BETÄNKANDE om globaliseringens sociala dimension
18.10.2005 - (2005/2061(INI))
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: Mihael Brejc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om globaliseringens sociala dimension
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens meddelande om Globaliseringens sociala dimension – EU:s politiska bidrag för att få fördelarna att gynna alla (KOM(2004)0383),
- med beaktande av rapporten av den 24 februari 2004 från Världskommissionen för globaliseringens sociala dimension,
- med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
- med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för utveckling (A6‑0308/2005), och av följande skäl:
A. Även om globaliseringen har många positiva aspekter och den globala marknadsekonomin, på grund av forskningsframstegen, har uppvisat stor produktionsförmåga, har utfallet av globaliseringsprocessen blivit betydande ekonomisk och social obalans både inom och mellan länder, något som leder till omfattande social oro över den höga arbetslöshet och den stora fattigdom som drabbat stora samhällsgrupper över hela världen.
B. Globaliseringen ökar klyftan mellan rika och fattiga och man måste investera kraftigt i människor på alla samhällsnivåer och i alla åldrar för att motverka dess negativa följder.
C. Ekonomin blir alltmer global och politiserad samtidigt som de lagstiftande institutionerna i stor utsträckning förblir nationella eller regionala. Ingen av de befintliga institutionerna utövar demokratisk övervakning av de globala marknaderna eller avhjälper grundläggande orättvisor mellan länderna.
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande, som gör det möjligt att inleda en första debatt om rapporten från Världskommissionen för globaliseringens sociala dimension (WCSDG) i syfte att fastställa EU:s politik i detta avseende, men räknar samtidigt med att kommissionen lägger fram mer konkreta förslag om EU:s interna och externa politik inom detta område.
2. Europaparlamentet håller med WCSDG om att globaliseringen måste vara en process med en stark social dimension grundad på universellt gemensamma värderingar, respekt för de mänskliga rättigheterna och för individens värdighet, som är rättvis, allomfattande och demokratiskt styrd och som ger alla länder och människor möjligheter och reella fördelar, och som är kopplad till millennieutvecklingsmålen.
3. Europaparlamentet anser att EU kan lämna ett betydande bidrag till denna process genom både sin interna och sin externa politik samt genom att på global nivå synliggöra och främja sin sociala modell och genom att uppmuntra globalt samarbete som grundar sig på ömsesidig respekt, konstruktiv dialog och erkännade av att vi alla delar samma öde.
4. Europaparlamentet noterar att Världskommissionen i sin rapport har fastställt att nyttan av och kostnaderna för globaliseringen är ojämnt fördelade mellan och inom länderna. Det är bara i Asien som fördelningen har förbättrats sedan 1990‑talet.
5. Europaparlamentet anser att globaliseringen inte enbart bör innebära att EU kan sälja mer utanför Europa, utan också att särskilt utvecklingsländerna ges möjlighet att sälja mer till EU så att de kan stärka sin tillväxt, sysselsättning och sociala integrering. Parlamentet konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitiken måste reformeras radikalt om denna aspekt av globaliseringen skall kunna bli verklighet och om kampanjen ”gör fattigdomen till historia” skall kunna bli en framgång.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att EU:s handels-, jordbruks- och utrikespolitik är förenlig med utvecklingspolitiken, såsom den fastställs i artikel 178 i fördraget, och med millennieutvecklingsmålen.
7. Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen att vidta konkreta åtgärder för att bekämpa fattigdomen genom en mycket mer sammanhållen politik inom bland annat jordbruk och handel, i kombination med skuldavskrivning och bistånd.
8. Europaparlamentet betonar att det finns ett starkt inbördes samband mellan fattigdom och miljöförstörelse. Miljöproblem såsom minskande biologisk mångfald eller klimatförändringar drabbar nämligen ofta de fattigaste i samhället och förvärrar deras fattigdom, medan fattigdom i sin tur leder till ökad miljöförstörelse då det inte finns några alternativ till rovdrift på naturresurserna. Globaliseringens sociala dimension måste alltså beaktas i samband med den miljömässiga dimensionen.
9. Europaparlamentet välkomnar rapporten om halvtidsöversynen av Lissabonstrategin och betonar att den reviderade Lissabonstrategin skulle kunna tjäna som ett användbart redskap för att ta sig an många av globaliseringens utmaningar. Parlamentet bekräftar åter sitt stöd till Lissabonstrategin, enligt vilken de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna är varandras förutsättningar. Parlamentet anser att skapandet av fler och bättre arbetstillfällen är en nödvändig förutsättning för en social och rättvis utveckling i världen. Parlamentet påpekar att några aspekter av de goda rutinerna i medlemsstaterna kan tjäna som förebild för andra delar av världen. Parlamentet konstaterar dock att de kan göra det först när medlemsstaterna lyckas genomföra de nödvändiga strukturreformerna genom att ömsesidigt stärka och anpassa deras ekonomiska utveckling, sysselsättning och socialpolitik. Parlamentet framhåller behovet av effektiva styrelseformer för att åstadkomma dessa reformer och uppmanar medlemsstaterna och deras regeringar att ta ansvar för att göra den reviderade Lissabonstrategin till en framgång. Parlamentet betonar vidare vikten av att medlemsstaterna samarbetar för att öka investeringarna i mänskliga resurser, forskning och innovation. Lissabonstrategins mål är minimimål som medlemsstaterna bör förplikta sig att uppfylla.
10. Parlamentet välkomnar kommissionens erkännande av att det behövs omfattande investeringar i mänskliga resurser som innefattar människor i alla åldrar för att upprätthålla konkurrenskraften i EU. Parlamentet förväntar sig därför konkreta åtgärder och förslag som garanterar sådana investeringar och uppmanar EU att koncentrera sig på att stärka kompetensutvecklingen på alla nivåer, särskilt för okvalificerade personer, att ge arbetstagarna chansen att utnyttja de möjligheter som globaliseringen erbjuder och att erbjuda stöd till företag som främjar fortutbildning för sina arbetstagare.
11. Europaparlamentet understryker att effektiva arbetsmarknadsbestämmelser och socialförsäkringssystem inte kan uppnås av regeringarna själva; det är nödvändigt att även involvera arbetsmarknadens parter som har rätt att delta i beslutsprocessen både på nationell och på europeisk nivå. Parlamentet anser att arbetsgivarorganisationernas och fackföreningarnas möjligheter och förmåga att föra en konstruktiv dialog på regional nivå och i alla sektorer måste stärkas ytterligare, eftersom detta är avgörande för att man skall kunna mildra och hantera de potentiella negativa sociala följderna av omstrukturering och även en förutsättning för att EU skall kunna förutse de negativa konsekvenser och positiva möjligheter som globaliseringen för med sig.
12. Europaparlamentet betonar betydelsen av att respektera och efterleva den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter. Vidare understryker parlamentet det inbördes beroendet och odelbarheten hos alla mänskliga rättigheter – bland annat de ekonomiska, sociala och miljömässiga – och framhåller ILO:s grundläggande arbetsnormer om avskaffande av diskriminering på arbetsplatsen, avskaffande av tvångsarbete och obligatoriskt arbete, föreningsfrihet och rätten till kollektivförhandlingar samt avskaffande av barnarbete. Parlamentet påpekar att principerna i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter och ILO:s grundläggande arbetsnormer för tillfället inte upprätthålls på vederbörligt sätt.
13. Europaparlamentet noterar WCSDG:s uppfattning att den faktiska situationen när det gäller de grundläggande arbetsnormerna inte överensstämmer med beslut och politisk praxis. Parlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att göra allt som står i deras makt för att främja de grundläggande arbetsnormerna i både sin interna och sin externa politik och se till att ingen aspekt av denna politik hindrar genomförande av dessa standarder. Parlamentet framhåller EU:s möjlighet att främja de grundläggande arbetsnormerna genom bilaterala och regionala avtal, utveckling och externt samarbete, handelspolitik som ger möjlighet till marknadstillträde för utvecklingsländer, främjande av privata initiativ för social utveckling samt främjande av goda globala styrelseformer.
14. Europaparlamentet kräver att de sociala rättigheterna och den sociala dialogen, respekten för de mänskliga rättigheterna, rättssäkerheten och skyddet av barnens rättigheter, särskilt deras rätt till utbildning, skall få större utrymme i EU:s olika yttre program för att demokratisering och införande av rättsstatliga principer skall prioriteras i utvecklingsländerna, vilket är en förutsättning för utveckling (jfr toppmötet i Johannesburg 2002).
15. Europaparlamentet begär att kommissionen genom bilaterala avtal ser till att man åtminstone respekterar ILO:s normer, i syfte att garantera mänskliga arbetsförhållanden och förhindra utnyttjande av kvinnor och barn i de berörda länderna.
16. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att bilaterala förbindelser skulle kunna handla om positiva incitament för produkter som uppfyller sociala standarder. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att inrätta ”gemensamma bilaterala observatorier” för att diskutera och övervaka globaliseringens sociala dimension i bilaterala avtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om social märkning och anser även att EU bör utnyttja sina bilaterala förbindelser för att främja rekommendationerna från Världskommissionen om globaliseringens sociala dimension så att arbeten som försvinner eller omlokaliseras utanför EU inte sedan utförs i tredje världen för svältlöner, utan att det istället skapas arbetstillfällen av hög kvalitet som bidrar till att förbättra livet för arbetstagare och deras familjer i de berörda länderna.
17. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att se över alla sina befintliga bilaterala överenskommelser, särskilt avtal om ekonomiskt partnerskap och avtal om fiskepartnerskap, i syfte att säkra att de är fullständigt förenliga med millennieutvecklingsmålen och principen om hållbar utveckling.
18. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att kommissionen, rådet och medlemsstaterna skall försöka ge ILO observatörsstatus inom WTO i syfte att förbättra kvaliteten på den interinstitutionella dialogen. Parlamentet konstaterar att man tidigare, i sin resolution av den 4 juli 2002[1], har uppmanat institutionerna och medlemsstaterna att försöka åstadkomma detta och uppmanar dem nu att göra framsteg inom området. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen, rådet och medlemsstaterna att arbeta för att göra ILO:s normer bindande för WTO:s medlemmar.
19. Europaparlamentet anser att meningsfullt arbete i linje med ILO:s agenda för meningsfullt arbete bör göras till en prioriterad fråga på nationell och global nivå samt på EU‑nivå. Parlamentet betonar att för att fattigdom skall kunna utrotas fullständigt är det nödvändigt att garantera drägligt arbete, inbegripet arbetstagarnas rättigheter, socialt skydd och jämställdhet mellan kvinnor och män. Det bör dock framhållas att det målet saknas i EU:s utrikespolitik och EU:s politik inom internationell handel, ekonomi och valutafrågor.
20. Europaparlamentet anser att EU som en global aktör bör vara en av de främsta initiativtagarna till programmet för ”drägligt arbete och dräglig pension för alla”. Vissa miniministandarder när det gäller arbetstagarnas rättigheter och socialt skydd bör antas och erkännas som en socioekonomisk grund som skulle ge långsiktigt välstånd till varje land i världen, och det vore önskvärt att anställningar, sysselsättning och ”drägligt arbete” blir centrala begrepp i ett nionde millennieutvecklingsmål som kommer att antas så snart som möjligt.
21. Europaparlamentet håller med WCSDG om att millennieutvecklingsmålen är ett första steg i riktning mot att skapa en socioekonomisk minimigräns för den globala ekonomin och håller med kommissionen om att EU:s politik inom detta område måste bli mer enhetlig. Parlamentet räknar med att kommissionen lägger fram konkreta förslag om hur detta skall åstadkommas. Parlamentet understryker att det inte är meningsfullt att begränsa EU:s sociallagstiftning för att upprätthålla global konkurrens, och att man snarare bör öka produktiviteten och utbildningen för att upprätthålla en högre inkomstnivå i EU.
22. Europaparlamentet uppmärksammar det faktum att regionalnivån är en bra nivå för att förbättra sociala modeller och ta sig an globaliseringens utmaningar. Parlamentet påpekar att den solidaritet som finns mellan medlemsstaterna, liksom de stärkta förbindelserna mellan EU och grannländerna till följd av den ”europeiska grannskapspolitiken”, kan tjäna som exempel för andra delar av världen. Parlamentet anser att EU:s partnerskap bör innehålla en social pelare som omfattar bland annat arbetsnormer.
23. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen använder EU-medel för att täcka negativa resultat och öppna nya perspektiv för mer känsliga regioner och industrisektorer samt svagare arbetstagargrupper. Parlamentet förväntar sig att kommissionen vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra att företag omlokaliserar sin verksamhet bara för att erhålla strukturmedel eller andra medel och begär att en systematisk översyn genomförs om huruvida de långsiktiga målen för fördelningen av sådana medel uppfylls.
24. Europaparlamentet betonar att rättvisehandeln är viktig för fattigdomsutrotningen på landsbygden och uppmanar kommissionen att göra en konkret uppföljning av utfästelser om att ge mer tekniskt stöd och budgetstöd för producenter som respekterar rättvis handel och deras distributörer i EU-länder.
25. Europaparlamentet betonar att utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna bör ges kontinuerlig särbehandling i WTO, så att hänsyn tas till deras relativt svaga ställning i det internationella handelssystemet.
26. Europaparlamentet betonar att globaliseringens sociala dimension talar för en reform av WTO-bestämmelserna. Parlamentet betonar vidare att WTO-avtalen måste utvärderas med avseende på sina ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter, och att nödvändighetstesten i avtalet om tekniska handelshinder och andra avtal bör ersättas med test avseende hållbar utveckling.
27. Europaparlamentet betonar att WTO måste bli föremål för en meningsfull demokratisk kontroll som inbegriper en verklig genomgång av lagstiftningen genom utvalda representanter eller parlament.
28. Europaparlamentet betonar vikten av en enhetlig politik och håller med kommissionen om att företrädare för EU bör sträva efter att deras uttalanden i FN, ILO, Bretton Woods och andra internationella institutioner stämmer bättre överens. Parlamentet uppmanar också kommissionen att göra ansträngningar för att säkra att andra ILO-medlemmar uppnår nödvändig politisk enhetlighet i andra internationella organisationer, särskilt i WTO. Allmänt erkända grundläggande arbetsnormerna bör göras till en prioriterad fråga i dessa organisationer. Parlamentet anser att EU:s förmåga att främja en utvecklingsmodell där den sociala dimensionen, särskilt de grundläggande arbetsnormerna, ingår fullt ut skulle öka om unionens företrädare kunde visa upp en enad front i de multilaterala institutionerna.
29. Europaparlamentet framhåller att för att sociala framsteg i tredje världen skall kunna understödjas är ett stärkt FN oundgängligt. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att stödja det pågående arbetet med att reformera FN. Parlamentet betonar att ett nytt och förbättrat FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc) – helst omgjort till ett råd för mänsklig utveckling med befogenhet att samordna det arbete som utförs av IMF, Världsbanken, WTO och ILO, samt FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och FN:s miljöprogram (UNEP) – krävs för att trygga den politiska samstämmighet som behövs för att uppnå millennieutvecklingsmålen och på det hela taget se till att globaliseringen fungerar som en hävstång för social utveckling.
30. Europaparlamentet håller med WCSDG om att den parlamentariska tillsynen över det multilaterala systemet gradvis bör byggas ut. Parlamentet välkomnar förslaget om en parlamentarisk grupp som skulle verka för enhetlighet och konsekvens i den globala ekonomiska, sociala och miljörelaterade politiken och som skulle utöva integrerad tillsyn över viktiga internationella organisationer. Parlamentet betraktar detta som ett tillfälle för Europaparlamentet att bli delaktigt i den parlamentariska gruppen och att bidra till att optimera globaliseringens fördelar för alla samhällsgrupper.
31. Europaparlamentet håller med kommissionen om att både den privata sektorn och privata initiativ, medborgarnas insatser och verksamhet samt de globala insatserna från sociala organisationer (t.ex. icke-statliga organisationer), kan bidra väsentligt till att främja god social styrning. Parlamentet välkomnar kommissionens stöd för OECD:s riktlinjer för multinationella företag, som utgör en måttstock för företagens ansvarsfulla beteende. Parlamentet stöder kommissionens förslag om att öka riktlinjernas spridning genom att hänvisa till dem i bilaterala avtal. Parlamentet håller med kommissionen om att riktlinjerna måste tillämpas med mer noggrannhet och konsekvens. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta öka kunskapen om goda rutiner, befintliga instrument och redskap såsom OECD:s riktlinjer.
32. Europaparlamentet anser att små och medelstora företag inte kan undanhållas ett aktivt deltagande i den globala ekonomin och begär därför att kommissionen utarbetar former för att utveckla nätverk för denna typ av företag. Europaparlamentet begär dessutom att stadgan om europabolag och stadgan för europeiska kooperativa föreningar anpassas så att dessa typer av företag blir fullvärdiga aktörer i den globala ekonomin.
33. Europaparlamentet noterar att WCSDG rekommenderar att ILO sammankallar ett globalt flerpartsforum om företagens sociala ansvar. Parlamentet konstaterar att WCSDG erkänner att det råder skepsis om huruvida system för företagens sociala ansvar verkligen har någon inverkan. Parlamentet föreslår att kommissionen ökar sina insatser för att öka kunskapen om de fördelar som socialt ansvarstagande innebär för företagen.
34. Europaparlamentet konstaterar att kommissionens ansträngningar för att göra multinationella företag medvetna om sitt sociala ansvar hittills har haft mycket liten effekt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram förslag om hur man kan göra det mer bindande för företagen att ta sitt sociala ansvar och förhindra att företag som inte själva gör några ansträngningar i den här riktningen drar nytta av andras ansträngningar.
35. Europaparlamentet framhåller behovet av att utforma en migrationspolitik som grundar sig på den internationella konventionen om skydd för migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar, som dels skulle beakta arbetsmarknadens behov och dels ge ett tillräckligt skydd för migrerande arbetstagare och deras familjer.
36. Europaparlamentet konstaterar att migration är en viktig men också känslig fråga i globaliseringsdiskussionen som kan lösas först då medlemsstaterna har enats om ett gemensamt förfarande för erkännande och integration.
37. Europaparlamentet framhåller behovet av att se till att människorna är bättre informerade om både fördelarna och problemen med globaliseringen samt betonar utbildningsorganens och mediernas betydelse i detta hänseende. Parlamentet anser att det demokratiska underskott som globaliseringen för med sig bidrar till att öka rädslan för globaliseringen, och menar att den sociala dialogen kan öka medborgarnas möjligheter till demokratiskt deltagande.
38. Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet och kommissionen att avsätta nödvändiga resurser och göra nödvändiga investeringar för att främja de ovannämnda processerna.
39. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas samt ansökar- och kandidatländernas regeringar och parlament.
- [1] EUT C 271 E, 12.11.2003, s. 598.
MOTIVERING
Bakgrund
I kommissionens meddelande KOM(2004)0383 redogörs kortfattat för EU:s åtgärder med anknytning till globaliseringens sociala dimension. Dessutom framförs förslag om vissa ändringar. Det är tänkt att tjäna som ett första inlägg i den debatt som startade med offentliggörandet av rapporten från Världskommissionen för globaliseringens sociala dimension (WCSDG). WCSDG, som inrättades av Internationella arbetarorganisationen (ILO), offentliggjorde sin officiella rapport om globaliseringens sociala följder den 24 februari 2004.
WCSDG.s rapport förmedlar ett kritiskt men ändå positivt budskap om att globaliseringen måste ledas in på ett nytt spår. Rapportens utgångspunkt är att den globala marknadsekonomin har uppvisat stor produktionsförmåga och att den, klokt hanterad, kan ge materiella framsteg utan motstycke, skapa mer gynnsamma och bättre arbetstillfällen för alla och bidra avsevärt till att fattigdomen i världen minskar. Dock hävdas att utfallet av den nuvarande globaliseringsprocessen är obalanserat, både mellan och inom länder, och att globaliseringen, sett ur det stora flertalet mäns och kvinnors synvinkel, inte har uppfyllt deras enkla och berättigade önskan om meningsfulla arbeten och en bättre framtid för sina barn. Det konstateras i rapporten att vissa arbetstagare och folkgrupper har drabbats negativt av globaliseringen även i ekonomiskt framgångsrika länder.
I kommissionens meddelande tar man upp hur EU, genom både sin externa och interna politik, kan bidra i utformningen av globaliseringsprocessen och göra denna mer rättvis för alla. I meddelandet behandlas EU:s ekonomiska och sociala modell, dess bilaterala och regionala förbindelser (däribland ”grannskapspolitiken”, mänskliga rättigheter och migration), utveckling och externt samarbete samt handelspolitik, samtidigt som initiativ för social utveckling och globala styrelseformer främjas.
Globaliseringens sociala dimension är ett omfattande ämne, och fokus i detta betänkande ligger på de inslag som föredraganden tycker är viktigast för utskottet för sysselsättning och sociala frågor.
Åtgärder som skall vidtas på EU‑nivå
i) Intern politik
EU‑modellen har alltid inneburit att den ekonomiska integrationen getts en stark social dimension, vilket återspeglas i de Lissabonmål som stats‑ och regeringscheferna enades om 2000. Samtidigt som det medges att EU:s sociala modell inte kan kopieras i varje detalj i andra delar av världen, kan det gå att sprida vissa delar av de goda rutinerna till andra delar av världen. Innan detta kan ske måste medlemsstaterna dock se till att de reviderade Lissabonmålen blir en framgång och ta ansvar för att genomföra de reformer som krävs för att förverkliga dem.
ii) Extern politik
WCDSG förklarar att det inom världssamfundet finns en allmän insikt om värdet av grundläggande arbetsnormer men att den faktiska situationen ändå ofta inte överensstämmer med de utfästelser som gjorts på högsta politiska nivå. Diskrimineringen är fortfarande utbredd, och arbetstagares rättigheter och fackliga rättigheter kränks grovt. Föredraganden uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att främja grundläggande arbetsnormer i sin interna och externa politik och se till att politiken inte på något sätt hindrar utövandet av dessa rättigheter.
Europaparlamentet har redan uppmanat kommissionen, rådet och medlemsstaterna att verka för att ILO skall få observatörsstatus inom Världshandelsorganisationen (WTO)[1]. Föredraganden välkomnar kommissionens förslag i detta hänseende men uppmanar institutionerna att nu göra framsteg inom detta område.
På samma gång som det i många länder är ett viktigt mål att minska arbetslösheten är detta i sig självt inte tillräckligt. Många människor har heltidsarbeten som är oacceptabla. En anställning måste kunna väljas fritt och ge en inkomst som räcker till för att kunna möta grundläggande ekonomiska behov. Rättigheter och representantskap måste respekteras, grundläggande trygghet måste uppnås genom en eller annan form av socialt skydd, och fullgoda arbetsvillkor måste garanteras. Dessa viktiga inslag i FN:s agenda för meningsfullt arbete bör göras till en prioritering på alla nivåer.
Föredraganden framhåller vikten av att de internationella institutionerna för en enhetlig politik.
Företagen formar arbetslivet och påverkar den sociala och ekonomiska miljö som människor lever i. Föredraganden stöder därför främjandet av företagens sociala ansvar och uppmanar kommissionen att öka kunskapen om befintliga redskap och rutiner såsom OECD:s riktlinjer. Kommissionen måste också fortsätta att öka näringslivets kunskap om de ekonomiska fördelarna med att företagen tar sitt sociala ansvar.
Människor känner i allmänhet inte till globaliseringens konsekvenser fullt ut. Föredraganden framhåller därför utbildningsorganens och mediernas viktiga roll för att hålla allmänheten välinformerad om dessa processer.
Föredraganden välkomnar förslaget om en parlamentarisk grupp som skulle utöva tillsyn över det multilaterala systemet när det gäller enhetlighet och konsekvens mellan den globala ekonomiska, sociala och miljörelaterade politiken. Detta skulle kunna vara ett utmärkt tillfälle för Europaparlamentet att spela en aktiv roll när det gäller att staka ut globaliseringens framtida utveckling och utnyttja dess nyttopotential.
- [1] EUT C 271 E, 12.11.2003, s. 598.
YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (4.10.2005)
till utskottet för sysselsättning och sociala frågor
över globaliseringens sociala dimension
(2005/2061(INI))
Föredragande: Poul Nyrup Rasmussen
FÖRSLAG
Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet välkomnar varmt rapporten från Världskommissionen om globaliseringens sociala dimension och stöder dess slutsatser. Parlamentet erkänner konkurrenskraftens betydelse när det gäller att säkra arbetstillfällen och betonar att för att fattigdomen skall kunna utrotas fullständigt är det nödvändigt att garantera drägligt arbete, inbegripet arbetstagarnas rättigheter, socialt skydd och jämställdhet mellan kvinnor och män. Det bör dock framhållas att det målet saknas i EU:s utrikespolitik och EU:s politik inom internationell handel, ekonomi och valutafrågor. Parlamentet anser därför att ”drägligt arbete för alla” och ”dräglig pension för alla” bör vara ett samlande mål för EU:s utrikes- och inrikespolitik.
2. Europaparlamentet anser att EU som en global aktör bör vara en av de främsta initiativtagarna till programmet för ”drägligt arbete och dräglig pension för alla”. En miniminivå på arbetstagarnas rättigheter och socialt skydd bör accepteras och erkännas som en socioekonomisk grund som skulle ge långsiktigt välstånd till varje land i världen, och det vore önskvärt att anställningar, sysselsättning och ”drägligt arbete” antas som ett nionde millennieutvecklingsmål så snart som möjligt.
3. Europaparlamentet betonar att ILO:s grundläggande arbetsnormer är oumbärliga och fordrar att EU utnyttjar sina omfattande bilaterala förbindelser för att främja dessa. Respekt för och genomförande av ILO:s grundläggande arbetsnormer bör vara en förutsättning för medlemskap i WTO och ILO bör få status som observatör i WTO. EU bör även utnyttja sina bilaterala förbindelser för att främja rekommendationerna från Världskommissionen om globaliseringens sociala dimension så att arbeten som försvinner eller flyttas från EU inte sedan utförs i tredje världen för svältlöner, utan att arbetstillfällen av hög kvalitet skapas som bidrar till att förbättra livet för arbetstagare och deras familjer i dessa länder. Parlamentet understryker vidare att gott politiskt ledarskap, sunda och effektiva stater, starka civila samhällen, grundläggande demokratiska friheter och en fruktbar social dialog är förutsättningar för att folk, samhällen och nationer skall kunna dra fördel av globaliseringen, och EU bör prioritera detta i sina bilaterala förbindelser.
4. Europaparlamentet understryker att politisk samstämmighet mellan både EU och dess medlemsstater och de globala organ som arbetar med ekonomisk styrning och utveckling – t.ex. Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken, WTO, ILO och FN:s utvecklingsprogram (UNDP) – är av största vikt för att säkra såväl att det görs framsteg i utvecklingsländerna så att globaliseringen gynnar människor över hela jorden. Parlamentet betonar att dessa organisationer måste arbeta mot samma mål för att vara effektiva. Parlamentet välkomnar därför de konkreta förslagen från Världskommissionen om globaliseringens sociala dimension om att uppnå en bättre politisk samstämmighet. Parlamentet välkomnar även kommissionens ambitioner att säkra samstämmighet inom de internationella finansinstituten och att tala med en röst i dessa institutioner. EU är en mycket starkare global aktör när man uppträder enat i de multilaterala institutionerna.
5. Europaparlamentet framhåller att för att sociala framsteg i tredje världen skall kunna understödjas är ett stärkt FN oundgängligt för ett sådant system. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att stödja det pågående arbetet med att reformera FN. Parlamentet betonar att ett nytt och förbättrat Ekonomiskt och socialt råd (Ecosoc) – helst som ett råd för mänsklig utveckling med befogenhet att samordna det arbete som utförs av IMF, Världsbanken, WTO och ILO, samt UNDP och FN:s miljöprogram (UNEP) – krävs för att trygga den politiska samstämmighet som behövs för att uppnå millennieutvecklingsmålen och på det hela taget göra globaliseringen till en hävstång för social utveckling.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Globaliseringens sociala dimension | |||||
|
Förfarandenummer |
||||||
|
Ansvarig |
EMPL | |||||
|
Yttrande |
AFET | |||||
|
Förstärkt samarbete |
| |||||
|
Föredragande |
Poul Nyrup Rasmussen | |||||
|
Behandling i utskott |
14.9.2005 |
4.10.2005 |
|
|
| |
|
Antagande av förslag |
4.10.2005 | |||||
|
Slutomröstning: resultat |
för: emot: nedlagda: |
39 1 3 | ||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Panagiotis Beglitis, Bastiaan Belder, Monika Beňová, Elmar Brok, Philip Claeys, Simon Coveney, Anna Elzbieta Fotyga, Jas Gawronski, Ana Maria Gomes, Alfred Gomolka, Richard Howitt, Jana Hybášková, Anna Ibrisagic, Toomas Hendrik Ilves, Ioannis Kasoulides, Helmut Kuhne, Joost Lagendijk, Vytautas Landsbergis, Francisco José Millán Mon, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Justas Vincas Paleckis, Tobias Pflüger, João de Deus Pinheiro, Bernd Posselt, Raül Romeva i Rueda, Libor Rouček, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Gitte Seeberg, Marek Maciej Siwiec, István Szent-Iványi, Paavo Väyrynen, Inese Vaidere, Ari Vatanen, Jan Marinus Wiersma, Karl von Wogau, Luis Yañez-Barnuevo García, Josef Zieleniec | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Árpád Duka-Zólyomi, Jaromír Kohlíček, Rihards Pīks, Aloyzas Sakalas, Inger Segelström, Csaba Sándor Tabajdi | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (artikel 178.2) |
| |||||
YTTRANDE från utskottet för utveckling (2.9.2005)
till utskottet för sysselsättning och sociala frågor
över globaliseringens sociala dimension (2005/2061(INI))
Föredragande: Marie‑Hélène Aubert
FÖRSLAG
Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet anser att små och medelstora företag inte kan undanhållas ett aktivt deltagande i den globala ekonomin och begär därför att kommissionen utarbetar former för att utveckla nätverk för denna typ av företag. Europaparlamentet begär dessutom att stadgan om europabolag och stadgan för europeiska kooperativa föreningar anpassas så att dessa typer av företag blir fullvärdiga aktörer i den globala ekonomin.
2. Europaparlamentet kräver att de sociala rättigheterna och den sociala dialogen, respekten för de mänskliga rättigheterna, rättssäkerheten och skyddet av barnens rättigheter, särskilt deras rätt till utbildning, skall få större utrymme i EU:s olika yttre program för att demokratisering och införande av rättsstatliga principer skall prioriteras i utvecklingsländerna, vilket är en förutsättning för utveckling (jfr toppmötet i Johannesburg 2002).
3. Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen att vidta konkreta åtgärder för att bekämpa fattigdomen genom en mycket mer sammanhållen politik inom bland annat områdena jordbruk och handel, kombinerat med skuldavskrivning och bistånd.
4. Europaparlamentet är bekymrat över kompetensflykten från utvecklingsländer, särskilt inom hälsosektorn. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta etiska rekryteringsregler och kommissionen att utarbeta en översikt över rådande praxis så att mekanismer för god praxis kan fastställas.
5. Europaparlamentet konstaterar att jordbruket fortfarande är den ekonomiska hörnstenen i de flesta länder på södra halvklotet, att små jordbruk och familjejordbruk marginaliseras av livsmedelsindustrin, att stora livsmedelskoncerner ökar sin kontroll av hela marknaden och att majoriteten av befolkningen i dessa länder fortfarande lever i landsbygdsområden. Vid behov måste dessa länder därför kunna undantas från avregleringen av handeln med jordbruksprodukter genom att en särskild och differentierad behandling införs för utvecklingsländer, och de måste kunna dra största möjliga nytta av ett avskaffande av EU:s exportbidrag.
6. Europaparlamentet betonar att rättvisehandeln är viktig för fattigdomsutrotningen på landsbygden och uppmanar kommissionen att göra en konkret uppföljning av utfästelser om att ge mer tekniskt stöd och budgetstöd för producenter som respekterar rättvis handel och deras distributörer i EU-länder.
7. Europaparlamentet anser att de multinationella företagens sociala och miljömässiga ansvar tydligt måste fastställas, särskilt när det gäller företag som exploaterar eller handlar med naturresurser eller utvinner olje‑ och gruvresurser, och att EU:s åtgärder på detta område bör utökas. Europaparlamentet anser att en konkret uppföljning av arbetet inom ramen för flerpartsforumet om företagens sociala ansvar borde ha gjorts för länge sedan och uppmanar kommissionen att offentliggöra sitt meddelande tidigt denna höst.
8. Europaparlamentet betonar att den nuvarande ekonomiska modellen i stor utsträckning utgår från oljeresurserna och betonar att ett sådant beroende kan få förödande effekter inte bara på prisutvecklingen, på grund av brist på energiråvaror, utan framför allt på konflikter och politisk instabilitet i de producerande länderna i syd, vilket får mycket stora konsekvenser på det sociala området.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Globaliseringens sociala dimension | |||||
|
Förfarandenummer |
||||||
|
Ansvarigt utskott |
EMPL | |||||
|
Rådgivande utskott |
DEVE | |||||
|
Förstärkt samarbete |
nej | |||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Marie-Hélène Aubert | |||||
|
Behandling i utskott |
13.7.2005 |
30.8.2005 |
|
|
| |
|
Antagande av förslag |
30.8.2005 | |||||
|
Slutomröstning: resultat |
för: emot: nedlagda röster: |
32 0 0 | ||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Margrete Auken, Margrietus van den Berg, Danutė Budreikaitė, Marie-Arlette Carlotti, Thierry Cornillet, Nirj Deva, Alexandra Dobolyi, Fernando Fernández Martín, Michael Gahler, Filip Andrzej Kaczmarek, Glenys Kinnock, Ģirts Valdis Kristovskis, Maria Martens, Miguel Angel Martínez Martínez, Gay Mitchell, Luisa Morgantini, José Javier Pomés Ruiz, Toomas Savi, Pierre Schapira, Jürgen Schröder, Feleknas Uca, Paul Verges, Anna Záborská, Mauro Zani | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Marie-Hélène Aubert, John Bowis, Manolis Mavrommatis, Anne Van Lancker, Gabriele Zimmer | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Carl Schlyter, Åsa Westlund, Jürgen Zimmerling | |||||
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Globaliseringens sociala dimension | ||||||||||||
|
Förfarandenummer |
|||||||||||||
|
Grund i arbetsordningen |
art. 45 | ||||||||||||
|
Ansvarigt utskott |
EMPL | ||||||||||||
|
Rådgivande utskott |
AFET 12.5.2005 |
DEVE 12.5.2005 |
INTA 12.5.2005 |
|
| ||||||||
|
Inget yttrande avges |
INTA 24.5.2005 |
|
|
|
| ||||||||
|
Förstärkt samarbete |
|
|
|
|
| ||||||||
|
Resolutionsförslag som |
|
|
| ||||||||||
|
Föredragande |
Mihael Brejc |
| |||||||||||
|
Tidigare föredragande |
|
| |||||||||||
|
Behandling i utskott |
11.7.2005 |
5.10.2005 |
|
|
| ||||||||
|
Antagande |
5.10.2005 | ||||||||||||
|
Slutomröstning: resultat |
för: emot: nedlagda röster: |
28 1 1 | |||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jan Andersson, Jean-Luc Bennahmias, Emine Bozkurt, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Luigi Cocilovo, Jean Louis Cottigny, Proinsias De Rossa, Richard Falbr, Jan Jerzy Kułakowski, Sepp Kusstatscher, Raymond Langendries, Bernard Lehideux, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Ana Mato Adrover, Maria Matsouka, Ria Oomen-Ruijten, Pier Antonio Panzeri, José Albino Silva Peneda, Kathy Sinnott, Jean Spautz, Anne Van Lancker, Gabriele Zimmer | ||||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Edit Bauer, Mihael Brejc, Udo Bullmann, Françoise Castex, Lasse Lehtinen, Leopold Józef Rutowicz, Elisabeth Schroedter, Marc Tarabella, Patrizia Toia, | ||||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
| ||||||||||||
|
Ingivande – A6-nummer |
18.10.2005 |
A6-0308/2005 | |||||||||||