BETÄNKANDE om tillämpningen av postdirektivet (direktiv 97/67/EG, i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2002/39/EG)
5.12.2005 - (2005/2086(INI))
Utskottet för transport och turism
Föredragande: Markus Ferber
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om tillämpningen av postdirektivet (direktiv 97/67/EG, i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2002/39/EG)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens rapport om tillämpningen av postdirektivet (direktiv 97/67/EG, i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2002/39/EG) (KOM(2005)0102), samt det medföljande arbetsdokumentet (SEK(2005)0388),
– med beaktande av kommissionens första rapport om tillämpningen av postdirektivet (KOM(2002)0632),
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A6‑0390/2005), och av följande skäl:
A. Posttjänsterna är mycket betydelsefulla ekonomiskt sett. Under 2002 uppgick intäkterna till omkring 88 miljarder euro eller ungefär 0,9 procent av EU:s BNI. Uppskattningsvis är mer än fem miljoner arbetstillfällen direkt beroende av eller knutna till postsektorn.
B. Konkurrenskraftiga och effektiva posttjänster som en del av distributions- och kommunikationsmarknaden är mycket viktiga för det ekonomiska och sociala livet inom EU och är sammanflätade med och inverkar på flera ekonomiska sektorer. Därför spelar posttjänsterna också en stor roll inom Lissabonstrategin.
C. Reformer och den ekonomiska och tekniska utvecklingen av postsektorn inom EU har gett upphov till moderna lösningar och ökad automatisering. Reformerna hittills har omfattat förbättrad kvalitet, mer effektivitet och en mer kundstyrd service och har lett till en mycket positiv utveckling inom postsektorn.
D. Postnätverkens territoriella och sociala dimension är oersättlig, eftersom de garanterar en allmän tillgång till nödvändiga närtjänster.
E. Kommissionens rapport skall utvärdera i hur hög grad målen i direktiv 2002/39/EG nåtts. Särskild hänsyn bör tas till de ekonomiska, sociala och tekniska aspekterna, och kommissionen bör redogöra för sysselsättningsaspekterna och tjänsternas kvalitet.
F. Med det här betänkandet vill parlamentet göra kommissionen uppmärksam på de frågor och aspekter som den bör beakta i sitt fortsatta arbete.
1. Europaparlamentet konstaterar att införlivandet av postdirektivet i de nationella lagstiftningarna på det hela taget förlöpt väl. Parlamentet välkomnar att de fastställda harmoniseringsramarna gjort det möjligt för medlemsstaterna att introducera nya metoder och pröva olika vägar som kan tjäna som modell för andra medlemsstater under de följande skedena. Parlamentet konstaterar dock att reformernas inverkan på kvaliteten, effektiviteten och kundorienteringen inom postsektorn ännu måste analyseras i större detalj och noterar att det faktum att posttjänsterna öppnats för konkurrens inte alltid har lett till bevarade arbetstillfällen i alla berörda länder.
2. Europaparlamentet noterar, utifrån tillgängliga uppgifter, med tillfredsställelse att utvecklingen hittills på marknaden haft positiva följdverkningar. Parlamentet vill i detta sammanhang påpeka att utvecklingen av konkurrenskraften inte enbart kan avläsas av hur öppna marknaderna är eller hur stora marknadsandelarna är.
3. Europaparlamentet konstaterar dock att genomförandet av direktiv 2002/39/EG är allvarligt försenat i ett antal medlemsstater, i synnerhet när det gäller öppnande av marknaderna, vilket innebär att det finns en risk för obalans i den europeiska postmarknaden och eventuella negativa följder för de berörda operatörerna. Parlamentet begär att kommissionen i sin rapport skall ange vilka slutsatser den drar av detta.
4. Europaparlamentet påpekar att postmarknaderna genomgår en genomgripande omvandling som har sin grund i den ökade konkurrensen och utvecklingen på de närliggande kommunikations- och reklammarknaderna samt inom transport- och logistiksektorn, men som också beror på andra kommunikationsvanor. Därför bör den framtida postpolitiken beakta dessa aspekter i tillräckligt hög grad.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i prognosstudien särskilt koncentrera sig på de samhällsomfattande tjänsternas kvalitet och den framtida finansieringen av dem och att föreslå en definition, ett tillämpningsområde och lämplig finansiering för de samhällsomfattande tjänsterna, eftersom kraven på samhällsomfattande tjänster helt tydligt utvecklats på olika sätt i medlemsstaterna.
6. Europaparlamentet ber att kommissionen skall avgöra om det är möjligt att hålla fast vid år 2009 för fullbordandet av den inre marknaden för posttjänster eller om det bör fastställas andra etapper mot bakgrund av slutsatsen av studien.
7. Europaparlamentet anser att definitionen av de samhällsomfattande tjänsterna bör ses över eftersom kommunikationsvanorna förändrats och postmarknaderna håller på att genomgå en genomgripande omvandling. Parlamentet framhåller dock att de samhällsomfattande tjänsterna är högkvalitativa och arbetsintensiva och fokuserar på att skydda konsumenternas intressen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta med dessa uppgifter i forskningsavsnittet i prognosstudien. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta reda på hur man bäst kan garantera att postkunder deltar och lämnar bidrag och samråda med berörda arbetsmarknadsparter (bland annat handelskamrar, industrin och fackföreningar), företag som är aktiva på marknaden och lokala intresseorganisationer.
8. Europaparlamentet erkänner det arbete som gjorts av Europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) för att standardisera postsektorn och uppmuntrar kommissionen att i framtiden ta vederbörlig hänsyn till standardiseringens roll för konsumentskyddet och fullbordandet av den inre marknaden.
9. Europaparlamentet begär att kommissionen i sina prognosstudier skall fästa särskild uppmärksamhet vid de effekter som de kommande etapperna av öppnandet av posttjänster för konkurrens kommer att leda till, i fråga om geografisk täckning och utveckling av näten, och i synnerhet villkoren för tillgång för de befolkningsgrupper som har det sämst ställt eller är de mest isolerade på Europas territorium.
10. Europaparlamentet noterar att det krävs att medlemsstaterna inför fler priskontroller, separat kostnadsfördelning och kontroll av korssubventioneringar, men betonar att sådana ingrepp i tillsynen måste motiveras på ett tillbörligt sätt på en konkurrensinriktad marknad, om de går utanför den allmänna konkurrensrätten.
11. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att anta och genomföra tjänstestandarder, som utarbetas av Europeiska standardiseringsorganisationen, för att garantera insyn, tillförlitlighet och kvalitet på postmarknaden. Parlamentet begär därför att kommissionen och medlemsstaterna skall prioritera framsteg på detta område.
12. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen även i fortsättningen vill hålla ett öga på regleringen av tillgången till senare led (downstream access). Parlamentet framhäver dock att en reglering särskilt på detta område skulle innebära ett betydande ingrepp i marknaden. Parlamentet föreslår därför att man på förhand gör en ingående undersökning om och i vilken utsträckning ett sådant ingrepp kan rättfärdigas ekonomiskt och juridiskt. I detta sammanhang bör man tänka på att det redan finns en rad affärsmodeller på olika postmarknader där konkurrenterna lyckats komma in på marknaderna utan att ha tillgång till ett reglerat nätverk. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma effekterna av dessa modeller och huruvida det är lämpligt att inrätta en europeisk ram för villkoren för tillgång till nätverket i syfte att säkerställa en rättvis tillgång.
13. Europaparlamentet noterar att de finansieringsmodeller för samhällsomfattande tjänster som medlemsstaterna använt fram till nu inte varit så lyckade och att finansieringsinstrument för samhällsomfattande tjänster hittills testats inom ett område med monopol. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i prognosstudien i detalj låta undersöka i hur stor utsträckning utvecklingen av de samhällsomfattande tjänsterna, som ur ekonomisk och social synvinkel fortsätter att vara av betydelse, och en mer flexibel lagstiftningsram kan ha en positiv inverkan på lösningen av problemet med finansieringen av de samhällsomfattande tjänsterna. Parlamentet ber kommissionen att undersöka möjligheten att ändra det monopoliserade området med utgångspunkt från kostnaderna för finansiering av samhällsomfattande tjänster, särskilt med tanke på de geografiska och demografiska begränsningarna.
14. Europaparlamentet välkomnar att vissa medlemsstater efter vissa inledande svårigheter gjort tydliga framsteg för att skapa oberoende tillsynsmyndigheter. Parlamentet understryker att tyngdpunkten snarare bör ligga på konkurrensrätt än på ökad tillsyn då marknaderna öppnas. Parlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med sin önskan i rapporten främja dialogen med och mellan tillsynsmyndigheterna och medlemsstaterna samt utarbeta benchmarkingsmetoder för att begränsa myndigheternas uppgifter till att kontrollera att regleringen genomförs.
15. Europaparlamentet föreslår att frågan om tillståndsförfarandet skall behandlas i utvärderingen i studien mot bakgrund av de olika erfarenheterna med de nuvarande licensieringssystemen i medlemsstaterna och med hänsyn till subsidiaritetsprincipen, samt att särskild uppmärksamhet skall fästas vid att förtydliga tillämpningsområdet, processen för antagande och de obligatoriska villkoren för tillstånd som utfärdas i enlighet med postdirektivet. Parlamentet understryker att de här kraven inte får leda till nya hinder för marknadstillträde eller till prissnedvridningar eller metoder för sållning på marknaderna.
16. Europaparlamentet påpekar att rationaliseringen av arbetsplatserna inte enbart beror på postreformen. Parlamentet påpekar att nya affärsmodeller, nya produkter och affärsmetoder också påverkar antalet arbetstillfällen inom den traditionella postsektorn.
17. Europaparlamentet ber att kommissionen i sin studie skall undersöka hur de offentliga postoperatörernas pensionsutgifter hanteras för att undvika störningar på marknaden när den liberaliserats.
18. Europaparlamentet ifrågasätter de olika mervärdesskattesatserna på postmarknaden och uppmanar kommissionen med hänvisning till parlamentets resolution av den 11 mars 2004[1] om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG beträffande mervärdesskatt på tjänster som tillhandahålls inom postsektorn att lägga fram förslag om hur man kan få till stånd den rättsklarhet och diskrimineringsfrihet bland operatörer som krävs.
19. Europaparlamentet begär att kommissionen skall se till att de administrativa påföljder som tillämpas vid överträdelser av bestämmelserna i de nationella lagstiftningarna om posttjänster inte är oproportionerliga och inte äventyrar postmarknadens funktionssätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid utarbetandet av prognosstudien uppge gällande eller planerade nationella påföljdsbestämmelser i alla medlemsstater.
20. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaterna.
- [1] EUT C 102 E, 28.4.2004, s. 814.
MOTIVERING
I. Bakgrund
EU:s gemenskapsrättsliga ram för posttjänster är direktiv 97/67/EG, det s.k. postdirektivet. Bakgrunden till direktivet var att villkoren för tillhandahållande av posttjänster varierade mycket kraftigt i Europa. Ramvillkoren i direktivet skall leda till en stegvis och kontrollerad liberalisering av marknaden för att förverkliga den inre marknaden inom postsektorn samt garantera att samtliga EU-medborgare överallt har tillgång till tillförlitliga och högkvalitativa posttjänster till överkomliga priser.
Postdirektivet ändrades 2002 genom direktiv 2002/39/EG. De viktigaste ändringarna var följande:
· Från och med den 1 januari 2003 kan tillhandahållare av samhällsomfattande tjänster endast ha monopol på inrikes brevförsändelser och inkommande gränsöverskridande brevförsändelser till en vikt på 100 gram (tre gånger den allmänna avgiften för en brevförsändelse av första viktklassen inom den snabbaste normalkategorin).
· Från och med den 1 januari 2006 sänks denna viktgräns till 50 gram (två och en halv gång den allmänna avgiften).
· Kommissionen skall utarbeta en studie som för varje medlemsstat skall bedöma konsekvenserna för de samhällsomfattande tjänsterna av att den inre marknaden för postsektorn genomförs fullt ut 2009.
· På grundval av slutsatserna i denna studie skall kommissionen senast den 31 december 2006 överlämna en rapport till parlamentet och rådet tillsammans med ett förslag som vid behov bekräftar att den inre marknaden för posttjänster kommer att genomföras fullt ut 2009 eller bestämmer andra åtgärder.
I artikel 23 gavs kommissionen också i uppgift att vartannat år till parlamentet och rådet överlämna en rapport med ”relevant information om såväl utvecklingen inom sektorn, i synnerhet beträffande de ekonomiska, sociala och tekniska aspekterna samt de aspekter som rör sysselsättningen, som tjänsternas kvalitet.”
Den 23 mars i år lade kommissionen sålunda fram den andra rapporten (KOM(2005)0102) om tillämpningen av postdirektivet samt ett medföljande arbetsdokument (SEK(2005)0388).
II. Kommissionens rapport
Kommissionen understryker än en gång hur betydelsefulla posttjänsterna är ekonomiskt sett. År 2002 sysselsatte dessa 1,85 miljoner anställda inom EU. Kommissionen betonar också hur viktiga de tjänster som postföretagen tillhandahåller är för kommunikation och handel, och ekonomiska områden som e-handel, förlag, postorder, försäkringar, banker och marknadsföring, är beroende av postinfrastrukturen.
1. Effekterna av direktiv 2002/39/EG
Kommissionen anser att reformen av postmarknaden förlöper väl inom EU. Den har lett till avsevärda förbättringar när det gäller
· tjänsternas kvalitet,
· förbättrad företagsekonomisk effektivitet,
· tydligare uppdelning mellan tillsynsmyndigheter och postföretag.
Införlivandet av direktivet i de nationella lagstiftningarna har i stort sett avslutats. Minskningen av den monopoliserade sektorn fram till den 1 januari 2003 förorsakade inga problem. Införlivandet av direktiv 2002/39 har däremot försenats i vissa av de stater som anslöt sig till unionen den 1 maj 2004.
Trots den goda framgången bör man även i fortsättningen hålla ett särskilt öga på ett flertal punkter, bland annat
· uppdelningen av bokföringen för de enskilda tjänsterna,
· kostnadsfördelningen,
· granskningen av priserna på de samhällsomfattande tjänsterna.
Kommissionen framhåller i synnerhet att de nationella tillsynsmyndigheterna visserligen blivit mer oberoende och tillsynen mer verkningsfull, men att det kvarstår en risk för att skillnaderna i tillsynen i olika medlemsstater även kan leda till skillnader på marknaden.
2. Den nuvarande utvecklingen på postmarknaden
Enligt kommissionen har postmarknaden fortsatt att utvecklas bort från den mer traditionella tvåvägskommunikationen i riktning mot envägsdistribution (företag till konsumenter). Denna utveckling står i strid med pessimistiska prognoser som betraktar posten som en ständigt sinande marknad. Den kan leda till nya dynamiska affärsmodeller som postorder, e-handel och hybridpost.
Det bör dock medges att konkurrensen dock lyser med sin frånvaro på marknadssegmentet för adresserad post, med undantag för vissa nischtjänster. Precis som tidigare finns det ett flertal faktorer som kan förhindra marknadstillträde. I detta fall bör man särskilt nämna de olika momsskyldigheterna för etablerade postoperatörer respektive nya konkurrenter.
Slutligen menar kommissionen att marknadssituationen varierar kraftigt från en medlemsstat till en annan. I vissa medlemsstater har operatörer som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster höga vinstmarginaler, i andra är förhållandena avsevärt svårare. Denna variation kan förklaras av de olika slagen av reglering av marknaden, olika ägarstrukturer och olika priser.
III. Föredragandens kommentarer och förslag till åtgärder
Kommissionens rapport läggs fram vid en viktig tidpunkt. Föredraganden anser att det är positivt att parlamentet till följd av denna rapport tagit tillfället i akt och yttrat sig om lägessituationen och eventuella kommande åtgärder. Förändringarna under de kommande åren kommer att ha stor betydelse för posttjänsterna, och prognosstudien och nästa kommissionsrapport måste därför ägnas särskild uppmärksamhet. Det är därför ingen idé att ta upp de här båda dokumenten som skall offentliggöras 2006 i denna rapport. Det säger sig självt att parlamentet måste gå igenom studien och kommissionens rapport på ett mycket grundligt sätt.
Föredraganden anser att betänkandet har särskilt till syfte att utvärdera utvecklingen hittills på postmarknaden och uppmärksamma frågor som i främsta rummet bör undersökas i prognosstudien och i nästa rapport.
Först och främst måste man konstatera att erfarenheterna av genomförandet och tillämpandet av det ändrade postdirektivet är positiva och uppmuntrande. EU-lagstiftningen har sporrat postmarknaden på ett positivt sätt. Målet att få till stånd samhällsomfattande tjänster genom en stegvis öppning av marknaden har uppnåtts.
Föredraganden anser att genomförandet av direktiv 2002/39 hittills på det stora hela varit tillfredsställande. Detta gäller glädjande nog också för de nya medlemsstater som anslöt sig till unionen 2004. De svaga punkter som finns kvar kan kommissionen raskt åtgärda med de berörda medlemsstaterna. Kommissionen anger själv i sin rapport som exempel licens- och överklagandeförfarandena, priskontrollerna och uppdelningen av bokföringen för de enskilda tjänsterna.
Vid sidan av det formella genomförandet av direktivet måste man utvärdera dess tillämpning, det vill säga, hur medlemsstaterna uppfyller ramarna i direktivet och i vilken utsträckning det nya regelverket genomförts. En viktig fråga i detta sammanhang är kraven på samhällsomfattande tjänster som regleras på många ställen i direktivet (kapitel 2, kapitel 6). Såsom framgår av det arbetsdokument SEK(2005)0388 som bifogats kommissionens rapport uppfylls bestämmelserna i direktivet på en på det hela taget hög kvalitetsnivå, men att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna. Flera medlemsstater har ändrat på omfattningen av kraven på de samhällsomfattande tjänsterna eller ämnar göra detta. Föredraganden anser att det ännu inte behöver vara skadligt om medlemsstaterna i denna fråga går skilda vägar. Enligt uppgifter från kommissionen är skillnaderna dock betydelsefulla, så att postdirektivets främsta målsättning - garanterandet av samhällsomfattande tjänster på gemenskapsnivå som skulle omfatta ett minsta anbud av tjänster av en viss kvalitet till överkomliga priser - kan gå förlorad. Föredraganden anser därför att det är viktigt att i den kommande prognosstudien undersöka om postdirektivets definitioner av samhällsomfattande tjänster är tillräckligt klara och utgör en lämplig ram för medlemsstaterna.
Samma sak gäller för tillståndsförfarandet för icke-monopoliserade tjänster i enlighet med artikel 9 i postdirektivet. Kommissionen konstaterar att det råder oroväckande stor förvirring och mycket missförstånd om vilket tillståndsförfarande som kan tillämpas. Föredraganden skulle därför också här vilja föreslå att man i studien tar upp hur klara dessa bestämmelser i postdirektivet är.
Kommissionens kommentarer till frågan om tillgång i senare led är relativt allmänt hållna. Självklart måste man hålla med kommissionen om att man måste följa denna utveckling och diskutera den med medlemsstaterna. Eftersom kommissionen inte lagt fram några konkreta rekommendationer skulle föredraganden i detta fall vilja nöja sig med kommentaren att eventuella regleringar av tillgång i senare led kan påverka marknaden på ett avsevärt sätt eller skada den. Samtliga statliga ingrepp måste rättfärdigas mycket noggrant.
Det är positivt att kommissionen nu kan vittna om att tillsynsmyndigheterna är mer oberoende än tidigare. Det är ännu svårt att på grundval av de uppgifter som finns tillgängliga och de olika möjligheterna och åtgärderna i medlemsstaterna avgöra om graden av oberoende är tillräcklig. Föredraganden anser dock att det är för tidigt att blåsa faran över. Man måste även i fortsättningen följa utvecklingen. En allt öppnare marknad kräver en oberoende och effektiv reglering. Föredraganden uppskattar dock att man i detta fall inte avser ett gränslöst utökande av tillsynen. I stället måste tillsynsmyndigheterna växa in sig i sin roll som konkurrensmyndighet. Den riktmärkning som kommissionen planerar är mycket välkommen.
Föredraganden uppmärksammar kommissionens redogörelser för tariffer och prisreglering. Enligt detta har samtliga medlemsstater vidtagit åtgärder för att garantera tarifferingsprinciperna i artikel 12 i postdirektivet, men bilden är fortfarande mycket splittrad. Frågan bör ges stort utrymme i den kommande studien. Man bör också komma ihåg att det i vissa medlemsstater råder stort missnöje med prisbildningen. I samband med tarifferna vill föredraganden med eftertryck också hänvisa till det hittills olösta problemet med mervärdesbeskattningen av posttjänsterna. Det är synnerligen betänkligt att rådet fortfarande blockerar förslaget. Dessa olikheter kan få bestående men för konkurrensen. Framsteg krävs på grundval av parlamentets resolution av den 11 mars 2004 samt kommissionens ändrade förslag (KOM(2004)0468).
Sammanfattningsvis betraktar föredraganden resultaten hittills av postdirektivet som uppmuntrande. Även om det i flera av de ovan nämnda områdena krävs åtgärder och åtminstone övervakning och trots att man självklart måste vänta på studien och rapporten från 2006 och utvärdera dem anser föredraganden att man på basis av de resultat som redan nåtts kan konstatera att en inre marknad för posttjänster kommer att ha genomförts 2009.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Tillämpningen av postdirektivet (direktiv 97/67/EG, i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2002/39/EG) | ||||||||||||
|
Förfarandenummer |
|||||||||||||
|
Grund i arbetsordningen |
art. 45 | ||||||||||||
|
Ansvarigt utskott |
TRAN | ||||||||||||
|
Rådgivande utskott |
|
|
|
|
| ||||||||
|
Inget yttrande avges |
|
|
|
|
| ||||||||
|
Förstärkt samarbete |
|
|
|
|
| ||||||||
|
Resolutionsförslag som |
|
|
| ||||||||||
|
Föredragande |
Markus Ferber |
| |||||||||||
|
Tidigare föredragande |
|
| |||||||||||
|
Behandling i utskott |
13.9.2005 |
11.10.2005 |
|
|
| ||||||||
|
Antagande |
22.11.2005 | ||||||||||||
|
Slutomröstning: resultat |
för: emot: nedlagda röster: |
37 8 1 | |||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Inés Ayala Sender, Etelka Barsi-Pataky, Michael Cramer, Arūnas Degutis, Armando Dionisi, Saïd El Khadraoui, Robert Evans, Mathieu Grosch, Ewa Hedkvist Petersen, Jeanine Hennis-Plasschaert, Georg Jarzembowski, Dieter-Lebrecht Koch, Jaromír Kohlíček, Fernand Le Rachinel, Jörg Leichtfried, Bogusław Liberadzki, Eva Lichtenberger, Patrick Louis, Ashley Mote, Michael Henry Nattrass, Seán Ó Neachtain, Janusz Onyszkiewicz, Josu Ortuondo Larrea, Willi Piecyk, Luís Queiró, Reinhard Rack, Luca Romagnoli, Gilles Savary, Renate Sommer, Dirk Sterckx, Ulrich Stockmann, Gary Titley, Georgios Toussas, Marta Vincenzi, Roberts Zīle | ||||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Zsolt László Becsey, Den Dover, Markus Ferber, Jas Gawronski, Zita Gurmai, Elisabeth Jeggle, Sepp Kusstatscher, Helmuth Markov, Rosa Miguélez Ramos, Francesco Musotto, Willem Schuth | ||||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
| ||||||||||||
|
Ingivande – A6-nummer |
5.12.2005 |
A6-0390/2005 | |||||||||||