsekvensbedömningar (MKB) av större infrastrukturprojekt görs i rätt tid. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att se till att större infrastrukturprojekt inte strider mot skydd och förbättring av miljön (artiklarna 38–40).

31.  Europaparlamentet förespråkar ett sammanhängande synsätt på och bevarandet av strukturfondsförfarandena när de nuvarande grannskapsprogrammen omvandlas till program under de nya samarbetsinstrumenten för unionens yttre gränser (ENPI och IPA).

32.  Europaparlamentet begär att förslaget om en EU‑reserv för kvalitet och resultat behålls som en mekanism för givande framsteg, inbegripet Sammanhållningsfonden. Parlamentet efterlyser dock att rättvisa, objektiva, öppna och gemensamt antagna kriterier skall tillämpas för att säkerställa att den verkligen uppnår sitt syfte (artikel 48).

33.  Europaparlamentet begär att principen om tillgänglighet för funktionshindrade personer uttryckligen skall erkännas och vara ett krav i de strategiska riktlinjerna och i den utvärderingsprocess som måste genomföras enligt dessa riktlinjer.

34.  Europaparlamentet begär att de medlemsstater som så önskar skall kunna besluta om en obligatorisk nationell reserv för oförutsedda utgifter och rekommenderar att större flexibilitet införs beträffande sättet för genomförande (artikel 49).

35.  Europaparlamentet tillbakavisar påtryckningarna om att ändra de föreslagna medfinansieringssatserna (artikel 51), men begär en fördubbling av den tillåtna ökningen till 10 procentenheter för områden med mer än en av de geografiska eller naturbetingade nackdelar som anges i förslaget (artikel 52).

36.  Europaparlamentet stöder kraftfullt alla tillgängliga incitament för att aktivera privat kapital och främja partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn under den nya programplaneringsperioden (artikel 50 d och artikel 54). Parlamentet anser att beräkningen av gemenskapens medfinansieringssats som en procentandel av enbart de deklarerade offentliga utgifterna är ett viktigt förslag till förenkling i denna förordning som bättre garanterar tillämpningen av additionalitetsprincipen. Parlamentet begär samtidigt att man skall behålla den flexibilitet som ges genom att beräkningen av medfinansieringssatsen sker för varje prioritering och inte för varje åtgärd (artiklarna 51 och 76). Parlamentet betonar emellertid att beräkningen av medfinansieringssatsen inte får inverka negativt på icke-statliga organisationers och andra frivilligorganisationers deltagande i strukturfondsverksamheten.

37.  Europaparlamentet anser att kommissionens förslag att införa finansiella korrigeringar för företag som omlokaliserar sin verksamhet är en oundgänglig åtgärd om man skall undvika äventyra konsolideringen av den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i de berörda regionerna. Parlamentet föreslår att det skall inrättas övervakningssystem för att beräkna de ekonomiska och sociala kostnaderna av omlokaliseringar så att lämpliga sanktioner kan fastställas i enlighet härmed. Parlamentet begär samtidigt att det skall antas nödvändiga rättsliga åtgärder för att garantera att företag som erhåller gemenskapsfinansiering inte omlokaliserar för en lång och på förhand fastställd period.

38.  Europaparlamentet efterlyser en bestämmelse som innebär att medfinansiering av verksamhet som leder till att ett stort antal arbetstillfällen går förlorade eller till att företag läggs ned på sin nuvarande plats skall omöjliggöras.

39.  Europaparlamentet begär att hänvisning görs till behovet av hög nivå på kunskaper och kompetens inom projektförvaltning som en grundläggande faktor för att säkerställa att projekt genomförs i tid och enligt budgeten (artikel 57).

40.  Europaparlamentet kräver att proportionalitetsprincipen tillämpas effektivt i förbindelse med programarbetet (artikel 31–37), utvärderingen (artikel 45), förvaltningen, övervakningen och kontrollerna (artikel 57–73) beroende på programmens storlek. Parlamentet anser dessutom att förenklingsprincipen måste tillämpas på dessa områden för samtliga program till förmån för alla medlemsstater.

41.  Europaparlamentet noterar att kommissionen och medlemsstaterna delar på ansvaret för strukturfonderna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att årligen lämna en redogörelse som garanterar att skattebetalarnas pengar inom EU har använts på ett korrekt och öppet sätt. Parlamentet förespråkar att dessa redogörelser skall undertecknas av finansministern i varje medlemsstat.

42.  Europaparlamentet begär att andemeningen skall behållas i de föreslagna gränserna för proportionella kontroller (medfinansiering på 33 procent och en kostnad på 250 miljoner euro) under vilka inga systematiska kontroller genomförs av kommissionen. Parlamentet begär dock att fondernas särskilda egenskaper beaktas (artikel 73).

43.  Europaparlamentet motsätter sig alla ändringar av de föreslagna förskottsbeloppen (artikel 81).

44.  Europaparlamentet motsätter sig ytterligare försvagning av N+2‑regeln för strukturfonderna förutom den flexibilitet som redan föreslagits för större projekt, eftersom nyttan av denna regel har visats genom att den på ett effektivt sätt förbättrar användning av fonderna under den nuvarande programperioden (artikel 93). Parlamentet begär emellertid att större flexibilitet skall medges för Sammanhållningsfonden.

45.  Europaparlamentet begär att större flexibilitet införs så att den föreslagna tvåmånadersgränsen för medlemsstaterna att motbevisa finansiella korrigeringar av kommissionen förlängs. Parlamentet anser att denna tidsgräns kan variera i förhållande till hur allvarligt det aktuella problemet är (artikel 100).

46.  Europaparlamentet motsätter sig försöken att införa avgifter som inte är relaterade till investeringen, t.ex. boendekostnader, som godkända utgifter för beräkning av gemenskapens medfinansiering. Parlamentet anser emellertid att utgifter som rör renovering av subventionerade bostäder i syfte att spara energi och skydda miljön bör betraktas som godkända utgifter.

47.  Europaparlamentet motsätter sig sänkningarna av taken för statliga stöd till konvergensregioner, inbegripet de regioner som berörs av den statistiska effekten. Parlamentet begär därför att alla regioner som omfattas av konvergensmålet även skall behandlas lika när det gäller stödregler och att de skall omfattas av artikel 87.3 a i EG‑fördraget. Dessutom begär parlamentet en gradvis övergång av stödtaken för de regioner som berörs av den statistiska effekten. Parlamentet betonar vikten av att territoriell modulering behålls med särskild hänsyn till geografiska eller naturbetingade nackdelar vid tillämpningen av reglerna om statligt stöd till regioner utanför konvergensmålen.

48.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att begära ytterligare diskussioner med rådet i enlighet med artikel 75.3 i arbetsordningen.

49.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 1000.

MOTIVERING

Inledning

Detta interimsbetänkande är en uppföljning av det betänkande och den resolution som antogs av Europaparlamentet om kommissionens tredje lägesrapport om ekonomisk och social sammanhållning[1] och av det arbetsdokument som utarbetades av föredraganden i december 2004.[2]

Syftet med detta betänkande är inte att upprepa de argument som framförts i de tidigare två dokumenten, utan snarare att så kortfattat som möjligt framhäva parlamentets prioriteringar för reformen av de europeiska strukturfonderna. Resolutionen har därför med avsikt begränsats till konkreta ”rekommendationer” om införande av text i den allmänna förordningen. Inga skäl eller långa principiella uttalanden har tagits med, utan endast uppmaningar om åtgärder.

Dessa rekommendationer gäller både kommissionens egentliga förslag och den information som föredraganden fått från ministerrådet om läget. Beträffande kommissionens förslag överensstämmer det helt klart redan i stor utsträckning med parlamentets ståndpunkter. Ett antal uppmaningar om att göra ändringar eller tillägg har dock framförts. Parlamentet kan rekommendera att rådet vidtar liknande åtgärder om debatten tycks röra sig i rätt riktning. Om så inte är fallet kan parlamentet dock först försöka att hindra en oönskad utveckling genom att uppge att parlamentet motsätter sig förslagen, men kan till sist bli tvunget att inte ge sitt samtycke om rådets ståndpunkt anses politiskt omöjlig att godta.

Vilken är då kärnpunkten?

Politiska prioriteringar

Europaparlamentet har vid flera tillfällen betonat att det behövs en lägsta trovärdig budget för att genomföra den framtida sammanhållningspolitiken. Parlamentet motsätter sig därför att Europas regionalpolitik kan ses som en variabel som kan justeras på ett enkelt sätt vid antagandet av budgetplanen för 2007–2013. Den finansiella stabilitet som föreslås i förslaget till förordning på 0,41 procent av bruttonationalinkomsten (0,46 procent inklusive EJFLU och EFF) måste anses som acceptabel med tanke på den stora ökningen av befolkningen som är berättigad att omfattas av konvergensmålet till följd av en utvidgning som saknar motstycke. Det måste därför anses vara ett minimum för vad som är nödvändigt för att få till stånd den föreslagna utformningen.

För att utvidgningen skall bli en politisk och ekonomisk framgång måste en rättvis balans garanteras mellan behoven i de regioner som omfattas av konvergensmålet i de nya medlemsstaterna, de fattigaste regionerna i de gamla medlemsstaterna, de regioner som drabbas av den statistiska effekten samt de regioner som kan omfattas i framtiden. Många förslag har lagts fram om att öka eller minska alla delar av budgeten.

Föredraganden lägger fram två särskilda förslag som rör finansieringen av sammanhållningspolitiken. Det första rör eventuell återanvändning av medel som gått förlorade till följd av en strikt tillämpning av N+2-regeln. Föredraganden föreslår att dessa anslag skall återinföras i de rikare medlemsstaternas budgetar precis som i dagsläget, men att de skall hållas kvar i sammanhållningsbudgeten för att avsättas till de regioner som har kapacitet att utnyttja dem. Det andra förslaget rör behovet av kompensationsåtgärder för de regioner och medlemsstater som i finansiella termer är stora förlorare till följd av att gemenskapens resurser fördelas i enlighet med kommissionens rekommendationer.

Beträffande konvergensmålet anser föredraganden i princip att fullt berättigande till stöd för regioner som drabbas av den statistiska effekten får ses som ett ganska billigt sätt att nå en hållbar och harmonisk jämvikt. Fullt berättigande innebär dock i praktiken en ökning med 0,41 procent av den BNI-siffra för gemenskapen som föreslås i förslaget till förordning. Föredraganden kommer därför att lägga fram ett förslag på detta område efter att först ha diskuterat frågan med kollegerna.

Beträffande de regioner som drabbas av den statistiska effekten och som är berättigade till övergångsfinansiering enligt målet om regional konkurrenskraft och sysselsättning anser föredraganden att de bör vara berättigade till konvergensåtgärder eftersom dessa kan visa sig vara mer effektiva för att slutföra den ännu oavslutade konvergensprocessen i dessa regioner. Samtidigt som dessa regioner eventuellt utvecklar turismen för att främja sin utveckling rör de vidtagna åtgärderna endast konvergensmålet och inte målet om regional konkurrenskraft och sysselsättning. Föredraganden antyder inte alls att gemenskapens resurser till dessa regioner borde ökas.

Beträffande resten av gemenskapens territorium har parlamentet konsekvent gett sitt stöd till en balanserad polycentrisk modell för hållbar utveckling för hela Europa, vilken kommer att föra strategierna från Lissabon och Göteborg framåt. Parlamentet motsätter sig därför att sammanhållningspolitiken, särskilt målet om regional konkurrenskraft och sysselsättning, åter blir nationella frågor, något som vissa medlemsstater fortfarande föreslår. Föredraganden anser i detta sammanhang att kommissionens förslag om infasningsregionerna och regioner med geografiska och naturbetingade nackdelar måste följas strikt. I det senare fallet anser han att den planerade medfinansieringen på ytterligare 5 procent bör fördubblas för regioner som drabbas av de sammantagna effekterna av mer än en sådan nackdel.

Beträffande det framtida mål 3 om samarbete bör större flexibilitet införas, särskilt för sjögränser, och vederbörlig hänsyn måste tas till behovet av förbindelser med perifera områden.

Angående styrningen av den framtida regionalpolitiken har parlamentet alltid krävt att balans måste skapas mellan det akuta behovet av förenkling och ett effektivt resursutnyttjande, med hänsyn taget till i synnerhet strukturfondernas natur (partnerskap, EU‑medfinansieringsprogram etc.). Sammanhållningspolitiken får inte förvandlas till 25 eller 27 ”blankocheckar”, utan måste i stället vara en del av en konsekvent strategi för att uppfylla Europas stora strategiska mål: solidaritet, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Detta kan endast uppnås genom ett nära samarbete om strategier på gemenskapsnivå, nationell och regional nivå. Stor vikt läggs därför vid att behålla gemenskapens strategiska riktlinjer, de nationella referensramarna samt principerna om partnerskap och icke‑diskriminering. Strategierna måste dessutom innehålla prioriteringar som gör det möjligt att på ett rättvist sätt omsätta de europeiska målen i konkreta åtgärder i den regionala programplaneringen. Hänvisning till öar, glest befolkade områden och bergsområden bör därför göras redan i de tematiska och regionala prioriteringar som anges i den nationella strategiska ramen.

I detta sammanhang har därför parlamentet redan intagit en bestämd hållning om behovet av att parlamentet blir delaktigt i den föreslagna årliga debatten om strategier. Det kan dock anses mer lämpligt att se till att denna debatt inkluderas i ett strategiskt forum som omfattar parlamentet, kommissionen, medlemsstaterna och regionerna, vilket anordnas två gånger per år. Vid ett sådant forum bör följande övervägas:

- Hur regionalpolitiken bidrar till Lissabonstrategin och de utvärderingsmetoder som är nödvändiga för att förbättra den.

- Hur principerna om subsidiaritet, proportionalitet och partnerskap tillämpas.

Det är i detta sammanhang nödvändigt att betona vikten av att alla regionala och lokala aktörer involveras i genomförandet av politiken. Tätorternas betydelse måste därför betonas så att städernas roll fastställs korrekt och en konsekvent strategi för tätorterna införs. Det regionala partnerskapet tycks vara den lämpligaste ramen i detta hänseende. Fastän parlamentet har gett sitt stöd till och fortsätter att stödja principen om en enda fond per program anses det lämpligt att möjliggöra ökad korsfinansiering (upp till 10 procent) mellan ERUF och ESF.

Beträffande reserverna anser föredraganden att båda kan spela en roll, och att båda bör behållas. Båda behöver dock förändras. Det gäller särskilt gemenskapsreserven som förväntas uppmuntra medlemsstaterna att förbättra sina resultat och uppnå verklig tillväxt. Det nuvarande systemet, som endast belönar de bästa programmen inom en medlemsstat, är ingen verklig drivfjäder för att uppnå stora framsteg beträffande utnyttjandegrad, tillväxt och resultat. De kriterier som gäller fördelning av dessa resurser bör därför vara både rättvisa och objektiva för att utesluta misstankar om att pengarna endast går till de rika EU‑länderna. Beträffande den nationella reserven för oförutsedda utgifter är det ganska självklart att pengar måste avsättas för perioder av lokala eller sektoriella kriser. Flexibilitet måste dock införas för användningen av denna reserv.

Beträffande de finansiella bidragen från fonderna ligger de medfinansieringssatser som kommissionen föreslagit, vilka ökat till 80 procent för konvergensmålet i sammanhållningsländerna, väl i linje med vad Europaparlamentet begärt vid flera tillfällen. Föredraganden är medveten om att det finns förslag om att en maximal sats på 85 procent skall tillämpas i vissa fall. Detta skulle dock ändra balansen i förslaget som helhet och skulle innebära en risk för att fonderna ses som enkla penningtransaktioner eller som ett sätt att erhålla utvecklingsstöd.

Regioner som täcks av målet för regional konkurrenskraft och sysselsättning och som är drabbade av naturbetingade och geografiska nackdelar utgör dock undantagsfall. Dessa bör enligt förslaget få ytterligare 5 procents medfinansiering. I detta fall vore det logiskt att ökningen fördubblades till 10 procent om dessa regioner är drabbade av mer än en sådan nackdel. Detta skulle vara ganska billigt och behöver inte strida mot bestämmelsen om att ökningen för områden med geografiska eller naturbetingade nackdelar inte får resultera i att det totala stödet för en prioritering överstiger 60 procent av de offentliga utgifterna för prioriteringen i fråga. Detta förslag från föredraganden ligger i linje med de nya bestämmelserna i förslaget utkastet till fördrag om upprättande av en konstitution.

Ingen hänvisning görs till de yttersta randområdena i resolutionen eftersom föredraganden anser att de i tillräcklig utsträckning omfattas av kommissionens förslag.

Föredraganden förespråkar av många skäl att kommissionens förslag skall antas. För det första kommer det att förenkla beräkningen av gemenskapens medfinansiering eftersom offentlig finansiering är en stabil utgångspunkt samtidigt som privat finansiering, om garantier saknas, är och förblir oberäknelig. Vidare garanterar förslaget att additionalitetsprincipen kommer att tillämpas med krav på myndigheterna att från första början ange vilken finansiering som skall öronmärkas för ett projekt, varvid man undviker risken för att offentliga medel används på annat håll.

Dessutom medger kommissionens förslag avsevärd flexibilitet i och med att gemenskapens medfinansiering beräknas utifrån prioriterade områden i stället för utifrån åtgärder som under den nuvarande programplaneringsperioden, varvid det blir möjligt att helt finansiera ett projekt med privata medel. Enligt föredraganden stärker detta partnerskapen mellan den privata och den offentliga sektorn och ökar insynen. Genom förordningen ges även flera incitament för privata investeringar.

Föredraganden är också emot att moms eller logikostnader tas med i beräkningen av gemenskapens medfinansiering. Gemenskapens fonder bör användas till investeringar och inte till att betala tillbaka pengar till statskassan.

Förutom de olika förslag som nu övervägs stöder föredraganden i princip tillämpningen av N+2‑regeln. Denna regel har alltid efterfrågats av Europaparlamentet. Tillämpningen av den har visat sig gagna inte bara gemenskapens budget, eftersom den bidrar till större klarhet och öppenhet vid budgetgenomförandet, utan även regionerna och medlemsstaterna. Detta beror på att denna regel fungerat som en drivkraft för effektiv användning av fonderna och genomförande av programmen inom ramen för regionalpolitiken.

I kommissionens förslag hänvisas inte till sambandet mellan regionalpolitiken och konkurrenspolitiken till skillnad från i de tidigare förordningarna för programperioden 2000‑2006. Ingenting anges över huvud taget om kopplingen till de kommande riktlinjerna för regionala statliga stöd. Detta ligger helt i linje med den åsikt som parlamentet tidigare uttryckt om att den allmänna förordningen för strukturfonderna inte är en lämplig rättslig ram för att ta upp frågan om samstämmighet mellan konkurrens och regionalpolitik.[3] Det innebär dock att en viktig faktor för möjligheten att i framtiden hantera strukturella problem inte definieras.

Det är alltså mycket viktigt att kommissionens berörda generaldirektorat gör en samlad bedömning för att särskilt garantera att principen om territoriell modulering av taken för statligt stöd behålls för unionen med 27 medlemsstater. En strategi som innebär en minskning av dessa tak i konvergensregionerna måste förkastas. Förutom detta mål kommer det att bli nödvändigt att beakta principen om territoriell sammanhållning och att på ett bättre sätt behandla de regioner som är drabbade av naturbetingade eller geografiska nackdelar.

• [1]  Betänkande om den tredje lägesrapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen (KOM(2004)0107 – C5‑0092/2004 – 2004/2005(INI)), utskottet för regionalpolitik, transport och turism, föredragande: Konstantinos Hatzidakis, antagna texter, P5_TA‑PROV(2004)0368.
• [2]  Arbetsdokument om förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden som skall ersätta förordning 1260/1999 (KOM(2004)0492), utskottet för regional utveckling, föredragande: Konstantinos Hatzidakis, 16 december 2004.
• [3]  Interimsbetänkande om förslag till rådets förordning om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (KOM(1998)0131 – C4‑0285/98 – 1998/0090(AVC)), A4‑0391/1998, 4 november 1998.

YTTRANDE från budgetutskottet (24.5.2005)

till utskottet för regional utveckling

över förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
(KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC))

Föredragande: Nathalie Griesbeck

KORTFATTAD MOTIVERING

Budgetutskottet avser att anta ett yttrande över dokumentet KOM(2004)0492. Utskottet för regional utveckling som är ansvarigt utskott för detta ärende (föredragande Kostas Hatzidakis) kommer att lägga fram ett interimsbetänkande om kommissionens förslag inför parlamentet med ett förslag till resolution (antagande av betänkandet den 24 maj 2005).

Detta förslag till rådets förordning är föremål för ett samtyckesförfarande i Europaparlamentet. I parlamentets arbetsordning, artikel 75.3, slås fast att ”när parlamentets samtycke krävs i samband med ett förslag till rättsakt kan ansvarigt utskott, i syfte att underlätta förfarandet, besluta att förelägga parlamentet ett interimsbetänkande om kommissionens förslag med ett resolutionsförslag som innehåller rekommendationer om ändring eller genomförande av förslaget till rättsakt. Om parlamentet antar minst en rekommendation skall talmannen anhålla om ytterligare diskussioner med rådet. Ansvarigt utskott skall lämna sina slutgiltiga rekommendationer angående parlamentets samtycke på grundval av resultatet av diskussionerna med rådet.”

Förslaget KOM(2004)0492 har utformats som en del av lagstiftningspaketet gällande sammanhållningspolitiken, vilket består av:

· Allmänna bestämmelser (KOM(2004)0492)

· Förordning om Europeiska socialfonden (ESF) (KOM(2004)0493)

· Sammanhållningsfonden (KOM(2004)0494)

· Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) (KOM(2004)0495)

· Ett helt nytt förslag om europeiska grupperingar för gränsöverskridande samarbete (EGGS) (KOM(2004)0496) – inget yttrande från budgetutskottet.

Solidaritet, ekonomiskt och socialt framåtskridande och förstärkt sammanhållning medverkar till unionens mål för att ”minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna”, vilket slås fast i fördraget om upprättandet av europeiska gemenskapen.

Det föreliggande förslaget till förordning är Europeiska kommissionens förslag till nästa generation program för sammanhållningspolitiken. Det utgör den bakgrund mot vilken rådet, i enlighet med artikel 55 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (EGT L 161, 26.6.1999, s. 1), skall se över den nämnda förordningen senast den 31 december 2006. Kommissionen understryker att förordningarna måste antas under 2005, så att 2006 kan ägnas åt planering för perioden 2007‑2013.

Inom ramen för ”Strukturfonderna”, introduceras genom det nuvarande ekonomiska programmet som täcker perioden 2000–2006 fyra instrument: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Fonden för fiskets utveckling (FFU) och garantisektionen inom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. För budgetplanen 2007–2013 föreslår Europeiska kommissionen att lyfta ut fisket och landsbygdsutvecklingen från strukturfondspaketet.

I förslaget beskrivs det sammanhang i vilket sammanhållningspolitiken ingår, inklusive den metod som används för att fastställa gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningspolitiken, de strategiska nationella referensramarna och den årliga utvärderingen på gemenskapsnivå. Där finns också principer och bestämmelser för partnerskap, programplanering, utvärdering, styrning, inklusive ekonomisk styrning, övervakning och kontroll, grundat på delat ansvar mellan medlemsstaterna och kommissionen.

Vad gäller den nya utformningen av gemenskapens sammanhållningspolitik efter 2006 föreslår kommissionen att åtgärder som stöds av sammanhållningspolitiken bör koncentreras på ett begränsat antal gemenskapsprioriteringar i enlighet med Göteborgs- och Lissabonagendorna för att skapa ekonomiska hävstångseffekter och tydligt mervärde. Organisationen av strategi och resurser kommer att inriktas på tre mål:

· Konvergens: Detta mål avser medlemsstater och regioner där BNP per capita är lägre än 75 procent av EU:s genomsnitt. Det viktigaste syftet är att stödja tillväxtfrämjande villkor och faktorer som leder till verklig konvergens. Strategierna skall göra det möjligt att utveckla långsiktig konkurrenskraft och främja sysselsättning. Uppgifter tyder i dagsläget på att ca 78 procent av fonderna, eller 264 miljarder euro, kommer att gå till detta mål. Finansiering genom ERUF, ESF och Sammanhållningsfonden.

· Regional konkurrenskraft och sysselsättning: Utanför de minst utvecklade medlemsstaterna och regionerna föreslår kommissionen dubbla angreppssätt: För det första skall regionala stödprogram hjälpa regioner att föregripa och driva på ekonomisk förändring genom att stärka sin konkurrensposition och attraktivitet. För det andra skall åtgärderna gynna skapandet av arbetstillfällen och en bättre anpassning av den yrkesmässiga kompetensen till den ekonomiska utvecklingen. Ca 17 procent eller 57,9 miljarder euro föreslås för detta mål. När det gäller de handlingsprogram som finansieras genom ESF föreslår kommissionen att man lägger tyngdpunkten på genomförandet av sysselsättningsrekommendationerna och förstärkningen av den sociala integrationen, i linje med målen och riktlinjerna i Europeiska sysselsättningsstrategin. Dessa program finansieras genom ERUF och ESF.

· Europeiskt regionalt samarbete: Stöd till samarbete i gränsregioner och på transnationell och interregional nivå för att ytterligare utveckla en harmonisk och balanserad integration av unionens territorium står i centrum för detta tredje mål. Ca 4 procent av fonden, eller 13,2 miljarder euro, kommer att gå till denna prioritet. Åtgärderna kommer att finansieras via ERUF.

EKONOMISKA EFFEKTER

Enligt kommissionens förslag uppgår de medel som finns tillgängliga för åtaganden från fonderna för perioden 2007–2013 till 336,194 miljarder euro med följande årliga fördelning:

Tabell 1: Fördelning per år

(miljoner euro – 2004 års priser)

2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2007–2013
46 333	47 168	47 879	48 024	48 163	48 923	49 704	336 194

Källa: KOM(2004)0492, bilagan, s. 87.

Tabell 2: Fördelning per mål

Mål	Tilldelning (miljarder euro)	Procent av resurserna
”Konvergens”	264,0	78,54 %
”Regional konkurrenskraft och sysselsättning”	57,9	17,22 %
”Europeiskt regionalt samarbete”	13,2	3,94 %

Källa: KOM(2004)0492, artiklarna 16–18.

Förslaget avser en framtida Europeisk union, utvidgad till 27 medlemsstater. Budgeten motsvarar 0,41 procent av BNI för en Europeisk union med 27 medlemsstater.

SAMANFATTNING

Rekommendationer från föredraganden för yttrandet

Budgetutskottet uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande rekommendationer i sitt betänkande.

1.   Europaparlamentet preciserar att de belopp som nämns i förslaget till betänkande hänför sig uteslutande till den period som inleds med budgetåret 2007 och är rent vägledande fram till dess att en överenskommelse om budgetplanen för 2007–2013 har nåtts.

2.   Europaparlamentet anser att när budgetplanen för 2007–2013 väl är antagen skall kommissionen antingen bekräfta beloppen i förslaget till förordning eller inför rådet och parlamentet lägga fram justerade belopp för godkännande, för att på så vis garantera beloppens förenlighet med budgettaken.

3.   Europaparlamentet understryker parlamentets roll som budgetmyndighet.

4.   Europaparlamentet påminner om att fonderna är beroende av bestämmelserna i budgetförordningen och understryker hur nödvändigt det är att kommissionen och medlemsstaterna tillämpar bestämmelserna om öppenhet och insyn och en sund ekonomisk förvaltning.

5.   Europaparlamentet anser att tekniskt stöd bör finnas tillgängligt när det gäller de bestämmelser och villkor som fastställts av budgetmyndigheten.

6.   Europaparlamentet anser att bestämmelserna för resultat- och kvalitetsreserven bör ses över i samråd med Europaparlamentet (artikel 20).

7.   Europaparlamentet understryker det positiva resultatet av N+2-regeln, och välkomnar att den finns med i det föreliggande förslaget.

8.   Europaparlamentet påminner om att när det gäller kommittésystemet är parlamentet positivt till kommittéernas rådgivande roll, under ledning av en kommittéordförande från Europeiska kommissionen.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
Referensnummer	KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC)
Ansvarigt utskott	REGI
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	BUDG
Förstärkt samarbete	nej
Föredragande av yttrande Utnämning	Nathalie Griesbeck 20.9.2004
Behandling i utskott	11.4.2005	23.5.2005
Antagande av ändringsförslag	23.5.2005
Slutomröstning: resultat	för: emot: nedlagda röster:		19 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gérard Deprez, Valdis Dombrovskis, Markus Ferber, Nathalie Griesbeck, Catherine Guy-Quint, Ville Itälä, Anne Elisabet Jensen, Wiesław Stefan Kuc, Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, Janusz Lewandowski, Vladimír Maňka, Mario Mauro, Gérard Onesta, Antonis Samaras, Esko Seppänen, László Surján, Ralf Walter
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Constanze Angela Krehl, Robert Navarro
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (22.4.2005)

till utskottet för regional utveckling

över förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
(KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC))

Föredragande: Jan Mulder

KORTFATTAD MOTIVERING

Vad gäller detta utskotts ansvar för ekonomistyrning utgör detta förslag och förslaget om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken kärnan i lagstiftningsförslagen till budgetplan 2007–2013.

Nu när en ny budgetplan skall inledas anser föredraganden att den övergripande ekonomistyrningen måste angripas på ett innovativt sätt. Stora skillnader, såsom icke‑differentierade jordbruksutgifter och differentierade strukturutgifter, förhindrar klart eventuella jämförelser. Föredraganden anser dock att vissa aspekter rörande den gemensamma förvaltningen inom jordbruket och strukturfonderna skall tillämpas på ett övergripande sätt. Detta gäller särskilt för de årliga förhandsredovisningsförklaringar som medlemsstaterna skall utfärda. Tanken bakom förklaringarna är att de skall bidra till att råda bot på särskilda svårigheter till följd av att ansvaret inom den gemensamma förvaltningen är delat. Frågan behandlas för närvarande i diskussionerna i vårt utskott om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för 2003.

Enligt kommissionens förslag skulle medlemsstaterna vara tvungna att informera kommissionen om sin ekonomiska förvaltning och om sina förhandskontroller. Mot bakgrund av revisionsrättens uppgifter om att brister kvarstår i de system som i medlemsstaterna skall användas för övervakning och kontroll[1] känner sig föredraganden tyvärr inte lugnad. De föreslagna åtgärderna är kanske inte tillräckliga. Därför föreslår föredraganden att ett extra politiskt åtagande skall införas, det vill säga en årlig revisionsförklaring.

Föredraganden välkomnar förslaget att kommissionen skall samarbeta med nationella revisionsorgan. Han anser att ett utökat samarbete och en förbättrad samordning mellan kommissionen och de nationella revisionsorganen samt de nationella revisionsorganen sinsemellan skulle innebära ytterligare ett steg mot en ram för gemenskapens interna kontroll[2].

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Kommissionens förslag[3]	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Artikel 12, punkt 2a (ny)
	2a. Utan att det påverkar skyldigheterna i punkt 1 skall varje medlemsstat, innan den har mottagit gemenskapsmedel för år N, varje år i förväg utfärda en redovisningsförklaring där den intygar att de strukturer som krävs för ekonomisk kontroll enligt gemenskapslagstiftningen finns på plats och fungerar. Redovisningsförklaringen skall undertecknas av medlemsstatens högsta politiska och administrativa myndighet (finansministern).
Ändringsförslag 2 Artikel 45, punkt 1, stycke 2
Syftet med utvärderingarna är att förbättra kvaliteten, måluppfyllelsen och kontinuiteten i stödet från fonderna och genomförandet av de operativa programmen. De skall också bedöma programmens effekt mot bakgrund av EU:s strategiska mål, artikel 158 i fördraget och den berörda medlemsstatens eller regionens särskilda strukturella problem samtidigt som de tar hänsyn till behoven av hållbar utveckling och till gällande gemenskapslagstiftning i fråga om miljökonsekvenser och strategisk miljöbedömning.	Syftet med utvärderingarna är att förbättra kvaliteten, måluppfyllelsen och kontinuiteten i stödet från fonderna och genomförandet av de operativa programmen. De skall utvärdera kostnader och intäkter på lokal och nationell nivå samt på gemenskapsnivå. De skall också bedöma effekten av dessa program mot bakgrund av EU:s strategiska mål, artikel 158 i fördraget och den berörda medlemsstatens eller regionens särskilda strukturella problem samtidigt som de tar hänsyn till behoven av hållbar utveckling och till gällande gemenskapslagstiftning i fråga om miljökonsekvenser och strategisk miljöbedömning.
Ändringsförslag 3 Artikel 46, punkt 3, stycke 3
Syftet med förhandsbedömningen skall vara att optimera fördelningen av budgetmedlen under de operativa programmen och förbättra kvaliteten i programarbetet. Förhandsbedömningen skall identifiera och bedöma behoven på medellång och lång sikt, de mål som skall uppnås, förväntade resultat, kvantifierade mål, vid behov överensstämmelsen med den strategi som föreslagits för regionen, mervärdet för gemenskapen, i vilken utsträckning EU:s prioriteringar har beaktats, lärdomar från tidigare programarbete och kvaliteten på förfarandena för genomförande, övervakning, utvärdering och ekonomisk förvaltning.	Syftet med förhandsbedömningen skall vara att optimera fördelningen av budgetmedlen under de operativa programmen och förbättra kvaliteten i programarbetet. Förhandsbedömningen skall identifiera och bedöma behoven på medellång och lång sikt, de mål som skall uppnås, förväntade resultat, kvantifierade mål, överensstämmelsen med den strategi som föreslagits för regionen, utvärderingen av lokala och gemenskapsrelaterade kostnader och intäkter, mervärdet för gemenskapen, i vilken utsträckning EU:s prioriteringar har beaktats, lärdomar från tidigare programarbete och kvaliteten på förfarandena för genomförande, övervakning, utvärdering och ekonomisk förvaltning.
Ändringsförslag 4 Artikel 75, punkt 3
3. Senast den 31 januari varje år skall medlemsstaterna skicka uppdaterade prognoser för ansökningarna om betalning för det innevarande och det följande budgetåret.	3. Senast den 31 januari varje år skall medlemsstaterna skicka uppdaterade prognoser för ansökningarna om betalning för det innevarande och det följande budgetåret. Prognoserna bör återspegla en realistisk bedömning av hur mycket medel medlemsstaterna kan använda under de berörda perioderna.
Ändringsförslag 5 Artikel 92, punkt 3a (ny)
	3a. Kommissionen skall vart tredje år för Europaparlamentet och rådet lägga fram en analys om hur effektiva reglerna för automatiskt återtagande är.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
Referensnummer	KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC)
Ansvarigt utskott	REGI
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	CONT
Förstärkt samarbete	nej
Föredragande   Utnämning	Jan Mulder 22.9.2004
Behandling i utskott	16.3.2005
Antagande av förslag	19.4.2005
Slutomröstning: resultat	för: emot: nedlagda röster:		19 1 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Inés Ayala Sender, Herbert Bösch, Mogens N.J. Camre, Paulo Casaca, Petr Duchoň, Szabolcs Fazakas, Christofer Fjellner, Ingeborg Gräßle, Ona Juknevičienė, Nils Lundgren, Hans-Peter Martin, Edith Mastenbroek, Véronique Mathieu, Jan Mulder, István Pálfi, Margarita Starkevičiūtė, Kyösti Tapio Virrankoski, Terence Wynn
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jens-Peter Bonde, Daniel Caspary, Ashley Mote

• [1]  Europeiska revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2003, punkterna 5.67–5.69.
• [2]  Europeiska revisionsrättens yttrande nr 2/2004.
• [3]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (22.4.2005)

till utskottet för regional utveckling

över förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
(KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC))

Föredragande: Jacek Protasiewicz

KORTFATTAD MOTIVERING

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för regional utveckling att, i syfte att underlätta förfarandet, lägga fram ett interimsbetänkande om kommissionens förslag till Europaparlamentet med rekommendationer om ändring av det förslag som ingår i detta yttrande.

Nya utmaningar för unionen

Den 10 februari 2004 lade kommissionen fram sitt meddelande om de nya ekonomiska ramarna för perioden efter 2007. Den 18 februari 2004 antog kommissionen den tredje sammanhållningsrapporten. Förslag till förordningar om strukturfonderna och Sammanhållningsfonden för perioden 2007-2013 offentliggjordes av kommissionen den 14 juli 2004.

För en utvidgad union som ställt upp som mål att bli den mest dynamiska och kunskapsbaserade ekonomin i världen i stånd att skapa en hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre arbetsmöjligheter och större social sammanhållning, kan dessa förslag till förordningar bidra till effektiviteten i medlemsstaternas program och strategier för att uppnå detta mål.

Den utvidgade unionen står inför tre stora utmaningar:

1)  Skillnaderna har avsevärt ökat i den utvidgade unionen. Skillnaderna mellan de fattigaste och de rikaste regionerna har fördubblats och genomsnittsinkomsten per capita i EU har minskat med 12,5 procent.

2)  Den ekonomiska och sociala omstruktureringen har påskyndats, både till följd av globaliseringen och till följd av utvecklingen av den kunskapsbaserade ekonomin och det kunskapsbaserade samhället.

3)  EU:s befolkning åldras i snabb takt. Minskningen av arbetsstyrkan kommer att få allvarliga följder för sysselsättningen och tillväxtpotentialen.

Unionen måste ta itu med dessa utmaningar. Lissabonagendan om hållbar utveckling, full sysselsättning, ökad produktivitet, förbättrad social sammanhållning och miljöskydd utgör den politiska ramen för detta arbete.

Kommentarer till ramförordningen om strukturfonderna och Sammanhållningsfonden

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor (nedan kallat utskottet) har diskuterat förslaget till ramförordning om strukturfonderna och Sammanhållningsfonden med särskild fokus på Europeiska socialfonden (ESF) och andra frågor med anknytning till utskottets ansvarshetsområden.

Utskottet välkomnar det förstärkta strategiska tillvägagångssättet för sammanhållningspolitiken i förslaget till förordning liksom kommissionens uttalade önskan att förenkla förfarandena i förbindelse med fonderna. Utskottet hyser dock farhågor om att dessa nya förfaranden kan öka byråkratin och att det kan finnas en risk för dubbelarbete vad gäller förslaget till tillämpningsförordning för ESF.

Utskottet anser att ytterligare förenklingar bör göras. Förslaget till ramförordning får inte vara alltför normativt och inte heller onödigt detaljerat. Lämplig balans måste alltså uppnås mellan ramförordningen och tillämpningsförordningarna. Framför allt ramförordningen bör till fullo beakta ESF-projektens natur och omfattning. Utskottet betonar att det kan vara lämpligt med olika regler för ESF:s och ERUF:s verksamhet.

Utskottet anser att ESF bör stödja medlemsstaternas insatser för att uppnå full sysselsättning och förbättra produktiviteten och arbetskvaliteten, samt för att främja social integrering och minska de regionala skillnaderna när det gäller sysselsättning och därmed främja den europeiska sociala modellen.

Utskottet erinrar om ESF:s roll för att främja social integrering genom att bidra till att missgynnade personer integreras på arbetsmarknaden. Utskottet menar att insatser finansierade av ESF för att främja social integrering förbättrar möjligheterna att få ett jobb.

Slutligen uppmanar utskottet kommissionen att i fråga om den samordningskommitté som avses i artikel 104 i förslaget till ramförordning garantera lämplig samordning med ESF‑kommittén.

Slutsatser

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar det ansvariga utskottet för regional utveckling att infoga följande förslag i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att förslaget har utarbetats som en del i lagstiftningspaketet för sammanhållningspolitiken. Paketet består av en förordning om Europeiska socialfonden, en förordning om Sammanhållningsfonden och en förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det definierar de mål som strukturfonderna skall bidra till att uppnå, kriterierna för att medlemsstaterna och regionerna skall vara berättigade till stöd genom dessa fonder, tillgängliga medel och kriterierna för deras fördelning.

2.  Europaparlamentet anser med hänsyn till ovanstående och till denna ramförordnings direkta relevans för ESF att det förfarande som valts av kommissionen (samtyckesförfarandet) på ett otillbörligt sätt begränsar parlamentets roll.

3.  Europaparlamentet framhåller särskilt att all EU-politik måste bidra till målet om ekonomisk och social sammanhållning. Även handelspolitiken omfattas av detta mål och får inte utgöra något undantag. Parlamentet kräver att handelspolitiken utformas på så vis att chockeffekter för regioner förhindras och framhåller särskilt att utflyttning av företag eller delar av produktionen är en stor fara för den regionala utvecklingen (skäl 48 (KOM(2004)0492)).

4.  Europaparlamentet kräver att man såväl i landsbygdsområden som i tätortsområden tar fasta på de positiva följderna, i synnerhet för sysselsättningen, av att främja den kulturella utvecklingen, förbättra miljöns och kulturlandskapets kvalitet och levnadsförhållandenas kvalitativa och kulturella dimension samt utveckla turismen och att man ytterligare beaktar dessa faktorers betydelse för förbättringen av regionernas attraktionskraft (artikel 3.3).

5.  Europaparlamentet motsätter sig varje försvagning av partnerskapsprincipen och kräver en förteckning över lämpliga organ, vilken även bör inbegripa erkända icke-statliga organisationer som verkar för icke-diskriminering i enlighet med artikel 13 i EG‑fördraget. Parlamentet kräver vidare att partnerna skall bli ingående informerade, att deras yttranden alltid skall ingå i utvärderingsdokumentet och att de inom ramen för det tekniska stödet i god tid skall förfoga över fortbildningsåtgärder som gör att de kan fullgöra sitt uppdrag (artiklarna 10, 43 och 44).

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i artikel 14 fullt ut införliva Europaparlamentets resolution av den 3 juli 2003 om gender budgeting[1], i synnerhet punkterna 8, 14 och 20.

7.  Europaparlamentet betonar att de europeiska strukturfonderna, Sammanhållningsfonden samt medlen till landsbygdens utveckling på ett konsekvent sätt måste användas för att målen i den nationella strategiska referensramen skall uppnås och att målen för landsbygdens utveckling därför måste ingå i denna referensram. Parlamentet kräver att den nationella referensramen skall innehålla resultat från forum för självständig regionalutveckling, som lokala sysselsättningspakter medverkar i eller genomför, och att sådana skall främjas med hjälp av det tekniska stödet innan den nationella referensramen utarbetas.

8.  Europaparlamentet kräver att användningen av alla fondmedel för sysselsättning skall redovisas på grundval av de nationella reformplaner och regionala delplaner som beslutades vid Europeiska rådet i Bryssel den 22 och 23 mars 2005.

9.  Europaparlamentet anser att årliga granskningar innebär alltför mycket byråkrati och att detta är en förlegad metod med tanke på besluten vid Europeiska rådet i Bryssel den 22 och 23 mars 2005, och kräver därför i stället att rapporter skall lämnas in med två eller tre års mellanrum.

10.  Europaparlamentet kräver att stödmottagande företag under en tid som står i förhållande till stödet, dock under minst 15 år, inte skall få flytta hela eller delar av verksamheten till en annan stödregion utan att betala tillbaka stödbeloppet (artikel 55).

11.  Europaparlamentet kräver att den nödvändiga nationella medfinansieringen för ESF‑projekt även skall kunna redovisas genom ett schablonbelopp på upp till 25 procent av medfinansieringen på programnivå, om beräkningen sker på grundval av genomblickbara och erkända förfaranden, exempelvis stickprovskontroller (artiklarna 66 och 67).

12.  Europaparlamentet kräver att alla försök att anpassa den föreslagna finansieringsramen, inklusive de totala medlen och deras fördelning på de olika målen och komponenterna, bestämt skall avvisas och anser oberoende av detta att kommissionens förslag till hur stora medel som skall fördelas på de olika målen skapar en rättvis balans mellan olika intressen.

13.  Europaparlamentet anser att det inte bör fatta beslut om så viktiga lagstiftningsförslag genom en enda omröstning utan möjlighet att lägga fram ändringsförslag. Därför uppmanar vårt utskott det ansvariga utskottet att besluta att artikel 75.3 i Europaparlamentets arbetsordning skall tillämpas. För att underlätta förfarandet inkluderar utskottet sina rekommendationer om ändring i bilagan (skäl 2, 3, 12, 13, 15, 26, 27, 41 och artiklarna 1, 2, 3, 5, 10, 14, 17, 23, 25, 27, 29, 30, 33, 36, 43, 44, 45 och 51).

BILAGA

rekommendation OM ÄNDRING

Kommissionens förslag[2]	Parlamentets rekommendationer
Rekommendation 1 Skäl 2
(2) Sammanhållningspolitiken bör bidra till att öka tillväxten, konkurrenskraften och sysselsättningen genom att införliva EU:s prioriteringar för hållbar utveckling som fastställdes vid Europeiska rådets möten i Lissabon och Göteborg.	(2) Sammanhållningspolitiken bör bidra till att öka tillväxten, konkurrenskraften, den sociala sammanhållningen, sysselsättningen och den sociala integrationen genom att införliva EU:s prioriteringar för hållbar utveckling och bekämpning av utslagning som fastställdes vid Europeiska rådets möten i Lissabon, Nice och Göteborg.
Motivering
Social integration erkänns som ett övergripande mål för EU och bör även beaktas på vederbörligt vis inom sammanhållningspolitiken. Vid fastställandet av de principer som utgör ramarna för förslaget, är det absolut nödvändigt att alla delar av den tredje pelaren nämns (konkurrenskraft, social sammanhållning och hållbar utveckling).
Rekommendation 2 Skäl 3
(3) De ekonomiska, sociala och regionala skillnaderna, både nationellt och regionalt, har ökat inom det utvidgade EU. Konkurrenskraften och sysselsättningen bör därför stärkas inom hela gemenskapen.	(3) De ekonomiska, sociala och regionala skillnaderna, både nationellt och regionalt, har ökat inom det utvidgade EU. Konkurrenskraften, sysselsättningen och den sociala integrationen bör därför stärkas inom hela gemenskapen.
Motivering
Social integration erkänns som ett övergripande mål för EU och bör även beaktas på vederbörligt vis inom sammanhållningspolitiken.
Rekommendation 3 Skäl 12
(12) De norra delarna av unionen som är glest befolkade är i behov av lämplig ekonomisk behandling som kompenserar effekterna av denna nackdel.	(12) De norra delarna av unionen som är glest befolkade, liksom de autonoma städerna Ceuta och Melilla som har hög befolkningstäthet och stor arbetslöshet, är i behov av lämplig ekonomisk behandling som kompenserar effekterna av denna nackdel.
Rekommendation 4 Skäl 13
(13) Mot bakgrund av tätorternas betydelse och städernas, särskilt de medelstora städernas, roll i den regionala utvecklingen bör de ges större utrymme genom att få större betydelse i programarbete i syfte att främja stadsförnyelse.	(13) Mot bakgrund av tätorternas betydelse och de små, medelstora och stora städernas roll i den regionala utvecklingen bör de ges större utrymme genom att få större betydelse i programarbete i syfte att främja hållbar stadsutveckling, vilket innebär förbättrad konkurrenskraft, sysselsättning och social integration.
Motivering
Städernas bidrag till tillväxt, innovation och ekonomisk och social sammanhållning bör beaktas. Därför bör man vidta åtgärder för en hållbar utveckling i städerna, vilket också innebär stadsförnyelse.
Rekommendation 5 Skäl 15
(15) För områden med naturbetingade nackdelar, t.ex. vissa öar, bergsområden och områden med låg befolkningstäthet, liksom för vissa av unionens nya gränsområden till följd av utvidgningen, bör åtgärderna förstärkas i syfte att avhjälpa de särskilda utvecklingssvårigheterna i dessa områden.	(15) För områden med naturbetingade nackdelar, t.ex. vissa öar, bergsområden och områden med låg befolkningstäthet och de autonoma städerna Ceuta och Melilla, liksom för vissa av unionens nya gränsområden till följd av utvidgningen, bör åtgärderna förstärkas i syfte att avhjälpa de särskilda utvecklingssvårigheterna i dessa områden.
Rekommendation 6 Skäl 26
(26) I syfte att säkerställa reella ekonomiska effekter får stöd från strukturfonderna inte ersätta offentliga utgifter i medlemsstaterna i den mening som avses i denna förordning. Kontroller av additionalitetsprincipen genom partnerskap bör koncentreras till de regioner som omfattas av konvergensmålet på grund av omfattningen av de ekonomiska resurser som tilldelas dessa och kan leda till en finansiell korrigering om additionalitetsprincipen inte efterlevs.	(26) I syfte att säkerställa reella ekonomiska effekter får stöd från strukturfonderna inte ersätta offentliga utgifter i medlemsstaterna i den mening som avses i denna förordning.
Motivering
Kontroller av additionalitetsprincipen bör gälla för regioner som erhåller stöd genom fonderna inom ramen för alla de tre mål som föreskrivs i förordningen och inte enbart för konvergensmålet.
Rekommendation 7 Skäl 27
(27) Inom ramen för sitt arbete för att främja ekonomisk och social sammanhållning eftersträvar unionen att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet i enlighet med artiklarna 2 och 3 i fördraget.	(27) Inom ramen för sitt arbete för att främja ekonomisk och social sammanhållning eftersträvar unionen att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män samt mellan personer med och utan funktionshinder och att främja jämställdhet i enlighet med artiklarna 2 och 3 i fördraget.
Rekommendation 8 Skäl 41
(41) Medlemsstaterna, regioner och förvaltningsmyndigheter bör inom ramen för de operativa program som medfinansieras av ERUF under målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning organisera vidaredelegering till myndigheterna i städerna av de prioriteringar som gäller stadsförnyelse.	(41) Medlemsstaterna, regioner och förvaltningsmyndigheter bör inom ramen för de operativa program som medfinansieras av ERUF under målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning organisera vidaredelegering till myndigheterna i städerna av de prioriteringar som gäller hållbar utveckling i stadsområden.
Motivering
Städernas bidrag till tillväxt, innovation och ekonomisk och social sammanhållning bör beaktas. Därför bör man vidta åtgärder för en hållbar utveckling i städerna, vilket också innebär stadsförnyelse.
Rekommendation 9 Artikel 1, stycke 3
I denna förordning sätts sammanhållningspolitiken in i sitt sammanhang, liksom den metod som skall användas för att fastställa Europeiska unionens strategiska riktlinjer för sammanhållningspolitiken, de nationella strategiska referensramarna och den årliga granskningen på gemenskapsnivå.	I denna förordning sätts sammanhållningspolitiken in i sitt sammanhang, liksom den metod som skall användas för att fastställa Europeiska unionens strategiska riktlinjer för sammanhållningspolitiken, de nationella strategiska referensramarna och granskningen på gemenskapsnivå vart tredje år.
Motivering
En årlig granskning skulle medföra avsevärda administrativa utgifter både för medlemsstaten och kommissionen.
Rekommendation 10 Artikel 2, led 6a (nytt)
	6a) tillgänglighet: garanti för fullständig och rättvis tillgänglighet för alla människor, även funktionshindrade. Denna definition är tillämplig på alla områden som omfattas av denna förordning.
Motivering
Strukturfonderna är ett viktigt redskap för att främja och skapa en tillgänglig miljö för funktionshindrade personer när det gäller tillgången till varor och tjänster samt informationsteknik, transporter och byggnader. Det är mycket viktigt att strukturfonderna inte medverkar till att skapa ytterligare hinder för funktionshindrade. I definitionen av ordet ”tillgänglighet” bör funktionshindrade personers behov uttryckligen nämnas, så att det står helt klart att innebörden är att de hinder funktionshindrade möter i samhället också skall avlägsnas.
Rekommendation 11 Artikel 3, punkt 2, led b
b) Målet regional konkurrenskraft och sysselsättning syftar till i regioner, utanför de minst utvecklade regionerna, stärka konkurrens- och attraktionskraften liksom sysselsättning i regionerna genom att förutse ekonomiska och sociala förändringar, däribland förändringar i samband med liberaliseringen av handeln, genom innovation och främjande av kunskapssamhället, företagaranda, miljöskydd och förbättrad miljö, ökad tillgänglighet, bättre anpassningsförmåga hos arbetstagare och företag samt utveckling av en arbetsmarknad för alla.	b) Målet regional konkurrenskraft och sysselsättning syftar till i regioner, utanför de minst utvecklade regionerna, stärka konkurrens- och attraktionskraften liksom sysselsättning i regionerna genom att förutse ekonomiska och sociala förändringar, däribland förändringar i samband med liberaliseringen av handeln, genom innovation och främjande av kunskapssamhället, företagaranda, kreativitet, ekonomisk tillväxt, utveckling och modernisering av småföretag och mikroföretag, inklusive traditionella verksamheter, miljöskydd och förbättrad miljö, ökad tillgänglighet, bättre anpassningsförmåga hos arbetstagare och företag och deras organisationer samt utveckling av en arbetsmarknad för alla.
Motivering
Småföretag, mikroföretag och hantverksföretag spelar en viktig sysselsättningsskapande roll som man inte får glömma. Förutom insatser inom offentliga sektorer bör man därför skapa övergripande åtgärder som syftar till livslångt lärande för företagsledare och anställda i småföretag och mikroföretag, samt för dem som ansvarar för deras organisationer och utbildare.
Rekommendation 12 Artikel 3, punkt 3
3. Stödet från fonderna skall inom ramen för de tre målen beroende på deras respektive inriktning ta hänsyn till dels ekonomiska och sociala särdrag, dels regionalt betingade särdrag. Stödet skall på lämpligt sätt stödja stadsförnyelse som en del av regional utveckling, och genom ekonomisk diversifiering förnyelse av landsbygdsområden och områden som är beroende av fiske. Stödet skall också ge stöd till de områden som berörs av geografiska eller naturbetingade nackdelar som ytterligare förvärrar utvecklingsproblemen, i synnerhet i de yttersta randområdena (Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Réunion, Azorerna, Madeira och Kanarieöarna) liksom i områden i norr med mycket låg befolkningstäthet, vissa öar och öar som är medlemsstater samt bergsområden.	3. Stödet från fonderna skall inom ramen för de tre målen beroende på deras respektive inriktning ta hänsyn till dels ekonomiska och sociala särdrag, dels regionalt betingade särdrag. Stödet skall på lämpligt sätt stödja en hållbar utveckling i städerna som en del av regional utveckling, och genom ekonomisk diversifiering förnyelse av landsbygdsområden och områden som är beroende av fiske. Stödet skall också ge stöd till de områden som berörs av geografiska eller naturbetingade nackdelar som ytterligare förvärrar utvecklingsproblemen, i synnerhet i de yttersta randområdena (Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Réunion, Azorerna, Madeira och Kanarieöarna) liksom i områden i norr med mycket låg befolkningstäthet, vissa öar och öar som är medlemsstater samt bergsområden och i de autonoma städerna Ceuta och Melilla där befolkningstätheten är hög.
Rekommendation 13 Artikel 5, punkt 4
4. Utan att det hindrar tillämpningen av punkterna 1 och 2 i denna artikel och av artikel 6 skall de yttersta randområdena (Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Réunion, Azorerna, Madeira och Kanarieöarna) få särskilt stöd från ERUF som skall underlätta deras integrering i den inre marknaden och kompensera för deras särskilda begränsningar.	4. Utan att det hindrar tillämpningen av punkterna 1 och 2 i denna artikel och av artikel 6 skall de yttersta randområdena (Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Réunion, Azorerna, Madeira och Kanarieöarna) och de autonoma städerna Ceuta och Melilla få särskilt stöd från ERUF som skall underlätta deras integrering i den inre marknaden och kompensera för deras särskilda begränsningar.
Rekommendation 14 Artikel 10, punkt 1, stycke 2
Varje medlemsstat skall utse de partner som är mest representativa på nationell, regional och lokal nivå på arbetsmarknaden eller inom näringslivet eller andra områden, nedan kallade ”partner”. Medlemsstaten skall skapa förutsättningar för ett brett och aktivt deltagande från alla lämpliga organ, i enlighet med nationella regler och rutiner med hänsyn till behovet av att främja jämställdhet mellan män och kvinnor samt hållbar utveckling genom integrering av krav på miljöskydd och förbättrad miljö.	Varje medlemsstat skall utse de partner som är mest representativa på nationell, regional och lokal nivå på arbetsmarknaden eller inom näringslivet eller andra områden, nedan kallade ”partner”. Medlemsstaten skall skapa förutsättningar för ett brett och aktivt deltagande från alla lämpliga organ, i enlighet med nationella regler och rutiner med hänsyn till behovet av att främja social integration, jämställdhet mellan män och kvinnor och mellan personer med och utan funktionshinder samt hållbar utveckling genom integrering av krav på miljöskydd och förbättrad miljö.
Rekommendation 15 Artikel 14, rubrik
Jämställdhet mellan kvinnor och män	Jämställdhet mellan kvinnor och män samt icke-diskriminering av och tillgänglighet för människor med funktionshinder
Rekommendation 16 Artikel 14
Medlemsstaterna och kommissionen skall se till att jämställdhet mellan män och kvinnor och integreringen av jämställdhetsperspektivet främjas i de verksamheter som fondernas medverkar i.	Medlemsstaterna och kommissionen skall se till att jämställdhet mellan män och kvinnor och integreringen av jämställdhetsperspektivet främjas i de verksamheter som fondernas medverkar i. De skall även se till att sammanhållningspolitiken respekterar principerna om icke-diskriminering.
Motivering
I artikel 13 i fördraget står det att nödvändiga åtgärder kan vidtas för att bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.
Rekommendation 17 Artikel 14, stycke 1a (nytt)
	Medlemsstaterna och kommissionen skall garantera att ingen diskriminering sker på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning och att framför allt tillgängligheten för personer med funktionshinder utgör ett villkor för att erhålla medel från fonderna samt att detta kommer att kontrolleras under de olika etapperna av genomförandet av fonderna.
Motivering
Strukturfonderna är ett viktigt redskap för att minska och lindra social utslagning av olika orsaker och för att skapa samma förutsättningar för människor med eller utan funktionshinder. Genom strukturfonderna kan man bekämpa diskriminering på alla områden i livet, framför allt genom att främja och skapa en tillgänglig fysisk miljö för människor med funktionshinder vad gäller informationsteknik, transporter och den byggda miljön. Det är synnerligen viktigt att strukturfonderna inte leder till ytterligare diskriminering eller skapar fler hinder för människor med funktionshinder så att 40 miljoner funktionshindrade i Europeiska unionen och andra personer med reducerad rörlighet för all framtid blir socialt utestängda, vilket skulle få negativa effekter för samhället som helhet.
Rekommendation 18 Artikel 17, punkt 1, led b
b) 16,56 % till det särskilda stöd under en övergångsperiod som avses i artikel 6.2 varvid stödberättigande befolkning, regionalt respektive nationellt välstånd samt arbetslöshet skall utgöra kriterier vid beräkningen av den preliminära fördelningen per medlemsstat.	b) 16,56 % till det särskilda stöd under en övergångsperiod som avses i artikel 6.2 varvid stödberättigande befolkning, regionalt respektive nationellt välstånd, arbetslöshet och utbildningsnivå skall utgöra kriterier vid beräkningen av den preliminära fördelningen per medlemsstat.
Rekommendation 19 Artikel 23, stycke 2
Riktlinjerna skall framför allt införliva EU:s prioriteringar i vart och ett av fondernas mål i syfte att främja en balanserad, harmonisk och hållbar utveckling.	Riktlinjerna skall framför allt införliva EU:s prioriteringar i vart och ett av fondernas mål i syfte att främja en balanserad, harmonisk och hållbar utveckling samt jämställdhet mellan kvinnor och män och social integration.
Motivering
De strategiska riktlinjerna bör även omfatta främjande av jämställdhet och social integration.
Rekommendation 20 Artikel 25, stycke 3, led a
a) De tematiska och regionala prioriteringarna, även beträffande stadsförnyelse och diversifieringen av landsbygdsekonomier och av områden som är beroende av fiske.	a) De tematiska och regionala prioriteringarna, även beträffande hållbar stadsutveckling och diversifieringen av landsbygdsekonomier och av områden som är beroende av fiske.
Motivering
Städernas bidrag till tillväxt, innovation och ekonomisk och social sammanhållning bör beaktas. Man bör därför vidta åtgärder för en hållbar utveckling i städerna, vilket också innebär stadsförnyelse.
Rekommendation 21 Artikel 25, stycke 3, led c
c) Enbart för målet regional konkurrenskraft och sysselsättning: en förteckning över de regioner som valts ut för regional konkurrenskraft enligt artikel 6.1 andra stycket.	c) Enbart för målet regional konkurrenskraft och sysselsättning: en förteckning över de regioner och andra områden som valts ut för regional konkurrenskraft enligt artikel 6.1 andra stycket.
Motivering
Enligt artikel 34.2 i denna förordning kan en medlemsstat föreslå operativa program under målet ”Regional konkurrenskraft och sysselsättning” på andra territoriella nivåer, däribland städer och tätorter.
Rekommendation 22 Artikel 27, punkt 1, stycke 1
1. Från och med 2008 skall medlemsstaterna senast den 1 oktober varje år lämna in en rapport till kommissionen om hur genomförandet av strategin och målsättningarna fortskrider, med särskild hänsyn till fastställda indikatorer och till deras bidrag till genomförandet av EU:s strategiska riktlinjer för sammanhållning, tillsammans med tillgängliga utvärderingar.	1. Från och med 2010 och därefter vart tredje år skall medlemsstaterna senast den 1 oktober lämna in en rapport till kommissionen om hur genomförandet av strategin och målsättningarna fortskrider, med särskild hänsyn till fastställda indikatorer och till deras bidrag till genomförandet av EU:s strategiska riktlinjer för sammanhållning, tillsammans med tillgängliga utvärderingar.
Motivering
Se rekommendation 9.
Rekommendation 23 Artikel 27, punkt 1, stycke 2
Rapporten skall referera till den nationella handlingsplanen för sysselsättning.	Rapporten skall referera till den nationella handlingsplanen för sysselsättning och de nationella handlingsplanerna för social integration.
Motivering
Det är viktigt att även skapa en koppling till de nationella handlingsplanerna för social integration.
Rekommendation 24 Artikel 29, rubrik
Årlig granskning	Granskning
Motivering
Se rekommendation 9.
Rekommendation 25 Artikel 30, stycke 1, led aa (nytt)
	aa) Rapporten skall grundas på kommissionens behandling och utvärdering av medlemsstaternas rapporter enligt artikel 27 och på all annan tillgänglig information.
Motivering
Se rekommendation 9.
Rekommendation 26 Artikel 33, punkt 2
2. Utan att det hindrar tillämpningen av de undantag som fastställs i de särskilda förordningarna om fonderna, får ERUF och ESF, som ett komplement och upp till högst 5 % av varje prioritering i ett operativt program, finansiera sådana åtgärder som faller under tillämpningsområdet för stödet från en annan fond, förutsatt att de är nödvändiga för att insatsen genomförs på ett tillfredsställande sätt och har direkt samband med denna.	2. Utan att det hindrar tillämpningen av de undantag som fastställs i de särskilda förordningarna om fonderna, får ERUF och ESF, som ett komplement och upp till högst 10 % av varje prioritering i ett operativt program, finansiera sådana åtgärder som faller under tillämpningsområdet för stödet från en annan fond, förutsatt att de är nödvändiga för att insatsen genomförs på ett tillfredsställande sätt och har direkt samband med denna.
Motivering
Erfarenheten visar att för vissa förslag kan 5 % vara för lite.
Rekommendation 27 Artikel 36, punkt 3, stycke 1 led ba (nytt)
	ba) Uppgifterna om integrering av EQUAL-programmets befintliga principer.
Motivering
Man måste se till att det befintliga EQUAL-programmet faktiskt integreras i de nya programmen.
Rekommendation 28 Artikel 36, punkt 3, stycke 2, led b
b) Hävstångseffekten på de viktigaste prioriteringarna och målsättningarna i den europeiska sysselsättningsstrategin och på EU:s målsättningar när det gäller social integration.	b) Hävstångseffekten på de viktigaste prioriteringarna och målsättningarna i den europeiska sysselsättningsstrategin och på EU:s målsättningar när det gäller social integration, invandrares sociala integration, social sammanhållning, jämställdhet mellan kvinnor och män och situationen för de mest utsatta befolkningsgrupperna.
Rekommendation 29 Artikel 36, punkt 3, stycke 2, led ba (nytt)
	ba) Uppgifterna om integrering av EQUAL-programmets befintliga principer.
Motivering
Man måste se till att det befintliga EQUAL-programmet faktiskt integreras i de nya programmen.
Rekommendation 30 Artikel 36, punkt 4, led b
b) Information om förhållningssättet när det gäller städer och tätorter, inbegripet förteckningen över utvalda städer och förfarandena för vidaredelegering till lokala myndigheter, eventuellt genom globalt stöd.	b) Åtgärder för en hållbar stadsutveckling, inbegripet förteckningen över utvalda städer och förfarandena för vidaredelegering till lokala myndigheter, eventuellt genom globalt stöd.
Motivering
Med tanke på formuleringen av artikel 36.4 a och c är det bättre att tala om åtgärder än om information. Dessutom är begreppet information för vagt och bör förtydligas.
Rekommendation 31 Artikel 36, punkt 4, led da (nytt)
	da) Uppgifter om integrering av EQUAL‑programmets befintliga principer.
Motivering
Man måste se till att det befintliga EQUAL-programmet faktiskt integreras i de nya programmen.
Rekommendation 32 Artikel 43, punkt 3a (ny)
	3a. Ekonomiska och sociala organisationer eller företagsorganisationer skall vara berättigade till åtgärder för tekniskt stöd.
Motivering
Erfarenheten visar att vissa medlemsstater tvekar inför att använda förmedlande organ som inte är direkt knutna till den offentliga förvaltningen. Dessa bör därför uttryckligen nämnas.
Rekommendation 33 Artikel 44, punkt 1, stycke 1
1. På initiativ från medlemsstaten får fonderna för varje enskilt operativt program finansiera åtgärder i samband med förberedelser, förvaltning, övervakning, utvärdering, information och kontroller samt åtgärder för att stärka den administrativa förmågan för genomförandet av fonderna inom följande gränser:	1. På initiativ från medlemsstaten får fonderna för varje enskilt operativt program finansiera åtgärder i samband med förberedelser, förvaltning, övervakning, utvärdering, information och kontroller samt åtgärder för att stärka den administrativa förmågan, inklusive förmågan hos arbetsmarknadens parter, för genomförandet av fonderna inom följande gränser:
Motivering
Syftet är att säkerställa arbetsmarknadsparternas medverkan och stärka deras förmåga så att de kan spela en fullvärdig roll på lokal och regional nivå vid genomförandet av programmen.
Rekommendation 34 Artikel 44, punkt 2a (ny)
	2a. Ekonomiska och sociala organisationer eller företagsorganisationer skall vara berättigade till åtgärder för tekniskt stöd.
Motivering
Erfarenheten visar att vissa medlemsstater tvekar inför att använda förmedlande organ som inte är direkt knutna till den offentliga förvaltningen. Dessa bör därför uttryckligen nämnas.
Rekommendation 35 Artikel 45, punkt 1, stycke 2
Syftet med utvärderingarna är att förbättra kvaliteten, måluppfyllelsen och kontinuiteten i stödet från fonderna och genomförandet av de operativa programmen. De skall också bedöma programmens effekt mot bakgrund av EU:s strategiska mål, artikel 158 i fördraget och den berörda medlemsstatens eller regionens särskilda strukturella problem samtidigt som de tar hänsyn till behoven av hållbar utveckling och till gällande gemenskapslagstiftning i fråga om miljökonsekvenser och strategisk miljöbedömning.	Syftet med utvärderingarna är att förbättra kvaliteten, måluppfyllelsen och kontinuiteten i stödet från fonderna och genomförandet av de operativa programmen. De skall också bedöma programmens effekt mot bakgrund av EU:s strategiska mål, artikel 158 i fördraget och den berörda medlemsstatens eller regionens särskilda strukturella problem samtidigt som de tar hänsyn till behoven av hållbar utveckling och till gällande gemenskapslagstiftning i fråga om miljökonsekvenser och strategisk miljöbedömning samt tillgänglighet för funktionshindrade personer.
Motivering
Principen om icke-diskriminering och social integration samt tillgänglighet för funktionshindrade är viktiga åtaganden och mål för Europeiska gemenskapen och måste uttryckligen nämnas bland målen för de strategiska riktlinjerna. Ordalydelsen är densamma som i artikel 10.
Rekommendation 36 Artikel 51, punkt 4
4. Det maximala stödet från fonderna skall ökas till 85 % av de offentliga utgifterna för operativa program under målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning i de yttersta randområdena och för operativa program under konvergensmålet på avlägset belägna grekiska öar.	4. Det maximala stödet från fonderna skall ökas till 85 % av de offentliga utgifterna för operativa program under målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning i de yttersta randområdena och för operativa program under konvergensmålet på avlägset belägna grekiska öar samt för operativa program under konvergensmålet i regioner där BNP per capita, mätt i köpkraftspariteter och beräknad på grundval av kommissionens siffror för de senaste tre åren, är mindre än 60 % av gemenskapsgenomsnittet.
Motivering
Det finns många regioner, särskilt i de nya medlemsstaterna, vars BNP per capita är lägre än i de yttersta randområdena eller på avlägset belägna grekiska öar. Dessa regioner bör därför också erhålla stöd från fonderna på upp till 85 % av de offentliga utgifterna för operativa program.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
Referensnummer	KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC)
Ansvarigt utskott	REGI
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	EMPL
Förstärkt samarbete	–
Föredragande av yttrande Utnämning	Jacek Protasiewicz 3.1.2005
Behandling i utskott	16.3.2005	19.4.2005
Antagande av ändringsförslag	20.4.2005
Slutomröstning: resultat	för: emot: nedlagda röster:		29 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jan Andersson, Roselyne Bachelot-Narquin, Emine Bozkurt, Milan Cabrnoch, Ole Christensen, Luigi Cocilovo, Jean Louis Cottigny, Carlo Fatuzzo, Ilda Figueiredo, Joel Hasse Ferreira, Stephen Hughes, Sepp Kusstatscher, Jean Lambert, Raymond Langendries, Bernard Lehideux, Thomas Mann, Ana Mato Adrover, Maria Matsouka, Mary Lou McDonald, Ria Oomen-Ruijten, Csaba Őry, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Jacek Protasiewicz, José Albino Silva Peneda, Anne Van Lancker, Gabriele Zimmer
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Udo Bullmann, Elisabeth Schroedter, Marc Tarabella, Patrizia Toia
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	–

• [1]  EUT C 74 E, 24.3.2004, s. 746.
• [2]  EUT C ... / Ännu ej offentliggjort i EUT.

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (2.5.2005)

till utskottet för regional utveckling

över förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
(KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC))

Föredragande: Jerzy Buzek

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt förslag till resolution:

1.  Europaparlamentet välkomnar de återkommande hänvisningarna till gemenskapens prioritering av hållbar utveckling, särskilt miljödimensionen som fastställdes i Göteborg samt den tonvikt som läggs på samordningen av olika typer av finansiering från Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska fiskerifonden (EFF).

2.  Europaparlamentet anser att rapporter som utarbetats av medlemsstater i enlighet med förordningen bör innehålla en utvärdering av hur fonderna bidrar till målen för Europeiska unionens strategi för hållbar utveckling, så att utvecklingen mot målen i strategin kan utvärderas.

3.  Europaparlamentet instämmer i kommissionens åsikt om att det är viktigt att de verksamheter som stöds av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden, EJFLU och EFF utgör en del i en integrerad handlingsplan.

4.  Europaparlamentet anser att de utmaningar som är kopplade till skillnaderna för att uppnå gemenskapens miljömål på områden som vatten, avfall, luftkvalitet, bevarande av biologisk mångfald och klimatpolitik måste väga lika tungt som de utmaningar som är kopplade till ekonomiska, sociala och geografiska skillnader i länder och regioner vilkas utveckling ligger efter [artikel 3].

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att strukturfonderna och Sammanhållningsfonden används till medfinansiering av bevarande, förvaltning och hållbar utveckling av zoner med stor biologisk mångfald, i syfte att ytterligare stödja Natura 2000-nätverket i förhållande till det grundläggande finansiella instrumentet inom Life+-programmet vars bestämmelser bör omformuleras på ett ändamålsenligt sätt [artikel 3].

6.  Europaparlamentet anser att de icke-statliga miljöorganisationerna måste erkännas som parter på jämställd grund med sina sociala och ekonomiska kollegor, eftersom hållbar utveckling omfattar sociala, ekonomiska och miljömässiga pelare [artikel 10.1 b, andra strecksatsen].

7.  Europaparlamentet anser att fonderna under tekniskt stöd även skall bidra till att öka kapaciteten hos icke‑statliga organisationer som är parter i strukturfondsprojekt [artikel 10].

8.  Europaparlamentet understryker behovet av flexiblare regler för programplaneringen, särskilt när det gäller möjligheten till eventuella omfördelningar av resurser mellan projekt och prioriteringar i takt med att projektet genomförs [artikel 19].

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva av medlemsstaterna att de skall visa hur de avser att finansiera miljöbehoven, och särskilt stödet till Natura 2000-nätverket, som en förutsättning för att godkänna de nationella strategiska referensramarna och de operativa programmen för strukturstöd [artikel 31].

10.  Europaparlamentet föreslår att procentandelen för korsfinansiering mellan de olika fonderna – inom ramen för kommissionens strategi med en enda fond per program – skall höjas till åtminstone 20 procent [artikel 33].

11.  Europaparlamentet betonar att en tröskel motsvarande 50 miljoner euro bör fastställas för alla större projekt [artikel 38].

12.  Europaparlamentet välkomnar bekräftelsen att man måste ta hänsyn till bestämmelserna för strategisk miljöbedömning (SMB) och miljökonsekvensbedömning (MKB) när man utvärderar strategiska riktlinjer, nationella strategiska referensramar och operativa program.

13.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör ge en beskrivning av planen för den strategiska miljöbedömningen (SMB) av nationella strategiska referensramar och operativa program och se till att miljökonsekvensbedömningar (MKB) av större infrastrukturprojekt görs i rätt tid. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att se till att större infrastrukturprojekt inte strider mot skydd och förbättring av miljön [artiklarna 38–40].

14.  Europaparlamentet föreslår en särskild ökning av stödet till områden med ett flertal geografiska eller naturbetingade nackdelar [artikel 52].

15.  Europaparlamentet anser att när det gäller projekt som drar in pengar, och där man tillämpar principen om att förorenaren skall betala, skall reglerna för beräkning av rätten till medfinansiering belöna (uppmuntra) de projektansvariga i förhållande till den omfattning i vilken principen tillämpas [artikel 54].

16.  Europaparlamentet anser att moms som inte är återbetalningspliktig även i fortsättningen skall berättiga till stöd från alla fonder, och inte bara från Europeiska socialfonden.

17.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att förvaltningsmyndigheterna, under medlemsstaternas kontroll, på ett lämpligt sätt och regelbundet offentliggör den verksamhet som beviljas gemenskapsstöd samt de krediter som finns tillgängliga enligt kriterierna för stödberättigande [artikel 68].

18.  Europaparlamentet betonar att nivån på förfinansieringen är viktig, särskilt på miljöområdet, och rekommenderar ett gemensamt tak på 10 procent för alla fonder [artikel 81.1].

19.  Europaparlamentet betonar att vissa negativa effekter av n+2‑regeln måste uppmärksammas och dämpas i fråga om automatiskt återtagna anslag och att de nuvarande reglerna för Sammanhållningsfonden därför måste fortsätta gälla samt att de belopp som berörs av n+2‑regeln bör återanvändas inom sammanhållningspolitiken [artikel 81.2].

20.  Europaparlamentet anser att Europeiska socialfonden skall användas till fortbildning av yrkespersonal med kvalifikationer inom miljöskydd.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
Förfarandenummer	KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC)
Ansvarigt utskott	REGI
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	ENVI
Förstärkt samarbete
Föredragande av yttrande Utnämning	Jerzy Buzek 20.9.2004
Behandling i utskott	20.4.2005
Antagande av ändringsförslag	21.4.2005
Slutomröstning: resultat	för: emot: nedlagda röster:		34 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Georgs Andrejevs, Dorette Corbey, Avril Doyle, Anne Ferreira, Karl-Heinz Florenz, Norbert Glante, Satu Hassi, Mary Honeyball, Holger Krahmer, Urszula Krupa, Peter Liese, Jules Maaten, Roberto Musacchio, Riitta Myller, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Dagmar Roth-Behrendt, Guido Sacconi, Richard Seeber, Kathy Sinnott, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, Antonios Trakatellis, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Margrete Auken, María del Pilar Ayuso González, Danutė Budreikaitė, Jerzy Buzek, Erna Hennicot-Schoepges, Caroline Lucas, Renate Sommer, Andres Tarand
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Ursula Stenzel

YTTRANDE från fiskeriutskottet (16.3.2005)

till utskottet för regional utveckling

över förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
(KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC))

Föredragande: Dirk Sterckx

KORTFATTAD MOTIVERING

Rättslig bakgrund

Kommissionens förslag om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden utgör en generell grund för reformen av strukturfonderna. ”Sammanhållningslagstiftningspaketet” består av en förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)[1], en förordning om Europeiska socialfonden (ESF)[2], en förordning om Sammanhållningsfonden[3] samt en förordning om ramarna för en gränsöverskridande myndighet som skall leda samarbetsprogrammen[4].

Kommissionen lade i februari 2004 fram två förslag till en ambitiös sammanhållningspolitik för en utvidgad union med 27 eller fler medlemsstater. I förslaget till budgetplan för ett utvidgat EU med 27 medlemsstater föreslås för det första ett anslag på 336,1 miljarder euro (vilket motsvarar 373,9 miljarder euro före överföringen av de föreslagna enhetliga jordbruks- och fiskeinstrumenten) för perioden 2007–2013 (KOM(2004)0101) som stöd för de tre prioriteringarna i den reformerade sammanhållningspolitiken. För det andra innehöll den tredje sammanhållningsrapporten (KOM(2004)0107) ett förslag om prioriteringar och genomförande för en ny generation sammanhållningspolitiska program för perioden 2007‑2013.

I förslaget till allmänna bestämmelser för ERUF, ESF och Sammanhållningsfonden görs åtskillnad mellan ERUF, ESF och Sammanhållningsfonden å ena sidan och stöd till fiske, jordbruk och miljö för ”utnyttjande och bevarande av naturresurser” å andra sidan. Kommissionen har följaktligen föreslagit att stödet till fisket från och med 2007–2013 skall samlas i den nya Europeiska fiskerifonden (EFF) som skall ersätta den nuvarande Fonden för fiskets utveckling (FFU). Fiskerifinansieringen från EFF ligger därmed separat under egen budgetrubrik. Kommissionen har räknat med utgifter på 7,6 miljarder euro för den gemensamma fiskeripolitiken, varav 4,963 miljarder euro anslås till EFF.

Den nya sammanhållningspolitikens utmaningar

Behovet av att ändra förordningarna om sammanhållningspolitiken är delvis betingat av de enorma utmaningar som följer av utvidgningen. Utvidgningen kommer att kraftigt påverka inriktningen på de åtgärder som omfattas av konvergensmålet, som även fortsättningsvis skall ha en BNP‑baserad gräns per capita på 75 procent av EU:s genomsnitt. Enligt den tredje sammanhållningsrapporten lever omkring 92 procent av människorna i de nya medlemsstaterna i regioner med en BNP per capita som ligger under 75 procent av genomsnittet bland EU:s 25 medlemsländer. Detta påverkar 18 regioner som före utvidgningen hade en BNP per capita under 75 procent av EU‑genomsnittet men som inte längre kommer att ligga inom gränsen för konvergensmålet. Kommissionen har föreslagit ett övergångssystem där sådana områden som drabbas ”statistiskt” bör omfattas av konvergensmålet till och med 2013 års utgång.

Utvidgningen innebär en intressant möjlighet för hela unionen, men med tanke på att unionens genomsnittliga BNP minskar med 12,5 procent som en direkt följd av utvidgningen med de tio nya medlemsstaterna framgår det tydligt att utmaningen för den nya sammanhållningspolitiken blir att snabbt och effektivt ta itu med de markanta samhällsekonomiska skillnader som finns inom EU‑25.

På väg mot ett strategiskt förhållningssätt

För att kunna bemöta utmaningarna i den framtida sammanhållningspolitiken föreslår kommissionen en ny arkitektur som bygger på ett strategiskt förhållningssätt. Full hänsyn skall tas till riktlinjerna från Lissabon och Göteborg samtidigt som sammanhållningspolitiken rationaliseras genom att dess prioriteringar anges, samordning garanteras med systemet för ekonomisk styrning och samhällsstyrning och en regelbunden och öppen granskning görs av framstegen. Kommissionen föreslår därför att rådet efter samråd med parlamentet och på grundval av kommissionens förslag antar ett övergripande strategiskt dokument där tydliga prioriteringar fastslås för medlemsstaterna och regionerna. Kommissionen offentliggör i sin tur årsrapporter med en sammanfattning av medlemsstaternas framstegsrapporter.

De prioriterade ämnena för programmen återfinns bland de tre nya målen för sammanhållningspolitiken: konvergens, regional konkurrenskraft och sysselsättning samt territoriellt samarbete. Den budget som föreslagits för samtliga mål uppgår till 336,1 miljarder euro (0,41 procent av EU:s BNI).

Konvergensmålet omfattar regionala och nationella program från ERUF, ESF och Sammanhållningsfonden och inkluderar ett särskilt program för regionerna i gemenskapens yttersta randområden. Budgeten för detta mål uppgår till 264 miljarder euro (78,5 procent). Det regionala konkurrenskrafts- och sysselsättningsmålet utgörs av regionala program från ERUF och nationella program från ESF, och budgeten uppgår till 57,9 miljarder euro (17,2 procent). I målet för det territoriella samarbetet ingår gränsöverskridande och transnationella program och nätverk från ERUF, med en budget på 13,2 miljarder euro (3,94 procent).

Ett av de mest ambitiösa målen med reformen är att förenkla ledningssystemen och öka decentraliseringen av ansvaret till parterna i medlemsstaterna, regionerna och de lokala instanserna. Programplaneringen förenklas genom att de olika aktörernas roller justeras. Rådet antar strategiska riktlinjer och på grundval av dessa utarbetar medlemsstaterna strategiska nationella ramdokument som sedan förhandlas med kommissionen. Kommissionen antar sedan nationella och regionala program för varje medlemsstat, men i fråga om programmen fastställer den enbart prioriteringarna. Förenklingen av programplaneringen skulle stimuleras så att framtida insatser från ERUF och ESF enbart fungerar med en fond per program, till skillnad från dagens program som finansieras från flera fonder. Programmens finansiering kopplas direkt till respektive fonds huvudsakliga åtgärdsområde.

Behörighet och fiskerisektorn

Kommissionen föreslår att de ekonomiska resurser som avdelas till sammanhållningspolitiken fördelas mellan medlemsstaterna enligt den metod, baserad på objektiva kriterier, som användes vid toppmötet i Berlin (1999) för ”konvergensprioriteringarna” (BNP per capita skall ligga under 75 procent av gemenskapens BNP), men man kommer tillfälligt att ta hänsyn till utvidgningens statistiska konsekvenser. Kommissionen föreslår också att resurserna för målet ”regional konkurrenskraft och sysselsättning” skall fördelas mellan medlemsstaterna på grundval av gemenskapens ekonomiska, sociala och territoriella kriterier. Inom det tredje målet skall resurserna fördelas efter befolkningen i de bidragsberättigade områdena liksom efter de berörda medlemsstaternas sammanlagda befolkningsstorlek.

Eftersom en stor del av de ekonomiska resurserna för fisket har överförts till EFF kommer strukturfonderna att fungera som komplement till EFF. Enligt artikel 3.3 i förslaget skall stöd från fonderna gå till ekonomisk diversifiering, bort från den traditionella näringsverksamheten, i områden som är beroende av fisket. De karaktäristiska samhällsekonomiska problemen inom fiskerisektorn, som ofta uppstår på grund av mekanismerna i den gemensamma fiskeripolitiken och på grund av utfiskningen, bör beaktas vid tillämpningen av åtgärdskriterierna för sammanhållningspolitiken. Även i relativt rika länder kan fiskerisektorn drabbas av tillfälliga kriser. I enlighet med kommissionens förslag bör även särskild och likvärdig uppmärksamhet ges åt de specifika territoriella egenskaperna i unionens yttersta randområden som utgörs av glesbygden i de nordligaste delarna av unionen samt vissa öar, bergsområden och gränsområden.

Europaparlamentet uppmanas att godkänna förslaget, vilket betyder att det inte kan lägga fram några ändringsförslag. För att betona att strukturfonderna kan fungera som stöd för EFF föreslår dock föredraganden att begreppet ”regional konkurrenskraft och sysselsättning” uttryckligen förs in som stöd till omstruktureringen i områden som drabbats av nedgång i den traditionella näringsverksamheten. Avsikten med detta är att återspegla det faktum att de bevarandeåtgärder som vidtagits inom den gemensamma fiskeripolitiken kan påverka fiskesamhällen lika hårt, oavsett om de omfattas av målområdena för konvergensen eller inte. Under sådana förhållanden anser föredraganden att strukturfonderna kan ha en viktig roll för att stödja EFF:s inverkan.

Slutsats

Generellt sett välkomnar föredraganden den strategiska reformen av sammanhållningspolitiken, eftersom den verkar innebära en rationalisering av och större insyn i strukturfondernas organisation och användning. Föredraganden håller också med kommissionen om behovet av att ytterligare decentralisera ansvaret till parterna på plats i medlemsstaterna och regionerna samt till lokala instanser. Föredraganden är å andra sidan inte helt övertygad om att den förenklade hanteringen också skulle minska de administrativa svårigheter som framför allt de fattigaste regionerna stött på när de med sina blygsamma administrativa resurser försökt tillgå strukturfonderna.

Åtskillnaden mellan Europeiska fiskerifonden (EFF) och strukturfonderna samt överföringen av strukturella fiskerianslag till framför allt EFF tycks vara en bra utgångspunkt för ett mer effektivt utnyttjande av resurserna och för ökad insyn i finansieringen. De åtgärder som uppstår till följd av omstruktureringsbehoven inom fiskerisektorn, liksom åtgärderna för att förbättra arbets- och levnadsvillkoren i områden där fiskerinäringen fortfarande har en viktig roll, kommer att finansieras via EFF. Utöver detta går stöd från strukturfonderna till diversifiering av landsbygdsekonomier och områden som är beroende av fiskerinäringen för att styra dessa i riktning mot annan verksamhet än de traditionella näringarna. Därmed förtydligas funktionerna hos de olika fonder som påverkar fiskerinäringen och deras kompletterande egenskaper framhävs, men detta bör inte leda till negativa konsekvenser för nivån på den allmänna finansiering som för närvarande är tillgänglig för fiskerinäringen från strukturfonderna, inklusive från FFU.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
Referensnummer	KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC)
Ansvarigt utskott	REGI
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	PECH
Förstärkt samarbete
Föredragande av yttrande Utnämning	Dirk Sterckx 4.10.2004
Behandling i utskott	25.11.2004	2.2.2005
Antagande av ändringsförslag	15.3.2005
Slutomröstning: resultat	för: emot: nedlagda röster:		19 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Elspeth Attwooll, Marie-Hélène Aubert, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, David Casa, Zdzisław Kazimierz Chmielewski, Carmen Fraga Estévez, Ioannis Gklavakis, Alfred Gomolka, Heinz Kindermann, Henrik Dam Kristensen, Albert Jan Maat, Rosa Miguélez Ramos, Bernard Poignant, Dirk Sterckx, Struan Stevenson, Catherine Stihler, Daniel Varela Suanzes-Carpegna
Slutomröstning: närvarande suppleanter	María Isabel Salinas García
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

• [1]  KOM(2004)0495.
• [2]  KOM(2004)0492.
• [3]  KOM(2004)0494.
• [4]  KOM(2004)0496.

YTTRANDE från utskottet för transport och turism (26.4.2005)

till utskottet för regional utveckling

över förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
(KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC))

Föredragande: Michael Cramer

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet kräver att beslutet om det transeuropeiska transportnätet (TEN‑T) (beslut 884/2004/EG och beslut 1692/96/EG) skall medtas i artikel 23.3.

2.  Europaparlamentet kräver en hänvisning till bilaterala avtal för gränsöverskridande delar i TEN‑T‑projekt i artikel 25.4.

3.  Europaparlamentet kräver att kopior av bilaterala avtal för gränsöverskridande delar i TEN‑T‑projekt skall medtas i artikel 39.

4.  När det gäller transportprojekt kräver Europaparlamentet att det efter artikel 50 b infogas en uppgift om på vilket sätt de bidrar till att uppfylla de strategiska mål som ingår i kommissionens vitbok, som inleds med en trafikomställning till järnvägar och vattenvägar som inbegriper slutförandet av det transeuropeiska transportnätet. Gränsöverskridande projekt som bidrar till bättre förbindelser mellan de gamla och de nya medlemsstaterna samt mellan de nya medlemsstaterna skall generellt prioriteras.

5.  Europaparlamentet kräver att operativa program för prioriterade TEN‑T‑projekt skall ingå i artikel 51.4.

6.  Europaparlamentet insisterar på att ingen förskottsbetalning i princip får ske för en gränsöverskridande del i ett TEN‑T‑projekt om inget bindande bilateralt avtal finns mellan berörda medlemsstater som rör komplettering med angränsande områden helt inom deras respektive nationella territorier (artikel 81.2).

7.  Europaparlamentet begär att följande led ca läggs till förordningens artikel 50: ”Bidrag till de större europeiska rörlighets- och logistikprojekten, till exempel Galileoprojektet”.

8.  Europaparlamentet efterlyser att dessa rekommendationer inte skall ses som ett alternativ till artikel 5.3.a i ERUF-förordningen (KOM(2004)0495), utan som ett nödvändigt tillägg till strategierna för en hållbar regional utveckling.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att de totala årliga anslagen från fonderna enligt denna förordning till en medlemsstat som bidrar till konvergensmålet inte överstiger, men helst uppgår till, 4 procent av medlemsstatens BNP vid den tidpunkt när den interinstitutionella överenskommelsen antogs, i enlighet med artikel 22. Parlamentet kräver att gemenskapsstöd som beviljats i enlighet med förordning (EG) nr 2236/95 för TEN-T-projekt av gemensamt intresse utesluts vid beräkningen av stödtaket på 4 procent (artikel 22).

10.  Europaparlamentet insisterar på att utgifter för större projekt och projekt som inleddes före den 1 januari 2007 bör vara stödberättigade från den dag då projektet lämnas in till kommissionen (artikel 55).

MOTIVERING

Inledning

I det förslag till förordning som skall antas enligt samtyckesförfarandet (AVC) fastställs allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden. Härigenom upphävs förordning (EG) nr 1260/99. Särskilda förordningar för var och en av fonderna fastställs separat med utgångspunkt i denna allmänna förordning. I den allmänna förordningen definieras målsättningarna för fonderna, de kriterier som fastställts för att bevilja anslag till medlemsstater och regioner, de ekonomiska medel som står till förfogande samt tilldelningskriterierna. Även regler för medlemsstaternas och kommissionens ansvar för förvaltning, programplanering, övervakning, kontroll och utvärdering fastställs.

I förordningen föreslås en koncentration av anslag och åtgärder till tre mål: ”konvergering” av mindre utvecklade medlemsstater och regioner (sådana vars BNP per capita är lägre än 75 procent av gemenskapens genomsnitt) med övriga EU‑regioner, en ökning av regional konkurrenskraft genom att föregripa och främja ekonomisk förändring och hjälpa människor att anpassa sig efter detta samt europeiskt territoriellt samarbete som innebär att samarbete på gränsöverskridande, transnationell och interregional nivå skall stödjas. Det första målet kommer att stödjas av ERUF, ESF och Sammanhållningsfonden, det andra målet av ERUF och ESF och det tredje målet av ERUF. Antalet fonder kommer att begränsas till tre i stället för nuvarande sex. Tilldelningen av anslag mellan de olika målen är 264 miljarder euro (78,5 procent) till konvergens, 58,9 miljarder euro (17,2 procent) till regional konkurrenskraft och sysselsättning samt 13,2 miljarder euro (4 procent) till territoriellt samarbete under perioden 2007–2013. Förslaget till förordning innehåller ingen detaljerad utgiftsberäkning för TEN‑T för Sammanhållningsfondens och strukturfondens kommande period.

Sammanhållning och transportinfrastruktur

Föredraganden påminner om att de anslagna beloppen för de löpande och framtida programperioderna under budgetrubriken för det transeuropeiska transportnätet (TEN‑T) skulle vara otillräckliga för att garantera framsteg i de TEN‑T‑projekt som har identifierats och avtalats. Det är nödvändigt med ett betydande ekonomiskt stöd från ERUF och Sammanhållningsfonden för att genomföra dem. Ett effektivt TEN‑T är en förutsättning för att förverkliga målen från Lissabon och Göteborg, en ordentligt fungerande inre marknad, regional konvergens och för att fullborda gemenskapens miljömål. Det finns planer på att ett sådant stöd kommer att göras tillgängligt inom ramen för konvergensmålet, och de detaljerade bestämmelserna i förslaget till förordning möjliggör detta.

Iakttagelser grundade på hittills gjorda erfarenheter

Samtidigt som Europeiska unionen har ställt avsevärda belopp för TEN‑T under perioden 2000–2006 (29,2 miljarder enbart från strukturfonderna) till förfogande, har framstegen när det gäller genomförandet av dessa projekt varit långsamma och till och med misslyckade. Som svar på detta har man nu i ett annat förslag till förordning om allmänna regler för de transeuropeiska näten (KOM(2004)0475) föreslagit att öka totalbeloppen och procentandelen för de kostnader som tillgodoses genom EU‑finansiering för enskilda projekt. Man måste dock samtidigt se till att de allmänna reglerna för förvaltning och kontroll av strukturfonden och Sammanhållningsfonden skyddar gemenskapens anslag och säkerställer att de inte betalas ut om inte partnerskapsfinansieringen från medlemsstaterna är verklig och effektiv. Det är ur detta perspektiv som ovannämnda förslag läggs fram.

Vad som avses är att säkerställa att det finns ett stabilt åtagande från medlemsstaternas sida när det gäller samfinansiering innan betydande gemenskapsanslag utbetalas till TEN‑T‑projekt. Det skall också finnas stabila bilaterala avtal för att genomföra projektsegment på båda sidor om en gräns mellan medlemsstater för gränsöverskridande projekt.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
Förfarandenummer	KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC)
Ansvarigt utskott	REGI
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	TRAN
Förstärkt samarbete
Föredragande av yttrande Utnämning	Michael Cramer 1.9.2004
Behandling i utskott	19.1.2005	14.3.2005		18.4.2005
Antagande av förslag	19.4.2005
Slutomröstning: resultat	för: emot: nedlagda röster:		35 0 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Margrete Auken, Inés Ayala Sender, Etelka Barsi-Pataky, Philip Bradbourn, Paolo Costa, Michael Cramer, Sylwester Chruszcz, Christine De Veyrac, Armando Dionisi, Petr Duchoň, Saïd El Khadraoui, Robert Evans, Luis de Grandes Pascual, Mathieu Grosch, Ewa Hedkvist Petersen, Jeanine Hennis-Plasschaert, Stanisław Jałowiecki, Georg Jarzembowski, Dieter-Lebrecht Koch, Jaromír Kohlíček, Jörg Leichtfried, Bogusław Liberadzki, Evelin Lichtenberger, Erik Meijer, Janusz Onyszkiewicz, Josu Ortuondo Larrea, Willi Piecyk, Luís Queiró, Reinhard Rack, Luca Romagnoli, Ingo Schmitt, Dirk Sterckx, Ulrich Stockmann, Gary Titley, Marta Vincenzi, Corien Wortmann-Kool
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Fausto Correia, Den Dover, Willem Schuth
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Herbert Reul

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (4.5.2005)

till utskottet för regional utveckling

över förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
(KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC))

Föredragande: Marie Panayotopoulos‑Cassiotou

KORTFATTAD MOTIVERING

I februari 2004 antog Europeiska kommissionen dels sitt förslag till budgetplan för det utvidgade EU för perioden 2007–2013, dels den tredje lägesrapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen.

I rapporten drog man slutsatsen att utvidgningen utgjorde en utmaning utan motstycke för konkurrensen och unionens inre sammanhållning, eftersom den i själva verket hade lett till ökade skillnader i den ekonomiska utvecklingen, en geografisk förskjutning av olikheterna österut och en svårare arbetsmarknadssituation.

Hela unionen står inför utmaningar, bland annat till följd av den accelererande ekonomiska omstruktureringen, utvecklingen av den kunskapsbaserade ekonomin, en åldrande befolkning samt ökad invandring.

Enligt den tredje lägesrapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen borde unionens sammanhållningspolitik bidra med lösningar på dessa utmaningar genom att integrera Lissabon‑ och Göteborgsmålen om en hållbar utveckling, full sysselsättning, högre produktivitet, social sammanhållning och bättre skydd för miljön.

Rådets nya förordning om ”allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden” ingår i samma reformpaket som de fem förslagen till nya förordningar, som syftar till att reformera sammanhållningspolitiken för perioden 2007–2013.

I förordningen om allmänna bestämmelser fastställs de gemenskapsregler, ‑normer och ‑principer som är tillämpliga på Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden.

Den planerade reformen har som mål att förenkla förvaltningen av strukturfonderna och innebär ett antal nyheter, däribland att alla program samlas kring tre mål, nämligen ”konvergens”, ”regional konkurrenskraft och sysselsättning” och ”territoriellt samarbete”, samt några andra stora förändringar, t.ex. att sammanhållningsprogram i möjligaste mån skall finansieras från en enda fond.

De skyldigheter som fastställs i EG‑fördraget om lika möjligheter mellan kvinnor och män och som innebär att jämställdhetsperspektivet skall integreras i alla politiska åtgärder och program inom Europeiska unionen och att det skall antas särskilda åtgärder för kvinnor, hade redan införlivats i förordningarna om strukturfonderna för perioden 2000–2006.

I den tidigare förordning nr 1260/1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna ingick för övrigt jämställdhet som ett centralt mål för fondernas verksamhet.

Även om vi kan glädja oss åt att dessa grundläggande bestämmelser om lika möjligheter för kvinnor och män återfinns i de nya förordningarna om strukturfonderna för perioden 2007‑2013 och i den allmänna förordningen om fonderna, kan vi emellertid konstatera att principen om avskaffande av alla former av diskriminering, i synnerhet av funktionshindrade personer, samt målet om social integration inte finns med bland unionens prioriterade mål i den allmänna förordningen.

Europeiska socialfonden spelar en fortsatt viktig roll bland strukturfonderna när det gäller att uppnå jämställdhetsmålet. Målet måste emellertid utvidgas till att omfatta övriga fonder, eftersom ojämlikheterna finns kvar inom områden som exempelvis miljö, transport, landsbygdsutveckling och fiske.

Föredraganden oroar sig även över begäran om att icke‑statliga organisationer och organisationer som verkar för jämställdhet skall uteslutas från förteckningen över samarbetsparter i artikel 10 och insisterar inte bara på att dessa organisationer skall få stå kvar i förteckningen, utan även på att förteckningen utökas till att även omfatta organisationer som verkar för social integration och mot diskriminering.

För övrigt måste man fråga sig varför kommissionen i sitt förslag inte nämner behovet av en balanserad sammansättning av kvinnor och män i övervakningskommittén, med tanke på att denna viktiga regel anges i artikel 35 i den allmänna förordningen nr 1260/1999.

När det gäller fonderna borde man dessutom ägna särskild uppmärksamhet åt de särskilda ekonomiska och sociala svårigheter som kvinnor i storstadsregionerna ställs inför.

Insyn i fondernas insatsområden är en grundläggande princip och det måste noggrant kontrolleras att denna princip respekteras. Det handlar i detta fall om ett viktigt medel för att kontrollera vad fonderna används till och se till att de används rätt med avseende på målen om lika möjligheter mellan kvinnor och män och kampen mot diskriminering.

Det är viktigt att nämna de framsteg som gjorts när det gäller främjandet av lika möjligheter för kvinnor och män, kampen mot diskriminering och social integration när man utvärderar fonderna, så att det går att se vilka problem som återstår.

Det är även på sin plats att påminna om hur viktigt det är med statistik och könsrelaterade indikatorer för att programplaneringen skall bli effektivare och för att man skall kunna göra en bättre utvärdering av de åtgärder som finansieras ur fonderna.

REKOMMENDATIONER

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

– med beaktande av yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män som antogs den 31 mars 2004 över den tredje lägesrapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen, och

– med beaktande av sina resolutioner om jämställdhet mellan könen i Europeiska unionen, och i synnerhet sin resolution av den 13 mars 2003[1] om jämställdhetsmålen vid användningen av strukturfonderna.

1.  Europaparlamentet motsätter sig en försvagning av partnerskapsprincipen så som den framställs i förslaget och begär att förteckningen över lämpliga organisationer skall behållas samt att organisationer som verkar aktivt för jämställdhet mellan kvinnor och män skall föras in i förteckningen.

2.  Europaparlamentet begär också att organisationer som verkar aktivt för social integration och mot diskriminering skall stå med i den förteckning över samarbetspartner som anges i förslaget till förordning.

3.  Europaparlamentet understryker behovet av att man systematiskt tillämpar integrering av jämställdhetsperspektivet i programplaneringens samtliga steg samt att man inför särskilda fonder och upprättar särskilda finansieringsformer.

4.  Europaparlamentet begär att principen om avskaffande av alla former av diskriminering, däribland könsdiskriminering, och idén om social integration, i synnerhet av mindre gynnade personer, integreras i samtliga fonder samt i EU:s strategiska riktlinjer.

5.  Europaparlamentet begär att man vidtar fler stimulerande åtgärder för att uppnå jämställdhetsmålen och målen gällande diskriminering inom fondernas insatser för infrastruktur, forskning, transport, miljö, regional och lokal utveckling, landsbygdens och städernas utveckling, jordbruk och fiske samt att man eftersträvar ett samspel mellan strukturfondernas insatser och ERUF- och ESF-insatserna.

6.  Europaparlamentet begär att de anslag som ställts till förfogande för utbildningspolitiken, framför allt de som rör den ekonomiska omställningen av olika områden, problem i stadsmiljö eller landsbygdens utveckling i högre grad skall gagna kvinnor och mindre gynnade personer.

7.  Europaparlamentet begär att åtgärder som finansieras från fonderna skall stödja utvecklingen av åtgärder som syftar till att ta itu med de särskilda ekonomiska och sociala problem som kvinnor i storstadsområden ställs inför.

8.  Europaparlamentet begär att hänvisning görs till öar, glesbefolkade områden och bergsområden i de tematiska och regionala prioriteringarna, och att de specificeras i strategiavsnittet i de nationella strategiska referensramarna. Vidare föreslår parlamentet att en hänvisning görs till områden med demografiska svårigheter.

9. Europaparlamentet begär att förslaget skall innehålla regler för en balanserad fördelning mellan kvinnor och män i övervakningskommittén i enlighet med bestämmelserna i artikel 35 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna[2].

10.  Europaparlamentet begär att utvärderingarna av fonderna även skall visa vilka framsteg som gjorts när det gäller främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män och social integration samt kampen mot alla former av diskriminering.

11.  Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är med statistik och kvalitativa och kvantitativa indikatorer fördelade efter kön för att programplaneringen skall bli effektivare och för att man skall kunna göra en korrekt utvärdering av åtgärderna samt för att det skall bli lättare att föra ut information om de erfarenheter och åtgärder som varit lyckade för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män, social integration och kampen mot alla former av diskriminering.

12.  Europaparlamentet begär att insynen i fondernas insatsområden skall säkerställas för att man skall kunna förbättra uppföljningen av deras resultat, i synnerhet med avseende på främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män, kampen mot diskriminering och social integration. Parlamentet föreslår också att det noggrant skall kontrolleras att denna skyldighet respekteras samt framför allt att man vidtar nödvändiga åtgärder om någon skulle bryta mot denna skyldighet.

13.  Europaparlamentet uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott besluta om tillämpningen av artikel 75.3 i Europaparlamentets arbetsordning och infoga dessa rekommendationer i sitt resolutionsförslag.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
Referensnummer	KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC)
Ansvarigt utskott	REGI
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	FEMM
Förstärkt samarbete	nej
Föredragande av yttrande Utnämning	Marie Panayotopoulos-Cassiotou 17.3.2005
Behandling i utskott	20.4.2005	26.4.2005
Antagande av ändringsförslag	26.4.2005
Slutomröstning: resultat	för: emot: nedlagda röster:		enhälligt
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Edit Bauer, Emine Bozkurt, Hiltrud Breyer, Edite Estrela, Ilda Figueiredo, Věra Flasarová, Nicole Fontaine, Lissy Gröner, Anneli Jäätteenmäki, Lívia Járóka, Piia-Noora Kauppi, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Urszula Krupa, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Christa Prets, Marie-Line Reynaud, Teresa Riera Madurell, Raül Romeva i Rueda, Amalia Sartori, Eva-Britt Svensson, Britta Thomsen, Anne Van Lancker, Corien Wortmann-Kool, Anna Záborská
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Zuzana Roithová, Marta Vincenzi
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Małgorzata Handzlik, Erna Hennicot-Schoepges

• [1]  EUT C 61 E, 10.3.2004, s. 370.
• [2]  EGT L 161, 26.6.1999, s. 1.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
Referensnummer	KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC)
Rättslig grund	art. 161 första stycket EG-fördraget
Grund i arbetsordningen	art. 75.3
Begäran om parlamentets samtycke
Ansvarigt utskott   Tillkännagivande i kammaren	REGI se art. 75.3
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	BUDG	CONT		EMPL			ENVI
	PECH	TRAN		FEMM
Inget yttrande avges   Beslut	ECON 27.8.2004	ITRE 26.10.2004
Förstärkt samarbete   Tillkännagivande i kammaren
Föredragande   Utnämning	Konstantinos Hatzidakis 6.10.2004
Tidigare föredragande	–
Förenklat förfarande   Beslut
Bestridande av den rättsliga grunden   JURI:s yttrande
Behandling i utskott	6.10.2004	25.11.2004		19.1.2005		14.3.2005		21.4.2005
Antagande	24.5.2005
Slutomröstning: resultat	för: emot: nedlagda röster:		44 3 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alfonso Andria, Stavros Arnaoutakis, Elspeth Attwooll, Jean Marie Beaupuy, Rolf Berend, Adam Jerzy Bielan, Jana Bobošíková, Bernadette Bourzai, Bairbre de Brún, Giovanni Claudio Fava, Gerardo Galeote Quecedo, Iratxe García Pérez, Eugenijus Gentvilas, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Ambroise Guellec, Pedro Guerreiro, Gábor Harangozó, Marian Harkin, Konstantinos Hatzidakis, Jim Higgins, Alain Hutchinson, Mieczysław Edmund Janowski, Gisela Kallenbach, Tunne Kelam, Miloš Koterec, Constanze Angela Krehl, Jamila Madeira, Sérgio Marques, Yiannakis Matsis, Miroslav Mikolášik, Francesco Musotto, Jan Olbrycht, István Pálfi, Markus Pieper, Francisca Pleguezuelos Aguilar, Elisabeth Schroedter, Alyn Smith, Grażyna Staniszewska, Catherine Stihler, Margie Sudre, Kyriacos Triantaphyllides, Oldřich Vlasák, Vladimír Železný
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Inés Ayala Sender, Simon Busuttil, Sylwester Chruszcz, Emanuel Jardim Fernandes, Ana Mato Adrover, Mirosław Mariusz Piotrowski, Manfred Weber
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Ingivande – A6-nummer	7.6.2005				A6-0177/2005
Anmärkningar	...