ANDRABEHANDLINGS-REKOMMENDATION om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG

24.11.2005 - (5694/5/2005 – C6‑0268/2005 – 2003/0282(COD)) - ***II

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Johannes Blokland

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG

(5694/5/2005 – C6‑0268/2005 – 2003/0282(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (5694/5/2005 – C6‑0268/2005),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet[1], en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003)0723)[2] ,

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6‑0335/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Rådets gemensamma ståndpunkt	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Beaktandeled 1
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 och artikel 95.1 jämförd med artiklarna 4, 5 och 18 i detta direktiv,	med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,
Motivering
Huvudsyftet med detta direktiv är att minimera förbrukade batteriers negativa miljöpåverkan, och därför bör miljö vara den enda rättsliga grunden. Detta är även i linje med (det icke‑bindande) förslaget till avgörande från generaladvokaten i mål nr C-178/03 av den 26 maj 2005 (kommissionen mot parlamentet och rådet om PIC-förordningens rättsliga grund), där det fastslås att en dubbel rättslig grund är utesluten om förfarandena för de båda rättsliga grunderna är inbördes oförenliga samt att en rättsakt som innehåller aspekter som rör både miljön och den inre marknaden skall vila på den rättsliga grund som krävs av dess huvudsakliga eller avgörande beståndsdel eller syfte.
Ändringsförslag 2 Skäl 1
(1) De nationella åtgärderna avseende batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer bör harmoniseras. Huvudsyftet med detta direktiv är att minimera den negativa inverkan som batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer har på miljön och därigenom bidra till att skydda, bevara och förbättra kvaliteten på miljön. Den rättsliga grunden är därför artikel 175.1 i fördraget. Det är dock även lämpligt att vidta åtgärder på gemenskapsnivå på grundval av artikel 95.1 i fördraget för att harmonisera kraven beträffande tungmetallhalten i, samt märkningen av batterier och ackumulatorer och därigenom se till att den inre marknaden fungerar väl och motverka snedvridning av konkurrensen inom gemenskapen.	(1) De nationella åtgärderna avseende batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer bör harmoniseras. Huvudsyftet med detta direktiv är att minimera den negativa inverkan som batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer har på miljön och därigenom bidra till att skydda, bevara och förbättra kvaliteten på miljön. Den rättsliga grunden är därför artikel 175.1 i fördraget.
Motivering
Huvudsyftet med detta direktiv är att minimera förbrukade batteriers negativa miljöpåverkan, och därför bör miljö vara den enda rättsliga grunden. Detta är även i linje med (det icke‑bindande) förslaget till avgörande från generaladvokaten i mål nr C-178/03 av den 26 maj 2005 (kommissionen mot parlamentet och rådet om PIC-förordningens rättsliga grund), där det fastslås att en dubbel rättslig grund är utesluten om förfarandena för de båda rättsliga grunderna är inbördes oförenliga samt att en rättsakt som innehåller aspekter som rör både miljön och den inre marknaden skall vila på den rättsliga grund som krävs av dess huvudsakliga eller avgörande beståndsdel eller syfte.
Ändringsförslag 3 Skäl 2a (nytt)
	(2a) I rådets resolution av den 25 januari 1988 om gemenskapens handlingsprogram för att bekämpa miljöförorening genom kadmium1 betonades det att en av de viktigaste beståndsdelarna i strategin för begränsning av användningen av kadmium till förmån för folkhälsan och miljön består i att begränsa denna användning till fall där det inte finns några lämpliga alternativ.
	___________ 1 EGT C 30, 4.2.1988, s. 1.
Motivering
Det är viktigt att sätta åtgärderna i detta direktiv om kadmium i relation till det övergripande sammanhanget kring EU:s kadmiumpolitik.
Ändringsförslag 4 Skäl 5
(5) För att förhindra att förbrukade batterier och ackumulatorer bortskaffas på ett sätt som förorenar miljön och för att slutanvändarna inte skall förvirras av olika avfallshanteringskrav för olika batterier och ackumulatorer, bör detta direktiv omfatta alla batterier och ackumulatorer som släpps ut på marknaden inom gemenskapen. En sådan bred räckvidd bör också garantera stordriftsfördelar vid insamling och återvinning samt en optimal resursbesparing.	(5) För att förhindra att förbrukade batterier och ackumulatorer bortskaffas på ett sätt som förorenar miljön och för att slutanvändarna inte skall förvirras av olika avfallshanteringskrav för olika batterier och ackumulatorer, bör detta direktiv omfatta alla batterier och ackumulatorer som släpps ut på marknaden inom gemenskapen. En sådan bred räckvidd bör också garantera stordriftsfördelar vid insamling och återvinning samt en optimal resursbesparing och lämplig finansiering från alla berörda ekonomiska aktörer.
Motivering
Lämplig finansiering från alla berörda parter är en grundläggande förutsättning för att batteridirektivets mål skall kunna uppnås.
Ändringsförslag 5 Skäl 8
(8) Exempel på industribatterier och industriackumulatorer inbegriper batterier och ackumulatorer som används för elförsörjning vid nödsituationer eller som reservkraft på sjukhus, flygplatser eller kontor, batterier och ackumulatorer som används i tåg eller flygplan och batterier och ackumulatorer som används på offshoreoljeriggar eller i fyrar. Hit hör även batterier och ackumulatorer som är avsedda uteslutande för manuella betalningsterminaler i affärer och restauranger, streckkodläsare i affärer, videoutrustning för TV-kanaler liksom studior för yrkesmässigt bruk, gruvlampor och dyklampor som är fästa vid gruvhjälmar och dykhjälmar för yrkesutövare, reservbatterier och reservackumulatorer för eldörrar för att förhindra att människor fastnar eller kläms, batterier och ackumulatorer som används i instrument eller i olika typer av mät- eller instrumentutrustning samt batterier och ackumulatorer som används i samband med solpaneler, fotovoltaiska och andra tillämpningar av förnybar energi. Industribatterier och industriackumulatorer inbegriper också batterier och ackumulatorer som används i eldrivna fordon, till exempel bilar, rullstolar, cyklar, flygplatsfordon och automatiska transportfordon. Utöver denna icke-uttömmande förteckning av exempel bör alla batterier eller ackumulatorer som inte förslutits och inte används för fordon anses vara industribatterier respektive industriackumulatorer.	utgår
Motivering
Det är inte meningsfullt att räkna upp exempel på olika tillämpningar för batterier i syfte att definiera dessa som industribatterier. Detta bör göras i definitionen av industribatterier och inte i ett skäl. Dessutom passar flera av dessa exempel inte in på definitionen i artikel 3. Detta skäl är vilseledande och bör utgå.
Ändringsförslag 6 Skäl 9
(9) Exempel på batterier och ackumulatorer som är helt förslutna batterier och ackumulatorer som en genomsnittsperson kan bära i handen utan svårighet och som varken är bilbatterier eller bilackumulatorer eller industribatterier eller industriackumulatorer inbegriper batterier med en enda cell (till exempel AA- och AAA-batterier) och batterier och ackumulatorer som används av konsumenter eller yrkesutövare i mobiltelefoner, bärbara datorer, sladdlösa elektriska handverktyg, leksaker och hushållsapparater, till exempel elektriska tandborstar, rakapparater och handdammsugare (inklusive liknande utrustning som används i skolor, affärer, restauranger, på flygplatser, kontor eller sjukhus) och varje batteri som konsumenter kan använda för normala tillämpningar i hushållet.	utgår
Motivering
Det är inte meningsfullt att räkna upp exempel på olika tillämpningar för batterier i syfte att definiera dessa som bärbara batterier. Detta bör göras i definitionen av bärbara batterier och inte i ett skäl. Dessutom passar flera av dessa exempel inte in på definitionen i artikel 3. Detta skäl är vilseledande och bör utgå.
Ändringsförslag 7 Skäl 10
(10) Kommissionen bör utvärdera behovet av anpassning av detta direktiv, med beaktande av tillgängliga tekniska och vetenskapliga rön. I synnerhet bör kommissionen genomföra en översyn av undantaget från kadmiumförbudet för bärbara batterier och ackumulatorer som är avsedda att användas i sladdlösa elektriska handverktyg. Exempel på sladdlösa elektriska handverktyg är sådana verktyg som konsumenter eller yrkesmän använder för svarvning, fräsning, slipning, sågning, kapning, klippning, borrning, håltagning, stansning, hamring, nitning, skruvning, polering eller liknande bearbetning av trä, metall eller andra material samt för gräsklippning, beskärning eller annat trädgårdsarbete.	(10) Kommissionen bör utvärdera behovet av anpassning av detta direktiv, med beaktande av tillgängliga tekniska och vetenskapliga rön. I synnerhet bör alla eventuella beslut att ändra förbudet mot utsläppande på marknaden av vissa batterier fattas på grundval av en riskbedömning som tar hänsyn till alla vederhäftiga vetenskapliga rön som visar att ämnet i fråga bör förbjudas.
Motivering
Det är viktigt att understryka att alla ämnesförbud skall införas och motiveras endast på grundval av en riskbedömning som tar hänsyn till alla vederhäftiga vetenskapliga rön som visar att ett visst ämne bör förbjudas.
Ändringsförslag 8 Skäl 13
(13) Det är önskvärt att medlemsstaterna uppnår en hög insamlings- och återvinningsgrad för förbrukade batterier och ackumulatorer, så att en hög nivå på miljöskydd och materialåtervinning uppnås i hela gemenskapen. Detta direktiv bör därför ställa upp lägsta insamlings- och återvinningsmål för medlemsstaterna. Det är lämpligt att beräkna insamlingsnivån på grundval av den genomsnittliga årliga försäljningen under de föregående åren så att alla medlemsstater har jämförbara mål som står i proportion till den nationella batteriförbrukningsnivån.	(13) Medlemsstaterna bör vara skyldiga att uppnå en hög insamlings- och återvinningsgrad för förbrukade batterier och ackumulatorer, så att en hög nivå på miljöskydd och materialåtervinning uppnås i hela gemenskapen. Detta direktiv bör därför ställa upp lägsta insamlings- och återvinningsmål för medlemsstaterna. Det är lämpligt att beräkna insamlingsnivån på grundval av den genomsnittliga årliga försäljningen under de föregående åren så att alla medlemsstater har jämförbara mål som står i proportion till den nationella batteriförbrukningsnivån.
Motivering
Här återinförs kommissionens text och ändring 2 från första behandlingen.
Det fastställs tydliga insamlings- och återvinningsskyldigheter i direktivet. Det är därför inte bara önskvärt att uppfylla dessa skyldigheter, utan ett klart krav på medlemsstaterna.
Ändringsförslag 9 Skäl 17
(17) Grundläggande principer för hur hanteringen av förbrukade batterier och ackumulatorer skall finansieras bör fastställas på gemenskapsnivå. Finansieringssystemen bör bidra till en hög insamlings- och återvinningsnivå och till att genomföra principen om producentansvar. Tillverkarna bör därför finansiera kostnaderna för insamling, behandling och återvinning av alla insamlade batterier och ackumulatorer minus vinsten vid försäljning av det återvunna materialet. Under vissa omständigheter kan det emellertid vara motiverat att tillämpa de minimis-regler för mindre tillverkare.	(17) Grundläggande principer för hur hanteringen av förbrukade batterier och ackumulatorer skall finansieras bör fastställas på gemenskapsnivå. Finansieringssystemen bör bidra till en hög insamlings- och återvinningsnivå och till att genomföra principen om producentansvar. Alla som är tillverkare enligt definitionen i detta direktiv bör registreras. Tillverkarna bör finansiera kostnaderna för insamling, behandling och återvinning av alla insamlade batterier och ackumulatorer minus vinsten vid försäljning av det återvunna materialet.
Motivering
För att skapa överensstämmelse med direktivets mål är det viktigt att alla tillverkare, enligt den definition som ges i direktivet, registreras. Registreringskravet är ett viktigt instrument för att förhindra ”fripassagerare”.
I detta skäl bör det också nämnas att tillverkarna har rätt att ta ut ersättning för kostnaderna för insamling, behandling och återvinning. Genom detta tillägg klargörs artikel 13.3, där det stadgas att kostnaden inte skall anges separat för slutanvändarna . Enligt den artikeln skall inte avgiften anges på slutanvändarnivå, men det vore oriktigt att tolka detta som att tillverkarna inte skulle kunna ta ut ersättning för kostnaderna för avfallshanteringen.
”De minimis”-reglerna bör strykas eftersom de strider mot principen om tillverkaransvar. De skulle bara skapa fler möjligheter för tillverkarna att undgå sitt ansvar.
Ändringsförslag 10 Skäl 18a (nytt)
	(18a) Slutanvändarna bör även informeras om kapaciteten hos de batterier de köper så att de kan fatta väl underbyggda beslut.
Motivering
Återinförande av ändring 5 från Europaparlamentets första behandling, vilket godtagits av kommissionen (KOM(2005)0378).
Icke laddningsbara batterier varierar kraftigt i pris, vilket delvis beror på deras olika kapacitet. Alla möjliga kvalitetspåståenden görs om prestandan hos icke laddningsbara batterier. Medan information redan ges om kapaciteten hos laddningsbara batterier är detta ännu inte fallet för icke laddningsbara. För att garanteras en öppen och tydlig information bör konsumenterna informeras om kapaciteten hos alla batterier.
Ändringsförslag 11 Artikel 1
Syfte	Syfte
Genom detta direktiv fastställs
1. regler för utsläppande på marknaden av batterier och ackumulatorer, och	Syftet med detta direktiv är i första hand att förhindra användning av tungmetaller i batterier och ackumulatorer och i andra hand att säkerställa insamling, behandling, återvinning och bortskaffande av alla förbrukade batterier och ackumulatorer, detta för att undvika att batterier med farliga ämnen bortskaffas och för att se till att deras användbara ämnen återvinns.
	Vidare är avsikten att förbättra miljöprestandan hos batterier och ackumulatorer samt i den verksamhet som bedrivs av alla de aktörer som är involverade under hela livscykeln för elektrisk eller elektronisk utrustning, dvs. tillverkare, distributörer och konsumenter, särskilt de aktörer som är direkt inblandade i behandlingen av förbrukade batterier och ackumulatorer.
2. särskilda regler för insamling, behandling, återvinning, och bortskaffande av förbrukade batterier och ackumulatorer som komplement till den relevanta gemenskapslagstiftningen på avfallsområdet.
Motivering
Återinförande av ändringarna 7 och 8 från Europaparlamentets första behandling.
Syftet med batteridirektivet är i första hand att förhindra tungmetaller i batterier och ackumulatorer. Kadmium, kvicksilver och bly påverkar i hög grad miljökvaliteten. I andra hand skall direktivet främja och harmonisera insamlingen och återvinningen av batterier.
Ändringsförslag 12 Artikel 3, led 3
3. bärbara batterier eller ackumulatorer: batterier eller ackumulatorer som	3. bärbara batterier eller ackumulatorer: batterier, knappceller, batterisatser eller ackumulatorer som
a) är förslutna, och	a) är förslutna, och
b) är bärbara, och	b) väger mindre än 1 kg, och
c) varken är industribatterier eller industriackumulatorer eller bilbatterier eller bilackumulatorer.	c) av konsumenter eller yrkesmässiga användare används eller är avsedda att användas i de apparater som finns förtecknade i bilagorna I A och I B i direktiv 2002/96/EG eller i andra apparater.
Motivering
Batterisatser och knappceller måste nämnas explicit i definitionen av bärbara batterier för att kunna omfattas av insamlings- och behandlingskraven. Denna definition blir tydligare om man hänvisar till det befintliga WEEE-direktivet. Den viktangivelse som vanligtvis används för att skilja bärbara batterier från andra bör ingå i definitionen för att undvika oklarheter.
Ändringsförslag 13 Artikel 3, led 6
6. industribatteri eller industriackumulator: batterier eller ackumulatorer som utformats uteslutande för industriell eller professionell användning eller som används i elektriska fordon av alla slag.	6. industribatteri eller industriackumulator: batterier eller ackumulatorer som uteslutande används eller är avsedda att användas i industriellt syfte, till exempel som reservkraftkälla eller för framdrivning, och som inte är ”bärbara batterier eller ackumulatorer” enligt definitionen i punkt 3.
Motivering
Återinförande av ändring 85 från Europaparlamentets första behandling.
För att undvika ett tomrum mellan definitionerna eller överlappande definitioner bör det göras klart att industribatterier inte är detsamma som bärbara batterier.
Ändringsförslag 14 Artikel 3, punkt 8
8. återvinning: upparbetning i en produktionsprocess av avfallsmaterial i samma syfte som det ursprungliga eller i andra syften, undantaget energiutvinning.	8. återvinning: upparbetning i en produktionsprocess av avfallsmaterial i samma syfte som det ursprungliga eller i andra syften, undantaget energiutvinning, det vill säga användning av brännbart avfall för att alstra energi genom direkt förbränning, med eller utan annat avfall, men med värmeåtervinning.
Motivering
Denna definition bör stå i överensstämmelse med definitionen av materialåtervinning i artikel 3 e i direktivet om avfall från elektriska och elektroniska produkter och direktivet om uttjänta fordon.
Ändringsförslag 15 Artikel 3, punkt 16a (ny)
	16a. insamlingsnivå: för en viss medlemsstat under ett visst kalenderår den procentsats som erhålls genom att dividera vikten av förbrukade bärbara batterier och ackumulatorer som insamlats i enlighet med artikel 7.1 under det kalenderåret med den genomsnittliga årliga försäljningen av bärbara batterier och ackumulatorer som släppts ut på marknaden, uttryckt i vikt, i den medlemsstaten under det kalenderåret och de föregående två kalenderåren.
Motivering
Om ”försäljningen av ... till slutanvändaren” byts ut mot ”försäljningen av ... som släppts ut på marknaden” läggs ingen extra administrativ börda på småföretagen.
Ändringsförslag 16 Artikel 3, punkt 16b (ny)
	16b. slutet kretslopp: förbrukade batteriers och ackumulatorers metallinnehåll återanvänds i största möjliga utsträckning vid tillverkningen av nya produkter.
Motivering
Inte all metall som kommer fram i återvinningsprocessen lämpar sig för tillverkningen av nya produkter.
Ändringsförslag 17 Artikel 4a (ny)
	Artikel 4a
	Ökad miljöprestanda
	Medlemsstaterna skall främja forskning och uppmuntra tillverkarna att förbättra batteriers och ackumulatorers allmänna miljöprestanda under hela deras livscykel och möjligheten att utveckla och saluföra batterier och ackumulatorer som innehåller minskade mängder farliga ämnen eller ämnen som är mindre förorenande, framför allt för att ersätta kvicksilver, kadmium och bly.
	Medlemsstaterna skall främja forskning och utveckling på dessa områden för att bidra till att dessa mål uppnås.
Motivering
Återinförande av ändring 24 från Europaparlamentets första behandling för att målet om ökad miljöprestanda hos batterierna skall kunna uppnås.
Ändringsförslag 18 Artikel 5, punkt 2a (ny)
	2a. Medlemsstaterna skall se till att batterier och ackumulatorer endast byggs in i apparater om de lätt kan avlägsnas av konsumenten när de förbrukats. Denna bestämmelse gäller inte de kategorier av apparater som anges i bilaga IIa. Alla apparater som innehåller batterier och ackumulatorer skall åtföljas av en bruksanvisning som anger hur dessa kan tas ut på ett säkert sätt och som vid behov upplyser användarna om batteriernas och ackumulatorernas innehåll.
Motivering
Små apparater som innehåller batterier eller ackumulatorer som är svåra för konsumenterna att ta ut löper stor risk att hamna i hushållsavfallet med batterierna kvar, detta trots att det i många fall är möjligt att tillverka små apparater på ett sådant sätt att inga verktyg behövs för att avlägsna batterierna.
Ändringsförslag 19 Artikel 6
Medlemsstaterna skall sträva efter att maximera den separata insamlingen av förbrukade batterier och ackumulatorer med beaktande av de konsekvenser för miljön som transporter har, och att minimera bortskaffandet av batterier och ackumulatorer som osorterat kommunalt avfall.	Medlemsstaterna skall, med beaktande av de konsekvenser för miljön som transporter har, vidta nödvändiga åtgärder för att maximera den separata insamlingen av förbrukade batterier och ackumulatorer och för att förhindra ett slutgiltigt bortskaffande av batterier och ackumulatorer, detta i syfte att uppnå största möjliga återvinning av alla förbrukade batterier och ackumulatorer vars användning inte är förbjuden enligt artikel 4.
Motivering
Det är mycket viktigt att betona nödvändigheten av att det finns lokal kapacitet för batteriåtervinning, något som varje medlemsstat måste uppmuntra.
Ändringsförslag 20 Artikel 7, punkt 1, led a och aa (nytt)
a) skall göra det möjligt för slutanvändarna att göra sig av med bärbara batterier eller ackumulatorer på en lättillgänglig insamlingsplats i deras närhet, med beaktande av befolkningstätheten,	a) skall göra det möjligt för slutanvändarna att göra sig av med bärbara batterier eller ackumulatorer på en lättillgänglig insamlingsplats i deras närhet; sådana insamlingsplatser skall inte behöva vara individuellt registrerade eller ha enskilt tillstånd i enlighet med direktiv 75/422/EEG och rådets direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall1.
	____________ 1 EGT L 377, 31.12.1991, s. 20. Direktivet ändrat genom direktiv 94/31/EG (EGT L 168, 2.7.1994, s. 28).
Motivering
Återinförande av ändringarna 28 och 29 från Europaparlamentets första behandling.
Insamlingen börjar med att slutanvändarna lämnar in sina batterier och ackumulatorer. Överdriven byråkrati i vissa medlemsstater medför att de som ordnar med sådana insamlingsplatser (t.ex. i skolor) kan tvingas ansöka om ett osäkert avfallstillstånd enligt EU:s ramlagstiftning om avfall. Det måste göras klart att sådan byråkrati är resultatet av en alltför nitisk lagtolkning. Om man måste uppfylla byråkratiska villkor som gäller för ett särskilt avfallstillstånd kan det avskräcka vissa inrättningar från att tillhandahålla insamlingsplatser.
Ändringsförslag 21 Artikel 7, punkt 3
3. Medlemsstaterna skall se till att tillverkare av industribatterier och industriackumulatorer, eller tredje part som agerar för deras räkning, inte vägrar att från slutanvändarna återta förbrukade industribatterier och ‑ackumulatorer, oavsett dessas kemiska sammansättning eller ursprung. Oberoende tredje parter får också samla in förbrukade industribatterier och industriackumulatorer.	3. Medlemsstaterna skall se till att enskilda tillverkare av industribatterier och industriackumulatorer, eller tredje part som agerar för deras räkning, inte vägrar att från slutanvändarna återta förbrukade industribatterier och ‑ackumulatorer, oavsett dessas ursprung, förutsatt att dessa batterier och ackumulatorer har en liknande kemisk sammansättning som de som tillverkaren i fråga själv släpper ut. Oberoende tredje parter får också samla in förbrukade industribatterier och industriackumulatorer.
Motivering
Rådets formulering innebär att batteritillverkare, inbegripet små och medelstora företag, måste återta förbrukade batterier vars kemiska sammansättning skiljer sig från de batterier som de själva släpper ut på marknaden, oavsett om de besitter de expertkunskaper, resurser eller lagliga tillstånd som krävs för att återta sådana batterier eller inte. Detta kan utgöra en riskkälla och bör inte uppmuntras.
Genom detta ändringsförslag fastställs det att företag inte får vägra att från slutanvändare ta tillbaka batterier med liknande kemiska sammansättning som dem som de släppt ut på marknaden, oavsett om dessa kommer från deras egen anläggning eller från andra tillverkare av batterier med samma sammansättning.
Det bör inte förekomma några begränsningar som grundar sig på det förbrukade batteriets ursprung.
Ändringsförslag 22 Artikel 7, punkt 4a (ny)
	4a. Medlemsstaterna skall se till att slutanvändarna är skyldiga att återlämna sina förbrukade industri- och bilbatterier och -ackumulatorer till insamlingssystem.
Motivering
Återinförande av ändring 47 från Europaparlamentets första behandling, som godtagits av kommissionen (KOM(2005)0378).
För att uppnå så hög insamlingsnivå som möjligt bör konsumenterna åläggas att återlämna sina förbrukade industri- och bilbatterier. Detta bör ske genom informationskampanjer och samordning med de lokala myndigheternas åtgärder mot sopdumpning för att uppnå höga insamlingsnivåer. Återlämningskravet utgör ett komplement till kravet på tillverkarna att återta förbrukade batterier.
Ändringsförslag 23 Artikel 7, punkt 4b (ny)
	4b. Medlemsstaterna skall se till att distributörer som tillhandahåller bärbara batterier är skyldiga att kostnadsfritt återta förbrukade bärbara batterier från slutanvändarna.
Motivering
Här krävs det att kommersiella nätverk deltar i återtagningen av förbrukade bärbara batterier. Det betyder i huvudsak att vilken slutanvändare som helst kan lämna tillbaka ett förbrukat bärbart batteri till ett försäljningsställe av sådana batterier. Detta innebär att man kan nå högre återlämningsnivåer för förbrukade bärbara batterier.
Denna bestämmelse gäller inte industri- och bilbatterier.
Ändringsförslag 24 Artikel 8
Medlemsstaterna får använda ekonomiska styrmedel för att främja insamling av förbrukade batterier och ackumulatorer eller för att främja användning av batterier och ackumulatorer som innehåller mindre förorenande ämnen, genom att exempelvis införa differentierade skattesatser eller pantsystem. Om medlemsstaterna gör detta, skall de anmäla de åtgärder som rör genomförandet av dessa styrmedel till kommissionen.	1. Medlemsstaterna får använda ekonomiska styrmedel för att främja insamling av förbrukade batterier och ackumulatorer eller för att främja användning av batterier och ackumulatorer som innehåller mindre förorenande ämnen, genom att exempelvis införa differentierade skattesatser. Om medlemsstaterna gör detta, skall de anmäla de åtgärder som rör genomförandet av dessa styrmedel till kommissionen. Medlemsstaterna skall se till att sådana åtgärder
	(a) inte strider mot reglerna på den inre marknaden eller snedvrider konkurrensen och inte heller tjänar som inkomsthöjande åtgärder på områden som inte är kopplade till målen i detta direktiv,
	(b) vidtas efter samråd med samtliga berörda parter,
	(c) är motiverade på ekonomiska, sociala och miljörelaterade grunder.
	2. Medlemsstaterna skall i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter1 informera kommissionen om vilka åtgärder de avser att vidta i enlighet med punkt 1.
	__________ 1 EGT L 204, 21.7.1998, s. 37. Direktivet senast ändrat genom anslutningsakten 2003.
Motivering
Punkt 1: Det skulle inte fungera med ett pantsystem för batterier. Det är ett faktum att konsumenter sparar batterier i många år innan de slutligen lämnar tillbaka dem till en insamlingsplats. Detta skulle ge upphov till en mycket stor administrativ börda som inte skulle stå i proportion till de miljömässiga fördelarna.
Syftet med punkt 1a är att förhindra unilaterala åtgärder från medlemsstaterna för att få in inkomster från batterianvändarna och skatteåtgärder som snedvrider priset på batterier, vilket inte bör tillåtas med tanke på intressena på den inre marknaden och den fria och rättvisa konkurrensen på marknaden.
Punkterna 1b och 1c har tagits från direktiv 91/157/EEG och är mycket viktiga för att säkra ett hållbart och effektivt system för hanteringen av förbrukade batterier.
I punkt 2 anges det vilket förfarande som skall användas för att informera kommissionen om föreslagna åtgärder.
Ändringsförslag 25 Artikel 9, punkt 1
1. I denna artikel avses med ”insamlingsnivån” för en viss medlemsstat under ett visst kalenderår den procentsats som erhålls genom att dividera vikten av förbrukade bärbara batterier och ackumulatorer, som insamlats i enlighet med artikel 7.1 under det kalenderåret, med den genomsnittliga årliga försäljningen av bärbara batterier och ackumulatorer till slutanvändaren, uttryckt i vikt, i den medlemsstaten under det kalenderåret och de föregående två kalenderåren. Medlemsstaterna skall beräkna insamlingsnivån första gången beträffande det sjätte hela kalenderår som följer efter det att detta direktiv har trätt i kraft.	1. Medlemsstaterna skall beräkna insamlingsnivån i enlighet med definitionen i artikel 3.16a första gången beträffande det fjärde hela kalenderår som följer efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
Motivering
Återinförande av ändring 34 från Europaparlamentets första behandling.
Definitionen av insamlingsnivå bör inte göras i denna artikel utan flyttas till artikel 3.
Ändringsförslag 26 Artikel 9, punkt 2, led a och b
a) 25 %, senast den …*.	a) 40 %, senast den …*.
b) 45 %, senast den …**.	b) 60 %, senast den …**.
Motivering
Man måste ställa upp mer ambitiösa mål. Under den andra etappen, efter sex år, behövs det en impuls.
Ändringsförslag 27 Artikel 9, punkt 4
4. I enlighet med det förfarande som anges i artikel 21.2	4. I enlighet med det förfarande som anges i artikel 21.2 skall en gemensam metod fastställas för beräkningen av den årliga försäljningen av bärbara batterier och ackumulatorer till slutanvändarna senast den …*.
a) får övergångsbestämmelser föreskrivas för att hantera svårigheter som en medlemsstat ställs inför när det gäller att uppfylla kraven i punkt 2 på grund av särskilda nationella förhållanden,
b) skall en gemensam metod fastställas för beräkningen av den årliga försäljningen av bärbara batterier och ackumulatorer till slutanvändarna senast den …*.
__________ * Ett år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.	__________ * Ett år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
Motivering
Återinförande av ändring 34 från Europaparlamentets första behandling. Rådets omotiverade undantag bör strykas. Eftersom målet uttrycks i procent och inte i vikt kan medlemsstaterna inte längre använda argumentet om särskilda nationella förhållanden.
Ändringsförslag 28 Artikel 9, punkt 4a (ny)
	4a. Senast den …* skall kommissionen lägga fram ett förslag i enlighet med artikel 251 i fördraget för att höja insamlingsmålen.
	__________ * Sju år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
Motivering
Återinförande av ändring 34 från Europaparlamentets första behandling. Insamlingsmålen bör höjas för att man ytterligare skall kunna förhindra att batterier på ett okontrollerat sätt dumpas i miljön.
Ändringsförslag 29 Artikel 10, punkt 1
1. Senast den … skall medlemsstaterna se till att	1. Senast den … skall medlemsstaterna se till att
a) tillverkarna, eller tredje part, inrättar system med användning av bästa tillgängliga teknik för behandling och återvinning av förbrukade batterier och ackumulatorer,	a) tillverkarna, eller tredje part, inrättar system med användning av bästa tillgängliga teknik med hänsyn till hälso- och miljöskyddet, för behandling och återvinning av förbrukade batterier och ackumulatorer,
b) alla identifierbara batterier och ackumulatorer som samlats in i enlighet med artikel 7 behandlas och återvinns med hjälp av sådana system.	b) alla identifierbara batterier och ackumulatorer som samlats in i enlighet med artikel 7 behandlas och återvinns med hjälp av system som åtminstone är förenliga med gemenskapslagstiftningen, framför allt i fråga om hälsa, säkerhet och avfallshantering.
Som en del av en strategi för att avveckla tungmetaller, eller när ingen lämplig slutmarknad finns tillgänglig, får emellertid medlemsstaterna, i enlighet med fördraget, bortskaffa insamlade bärbara batterier eller ackumulatorer som innehåller kadmium, kvicksilver eller bly i deponier eller genom underjordsförvar. Medlemsstaterna skall anmäla åtgärderna till kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.	Som en del av en strategi för att avveckla tungmetaller, eller när ingen lämplig slutmarknad finns tillgänglig, får emellertid medlemsstaterna, i enlighet med fördraget, bortskaffa insamlade bärbara batterier eller ackumulatorer som innehåller kadmium, kvicksilver eller bly i deponier eller genom underjordsförvar. Medlemsstaterna skall anmäla åtgärderna till kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.
Motivering
Återinförande av ändring 120 från Europaparlamentets första behandling.
Det är viktigt att kraven på behandling och återvinning är tydliga och åtskilda. Eftersom det finns många olika och väletablerade behandlingsmetoder kommer det att bli svårt att i detta fall rättsligt definiera vad som menas med ”bästa tillgängliga teknik”. Miniminormer för behandling och återvinning bör därför överensstämma med gemenskapslagstiftningen om säkerhet, hälsa och avfallshantering.
Ändringsförslag 30 Artikel 10, punkt 3
3. Återvinningsprocesserna skall senast den …* uppfylla de återvinningsmål och de tillhörande bestämmelser som anges i bilaga III, del B.	3. Återvinningsprocesserna skall senast den …* uppfylla den återvinningsgrad och de tillhörande bestämmelser som anges i bilaga III, del B.
	[Detta är ett horisontellt ändringsförslag. Om det antas skall uttrycket ”återvinningsmål” ändras till ”återvinningsgrad” i hela direktivets text och i ändringsförslagen till den.]
Motivering
Här återinförs artikel 19 från kommissionens ursprungliga förslag.
Ändringsförslag 31 Artikel 10a (ny)
	Artikel 10a
	Ny återvinningsteknik
	1. Medlemsstaterna skall främja utveckling av ny återvinnings- och behandlingsteknik samt forskning om miljövänliga och kostnadseffektiva återvinningsmetoder för alla typer av batterier och ackumulatorer.
	2. Medlemsstaterna skall uppmuntra behandlingsanläggningarna att införa certifierade miljöledningssystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS)1.
	__________ 1 EGT L 114, 24.4.2001, s. 1. Förordningen ändrad genom anslutningsakten 2003.
Motivering
Återinförande av texten i artikel 17 i kommissionens ursprungliga förslag.
Ändringsförslag 32 Artikel 12, punkt 2
2. Förbrukade batterier och ackumulatorer som exporteras från gemenskapen i enlighet med förordning (EEG) nr 259/93, rådets förordning (EG) nr 1420/1999 av den 29 april 1999 om fastställande av gemensamma regler och förfaranden som skall tillämpas på transporter av vissa avfallsslag till vissa länder utanför OECD och kommissionens förordning (EG) nr 1547/1999 av den 12 juli 1999 om kontrollförfaranden i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 259/93 för transporter av vissa typer av avfall till vissa länder som inte omfattas av OECD‑beslut C(92)39 slutlig får endast tillgodoräknas med avseende på de skyldigheter och mål som fastställs i bilaga III till detta direktiv om det klart kan påvisas att återvinning ägt rum under förhållanden som i stort sett motsvarar kraven i detta direktiv.	2. Förbrukade batterier och ackumulatorer som exporteras från gemenskapen i enlighet med förordning (EEG) nr 259/93, rådets förordning (EG) nr 1420/1999 av den 29 april 1999 om fastställande av gemensamma regler och förfaranden som skall tillämpas på transporter av vissa avfallsslag till vissa länder utanför OECD och kommissionens förordning (EG) nr 1547/1999 av den 12 juli 1999 om kontrollförfaranden i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 259/93 för transporter av vissa typer av avfall till vissa länder som inte omfattas av OECD‑beslut C(92)39 slutlig får endast tillgodoräknas med avseende på de skyldigheter och mål som fastställs i bilaga III till detta direktiv om det klart kan påvisas att återvinning ägt rum under förhållanden som motsvarar kraven i detta direktiv.
Motivering
Här återinförs kommissionens text.
Exporter av farligt avfall är ett mycket problematiskt område. Skälen till dem är ofta ekonomiska, och olika hanteringsstandarder används. För att förhindra sådana ekonomiskt motiverade exporter som sker på bekostnad av miljön måste återvinningen i mottagarlandet uppfylla liknande krav. Termen ”i stort sett” är på tok för vag och skulle lämna dörren öppen för alla möjliga typer av tvister.
Ändringsförslag 33 Artikel 13, punkt 1, led a
a) insamling, behandling och återvinning av alla förbrukade bärbara batterier och ackumulatorer som samlats in i enlighet med artikel 7.1 och 7.2, och	a) insamling, behandling och återvinning av alla förbrukade bärbara batterier och ackumulatorer som samlats in i enlighet med artikel 7.1 och 7.2,
	aa) offentliga informationskampanjer om insamling, behandling och återvinning av alla förbrukade bärbara batterier och ackumulatorer, och
Motivering
Det behövs offentliga informationskampanjer för att insamlings- och återvinningssystemen skall lyckas och för att förhindra att användarna slänger batterier tillsammans med det allmänna kommunala avfallet. Det måste klargöras att tillverkarna skall stå för kostnaderna för sådana kampanjer.
Ändringsförslag 34 Artikel 13, punkt 2a (ny)
	2a. Ansvaret för att finansiera kostnaderna för insamling, behandling, återvinning och miljövänligt bortskaffande av förbrukade batterier och ackumulatorer som släpps ut på marknaden före detta direktivs ikraftträdande, dvs. historiskt avfall, skall vila på tillverkarna.
Motivering
Återinförande av ändring 49 från Europaparlamentets första behandling.
Det måste göras tydligt att tillverkarna även ansvarar för kostnaderna för insamling, behandling, återvinning och miljövänligt bortskaffande av historiskt avfall. Detta ingick redan i kommissionens ursprungliga förslag (artikel 23.1 i KOM(2003)0723).
Ändringsförslag 35 Artikel 13, punkt 3
3. Kostnaderna för insamling, behandling och återvinning skall inte anges separat för slutanvändarna vid tidpunkten för försäljning av nya bärbara batterier och ackumulatorer.	3. Medlemsstaterna skall ge tillverkarna rätt att ta ut ersättning för sina kostnader för insamling, behandling och återvinning, men dessa kostnader skall inte anges separat vid tidpunkten för försäljning av nya bärbara batterier till slutanvändarna.
Motivering
En effektiv och insynsvänlig finansieringsmekanism som möjliggör ett miljövänligt, kostnadseffektivt och ekonomiskt gångbart uppnående av direktivets mål bör ingå i det nya batteridirektivet. Om så inte sker skulle det resultera i 1) låg återlämningsgrad med högre miljöskador som följd eftersom fler batterier skulle hamna i deponier, 2) större miljöpåverkan på grund av brister i infrastrukturen för batteriinsamling (t.ex. energiförbrukning och utsläpp från transporter av batterier och avsaknad av stordriftsfördelar som kan göra att dessa begränsas).
Ändringsförslag 36 Artikel 15
Artikel 15	utgår
Små tillverkare
De minimis-regler för tillämpningen av artiklarna 13.1 och 14 skall i förekommande fall fastställas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 21.2 senast den …*.
__________ * 42 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
Motivering
Möjligheten till de minimis-regler för mindre tillverkare kommer att skapa utrymme för fripassagerare och äventyra de nationella systemens trovärdighet. Samtliga aktörer i kedjan måste ta sin del av ansvaret. Rådets tillägg bör därför utgå.
Ändringsförslag 37 Artikel 17, punkt 2a (ny)
	2a. Medlemsstaterna skall se till att distributörerna av bärbara batterier eller ackumulatorer informerar slutanvändarna om möjligheten att göra sig av med bärbara batterier eller ackumulatorer vid deras försäljningsställen.
Ändringsförslag 38 Artikel 18, punkt 1, stycke 1a (nytt)
	Medlemsstaterna skall se till att kapaciteten hos alla batterier, ackumulatorer och batterisatser anges på produkterna på ett synligt, lättläst och outplånligt sätt.
Motivering
Återinförande av ändring 58 från Europaparlamentets första behandling, som godtagits av kommissionen (KOM(2005)0378).
Icke laddningsbara batterier varierar kraftigt i pris, vilket delvis beror på deras olika kapacitet. Alla möjliga kvalitetspåståenden görs om prestandan hos icke laddningsbara batterier. Medan information redan ges om kapaciteten hos laddningsbara batterier är detta ännu inte fallet för icke laddningsbara. För att garanteras en öppen och tydlig information bör konsumenterna informeras om kapaciteten hos alla batterier.
Ändringsförslag 39 Artikel 23, punkt 1, stycke 1
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den ...*.	1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv den ...*.
Motivering
Medlemsstaternas införlivande bör fastställas till ett specifikt datum och inte lämnas öppet. Detta i syfte att säkra ett harmoniserat genomförande av detta direktiv i de 25 medlemsstaterna.
Ändringsförslag 40 Bilaga IIa (ny)
	Bilaga IIa
	FÖRTECKNING ÖVER KATEGORIER AV APPARATER SOM INTE OMFATTAS AV ARTIKEL 5
	1. Apparater i vilka batterierna är fastlödda, fastsvetsade eller på annat sätt permanent fästa vid kontaktpunkter för att säkerställa en kontinuerlig strömförsörjning vid krävande industriell användning och för att bevara minnes- och datafunktioner i databehandlings- och kontorsutrustning, om det av tekniska skäl är nödvändigt att använda sådana batterier och ackumulatorer som avses i bilaga 1.
	2. Referensceller i utrustning för vetenskapligt eller yrkesmässigt bruk samt batterier och ackumulatorer i medicinska anordningar avsedda att upprätthålla vitala funktioner och i pacemakers, om en oavbruten funktion är nödvändig och om batterierna eller ackumulatorerna endast kan avlägsnas av kvalificerad personal.
	3. Bärbara apparater, om ett batteribyte som utförs av okvalificerad personal kan medföra säkerhetsrisker för användaren eller påverka apparatens funktion, samt utrustning för yrkesmässig användning i mycket känslig omgivning, exempelvis i närvaro av flyktiga ämnen.
Motivering
Genom detta ändringsförslag införs tanken att det bör göras lättare att avlägsna batterierna och ackumulatorerna.
Bestämmelserna ligger i linje med artikel 4 i direktivet om avfall från elektriska och elektroniska produkter och tar över artikel 5 i direktiv 1991/157 om batterier.
Här återinförs parlaments ändring 92 om artikel 5.1a (ny) från första behandlingen.
Ändringsförslag 41 Bilaga III, del B
3. Återvinningsprocesser skall uppnå följande lägsta återvinningsnivåer:	3. Medlemsstaterna skall se till att återvinningsprocesserna uppnår följande lägsta återvinningsgrad:
a) återvinning av 65 % av genomsnittsvikten av blybatterier och blyackumulatorer, inklusive återvinning av blyinnehållet i den högsta grad som är tekniskt genomförbar med undvikande av alltför höga kostnader,	a) återvinning av 65 % av genomsnittsvikten av blybatterier och blyackumulatorer och ett slutet kretslopp för allt bly som ingår i dessa,
b) återvinning av 75 % av genomsnittsvikten av nickelkadmiumbatterier och nickelkadmiumackumulatorer, inklusive återvinning av kadmiuminnehållet i den högsta grad som är tekniskt genomförbar med undvikande av alltför höga kostnader, och	b) återvinning av 75 % av genomsnittsvikten av nickelkadmiumbatterier och nickelkadmiumackumulatorer och ett slutet kretslopp för allt kadmium som ingår i dessa, och
c) återvinning av 50 % av genomsnittsvikten av andra förbrukade batterier och ackumulatorer.	c) återvinning av 55 % av genomsnittsvikten av andra förbrukade batterier och ackumulatorer.
	Den föreslagna lägsta återvinningsgraden skall utvärderas regelbundet och anpassas till bästa tillgängliga teknik och till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 21.
Motivering
Återinförande av ändring 43 från Europaparlamentets första behandling.

• [1]  EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 355.
• [2]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

MOTIVERING

Inledning och bakgrund

Det största problemet med batterier och ackumulatorer är förekomsten av tungmetallerna kvicksilver, bly och kadmium. De skadliga miljö‑ och hälsoeffekterna av tungmetallerna kvicksilver, bly och kadmium beskrivs utförligt i kommissionens ursprungliga förslag (KOM(2003)0723).

Redan i sin resolution av den 25 januari 1998 uppmanade rådet kommissionen att så snart som möjligt inkomma med förslag på en gemenskapsplan för att bekämpa miljöriskerna med kadmium.

I enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram är målet med det föreslagna direktivet att

•     begränsa bortskaffandet av uttjänta batterier och ackumulatorer,

•     reducera antalet tillverkade farliga batterier och ackumulatorer,

•     öka insamlingen och återvinningen av uttjänta batterier och ackumulatorer.

Kommissionen antog sitt förslag till nytt direktiv om batterier och ackumulatorer den 24 november 2003. Europaparlamentet antog sin förstabehandlingsrekommendation den 20 april 2004. Rådet antog sin gemensamma ståndpunkt den 18 juli 2005.

Huvudmålen, så som de antogs vid Europaparlamentets första behandling, är

1.   att förhindra användningen av tungmetaller i batterier och ackumulatorer,

2.  att samla in, hantera, återvinna och omhänderta alla uttjänta batterier och ackumulatorer med målet att förhindra bortskaffandet av batterier som innehåller farliga ämnen,

3.  att återvinna användbara ämnen i batterier och ackumulatorer,

4.  att förbättra batteriernas och ackumulatorernas miljöprestanda.

Analys av den gemensamma ståndpunkten

I den gemensamma ståndpunkten ingår många av Europaparlamentets ändringsförslag från den första behandlingen ordagrant, delvis eller genom omskrivningar. Ett antal ändringsförslag är emellertid inte upptagna. Kommissionen kan tänka sig att stödja den gemensamma ståndpunkt som antogs som en paketlösning, förutsatt att ambitionsnivån vad gäller miljön åtminstone motsvarar kommissionens förslag, i synnerhet vad gäller målen för insamling och återvinning. De fyra viktigaste punkterna från första behandlingen diskuteras nedan.

1. Förhindra utsläpp av tungmetaller

Det största problemet med batterier och ackumulatorer är förekomsten av tungmetallerna kvicksilver, bly och kadmium. År 1998 förbjöds batterier innehållande kvicksilver (dvs. mer än 5 ppm kvicksilver) av den anledningen, med undantag för knappceller i hörapparater och klockor. De skadliga miljö‑ och hälsoeffekterna av tungmetallerna kvicksilver, kadmium och bly beskrivs tydligt i kommissionens ursprungliga förslag. Sedan dess har EU genom lagstiftning förbjudit användningen av tungmetallerna kvicksilver, bly och kadmium i komponenter och material i fordon som kommit ut på marknaden efter den 1 juli 2003 och i ny elektrisk och elektronisk utrustning som kommer ut på marknaden efter den 1 juli 2006.

Europaparlamentet antog ett förbud mot kvicksilver, kadmium och bly för alla batterier, tillsammans med en lista över undantag. Rådet däremot antog bara ett förbud mot kvicksilver och kadmium i bärbara batterier, med undantag av nödsystem och larmsystem (inklusive nödbelysning), medicinsk utrustning och sladdlösa motordrivna verktyg. Detta innebär att man inte inför ett förbud mot nickel‑kadmiumbatterier (NiCd) för medicinsk utrustning och sladdlösa motordrivna verktyg och inga som helst åtgärder för att förbjuda bly.

Eftersom kadmium och bly håller på att tas bort från befintliga produkter (skrotade fordon, avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE), PVC, plaster, etc.) är detta märkligt. Eftersom direktivet innehåller åtgärder som begränsar olika skadliga ämnen vore det också logiskt att vidta liknande åtgärder mot farliga ämnen i batterier. Vidare ser man en tydlig utveckling mot nickel‑metallhydrid‑ (NiMH) och litium‑jonbatterier (Li‑Jon) som ersättning för NiCd‑batterier i elektronisk utrustning.

Nickel‑metallhydridbatterier har redan använts i 15 år och kan ge upp till tre gånger så hög effekt som vanliga nickel‑kadmiumbatterier av samma storlek. Tack vare deras ökade kapacitet och energidensitet kan användaren förvänta sig längre tid mellan laddningar och längre brukstid. NiMH‑batterier kan laddas snabbt och har inga minneseffekter. NiMH‑batterier används till exempel i kameror, mobiltelefoner, bärbara datorer, bärbara videobandspelare, TV‑apparater, bärbara stereoapparater och cd‑spelare, sladdlösa dammsugare och sladdlösa motordrivna verktyg.

Laddningsbara litium‑jonbatterier verkar ännu mer lovande med tanke på deras höga energidensitet, stora kapacitet, låga vikt och höga effekt.

Nästan alla batteritillverkare tillverkar NiMH‑batterier och Li‑Jon‑batterier som alternativ till NiCd‑batterier för ett stort antal olika användningsområden. NiMH‑batterier och Li‑Jon‑batterier marknadsförs på många batteritillverkares hemsidor, liksom batterier för medicinskt bruk, nödbelysning och sladdlösa motordrivna verktyg. Ett förbud mot NiCd‑batterier är försvarbart, då det skulle förebygga de skadliga och förorenande effekter som kadmium har.

Olika argument används för att inte förbjuda NiCd‑batterier för sladdlösa motordrivna verktyg. Faktum är att NiMH‑batterier inte kan laddas lika många gånger som NiCd‑batterier, men effekten hos NiMH‑batterier är större, så den sammanlagda effekten är liknande den hos NiCd‑batterier. NiMH‑batterier laddar inte ur sig på det sätt som NiCd‑batterier gör då de inte används. Vidare är NiMH‑batteriers effekt i låga temperaturer liknande den hos NiCd‑batterier, och NiMH‑batterier i sladdlösa motordrivna verktyg är ett bra alternativ till NiCd‑batterier. Detta understryks också av att det finns många tillverkare av NiMH‑batterier för sladdlösa motordrivna verktyg[1].

Ett tekniskt genombrott nyligen från Milwaukee Electric Tool Company innebär att Li‑Jon‑batterier sedan juli 2005 införts på marknaden för sladdlösa motordrivna verktyg. Detta 28 V‑batteri väger något mindre än de nuvarande 18 V‑batterierna (NiMH och NiCd). Den extra kapaciteten innebär att det nya batteriet ger betydligt mer effekt, har närmare dubbelt så lång livslängd, och ger en konstant effekt som inte avtar genom användningscykeln. Till skillnad från NiCd‑batterier och NiMH‑batterier presterar det nya Li‑Jon‑batteriet dessutom betydligt bättre under extrema förhållanden såsom varma eller kalla temperaturer[2].

Nyligen började även alternativ till industriella NiCd‑batterier tillverkas med en ny nickel‑zinkteknik. Uteffekten hos dessa batterier är 50 procent högre, och de kostar mindre. Detta batteri kan i framtiden också möjligen användas i hybridfordon eller helt elektriska fordon.

Sammanfattningsvis, om man vill göra framsteg från miljösynpunkt med detta direktiv som grund, borde man åtminstone, där det är möjligt, begränsa användningen av tungmetallerna kvicksilver, kadmium och bly i batterier. Med tanke på det breda utbudet av alternativ gäller detta även användningen av kadmium i nödbelysning, utrustning för medicinskt bruk och sladdlösa motordrivna verktyg.

2. Insamling

Europaparlamentet beslutade vid sin första behandling att 50 procent av de inbyggda bärbara batterierna skulle samlas in efter sex år och 60 procent efter tio år. Rådet ändrade detta till ett mindre ambitiöst mål, nämligen 25 procent respektive 45 procent.

3. Återvinning

Rådet accepterar rekommendationerna i stora drag. Återvinningseffektiviteten i bilaga III B är snarlik Europaparlamentets ståndpunkt från första behandlingen. Rådet godkände däremot inte Europaparlamentets förslag om ett slutet kretslopp för bly eller kadmium i batterier.

4. Miljöprestanda

Vid sin första behandling antog Europaparlamentet bestämmelser om batteriers prestanda, något som inte accepteras i den gemensamma ståndpunkten. Det är emellertid viktigt att medlemsstaterna främjar forskning och uppmuntrar tillverkare att förbättra batteriernas och ackumulatorernas allmänna miljöprestanda genom hela deras livscykel. Det är också viktigt att utveckla och marknadsföra batterier och ackumulatorer som innehåller lägre halter av farliga ämnen eller som innehåller färre förorenande ämnen, i synnerhet som ersättning för kvicksilver, kadmium och bly.

Kapaciteten hos alla batterier, ackumulatorer och batterisatser måste märkas ut på ett synligt, läsbart och outplånligt sätt. Med den informationen som grund kan konsumenterna välja batterier med större kapacitet och längre livslängd. Vissa batterier är billiga, men har en mycket kortare livslängd. Till exempel är de alkaliska batteriernas kapacitet runt fyra gånger så stor som zink‑kolbatteriernas. Även om priset på zink‑kolbatterier är hälften av de alkaliska batteriernas är det nästan dubbelt så ekonomiskt att köpa alkaliska batterier. Dessutom innehåller zink‑kolbatterier mycket mer bly. Detta är ett viktigt miljöskäl till att inte föredra zink‑kolbatterier.

• [1]  http://www.batteryprice.com/index.asp?PageAction=VIEWCATS&Category=109
• [2]  http://www.mytoolstore.com/milwauke/v28_01.html

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG
Referensnummer	5694/5/2005 – C6-0268/2005 – 2003/0282(COD))
Parlamentets första behandling – P-nummer	20.4.2004	P5_TA(2004)0304
Kommissionens förslag	KOM(2003)0723 – C5-0563/2006
Kommissionens ändrade förslag
Mottagande av den gemensamma ståndpunkten: tillkännagivande i kammaren	8.9.2005
Ansvarigt utskott   Tillkännagivande i kammaren	ENVI 8.9.2005
Föredragande   Utnämning	Hans Blokland 14.9.2005
Tidigare föredragande
Behandling i utskott	14.9.2005
Antagande	22.11.2005
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	45 10 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Adamos Adamou, Georgs Andrejevs, Irena Belohorská, Johannes Blokland, Frederika Brepoels, Hiltrud Breyer, Dorette Corbey, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Matthias Groote, Satu Hassi, Mary Honeyball, Marie Anne Isler Béguin, Caroline Jackson, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Holger Krahmer, Urszula Krupa, Aldis Kušķis, Marie-Noëlle Lienemann, Peter Liese, Roberto Musacchio, Riitta Myller, Péter Olajos, Dimitrios Papadimoulis, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Dagmar Roth-Behrendt, Guido Sacconi, Carl Schlyter, Richard Seeber, Kathy Sinnott, Jonas Sjöstedt, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, Evangelia Tzampazi, Thomas Ulmer, Marcello Vernola, Anja Weisgerber, Åsa Westlund
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Margrete Auken, David Casa, Christofer Fjellner, Milan Gaľa, Vasco Graça Moura, Erna Hennicot-Schoepges, Anne Laperrouze, Robert Sturdy, Andres Tarand
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Christopher Heaton-Harris
Ingivande	24.11.2005
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...