BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden
15.12.2005 - (KOM(2004)0002 – C5‑0069/2004 – 2004/0001(COD)) - ***I
Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
Föredragande: Evelyne Gebhardt
Rådgivande utskotts föredragande (*): Anne Van Lancker, utskottet för sysselsättning och sociala frågor
(*) Förstärkt samarbete mellan utskott – artikel 47 i arbetsordningen
- FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
- YTTRANDE från budgetkontrollutskottet
- YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor
- YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (*)
- YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
- YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
- YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
- YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor
- YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
- YTTRANDE från UTSKOTTET FÖR FRAMSTÄLLNINGAR
- ÄRENDETS GÅNG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden
(KOM(2004)0002 – C5‑0069/2004 – 2004/0001(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0002)[1],
– med beaktande av artiklarna 251.2 och 47.2, artiklarna 55 och 71 och artikel 80.2 i EG‑fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5‑0069/2004),
– med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från budgetkontrollutskottet, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för rättsliga frågor, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och utskottet för framställningar (A6‑0409/2005).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
| Kommissionens förslag | Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 1 Skäl 1 | |
|
(1) Europeiska unionen har som mål att skapa allt starkare band mellan de europeiska staterna och folken och att säkerställa ekonomiska och sociala framsteg. I enlighet med artikel 14.2 i fördraget innebär den inre marknaden ett område utan inre gränser där den fria rörligheten för tjänster och etableringsfriheten garanteras. Avskaffandet av hindren för utvecklingen av tjänsteverksamhet mellan medlemsstaterna är ett viktigt medel för att stärka integrationen mellan de europeiska folken och främja en balanserad och hållbar ekonomisk och social utveckling. |
(1) Europeiska unionen har som mål att skapa allt starkare band mellan de europeiska staterna och folken och att säkerställa ekonomiska och sociala framsteg. I enlighet med artikel 14.2 i fördraget innebär den inre marknaden ett område utan inre gränser där den fria rörligheten för tjänster och etableringsfriheten garanteras. Avskaffandet av hindren för utvecklingen av tjänsteverksamhet mellan medlemsstaterna är ett viktigt medel för att stärka integrationen mellan de europeiska folken och främja en balanserad och hållbar ekonomisk och social utveckling. När sådana hinder avskaffas är det viktigt att se till att utvecklingen av tjänsteverksamhet bidrar till uppfyllandet av målen i artikel 2 i fördraget, nämligen att inom gemenskapen som helhet främja en harmonisk, väl avvägd och hållbar utveckling av näringslivet, en hög nivå i fråga om sysselsättning och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, en hållbar och icke-inflatorisk tillväxt, en hög grad av konkurrenskraft och ekonomisk konvergens, en hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet, en höjning av levnadsstandarden och livskvaliteten samt ekonomisk och social sammanhållning och solidaritet mellan medlemsstaterna. |
Motivering | |
Det är viktigt att avreglering av handeln inte betraktas som ett mål i sig eller som ett mål att sträva efter på bekostnad av andra grundläggande uppgifter för EU. | |
Ändringsförslag 2 Skäl 1a (nytt) | |
|
|
(1a) En konkurrenskraftig tjänstemarknad är av avgörande betydelse för att främja den ekonomiska tillväxten och skapa nya arbetstillfällen i EU. För närvarande finns det ett stort antal hinder på den inre marknaden som hindrar tjänsteleverantörer, i synnerhet små och medelstora företag, från att växa över de nationella gränserna och dra full nytta av den inre marknaden. Detta försvagar den globala konkurrenskraften hos EU:s tjänsteleverantörer. En fri marknad där medlemsstaterna är skyldiga att avskaffa sina hinder för den gränsöverskridande handeln med tjänster skulle, tillsammans med bättre insyn och högre informationskrav, innebära ett större utbud och bättre tjänster till lägre pris för konsumenterna. |
Ändringsförslag 3 Skäl 3 | |
|
(3) Eftersom tjänsteverksamhet är drivkraften bakom den ekonomiska tillväxten och bidrar till 70 % av BNP och sysselsättningen i de flesta medlemsstaterna, inverkar denna uppsplittring av den inre marknaden negativt på hela den europeiska ekonomin, särskilt de små och medelstora företagens konkurrenskraft, och hindrar konsumenterna från att få tillgång till ett större urval av tjänster till konkurrenskraftiga priser. Europaparlamentet och rådet har betonat att avskaffandet av rättsliga hinder för etableringen av en verklig inre marknad är ett av de viktigaste leden i genomförandet av det mål som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon för att göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomi innan 2010. Det är absolut nödvändigt att avskaffa dessa hinder för att få fart på den europeiska ekonomin, i synnerhet när det gäller sysselsättningen och investeringarna. |
(3) Eftersom tjänsteverksamhet är drivkraften bakom den ekonomiska tillväxten och bidrar till 70 % av BNP och sysselsättningen i de flesta medlemsstaterna, inverkar denna uppsplittring av den inre marknaden negativt på hela den europeiska ekonomin, särskilt de små och medelstora företagens konkurrenskraft och arbetstagarnas rörlighet, och hindrar konsumenterna från att få tillgång till ett större urval av tjänster till konkurrenskraftiga priser. Det är viktigt att påpeka att tjänstesektorn är en nyckelsektor för sysselsättningen, särskilt för kvinnor, och att kvinnorna därför har mycket att vinna på de nya möjligheter som öppnas genom att den inre marknaden för tjänster fullbordas. Europaparlamentet och rådet har betonat att avskaffandet av rättsliga hinder för etableringen av en verklig inre marknad är ett av de viktigaste leden i genomförandet av det mål som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon om att förbättra sysselsättningen och den sociala sammanhållningen och uppnå en hållbar ekonomisk tillväxt för att göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomi innan 2010, en ekonomi baserad på kunskap och ökande sysselsättning. Att avskaffa dessa hinder, utan att göra avkall på den ambitiösa europeiska sociala modellen, är således en grundläggande förutsättning för att lösa svårigheterna med att genomföra Lissabonstrategin och för att få fart på den europeiska ekonomin, i synnerhet när det gäller sysselsättningen och investeringarna. Det är emellertid viktigt att åstadkomma en inre marknad för tjänster där det råder balans mellan en öppning av marknaderna, de offentliga tjänsterna, de samhälleliga rättigheterna och konsumenternas rättigheter. |
Motivering | |
Kommissionen har inte nämnt samtliga Lissabonmål. | |
Ändringsförslag 4 Skäl 3a (nytt) | |
|
|
(3a) Särskilt efter de tio nya medlemsstaternas anslutning föreligger det uppenbara hinder för företagare som vill tillhandahålla tjänster i andra medlemsstater. |
Ändringsförslag 5 Skäl 4 | |
|
(4) Därför bör hindren för etableringsfriheten i medlemsstaterna för tillhandahållare av tjänster och den fria rörligheten för tjänster mellan medlemsstaterna avskaffas och tillhandahållarna av tjänster och tjänstemottagarna garanteras den rättssäkerhet som de behöver för att verkligen kunna utöva dessa två grundläggande friheter i fördraget. Eftersom hindren för tjänsterna på den inre marknaden berör såväl de företag som önskar etablera sig i andra medlemsstater som dem som tillhandahåller en tjänst i en annan medlemsstat utan att etablera sig där, bör tillhandahållarna ges möjlighet att utveckla sin tjänsteverksamhet på den inre marknaden antingen genom att etablera sig i en medlemsstat eller genom att använda sig av den fria rörligheten för tjänster. Tillhandahållarna bör kunna välja mellan dessa två friheter, beroende på vilken utvecklingsstrategi de har i varje medlemsstat. |
(4) Därför bör hindren för etableringsfriheten i medlemsstaterna för tjänsteleverantörer och den fria rörligheten för tjänster mellan medlemsstaterna avskaffas och tjänstemottagarna och tjänsteleverantörerna garanteras den rättssäkerhet som de behöver för att verkligen kunna utöva dessa två grundläggande friheter i fördraget. Eftersom hindren för tjänsterna på den inre marknaden berör såväl de företag som önskar etablera sig i andra medlemsstater som dem som tillhandahåller en tjänst i en annan medlemsstat utan att etablera sig där, bör tjänsteleverantörerna ges möjlighet att utveckla sin tjänsteverksamhet på den inre marknaden antingen genom att etablera sig i en medlemsstat eller genom att använda sig av den fria rörligheten för tjänster. Tillhandahållarna bör kunna välja mellan dessa två friheter, beroende på vilken utvecklingsstrategi de har i varje medlemsstat. |
Motivering | |
Betoningen bör ligga på tjänstemottagarna, som till skillnad från tjänsteleverantörerna inte är vana vid tingens ordning på detta område. | |
Ändringsförslag 6 Skäl 6 | |
|
(6) I detta direktiv fastställs en allmän rättslig ram, som kommer ett stort antal tjänsteverksamheter till godo, samtidigt som hänsyn tas till de särskilda dragen hos alla former av verksamheter eller yrken och dessas regleringssystem. Denna ram är baserad på ett dynamiskt och selektivt tillvägagångssätt, som består i att först avskaffa sådana hinder som snabbt kan tas bort och därefter för övriga hinder inleda en kompletterande utvärderings-, samråds- och harmoniseringsprocess rörande särskilda områden, vilket kommer att möjliggöra en gradvis och samordnad modernisering av de nationella systemen för reglering av tjänsteverksamhet, något som är absolut nödvändigt för genomförandet av en verklig inre marknad för tjänster innan 2010. En välavvägd kombination av åtgärder bör anges som rör en målinriktad harmonisering, administrativt samarbete, principen om ursprungsland och uppmuntran till utarbetande av uppföranderegler på vissa områden. Denna samordning av de nationella lagstiftningarna kommer att säkerställa en hög grad av rättslig integration på gemenskapsnivå och en hög skyddsnivå när det gäller mål av allmänintresse, särskilt konsumentskyddet, vilket är absolut nödvändigt för att skapa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna. |
(6) I detta direktiv fastställs en allmän rättslig ram, som kommer ett stort antal tjänsteverksamheter till godo, samtidigt som hänsyn tas till de särskilda dragen hos alla former av verksamheter eller yrken och dessas regleringssystem. Denna ram är baserad på ett dynamiskt och selektivt tillvägagångssätt, som består i att först avskaffa sådana hinder som snabbt kan tas bort och därefter för övriga hinder inleda en kompletterande utvärderings-, samråds- och harmoniseringsprocess rörande särskilda områden, vilket kommer att möjliggöra en gradvis och samordnad modernisering av de nationella systemen för reglering av tjänsteverksamhet, något som är absolut nödvändigt för genomförandet av en verklig inre marknad för tjänster innan 2010. En välavvägd kombination av åtgärder bör anges som rör en målinriktad harmonisering, administrativt samarbete, ursprungslandets bestämmelser och uppmuntran till utarbetande av uppföranderegler på vissa områden. Denna samordning av de nationella lagstiftningarna kommer att säkerställa en hög grad av rättslig integration på gemenskapsnivå och en hög skyddsnivå när det gäller mål av allmänintresse, särskilt konsumentskyddet och skyddet av miljön, den allmänna säkerheten och folkhälsan samt efterlevnaden av arbetsrätten, vilket är absolut nödvändigt för att skapa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna. |
(I enlighet med ändringsförslaget till artikel 16 bör samtliga hänvisningar till principen om ursprungsland strykas ur kommissionens förslag.) | |
Motivering | |
Skapar överensstämmelse med artikel 16. | |
Ändringsförslag 7 Skäl 6a (nytt) | |
|
|
(6a) Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas verksamhet i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen i syfte att skydda eller främja den kulturella och språkliga mångfalden och mångfalden i medierna, inbegripet finansieringen av sådan verksamhet. |
Motivering | |
Direktivets tillämpningsområde måste anges tydligare. | |
Ändringsförslag 8 Skäl 6b (nytt) | |
|
|
(6b) Det är lika viktigt att detta direktiv är helt förenligt med de gemenskapsinitiativ grundade på artikel 137 i fördraget som syftar till att uppnå målen i artikel 136 i fördraget avseende främjande av sysselsättning och förbättrade levnads- och arbetsvillkor. |
Motivering | |
Direktivet bör inte påverka gemenskapens mål och verksamhet på det socialpolitiska området. | |
Ändringsförslag 9 Skäl 6c (nytt) | |
|
|
(6c) Med hänsyn till att fördraget innehåller särskilda rättsliga grunder när det gäller arbetsrätt och lagstiftning om social trygghet är det, för att se till att detta direktiv inte påverkar dessa ämnesområden, nödvändigt att utesluta arbetsrätt och lagstiftning om social trygghet från detta direktivs tillämpningsområde. |
Motivering | |
Direktivet bör inte påverka gemenskapens mål och verksamhet på det socialpolitiska området. | |
Ändringsförslag 10 Skäl 6d (nytt) | |
|
|
(6d) Detta direktiv påverkar inte kraven i samband med tillgång till offentliga medel för vissa tjänsteleverantörer. Dessa krav omfattar särskilt de krav som gäller på vilka villkor tjänsteleverantörerna har rätt att erhålla offentliga medel, bland annat särskilda avtalsvillkor, och inte minst olika kvalitetsnormer som måste iakttas som ett villkor för att erhålla offentliga medel, till exempel för samhällstjänster. |
Ändringsförslag 11 Skäl 6e (nytt) | |
|
|
(6e) Detta direktiv, och i synnerhet bestämmelserna om tillståndssystem och det territoriella tillämpningsområdet för ett tillstånd, påverkar inte den regionala och lokala behörighetsfördelningen i de enskilda medlemsstaterna, inbegripet det regionala och lokala självstyret och användningen av officiella språk. |
Motivering | |
Förklaring till artikel 1. | |
Ändringsförslag 12 Skäl 7 | |
|
(7) Den viktiga roll som yrkesförbund och yrkessammanslutningar spelar i samband med regleringen av tjänsteverksamheter och utarbetandet av regler för yrkesetik och uppförande i yrkessammanhang bör erkännas. |
(7) Den viktiga roll som yrkesförbund, yrkessammanslutningar och arbetsmarknadens parter spelar i samband med regleringen av tjänsteverksamheter och utarbetandet av regler för yrkesetik och uppförande i yrkessammanhang bör erkännas, under förutsättning att dessa inte utgör ett hinder för konkurrensen mellan näringsidkare. |
Motivering | |
Yrkesförbund och yrkessammanslutningar spelar en avgörande roll när det gäller att åstadkomma en effektiv självreglering som bildar en ram för tillhandahållandet av tjänster inom de olika sektorerna. Man måste emellertid se till att självregleringen främjar upprätthållandet av yrkesgruppens integritet och konkurrenskraft och inte missbrukas för att upprätthålla eller skapa hinder för tillgången till vissa marknader. | |
Arbetsmarknadens parter bör ges en egen plats i processen, och man bör se till att de informeras på rätt sätt och även ges möjlighet att delta i utarbetandet av regler. | |
Ändringsförslag 13 Skäl 8a (nytt) | |
|
|
(8a) Detta direktiv gäller inte tjänster av allmänt intresse som tillhandahålls och definieras av medlemsstaterna när dessa fullgör sina skyldigheter när det gäller skyddet av allmännyttan. Sådan verksamhet omfattas inte av definitionen i artikel 50 i fördraget och därför inte heller av tillämpningsområdet för detta direktiv. Bestämmelserna i detta direktiv bör endast tillämpas i den mån den berörda verksamheten är konkurrensutsatt, och de bör inte tvinga medlemsstaterna att avreglera tjänster av allmänt intresse, privatisera befintliga offentliga organ eller avskaffa befintliga monopol, exempelvis lotterier eller vissa distributionstjänster. När det gäller tjänster av allmänt intresse bör detta direktiv endast omfatta tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, det vill säga tjänster som motsvarar ekonomisk verksamhet och är konkurrensutsatta. Direktivet bör inte heller påverka finansieringen av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och inte omfatta stöd som beviljas av medlemsstaterna, särskilt på det sociala området, i överensstämmelse med avdelning VI kapitel I i fördraget. |
Ändringsförslag 14 Skäl 8b (nytt) | |
|
|
(8b) Undantagen från detta direktivs tillämpningsområde omfattar inte bara frågor som specifikt behandlas i dessa direktiv utan även områden för vilka direktiven uttryckligen ger medlemsstaterna möjlighet att vidta vissa åtgärder på nationell nivå. |
Motivering | |
Genom denna text förtydligar man att direktivets bestämmelser inte ens tillämpas när de aktuella direktiven innehåller undantag för medlemsstaterna, t.ex. för att slå vakt om den kulturella mångfalden. | |
Ändringsförslag 15 Skäl 9 | |
|
(9) Det finns anledning att utesluta finansiella tjänster ur direktivets tillämpningsområde, eftersom denna form av verksamhet redan omfattas av en särskild handlingsplan vilken har samma mål som detta förslag till direktiv, nämligen genomförandet av en verklig inre marknad för tjänster. Dessa tjänster definieras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619/EEG samt direktiven 97/7/EG och 98/27/EG. I det direktivet definieras finansiella tjänster som verksamheter som rör banker, långivning, försäkringar, individuella pensionssystem, investeringar och betalningar. |
(9) Det finns anledning att utesluta finansiella tjänster ur direktivets tillämpningsområde, eftersom denna form av verksamhet redan omfattas av en särskild handlingsplan vilken har samma mål som detta förslag till direktiv, nämligen genomförandet av en verklig inre marknad för tjänster. Detta undantag avser alla tjänster som rör banker, långivning, försäkringar och återförsäkringar, individuella pensionssystem, investeringar, betalningar, investeringsrådgivning och rent allmänt de tjänster som anges i bilaga I till direktiv 2000/12/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut. |
Ändringsförslag 16 Skäl 10a (nytt) | |
|
|
(10a) I detta direktivs tillämpningsområde bör inte heller audiovisuella tjänster ingå, oavsett sändningsmetoder, såsom de tjänster avseende sändningsverksamhet för television som definieras i rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television1, radiotjänster, biograftjänster och immaterialrättsliga tjänster tillhandahållna av kollektiva förvaltningsbolag. Dessa tjänster spelar en ytterst viktig roll för skapandet av europeiska kulturella identiteter och för folkopinionen; för att skydda och främja den kulturella mångfalden och pluralismen krävs även särskilda åtgärder som måste kunna ta hänsyn till specifika nationella och regionala situationer. Gemenskapen måste för övrigt ta hänsyn till de kulturella aspekterna i den verksamhet som avses i bestämmelserna i fördraget för att respektera och främja gemenskapens kulturella mångfald. I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och gemenskapsrätten, i synnerhet konkurrensreglerna, bör stöd till de audiovisuella tjänsterna ges med hänsyn till kulturella och sociala avväganden som gör en tillämpning av bestämmelserna i detta direktiv olämplig. |
|
|
_____________________ 1EGT L 298, 17.10.1989, s. 23. Ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG (EGT L 202, 30.7.1997, s. 60). |
Motivering | |
I överensstämmelse med ändringsförslaget till artikel 2 är avsikten att se till att audiovisuella tjänster och tjänster som tillhandahålls av organisationer för kollektiv förvaltning av immateriell äganderätt inte omfattas av direktivet. | |
Ändringsförslag 17 Skäl 10b (nytt) | |
|
|
(10b) Spelverksamhet, inbegripet lotterier och vadslagningar, bör uteslutas ur detta direktivs tillämpningsområde med tanke på denna verksamhets särdrag som har fått medlemsstaterna att utforma en politik avseende den allmänna ordningen och konsumentskyddet. Dessa särdrag ifrågasätts inte i gemenskapsrätten, som endast ålägger nationella domstolar att på djupet undersöka de allmännyttiga motiv som kan rättfärdiga undantag från friheten att tillhandahålla tjänster eller etableringsfriheten. Med tanke på att det dessutom finns stora skillnader när det gäller beskattning av spelverksamhet, som åtminstone till viss del är kopplade till skillnaderna i medlemsstaternas krav på allmän ordning, vore det helt omöjligt att införa lojal gränsöverskridande konkurrens mellan aktörer i spelbranschen utan att först eller samtidigt behandla frågorna om enhetlig beskattning mellan medlemsstaterna, något som inte tas upp i detta direktiv och inte heller ingår i direktivets tillämpningsområde. |
Motivering | |
Detta ändringsförslag sammanhänger med ändringsförslaget till artikel 2 som syftar till att se till att spelverksamhet inte omfattas av direktivet. Spelverksamhet hänger till sin natur samman med frågor som rör den allmänna ordningen och konsumentskyddet. Den ligger därför utanför gemenskapsinstitutionernas befogenhetssfär och måste förbli ett område som medlemsstaterna har frihet att reglera på det sätt de anser lämpligt. Därför bör uppmärksamheten fästas på att de utgör ett specialfall. | |
Ändringsförslag 18 Skäl 10c (nytt) | |
|
|
(10c) Detta direktiv omfattar inte verksamhet som utförs av personer i yrken som fortlöpande eller tidvis samt direkt och specifikt ingår som en del av utövandet av den offentliga makten, särskilt inte verksamhet som gäller upprättandet av bestyrkta handlingar och vidimeringar genom personer som innehar offentliga ämbeten. |
Motivering | |
När det gäller verksamhet som fortlöpande eller delvis ingår som en del av utövandet av den offentliga makten bör direktivet inte tillämpas. | |
Förtydligande av undantaget enligt artiklarna 39 och 45 i fördraget. | |
Ändringsförslag 19 Skäl 11 | |
|
(11) Med hänsyn till att det i fördraget anges särskilda rättsliga grunder när det gäller skatter och det redan finns antagna gemenskapsinstrument på detta område, bör skatter uteslutas från detta direktivs tillämpningsområde, dock med undantag för bestämmelserna om otillåtna krav och fri rörlighet för tjänster. Harmoniseringen på skatteområdet genomfördes bl.a. med hjälp av rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund, rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater, rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990, om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater och rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater. Syftet med detta direktiv är alltså inte att införa nya bestämmelser eller nya specifika system när det gäller skatter och avgifter. Det handlar endast om att avskaffa de begränsningar, varav vissa utgörs av skatter och avgifter som är diskriminerande, som gäller etableringsfriheten och den fria rörligheten för tjänster, i enlighet med rättspraxis vid Europeiska gemenskapernas domstolen i fråga om artiklarna 43 och 49 i fördraget. Bestämmelserna om mervärdesskatt är föremål för en harmonisering på gemenskapsnivå, enligt vilken tillhandahållare av tjänster som bedriver verksamhet över gränserna kan tvingas uppfylla andra skyldigheter än de som gäller i det land de är etablerade i. Det är emellertid önskvärt att ett system med en gemensam kontaktpunkt för dessa tillhandahållare av tjänster inrättas så att de kan uppfylla alla sina skyldigheter via en enda elektronisk portal hos skattemyndigheterna i sin egen medlemsstat. |
(11) Med hänsyn till att det i fördraget anges särskilda rättsliga grunder när det gäller skatter och det redan finns antagna gemenskapsinstrument på detta område, bör skatter uteslutas från detta direktivs tillämpningsområde. |
Motivering | |
Beskattning bör helt uteslutas från direktivets tillämpningsområde. | |
Ändringsförslag 20 Skäl 12 | |
|
(12) Eftersom transporttjänster redan omfattas av ett antal särskilda gemenskapsinstrument på detta område, bör transporttjänster inte ingå i detta direktivs tillämpningsområde om de omfattas av andra gemenskapsinstrument som grundas på artikel 71 eller artikel 80.2 i fördraget. Däremot tillämpas detta direktiv på tjänster som inte omfattas av särskilda instrument i fråga om transporter, såsom värdetransporter eller transporter av avlidna personer. |
(12) Transporttjänster, inklusive lokaltrafik, hamntjänster, taxi och ambulanser, bör inte ingå i detta direktivs tillämpningsområde. Dock bör värdetransporter eller transporter av avlidna personer ingå i detta direktivs tillämpningsområde, eftersom inremarknadsproblem har konstaterats på dessa områden. |
Ändringsförslag 21 Skäl 13 | |
|
(13) Tjänsteverksamhet är redan föremål för omfattande gemenskapslagstiftning, särskilt när det gäller reglerade yrken, posttjänster, sändningsverksamhet för radio och television, informationssamhällets tjänster, liksom tjänster som rör paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang. Dessutom omfattas tjänsteverksamhet också av andra instrument som inte är särskilt inriktade på vissa tjänster, såsom de som gäller konsumentskydd. Detta direktiv kompletterar denna gemenskapslagstiftning. När en tjänsteverksamhet redan omfattas av en eller flera gemenskapsinstrument skall detta direktiv och instrumenten i fråga tillämpas tillsammans, och kraven i dem läggs till varandra. Det är nödvändigt att föreskriva undantag och andra lämpliga bestämmelser så att föreskrifter som är oförenliga med dessa gemenskapsinstrument kan undvikas och överensstämmelsen säkerställs. |
(13) Detta direktiv bör tillämpas endast då det inte finns några särskilda gemenskapsbestämmelser som reglerar specifika frågor rörande start och utövande av en tjänsteverksamhet inom särskilda områden eller för särskilda yrken. |
Ändringsförslag 22 Skäl 14 | |
|
(14) Begreppet tjänst omfattar ett stort antal olika verksamheter som ständigt utvecklas, och bland vilka man finner företagsrelaterade tjänster, såsom konsulttjänster inom ledarskap och förvaltning, certifiering och testning, underhåll, skötsel och säkerhet när det gäller kontor, reklam, rekrytering, även företag som sysslar med interimarbete, handelsagenter. Begreppet tjänst omfattar också tjänster både till företag och konsumenter, såsom juridisk och skattemässig rådgivning, tjänster som berör fastigheter, t.ex. fastighetsmäkleri, byggverksamhet, även arkitektverksamhet, eller transport, distribution, organisation av mässor, biluthyrning, resebyråers och turistguiders verksamhet samt säkerhetstjänster. I begreppet ingår även tjänster till konsumenterna, såsom inom turism, inbegripet turistguiders arbete, audiovisuella tjänster, fritidsanläggningar, sportanläggningar och nöjesparker, tjänster inom vårdområdet, tjänster i hemmet, t.ex. hjälp till äldre. Dessa verksamheter kan röra både tjänster som kräver att tillhandahållare och mottagare av tjänster befinner sig nära varandra, tjänster där det tillhandahållaren och mottagaren förflyttar sig och tjänster som kan tillhandahållas på distans, däribland via Internet. |
utgår |
Motivering | |
Onödig uppräkning. | |
Ändringsförslag 23 Skäl 15 | |
|
(15) I enlighet med domstolens rättspraxis rörande artiklarna 49 och följande i fördraget omfattar begreppet tjänst all förvärvsverksamhet som normalt sett utförs mot ersättning, utan att den som utnyttjar tjänsten nödvändigtvis betalar för den och oberoende av hur den finansieras. Som tjänster räknas följaktligen allt arbete som tillhandahållare av tjänster utför och genom vilket de deltar i förvärvslivet, oberoende av deras juridiska ställning, syften och verksamhetsområde. |
(15) I enlighet med domstolens rättspraxis rörande artiklarna 49 och följande i fördraget omfattar begreppet tjänst all förvärvsverksamhet som normalt sett utförs mot ersättning. Att mottagarna betalar en avgift för att ge ett visst bidrag till ett systems driftskostnader utgör i sig inte någon ersättning, eftersom tjänsten fortfarande huvudsakligen finansieras av offentliga medel. |
Motivering | |
Ändringsförslaget ligger i linje med definitionen av begreppet tjänst. | |
Ändringsförslag 24 Skäl 16 | |
|
(16) Ersättning, som utgör ett utmärkande drag, saknas i sådan verksamhet som staten bedriver utan ekonomiskt vederlag inom ramen för sitt uppdrag på det sociala och kulturella området samt inom utbildning och rättsväsende. Dessa verksamheter omfattas inte av definitionen i artikel 50 i fördraget och ingår alltså inte i detta direktivs tillämpningsområde. |
(16) Begreppet tjänst omfattar all ekonomisk verksamhet som normalt sett utförs mot ersättning. Ersättning, som utgör ett utmärkande drag, saknas i sådan verksamhet som utan ekonomiskt vederlag bedrivs av staten eller av en regional eller lokal myndighet inom ramen för deras skyldigheter på det sociala och det kulturella området samt inom utbildning och rättsväsende, exempelvis kurser som tillhandahålls inom ramen för det nationella utbildningssystemet vid såväl allmänna som privata skolor, eller förvaltningen av sociala trygghetssystem som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Dessa verksamheter omfattas inte av definitionen av begreppet tjänst och ingår alltså inte i detta direktivs tillämpningsområde. |
Motivering | |
Det är nödvändigt att förtydliga tjänstedirektivets tillämpningsområde när det gäller dessa verksamheter. Domstolens rättspraxis, till exempel Humbel-målet, ligger till grund för förtydligandet. | |
Ändringsförslag 25 Skäl 18a (nytt) | |
|
|
(18a) Den ort där en tjänsteleverantör är etablerad bör fastställas i enlighet med domstolens rättspraxis, enligt vilken begreppet etablering omfattar ett faktiskt utövande av en ekonomisk verksamhet genom fast etablering för en obegränsad period; detta krav är också uppfyllt om ett företag inrättas för en viss period eller om det hyr den byggnad eller anläggning varigenom det bedriver sin verksamhet. Enligt denna definition, som fordrar att tjänsteleverantören faktiskt bedriver ekonomisk verksamhet på etableringsorten, utgör enbart en postadress inte en etablering. När en tjänsteleverantör är etablerad på flera orter är det viktigt att avgöra från vilken etableringsort han tillhandahåller den faktiska tjänst som avses; när det är svårt att avgöra från vilken av flera etableringsorter en viss tjänst tillhandahålls, är det den ort som för tjänsteleverantören fungerar som centrum för den verksamhet som avser denna särskilda tjänst. |
Motivering | |
För att undvika att brevlådeföretag kan utgöra en etablering måste det klarläggas att näringsverksamheten att tillhandahålla tjänster endast utgör en etablering i en medlemsstat om tillhandahållandet faktiskt sker i den medlemsstaten. | |
Ändringsförslag 26 Skäl 21 | |
|
(21) Begreppet samordnat område omfattar alla krav som gäller för att starta och utöva tjänsteverksamhet, särskilt verksamhet som avses i varje medlemsstats lagar och andra författningar, oavsett om de rör ett område som är harmoniserat på gemenskapsnivå eller inte, oavsett om de är av generell eller specifik natur och oavsett vilket rättsligt område de tillhör inom den nationella lagstiftningen. |
utgår |
Motivering | |
Ändringsförslaget ligger i linje med ändringsförslagen till artikel 4.9 och artikel 16. | |
Ändringsförslag 27 Skäl 21a (nytt) | |
|
|
(21a) Bestämmelserna om administrativa förfaranden syftar inte till att harmonisera förfarandena utan till att avlägsna de hinder mot etableringsfriheten och grundandet av nya tjänsteföretag som utgörs av alltför komplicerade tillståndssystem, förfaranden och formaliteter. |
Motivering | |
Det bör betonas att de administrativa förfarandena inte harmoniseras. | |
Ändringsförslag 28 Skäl 22 | |
|
(22) En av de grundläggande svårigheterna, som särskilt små och medelstora företag stöter på i samband med att starta och utöva tjänsteverksamhet, är de komplicerade och utdragna administrativa förfarandena och den rättsosäkerhet som är förbunden med dessa. Av detta skäl bör man, liksom i fråga om vissa initiativ rörande modernisering och goda administrativa lösningar på gemenskapsnivå eller nationell nivå, fastställa principer för administrativ förenkling, särskilt genom att man på gemenskapsnivå samordnat inför ett system med gemensamma kontaktpunkter, begränsar kravet på förhandstillstånd till fall där detta är nödvändigt och inför principen om tyst medgivande från de behöriga myndigheternas sida när en viss tidsfrist har löpt ut. Samtidigt som man tillgodoser kraven på öppenhet och aktuella uppgifter om de ekonomiska aktörerna, syftar sådana moderniseringsåtgärder till att undanröja förseningar, kostnader och den avrådande verkan som t.ex. beror på onödiga, alltför komplicerade eller kostsamma förfaranden, dubbelarbete, dokument som är alltför formellt utformade, behöriga myndigheters befogenhet att göra skönsmässiga bedömningar, oprecisa eller orimligt långa tidsfrister, beviljade tillstånds begränsade giltighetstid eller orimliga avgifter och påföljder. Sådana företeelser verkar särskilt avrådande på tillhandahållare av tjänster som önskar utveckla sin verksamhet i andra medlemsstater och nödvändiggör en samordnad modernisering inom en utvidgad inre marknad med 25 medlemsstater. |
(24) En av de grundläggande svårigheterna, som särskilt små och medelstora företag stöter på i samband med att starta och utöva tjänsteverksamhet, är de komplicerade och utdragna administrativa förfarandena och den rättsosäkerhet som är förbunden med dessa. Av detta skäl bör man, liksom i fråga om vissa initiativ rörande modernisering och goda administrativa lösningar på gemenskapsnivå eller nationell nivå, fastställa principer för administrativ förenkling, särskilt genom att man på gemenskapsnivå samordnat inför ett system med gemensamma kontaktpunkter och begränsar kravet på förhandstillstånd till fall där detta är nödvändigt. Samtidigt som man tillgodoser kraven på öppenhet och aktuella uppgifter om de ekonomiska aktörerna, syftar sådana moderniseringsåtgärder till att undanröja förseningar, kostnader och den avrådande verkan som t.ex. beror på onödiga, alltför komplicerade eller kostsamma förfaranden, dubbelarbete, dokument som är alltför formellt utformade, behöriga myndigheters befogenhet att göra skönsmässiga bedömningar, oprecisa eller orimligt långa tidsfrister, beviljade tillstånds begränsade giltighetstid eller orimliga avgifter och påföljder. Sådana företeelser verkar särskilt avrådande på tjänsteleverantörer som önskar utveckla sin verksamhet i andra medlemsstater och nödvändiggör en samordnad modernisering inom en utvidgad inre marknad med 25 medlemsstater. |
Motivering | |
Härigenom fås texten att överensstämma med ändringsförslaget till artikel 13.4. | |
Ändringsförslag 29 Skäl 22a (nytt) | |
|
|
(22a) Medlemsstaterna bör där så är lämpligt införa harmoniserade EU-formulär som kommer att anses likvärdiga med certifikat, intyg eller andra dokument som avser etableringar. |
Ändringsförslag 30 Skäl 24 | |
|
(24) För att administrativ förenkling skall åstadkommas bör det i allmänhet inte ställas formella krav, såsom på auktoriserade översättningar, såvida det inte kan motiveras objektivt av tvingande hänsyn till allmänintresset, såsom skydd av arbetstagare. Det bör också garanteras att ett tillstånd normalt ger tillträde till en tjänsteverksamhet eller dess utövning på hela det nationella territoriet, såvida inte tvingande hänsyn till allmänintresset objektivt kan motivera att man kräver ett särskilt tillstånd för varje etableringsställe, t.ex. för etablering av stormarknader med hänsyn till skyddet av stadsmiljön. |
(24) För att administrativ förenkling skall åstadkommas bör det i allmänhet inte ställas formella krav, såsom uppvisande av originalhandlingar, vidimerade kopior eller auktoriserade översättningar, såvida det inte kan motiveras objektivt av tvingande hänsyn till allmänintresset, såsom skydd av arbetstagare, folkhälsa, miljöskydd, konsumentskydd eller utbildning. Det bör också garanteras att ett tillstånd normalt ger tillträde till en tjänsteverksamhet eller dess utövning på hela det nationella territoriet, såvida inte tvingande hänsyn till allmänintresset objektivt kan motivera att man kräver ett särskilt tillstånd för varje etableringsställe, t.ex. för etablering av stormarknader, eller ett tillstånd som är begränsat till en viss del av det nationella territoriet. |
Ändringsförslag 31 Skäl 25a (nytt) | |
|
|
(25a) Medlemsstaternas skyldighet att se till att relevant information är lättillgänglig för tjänsteleverantörer och tjänstemottagare kan uppfyllas genom att denna information görs tillgänglig via en webbplats. De behöriga myndigheternas skyldighet att biträda tjänsteleverantörer och tjänstemottagare gör på intet sätt dessa myndigheter skyldiga att tillhandahålla juridisk rådgivning i enskilda fall. Icke desto mindre bör det ges allmän information om hur kraven vanligen tolkas eller tillämpas. |
Ändringsförslag 32 Skäl 26 | |
|
(26) Att det inom överskådlig tid inrättas ett system för förfaranden och formaliteter på elektronisk väg är en absolut förutsättning för en förenkling av administrationen av tjänsteverksamheten, vilket skulle gynna både tillhandahållare och mottagare av tjänster och behöriga myndigheter. För att dessa resultat skall uppnås kan det krävas att den nationella lagstiftningen och andra bestämmelser om tjänster måste anpassas. Att dessa förfaranden och formaliteter bör kunna utföras på distans innebär bland annat att medlemsstaterna måste se till att de kan tillhandahållas över gränserna. Detta krav på resultat gäller inte förfaranden eller formaliteter som av naturen kräver fysisk närvaro. |
(26) Att det inom överskådlig tid inrättas ett system för förfaranden och formaliteter på bland annat elektronisk väg är en absolut förutsättning för en förenkling av administrationen av tjänsteverksamheten, vilket skulle gynna både tillhandahållare och mottagare av tjänster och behöriga myndigheter. För att dessa resultat skall uppnås kan det krävas att den nationella lagstiftningen och andra bestämmelser om tjänster måste anpassas. Att dessa förfaranden och formaliteter bör kunna utföras på distans innebär bland annat att medlemsstaterna måste se till att de kan tillhandahållas över gränserna. Detta krav på resultat gäller inte förfaranden eller formaliteter som av naturen kräver fysisk närvaro. Medlemsstaternas lagstiftning om användning av språk påverkas inte heller. |
Motivering | |
Användningen av språk inom det administrativa samarbetet bör ske i överensstämmelse med medlemsstaternas lagstiftning på detta område. | |
Ändringsförslag 33 Skäl 26a (nytt) | |
|
|
(26a) Tjänsteleverantörer och tjänstemottagare bör ha smidig tillgång till vissa slags information. Det rör sig främst om information om förfaranden och formaliteter, kontaktuppgifter för behöriga myndigheter, villkor för åtkomst till offentliga register och databaser samt om tillgängliga former för inlämnande av klagomål och kontaktuppgifter för föreningar och organisationer som kan bistå leverantörer och mottagare med praktisk hjälp. Denna information bör vara lättillgänglig; det bör med andra ord inte finnas några hinder för allmänheten att på ett enkelt sätt komma åt den. Informationen bör tillhandahållas på ett klart och otvetydigt sätt. |
Motivering | |
Målet med direktivet är att minska byråkratin och garantera snabb och enkel tillgång till information. Genom detta ändringsförslag skall det förtydligas vilket slags information som allmänheten måste ha obegränsad tillgång till. | |
Ändringsförslag 34 Skäl 27a (nytt) | |
|
|
(27a) Tillståndet bör normalt göra det möjligt för tjänsteleverantören att få starta tjänsteverksamheten eller utöva denna på hela landets territorium, utom om en territoriell begränsning motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset. Exempelvis motiverar miljöskyddet krav på tillstånd för varje enskild anläggning på det nationella territoriet. Denna bestämmelse påverkar inte regionala eller lokala befogenheter för tillståndsgivning inom medlemsstaterna. |
Motivering | |
Förtydligande. | |
Ändringsförslag 35 Skäl 27b (nytt) | |
|
|
(27b) Detta direktivs bestämmelser om tillståndssystem bör gälla fall då ekonomiska aktörers start eller utövande av en tjänsteverksamhet kräver ett beslut av en behörig myndighet. Detta gäller inte behöriga myndigheters beslut att inrätta en offentlig eller privat enhet för att tillhandahålla en viss tjänst och inte heller behöriga myndigheters ingående av kontrakt för tillhandahållande av en viss tjänst som regleras av bestämmelser om offentlig upphandling. |
Motivering | |
Detta direktiv påverkar inte bestämmelserna om offentlig upphandling. | |
Ändringsförslag 36 Skäl 27c (nytt) | |
|
|
(27c) Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att dra tillbaka tillstånd i efterhand, i synnerhet om villkoren för att bevilja tillstånd inte längre uppfylls. |
Ändringsförslag 37 Skäl 27d (nytt) | |
|
|
(27d) Enligt domstolens rättspraxis utgör mål på områdena folkhälsa, konsumentskydd, djurhälsa och stadsmiljö tvingande hänsyn till allmänintresset, som kan motivera tillämpningen av tillståndssystem och andra inskränkningar avseende samhällstjänster. Inga sådana tillståndssystem eller inskränkningar får dock diskriminera en sökande på grund av dennes ursprungsland eller utformas på ett sådant sätt att de hindrar gränsöverskridande tjänster som uppfyller medlemsstaternas krav. Dessutom bör alltid nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna respekteras. |
Ändringsförslag 38 Skäl 28 | |
|
(28) Om antalet tillstånd för en viss verksamhet är begränsat på grund av sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet, t.ex. för tilldelning av frekvenser för analog radio eller för utnyttjande av en hydroelektrisk infrastruktur, bör ett förfarande för att välja mellan flera potentiella sökande inrättas, för att genom fri konkurrens kunna förbättra kvaliteten på och villkoren för de tjänster som erbjuds användarna. Ett sådant förfarande måste ge garantier för öppenhet och opartiskhet, och ett tillstånd som utfärdats på detta sätt får varken ha en orimligt lång giltighetstid eller förnyas automatiskt och får inte innebära någon fördel för den tillhandahållare av tjänster som senast innehaft tillståndet. Framför allt bör det utfärdade tillståndets giltighet fastställas så att det inte inskränker eller begränsar den fria konkurrensen mer än vad som är nödvändigt för att investeringarna skall hinna skrivas av och investerat kapital ge skälig avkastning. I sådana fall där antalet tillstånd är begränsat av andra skäl än sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet skall man under alla omständigheter följa de andra bestämmelser om tillståndsgivning som anges i detta direktiv. |
(28) Om antalet tillstånd för en viss verksamhet är begränsat på grund av sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet, bör ett förfarande för att välja mellan flera potentiella sökande inrättas, för att genom fri konkurrens kunna förbättra kvaliteten på och villkoren för de tjänster som erbjuds användarna. Ett sådant förfarande måste ge garantier för öppenhet och opartiskhet, och ett tillstånd som utfärdats på detta sätt får varken ha en orimligt lång giltighetstid eller förnyas automatiskt och får inte innebära någon fördel för den tjänsteleverantör som senast innehaft tillståndet. Framför allt bör det utfärdade tillståndets giltighet fastställas så att det inte inskränker eller begränsar den fria konkurrensen mer än vad som är nödvändigt för att investeringarna skall hinna skrivas av och investerat kapital ge skälig avkastning. Denna bestämmelse hindrar inte medlemsstaterna från att begränsa antalet tillstånd av andra skäl än sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet. Dessa tillstånd bör under alla omständigheter även i fortsättningen följa de andra bestämmelser om tillståndsgivning som anges i detta direktiv. |
Motivering | |
Förklaring till artikel 12.2. | |
Ändringsförslag 39 Skäl 29 | |
|
(29) De tvingande hänsyn till allmänintresset som vissa harmoniseringsbestämmelser i detta direktiv hänvisar till är de som redan erkänts i domstolens rättspraxis rörande artiklarna 43 och 49 i fördraget, i synnerhet konsumentskyddet och skyddet av tjänstemottagare, arbetstagare eller stadsmiljön. |
(24a) Begreppet tvingande hänsyn till allmänintresset som vissa bestämmelser i detta direktiv hänvisar till har successivt utvecklats i domstolens rättspraxis rörande artiklarna 43 och 49 i fördraget och kan komma att vidareutvecklas. Begreppet omfattar minst följande: allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsa, i den mening som avses i artiklarna 46 och 55 i fördraget, upprätthållande av ordning i samhället, socialpolitiska mål, skydd av tjänstemottagarna, inbegripet patientsäkerhet, konsumentskydd, arbetarskydd, inbegripet arbetstagarnas sociala trygghet, bevarande av finansiell balans i socialförsäkringssystemen, bibehållande av en balanserad läkar- och sjukhusvård öppen för alla, förebyggande av bedrägerier, enhetlighet i skattesystemen, förebyggande av illojal konkurrens, upprätthållande av den nationella finanssektorns goda rykte, miljöskydd och skydd av stadsmiljön, inbegripet stads- och landsbygdsplanering, skydd av långivare, bevarande av ett välskött rättsväsende, trafiksäkerhet, skydd av immaterialrätten, kulturpolitiska mål, inbegripet skydd inom den audiovisuella sektorn av yttrandefriheten med avseende på samhällets olika delar, särskilt sociala, kulturella, religiösa och filosofiska, upprätthållande av pressmångfald och politik för främjande av det nationella språket, bevarande av det nationella historiska och konstnärliga arvet samt veterinärpolitik. |
(Om detta ändringsförslag antas skall det placeras i texten som skäl 24a (nytt).) | |
Motivering | |
Ändringsförslaget motiveras av att begreppet tvingande hänsyn till allmänintresset i allt väsentligt är öppet och inte bör tolkas restriktivt. Den uppräkning som görs i detta skäl är en icke-uttömmande redovisning av vad som omfattas av begreppet. | |
Ändringsförslag 40 Skäl 31 | |
|
(31) Enligt domstolens rättspraxis omfattar etableringsfriheten särskilt principen om likabehandling enligt vilken diskriminering på grund av nationalitet är förbjuden, liksom all indirekt diskriminering på andra grunder som kan leda till samma resultat. Det får alltså inte ställas några krav på att man skall ha en viss etableringsort, hemvist, bosättningsort eller huvudsaklig verksamhetsort för att få starta eller utöva tjänsteverksamhet i en medlemsstat, vare sig det rör sig som en huvudverksamhet eller biverksamhet. En medlemsstat får heller inte lägga hinder i vägen för ett företags rättskapacitet eller rätt att väcka talan, om det har bildats enligt lagstiftningen i en annan medlemsstat och det har sitt huvudsakliga säte där. Inte heller får en medlemsstat gynna de tillhandahållare av tjänster som har en särskild koppling till en nationell eller lokal socioekonomisk miljö, eller på grund av tillhandahållarens etableringsort inskränka dennes rätt att förvärva, utnyttja eller överlåta rättigheter och varor eller att få tillgång till olika former av kredit och boende, om dessa möjligheter underlättar för tillhandahållaren att starta och utöva verksamheten. |
(31) Enligt domstolens rättspraxis omfattar etableringsfriheten särskilt principen om likabehandling enligt vilken diskriminering på grund av nationalitet är förbjuden, liksom all indirekt diskriminering på andra grunder som kan leda till samma resultat. Det får alltså inte ställas några krav på att man skall ha en viss etableringsort, hemvist, bosättningsort eller huvudsaklig verksamhetsort för att få starta eller utöva tjänsteverksamhet i en medlemsstat, vare sig det rör sig som en huvudverksamhet eller biverksamhet. I vissa fall kan det dock av tvingande hänsyn till allmänintresset vara motiverat att kräva att tjänsteleverantören är närvarande vid utövandet av tjänsteverksamheten. En medlemsstat får heller inte lägga hinder i vägen för ett företags rättskapacitet eller rätt att väcka talan, om det har bildats enligt lagstiftningen i en annan medlemsstat och det har sitt huvudsakliga säte där. Inte heller får en medlemsstat gynna de tjänsteleverantörer som har en särskild koppling till en nationell eller lokal socioekonomisk miljö, eller på grund av tjänsteleverantörens etableringsort inskränka dennes rätt att förvärva, utnyttja eller överlåta rättigheter och varor eller att få tillgång till olika former av kredit och boende, om dessa möjligheter underlättar för tjänsteleverantören att starta och utöva verksamheten. |
Motivering | |
Enligt artikel 14.1 b är krav i fråga om bosättningsort allmänt inte tillåtna. Detta är acceptabelt om det som avses är direkta, formella krav som måste uppfyllas innan ett tillstånd kan beviljas. Av tvingande hänsyn till allmänintresset är det emellertid motiverat att kräva närvaro på etableringsorten när det rör sig om tjänster som innebär ett särskilt personligt ansvar från tjänsteleverantörens sida. Närvaroplikt som inte nödvändigtvis tvingar tjänsteleverantören att vara bosatt i den medlemsstat där etableringen finns bör inte omfattas av artikel 14.1 b. | |
Ändringsförslag 41 Skäl 32 | |
|
(32) Förbudet mot att göra en ekonomisk prövning till en förutsättning för beviljande av tillstånd gäller den ekonomiska prövningen i sig, och inte de andra krav som kan motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset, såsom skyddet av stadsmiljön. Detta förbud omfattar inte utövandet av befogenheter när det gäller de myndigheter som ansvarar för tillämpningen av konkurrenslagstiftningen. |
(32) Förbudet mot att göra en ekonomisk prövning till en förutsättning för beviljande av tillstånd gäller den ekonomiska prövningen i sig, och inte de andra krav som kan motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset, såsom skyddet av stadsmiljön, socialpolitiska mål och folkhälsomål. Detta förbud omfattar inte utövandet av befogenheter när det gäller de myndigheter som ansvarar för tillämpningen av konkurrenslagstiftningen. Förbudet mot konkurrerande aktörers direkta eller indirekta inblandning i tillståndsgivningen bör inte gälla samråd med organisationer såsom handelskammare i frågor som inte rör individuella ansökningar om tillstånd. |
Motivering | |
Förtydligande. | |
Ändringsförslag 42 Skäl 33a (nytt) | |
|
|
(33a) Det förfarande för ömsesidig utvärdering som föreskrivs i detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas frihet att i sina lagstiftningar fastställa en hög skyddsnivå för allmänna intressen, särskilt för att uppnå målen för hälso- och sjukvård och socialpolitik. Dessutom bör förfarandet för ömsesidig utvärdering fullt ut ta hänsyn till den särskilda karaktären hos tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och de särskilda uppgifter som dessa tilldelas. Detta kan motivera vissa inskränkningar i etableringsfriheten, särskilt om sådana begränsningar syftar till att skydda folkhälsan och de socialpolitiska målen. När det exempelvis gäller skyldigheten att ha en särskild juridisk form för att utöva vissa tjänster på det sociala området, har domstolen redan erkänt att det kan vara motiverat att tjänsteleverantören måste uppfylla krav på att arbeta utan vinstsyfte. Vidare bör begränsningar i syfte att garantera tillgång till hälso- och sjukvård i glesbygdsområden vara tillåtna. |
Motivering | |
Vissa begränsningar (det vill säga i enlighet med befolkningsstrukturen) bör även i fortsättningen vara tillåtna i glesbygdsområden för att garantera en hög nivå på skyddet av folkhälsan och de socialpolitiska målen. | |
Ändringsförslag 43 Skäl 34 | |
|
(34) Bland de inskränkningar som bör undersökas finns nationella system som av andra skäl än de som gäller yrkeskvalifikationer, förbehåller rätten att starta sådan verksamhet som hasardspel för viss tillhandahållare av tjänster. På samma sätt är det nödvändigt att undersöka sådana system som innehåller sändningsskyldigheter, såsom “must carry”-regler som gäller för kabeloperatörer, och som innebär att tillhandahållare av tjänster som agerar mellanhand måste ge särskilda tillhandahållare tillgång till vissa tjänster vilket påverkar deras valfrihet, tillgången till radio- och TV‑program samt slutmottagarnas valmöjligheter. |
(34) Bland de inskränkningar som bör undersökas finns nationella system som, av andra skäl än de som gäller yrkeskvalifikationer, förbehåller rätten att starta viss verksamhet åt vissa tjänsteleverantörer. |
Ändringsförslag 44 Skäl 35 | |
|
(35) Bestämmelserna i detta direktiv rörande etableringsfriheten skall endast tillämpas om den berörda verksamheten är öppen för konkurrens, och det därför inte är nödvändigt för medlemsstaterna att avskaffa existerande monopol, särskilt på lotteriområdet, eller att privatisera vissa sektorer. |
(6a) Bestämmelserna i detta direktiv rörande etableringsfriheten och den fria rörligheten för tjänster bör endast tillämpas om den berörda verksamheten är öppen för konkurrens, och det därför inte är nödvändigt för medlemsstaterna vare sig att liberalisera tjänster av allmän ekonomiskt intresse eller att privatisera offentliga enheter som tillhandahåller sådana tjänster eller att avskaffa existerande monopol för andra verksamheter eller vissa distributionstjänster. |
(Om detta ändringsförslag antas skall det placeras i texten som skäl 6a (nytt).) | |
Motivering | |
Direktivet bör inte omfatta välfungerande och icke-diskriminerande monopol som medlemsstater inrättat för att skydda folkhälsan eller för att upprätthålla den allmänna ordningen. | |
Direktivet bör inte påverka den fortsatta existensen för monopol som redan tillhandahåller tjänster. | |
Ändringsförslag 45 Skäl 37 | |
|
(37) För att se till att den fria rörligheten för tjänster genomförs på ett effektivt sätt och se till att mottagarna och tillhandahållarna av tjänster kan dra nytta av och erbjuda tjänster i hela gemenskapen utan att behöva ta hänsyn till några gränser, bör den principen läggas fast att tillhandahållare av tjänster i princip endast skall omfattas av lagstiftningen i det land där de är etablerade. Denna princip är en nödvändig förutsättning för att tillhandahållare av tjänster, i synnerhet små och medelstora företag, med full rättssäkerhet skall kunna dra nytta av alla möjligheter som den inre marknaden erbjuder. Genom att på det sättet underlätta den fria rörligheten för tjänster mellan medlemsstaterna, medger denna princip, i kombination med åtgärderna för harmonisering och ömsesidigt bistånd, att tjänstemottagarna får ett större utbud av kvalitetstjänster från andra medlemsstater. Vid sidan av denna princip bör en stödmekanism införas som gör det möjligt för tjänstemottagaren att få upplysningar om övriga medlemsstaters lagstiftning, samt en harmonisering av reglerna om insyn i tjänsteverksamheter. |
(37) För att se till att den fria rörligheten för tjänster genomförs på ett effektivt sätt och se till att mottagarna och tjänsteleverantörerna kan dra nytta av och erbjuda tjänster i hela gemenskapen utan att behöva ta hänsyn till några gränser, bör man klargöra i vilken utsträckning tjänsteleverantörer omfattas av lagstiftningen i etableringsmedlemsstaten och i vilken utsträckning lagstiftningen i den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls är tillämplig. Det är absolut nödvändigt att understryka att detta inte hindrar den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls från att säkerställa efterlevnaden av särskilda krav som är absolut nödvändiga av skäl som rör allmän ordning och säkerhet eller hälso- eller miljöskydd i syfte att förebygga särskilda risker på den ort där tjänsten tillhandahålls. |
Ändringsförslag 46 Skäl 38 | |
|
(38) Man måste också se till att tillsynen av tjänsteverksamheten görs vid källan, dvs. av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där tillhandahållaren av tjänsterna är etablerad. Det är de behöriga myndigheterna i ursprungslandet som har de bästa förutsättningarna för att se till att tillhandahållaren av tjänsterna kontrolleras effektivt och kontinuerligt och att tjänstemottagarna skyddas, såväl i det egna landet som i andra medlemsstater. Detta gemenskapsansvar för ursprungsmedlemsstaten när det gäller bevakningen av tillhandahållarens verksamhet, oberoende av var tjänsten tillhandahålls, bör tydligt fastställas för att ett ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna skall kunna skapas när det gäller regleringen av tjänsteverksamhet. Frågan om domstolarnas behörighet omfattas inte av detta direktiv utan av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens området eller andra gemenskapsinstrument såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster. |
utgår |
Ändringsförslag 47 Skäl 39 | |
|
(39) Principen om att det är ursprungslandets lagstiftning och kontroller som skall tillämpas bör kompletteras med principen att medlemsstaterna inte får införa begränsningar för tjänster som tillhandahålls från en annan medlemsstat. |
utgår |
Ändringsförslag 48 Skäl 40a (nytt) | |
|
|
(40a) Ursprungslandets bestämmelser tillämpas inte på bestämmelserna i de medlemsstater där tjänsten tillhandahålls, såvida dessa föreskriver att en verksamhet är förbehållen ett särskilt yrke, exempelvis bestämmelser om att juridisk rådgivning är förbehållen advokater. |
Ändringsförslag 49 Skäl 41 | |
|
(41) Om en tillhandahållare av tjänster beger sig till en annan medlemsstat än ursprungsmedlemsstaten bör dessa båda stater inleda ett samarbete, så att den förra kan genomföra kontroller, inspektioner och utredningar på ursprungsmedlemsstatens begäran eller på eget initiativ göra dessa kontroller om det enbart rör sig om konstaterande av fakta. Vid utstationering av en arbetstagare får dessutom den medlemsstat där arbetstagaren är utstationerad vidta åtgärder gentemot en tillhandahållare av tjänster som är etablerad i en annan medlemsstat för att se till att gällande anställnings- och arbetsvillkor tillämpas i enlighet med direktiv 96/71/EG. |
(41) Om en tjänsteleverantör beger sig till en annan medlemsstat än ursprungsmedlemsstaten bör dessa båda stater inleda ett samarbete, så att den förra kan genomföra kontroller, inspektioner och utredningar på ursprungsmedlemsstatens begäran eller på eget initiativ göra dessa kontroller om det enbart rör sig om konstaterande av fakta. Vid utstationering av en arbetstagare får dessutom värdlandet vidta åtgärder gentemot en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat för att se till att gällande anställnings- och arbetsvillkor tillämpas i enlighet med direktiv 96/71/EG. |
Motivering | |
Härigenom fås texten att överensstämma med att artiklarna 24 och 25 utgår. | |
Ändringsförslag 50
Skäl 41a (nytt)
|
|
(41a) Detta direktiv bör inte påverka arbets- och anställningsvillkor som i enlighet med direktiv 96/71/EG gäller för arbetstagare som utstationerats för att tillhandahålla en tjänst på en annan medlemsstats territorium. I sådana fall är enligt direktiv 96/71/EG tjänsteleverantören skyldig att uppfylla arbets- och anställningsvillkor på ett antal angivna områden som är tillämpliga i den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls. Dessa områden är följande: längsta arbetstid och kortaste vilotid, minsta antal betalda semesterdagar per år, minimilön, inbegripet övertidsersättning, villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, särskilt genom företag för uthyrning av arbetskraft, hälsa, säkerhet och hygien på arbetsplatsen, skyddsåtgärder med hänsyn till arbets- och anställningsvillkoren för gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn samt för barn och unga, lika behandling av kvinnor och män samt andra bestämmelser om icke-diskriminerande behandling. Detta bör gälla inte enbart arbets- och anställningsvillkor som är fastställda i lag utan även sådana som finns i kollektivavtal eller skiljedomar som förklarats ha allmän giltighet eller i praktiken gäller allmänt i den mening som avses i direktiv 96/71/EG. Dessutom bör detta direktiv inte hindra medlemsstaterna från att tillämpa arbets- och anställningsvillkor på andra områden än dem som anges i direktiv 96/71/EG på grundval av bestämmelser som rör den allmänna ordningen. |
Motivering
Detta nya skäl klargör vilka områden som omfattas av direktiv 96/71/EG och tydliggör de områden där direktiv 96/71/EG uttryckligen ger medlemsstaterna möjlighet att anta strängare skyddsbestämmelser på nationell nivå.
Ändringsförslag 51
Skäl 41b (nytt)
|
|
(41b) Detta direktiv bör heller inte påverka arbets- och anställningsvillkoren då den arbetstagare som anställts för att tillhandahålla en gränsöverskridande tjänst rekryterats i den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls. Slutligen bör detta direktiv inbegripa rätten för de medlemsstater där tjänsten tillhandahålls att besluta huruvida det föreligger ett anställningsförhållande och avgöra skillnaden mellan egenföretagare och anställda, inklusive ”falska egenföretagare”. I detta hänseende är, enligt domstolens rättspraxis, det väsentliga särdraget för ett anställningsförhållande i den mening som avses i artikel 39 i fördraget det faktum att en person under en viss tidsperiod tillhandahåller tjänster åt en annan person och under dennes ledning i utbyte mot ersättning; varje verksamhet som en person utövar utanför ett underordnat förhållande måste klassificeras som en verksamhet som personen bedriver i egenskap av egenföretagare i enlighet med artiklarna 43 och 49 i fördraget. |
Motivering
Detta nya skäl klargör vilka områden som omfattas av direktiv 96/71/EG och tydliggör de områden där direktiv 96/71/EG uttryckligen ger medlemsstaterna möjlighet att anta strängare skyddsbestämmelser på nationell nivå.
Ändringsförslag 52 Skäl 41c (nytt) | |
|
|
(41c) Eftersom arbets- och anställningsvillkoren för tillfälligt anställda omfattas av artikel 3.9 i direktiv 96/71/EG, omfattas de i enlighet med det här direktivet inte av ursprungslandets bestämmelser. Dessutom omfattas inte villkoren för uthyrning av personal, bland annat villkoren för att tillhandahålla arbetskraft genom personaluthyrningsföretag, vilket innebär att värdmedlemsstatens restriktioner eller förbud kan gälla, exempelvis för användningen av uthyrd personal, tidsbegränsningar i fråga om en tillfällig anställning med mera. |
Motivering | |
I detta skäl klargörs tillämpningsområdet för bestämmelserna om utstationering av arbetstagare. Tjänstedirektivet måste ge möjligheter till förebyggande åtgärder, så att man kan förhindra missbruk inom området för tillfälliga anställningar. Av samma skäl kan det vara tillrådligt med vissa marknadsregleringar inom sektorn för tillfälliga anställningar. | |
Ändringsförslag 53 Skäl 45 | |
|
(45) Ett visst antal direktiv rörande avtal som ingåtts av konsumenter har redan antagits på gemenskapsnivå. I dessa direktiv har man dock strävat efter en minimal harmonisering. För att så långt möjligt minska skillnaderna mellan konsumentskyddsbestämmelserna inom hela Unionen, vilka leder till att den inre marknaden fragmenteras till skada för såväl konsumenter som företag, nämner kommissionen i sitt meddelande om strategin för konsumentpolitiken 2002-2006 att en av dess prioriteringar kommer att vara ett förslag om fullständig harmonisering. Dessutom betonar kommissionen i sin handlingsplan om en mer samordnad europeisk avtalsrätt behovet av mer samordning av gemenskapens konsumentlagstiftning, vilket särskilt skulle innebära en översyn av den gällande lagstiftningen om konsumentavtal, så att kvarvarande oförenlighet avlägsnas, luckor täpps till och lagstiftningen förenklas. |
(45) Avtalsförhållanden mellan tjänsteleverantören och kunden samt mellan arbetsgivaren och arbetstagaren bör inte omfattas av detta direktiv. Tillämplig avtalsrätt och annan rätt bör fastställas i gemenskapsinstrument om internationell privaträtt. Ett avtal har dessutom företräde i den mån det innehåller bestämmelser om kvalitetsstandarder. |
Motivering | |
Ändringsförslaget är en följd av att internationell privaträtt inte omfattas. | |
Ändringsförslag 54 Skäl 46 | |
|
(46) Principen om ursprungsland bör tillämpas på de områden som rör avtal som ingåtts av konsumenter och som avser tillhandahållande av tjänster endast om det finns gemenskapsdirektiv som föreskriver en fullständig harmonisering, eftersom skyddsnivåerna för konsumenterna i dessa fall är likvärdiga. Undantaget från principen om ursprungsland i fråga om tillhandahållarens utomobligatoriska ansvar för olyckor som inträffar inom ramen för hans verksamhet och som drabbar personer i den medlemsstat dit tillhandahållaren av tjänsterna begett sig gäller både personskador och materiella skador som orsakats vid en olycka. |
utgår |
Motivering | |
Ändringsförslaget ligger i linje med ändringsförslagen till artiklarna 16 och 17. | |
Ändringsförslag 55 Skäl 50 | |
|
(50) För att ett område utan inre gränser verkligen skall kunna skapas krävs det att gemenskapsmedborgarna inte hindras från att utnyttja en viss tjänst på marknaden trots att det är tekniskt möjligt, eller att de omfattas av olika villkor eller olika priser beroende på vilken nationalitet eller bosättningsort de har. Om sådan diskriminering av tjänstemottagare får fortsätta innebär det för gemenskapsmedborgarna att det inte finns någon verklig inre marknad för tjänster, och i ett vidare perspektiv påverkar det integrationen av Europas folk. Principen om icke-diskriminering på den inre marknaden innebär att tjänstemottagarna, i synnerhet konsumenterna, inte får vägras tillgång till en tjänst som erbjuds allmänheten eller att tillgången inte får försvåras på grund av tjänstemottagarens nationalitet eller bosättningsort, enligt vad som framgår av de allmänna villkor som ställs till allmänhetens förfogande. Detta påverkar inte möjligheten att inom ramen för dessa allmänna villkor tillämpa olika priser och villkor för tillhandahållandet av en tjänst, om detta är direkt motiverat av objektiva faktorer som högre faktiska kostnader på grund av avståndet, tjänstens tekniska egenskaper, de olika marknadsvillkoren eller de ytterligare risker som beror på att bestämmelserna skiljer sig från dem i ursprungslandet. |
(50) Detta direktiv syftar inte till att konstgjort harmonisera priserna i hela Europeiska unionen, särskilt när marknadsvillkoren varierar från ett land till ett annat; för att ett område utan inre gränser verkligen skall kunna skapas krävs det, i enlighet med principen om icke‑diskriminering, att gemenskapsmedborgarna inte hindras från att utnyttja en viss tjänst på marknaden trots att det är tekniskt möjligt, eller att de omfattas av olika villkor eller olika priser som enbart är beroende av vilken nationalitet eller bosättningsort de har. Om sådan diskriminering av tjänstemottagare får fortsätta innebär det för gemenskapsmedborgarna att det inte finns någon verklig inre marknad för tjänster, och i ett vidare perspektiv påverkar det integrationen av Europas folk. Principen om icke-diskriminering på den inre marknaden innebär att tjänstemottagarna, i synnerhet konsumenterna, inte får vägras tillgång till en tjänst som erbjuds allmänheten eller att tillgången inte får försvåras på grund av tjänstemottagarens nationalitet eller bosättningsort, enligt vad som framgår av de allmänna villkor som ställs till allmänhetens förfogande. Detta påverkar inte möjligheten att inom ramen för dessa allmänna villkor tillämpa olika priser och villkor för tillhandahållandet av en tjänst, om detta är motiverat av objektiva faktorer som kan variera länderna emellan, exempelvis högre faktiska kostnader på grund av avståndet, tjänstens tekniska egenskaper, de olika marknadsvillkoren, exempelvis säsongspåverkat högre eller lägre efterfrågan, olika semesterperioder i medlemsstaterna och olika konkurrenters prissättning, eller de ytterligare risker som beror på att bestämmelserna skiljer sig från dem i ursprungslandet. |
Motivering | |
Skäl 50 innehåller tvetydigheter som skulle kunna få långtgående konsekvenser och som i sin tur skulle gå stick i stäv med direktivets syfte att bland annat främja konkurrens i samband med tjänster, till fördel för gemenskapens medborgare. I direktivet försöker man − med rätta − bekämpa varje form av diskriminering, bland annat i fråga om priser. Direktivet är givetvis inte avsett att förbjuda differentiering om denna är en del av marknadernas normala funktion, eller att på konstgjord väg harmonisera priser. | |
Ändringsförslag 56 Skäl 51 | |
|
(51) I enlighet med de principer som fastställts i domstolens rättspraxis i fråga om fri rörlighet för tjänster och utan att äventyra den ekonomiska balansen i medlemsstaternas system för social trygghet bör större rättssäkerhet kunna erbjudas i fråga om ersättning för vård för patienter som i egenskap av tjänstemottagare drar nytta av den fria rörligheten för tjänster, samt för vårdpersonal och ansvariga för social trygghet. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 51–57 sammanhänger med strykningen av artikel 23. | |
Ändringsförslag 57 Skäl 52 | |
|
(52) Rådets förordning (EEG) 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen skall tillämpas, särskilt bestämmelserna om anslutning till det sociala trygghetssystemet, på anställda eller egenföretagare som tillhandahåller eller deltar i tillhandahållandet av en tjänst. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 51-57 sammanhänger med strykningen av artikel 23. | |
Ändringsförslag 58 Skäl 53 | |
|
(53) Artikel 22 i förordning (EEG) 1408/71 om förhandstillstånd för ekonomisk ersättning för vård som tillhandahållits i en annan medlemsstat bidrar, såsom domstolens rättspraxis understryker, till att underlätta den fria rörligheten för patienter och tillhandahållandet av gränsöverskridande vårdtjänster. Denna bestämmelse skall se till att de personer som omfattas av socialförsäkringen och som har ett tillstånd för tillträde till vård i de andra medlemsstaterna får lika goda ersättningsvillkor som de socialförsäkringstagare som omfattas av lagstiftningen i dessa länder. Bestämmelsen ger också dem som omfattas av socialförsäkringen rättigheter som de inte annars skulle haft, och framstår som en möjlighet att utnyttja den fria rörligheten för tjänster. Bestämmelsen avser dock inte att reglera vilken ersättning som skall utbetalas, och den hindrar därför inte att ersättning utbetalas i den omfattning som garanteras av sjukförsäkringssystemet i den medlemsstat där vårdmottagaren är sjukförsäkrad, för utgifter för vård som tillhandahållits i en annan medlemsstat, även om ett förhandstillstånd saknas. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 51-57 sammanhänger med strykningen av artikel 23. | |
Ändringsförslag 59 Skäl 54 | |
|
(54) Med hänsyn till hur domstolens rättspraxis utvecklats när det gäller fri rörlighet för tjänster bör kravet på förhandstillstånd för att få ekonomisk ersättning från de sociala trygghetssystemen i en medlemsstat för öppen hälso- och sjukvård i en annan medlemsstat tas bort, och medlemsstaterna bör anpassa sin lagstiftning i detta avseende. Om sjukvården ersätts i den omfattning som garanteras av sjukförsäkringssystemet i den medlemsstat där vårdmottagaren är sjukförsäkrad, kommer borttagandet av förhandstillstånd inte att påverka den ekonomiska jämvikten mellan de sociala trygghetssystemen i någon större utsträckning. I enlighet med domstolens rättspraxis förblir de villkor på vilka medlemsstaterna på sitt territorium beviljar tillstånd för ersättning för kostnader för öppen hälso- och sjukvård tillämpliga när det rör sig om vård som tillhandahållits i en annan medlemsstat än den där patienten är sjukförsäkrad, om dessa villkor är förenliga med gemenskapsrätten. I enlighet med domstolens praxis skall också tillståndsförfarandena för ekonomisk ersättning för vård i en annan medlemsstat följa de bestämmelser rörande villkoren för utfärdande av tillstånd och de tillståndsförfaranden som avses i detta direktiv. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 51-57 sammanhänger med strykningen av artikel 23. | |
Ändringsförslag 60 Skäl 55 | |
|
(55) I enlighet med domstolens rättspraxis när det gäller fri rörlighet för tjänster får kravet på förhandstillstånd för ekonomisk ersättning för sjukhusvård som tillhandahållits i en annan medlemsstat anses vara motiverat med hänsyn till den planering som krävs för att avgöra antalet sjukhusanläggningar, deras geografiska fördelning, hur de skall inrättas och vilken utrustning de skall vara försedda med, samt vilka vårdtjänster de skall erbjuda. Genom denna planering eftersträvas målet att inom varje medlemsstats territorium säkerställa att det finns tillräckligt stor och permanent tillgång till ett väl avvägt utbud av sjukhusvård av god kvalitet, samtidigt som planeringen är nödvändig för att säkerställa en kontroll över utgifterna och i möjligaste mån undvika allt slöseri med ekonomiska, tekniska och mänskliga resurser. I enlighet med domstolens rättspraxis bör begreppet sjukhusvård ges en objektiv definition, och kravet på förhandstillstånd bör stå i proportion till det eftersträvade målet av allmänintresse. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 51–57 sammanhänger med strykningen av artikel 23. | |
Ändringsförslag 61 Skäl 56 | |
|
(56) I artikel 22 i förordning (EEG) nr 1408/71 föreskrivs under vilka omständigheter den behöriga nationella institutionen inte får vägra att utfärda ett tillstånd som sökts med stöd av den artikeln. En medlemsstat får inte vägra att bevilja tillstånd, om sådan sjukhusvård är täckt av systemet för social trygghet i de fall den tillhandahålls på medlemsstatens territorium och om en identisk eller lika effektiv behandling inte kan erhållas i tid inom det egna territoriet på de villkor som anges systemet för social trygghet. I enlighet med domstolens rättspraxis skall villkoret för en godtagbar tidsfrist bedömas med hänsyn till alla omständigheter i varje konkret fall, med vederbörlig hänsyn inte bara till patientens medicinska situation vid den tidpunkt då tillståndet söks, utan också tidigare omständigheter och sjukdomens troliga utveckling. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 51-57 sammanhänger med strykningen av artikel 23. | |
Ändringsförslag 62 Skäl 57 | |
|
(57) Den ekonomiska ersättningen från medlemsstaternas system för social trygghet för vård i en annan medlemsstat bör inte vara lägre än den ersättning som systemet för social trygghet medger för vård inom det egna landet. I domstolens rättspraxis när det gäller fri rörlighet för tjänster fastställs att då tillstånd saknas torde ersättningen för öppenvård enligt taxorna i den medlemsstat där vårdmottagaren är sjukförsäkrad inte ha någon avgörande betydelse för finansieringen av den statens system för social trygghet. I sådana fall då ett tillstånd har utfärdats inom ramen för artikel 22 i förordning (EEG) nr 1408/71 ersätts utgifterna i den omfattning som garanteras av systemet för social trygghet i den medlemsstat där vården tillhandahållits. Om ersättningsnivån är lägre än den skulle ha varit om samma vård hade tillhandahållits i den medlemsstat där patienten är socialförsäkrad, bör den medlemsstaten komplettera ersättningen upp till den nivå som skulle tillämpats i detta fall. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 51–57 sammanhänger med strykningen av artikel 23. | |
Ändringsförslag 63 Skäl 58 | |
|
(58) När det gäller utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster i en annan medlemsstat än ursprungsmedlemsstaten, bör det klargöras vilka ansvarsområden och uppgifter ursprungsmedlemsstaten respektive utstationeringsmedlemsstaten har för att underlätta den fria rörligheten för tjänster. Syftet med detta direktiv är inte att behandla rena arbetsrättsliga frågor. Genom att uppgifterna fördelas och det klargörs hur samarbetet mellan ursprungsmedlemsstaten och utstationeringsmedlemsstaten skall utformas kan man underlätta den fria rörligheten för tjänster särskilt genom att avlägsna vissa onödigt tungrodda administrativa förfaranden, samtidigt som man förbättrar kontrollen av att anställnings- och arbetsvillkoren i direktiv 96/71/EG efterlevs. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 58–61 sammanhänger med strykningen av artiklarna 24–25. | |
Ändringsförslag 64 Skäl 59 | |
|
(59) För att undvika diskriminerande eller onödigt tungrodda administrativa formaliteter, som har en avrådande verkan främst på små och medelstora företag, bör det inte vara tillåtet för utstationeringsmedlemsstaten att kräva att utstationeringen skall uppfylla vissa villkor, som att en tillståndsansökan inlämnas hos myndigheterna. Det bör inte heller vara tillåtet att kräva att en förhandsanmälan skall göras hos myndigheterna i utstationeringsmedlemsstaten. Ett sådant krav bör dock kunna behållas till och med den 31 december 2008 när det gäller sådan verksamhet på byggområdet som avses i bilagan till direktiv 96/71/EG. Gruppen av nationella experter som arbetar med genomförandet av detta direktiv behandlar även frågan om en förbättring av det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna för att underlätta kontroller. När det gäller andra anställnings- och arbetsvillkor än de som anges i direktiv 96/71/EG bör utstationeringsmedlemsstaten i enlighet med principen om fri rörlighet för tjänster i direktivet inte få vidta begränsande åtgärder mot en tillhandahållare av tjänster som är etablerad i en annan medlemsstat. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 58–61 sammanhänger med strykningen av artiklarna 24–25. | |
Ändringsförslag 65 Skäl 60 | |
|
(60) Den fria rörligheten för tjänster omfattar rätten för en tillhandahållare av tjänster att stationera ut sin personal, även om det rör sig om personer som inte är gemenskapsmedborgare, utan medborgare i tredje länder som lagligen vistas i ursprungsmedlemsstaten och har en laglig anställning. Ursprungsmedlemsstaten bör vara skyldig att se till att alla utstationerade arbetstagare som är medborgare i tredje land uppfyller kraven i den egna lagstiftningen i fråga om rätt till bosättning och arbete, inbegripet social trygghet. Däremot får utstationeringsmedlemsstaten inte kontrollera arbetstagaren eller tillhandahållaren av tjänsterna i förebyggande syften, särskilt med avseende på inrese- och uppehållstillstånd, utom i vissa fall, eller arbetstillstånd, eller ställa sådana krav som att arbetstagaren måste ha en tillsvidareanställning eller tidigare ha varit anställd i tjänstetillhandahållarens ursprungsland. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 58–61 sammanhänger med strykningen av artiklarna 24–25. | |
Ändringsförslag 66 Skäl 61 | |
|
(61) Sedan antagandet av rådets förordning (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr 574/72 till att gälla de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser, omfattas medborgarna i tredje länder av den tillämpning av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen som fastställts genom förordning (EEG) nr 1408/71, där det även fastställs att det är bestämmelserna i det land där arbetstagaren är ansluten till ett system för social trygghet som skall tillämpas. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 58–61 sammanhänger med strykningen av artiklarna 24–25. | |
Ändringsförslag 67 Skäl 63a (nytt) | |
|
|
(63a) Yrkesansvarsförsäkringen eller garantin bör svara mot riskens natur och omfattning, vilket innebär att tjänsteleverantörerna endast behöver gränsöverskridande täckning om de verkligen tillhandahåller tjänster i andra medlemsstater. Tjänsteleverantörer och försäkringsbolag bör visa nödvändig flexibilitet när de förhandlar om försäkringsavtal som är särskilt anpassade till riskens natur och omfattning. Medlemsstaterna bör slutligen inte åläggas att föreskriva att försäkringsbolagen är skyldiga att tillhandahålla försäkring. |
Motivering | |
Detta ändringsförslag sammanhänger med de nya bestämmelserna i artikel 27 i direktivet. | |
Ändringsförslag 68 Skäl 66a (nytt) | |
|
|
(66a) Samarbete mellan medlemsstaterna kräver ett välfungerande elektroniskt informationssystem för att göra det möjligt för behöriga myndigheter att lätt identifiera sina relevanta samtalspartner i andra medlemsstater och att kommunicera på ett effektivt sätt. |
Motivering | |
Kommissionens förslag bygger på antagandet att endast ursprungsmedlemsstaten bör ansvara för att kontrollera tjänsteleverantören. Detta uppfyller dock inte de krav som ställs på administrativ kontroll. Därför tycks det nödvändigt att skapa ett system med förvaltningssamarbete i artiklarna 34-37 som definierar ursprungsmedlemsstatens och den mottagande medlemsstatens uppgifter samt mekanismen för effektivt förvaltningssamarbete. Det bör finnas en regelbunden utvärdering av medlemsstaternas verksamhet på detta område och en skyldighet för kommissionen att anmäla de medlemsstater som inte rättar sig efter dessa bestämmelser till EG-domstolen. | |
Ändringsförslag 69 Skäl 66b (nytt) | |
|
|
(66b) Administrativt samarbete är väsentligt för att den inre marknaden för tjänster skall fungera väl. Brist på samarbete mellan medlemsstaterna resulterar i en ökning av antalet regler som är tillämpliga på tjänsteleverantörer eller dubbelarbete när det gäller kontroller av gränsöverskridande verksamhet, och detta kan även utnyttjas av mindre seriösa näringsidkare för att undvika tillsyn eller för att kringgå tillämpliga nationella regler om tjänster. Det är därför väsentligt att föreskriva tydliga rättsligt bindande skyldigheter för medlemsstaterna att samarbeta effektivt. |
Motivering | |
Kommissionens förslag bygger på antagandet att endast ursprungsmedlemsstaten bör ansvara för att kontrollera tjänsteleverantören. Detta uppfyller dock inte de krav som ställs på administrativ kontroll. Därför tycks det nödvändigt att skapa ett system med förvaltningssamarbete i artiklarna 34-37 som definierar ursprungsmedlemsstatens och den mottagande medlemsstatens uppgifter samt mekanismen för effektivt förvaltningssamarbete. Det bör finnas en regelbunden utvärdering av medlemsstaternas verksamhet på detta område och en skyldighet för kommissionen att anmäla de medlemsstater som inte rättar sig efter dessa bestämmelser till EG-domstolen. | |
Ändringsförslag 70 Skäl 67 | |
|
(67) Medlemsstaterna bör i samarbete med kommissionen uppmana berörda parter att utarbeta uppföranderegler på gemenskapsnivå, framför allt för att främja kvaliteten på tjänsterna och ta hänsyn till de enskilda yrkenas särdrag. Uppförandereglerna bör vara förenliga med gemenskapsrätten, särskilt konkurrensreglerna. |
(67) Medlemsstaterna bör i samarbete med kommissionen uppmana berörda parter att utarbeta uppföranderegler på gemenskapsnivå, framför allt för att främja kvaliteten på tjänsterna och ta hänsyn till de enskilda yrkenas särdrag. Uppförandereglerna bör vara förenliga med gemenskapsrätten, särskilt konkurrensreglerna. De får inte vara oförenliga med rättsligt bindande bestämmelser om yrkesetik och uppförande i medlemsstaterna. |
Motivering | |
Det måste göras klart att vissa yrkesbestämmelser är lagstadgade i vissa medlemsstater och att uppförandekoder inte ersätter dessa bestämmelser eller ges företräde framför dem. | |
Ändringsförslag 71 Skäl 67a (nytt) | |
|
|
(67a) Medlemsstaterna bör uppmuntra utarbetandet av uppföranderegler av främst yrkesorganisationer eller liknande sammanslutningar eller förbund på gemenskapsnivå. Dessa uppföranderegler bör med utgångspunkt i varje yrkes särskilda karaktär omfatta bestämmelser för kommersiella meddelanden för reglerade yrken, och yrkesetiska bestämmelser och förhållningsregler för reglerade yrken som främst avser att garantera oberoende, opartiskhet och tystnadsplikt. Dessutom bör de villkor som gäller för fastighetsmäklares verksamhet ingå i uppförandereglerna. Medlemsstaterna bör vidta stödåtgärder för att uppmuntra yrkesorganisationer eller liknande sammanslutningar eller förbund att i sina respektive länder tillämpa uppföranderegler som antagits på gemenskapsnivå. |
(Se ändringsförslaget till artikel 39.) | |
Ändringsförslag 72 Artikel 1 | |
|
I detta direktiv fastställs de allmänna bestämmelser som skall underlätta utövandet av etableringsfriheten för tillhandahållare av tjänster och den fria rörligheten för tjänster. |
1. I detta direktiv fastställs de allmänna bestämmelser som skall underlätta utövandet av etableringsfriheten för tjänsteleverantörer och den fria rörligheten för tjänster, samtidigt som en hög kvalitetsnivå för tjänsterna bibehålls. |
|
|
2. Detta direktiv skall inte tillämpas på liberaliseringen av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller privatiseringen av offentliga enheter som tillhandahåller sådana tjänster. Det påverkar inte heller gemenskapsbestämmelserna om konkurrens och stöd. |
|
|
3. Detta direktiv påverkar inte de åtgärder som vidtas på gemenskapsnivå eller nationell nivå för att skydda eller främja den kulturella eller språkliga mångfalden eller mångfalden i medierna. |
|
|
4. Detta direktiv påverkar inte arbetslagstiftningen, såsom de bestämmelser som avser förbindelserna mellan arbetsmarknadens parter, inbegripet rätten att vidta fackliga åtgärder och teckna kollektivavtal. Det påverkar inte heller socialförsäkringslagstiftningen i medlemsstaterna. |
Ändringsförslag 73 Artikel 2, punkt 2, led -a (nytt) | |
|
|
-a) Tjänster av allmänt intresse såsom de definieras av medlemsstaterna. |
Ändringsförslag 74 Artikel 2, punkt 2, led a | |
|
a) Finansiella tjänster enligt definitionen i artikel 2 b i direktiv 2002/65/EG. |
a) Banktjänster och tjänster som avser krediter, försäkringar, tjänstepensioner, individuella pensioner, investeringar eller betalningar och mer allmänt tjänster som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut1. |
|
|
_____________________ 1 EGT L 126, 26.5.2000, s. 1. Senast ändrat genom kommissionens direktiv 2004/69/EG (EGT L 125, 28.4.2004, s. 44). |
Ändringsförslag 75 Artikel 2, punkt 2, led b | |
|
b) Elektroniska kommunikationstjänster och kommunikationsnät och därmed förbundna resurser och tjänster när det gäller frågor som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG, 2002/20/EG, 2002/21/EG, 2002/22/EG och 2002/58/EG. |
b) Elektroniska kommunikationstjänster och kommunikationsnät och därmed förbundna resurser och tjänster när det gäller frågor som omfattas av eller som det hänvisas till i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG, 2002/20/EG, 2002/21/EG, 2002/22/EG och 2002/58/EG. |
Ändringsförslag 76 Artikel 2, punkt 2, led c | |
|
c) Transporttjänster när dessa omfattas av andra gemenskapsinstrument som grundas på artikel 71 eller artikel 80.2 i fördraget. |
c) Transporttjänster när dessa omfattas av andra gemenskapsinstrument som grundas på artikel 71 eller artikel 80.2 i fördraget, med undantag för värdetransporter och transporter av avlidna personer. |
Ändringsförslag 77
Artikel 2, punkt 2, led ca (nytt)
|
|
ca) Juridiska tjänster i den mån dessa styrs av andra gemenskapsinstrument, inbegripet rådets direktiv 77/249/EEG av den 22 mars 1977 om underlättande för advokater att effektivt begagna sig av friheten att tillhandahålla tjänster1 och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls2. |
|
|
___________________ 1 EGT L 78, 26.3.1977, s. 17. Senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt. 2 EGT L 77, 14.3.1998, s. 36. Ändrat genom 2003 års anslutningsakt. |
Motivering
Ändringsförslaget syftar till att de befintliga bestämmelserna för advokater i EU skall gälla utan att påverkas av motstridiga bestämmelser i detta direktiv.
Ändringsförslag 78 Artikel 2, punkt 2, led cb (nytt) | |
|
|
cb) Hälso- och sjukvårdsvårdstjänster oavsett om de tillhandahålls av en vårdinrättning, oavsett hur de organiseras och finansieras på nationell nivå och oavsett om de är offentliga eller privata. |
Ändringsförslag 79 Artikel 2, punkt 2, led cc (nytt) | |
|
|
cc) Audiovisuella tjänster oavsett produktions-, distributions- eller sändningssätt, inklusive radiosändningar och biograftjänster. |
Ändringsförslag 80 Artikel 2, punkt 2, led cd (nytt) | |
|
|
cd) Spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs i hasardspel, inbegripet lotterier, kasinon och vadslagningar. |
Ändringsförslag 81 Artikel 2, punkt 2, led ce (nytt) | |
|
|
ce) Yrken och verksamheter som stadigvarande eller tillfälligt är förenade med utövandet av offentlig makt i en medlemsstat, särskilt notariers verksamhet. |
Ändringsförslag 82 Artikel 2, punkt 3 | |
|
3. Detta direktiv skall inte tillämpas i fråga om skatter, med undantag för artiklarna 14 och 16, om de begränsningar som avses där inte omfattas av ett gemenskapsinstrument för harmonisering av skattelagstiftning. |
3. Detta direktiv skall inte tillämpas i fråga om skatter. |
Ändringsförslag 83 Artikel 3 | |
|
Förhållande till andra bestämmelser i gemenskapsrätten |
Förhållande till andra bestämmelser i gemenskapsrätten |
|
Medlemsstaterna skall tillämpa bestämmelserna i detta direktiv med beaktande av bestämmelserna i fördraget om etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster. |
1. Om en lagkonflikt skulle uppstå mellan bestämmelserna i detta direktiv och andra gemenskapsbestämmelser som reglerar specifika frågor rörande start och utövande av en tjänsteverksamhet inom särskilda områden eller för särskilda yrken, skall de senare bestämmelserna ges företräde och tillämpas på dessa särskilda områden eller yrken. Dessa bestämmelser omfattar särskilt |
|
|
a) Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster1, |
|
|
b) rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen2, |
|
|
c) rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television3, |
|
|
d) Europaparlamentets och rådets direktiv .../.../EG om erkännande av yrkeskvalifikationer. |
|
Tillämpningen av detta direktiv påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i de andra gemenskapsinstrumenten i fråga om de tjänster de omfattar. |
2. Tillämpningen av detta direktiv påverkar inte den internationella privaträtten, i synnerhet inte internationell privaträtt som rör avtalsförpliktelser och skyldigheter utanför avtalsförhållanden (Rom I och Rom II). |
|
|
____________________ 1 EGT L 18, 21.1.1997, s. 1. 2 EGT L 149, 5.7.1971, s. 2. Senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 631/2004 (EUT L 100, 6.4.2004, s. 1). 3 EGT L 298, 17.10.1989, s. 23. Ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG (EGT L 202, 30.7.1997, s. 60). |
Ändringsförslag 84 Artikel 4, led 1 | |
|
1) tjänst, all förvärvsverksamhet som utövas av en egenföretagare som avses i artikel 50 i fördraget och som består i att tillhandahålla en tjänst för vilken det betalas en ekonomisk ersättning, |
1) tjänst, all förvärvsverksamhet som utövas av en egenföretagare, som avses i artikel 50 i fördraget och som vanligtvis tillhandahålls mot betalning; denna betalning utgör den ekonomiska ersättningen för den berörda tjänsten och avtalas normalt mellan tjänsteleverantör och tjänstemottagare, |
Ändringsförslag 85 Artikel 4, led 1a (nytt) | |
|
|
1a) skyldighet att tillhandahålla allmännyttiga tjänster: särskilda skyldigheter som myndigheter ålägger en tjänsteleverantör för att se till att vissa mål av allmänt intresse uppnås, |
Ändringsförslag 86 Artikel 4, led 1b (nytt) | |
|
|
1b) tjänster av allmänt ekonomiskt intresse: tjänster som en medlemsstat kvalificerar som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och som omfattas av särskilda allmännyttiga skyldigheter som den berörda medlemsstaten ålagt tjänsteleverantören för att se till att vissa mål av allmänt intresse uppnås, |
Ändringsförslag 87 Artikel 4, led 2 | |
|
2) tillhandahållare av tjänster: en fysisk person som är medborgare i en medlemsstat eller en juridisk person som erbjuder eller tillhandahåller en tjänst, |
2) tjänsteleverantör: en fysisk person som är medborgare i en medlemsstat eller en juridisk person som är etablerad i enlighet med medlemsstatens lagstiftning och som erbjuder eller tillhandahåller en tjänst, |
Ändringsförslag 88 Artikel 4, led 3 | |
|
3) tjänstemottagare: en fysisk eller juridisk person som av yrkesskäl eller andra skäl använder eller vill använda sig av en tjänst, |
3) tjänstemottagare: en fysisk person eller juridisk person som är etablerad i en medlemsstat och som av yrkesskäl eller andra skäl använder eller vill använda sig av en tjänst, |
Ändringsförslag 89 Artikel 4, led 5 | |
|
5) etablering: faktiskt utövande av en ekonomisk verksamhet enligt artikel 43 i fördraget, där tillhandahållaren av tjänster är fast etablerad för en obegränsad tidsperiod, |
5) etablering: faktiskt utövande av en ekonomisk verksamhet enligt artikel 43 i fördraget, där tjänsteleverantören är fast etablerad för en obegränsad tidsperiod och har en lämplig infrastruktur varifrån näringsverksamheten att tillhandahålla tjänster faktiskt bedrivs, |
Ändringsförslag 90 Artikel 4, led 7 | |
|
7) krav: alla skyldigheter, förbud, villkor eller begränsningar i medlemsstaternas lagar eller författningar eller som följer av rättspraxis, administrativ praxis, handelsbruk eller kollektiva regler som yrkessammanslutningar eller yrkesorganisationer har antagit som ett led i utövandet av sitt rättsliga oberoende, |
7) krav: alla skyldigheter, förbud, villkor eller begränsningar i medlemsstaternas lagar eller författningar eller som följer av rättspraxis, administrativ praxis, handelsbruk eller kollektiva regler som yrkessammanslutningar eller yrkesorganisationer har antagit som ett led i utövandet av sitt rättsliga oberoende; bestämmelser som fastställts i kollektivavtal skall inte betraktas som krav enligt definitionen i detta direktiv, |
Ändringsförslag 91 Artikel 4, led 7a (nytt) | |
|
|
7a) tvingande hänsyn till allmänintresset: denna hänsyn omfattar bland annat skyddet av den allmänna ordningen, den allmänna säkerheten och tryggheten, folkhälsan, konsumentskyddet och skyddet av tjänstemottagare, arbetstagare och miljön, även stadsmiljön, djurhälsan, immateriella rättigheter, bevarandet av det nationella historiska och konstnärliga kulturarvet samt socialpolitiska och kulturpolitiska mål, |
Ändringsförslag 92 Artikel 4, led 8 | |
|
8) behörig myndighet: alla organ eller instanser som i en medlemsstat har till uppgift att kontrollera eller reglera tjänsteverksamheter, särskilt administrativa myndigheter, yrkessammanslutningar och yrkesorganisationer som inom ramen för sitt rättsliga oberoende kollektivt reglerar möjligheten att starta och utöva tjänsteverksamhet, |
8) behörig myndighet: alla organ eller instanser som i en medlemsstat har till uppgift att kontrollera eller reglera tjänsteverksamheter, särskilt administrativa myndigheter, offentliga inrättningar, yrkessammanslutningar och yrkesorganisationer som inom ramen för sitt rättsliga oberoende kollektivt reglerar möjligheten att starta och utöva tjänsteverksamhet, |
Ändringsförslag 93 Artikel 4, led 9 | |
|
9) samordnat område: alla krav som skall tillämpas på rätten att starta eller utöva tjänsteverksamhet, |
utgår |
Ändringsförslag 94 Artikel 4, led 10 | |
|
10) sjukhusvård: sådan behandling som endast kan tillhandahållas på ett sjukhus, en klinik eller liknande, och som i princip kräver att den person som mottar behandlingen uppehåller sig där; vad det berörda sjukhuset har för beteckning, hur det är organiserat och hur det finansieras är utan betydelse för hur den berörda behandlingen skall kategoriseras, |
utgår |
Ändringsförslag 95 Artikel 4, led 11 | |
|
11) utstationeringsmedlemsstat: den medlemsstat på vars territorium en tillhandahållare av tjänster utstationerar en arbetstagare för att tillhandahålla sina tjänster, |
11) mottagande medlemsstat: den medlemsstat där en tjänst tillhandahålls och utförs över gränserna, utan etableringsbehov, av en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat, |
Ändringsförslag 96 Artikel 4, led 11a (nytt) | |
|
|
11a) arbetstagare: en fysisk person som betraktas som arbetstagare i enlighet med nationell lagstiftning, kollektivavtal och/eller etablerad praxis i den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls, |
Motivering | |
Införandet av en definition av begreppet arbetstagare motiveras av att det land inom vars territorium arbetet utförs bör få avgöra vem som skall betraktas som arbetstagare. | |
Ändringsförslag 97 Artikel 4, led 12 | |
|
12) laglig anställning: arbetstagarens avlönade verksamhet, vilken utförs i överensstämmelse med de nationella bestämmelserna i tjänstetillhandahållarens ursprungsmedlemsstat, |
utgår |
Motivering | |
Definitionerna i artikel 4.10, 4.11 och 4.12 utesluts till följd av att artiklarna 23, 24 och 25 i direktivet utgår. | |
Ändringsförslag 98 Artikel 4, led 13 | |
|
13) reglerat yrke: en yrkesverksamhet eller flera yrkesverksamheter där tillträdet, utövandet eller en av formerna för utövande direkt eller indirekt enligt lagar eller andra författningar kräver innehav av särskilda yrkeskvalifikationer, |
13) reglerat yrke: en yrkesverksamhet eller flera yrkesverksamheter som avses i artikel 3.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv .../.../EG om erkännande av yrkeskvalifikationer, |
Ändringsförslag 99 Kapitel II, rubrik och avsnitt I, rubrik | |
|
Etableringsfrihet för tillhandahållare av tjänster |
|
|
Avsnitt 1 |
|
|
Administrativ förenkling |
Administrativ förenkling |
Motivering | |
Den administrativa förenklingen bör tillämpas inte enbart på etableringsfriheten för tjänsteleverantörer utan även på det fria utbytet av tjänster. Därför ändras strukturen i kommissionens förslag så att artiklarna 5-8 kan tillämpas på båda de grundläggande friheterna. | |
Ändringsförslag 100 Artikel 5 | |
|
1. Medlemsstaterna skall förenkla de förfaranden och formaliteter som gäller för att starta och utöva en tjänsteverksamhet. |
1. Medlemsstaterna skall verifiera och om så är lämpligt förenkla de förfaranden och formaliteter som gäller för att starta och utöva en tjänsteverksamhet, om och i den mån de utgör hinder för marknadstillträde. |
|
|
1a. Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas endast på gränsöverskridande verksamhet. |
|
|
1b) Där så är lämpligt och möjligt skall medlemsstaterna i samverkan med kommissionen införa harmoniserade gemenskapsformulär. Dessa formulär skall vara likställda med certifikat, intyg eller andra dokument avseende etablering som styrker att ett krav har tillgodosetts i den mottagande medlemsstaten. |
|
2. När medlemsstaterna begär att tillhandahållare eller mottagare av tjänster skall tillhandahålla ett certifikat, ett intyg eller något annat dokument som visar att de uppfyller ett krav, skall medlemsstaterna godta alla dokument från en annan medlemsstat som har en likvärdig funktion eller av vilka det framgår att det berörda kravet är uppfyllt. De kan inte kräva att dokument från en annan medlemsstat tillhandahålls i form av ett original, en vidimerad kopia eller en auktoriserad översättning, förutom i sådana fall där det föreskrivs i andra gemenskapsinstrument eller i undantagsfall som är objektivt motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset. |
2. När medlemsstaterna begär att tillhandahållare eller mottagare av tjänster skall tillhandahålla ett certifikat, ett intyg eller något annat dokument som visar att de uppfyller ett krav, skall medlemsstaterna godta alla dokument från en annan medlemsstat som har en likvärdig funktion eller av vilka det framgår att det berörda kravet är uppfyllt. De kan inte kräva att dokument från en annan medlemsstat tillhandahålls i form av ett original, en vidimerad kopia eller en auktoriserad översättning, förutom i sådana fall där det föreskrivs i andra gemenskapsinstrument eller i undantagsfall som är motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset, inbegripet allmän ordning och säkerhet. Dessa bestämmelser skall inte påverka medlemsstaternas rätt att kräva översättningar av handlingar på sina egna officiella språk. |
|
3. Punkt 2 skall inte tillämpas på de dokument som avses i artikel 46 i Europaparlamentets och rådets direktiv ../../EG och artikel 45.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv ../../EG. |
3. Punkt 2 skall inte tillämpas på de dokument som avses i artikel 50 i Europaparlamentets och rådets direktiv ../../EG om erkännande av yrkeskvalifikationer, i artikel 45.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster1, i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls2, i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/58/EG av den 15 juli 2003 om ändring av rådets direktiv 68/151/EEG när det gäller krav på offentlighet i vissa typer av bolag3 eller i rådets elfte direktiv 89/666/EEG av den 21 december 1989 om krav på offentlighet i filialer som har öppnats i en medlemsstat av vissa typer av bolag som lyder under lagstiftningen i en annan stat4 . |
|
|
______________ 1 EUT L 134, 30.4.2004, s. 114. |
|
|
2 EGT L 77, 14.3.1998, s. 36. Ändrat genom 2003 års anslutningsakt. |
|
|
3 EUT L 221, 4.9.2003, s. 13. |
|
|
4 EGT L 395, 30.12.1989, s. 36. |
Ändringsförslag 101 Artikel 6, inledning | |
|
Medlemsstaterna skall se till att en tillhandahållare av tjänster senast den 31 december 2008 kan fullgöra följande förfaranden och formaliteter via en kontaktpunkt av typen ”gemensam kontaktpunkt”: |
1. Medlemsstaterna skall se till att en tjänsteleverantör senast den …* kan fullgöra följande förfaranden och formaliteter via en kontaktpunkt av typen ”gemensam kontaktpunkt” i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel och kapitel II a: |
|
|
___________________ * Tre år efter det att detta direktiv trätt i kraft |
Ändringsförslag 102 Artikel 6, punkt 1a (ny) | |
|
|
1a. Om en medlemsstat kräver proformaregistrering skall den berörda medlemsstaten se till att det senast den …* blir möjligt att på elektronisk väg hos den gemensamma kontaktpunkten göra en proformaregistrering som inte försenar eller på något sätt försvårar tillhandahållandet av de berörda tjänsterna och som inte heller medför någon extrakostnad för tjänsteleverantören. |
|
|
___________________ * Tre år efter det att detta direktiv trätt i kraft |
Ändringsförslag 103 Artikel 6, punkt 1b (ny) | |
|
|
1b. Kommissionen skall samordna de gemensamma kontaktpunkterna genom att inrätta en gemensam kontaktpunkt på gemenskapsnivå. |
Ändringsförslag 104 Artikel 6, punkt 1c (ny) | |
|
|
1c. Inrättandet av den gemensamma kontaktpunkten skall inte påverka funktions- och behörighetsfördelningen mellan myndigheterna inom de nationella systemen. |
Ändringsförslag 105 Artikel 7, punkt 1, led d | |
|
d) Information om hur överklagande går till vid tvister mellan de behöriga myndigheterna och tillhandahållare eller mottagare av tjänster, eller mellan en tillhandahållare av tjänster och en tjänstemottagare, eller mellan olika tillhandahållare av tjänster. |
d) Information om hur överklagande i allmänhet går till vid tvister mellan de behöriga myndigheterna och tjänsteleverantörer eller tjänstemottagare, eller mellan en tjänsteleverantör och en tjänstemottagare, eller mellan olika tjänsteleverantörer. |
Ändringsförslag 106 Artikel 7, punkt 2 | |
|
2. Medlemsstaterna skall se till att tillhandahållare och mottagare av tjänster på begäran kan få stöd från de behöriga myndigheterna i form av upplysningar om hur kraven i punkt 1 a brukar tolkas och tillämpas. |
2. Medlemsstaterna skall se till att leverantörer och mottagare av tjänster på begäran kan få stöd från de behöriga myndigheterna i form av upplysningar om hur kraven i punkt 1 a brukar tolkas och tillämpas. Dessa upplysningar skall i förekommande fall innehålla en enkel vägledning i olika steg. Upplysningarna skall ges på ett klart och tydligt språk. |
Ändringsförslag 107 Artikel 7, punkt 3 | |
|
3. Medlemsstaterna skall se till att de uppgifter och det stöd som avses i punkterna 1 och 2 tillhandahålls på ett tydligt och entydigt vis, att de är lätt tillgängliga även på distans och på elektronisk väg, samt att de hålls aktuella. |
3. Medlemsstaterna skall se till att de uppgifter och det stöd som avses i punkterna 1 och 2 tillhandahålls på ett tydligt och entydigt vis, att de är lätt tillgängliga bland annat på distans och på elektronisk väg, samt att de hålls aktuella. |
Ändringsförslag 108 Artikel 7, punkt 5 | |
|
5. Medlemsstaterna skall genomföra punkterna 1-4 i denna artikel senast den 31 december 2008. |
5. Medlemsstaterna skall genomföra punkterna 1-4 i denna artikel senast den …*. |
|
|
___________________ * Tre år efter det att detta direktiv trätt i kraft |
Ändringsförslag 109 Artikel 7, punkt 6 | |
|
6. Medlemsstaterna och kommissionen skall vidta stödåtgärder för att uppmuntra de gemensamma kontaktpunkterna att göra de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 tillgängliga på andra gemenskapsspråk. |
6. Medlemsstaterna och kommissionen skall uppmuntra de gemensamma kontaktpunkterna att göra de uppgifter som avses i denna artikel tillgängliga på andra gemenskapsspråk i den mån det är förenligt med deras lagstiftning om språkanvändning. |
Ändringsförslag 110 Artikel 7, punkt 6a (ny) | |
|
|
6a. De behöriga myndigheternas skyldighet att biträda tjänsteleverantörer och tjänstemottagare gör inte dessa myndigheter skyldiga att tillhandahålla juridisk rådgivning i enskilda fall utan gäller endast allmän information om hur kraven vanligen tolkas eller tillämpas. |
Ändringsförslag 111 Artikel 8 | |
|
1. Medlemsstaterna skall se till att alla förfaranden och formaliteter för att starta och utöva en tjänsteverksamhet senast den 31 december 2008 kan fullgöras enkelt, på distans och på elektronisk väg vid den berörda gemensamma kontaktpunkten och de behöriga myndigheterna. |
1. Medlemsstaterna skall se till att alla förfaranden och formaliteter för att starta och utöva en tjänsteverksamhet senast den …* kan fullgöras enkelt, bland annat på distans och på elektronisk väg, vid den berörda gemensamma kontaktpunkten och de behöriga myndigheterna. |
|
2. Punkt 1 omfattar inte besiktning av den plats där tjänsten utförs eller av tjänstetillhandahållarens utrustning eller granskning av dennes fysiska förmåga. |
2. Punkt 1 omfattar inte besiktning av den plats där tjänsten utförs eller av tjänsteleverantörens utrustning eller granskning av dennes fysiska förmåga. Den omfattar inte heller något krav på att tillhandahålla originaldokument i enlighet med artikel 5. Punkt 1 omfattar inte heller de förfaranden som på grund av tvingande hänsyn till allmänintresset kräver att sökanden är fysiskt närvarande. |
|
3. Kommissionen skall enligt det förfarande som avses i artikel 42.2 anta tillämpningsföreskrifter till punkt 1 för att underlätta informationssystemens interoperabilitet och användningen av förfaranden på elektronisk väg medlemsstaterna emellan. |
3. Kommissionen skall säkra informationssystemens interoperabilitet och användningen av förfaranden på elektronisk väg medlemsstaterna emellan. Förfarandet i artikel 42.2 skall tillämpas. |
|
|
___________________ * Tre år efter det att detta direktiv trätt i kraft |
Ändringsförslag 112 Kapitel IIa (nytt) | |
|
|
Kapitel IIa |
|
|
Etableringsfrihet för tjänsteleverantörer |
Motivering | |
Ändringsförslaget är i linje med ändringsförslaget till kapitel II. Artiklarna 5-8 bör vara tillämpliga på båda de grundläggande friheterna. Kapitlet om etableringsfrihet för tjänsteleverantörer täcker endast tillståndssystemen (artiklarna 9-13), som blir avsnitt 1, och otillåtna krav eller krav som skall utvärderas (artiklarna 14-15), som blir avsnitt 2. | |
Ändringsförslag 113 Avsnitt 2 | |
|
Avsnitt 2 |
Avsnitt 1 |
Motivering | |
Ändringsförslaget är i linje med ändringsförslaget till kapitel II. Artiklarna 5–8 bör vara tillämpliga på båda de grundläggande friheterna. Kapitlet om etableringsfrihet för tjänsteleverantörer täcker endast tillståndssystemen (artiklarna 9–13), som blir avsnitt 1, och otillåtna krav eller krav som skall utvärderas (artiklarna 14–15), som blir avsnitt 2. | |
Ändringsförslag 114 Artikel 9, punkt 1, inledning | |
|
1. Medlemsstaterna får endast kräva tillstånd för att starta och utöva tjänsteverksamhet om följande villkor är uppfyllda: |
1. Medlemsstaterna får kräva tillstånd för att starta och utöva tjänsteverksamhet om följande villkor är uppfyllda: |
Ändringsförslag 115 Artikel 9, punkt 1, led b | |
|
b) Behovet av ett tillståndssystem är objektivt motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. |
b) Behovet av ett tillståndssystem är motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. |
Ändringsförslag 116 Artikel 9, punkt 2 | |
|
2. I den rapport som avses i artikel 41 skall medlemsstaterna beskriva hur deras tillståndssystem ser ut och motivera deras förenlighet med punkt 1. |
utgår |
Ändringsförslag 117 Artikel 9, punkt 3 | |
|
3. Detta avsnitt skall inte tillämpas på tillståndssystem som är obligatoriska eller tillåtna genom andra gemenskapsinstrument. |
3. Punkt 1 skall inte tillämpas på tillståndssystem som är obligatoriska eller tillåtna genom andra gemenskapsinstrument. |
|
|
Denna punkt skall inte tillämpas på beståndsdelar i tillståndssystem som harmoniseras i enlighet med andra gemenskapsinstrument. |
Ändringsförslag 118 Artikel 10, punkt 2, led b | |
|
b) objektivt motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset, |
b) motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset, |
Ändringsförslag 119 Artikel 10, punkt 2, led fa (nytt) | |
|
|
fa) öppna för insyn och tillgängliga. |
Ändringsförslag 120 Artikel 10, punkt 3 | |
|
3. Villkoren för beviljande av tillstånd för en ny etablering får inte överlappa andra krav och kontroller som är likvärdiga eller i allt väsentligt har jämförbara syften och som tillhandahållaren av tjänsterna redan omfattas av i en annan eller samma medlemsstat. De kontaktpunkter som avses i artikel 35 och tillhandahållaren skall bistå den behöriga myndigheten med nödvändiga uppgifter om dessa krav. |
3. Villkoren för beviljande av tillstånd för en ny etablering får inte överlappa andra krav och kontroller som är likvärdiga eller i allt väsentligt har jämförbara syften och som tjänsteleverantören redan omfattas av i en annan eller samma medlemsstat. De kontaktpunkter som avses i artikel 35 och tjänsteleverantören skall bistå den behöriga myndigheten med nödvändiga uppgifter om dessa krav. Vid bedömningen av om villkoren är likvärdiga eller i allt väsentligt jämförbara skall inte enbart målet för och syftet med villkoren bedömas, utan även deras verkan och verkställandets effektivitet. |
Ändringsförslag 121 Artikel 10, punkt 4 | |
|
4. Tillståndet skall ge tillhandahållaren av tjänsterna rätt att starta eller att utöva tjänsteverksamhet på hela landets territorium, inbegripet att upprätta agenturer, filialer, dotterbolag eller kontor, utom då det av tvingande hänsyn till allmänintresset är motiverat att utfärda ett särskilt tillstånd för varje etablering. |
4. Tillståndet skall ge tjänsteleverantören rätt att starta eller att utöva tjänsteverksamhet på hela landets territorium, inbegripet att upprätta agenturer, filialer, dotterbolag eller kontor, utom då det av tvingande hänsyn till allmänintresset är motiverat att utfärda ett särskilt tillstånd för varje etablering eller ett tillstånd som begränsas till en särskild del av det nationella territoriet. |
Ändringsförslag 122 Artikel 10, punkt 6 | |
|
6. Eventuella avslag, återkallande av tillstånd eller andra svar från de behöriga myndigheterna skall motiveras, särskilt med avseende på bestämmelserna i denna artikel, och skall kunna överklagas vid domstol. |
6. Förutom i fall då tillstånd beviljats skall eventuella andra svar från de behöriga myndigheterna, inbegripet avslag eller återkallande av tillstånd, motiveras, särskilt med avseende på bestämmelserna i denna artikel, och skall kunna överklagas vid domstol. |
Ändringsförslag 123 Artikel 10, punkt 6a (ny) | |
|
|
6a. Denna artikel skall inte påverka behörighetsfördelningen mellan de myndigheter i medlemsstaterna som på lokal eller regional nivå utfärdar sådana tillstånd. |
Ändringsförslag 124 Artikel 11, punkt 1, led a | |
|
a) tillståndet förnyas automatiskt, |
a) tillståndet förnyas automatiskt eller med den enda förutsättningen att villkoren fortsatt uppfylls, |
Ändringsförslag 125 Artikel 11, punkt 1, led b | |
|
b) antalet tillgängliga tillstånd är begränsat, |
b) antalet tillgängliga tillstånd är begränsat av tvingande hänsyn till allmänintresset, |
Ändringsförslag 126 Artikel 11, punkt 1, led c | |
|
c) en begränsad varaktighet är objektivt motiverad av tvingande hänsyn till allmänintresset. |
c) en begränsad varaktighet är motiverad av tvingande hänsyn till allmänintresset. |
Ändringsförslag 127 Artikel 11, punkt 3 | |
|
3. Medlemsstaterna skall se till att tillhandahållaren av tjänsterna är skyldig att underrätta den berörda gemensamma kontaktpunkt som avses i artikel 6 om varje förändring av hans situation som kan komma att påverka effektiviteten i den behöriga myndighetens kontroll, särskilt bildandet av dotterbolag som utövar verksamhet inom tillståndets tillämpningsområde, eller som får till följd att villkoren för tillståndet inte längre är uppfyllda, eller som påverkar korrektheten i de uppgifter som tjänstemottagaren har tillgång till. |
3. Medlemsstaterna skall se till att tjänsteleverantören är skyldig att underrätta den berörda gemensamma kontaktpunkt som avses i artikel 6 om följande förändringar: |
|
|
– bildandet av dotterbolag som utövar verksamhet inom tillståndets tillämpningsområde, |
|
|
– förändringar i hans situation som får till följd att villkoren för tillståndet inte längre är uppfyllda. |
Ändringsförslag 128 Artikel 11, punkt 3a (ny) | |
|
|
3a. Denna artikel skall inte påverka medlemsstaternas möjlighet att återkalla tillstånd, i synnerhet inte i fall då villkoren för beviljande av tillstånd inte längre uppfylls. |
Ändringsförslag 129 Artikel 12, punkt 1 | |
|
1. Om antalet tillstånd för en viss verksamhet är begränsat på grund av knappa naturresurser eller begränsad teknisk kapacitet skall medlemsstaterna göra ett urval mellan de sökande med hjälp av ett förfarande som uppfyller alla krav på opartiskhet och öppenhet, särskilt kravet på tillräcklig information om att förfarandet inletts. |
1. Om antalet tillstånd för en viss verksamhet är begränsat på grund av knappa naturresurser eller begränsad teknisk kapacitet skall medlemsstaterna göra ett urval mellan de sökande med hjälp av ett förfarande som uppfyller alla krav på opartiskhet och öppenhet, särskilt kravet på tillräcklig information om att förfarandet inletts och avslutats. |
Ändringsförslag 130 Artikel 12, punkt 2a (ny) | |
|
|
2a. Utan att det påverkar artiklarna 9 och 10 får medlemsstaterna i sina urvalsförfaranden tillämpa kriterier som rör folkhälsa, hälsa och säkerhet för arbetstagare och egenföretagare, miljöskydd, bevarande av kulturarvet samt främjande av alla offentliga politiska mål som inte står i strid med fördraget. |
Motivering | |
Om tillhandahållandet av tjänster kan ha återverkningar på folkhälsan, hälsan och säkerheten på arbetsplatsen, miljön, en medlemsstats kulturarv eller andra avgörande intressen som inte kan betraktas som rent kommersiella är det rimligt att medlemsstaterna skall kunna tillämpa icke‑kommersiella kriterier som ett led i sina urvalsförfaranden, alltid under förutsättning att de är icke‑diskriminerande och fördragsenliga. | |
Ändringsförslag 131 Artikel 13, punkt 1 | |
|
1. Tillståndsgivningen skall följa tydliga förfaranden och formaliteter som skall offentliggöras i förväg och som gör att de berörda kan vara förvissade om att deras ansökan behandlas objektivt och opartiskt. |
1. Tillståndsgivningen skall följa tydliga förfaranden och formaliteter som skall offentliggöras i förväg och som gör att de som berörs kan vara förvissade om att deras ansökan behandlas objektivt och opartiskt. |
Ändringsförslag 132 Artikel 13, punkt 2 | |
|
2. Dessa förfaranden och formaliteter får inte verka avrådande och inte i onödan försvåra eller försena tillhandahållandet av tjänsten. Förfarandena och formaliteterna skall vara lättillgängliga och de eventuella administrativa kostnader som de kan medföra för de sökande skall vara rimliga i förhållande till omkostnaderna i samband med tillståndsförfarandena. |
2. Dessa förfaranden och formaliteter får inte verka avrådande och inte i onödan försvåra eller försena tillhandahållandet av tjänsten. Förfarandena och formaliteterna skall vara lättillgängliga, och de eventuella administrativa kostnader som de kan medföra för de sökande skall vara rimliga i förhållande till omkostnaderna i samband med tillståndsförfarandena och får inte överstiga kostnaden för tillstånden. |
Ändringsförslag 133 Artikel 13, punkt 3 | |
|
3. Förfarandena och formaliteterna skall garantera sökandena att deras ansökan behandlas snarast möjligt och, under alla omständigheter, inom en rimlig, maximal tidsfrist som fastställts och offentliggjorts i förväg. |
3. Förfarandena och formaliteterna skall garantera sökandena att deras ansökan behandlas snarast möjligt och, under alla omständigheter, inom en rimlig, maximal tidsfrist som fastställts och offentliggjorts i förväg. Tidsfristen skall inte börja löpa förrän alla handlingar ingivits. |
Ändringsförslag 134 Artikel 13, punkt 4 | |
|
4. Om inget annat meddelats inom den tidsfrist som avses i punkt 3 skall tillståndet anses beviljat. För vissa former av verksamhet kan emellertid ett annat förfarande tillämpas om det är objektivt motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. |
4. Medlemsstaterna skall se till att de sökande får svar inom den tidsfrist som avses i punkt 3. |
Ändringsförslag 135 Artikel 13, punkt 5 | |
|
5. För varje ansökan om tillstånd skall ett mottagningsbevis sändas snarast möjligt. På mottagningsbeviset skall anges |
5. På sökandens begäran skall ett mottagningsbevis för ansökan om tillstånd sändas snarast möjligt. På mottagningsbeviset skall anges vilken tidsfrist som gäller enligt punkt 3. |
|
a) vilken tidsfrist som gäller enligt punkt 3, |
|
|
b) hur beslutet kan överklagas, |
|
|
c) att tillståndet får anses beviljat om inget annat meddelats inom den angivna tidsfristen. |
|
Ändringsförslag 136 Artikel 13, punkt 6 | |
|
6. Om ansökan är ofullständig eller om ansökan avslås på grund av att förfarandena eller formaliteterna inte är fullgjorda, skall de berörda parterna snarast möjligt underrättas om att ytterligare handlingar skall insändas. |
6. Om ansökan är ofullständig skall de berörda parterna snarast möjligt underrättas om att ytterligare handlingar skall insändas och om eventuella följder för den rimliga tidsfrist för handläggning som anges i punkt 3. |
Ändringsförslag 137 Artikel 13, punkt 6a (ny) | |
|
|
6a. Om en ansökan avslås på grund av att förfarandena eller formaliteterna inte är fullgjorda, skall de som berörs snarast möjligt informeras om avslaget. |
Ändringsförslag 138 Avsnitt 3 | |
|
Avsnitt 3 |
Avsnitt 2 |
Motivering | |
Ändringsförslaget är i linje med ändringsförslaget till kapitel II. Artiklarna 5–8 bör vara tillämpliga på båda de grundläggande friheterna. Kapitlet om etableringsfrihet för tjänsteleverantörer täcker endast tillståndssystemen (artiklarna 9–13), som blir avsnitt 1, och otillåtna krav eller krav som skall utvärderas (artiklarna 14–15), som blir avsnitt 2. | |
Ändringsförslag 139 Artikel 14, led 2 | |
|
2) Förbud mot att vara etablerad i flera medlemsstater eller att vara upptagen i flera medlemsstaters yrkesregister eller yrkessammanslutningar. |
(Berör inte den svenska versionen.) |
Motivering | |
(Berör inte den svenska versionen.) | |
Ändringsförslag 140 Artikel 14, led 5 | |
|
5) Tillämpning från fall till fall av en ekonomisk prövning där tillståndsgivningen är beroende av om det kan påvisas att det finns ett ekonomiskt behov eller en efterfrågan på marknaden, och där man utvärderar verksamhetens potentiella eller aktuella ekonomiska effekter eller bedömer om verksamheten stämmer överens med målen i den behöriga myndighetens ekonomiska planering. |
5) Tillämpning från fall till fall av en ekonomisk prövning där tillståndsgivningen är beroende av om det kan påvisas att det finns ett ekonomiskt behov eller en efterfrågan på marknaden, och där man utvärderar verksamhetens potentiella eller aktuella ekonomiska effekter eller bedömer om verksamheten stämmer överens med målen i den behöriga myndighetens ekonomiska planering; detta förbud gäller inte planeringskrav som inte gäller ekonomiska mål utan tjänar överordnade syften i samband med allmänintresset. |
Ändringsförslag 141 Artikel 14, led 6 | |
|
6) Direkt eller indirekt inblandning av konkurrerande aktörer, även inom rådgivande organ, vid beviljandet av tillståndet eller då de behöriga myndigheterna eller antar andra beslut, med undantag för yrkessammanslutningar eller andra organ som handlar i egenskap av behöriga myndigheter. |
6) Direkt eller indirekt inblandning av konkurrerande aktörer, även inom rådgivande organ, vid beviljandet av tillståndet eller då de behöriga myndigheterna eller antar andra beslut, med undantag för yrkessammanslutningar eller andra organ som handlar i egenskap av behöriga myndigheter; detta förbud gäller inte samråd med organisationer av typen handelskammare eller med arbetsmarknadens parter i andra frågor än enskilda ansökningar om tillstånd. |
Ändringsförslag 142 Artikel 14, led 7 | |
|
7) Skyldighet att ställa eller bidra till en ekonomisk säkerhet eller att ta en försäkring hos en tillhandahållare av tjänster eller ett organ som är etablerat på territoriet. |
7) Skyldighet att ställa eller bidra till en ekonomisk säkerhet eller att ta en försäkring hos en tjänsteleverantör eller ett organ som är etablerat på territoriet. Detta påverkar inte medlemsstaternas möjligheter att kräva ekonomisk säkerhet och inte heller hindrar det (förutsatt att principerna om icke-skydd, icke-restriktioner och icke-snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden samt icke-diskriminering på grund av nationalitet iakttas), i enlighet med artikel 27.3, att en medlemsstat kräver att en försäkring skall tas genom eller från företag åt vilka medlemsstaten beviljat särskilda eller exklusiva rättigheter; inte heller påverkar det krav som hör samman med deltagande i en kollektiv garantifond, till exempel för medlemmar i yrkesorgan eller yrkesorganisationer. |
Motivering | |
Syftet är att – under förutsättning att kraven i artikel 27 uppfylls – tillåta fortsatt drift av vissa befintliga fonder för ersättning eller garantier och system för yrkesansvarsförsäkringar som drivs av yrkesorgan eller yrkesorganisationer eller i enlighet med särskilda rättigheter som beviljats av en stat. | |
Ändringsförslag 143 Artikel 14, led 8 | |
|
8) Skyldighet att under en viss tid ha varit upptagen i registren på landets territorium eller att under en viss tid ha bedrivit verksamhet på territoriet. |
8) Skyldighet att ha varit förregistrerad i registren på landets territorium eller att tidigare ha bedrivit verksamhet på territoriet. |
Ändringsförslag 144 Artikel 15, punkt 2, led b | |
|
b) Krav på att tillhandahållaren av tjänster skall ha en viss juridisk form, särskilt kravet att vara en juridisk person, en enskild firma, en ideell förening eller ett företag som ägs enbart av fysiska personer. |
b) Krav på att tjänsteleverantören skall ha en viss juridisk form. |
Ändringsförslag 145 Artikel 15, punkt 2, led c | |
|
c) Krav på företagets kapitalinnehav, särskilt kravet att inneha ett minimikapital för viss slags verksamhet eller särskilda yrkeskvalifikationer för att få vara aktieinnehavare eller leda vissa företag. |
c) Krav på företagets kapitalinnehav. |
Ändringsförslag 146 Artikel 15, punkt 2, led d | |
|
d) Krav som innebär att endast vissa tillhandahållare av tjänster på grund av verksamhetens särskilda karaktär får starta tjänsteverksamheten i fråga, med undantag för krav på yrkeskvalifikationer eller sådana krav som föreskrivs i andra gemenskapsinstrument. |
d) Krav som innebär att endast vissa tjänsteleverantörer på grund av verksamhetens särskilda karaktär får starta tjänsteverksamheten i fråga, med undantag för krav rörande ärenden som omfattas av avdelning II i direktiv …/…/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer eller sådana krav som föreskrivs i andra gemenskapsinstrument. |
Ändringsförslag 147 Artikel 15, punkt 2, led h | |
|
h) Förbud och skyldigheter i fråga om förlustbringande försäljning och utförsäljning. |
utgår |
Ändringsförslag 148 Artikel 15, punkt 2, led i | |
|
i) Krav på att en tillhandahållare av tjänster som fungerar som mellanhand skall erbjuda vissa tjänster som tillhandahålls av andra tillhandahållare. |
utgår |
Ändringsförslag 149 Artikel 15, punkt 3, led b | |
|
b) Nödvändighet: kraven är objektivt motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset. |
b) Nödvändighet: kraven är motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset. |
Ändringsförslag 150 Artikel 15, punkt 5 | |
|
5. Från och med den dag då detta direktiv träder ikraft får medlemsstaterna endast införa nya krav av den typ som avses i punkt 2, om dessa krav uppfyller villkoren i punkt 3 och beror på förändrade omständigheter. |
5. Punkterna 1 till 4 skall inte tillämpas på lagstiftning på områdena för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och socialförsäkringssystem, inklusive obligatoriska sjukförsäkringssystem. |
Ändringsförslag 151 Artikel 15, punkt 6 | |
|
6. Medlemsstaterna skall anmäla till kommissionen alla förslag till nya lagar och andra författningar i vilka sådana krav som avses i punkt 5 ingår, samt skälen till dem. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna om dessa bestämmelser. Denna underrättelse hindrar inte medlemsstaterna från att anta de berörda bestämmelserna. |
utgår |
Ändringsförslag 152 Kapitel III, avsnitt 1, rubrik | |
|
Principen om ursprungsland och undantag |
Friheten att tillhandahålla tjänster och undantag |
Ändringsförslag 153 Artikel 16, rubrik | |
|
Principen om ursprungsland |
Friheten att tillhandahålla tjänster |
Ändringsförslag 154 Artikel 16, punkt 1 | |
|
1. Medlemsstaterna skall se till att tillhandahållare av tjänster uteslutande omfattas av ursprungsmedlemsstatens nationella bestämmelser på det samordnade området. |
1. Medlemsstaterna skall respektera tjänsteleverantörernas rätt att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat än etableringsmedlemsstaten. När dessa tillhandahåller tjänster skall de omfattas endast av etableringsmedlemsstatens bestämmelser om att starta och utöva tjänsteverksamhet, särskilt de krav som gäller tjänsteleverantörens etablering, verksamhetsdrift och uppförande, tjänsternas kvalitet eller innehåll samt normer och certifiering. |
|
Det första stycket avser nationella bestämmelser om att starta och utöva tjänsteverksamhet, och särskilt bestämmelser i fråga om tillhandahållarens beteende, tjänsternas kvalitet eller innehåll, reklam, avtal och tillhandahållarens ansvar. |
|
Ändringsförslag 155 Artikel 16, punkt 2 | |
|
2. Ursprungsmedlemsstaten skall ansvara för tillsynen över tillhandahållare och de tjänster de utför, även när tjänsterna utförs i en annan medlemsstat. |
2. Detta skall inte hindra den medlemsstat dit tjänsteleverantören förflyttar sig från att säkerställa efterlevnaden av särskilda krav som gäller utövandet av tjänsteverksamhet och som är absolut nödvändiga av skäl som rör allmän ordning eller säkerhet eller hälso- eller miljöskydd i syfte att förebygga särskilda risker på den ort där tjänsten tillhandahålls. |
Ändringsförslag 156 Artikel 16, punkt 3, inledning | |
|
3. Medlemsstaterna får av skäl som berör det samordnade området inte inskränka den fria rörligheten för tjänster som utförs av en tillhandahållare av tjänster som är etablerad i en annan medlemsstat, särskilt genom att ställa följande krav: |
3. Medlemsstaterna får inte inskränka den fria rörligheten för tjänster som utförs av en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat, särskilt genom att ställa följande krav: |
Ändringsförslag 157 Artikel 16, punkt 3, led b | |
|
b) Kravet att tillhandahållaren av tjänsterna skall göra en anmälan eller skaffa ett tillstånd hos de behöriga myndigheterna, inbegripet genom att tas upp i ett register eller i en yrkessammanslutning på deras territorium. |
b) Kravet att tjänsteleverantören skall göra en anmälan eller skaffa ett tillstånd hos de behöriga myndigheterna, inbegripet genom att tas upp i ett register eller i en yrkessammanslutning på deras territorium, med undantag av fall som omfattas av detta direktiv eller annan gemenskapslagstiftning. |
Ändringsförslag 158 Artikel 16, punkt 3a (ny) | |
|
|
3a. Den mottagande medlemsstaten skall ha rätt att vidta kontrollåtgärder i enlighet med [avsnitt 1] när det gäller utförandet av en tjänst i de fall som avses i artiklarna 17 och 19. |
Ändringsförslag 159 Artikel 17, inledning och leden 1-4 | |
|
Artikel 17 |
Artikel 17 |
|
Allmänna undantag från principen om ursprungsland |
Allmänna undantag |
|
Artikel 16 skall inte tillämpas på |
Artikel 16 skall inte tillämpas på |
|
1) posttjänster enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG, |
1) följande tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som tillhandahålls i en annan medlemsstat: |
|
|
a) posttjänster som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG, |
|
|
b) elöverförings-, eldistributions- och elleveranstjänster enligt artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG, |
|
|
c) gasöverförings-, gasdistributions-, gasleverans- och gaslagringstjänster enligt artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG, |
|
|
d) vattendistributions- och vattenleveranstjänster samt avloppsvattentjänster, |
|
|
e) avfallshantering. |
|
2) eldistributionstjänster enligt artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG, |
|
|
3) gasdistributionstjänster enligt artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/, |
|
|
4) vattendistributionstjänster, |
|
Ändringsförslag 160 Artikel 17, led 7 | |
|
7) områden som omfattas av rådets direktiv 77/249/EEG |
utgår |
Motivering | |
Härigenom fås texten att överensstämma med undantagen från tillämpningsområdet enligt artikel 2. | |
Ändringsförslag 161 Artikel 17, led 7a (nytt) | |
|
|
7a) verksamhet som innefattar indrivning av fordringar, |
Motivering | |
Det tillfälliga undantaget för verksamheten att driva in fordringar skulle flyttas från artikel 18 till att bli ett varaktigt undantag, utan att detta påverkar det krav på fortsatt harmonisering som anges i artikel 40. | |
Ändringsförslag 162 Artikel 17, led 8 | |
|
8) bestämmelserna i artikel [..] i direktiv ../../EG [om erkännande av yrkeskvalifikationer], |
8) i fråga om yrkeskvalifikationer: ärenden som omfattas av avdelning II i direktiv ../../EG [om erkännande av yrkeskvalifikationer], inklusive krav i de medlemsstater där tjänsten tillhandahålls som innebär att viss verksamhet reserveras för vissa yrken, |
Motivering | |
Medlemsstaterna skall fortsätta att tillämpa de bestämmelser som reserverar viss verksamhet för vissa yrken. Ett exempel är advokaters monopol på juridisk rådgivning. Andra exempel är djurförsök och veterinärer. | |
Ändringsförslag 163 Artikel 17, led 10 | |
|
10) bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv …./../EG [om unionsmedborgarnas och deras familjemedlemmars rätt att färdas och uppehålla sig fritt på medlemsstaternas område och om ändring av förordning (EG) nr 1612/68 och upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG,] om vilka administrativa formaliteter som de berörda skall fullgöra hos de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten, |
10) administrativa formaliteter beträffande fri rörlighet för personer och deras hemvist, där bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgarnas och deras familjemedlemmars rätt att färdas och uppehålla sig fritt på medlemsstaternas område1 fastställer vilka administrativa formaliteter som de berörda skall fullgöra hos de behöriga myndigheterna i bestämmelsemedlemsstaten, |
|
|
____________________ 1 EUT L 158, 30.4.2004, s. 77. |
Ändringsförslag 164 Artikel 17, led 11 | |
|
11) utstationering av medborgare från tredje länder, det krav på visum med kortvarig giltighet som utstationeringsmedlemsstaten kan uppställa på de villkor som avses i artikel 25.2. |
11) medborgare från tredje länder som flyttar till en annan medlemsstat i samband med tillhandahållandet av en tjänst som avses i artikel 25.2. |
Ändringsförslag 165 Artikel 17, led 12 | |
|
12) den tillståndsgivning som avses i artiklarna 3 och 4 i rådets förordning (EEG) nr 259/93 |
12) i fråga om avfallstransporter: den tillståndsgivning som avses i artiklarna 3 och 4 i rådets förordning (EEG) nr 259/93 av den 1 februari 1993 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen1, |
|
|
____________________ 1 EGT L 30, 6.2.1993, s. 1. Senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2557/2001 (EGT L 349, 31.12.2001, s. 1). |
Ändringsförslag 166 Artikel 17, led 14 | |
|
14) handlingar för vilka det enligt lag krävs att en notarie medverkar, |
utgår |
Motivering | |
Många tjänster som tillhandahålls av notarier erbjuds på grundval av bindande rättsliga bestämmelser och kan därför inte betraktas som tillhandahållna på en konkurrensutsatt marknad. | |
Ändringsförslag 167 Artikel 17, led 16 | |
|
16) tjänster som i den medlemsstat dit tillhandahållaren beger sig för att tillhandahålla sina tjänster är helt förbjudna med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsan, |
16) tjänster som i den medlemsstat dit tjänsteleverantören förflyttar sig för att tillhandahålla sina tjänster är förbjudna, om detta förbud är motiverat med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsan, |
Ändringsförslag 168 Artikel 17, led 17 | |
|
17) särskilda krav från den medlemsstat inom vilken tillhandahållaren av tjänsterna förflyttar sig, vilka är direkt knutna till den särskilda karaktären hos den plats där tjänsten utförs och som måste följas för att den allmänna ordningen eller den allmänna säkerheten skall kunna säkras, eller folkhälsan eller miljön skall kunna skyddas, |
17) särskilda krav från den medlemsstat inom vilken tjänsteleverantören förflyttar sig, vilka är direkt knutna till den särskilda karaktären hos den plats där tjänsten utförs, den särskilda risk som skapas genom tjänsten på den plats där den utförs eller hälsan och säkerheten på arbetsplatsen, och som måste följas för att den allmänna ordningen eller den allmänna säkerheten skall kunna säkras, eller folkhälsan eller miljön skall kunna skyddas, |
Motivering | |
Ändringsförslaget till artikel 17.17 motiveras av att undantaget inte bör påverka nationella krav som är direkt knutna till den särskilda risk som skapas på platsen där tjänsten utförs eller till arbetstagarnas, egenföretagarnas och allmänhetens hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Direktiv 96/71/EG omfattar hälsa, säkerhet och hygien på arbetsplatsen för arbetstagare, men däremot inte för egenföretagare och allmänhet. | |
Ändringsförslag 169 Artikel 17, led 18 | |
|
18) tillståndssystemet för ersättning av utgifter för sjukhusvård, |
utgår |
Motivering | |
Härigenom fås texten att överensstämma med att hälso- och sjukvård uteslutits från tillämpningsområdet och artikel 23 utgår. | |
Ändringsförslag 170 Artikel 17, led 20 | |
|
20) parternas frihet att välja vilken lagstiftning som skall tillämpas på deras avtal, |
20) alla bestämmelser i internationell privaträtt, särskilt bestämmelser för behandling av avtalsförpliktelser och skyldigheter utanför avtalsförhållanden, inbegripet avtalsformen, |
Motivering | |
Avtalsförbindelserna mellan tjänsteleverantören och kunden bör inte omfattas av direktivet. Tjänstedirektivets mål är att öppna marknader, medan civilrättens mål är att rättvist avgöra tvister mellan två parter. Om man tillämpade den princip om ursprungsland som föreslås i detta direktiv skulle detta skapa rättsosäkerhet för konsumenter och företag. Den internationella privaträtten erbjuder ett tydligt system för att avgöra vilken civilrätt som är tillämplig på avtal. Lösningen är att man tillämpar konsumentens nationella lagstiftning på avtal om omfattar en konsument och att man när det gäller avtal företag emellan överlåter åt de avtalsslutande parterna att välja tillämplig lagstiftning. I det senare fallet skulle rättssäkerhet även erbjudas genom en inledande stödklausul med innebörden att ursprungslandets lagstiftning skall tillämpas om det inte föreligger något uttryckligt val. | |
Ansvar utanför avtalsförhållanden bör också omfattas av de allmänna bestämmelserna i den internationella privaträtten. I viss utsträckning bör emellertid ursprungslandets regler tillämpas när det gäller reklamlagstiftning och otillbörlig konkurrens. En inre marknad för tjänster kan åstadkommas endast om tjänsteleverantörerna inte behöver uppfylla 25 olika regeluppsättningar för tjänster och handelsinformation som är grundade på samma beslut men som skiljer sig väldigt mycket åt i detaljerna. (Eftersom det inte var möjligt att låta det nyligen antagna direktivet om otillbörliga affärsmetoder omfatta även området för handel företagen emellan, måste det vidtas åtgärder för att påskynda antagandet av förordningen om säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden, i syfte att harmonisera de relevanta rättsliga bestämmelserna.) | |
Ändringsförslag 171 Artikel 17, led 21 | |
|
21) avtal som ingåtts av konsumenter för utförande av tjänster, om de bestämmelser de omfattas av inte är fullt harmoniserade på gemenskapsnivå, |
utgår |
Motivering | |
Avtalsförbindelserna mellan tjänsteleverantören och kunden bör inte omfattas av direktivet. Tjänstedirektivets mål är att öppna marknader, medan civilrättens mål är att rättvist avgöra tvister mellan två parter. Om man tillämpade den princip om ursprungsland som föreslås i detta direktiv skulle detta skapa rättsosäkerhet för konsumenter och företag. Den internationella privaträtten erbjuder ett tydligt system för att avgöra vilken civilrätt som är tillämplig på avtal. Lösningen är att man tillämpar konsumentens nationella lagstiftning på avtal om omfattar en konsument och att man när det gäller avtal företag emellan överlåter åt de avtalsslutande parterna att välja tillämplig lagstiftning. I det senare fallet skulle rättssäkerhet även erbjudas genom en inledande stödklausul med innebörden att ursprungslandets lagstiftning skall tillämpas om det inte föreligger något uttryckligt val. | |
Ändringsförslag 172 Artikel 17, led 22 | |
|
22) formell giltighet för avtal som skapar eller överför rättigheter i fast egendom där sådana avtal är föremål för tvingande formella krav i lagstiftningen i den medlemsstat där den fasta egendomen befinner sig, |
utgår |
Motivering | |
Avtalsförbindelserna mellan tjänsteleverantören och kunden bör inte omfattas av direktivet. Tjänstedirektivets mål är att öppna marknader, medan civilrättens mål är att rättvist avgöra tvister mellan två parter. Om man tillämpade den princip om ursprungsland som föreslås i detta direktiv skulle detta skapa rättsosäkerhet för konsumenter och företag. Den internationella privaträtten erbjuder ett tydligt system för att avgöra vilken civilrätt som är tillämplig på avtal. Lösningen är att man tillämpar konsumentens nationella lagstiftning på avtal om omfattar en konsument och att man när det gäller avtal företag emellan överlåter åt de avtalsslutande parterna att välja tillämplig lagstiftning. I det senare fallet skulle rättssäkerhet även erbjudas genom en inledande stödklausul med innebörden att ursprungslandets lagstiftning skall tillämpas om det inte föreligger något uttryckligt val. | |
Ändringsförslag 173 Artikel 17, led 23 | |
|
23) tjänstetillhandahållarens utomobligatoriska ansvar för olyckor som inom ramen för verksamheten drabbar personer i den medlemsstat dit tillhandahållaren av tjänsterna har begett sig. |
utgår |
Motivering | |
Ansvar utanför avtalsförhållanden bör också omfattas av de allmänna bestämmelserna i den internationella privaträtten. I viss utsträckning bör emellertid ursprungslandets regler tillämpas när det gäller reklamlagstiftning och otillbörlig konkurrens. En inre marknad för tjänster kan åstadkommas endast om tjänsteleverantörerna inte behöver uppfylla 25 olika regeluppsättningar för tjänster och handelsinformation som är grundade på samma beslut men som skiljer sig väldigt mycket åt i detaljerna. (Eftersom det inte var möjligt att låta det nyligen antagna direktivet om otillbörliga affärsmetoder omfatta även området för handel företagen emellan, måste det vidtas åtgärder för att påskynda antagandet av förordningen om säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden, i syfte att harmonisera de relevanta rättsliga bestämmelserna.) | |
Ändringsförslag 174 Artikel 18 | |
|
Artikel 18 |
utgår |
|
Tillfälliga undantag från principen om ursprungsland |
|
|
1. Artikel 16 omfattar under en övergångsperiod inte |
|
|
a) regler för utförande av värdetransporter, |
|
|
b) spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs i hasardspel, inbegripet lotterier och vadslagningar, |
|
|
c) start av verksamhet som innefattar indrivning av fordringar. |
|
|
2. De undantag som avses i punkt 1 a och 1 c i denna artikel upphör att gälla den dag då de harmoniseringsinstrument som avses i artikel 40.1 börjar tillämpas och under alla omständigheter senast den 1 januari 2010. |
|
|
3. Det undantag som avses i punkt 1 b i denna artikel skall inte längre tillämpas när det harmoniseringsinstrument som avses i artikel 40.1 b har börjat tillämpas. |
|
Motivering | |
Ändringsförslaget är i linje med ändringsförslaget till artikel 16. | |
Ändringsförslag 175 Artikel 19, rubrik | |
|
Undantag från principen om ursprungsland i enskilda fall |
Undantag i enskilda fall |
Ändringsförslag 176 Artikel 19, punkt 2 | |
|
2. Den åtgärd som avses i punkt 1 får vidtas endast om det sker enligt det förfarande för ömsesidigt bistånd som avses i artikel 37 och om följande villkor är uppfyllda: |
2. Den åtgärd som avses i punkt 1 får vidtas endast om följande villkor är uppfyllda: |
|
a) De nationella bestämmelser med stöd av vilka åtgärden vidtas har inte varit föremål för en gemenskapsharmonisering i fråga om de områden som avses i punkt 1. |
a) De nationella bestämmelser med stöd av vilka åtgärden vidtas har inte varit föremål för en gemenskapsharmonisering i fråga om de områden som avses i punkt 1. |
|
b) Åtgärden medför ett mer omfattande skydd för tjänstemottagaren än den åtgärd som ursprungsmedlemsstaten skulle kunna vidta med stöd av sina nationella bestämmelser. |
b) Åtgärden medför ett mer omfattande skydd för tjänstemottagaren än den åtgärd som ursprungsmedlemsstaten skulle kunna vidta med stöd av sina nationella bestämmelser. |
|
c) Ursprungsmedlemsstaten har inte vidtagit några åtgärder eller har vidtagit åtgärder som är otillräckliga i förhållande till dem som avses i artikel 37.2. |
c) Ursprungsmedlemsstaten har inte vidtagit några åtgärder eller har vidtagit åtgärder som är otillräckliga i förhållande till dem som avses i artikel 36.2. |
|
d) Åtgärden skall vara proportionerlig. |
d) Åtgärden skall vara proportionerlig. |
Motivering | |
Härigenom fås texten att överensstämma med ändringsförslaget till artikel 37. | |
Ändringsförslag 177 Artikel 21 | |
|
1. Medlemsstaterna skall se till att tjänstemottagarna inte omfattas av diskriminerande krav som grundas på deras nationalitet eller bosättningsort. |
1. Medlemsstaterna skall se till att tjänstemottagarna inte omfattas av diskriminerande krav som grundas på enbart deras nationalitet eller bosättningsort. |
|
2. Medlemsstaterna skall se till att de allmänna villkor för tillgång till en tjänst som tillhandahållaren ställer till allmänhetens förfogande inte innehåller diskriminerande villkor som grundar sig på tjänstemottagarens nationalitet eller bosättningsort, dock utan att det påverkar möjligheten att införa sådana skillnader i villkoren för tillgång till tjänsten som är direkt motiverade av objektiva faktorer. |
2. Medlemsstaterna skall se till att de allmänna villkor för tillgång till en tjänst som tjänsteleverantören ställer till allmänhetens förfogande inte innehåller diskriminerande villkor som grundar sig på enbart tjänstemottagarens nationalitet eller bosättningsort, dock utan att det påverkar möjligheten att införa sådana skillnader i villkoren för tillgång till tjänsten som är direkt motiverade av objektiva faktorer. |
Motivering | |
I artikel 21 förekommer tvetydigheter som kan få långtgående konsekvenser som strider mot direktivets syfte att bland annat främja konkurrensen vid tillhandahållandet av tjänster till fördel för gemenskapens medborgare. I direktivet försöker man med all rätt att angripa varje form av diskriminering, bland annat när det gäller priser, men syftet med direktivet är givetvis inte att förbjuda differentiering där denna har sin givna plats i marknadens normala sätt att fungera, eller att konstgjort harmonisera priserna. | |
Ändringsförslag 178 Artikel 22, punkt 1 | |
|
1. Medlemsstaterna skall se till att tjänstemottagarna i den medlemsstat där de är bosatta kan få tillgång till följande uppgifter: |
1. Medlemsstaterna skall se till att tjänstemottagarna via de gemensamma kontaktpunkterna kan få tillgång till följande: |
|
a) Uppgifter om vilka krav som gäller i andra medlemsstater för start och utövande av tjänsteverksamhet, i synnerhet konsumentskyddskrav. |
a) Uppgifter om vilka krav som gäller i andra medlemsstater för start och utövande av tjänsteverksamhet, i synnerhet konsumentskyddskrav. |
|
b) Uppgifter om vilka möjligheter det finns att få sin sak prövad vid en eventuell tvist mellan en tillhandahållare av tjänster och en tjänstemottagare. |
b) Allmänna uppgifter om vilka möjligheter det finns att få sin sak prövad vid en eventuell tvist mellan en tjänsteleverantör och en tjänstemottagare. |
|
c) Adressuppgifter till sammanslutningar eller organisationer, däribland Euroguichets och rådgivningskontoren inom det europeiska extrajudiciella nätet (EEJ-net), hos vilka tillhandahållare eller mottagare av tjänster kan få praktisk hjälp. |
c) Adressuppgifter till sammanslutningar eller organisationer hos vilka leverantörer eller mottagare av tjänster kan få praktisk hjälp. |
|
|
Där så är lämpligt skall råd från behöriga myndigheter även omfatta en enkel vägledning i olika steg. |
|
|
Uppgifter och stöd skall tillhandahållas på ett tydligt och entydigt sätt, vara lätt tillgängliga även på distans och på elektronisk väg samt hållas aktuella. |
Ändringsförslag 179 Artikel 22a (ny) | |
|
|
Artikel 22a |
|
|
Stöd till tjänsteleverantörer |
|
|
1. Medlemsstaterna skall se till att tjänsteleverantörer senast den …* via en gemensam kontaktpunkt kan fullgöra samtliga förfaranden och formaliteter som krävs i enlighet med detta direktiv för utövande av tjänsteverksamhet i en annan medlemsstat. |
|
|
2. Artiklarna 6–8 skall tillämpas på motsvarande sätt. |
|
|
___________________ * Tre år efter det att detta direktiv trätt i kraft |
Ändringsförslag 180 Artikel 23 | |
|
Artikel 23 |
utgår |
|
Ersättning för utgifter för vård |
|
|
1. Medlemsstaterna skall se till att beviljande av ett tillstånd inte utgör förutsättning för att ekonomisk ersättning skall utgå för utgifterna för öppen hälso- och sjukvård, om de berörda utgifterna skulle ha ersatts genom deras system för social trygghet om behandlingen hade utförts på deras territorium. |
|
|
De villkor och formaliteter som gäller i medlemsstaterna för behandling inom öppen hälso- och sjukvård, såsom kravet på att man skall konsultera en allmänpraktiserande läkare innan man kan konsultera en specialistläkare, eller reglerna för ersättning för vissa former av tandläkarbehandling får göras gällande gentemot patienter som erhållit behandling inom öppen hälso- och sjukvård i en annan medlemsstat. |
|
|
2. Medlemsstaterna skall se till att tillstånd inte nekas för ekonomisk ersättning genom deras system för social trygghet för utgifter för sjukhusvård som tillhandahålls i en annan medlemsstat, om denna vård ingår bland de vårdtjänster som är fastställda i lagstiftningen i den stat där den berörda personen är ansluten till systemet för social trygghet, och om denna vård inte kan ges till patienten inom en tidsfrist som är godtagbar av medicinska skäl med hänsyn tagen till patientens aktuella hälsotillstånd och sjukdomens troliga utveckling. |
|
|
3. Medlemsstaterna skall se till att den ekonomiska ersättningen från deras system för social trygghet för vård i en annan medlemsstat inte är lägre än den ersättning som systemet för social trygghet medger för vård inom det egna landet. |
|
|
5. Medlemsstaterna skall se till att deras system för tillstånd till ersättning av utgifter för vård som tillhandahålls i en annan medlemsstat är förenliga med artiklarna 9‑11 och artikel 13. |
|
Motivering | |
När det gäller ersättning för sjukvårdskostnader bör bestämmelser som syftar till att införliva EG-domstolens rättspraxis om patienters rörlighet med lagstiftningen inte omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv som, när det ändrats, inte kommer att beröra hälso- och sjukvårdstjänster. Det faktum, som kommissionen påpekar, att vissa medlemsstater inte följer rättspraxis om patienters rörlighet bör man ta itu med inom ramen för förordning (EEG) nr 1408/71 och/eller inom ramen för separat och lämpligare sekundärlagstiftning baserad på resultatet av högnivågruppens diskussioner om patienters rörlighet och hälso- och sjukvårdens utveckling i Europeiska unionen. Alla sådana rättsliga instrument bör tydligt ange i vilka fall det krävs förhandstillstånd och alltså ge en klar definition av vad som är sjukhusvård och ”icke‑sjukhusvård”. | |
Ändringsförslag 181 Kapitel III, avsnitt 3, rubrik | |
|
Avsnitt 3 |
utgår |
|
Utstationering av arbetstagare |
|
Ändringsförslag 182 Artikel 24 | |
|
Artikel 24 |
utgår |
|
Särskilda bestämmelser om utstationering av arbetstagare |
|
|
1. När en tillhandahållare av tjänster stationerar ut en arbetstagare på en annan medlemsstats territorium för att utföra en tjänst skall utstationeringsmedlemsstaten på sitt territorium göra de kontroller, inspektioner och utredningar som krävs för att se till att de anställnings- och arbetsvillkor som avses i direktiv 96/71/EG följs och skall i enlighet med gemenskapsrätten vidta åtgärder mot de tillhandahållare av tjänster som inte följer bestämmelserna. |
|
|
För de frågor som avses i artikel 17.5 får dock utstationeringsmedlemsstaten inte ålägga tillhandahållare av tjänsten eller den utstationerade arbetstagaren, följande krav: |
|
|
a) Krav på tillstånd från de behöriga myndigheterna i utstationeringsmedlemsstaten eller registrering hos dessa myndigheter, eller likvärdiga krav. |
|
|
b) Krav på deklaration, utom deklarationer som rör en verksamhet som omfattas av bilagan till direktiv 96/71/EG, vilka kan bibehållas fram till den 31 december 2008. |
|
|
c) Krav på att ha en representant i utstationeringslandet. |
|
|
d) Krav på att ha och förvara anställningsrelaterade handlingar i utstationeringsmedlemsstatens territorium eller enligt de villkor som gäller inom det territoriet. |
|
|
2. I de fall som avses i punkt 1 skall ursprungsmedlemsstaten se till att tillhandahållaren av tjänsterna vidtar alla nödvändiga åtgärder för att upp till två år efter utstationeringens slut kunna underrätta sina och utstationeringsmedlemsstatens behöriga myndigheter om följande: |
|
|
a) den utstationerade arbetstagarens identitet, |
|
|
b) den funktion och de uppgifter som arbetstagaren anförtrotts, |
|
|
c) tjänstemottagarens namn och adress, |
|
|
d) utstationeringsorten, |
|
|
e) utstationeringens början och slut, |
|
|
f) anställnings- och arbetsvillkoren för den utstationerade arbetstagaren. |
|
|
I de fall som avses i punkt 1 skall ursprungsmedlemsstaten bistå utstationeringsmedlemsstaten med att se till att de anställnings- och arbetsvillkor som gäller enligt direktiv 96/71/EG följs och på eget initiativ ge utstationeringsmedlemsstaten de upplysningar som avses i första stycket, om exakta uppgifter kommer till ursprungsmedlemsstatens kännedom som tyder på eventuella oegentligheter från tillhandahållarens sida när det gäller anställnings- och arbetsvillkor. |
|
Motivering | |
För den rättsliga säkerhetens och konsekvensens skull bör eventuella förtydliganden i fråga om utstationering av arbetstagare behandlas inom ramen för det nuvarande direktivet 96/71/EG (om utstationering av arbetstagare). Artiklarna 24 och 25 motverkar i vilket fall som helst sitt syfte. Artikel 24 förbjuder medlemsstater där tjänsterna utförs att se till att tjänsteleverantörerna omfattas av skyldigheter som är väsentliga för yrkesinspektionen i dessa medlemsstater. Direktivet leder därför till att de yrkesinspektioner som dessa medlemsstater låter utföra blir avsevärt mindre effektiva. Efterlevnaden av arbetsrättsliga bestämmelser går bara att kontrollera effektivt i den medlemsstat där arbetet utförs. I sin nuvarande ordalydelse saknar det system för administrativt samarbete som kommissionen föreslår en nödvändig mekanism som garanterar att arbetsrättslagstiftningen följs. | |
Ändringsförslag 183 Artikel 25 | |
|
Artikel 25 |
utgår |
|
Utstationering av arbetstagare från tredje länder |
|
|
1. Utan att det påverkar det undantag som avses i punkt 2, får utstationeringsmedlemsstaten, när en tillhandahållare av tjänster stationerar ut en arbetstagare från ett tredje land på en annan medlemsstats territorium för att utföra en tjänst, inte kräva att tillhandahållaren eller den utstationerade arbetstagaren skall ha ett inresetillstånd, utresetillstånd, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd som ger rätt till anställning eller motsvarande villkor. |
|
|
2. Punkt 1 påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att kräva att medborgare från tredje länder skall ha ett korttidsvisum, om de inte omfattas av den ömsesidighetsordning som fastställs i artikel 21 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet. |
|
|
3. I det fall som avses i punkt 1 skall ursprungsmedlemsstaten se till att tillhandahållaren av tjänsterna endast stationerar ut en arbetstagare om denne uppfyller villkoren i den nationella lagstiftningen för att vara bosatt i landet och har en reguljär anställning i landet. |
|
|
Ursprungsmedlemsstaten får inte betrakta utstationeringen för att tillhandahålla en tjänst i en annan medlemsstat som ett avbrott i arbetstagarens vistelse eller arbete och får inte vägra den utstationerade arbetstagaren återinträde på sitt territorium i enlighet med nationell lagstiftning. |
|
|
Ursprungsmedlemsstaten skall på utstationeringsmedlemsstatens begäran och snarast möjligt lämna upplysningar om och garantier för att bestämmelserna i första stycket följs och, om så inte är fallet, besluta om lämpliga påföljder. |
|
Motivering | |
För den rättsliga säkerhetens och konsekvensens skull bör eventuella förtydliganden i fråga om utstationering av arbetstagare behandlas inom ramen för det nuvarande direktivet 96/71/EG (om utstationering av arbetstagare). Artiklarna 24 och 25 motverkar i vilket fall sitt syfte. Artikel 24 förbjuder medlemsstater där tjänsterna utförs att se till att tjänsteleverantörerna omfattas av skyldigheter som är väsentliga för yrkesinspektionen i dessa medlemsstater. Direktivet leder därför till att de yrkesinspektioner som dessa medlemsstater låter utföra blir avsevärt mindre effektiva. Efterlevnaden av arbetsrättsliga bestämmelser går bara att kontrollera effektivt i den medlemsstat där arbetet utförs. I sin nuvarande ordalydelse saknar det system för administrativt samarbete som kommissionen föreslår en nödvändig mekanism som garanterar att arbetsrättslagstiftningen följs. | |
Ändringsförslag 184 Artikel 26, punkt 1, inledning | |
|
1. Medlemsstaterna skall se till att tillhandahållare av tjänster ställer följande upplysningar till tjänstemottagarnas förfogande: |
1. Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att tjänsteleverantörer ställer följande upplysningar till förfogande för tjänstemottagarna, den gemensamma kontaktpunkten på gemenskapsnivå och de gemensamma kontaktpunkterna i värdmedlemsstaterna: |
Ändringsförslag 185 Artikel 26, punkt 1, led a | |
|
a) Namn, den adress där tillhandahållaren av tjänsterna är etablerad och andra adressuppgifter som gör att man snabbt kan komma i direktkontakt med honom, i förekommande fall via e-post. |
a) Namn, bolagsform om det rör sig om en juridisk person, den adress där tjänsteleverantören är etablerad och andra adressuppgifter som gör att man snabbt kan komma i direktkontakt med honom, i förekommande fall via e-post. |
Ändringsförslag 186 Artikel 26, punkt 1, led ga | |
|
|
ga) Om en yrkesansvarsförsäkring eller likvärdiga garantier krävs: de uppgifter som avses i artikel 27.1, särskilt försäkringsgivarens eller garantigivarens namn och adress samt yrkesmässig och geografisk täckning och intyg om att försäkringsinbetalningarna gjorts i tid. |
Ändringsförslag 187 Artikel 27, punkt 1 | |
|
1. Medlemsstaterna skall se till att de tillhandahållare vars tjänster utgör en särskild hälso- eller säkerhetsrisk, eller medför en särskild ekonomisk risk för tjänstemottagaren, skall omfattas av en yrkesansvarsförsäkring som skall vara anpassad till riskens art och omfattning, eller andra garantier eller kompensationsbestämmelser som är likvärdiga eller i allt väsentligt har jämförbara syften. |
1. Medlemsstaterna får kräva att de tjänsteleverantörer vars tjänster utgör en direkt och särskild hälso- eller säkerhetsrisk för tjänstemottagaren eller en tredje person, eller för tjänstemottagarens ekonomiska säkerhet, eller en miljörisk, skall teckna en yrkesansvarsförsäkring som skall vara anpassad till riskens art och omfattning, eller tillhandahålla andra garantier som är likvärdiga eller i allt väsentligt har jämförbara syften. Yrkesansvarsförsäkringen eller garantin skall även täcka de risker som tjänsterna kan medföra då de tillhandahålls i andra medlemsstater. |
Ändringsförslag 188 Artikel 27, punkt 1a (ny) | |
|
|
1a. Medlemsstaterna får kräva att en tjänsteleverantör som för första gången förflyttar sig från en medlemsstat till en annan för att tillhandahålla tjänster på förhand skriftligen skall underrätta den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten, inbegripet uppgifter om eventuellt försäkringsskydd eller annat personligt eller kollektivt skydd rörande yrkesansvar. En sådan underrättelse skall förnyas en gång om året om tjänsteleverantören har för avsikt att tidsbegränsat eller tillfälligt tillhandahålla tjänster i den medlemsstaten under det året. Tjänsteleverantören får lämna underrättelsen på valfritt sätt. |
Motivering | |
För att bibehålla samstämdheten inom gemenskapslagstiftningen är det tillrådligt att fastställa likadana bestämmelser som redan föreslagits av Europaparlamentet och som anges i rådets gemensamma ståndpunkt om ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer (2002/0061(COD)). | |
Ändringsförslag 189 Artikel 27, punkt 2 | |
|
2. Medlemsstaterna skall se till att tillhandahållare av tjänster på tjänstemottagarnas begäran upplyser dessa om den försäkring och de garantier som avses i punkt 1, särskilt försäkringsgivarens eller garantigivarens namn och adress samt geografisk täckning. |
2. Medlemsstaterna skall se till att tjänsteleverantörerna upplyser tjänstemottagarna om den försäkring och de garantier som avses i punkt 1, särskilt försäkringsgivarens eller garantigivarens namn och adress samt geografisk täckning. |
Ändringsförslag 190 Artikel 27, punkt 3 | |
|
3. När en tillhandahållare av tjänster etablerar sig på medlemsstatens territorium får denna inte kräva en ansvarsförsäkring eller en ekonomisk säkerhet, om tillhandahållaren redan omfattas av en garanti som är likvärdig eller i allt väsentligt har jämförbara syften i en annan medlemsstat där han redan är etablerad. |
3. När en tjänsteleverantör etablerar sig eller tillhandahåller tjänster på medlemsstatens territorium får denna inte kräva en ansvarsförsäkring eller en ekonomisk säkerhet, om tjänsteleverantören redan omfattas av en garanti som är likvärdig eller i allt väsentligt har jämförbara syften i en annan medlemsstat där han redan är etablerad. |
|
|
Om en medlemsstat kräver en försäkring mot ekonomiska risker till följd av yrkesansvaret, skall denna medlemsstat som tillräckligt styrkande handling från en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat acceptera ett intyg om sådan försäkring som utfärdats av en bank eller ett försäkringsbolag i den medlemsstat där tjänsteleverantören är etablerad. |
Ändringsförslag 191 Artikel 28, punkt 2 | |
|
2. Medlemsstaterna skall se till att de upplysningar som avses i punkt 1 finns med i tillhandahållarnas alla informationshandlingar där deras tjänster beskrivs i detalj. |
utgår |
Ändringsförslag 192 Artikel 28, punkt 3 | |
|
3. Punkterna 1-2 skall inte påverka de system för kundgarantier som föreskrivs i andra gemenskapsrättsliga instrument. |
utgår |
Ändringsförslag 193 Artikel 30, punkt 4 | |
|
4. I den rapport som avses i artikel 41 skall medlemsstaterna ange vilka tillhandahållare av tjänster som omfattas av kraven i punkt 1, vad kraven består i och varför de anser att kraven är motiverade. |
utgår |
Motivering | |
En sådan utvärderingsrapport skulle innebära en enorm byråkratisk börda för medlemsstaterna utan att åstadkomma någon motsvarande nytta. Att alla 25 medlemsstaterna skulle bedöma alla 25 rapporterna är orealistiskt att förvänta sig. Det allmänna motiveringskravet i artikel 15.4 a innebär dessutom att en stor del av den nationella lagstiftningen nära nog ställs under kommissionens förmyndarskap, vilket är oacceptabelt med hänvisning till subsidiaritetsprincipen och behörighetsfördelningen. | |
Ändringsförslag 194 Artikel 31, punkt 5 | |
|
5. Medlemsstaterna och kommissionen skall uppmuntra utvecklingen av frivilliga europeiska normer som skall underlätta kompatibiliteten mellan de tjänster som tillhandahålls av tillhandahållare från olika medlemsstater, mottagarinformationen och tjänsternas kvalitet. |
5. Medlemsstaterna skall i samarbete med kommissionen uppmuntra utvecklingen av frivilliga europeiska normer som skall underlätta kompatibiliteten mellan de tjänster som tillhandahålls av tjänsteleverantörer från olika medlemsstater, mottagarinformationen och tjänsternas kvalitet. |
Motivering | |
Dessa åtgärder bör genomföras nu på nationell nivå, och yrkessammanslutningarna bör uppmuntra sina medlemmar att utvärdera sina tjänster. Många yrkessammanslutningar i olika medlemsstater har redan inlett sådan verksamhet, men de första konkreta resultaten kommer inte förrän om några år. | |
Ändringsförslag 195 Artikel 32, punkt 1 | |
|
1. Medlemsstaterna skall vidta de allmänna åtgärder som är nödvändiga för att se till att tillhandahållare av tjänster lämnar en postadress, ett faxnummer eller en e‑postadress dit alla tjänstemottagare, även de som är bosatta i en annan medlemsstat, direkt kan vända sig med klagomål eller förfrågan om den utförda tjänsten. |
1. Medlemsstaterna skall vidta de allmänna åtgärder som är nödvändiga för att se till att tjänsteleverantörer lämnar en postadress, ett faxnummer eller en e‑postadress och ett telefonnummer dit alla tjänstemottagare, även de som är bosatta i en annan medlemsstat, direkt kan vända sig med klagomål eller förfrågan om den utförda tjänsten. Tjänsteleverantörerna skall lämna sin officiella adress om denna inte överensstämmer med deras korrespondensadress. |
Ändringsförslag 196 Artikel 32, punkt 2 | |
|
2. Medlemsstaterna skall vidta de allmänna åtgärder som är nödvändiga för att se till att tillhandahållare av tjänster besvarar de klagomål som avses i punkt 1 så snart som möjligt och skyndsamt försöker finna lämpliga lösningar. |
2. Medlemsstaterna skall vidta de allmänna åtgärder som är nödvändiga för att se till att tjänsteleverantörer besvarar de klagomål som avses i punkt 1 så snart som möjligt och skyndsamt försöker finna tillfredsställande lösningar. |
Ändringsförslag 197 Artikel 33, punkt 1 | |
|
1. Medlemsstaterna skall på begäran av en annan medlemsstats behöriga myndighet översända alla upplysningar om eventuella domar i brottmål, administrativa eller disciplinära påföljder eller åtgärder samt beslut om bedrägliga konkurser som fattats av deras behöriga myndigheter mot en tillhandahållare av tjänster och som är av sådant slag att dennes förmåga att utöva sin verksamhet eller dennes yrkesmässiga trovärdighet kan ifrågasättas. |
1. Medlemsstaterna skall på begäran av en annan medlemsstats behöriga myndighet översända alla upplysningar om eventuella domar i brottmål, administrativa eller disciplinära påföljder eller åtgärder samt beslut om bedrägliga konkurser som fattats av deras behöriga myndigheter mot en tjänsteleverantör och som är av direkt relevans för dennes kompetens eller yrkesmässiga trovärdighet. |
|
|
En begäran enligt denna punkt skall vederbörligen motiveras, särskilt när det gäller skälen till att upplysningarna begärs. |
Ändringsförslag 198 Artikel 33, punkt 3 | |
|
3. Vid genomförandet av punkt 1 skall de rättigheter som dömda eller på annat sätt straffade personer har i de berörda medlemsstaterna respekteras, särskilt när det gäller skydd av personuppgifter. |
3. Vid genomförandet av punkterna 1 och 2 skall bestämmelserna om skydd av personuppgifter och de rättigheter som dömda eller på annat sätt straffade personer har i de berörda medlemsstaterna respekteras, även om det varit yrkessammanslutningar som beslutat om bestraffning. All information som är offentlig skall vara lättillgänglig för konsumenterna. |
Ändringsförslag 199 Kapitel V | |
|
Kapitel V |
Kapitel III, avsnitt -1 |
|
Tillsyn |
Administrativt samarbete |
(Se ändringsförslaget till kapitel III avsnitt 1 (före artikel 16).) | |
Motivering | |
Om detta ändringsförslag antas kommer de ändrade artiklarna 34–38 att placeras i ett nytt avsnitt inom kapitel III. Kapitlen VI och VII kommer därför att behöva numreras om. | |
Ändringsförslag 200 Artikel 34 | |
|
1. Medlemsstaterna skall se till att de befogenheter för övervakning av och tillsyn över tillhandahållare av tjänster när det gäller berörda verksamheter som föreskrivs i de nationella lagstiftningarna utövas också när tjänsten tillhandahålls i en annan medlemsstat. |
1. Medlemsstaterna skall se till att de befogenheter för övervakning av och tillsyn över tjänsteleverantörer som föreskrivs i de nationella lagstiftningarna utövas också när tjänsten tillhandahålls i en annan medlemsstat. |
|
2. Medlemsstaterna skall se till att tillhandahållare av tjänster ger de behöriga myndigheterna alla upplysningar som krävs för att deras verksamhet skall kunna kontrolleras. |
2. Punkt 1 innebär inte att den medlemsstat där tjänsteleverantören har sitt huvudsakliga säte är skyldig att göra några faktiska kontroller eller genomföra övervakning i den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls. |
|
|
2a. De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls får göra kontroller, inspektioner och utredningar på plats, under förutsättning att dessa kontroller, inspektioner och utredningar är objektivt motiverade och icke-diskriminerande. |
(Se ändringsförslaget till kapitel V. Om detta ändringsförslag antas kommer de ändrade artiklarna 34–38 i kapitel V att placeras före artikel 16 i avsnitt -1.) | |
Ändringsförslag 201 Artikel 35 | |
|
1. Med beaktande av artikel 16 skall medlemsstaterna ömsesidigt bistå varandra och göra sitt yttersta för att samarbeta effektivt vid kontrollen av tillhandahållare och deras tjänster. |
1. Medlemsstaterna skall ömsesidigt bistå varandra och göra sitt yttersta för att samarbeta effektivt vid kontrollen av tjänsteleverantörer och deras tjänster. |
|
2. För tillämpningen av punkt 1 skall medlemsstaterna utse en eller flera kontaktpunkter, vilkas adress och telefonnummer skall meddelas till de andra medlemsstaterna och till kommissionen. |
2. Den mottagande medlemsstaten skall ansvara för tillsynen av tjänsteleverantörens verksamhet på det egna territoriet. Den mottagande medlemsstaten skall utöva denna tillsyn i enlighet med punkt 3. |
|
3. Medlemsstaterna skall snarast möjligt på elektronisk väg översända de upplysningar som andra medlemsstater eller kommissionen begärt. |
3. Den mottagande medlemsstaten skall |
|
Om de får kännedom om att en tillhandahållare av tjänster har agerat otillbörligt eller om specifika omständigheter som skulle kunna orsaka allvarlig skada i en medlemsstat, skall de snarast möjligt underrätta ursprungsmedlemsstaten. |
– vidta de åtgärder som krävs för att garantera att tjänsteleverantörerna följer den nationella lagstiftningen i fråga om utövandet av en tjänsteverksamhet på medlemsstatens territorium, samt i de fall där artikel 16.2 och 16.3-a gäller, |
|
Om de får kännedom om att en tillhandahållare som antas utföra sina tjänster i andra medlemsstater har agerat otillbörligt eller om specifika omständigheter som skulle kunna orsaka allvarlig skada för människors hälsa eller säkerhet, skall de snarast möjligt underrätta samtliga medlemsstater och kommissionen. |
– göra de kontroller, inspektioner och utredningar som krävs för att kontrollera den tillhandahållna tjänsten, |
|
|
– göra de kontroller, inspektioner och utredningar som begärs av den medlemsstat där tjänsteleverantören har sitt huvudsakliga säte. |
|
4. Ursprungsmedlemsstaten skall lämna upplysningar om tillhandahållare av tjänster etablerade inom dess territorium, om en annan medlemsstat begär det, särskilt bekräftelse av att de är etablerade inom landet och att de lagligen utövar sin verksamhet där. |
4. Medlemsstaterna skall genast på elektronisk väg översända de upplysningar som andra medlemsstater eller kommissionen begär. |
|
Ursprungsmedlemsstaten skall utföra de kontroller, inspektioner och utredningar som en annan medlemsstat begär och upplysa medlemsstaten i fråga om resultaten och i förekommande fall om de åtgärder som vidtagits. |
|
|
5. Om medlemsstaterna har svårt att tillmötesgå en begäran om upplysningar skall de snabbt underrätta den medlemsstat som lagt fram begäran i syfte att finna en lösning. |
5. Om medlemsstaterna får kännedom om en tjänsteleverantörs olagliga uppträdande eller om specifika omständigheter som skulle kunna orsaka allvarlig skada i en medlemsstat, skall de genast underrätta den medlemsstat där tjänsteleverantören har sitt huvudsakliga säte. |
|
6. Medlemsstaterna skall se till att de register där tillhandahållare av tjänster är inskrivna och som de behöriga myndigheterna inom deras territorium har tillgång till, är tillgängliga på samma villkor för övriga medlemsstaters motsvarande behöriga myndigheter. |
6. En mottagande medlemsstat som efter att ha genomfört kontroller, inspektioner och utredningar enligt punkt 3 konstaterar att tjänsteleverantören inte har uppfyllt sina skyldigheter, får antingen ålägga denne att ställa säkerhet eller vidta tillfälliga åtgärder mot tjänsteleverantören. |
(Se ändringsförslaget till kapitel V. Om ändringsförslag 199 antas kommer de ändrade artiklarna 34–38 i kapitel V att placeras före artikel 16 i avsnitt -1.) | |
Ändringsförslag 202 Artikel 36 | |
|
1. Om en tillhandahållare av tjänster beger sig till en annan medlemsstat för att utföra en tjänst utan att vara etablerad där, skall de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat på de områden som omfattas av artikel 16 medverka vid kontrollen av tillhandahållaren enligt punkt 2. |
1. Den medlemsstat där tjänsteleverantören har sitt huvudsakliga säte skall ansvara för tillsynen av tjänsteleverantören på det egna territoriet, särskilt genom tillsynsåtgärder vid tjänsteleverantörens etableringsort i enlighet med punkt 2. |
|
2. På ursprungsmedlemsstatens begäran skall de behöriga myndigheter som avses i punkt 1 göra de kontroller, inspektioner och utredningar på plats som krävs för att se till att ursprungsmedlemsstatens kontroll är effektiv. De skall handla inom ramen för de befogenheter som de har i den egna medlemsstaten. |
2. Den medlemsstat där tjänsteleverantören har sitt huvudsakliga säte skall |
|
Dessa behöriga myndigheter kan på eget initiativ göra kontroller, inspektioner och utredningar på plats, om dessa åtgärder uppfyller följande villkor: |
|
|
a) De innebär endast ett konstaterande av fakta och medför inga ytterligare åtgärder gentemot tillhandahållaren, utom då det gäller sådana undantag i enskilda fall som avses i artikel 19. |
– utföra de kontroller, inspektioner och utredningar som en annan medlemsstat begär och informera denna medlemsstat om resultaten och i förekommande fall om de åtgärder som vidtagits, |
|
b) De är inte diskriminerande och motiveras inte av att det rör sig om en tillhandahållare som är etablerad i en annan medlemsstat. |
– lämna upplysningar om de tjänsteleverantörer som är etablerade på dess territorium, om en annan medlemsstat begär det, särskilt en bekräftelse på att de är etablerade inom landet och att de lagligen utövar sin verksamhet där. |
|
c) De är objektivt motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset och står i proportion till det eftersträvade målet. |
|
|
|
2a. Den medlemsstat där tjänsteleverantören har sitt huvudsakliga säte får inte vägra att vidta tillsyns- eller genomförandeåtgärder på det egna territoriet med hänvisning till att tjänsten tillhandahållits (eller orsakat skada) i en annan medlemsstat. |
(Se ändringsförslaget till kapitel V. Om ändringsförslag 199 antas kommer de ändrade artiklarna 34–38 i kapitel V att placeras före artikel 16 i avsnitt -1.) | |
Ändringsförslag 203 Artikel 37 | |
|
Ömsesidigt bistånd vid undantag från principen om ursprungsland i enskilda fall |
Varningsmekanism |
|
1. Om en medlemsstat överväger att vidta en sådan åtgärd som avses i artikel 19 skall förfarandet i punkterna 2-6 i denna artikel tillämpas, utan att det påverkar rättsliga förfaranden. |
1. En medlemsstat som fått kännedom om allvarliga specifika skeenden eller omständigheter som skulle kunna orsaka allvarlig skada för människors hälsa eller säkerhet på det egna territoriet eller i andra medlemsstater, skall genast underrätta ursprungsmedlemsstaten, övriga berörda medlemsstater och kommissionen. |
|
2. Den medlemsstat som avses i punkt 1 skall begära att ursprungsmedlemsstaten vidtar åtgärder mot tillhandahållaren av tjänsterna i fråga genom att lämna alla relevanta upplysningar om tjänsten och omständigheterna i ärendet. |
2. Kommissionen skall främja och medverka i driften av ett europeiskt nätverk av myndigheter i medlemsstaterna för att genomföra punkt 1. |
|
Ursprungsmedlemsstaten skall så snart som möjligt kontrollera om tillhandahållaren utövar sin verksamhet lagenligt samt de omständigheter som ligger till grund för begäran. Den skall snarast möjligt meddela den medlemsstat som gjort begäran om vilka åtgärder som har vidtagits eller som övervägs, eller, i förekommande fall, varför inga åtgärder vidtagits. |
|
|
3. Sedan ursprungsmedlemsstaten enligt punkt 2 andra stycket har underrättat den medlemsstat som har gjort begäran skall den sistnämnda anmäla sin avsikt att vidta åtgärder till kommissionen och till ursprungsmedlemsstaten, och därvid ange: |
3. Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 42.2 utarbeta och regelbundet uppdatera riktlinjer för driften av det nätverk som avses i punkt 2. |
|
a) varför den anser att de åtgärder som ursprungsmedlemsstaten vidtagit eller överväger är otillräckliga, |
|
|
b) varför den anser att de åtgärder som den överväger att vidta uppfyller villkoren i artikel 19. |
|
|
4. Åtgärderna får vidtas tidigast femton arbetsdagar efter att anmälan gjorts i enlighet med punkt 3. |
|
|
5. Utan att det påverkar medlemsstaternas möjlighet att vidta ifrågavarande åtgärder efter den tidsfrist som fastställs i punkt 4 skall kommissionen snarast möjligt undersöka huruvida de anmälda åtgärderna är förenliga med gemenskapsrätten. |
|
|
Om den kommer fram till att åtgärden är oförenlig med gemenskapsrätten, skall kommissionen i ett beslut begära att medlemsstaten i fråga avstår från att vidta de övervägda åtgärderna eller skyndsamt avbryter vidtagna åtgärder: |
|
|
6. I brådskande fall får den medlemsstat som överväger att vidta en åtgärd göra undantag från punkterna 3 och 4. Om så är fallet skall åtgärderna anmälas till kommissionen och till ursprungsmedlemsstaten snarast möjligt och medlemsstaten skall ange varför den anser att ärendet brådskar. |
|
(Se ändringsförslaget till kapitel V. Om ändringsförslag 199 antas kommer de ändrade artiklarna 34–38 i kapitel V att placeras före artikel 16 i avsnitt -1.) | |
Ändringsförslag 204 Artikel 38 | |
|
Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 42.2 anta de tillämpningsföreskrifter som krävs för att genomföra bestämmelserna i detta kapitel om fastställande av de i artiklarna 35 och 37 föreskrivna fristerna och de praktiska metoderna för utbyte av information på elektronisk väg mellan kontaktpunkterna, särskilt bestämmelserna om informationssystemens interoperabilitet. |
Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 42.2 anta de tillämpningsföreskrifter som krävs för att genomföra bestämmelserna i artikel 35 och de praktiska metoderna för utbyte av information på elektronisk väg mellan medlemsstaterna, särskilt bestämmelserna om informationssystemens interoperabilitet. |
Motivering | |
Ändringsförslaget är i linje med ändringsförslaget till artikel 37. | |
Ändringsförslag 205 Artikel 39 | |
|
1. Medlemsstaterna skall i samarbete med kommissionen vidta stödåtgärder för att uppmuntra att uppföranderegler, som är förenliga med gemenskapsrätten, utarbetas på gemenskapsnivå och särskilt på följande områden: |
1. Medlemsstaterna skall i samarbete med kommissionen vidta stödåtgärder för att uppmuntra att uppföranderegler, som är förenliga med gemenskapsrätten, utarbetas på gemenskapsnivå, särskilt av yrkesorganisationer eller liknande sammanslutningar eller förbund, i syfte att underlätta tillhandahållandet av tjänster eller tjänsteleverantörers etablering i en annan medlemsstat. |
|
a) Innehållet i och kraven på kommersiella meddelanden från reglerade yrken utifrån varje yrkes särskilda karaktär. |
|
|
b) Yrkesetiska regler för reglerade yrken som avser att med utgångspunkt i varje yrkes särskilda karaktär garantera oberoende, opartiskhet och tystnadsplikt. |
|
|
c) Villkor för fastighetsmäklares verksamhet. |
|
(Artikel 39.1 led a, b och c samt 39.4 har flyttats till skäl 66c (nytt).) | |
Ändringsförslag 206 Artikel 40, punkt 1, led b | |
|
b) Spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs i hasardspel, inbegripet lotterier och vadslagningar, i ljuset av en rapport från kommissionen och ett brett samråd med berörda parter. |
utgår |
Motivering | |
Härigenom fås texten att överensstämma med att spelverksamhet uteslutits från tillämpningsområdet. [öv. anm.: Den kursiverade texten i vänsterspalten saknas av misstag i den svenskspråkiga versionen av kommissionens dokument.] | |
Ändringsförslag 207 Artikel 40, punkt 1, led ca (nytt) | |
|
|
ca) Säkerhetstjänster. |
Motivering | |
Säkerhetstjänsterna verkar behöva harmoniseras för att de i ökad utsträckning skall kunna tillhandahållas över gränserna. | |
Ändringsförslag 208 Artikel 40, punkt 2 | |
|
2. Kommissionen skall undersöka om det är nödvändigt för att den inre marknaden för tjänster skall kunna fungera tillfredsställande att ta ytterligare initiativ eller lägga fram förslag till olika instrument, i synnerhet avseende följande frågor: |
utgår |
|
a) De frågor som varit föremål för undantag i enskilda fall, och där behovet av en harmonisering på gemenskapsnivå har klarlagts. |
|
|
b) De frågor som avses i artikel 39 för vilka uppförandereglerna antingen inte har kunnat genomföras före dagen för genomförandet eller är otillräckliga för att den inre marknaden skall fungera tillfredsställande. |
|
|
c) De frågor som klarlagts vid den ömsesidiga utvärdering som avses i artikel 41. |
|
|
d) Konsumentskydd och gränsöverskridande avtal. |
|
Motivering | |
Som i fallet med motiveringen till ändringsförslaget till artikel 39, och i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen, bör uppföranderegler på gemenskapsnivå tillämpas endast på frågor som rör tillhandahållande av tjänster över gränserna. Det finns ingen rättslig grund för att utveckla uppföranderegler på gemenskapsnivå för tillämpning i nationella situationer – detta skulle kunna skapa konflikter med befintliga lokala uppföranderegler. Därför bör motsvarande logik tillämpas på åtgärder som kommissionen vidtar när det gäller lagstiftningsmöjligheterna enligt artikel 40. | |
Ändringsförslag 209 Artikel 41, punkt 1, led a | |
|
a) artikel 9.2 om tillståndssystem, |
utgår |
Motivering | |
Härigenom fås texten att överensstämma med att artikel 9.2 utgår. | |
Ändringsförslag 210 Artikel 41, punkt 1, led c | |
|
c) artikel 30.4 om verksamhet som omfattar flera olika områden., |
utgår |
Motivering | |
Härigenom fås texten att överensstämma med att artikel 30.4 utgår. | |
Ändringsförslag 211 Artikel 41, punkt 4 | |
|
4. Med hänsyn tagen till de synpunkter som avses i punkterna 2 och 3, skall kommissionen senast den 31 december 2008 till Europaparlamentet och rådet lägga fram en sammanfattande rapport med eventuella ytterligare förslag. |
4. Med hänsyn tagen till de synpunkter som avses i punkterna 2 och 3, skall kommissionen senast den …* till Europaparlamentet och rådet lägga fram en sammanfattande rapport med eventuella ytterligare förslag. |
|
|
_______________________ * Ett år efter det datum som anges i artikel 45.1. |
Motivering | |
Syftet är att skapa samstämdhet med ändringsförslaget till artikel 45, genom vilket det införs en treårsfrist för att införliva detta direktiv med nationell lagstiftning. | |
Ändringsförslag 212 Artikel 43 | |
|
Rapport |
Översynsklausul |
|
Efter den sammanfattande rapport som avses i artikel 41.4 skall kommissionen vart tredje år lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv, i förekommande fall tillsammans med förslag om anpassning av direktivet. |
Efter den sammanfattande rapport som avses i artikel 41.4 skall kommissionen vart tredje år lägga fram en övergripande rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv, särskilt artiklarna 2 och 16 i direktivet, i förekommande fall tillsammans med förslag om anpassning av direktivet. |
Ändringsförslag 213 Artikel 45, punkt 1, stycke 1 | |
|
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den [två år efter ikraftträdandet]. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv |
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den …*. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv |
|
|
_______________________ * Tre år efter ikraftträdandet. |
Motivering | |
Härigenom fås texten att överensstämma med ändringen av införlivandedatumet på olika ställen i direktivet. | |
- [1] Ännu ej offentliggjort i EUT.
YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (26.5.2005)
till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden
(KOM(2004)0002 – C5‑0069/2004 – 2004/0001(COD))
Föredragande: Christopher Heaton-Harris
KORTFATTAD MOTIVERING
Det är möjligt att bestämmelserna i förslaget till tjänstedirektiv skulle kunna skada medlemsstaternas förmåga att hantera sina egna inhemska skattesystem och bekämpa undvikande av beskattning och bedrägerier. Detta skulle kunna få en negativ inverkan på de egna medlen och gemenskapens finansiella intressen.
Oron över en eventuellt nedsatt förmåga hos medlemsstaterna att hantera sina egna inhemska skattesystem har föranlett utskottet att inhämta ett yttrande från rättsutskottet om den rättsliga grunden för förslaget till direktiv när det gäller skatteområdet. I artikel 2.3 i förslaget anges att direktivet skall tillämpas på skattebegränsningar som inte omfattas av något gemenskapsinstrument för harmonisering av skattelagstiftning. Den rättsliga grund för direktivet som föreslagits skulle således göra det möjligt att tillämpa omröstning med kvalificerad majoritet på dessa skatteområden. Detta är oacceptabelt. Samtliga åtgärder på skatteområdet, inbegripet beskattning av tjänsteleverantörer, måste beslutas enhälligt i enlighet med artiklarna 93 och 94 i fördraget.
Även om enhällighet (åter)införs på skatteområdet skulle direktivet i sin nuvarande form emellertid kunna få negativa följder för gemenskapens finansiella intressen. Det skulle exempelvis kunna bli svårt att säkerställa efterlevnaden av system för indirekt beskattning om företag inte är etablerade och inte längre är skyldiga att registrera sig hos skattemyndigheterna i de medlemsstater där de utför tjänster. Detta skulle öka möjligheterna att undvika beskattning och genomföra skattebedrägerier, vilket kunde medföra en möjlig förlust av egna medel. Om reglerna för etablering försvagades skulle detta även kunna leda till ökad manipulation av reglerna för gruppmervärdesskatt, enligt vilka det är tillåtet att bedriva mervärdesskattebefriad handel mellan företag inom en företagsgrupp, vilket återigen ökar utrymmet för att undvika beskattning och medför en möjlig förlust av egna medel.
Medlemsstaterna är redan skyldiga att se till att deras skattesystem är förenliga med gemenskapslagstiftningen. Det finns således inget behov av att utvidga tillämpningsområdet för detta direktiv till att även omfatta skatter. Föredraganden anser därför att skatter helt bör undantas från tillämpningsområdet för detta direktiv.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
| Kommissionens förslag | Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 1 Skäl 11 | |
|
(11) Med hänsyn till att det i fördraget anges särskilda rättsliga grunder när det gäller skatter och det redan finns antagna gemenskapsinstrument på detta område, bör skatter uteslutas från detta direktivs tillämpningsområde, dock med undantag för bestämmelserna om otillåtna krav och fri rörlighet för tjänster. Harmoniseringen på skatteområdet genomfördes bl.a. med hjälp av rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund, rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater, rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990, om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater och rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater. Syftet med detta direktiv är alltså inte att införa nya bestämmelser eller nya specifika system när det gäller skatter och avgifter. Det handlar endast om att avskaffa de begränsningar, varav vissa utgörs av skatter och avgifter som är diskriminerande, som gäller etableringsfriheten och den fria rörligheten för tjänster, i enlighet med rättspraxis vid Europeiska gemenskapernas domstolen i fråga om artiklarna 43 och 49 i fördraget. Bestämmelserna om mervärdesskatt är föremål för en harmonisering på gemenskapsnivå, enligt vilken tillhandahållare av tjänster som bedriver verksamhet över gränserna kan tvingas uppfylla andra skyldigheter än de som gäller i det land de är etablerade i. Det är emellertid önskvärt att ett system med en gemensam kontaktpunkt för dessa tillhandahållare av tjänster inrättas så att de kan uppfylla alla sina skyldigheter via en enda elektronisk portal hos skattemyndigheterna i sin egen medlemsstat. |
(11) Med hänsyn till att det i fördraget anges särskilda rättsliga grunder när det gäller skatter och det redan finns antagna gemenskapsinstrument på detta område, bör skatter uteslutas från detta direktivs tillämpningsområde. |
Motivering | |
Skatter bör helt undantas från tillämpningsområdet för detta direktiv. | |
Ändringsförslag 2 Artikel 2, punkt 3 | |
|
3. Detta direktiv skall inte tillämpas i fråga om skatter, med undantag för artiklarna 14 och 16, om de begränsningar som avses där inte omfattas av ett gemenskapsinstrument för harmonisering av skattelagstiftning. |
3. Detta direktiv skall inte tillämpas i fråga om skatter. |
Motivering | |
Skatter bör helt undantas från tillämpningsområdet för detta direktiv. | |
Ändringsförslag 3 Artikel 20 | |
|
Medlemsstaterna får inte ställa sådana krav på tjänstemottagarna att de inskränker utnyttjandet av en tjänst som utförs av en tillhandahållare av tjänster som är etablerad i en annan medlemsstat, i synnerhet följande: |
Medlemsstaterna får inte ställa sådana krav på tjänstemottagarna att de inskränker utnyttjandet av en tjänst som utförs av en tillhandahållare av tjänster som är etablerad i en annan medlemsstat, i synnerhet följande: |
|
a) Kravet att tillstånd skall erhållas från de behöriga myndigheterna, eller att en deklaration skall göras till dem. |
a) Kravet att tillstånd skall erhållas från de behöriga myndigheterna, eller att en deklaration skall göras till dem. |
|
b) Begränsningar av möjligheterna till skatteavdrag eller av ekonomiska bidrag på grund av att tillhandahållaren av tjänsterna är etablerad i en annan medlemsstat eller på grund av den plats där tjänsten utförs. |
b) Begränsningar av ekonomiska bidrag på grund av att tillhandahållaren av tjänsterna är etablerad i en annan medlemsstat eller på grund av den plats där tjänsten utförs. |
|
c) Ålägganden för tjänstemottagaren att betala diskriminerande eller orimliga avgifter för den utrustning som behövs för att ta emot en tjänst på distans från en annan medlemsstat. |
|
Motivering | |
Skatter bör helt undantas från tillämpningsområdet för detta direktiv. | |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden | |||||
|
Referensnummer |
KOM(2004)0002 – C5-0069/2004 – 2004/0001(COD) | |||||
|
Ansvarigt utskott |
IMCO | |||||
|
Rådgivande utskott |
CONT | |||||
|
Förstärkt samarbete |
nej | |||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Christopher Heaton-Harris | |||||
|
Behandling i utskott |
15.3.2005 |
20.4.2005 |
|
|
| |
|
Antagande av ändringsförslag |
23.5.2005 | |||||
|
Slutomröstning: resultat |
för: emot: nedlagda röster: |
10 0 1 | ||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Herbert Bösch, Petr Duchoň, Szabolcs Fazakas, Ona Juknevičienė, Nils Lundgren, Jan Mulder, José Javier Pomés Ruiz, Margarita Starkevičiūtė, Jeffrey Titford | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Christopher Heaton-Harris, Ashley Mote | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
| |||||
YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (15.9.2005)
till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden
(KOM(2004)0002 – C5‑0069/2004 – 2004/0001(COD))
Föredragande: Pervenche Berès
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
| Kommissionens förslag[1] | Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 1 Skäl 1a (nytt) | |
|
|
(1a) En konkurrenskraftig marknad för tjänster är av central betydelse för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen i EU. För närvarande utgör ett stort antal barriärer på den inre marknaden ett hinder för många tjänsteföretag, särskilt små och medelstora företag, när det gäller att växa över gränserna och fullt ut kunna dra nytta av den inre marknaden. Detta utgör en risk inte enbart för den globala konkurrenskraften hos tjänsteleverantörer i unionen, utan även för industrisektorn, som blir alltmer beroende av tjänster av hög kvalitet. |
Motivering | |
För att främja tillväxten inom EU är det nödvändigt att utveckla den inre marknaden för tjänster. | |
Ändringsförslag 2 Skäl 2 | |
|
(2) I kommissionens rapport om tillståndet på den inre marknaden för tjänster uppräknas ett stort antal hinder som står i vägen för eller bromsar utvecklingen av tjänsteverksamhet mellan medlemsstaterna, särskilt sådan som utförs av små och medelstora företag som dominerar tjänstesektorn. I rapporten dras slutsatsen att ett årtionde efter det som borde ha varit slutförandet av den inre marknaden finns det stora skillnader mellan visionen om en integrerad ekonomi för Europeiska unionen och den verklighet som EU:s medborgare och tillhandahållare av tjänster lever i. De fastställda hindren berör många olika tjänsteverksamheter och alla etapper i en tjänstetillhandahållares verksamhet och det finns många likheter mellan dem, särskilt det faktum att de ofta uppkommer på grund av besvärliga administrativa procedurer, den rättsosäkerhet som fortfarande omger gränsöverskridande verksamhet och bristen på ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna. |
(2) I kommissionens rapport om tillståndet på den inre marknaden för tjänster uppräknas ett stort antal hinder som står i vägen för eller bromsar utvecklingen av tjänsteverksamhet mellan medlemsstaterna, särskilt sådan som utförs av små och medelstora företag som dominerar tjänstesektorn och av företag som har de bästa förutsättningarna att skapa arbetstillfällen. I rapporten dras slutsatsen att ett årtionde efter det som borde ha varit slutförandet av den inre marknaden finns det stora skillnader mellan visionen om en integrerad ekonomi för Europeiska unionen och den verklighet som EU:s medborgare och tillhandahållare av tjänster lever i. De fastställda hindren berör många olika tjänsteverksamheter och alla etapper i en tjänstetillhandahållares verksamhet och det finns många likheter mellan dem, särskilt det faktum att de ofta uppkommer på grund av besvärliga administrativa procedurer, den rättsosäkerhet som fortfarande omger gränsöverskridande verksamhet och bristen på ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna. |
Motivering | |
Små och medelstora företag kommer att dra de största fördelarna av införandet av en gemensam marknad för tjänster eftersom de kan inrätta och utvidga sin verksamhet på grund av att kostnaderna blir lägre. | |
Ändringsförslag 3 Skäl 3 | |
|
(3) Eftersom tjänsteverksamhet är drivkraften bakom den ekonomiska tillväxten och bidrar till 70 % av BNP och sysselsättningen i de flesta medlemsstaterna, inverkar denna uppsplittring av den inre marknaden negativt på hela den europeiska ekonomin, särskilt de små och medelstora företagens konkurrenskraft, och hindrar konsumenterna från att få tillgång till ett större urval av tjänster till konkurrenskraftiga priser. Europaparlamentet och rådet har betonat att avskaffandet av rättsliga hinder för etableringen av en verklig inre marknad är ett av de viktigaste leden i genomförandet av det mål som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon för att göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomi innan 2010. Det är absolut nödvändigt att avskaffa dessa hinder för att få fart på den europeiska ekonomin, i synnerhet när det gäller sysselsättningen och investeringarna. |
(3) Eftersom tjänsteverksamhet är drivkraften bakom den ekonomiska tillväxten och bidrar till 70 % av BNP och sysselsättningen i de flesta medlemsstaterna, inverkar denna uppsplittring av den inre marknaden negativt på hela den europeiska ekonomin, i synnerhet när det gäller innovationsförmågan, skapandet av arbetstillfällen, ökad produktivitet och de små och medelstora företagens konkurrenskraft, och hindrar konsumenterna från att få tillgång till ett större urval av tjänster till lägre priser. Bristen på konkurrens och fragmentiseringen hindrar utveckling av tjänstemarknaden med nya tjänster och nya jobb. Samtidigt begränsas efterfrågan och därmed tjänstesektorns omfattning och utveckling. En ökad konkurrens över gränserna kommer, enligt de studier som gjorts, att medföra en väsentlig tillväxt av tjänstesektorn och därmed tillväxten i unionen. Det är uppenbart att det inte bara leder till fler nya jobb utan också till ökade skatteintäkter i medlemsländerna. Europaparlamentet och rådet har betonat att avskaffandet av rättsliga hinder för etableringen av en verklig inre marknad är ett av de viktigaste leden i genomförandet av det mål som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon för att göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomi innan 2010. Utan en ökad konkurrens inom tjänstesektorn är det svårt att se hur EU skall kunna utvecklas till världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi. Med hänsyn till globaliseringen är det absolut nödvändigt att avskaffa dessa hinder för att få fart på den europeiska ekonomin, i synnerhet när det gäller sysselsättningen och investeringarna. Detta är särskilt tydligt mot bakgrund av studier som uppskattar att 600 000 nya arbetstillfällen kan komma att skapas om tjänstedirektivet antas i sin nuvarande form. |
Ändringsförslag 4 Skäl 4a (nytt) | |
|
|
(4a) Liberaliseringen av tjänstemarknaden kan bli ett effektivt medel när det gäller uppkomsten av nya företag genom att inträdet på marknaden gynnas för de företag som visat att de på ett innovativt och effektivt sätt tillmötesgått konsumenternas önskemål, vilket är en viktig process när andra typer av verksamheter, som brottas med problem att anpassa sig till en globaliserad ekonomi, skall ersättas. |
Motivering | |
Den ökade konkurrensen inom tjänstemarknaden kommer att stimulera tillväxten genom att nya företag skapas som kommer att dra fördel av de lägre kostnaderna. | |
Ändringsförslag 5 Skäl 7 | |
|
(7) Den viktiga roll som yrkesförbund och yrkessammanslutningar spelar i samband med regleringen av tjänsteverksamheter och utarbetandet av regler för yrkesetik och uppförande i yrkessammanhang bör erkännas. |
(7) Den viktiga roll som yrkesförbund och yrkessammanslutningar spelar i samband med regleringen av tjänsteverksamheter och utarbetandet av regler för yrkesetik och uppförande i yrkessammanhang bör erkännas, men får inte innebära något hinder för ökad konkurrens mellan flera aktörer. |
Motivering | |
Yrkessammanslutningar och liknande organisationer skall erkännas. Den tendens som brukar finnas hos dessa organisationer att dela upp marknaden måste dock motarbetas. | |
Ändringsförslag 6 Skäl 7a (nytt) | |
|
|
(7a) Bestämmelserna om etableringsfrihet i detta direktiv bör tillämpas endast i den mån de berörda verksamheterna är konkurrensutsatta, och de bör inte ålägga medlemsstaterna vare sig att avreglera tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller att privatisera befintliga offentliga organ och avskaffa befintliga monopol inom annan verksamhet, exempelvis lotterier eller vissa distributionstjänster. Direktivet bör inte heller gälla för finansiering av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och inte vara tillämpligt på de stödbestämmelser i medlemsstaterna vilka omfattas av konkurrensreglerna i kapitel 1 i avdelning VI i EG-fördraget. |
Motivering | |
Direktivet påverkar inte medlemsstaternas rätt att enligt gemenskapslagstiftningen fastställa och organisera tillhandahållandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Detta påverkar inte heller finansieringen av sådana tjänster eller medlemsstaternas bestämmelser om stöd. | |
Ändringsförslag 7 Skäl 8 | |
|
(8) Detta direktiv ligger i linje med de andra gemenskapsinitiativen rörande tjänster, särskilt de som rör konkurrenskraften hos tjänster till företagen, tjänsters säkerhet samt patienternas rörlighet och utvecklingen av vårdtjänster inom gemenskapen. Det är också förenligt med de pågående initiativen när det gäller den inre marknaden, såsom förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden och dem som rör konsumentskydd, såsom förslaget till direktiv om otillbörliga affärsmetoder och förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (förordningen om konsumentsskyddssamarbete). |
utgår |
Motivering | |
Ändrat genom ändringsförslaget till skäl 13d (nytt). | |
Ändringsförslag 8 Skäl 8a (nytt) | |
|
|
(8a) Undantagen från detta direktivs tillämpningsområde omfattar inte bara frågor som specifikt behandlas i dessa direktiv utan även områden för vilka direktiven uttryckligen ger medlemsstaterna möjlighet att vidta vissa åtgärder på nationell nivå. |
Motivering | |
Klargörande om att bestämmelserna i direktivet inte gäller när de andra direktiven tillåter undantag för medlemsstaterna t.ex. för att tillvarata kulturell mångfald eller för pensionsfonder. | |
Ändringsförslag 9 Skäl 9 | |
|
(9) Det finns anledning att utesluta finansiella tjänster ur direktivets tillämpningsområde, eftersom denna form av verksamhet redan omfattas av en särskild handlingsplan vilken har samma mål som detta förslag till direktiv, nämligen genomförandet av en verklig inre marknad för tjänster. Dessa tjänster definieras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619/EEG samt direktiven 97/7/EG och 98/27/EG. I det direktivet definieras finansiella tjänster som verksamheter som rör banker, långivning, försäkringar, individuella pensionssystem, investeringar och betalningar. |
(9) Det finns anledning att utesluta finansiella tjänster ur direktivets tillämpningsområde, eftersom denna form av verksamhet redan omfattas av en särskild handlingsplan vilken har samma mål som detta förslag till direktiv, nämligen genomförandet av en verklig inre marknad för tjänster. Detta undantag omfattar alla tjänster som rör banker, långivning, försäkringar, tjänstepensioner eller individuella pensionssystem, investeringar och betalningar, inbegripet återförsäkringar, valutaväxling, clearing- och avvecklingstjänster, värdepappersdepåer och investeringsrådgivning och tjänster som räknas upp i bilagan till direktiv 2000/12/EG. |
Motivering | |
Klargörande om att tjänster som omfattas av andra gemenskapsinstrument inte inkluderas i detta direktiv. | |
Ändringsförslag 10 Skäl 11 | |
|
(11) Med hänsyn till att det i fördraget anges särskilda rättsliga grunder när det gäller skatter och det redan finns antagna gemenskapsinstrument på detta område, bör skatter uteslutas från detta direktivs tillämpningsområde, dock med undantag för bestämmelserna om otillåtna krav och fri rörlighet för tjänster. Harmoniseringen på skatteområdet genomfördes bl.a. med hjälp av rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund, rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater, rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990, om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater och rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater. Syftet med detta direktiv är alltså inte att införa nya bestämmelser eller nya specifika system när det gäller skatter och avgifter. Det handlar endast om att avskaffa de begränsningar, varav vissa utgörs av skatter och avgifter som är diskriminerande, som gäller etableringsfriheten och den fria rörligheten för tjänster, i enlighet med rättspraxis vid Europeiska gemenskapernas domstolen i fråga om artiklarna 43 och 49 i fördraget. Bestämmelserna om mervärdesskatt är föremål för en harmonisering på gemenskapsnivå, enligt vilken tillhandahållare av tjänster som bedriver verksamhet över gränserna kan tvingas uppfylla andra skyldigheter än de som gäller i det land de är etablerade i. Det är emellertid önskvärt att ett system med en gemensam kontaktpunkt för dessa tillhandahållare av tjänster inrättas så att de kan uppfylla alla sina skyldigheter via en enda elektronisk portal hos skattemyndigheterna i sin egen medlemsstat. |
(11) Detta direktiv tillämpas endast på skattediskriminering som är oförenlig med etableringsfriheten och den fria rörligheten för tjänster. Alla andra verksamheter på skatteområdet är undantagna från detta direktivs tillämpningsområde. Harmoniseringen på skatteområdet genomfördes bl.a. med hjälp av rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund, rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater, rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990, om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater och rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater. Syftet med detta direktiv är alltså inte att införa nya bestämmelser eller nya specifika system när det gäller skatter och avgifter. Det handlar endast om att avskaffa de begränsningar, varav vissa utgörs av skatter och avgifter som är diskriminerande, som gäller etableringsfriheten och den fria rörligheten för tjänster, i enlighet med rättspraxis vid Europeiska gemenskapernas domstolen i fråga om artiklarna 43 och 49 i fördraget. Bestämmelserna om mervärdesskatt är föremål för en harmonisering på gemenskapsnivå, enligt vilken tillhandahållare av tjänster som bedriver verksamhet över gränserna kan tvingas uppfylla andra skyldigheter än de som gäller i det land de är etablerade i. Det är emellertid önskvärt att ett system med en gemensam kontaktpunkt för dessa tillhandahållare av tjänster inrättas så att de kan uppfylla alla sina skyldigheter via en enda elektronisk portal hos skattemyndigheterna i sin egen medlemsstat. |
Motivering | |
Klargörande om att direktivet inte syftar till en harmonisering på skatteområdet eller större EU-inflytande på detta område. Syftet är enbart att motverka diskriminering som hindrar etableringsfriheten och den fria rörligheten för tjänster. | |
Ändringsförslag 11 Skäl 12 | |
|
(12) Eftersom transporttjänster redan omfattas av ett antal särskilda gemenskapsinstrument på detta område, bör transporttjänster inte ingå i detta direktivs tillämpningsområde om de omfattas av andra gemenskapsinstrument som grundas på artikel 71 eller artikel 80.2 i fördraget. Däremot tillämpas detta direktiv på tjänster som inte omfattas av särskilda instrument i fråga om transporter, såsom värdetransporter eller transporter av avlidna personer. |
(12) Eftersom transporttjänster redan omfattas av ett antal särskilda gemenskapsinstrument på detta område, bör transporttjänster inte ingå i detta direktivs tillämpningsområde om de omfattas av andra gemenskapsinstrument som grundas på artikel 71 eller artikel 80.2 i fördraget. Stadstrafik, hamntjänster, taxibilar och ambulanser ingår inte, medan värdetransporter eller transporter av avlidna personer däremot ingår i detta direktivs tillämpningsområde, eftersom problem på den inre marknaden konstaterats inom dessa områden. |
Ändringsförslag 12 Skäl 13a (nytt) | |
|
|
(13a) Detta direktiv är förenligt med andra aktuella gemenskapsinitiativ avseende den inre marknaden, såsom förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden och initiativen avseende konsumentskydd. |
Motivering | |
Teknisk justering. | |
Ändringsförslag 13 Skäl 27a (nytt) | |
|
|
(27a) Enligt domstolens rättspraxis utgör målsättningar i fråga om folkhälsa, konsumentskydd, djurens hälsa och stadsmiljö tvingande hänsyn till allmänintresset som kan motivera tillämpningen av tillståndssystem och andra inskränkningar avseende hälsovårdstjänster eller sociala tjänster. I sådana tillståndssystem får en sökande dock inte diskrimineras på grund av sitt ursprungsland, och kriterierna om nödvändighet och proportionalitet måste respekteras. |
Motivering | |
Klargörande av de grundläggande orsakerna för att införa restriktioner hos värdmedlemsstater. | |
Ändringsförslag 14 Skäl 27b (nytt) | |
|
|
(27b) Tillståndet bör normalt göra det möjligt för tjänsteleverantören att få tillträdesrätt till tjänsteverksamheten eller få utöva denna på hela landets territorium, förutsatt att inte en territoriell begränsning motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset. Exempelvis motiverar skyddet av stadsmiljön krav på tillstånd för varje enskild fysisk anläggning på landets territorium. Denna bestämmelse påverkar inte de regionala eller lokala befogenheterna att bevilja tillstånd inom medlemsstaterna. |
Motivering | |
Klargörande. | |
Ändringsförslag 15 Skäl 28a (nytt) | |
|
|
(28a) I detta direktiv föreskrivs att tillståndet skall anses beviljat om inget annat meddelats inom den angivna tidsfristen. Tvingande hänsyn till allmänintresset, t.ex. när det gäller hälso- och sjukvård eller verksamhet som innebär särskilda risker för tredje part, t.ex. privata säkerhetstjänster, kan motivera ett uttryckligt krav på tillstånd. |
Motivering | |
Nödvändig förklaring som rör fall då ingen automatisk tillståndsgivning kan beviljas. | |
Ändringsförslag 16 Skäl 35 | |
|
(35) Bestämmelserna i detta direktiv rörande etableringsfriheten skall endast tillämpas om den berörda verksamheten är öppen för konkurrens, och det därför inte är nödvändigt för medlemsstaterna att avskaffa existerande monopol, särskilt på lotteriområdet, eller att privatisera vissa sektorer. |
utgår |
Motivering | |
Ändrat genom ändringsförslaget till skäl 7a (nytt). | |
Ändringsförslag 17 Artikel 1, punkt 1a (ny) | |
|
|
1a. I detta direktiv behandlas varken avreglering av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller privatisering av offentliga organ som utför sådana tjänster. Gemenskapsbestämmelserna om konkurrens och stöd berörs inte heller. |
Motivering | |
Direktivet påverkar inte medlemsstaternas rätt att enligt gemenskapslagstiftningen fastställa och organisera tillhandahållandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Det påverkar inte heller finansieringen av sådana tjänster eller medlemsstaternas bestämmelser om stöd. | |
Ändringsförslag 18 Artikel 2, punkt 2, inledningen | |
|
2. Detta direktiv skall inte tillämpas på följande verksamheter: |
2. Detta direktiv skall inte tillämpas på följande verksamheter när dessa verksamheter specifikt omfattas av annan gemenskapslagstiftning: |
Motivering | |
Det i artikel 2 fastställda tillämpningsområdet för direktivet skall definieras bättre och ett antal undantag bör läggas till. Sektorer som regleras av särskilda bestämmelser eller annan gemenskapslagstiftning skall inte omfattas av direktivet. Detta innebär att tjänster som regleras av kommunikationspaketet, direktivet ”Television utan gränser”, direktivet om finansiella tjänster samt direktivet om distansförsäljning av finansiella tjänster och pensionsfonder samt transportdirektivet och transportbestämmelserna inte omfattas av detta direktiv. Bestämmelserna i direktivet gäller inte heller i de fall då direktivet tillåter undantag för medlemsstaterna t.ex. för att tillvarata kulturell mångfald eller för pensionsfonder. | |
Ändringsförslag 19 Artikel 2, punkt 2, led a | |
|
a) Finansiella tjänster enligt definitionen i artikel 2 b i direktiv 2002/65/EG. |
a) Alla tjänster som rör banker, långivning, försäkringar, inbegripet återförsäkringar, individuella pensionssystem, investeringar, betalningar, investeringsrådgivning och generellt de tjänster som förtecknas i bilaga 1 i direktiv 2000/12/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut. |
Motivering | |
Formuleringen i artikel 2 i fråga om direktivets tillämpningsområde är inte tydlig. Den definition av finansiella tjänster som återfinns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 har använts för distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter. Denna definition omfattar inte all bank- och finansiell verksamhet som exempelvis factoring och leasing. För att även dessa verksamheter skall vara täckta bör det också hänvisas till direktiv 200/12/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut. | |
Ändringsförslag 20 Artikel 2, punkt 2, led b | |
|
b) Elektroniska kommunikationstjänster och kommunikationsnät och därmed förbundna resurser och tjänster när det gäller frågor som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG, 2002/20/EG, 2002/21/EG, 2002/22/EG och 2002/58/EG. |
b) Elektroniska kommunikationstjänster och kommunikationsnät och därmed förbundna resurser och tjänster när det gäller frågor som omfattas av, eller omnämns i, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG, 2002/20/EG, 2002/21/EG, 2002/22/EG och 2002/58/EG |
Motivering | |
Det i artikel 2 fastställda tillämpningsområdet för direktivet skall definieras bättre och ett antal undantag bör läggas till. Sektorer som regleras av särskilda bestämmelser eller annan gemenskapslagstiftning skall inte omfattas av direktivet. Detta innebär att tjänster som regleras av kommunikationspaketet, direktivet ”Television utan gränser”, direktivet om finansiella tjänster samt direktivet om distansförsäljning av finansiella tjänster och pensionsfonder samt transportdirektivet och transportbestämmelserna inte omfattas av detta direktiv. Bestämmelserna i direktivet gäller inte heller i de fall då direktivet tillåter undantag för medlemsstaterna t.ex. för att tillvarata kulturell mångfald eller för pensionsfonder. | |
Ändringsförslag 21 Artikel 2, punkt 2, led ca (nytt) | |
|
|
ca) Sändningsverksamhet enligt definitionen i direktiv 89/552/EEG och radioprogram enligt definitionen i direktiv 98/84/EG samt audiovisuella tjänster som är direkt knutna till dessa verksamheter. |
Motivering | |
Det i artikel 2 fastställda tillämpningsområdet för direktivet skall definieras bättre och ett antal undantag bör läggas till. Sektorer som regleras av särskilda bestämmelser eller annan gemenskapslagstiftning skall inte omfattas av direktivet. Detta innebär att tjänster som regleras av kommunikationspaketet, direktivet ”Television utan gränser”, direktivet om finansiella tjänster samt direktivet om distansförsäljning av finansiella tjänster och pensionsfonder samt transportdirektivet och transportbestämmelserna inte omfattas av detta direktiv. Bestämmelserna i direktivet gäller inte heller i de fall då direktivet tillåter undantag för medlemsstaterna t.ex. för att tillvarata kulturell mångfald eller för pensionsfonder. | |
Ändringsförslag 22 Artikel 2, punkt 2, led cb (nytt) | |
|
|
cb) Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av artikel 39.4 och artikel 45 i fördraget, i synnerhet när det gäller notarieverksamhet. |
Motivering | |
Notarieverksamhet som är kopplad till myndighetsutövning omfattas uttryckligen inte av direktivet. I 19 av de 25 medlemsstaterna utövar notarier tjänster inom det juridiska området varigenom de deltar i myndighetsutövning i den form som avses i artikel 45 i EG-fördraget. För att ett instrument skall betraktas som giltigt måste dess giltighet fastställas av en offentlig myndighet, vilket framgår av domstolens dom i målet C-260/97 av den 17 juni 1999 (Unibank). Notarier som arbetar enligt lagstiftning av romerskt slag uppfyller detta krav eftersom de innehar ett ämbete som tillsätts av staten. Dessutom måste tolkningen stå i överensstämmelse med direktivet om ömsesidigt erkännande av yrkesbehörighet. För att uppnå största möjliga rättssäkerhet är det nödvändigt att i direktivet särskilt nämna notarieverksamhetens offentliga ställning och att inte låta sådan verksamhet omfattas av detta direktiv. | |
Ändringsförslag 23 Artikel 2, punkt 3 | |
|
3. Detta direktiv skall inte tillämpas i fråga om skatter, med undantag för artiklarna 14 och 16, om de begränsningar som avses där inte omfattas av ett gemenskapsinstrument för harmonisering av skattelagstiftning. |
3. Detta direktiv skall inte tillämpas i fråga om skatter, med undantag för förbudet mot diskriminering i artiklarna 14, 16 och 20. |
Motivering | |
Klargörande om att direktivet inte tillhandahåller någon harmonisering på skatteområdet eller större makt åt EU inom detta område. Enbart diskriminerande åtgärder elimineras vilka utgör hinder för etableringsfriheten och den fria rörligheten för tjänster. | |
Ändringsförslag 24 Artikel 3, stycke 2 | |
|
Tillämpningen av detta direktiv påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i de andra gemenskapsinstrumenten i fråga om de tjänster de omfattar. |
Gemenskapsbestämmelserna för särskild tjänsteverksamhet skall fortsätta att vara giltiga utan inskränkningar och skall endast kompletteras, men inte ersättas, av detta direktiv. |
Motivering | |
Detta ändringsförslag klargör att vare sig direktivet ”Television utan gränser” eller direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer ifrågasätts genom tjänstedirektivet. | |
Ändringsförslag 25 Artikel 3, stycke 2a (nytt) | |
|
|
Gemenskapsrättsakter som för särskilda områden eller yrken reglerar upprättandet av etableringsfrihet och friheten att tillhandahålla tjänster på den inre marknaden skall ha företräde framför detta direktiv. |
Motivering | |
Det är absolut nödvändigt att de särskilda bestämmelserna i sektorsdirektivet ges företräde. Tjänstedirektivet får inte underminera gällande europeisk lagstiftning, vilket även skulle leda till rättsosäkerhet. | |
Ändringsförslag 26 Artikel 17, led 1 | |
|
1) posttjänster enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG, |
1) posttjänster som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG, |
Ändringsförslag 27 Artikel 17, led 2 | |
|
2) eldistributionstjänster enligt artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG, |
2) tjänster avseende överföring, distribution och tillhandahållande av el enligt artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG, |
Ändringsförslag 28 Artikel 17, led 3 | |
|
3) gasdistributionstjänster enligt artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/, |
3) tjänster avseende överföring, distribution, tillhandahållande och lagring av gas enligt artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG, |
Ändringsförslag 29 Artikel 17, led 4 | |
|
4) vattendistributionstjänster, |
4) vattendistributions- och avloppshanteringstjänster, |
Motivering | |
Klargörande om inom vilka områden som principen om ursprungsland inte gäller. | |
Ändringsförslag 30 Artikel 23, punkt 1 | |
|
1. Medlemsstaterna skall se till att beviljande av ett tillstånd inte utgör förutsättning för att ekonomisk ersättning skall utgå för utgifterna för öppen hälso- och sjukvård, om de berörda utgifterna skulle ha ersatts genom deras system för social trygghet om behandlingen hade utförts på deras territorium. |
1. Medlemsstaterna skall se till att beviljande av ett tillstånd inte utgör förutsättning för att ekonomisk ersättning skall utgå för utgifterna för sjukvård som inte kräver sjukhusvistelse och som erhållits i en annan medlemsstat, om de berörda utgifterna skulle ha ersatts genom deras system för social trygghet om behandlingen hade utförts på deras territorium. |
|
De villkor och formaliteter som gäller i medlemsstaterna för behandling inom öppen hälso- och sjukvård, såsom kravet på att man skall konsultera en allmänpraktiserande läkare innan man kan konsultera en specialistläkare, eller reglerna för ersättning för vissa former av tandläkarbehandling får göras gällande gentemot patienter som erhållit behandling inom öppen hälso- och sjukvård i en annan medlemsstat. |
De villkor och formaliteter som gäller i medlemsstaterna för behandling inom sådan hälso- och sjukvård får göras gällande gentemot patienter som erhållit denna hälso- och sjukvård i en annan medlemsstat. |
Ändringsförslag 31 Artikel 23, punkt 2 | |
|
2. Medlemsstaterna skall se till att tillstånd inte nekas för ekonomisk ersättning genom deras system för social trygghet för utgifter för sjukhusvård som tillhandahålls i en annan medlemsstat, om denna vård ingår bland de vårdtjänster som är fastställda i lagstiftningen i den stat där den berörda personen är ansluten till systemet för social trygghet, och om denna vård inte kan ges till patienten inom en tidsfrist som är godtagbar av medicinska skäl med hänsyn tagen till patientens aktuella hälsotillstånd och sjukdomens troliga utveckling. |
utgår |
Ändringsförslag 32 Artikel 23, punkt 4 | |
|
5. Medlemsstaterna skall se till att deras system för tillstånd till ersättning av utgifter för vård som tillhandahålls i en annan medlemsstat är förenliga med artiklarna 9-11 och artikel 13. |
4. Medlemsstaterna skall se till att deras system för tillstånd till ersättning av utgifter för annan vård än den som avses i punkt 1 och som tillhandahålls i en annan medlemsstat är förenliga med artiklarna 9-11 och artikel 13. |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden | ||||||
|
Referensnummer |
KOM(2004)0002 – C5-0069/2004 – 2004/0001(COD) | ||||||
|
Ansvarigt utskott |
IMCO | ||||||
|
Rådgivande utskott |
ECON 16.9.2004 | ||||||
|
Förstärkt samarbete |
nej | ||||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Sahra Wagenknecht |
Pervenche Berès | |||||
|
Behandling i utskott |
4.10.2004 |
30.11.2004 |
29.3.2005 |
9.5.2005 |
23.5.2005, 14.6.2005, 12.7.2005 | ||
|
Antagande av ändringsförslag |
13.9.2005 | ||||||
|
Slutomröstning: resultat |
för: emot: nedlagda röster: |
29 17 2 | |||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Zsolt László Becsey, Pervenche Berès, Pier Luigi Bersani, Sharon Margaret Bowles, Ieke van den Burg, David Casa, Jonathan Evans, Elisa Ferreira, Jean-Paul Gauzès, Sophia in 't Veld, Benoît Hamon, Gunnar Hökmark, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Othmar Karas, Wolf Klinz, Christoph Konrad, Guntars Krasts, Kurt Joachim Lauk, Astrid Lulling, Gay Mitchell, Cristobal Montoro Romero, John Purvis, Alexander Radwan, Dariusz Rosati, Eoin Ryan, Antolín Sánchez Presedo, Manuel António dos Santos, Peter Skinner, Margarita Starkevičiūtė, Ivo Strejček, Sahra Wagenknecht, Graham Watson, John Whittaker, Lars Wohlin. | ||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Katerina Batzeli, Harald Ettl, Werner Langen, Thomas Mann, Diamanto Manolakou, Corien Wortmann-Kool, Jürgen Zimmerling. | ||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Alfonso Andria, Inés Ayala Sender, Bernadette Bourzai, Fiona Hall, Pierre Jonckheer, Karin Jöns, Heinz Kindermann. | ||||||
- [1] Ännu ej offentliggjort i EUT.
YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (*) (19.7.2005)
till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden
(KOM(2004)0002 – C5‑0069/2004 – 2004/0001(COD))
Rådgivande utskotts föredragande (*): Anne Van Lancker
(*) Förstärkt samarbete mellan utskott – artikel 47 i arbetsordningen
KORTFATTAD MOTIVERING
I kommissionens förslag till direktiv om tjänster på den inre marknaden från januari 2004 fastställs allmänna rättsliga ramar för att ta bort hindren för tillhandahållande av tjänster över gränserna inom Europeiska unionen. Föredraganden delar synsättet att undanröjandet av hinder för tillhandahållande av tjänster mellan medlemsstaterna är en viktig faktor för att uppnå det mål som sattes upp av Europeiska rådet i Lissabon, nämligen att göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med förmåga till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre jobb och ökad social sammanhållning. Samtidigt delar föredraganden dock den uppfattning många experter och ledamöter av Europaparlamentet har, nämligen att flera frågor måste lösas innan detta direktiv kan träda ikraft.
Detta förslag till yttrande baseras på vad som framkommit vid den offentliga utfrågningen[1], studien av direktivets inverkan[2] och bidragen från olika organisationer och expertgrupper. Föredraganden har i sitt arbetsdokument[3] presenterat riktlinjerna för ändringsförslagen och betonat följande kontroversiella frågor: förslagets rättsliga grund och räckvidd, innebörden av kraven avseende etablering, införande av principen om ursprungsland och förhållandet till andra gemenskapsinstrument.
Kommissionen har inte för avsikt att dra tillbaka sitt förslag, vilket kommissionens ledamot Charlie Mc Creevy gjort klart inför Europaparlamentet, men den har bekräftat sin beredskap att ändra förslaget när det gäller känsliga frågor på grundval av Europaparlamentets första behandling. Föredraganden anser att åtminstone följande frågor måste tas upp i betänkandet vid den första behandlingen av förslaget.
1) Förslagets tillämpningsområde
Förslaget återspeglar ett övergripande synsätt och omfattar ett brett spektrum av tjänster från helt kommersiella tjänster till sjukvård och sociala tjänster. Som många experter påpekat tar förslaget inte tillräcklig hänsyn till att de tjänster som omfattas är mycket olikartade och ger upphov till många frågor som rör den allmänna ordningen i samhället. Det är därför nödvändigt att yrken och verksamheter som ständigt eller tillfälligt är förbundna med utövandet av offentlig makt i en medlemsstat, tjänster som tillhandahålls av bemanningsföretag och tjänster som tillhandahålls av säkerhetsorgan undantas från direktivförslagets tillämpningsområde. För att texten inte skall påverka medlemsstaternas frihet - grundad på subsidiaritetsprincipen - att fastställa vad de anser vara tjänster av allmänt ekonomiskt intresse enligt artikel 16 och artikel 86.2 i fördraget, och inte heller föregripa ett ramdirektiv om tjänster av allmänt intresse, bör direktivet inte heller tillämpas på tjänster som medlemsstaterna och/eller gemenskapen av hänsyn till allmänintresset underställer särskilda allmänna skyldigheter eller public service-relaterade krav.
Av rättssäkerhetsskäl och för att det skall råda överensstämmelse med sektorsdirektiven om den inre marknaden, bör särskilda nätverkstjänster, transporttjänster och audiovisuella tjänster inte omfattas av detta direktiv. För att undvika alla missförstånd om förslagets ämne och räckvidd, är det slutligen mycket viktigt att man anger att direktivet inte behandlar arbetsrätt och sociallagstiftning och att det inte påverkar fördelningen av regional eller lokal makt i de enskilda medlemsstaterna.
2) Etablering
När det gäller krav avseende etablering, kommer det aktuella förslaget att inskränka medlemsstaternas nationella regleringsmakt att omvandla sina skyldigheter på det sociala området till nationella eller regionala tillståndssystem. Ett antal klargöranden och ändringsförslag i detta förslag till yttrande motiveras av subsidiaritetsskäl, proportionalitetsskäl, rättssäkerhetsskäl och krav på överensstämmelse med EG-fördragets bestämmelser och rättspraxis i Europeiska gemenskapernas domstol.
3) Principen om ursprungsland
Så länge det på EU-nivå inte finns en miniminivå av harmonisering eller åtminstone av ömsesidigt erkännande grundat på jämförbara bestämmelser inom medlemsstaterna, kan principen om ursprungsland inte vara den grundprincip som styr tillfälligt tillhandahållande av tjänster över gränserna. Det samordnade område till vilket ursprungslandsprincipen knyts omfattar alla krav avseende tillträde till och utövande av en tjänsteverksamhet. De områden som nu samordnas genom detta direktiv berör emellertid endast information om tjänsteleverantörer, bestämmelser om yrkesansvarsförsäkringar och information till mottagarna om kundgarantier och tvistlösning. Därför bör ursprungslandsprincipens tillämpningsområde begränsas till de områden som verkligen samordnas genom detta direktiv eller andra gemenskapsinstrument.
Det är de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls som har de bästa förutsättningarna för att se till att tjänsteleverantören kontrolleras effektivt och kontinuerligt och att tjänstemottagarna skyddas. Även om denna kontroll bör kompletteras av ett effektivt system med administrativt samarbete mellan medlemsstaterna är det oacceptabelt att principen enligt vilken ursprungsmedlemsstaten bär ansvaret för kontrollen av tjänsten skulle ersätta den kontroll som skall utföras av den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls.
4) Överensstämmelse med andra gemenskapsinstrument
Det brister i överensstämmelse mellan förslaget och andra gemenskapsinitiativ. Många experter har ställt sig frågande till hur förslaget kommer att återverka på bestämmelserna om arbetsrätt i direktivet om utstationering av arbetstagare och bestämmelserna om lagkonflikt i Rom I och Rom II. Av rättssäkerhetsskäl och för att säkra överensstämmelsen är det av avgörande betydelse att man klart anger att detta förslag till direktiv är förenligt med andra gemenskapsinstrument och med varje gemenskapsinstrument som ändrar eller ersätter dessa instrument. Av samma skäl bör alla klargöranden när det gäller utstationering av arbetstagare behandlas inom den befintliga lagstiftningsramen i direktiv 96/71/EG.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
| Kommissionens förslag[4] | Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 1 Led 1 i beaktandemeningen | |
|
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 47.2 första och tredje meningen, artikel 55, artikel 71 och artikel 80.2, |
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 47.2 första och tredje meningen och artikel 55, |
Motivering | |
Strykningen skapar konsekvens med ändringsförslaget till artikel 2 om direktivets syfte. | |
Ändringsförslag 2 Skäl 1 | |
|
(1) Europeiska unionen har som mål att skapa allt starkare band mellan de europeiska staterna och folken och att säkerställa ekonomiska och sociala framsteg. I enlighet med artikel 14.2 i fördraget innebär den inre marknaden ett område utan inre gränser där den fria rörligheten för tjänster och etableringsfriheten garanteras. Avskaffandet av hindren för utvecklingen av tjänsteverksamhet mellan medlemsstaterna är ett viktigt medel för att stärka integrationen mellan de europeiska folken och främja en balanserad och hållbar ekonomisk och social utveckling. |
(1) Europeiska unionen har som mål att skapa allt starkare band mellan de europeiska staterna och folken och att säkerställa ekonomiska och sociala framsteg. I enlighet med artikel 14.2 i fördraget innebär den inre marknaden ett område utan inre gränser där den fria rörligheten för tjänster och etableringsfriheten garanteras. Avskaffandet av hindren för utvecklingen av tjänsteverksamhet mellan medlemsstaterna är ett viktigt medel för att stärka integrationen mellan de europeiska folken. I enlighet med artiklarna 2 och 3 i fördraget bör upprättandet av en gemensam tjänstemarknad på samma gång främja en harmonisk, välavvägd och hållbar utveckling av näringslivet och en hög nivå i fråga om sysselsättning och socialt skydd. |
Motivering | |
Det är viktigt att betona att man vid undanröjandet av hinder för gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster inom Europeiska unionen bör erkänna och främja unionens övriga grundläggande uppgifter. | |
Ändringsförslag 3 Skäl 3 | |
|
(3) Eftersom tjänsteverksamhet är drivkraften bakom den ekonomiska tillväxten och bidrar till 70 % av BNP och sysselsättningen i de flesta medlemsstaterna, inverkar denna uppsplittring av den inre marknaden negativt på hela den europeiska ekonomin, särskilt de små och medelstora företagens konkurrenskraft, och hindrar konsumenterna från att få tillgång till ett större urval av tjänster till konkurrenskraftiga priser. Europaparlamentet och rådet har betonat att avskaffandet av rättsliga hinder för etableringen av en verklig inre marknad är ett av de viktigaste leden i genomförandet av det mål som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon för att göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomi innan 2010. Det är absolut nödvändigt att avskaffa dessa hinder för att få fart på den europeiska ekonomin, i synnerhet när det gäller sysselsättningen och investeringarna. |
(3) Eftersom tjänsteverksamhet är drivkraften bakom den ekonomiska tillväxten och bidrar till 70 % av BNP och sysselsättningen i de flesta medlemsstaterna, inverkar denna uppsplittring av den inre marknaden negativt på hela den europeiska ekonomin, särskilt de små och medelstora företagens konkurrenskraft, och hindrar konsumenterna från att få tillgång till ett större urval av tjänster till konkurrenskraftiga priser. Europaparlamentet och rådet har betonat att avskaffandet av rättsliga hinder för etableringen av en verklig inre marknad är ett av de viktigaste leden i genomförandet av det mål som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon för att före 2010 göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomi med förmåga till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre jobb och ökad social sammanhållning. Det är absolut nödvändigt att avskaffa dessa hinder för att få fart på den europeiska ekonomin, i synnerhet när det gäller sysselsättningen och investeringarna. |
Motivering | |
Det strategiska mål som sattes upp av Europeiska rådet i Lissabon är att Europeiska unionen skall bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med förmåga till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre jobb och ökad social sammanhållning. | |
Ändringsförslag 4
Skäl 5
|
(5) Det är inte möjligt att avskaffa dessa hinder endast genom en direkt tillämpning av artiklarna 43 och 49 i fördraget, eftersom det skulle vara både synnerligen besvärligt för medlemsstaternas och gemenskapens institutioner att genomföra fördragsbrottsförfaranden mot de berörda medlemsstaterna i varje enskilt fall, särskilt efter utvidgningarna, och eftersom många hinder endast kan avskaffas genom en förhandskoordinering av de nationella lagstiftningarna, inte minst för att etablera ett administrativt samarbete. Som Europaparlamentet och rådet har erkänt är det ett gemenskapsinstrument som skulle möjliggöra genomförandet av en verklig inre marknad för tjänster. |
(5) Det är inte möjligt att avskaffa dessa hinder endast genom en direkt tillämpning av artiklarna 43 och 49 i fördraget, eftersom det skulle vara både synnerligen besvärligt för medlemsstaternas och gemenskapens institutioner att genomföra fördragsbrottsförfaranden mot de berörda medlemsstaterna i varje enskilt fall, särskilt efter utvidgningarna, och eftersom många hinder endast kan avskaffas genom en förhandskoordinering av de nationella lagstiftningarna, inte minst för att etablera ett administrativt samarbete. Som Europaparlamentet och rådet har erkänt är det ett gemenskapsinstrument som skulle möjliggöra genomförandet av en verklig inre marknad för tjänster. För att fri rörlighet för tjänster verkligen skall kunna förverkligas, samtidigt som den europeiska sociala modellen respekteras, bör en förteckning över de hinder som av domstolen redan bedömts strida mot fördraget kodifieras i en sekundärrättslig rättsakt tillsammans med domstolens fasta rättspraxis om principen om ömsesidigt erkännande. |
Motivering
Principen om ursprungsland innebär en brytning med principen om likabehandling i artikel 50 i fördraget och med den fasta rättspraxisen avseende tolkningen av fördragets bestämmelser om fritt tillhandahållande av tjänster.
Precis som rekommenderas av kommittén om civilrättsliga frågor bör bestämmelserna om lagkonflikter undantas från förslaget till direktiv. Syftet är att undvika konflikter med gemenskapens gällande särbestämmelser på området och att ta hänsyn till rättssäkerheten. Bestämmelserna vilar på en särskild rättslig grund (artikel 61 c och artikel 65 i EG‑fördraget). Bestämmelserna i de instrument som nämns ovan (Rom I och Rom II) passar bättre när det gäller att bevara jämvikten mellan berörda intressen.
En föregående harmonisering är nödvändig.
Ändringsförslag 5 Skäl 6a (nytt) | |
|
|
(6a) Det är lika viktigt att detta direktiv är helt förenligt med de gemenskapsinitiativ baserade på artikel 137 i fördraget som syftar till att uppnå målen i artikel 136 i fördraget avseende främjande av sysselsättning och förbättrade levnads- och arbetsvillkor. |
Motivering | |
Direktivet bör inte påverka gemenskapens mål och verksamhet på det socialpolitiska området. | |
Ändringsförslag 6 Skäl 6b (nytt) | |
|
|
(6b) Detta direktiv bör inte inverka på maktfördelningen på regional eller lokal nivå i medlemsstaterna. |
Motivering | |
De regionala eller lokala maktbefogenheterna i varje medlemsstat bör respekteras i detta direktiv. | |
Ändringsförslag 7
Skäl 7a (nytt)
|
|
(7a) I bestämmelserna i detta direktiv bör den roll som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse har bevaras, särskilt när det gäller främjandet av social och territoriell sammanhållning; dessutom bör rättigheterna för anställda inom tjänstesektorn erkännas. |
|
|
Detta direktiv bör inte omfatta sådana tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som avses i artikel 16 och artikel 86.2 i fördraget och bör inte påverka medlemsstaternas frihet att definiera vad de anser vara tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, hur dessa tjänster bör organiseras, garanteras eller finansieras och vilka särskilda krav de skall vara underställda. Detta direktiv bör inte påverka uppföljningen av kommissionens vitbok om tjänster av allmänt intresse och det eventuella framtida antagandet av ramdirektivet om tjänster av allmänt intresse. |
|
|
Detta direktiv bör inte behandla finansieringen av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och inte tillämpas på stöd som beviljas av medlemsstaterna, särskilt på hälsoområdet och det sociala området. Det bör inte behandla krav som rör vissa tjänsteleverantörers tillgång till offentliga medel. Detta gäller i synnerhet sådana krav som fastställer under vilka förutsättningar tjänsteleverantörer har rätt att erhålla offentliga medel, bland annat särskilda avtalsvillkor, och i synnerhet vilka kvalitetsnormer som måste uppfyllas för att erhålla offentliga medel för exempelvis hälsovårdstjänster och sociala tjänster. |
Ändringsförslag 8 Skäl 8 | |
|
(8) Detta direktiv ligger i linje med de andra gemenskapsinitiativen rörande tjänster, särskilt de som rör konkurrenskraften hos tjänster till företagen, tjänsters säkerhet samt patienternas rörlighet och utvecklingen av vårdtjänster inom gemenskapen. Det är också förenligt med de pågående initiativen när det gäller den inre marknaden, såsom förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden och dem som rör konsumentskydd, såsom förslaget till direktiv om otillbörliga affärsmetoder och förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (förordningen om konsumentsskyddssamarbete). |
(8) Detta direktiv bör inte påverka de andra gemenskapsinitiativen rörande tjänster, särskilt de som rör konkurrenskraften hos tjänster till företagen och tjänsters säkerhet. Det bör inte heller påverka de pågående initiativen när det gäller den inre marknaden, såsom förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden och dem som rör konsumentskydd, såsom förslaget till direktiv om otillbörliga affärsmetoder och förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (förordningen om konsumentsskyddssamarbete). |
Motivering | |
Ändringsförslaget motiveras av att det här direktivet, som kan komma att få följder för andra gemenskapsinitiativ, inte får påverka dessa initiativ. | |
Ändringsförslag 9 Skäl 9 | |
|
(9) Det finns anledning att utesluta finansiella tjänster ur direktivets tillämpningsområde, eftersom denna form av verksamhet redan omfattas av en särskild handlingsplan vilken har samma mål som detta förslag till direktiv, nämligen genomförandet av en verklig inre marknad för tjänster. Dessa tjänster definieras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619/EEG samt direktiven 97/7/EG och 98/27/EG. I det direktivet definieras finansiella tjänster som verksamheter som rör banker, långivning, försäkringar, individuella pensionssystem, investeringar och betalningar. |
(9) Det finns anledning att utesluta finansiella tjänster ur direktivets tillämpningsområde, eftersom denna form av verksamhet redan omfattas av en särskild handlingsplan vilken har samma mål som detta förslag till direktiv, nämligen genomförandet av en verklig inre marknad för tjänster. Uteslutandet bör gälla verksamheter som rör banker, långivning, försäkringar, tjänstepensioner eller individuella pensionssystem, investeringar och betalningar, inklusive återförsäkring, valutaväxling, clearing- och avräkningssystem, säkerhetsdepåverksamhet och investeringsråd. |
Ändringsförslag 10 Skäl 11 | |
|
(11) Med hänsyn till att det i fördraget anges särskilda rättsliga grunder när det gäller skatter och det redan finns antagna gemenskapsinstrument på detta område, bör skatter uteslutas från detta direktivs tillämpningsområde, dock med undantag för bestämmelserna om otillåtna krav och fri rörlighet för tjänster. Harmoniseringen på skatteområdet genomfördes bl.a. med hjälp av rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund, rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater, rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990, om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater och rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater. Syftet med detta direktiv är alltså inte att införa nya bestämmelser eller nya specifika system när det gäller skatter och avgifter. Det handlar endast om att avskaffa de begränsningar, varav vissa utgörs av skatter och avgifter som är diskriminerande, som gäller etableringsfriheten och den fria rörligheten för tjänster, i enlighet med rättspraxis vid Europeiska gemenskapernas domstolen i fråga om artiklarna 43 och 49 i fördraget. Bestämmelserna om mervärdesskatt är föremål för en harmonisering på gemenskapsnivå, enligt vilken tillhandahållare av tjänster som bedriver verksamhet över gränserna kan tvingas uppfylla andra skyldigheter än de som gäller i det land de är etablerade i. Det är emellertid önskvärt att ett system med en gemensam kontaktpunkt för dessa tillhandahållare av tjänster inrättas så att de kan uppfylla alla sina skyldigheter via en enda elektronisk portal hos skattemyndigheterna i sin egen medlemsstat. |
(11) Med hänsyn till att det i fördraget anges särskilda rättsliga grunder när det gäller skatter och det redan finns antagna gemenskapsinstrument på detta område, bör skatter uteslutas från detta direktivs tillämpningsområde. Det diskrimineringsförbud som gäller genom detta direktiv bör dock tillämpas på skattemässig diskriminering som är oförenlig med etableringsfriheten och den fria rörligheten för tjänster. Enligt rättspraxis uppstår diskriminering genom att olika bestämmelser tillämpas på jämförbara situationer eller genom att en och samma bestämmelse tillämpas på olika situationer. |
Motivering | |
Se ändringsförslaget till artikel 2.3. | |
Ändringsförslag 11 Skäl 11a (nytt) | |
|
|
(11a) Med hänsyn till att fördraget innehåller särskilda rättsliga grunder när det gäller arbetsrätt och sociallagstiftning är det för att se till att detta direktiv inte påverkar dessa frågor nödvändigt att utesluta arbetsrätt och sociallagstiftning från detta direktivs tillämpningsområde. |
Motivering | |
Se artikel 2.4 (ny punkt). | |
Ändringsförslag 12 Skäl 12 | |
|
(12) Eftersom transporttjänster redan omfattas av ett antal särskilda gemenskapsinstrument på detta område, bör transporttjänster inte ingå i detta direktivs tillämpningsområde om de omfattas av andra gemenskapsinstrument som grundas på artikel 71 eller artikel 80.2 i fördraget. Däremot tillämpas detta direktiv på tjänster som inte omfattas av särskilda instrument i fråga om transporter, såsom värdetransporter eller transporter av avlidna personer. |
(12) Transporttjänster, inklusive kollektivtrafik i städer, taxi och ambulans, bör inte ingå i detta direktivs tillämpningsområde oavsett om de omfattas av andra gemenskapsinstrument som grundas på artikel 71 eller artikel 80.2 i fördraget eller inte. |
Ändringsförslag 13 Skäl 13 | |
|
(13) Tjänsteverksamhet är redan föremål för omfattande gemenskapslagstiftning, särskilt när det gäller reglerade yrken, posttjänster, sändningsverksamhet för radio och television, informationssamhällets tjänster, liksom tjänster som rör paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang. Dessutom omfattas tjänsteverksamhet också av andra instrument som inte är särskilt inriktade på vissa tjänster, såsom de som gäller konsumentskydd. Detta direktiv kompletterar denna gemenskapslagstiftning. När en tjänsteverksamhet redan omfattas av en eller flera gemenskapsinstrument skall detta direktiv och instrumenten i fråga tillämpas tillsammans, och kraven i dem läggs till varandra. Det är nödvändigt att föreskriva undantag och andra lämpliga bestämmelser så att föreskrifter som är oförenliga med dessa gemenskapsinstrument kan undvikas och överensstämmelsen säkerställs. |
(13) Tjänsteverksamhet är redan föremål för omfattande gemenskapslagstiftning, särskilt när det gäller reglerade yrken, posttjänster, sändningsverksamhet för radio och television, informationssamhällets tjänster, liksom tjänster som rör paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang. Dessutom omfattas tjänsteverksamhet också av andra instrument som inte är särskilt inriktade på vissa tjänster, såsom de som gäller konsumentskydd. Detta direktiv bör inte påverka nuvarande gemenskapslagstiftning. Det bör inte påverka gemenskapens antagande av något lagstiftningsinstrument som ändrar eller ersätter gemenskapens lagstiftning avseende särskilda tjänster. |
Motivering | |
Detta direktiv skall vara förenligt med bestämmelser som reglerar särskilda tjänster och med de gemenskapsinstrument som ändrar eller ersätter dessa särskilda bestämmelser. | |
Ändringsförslag 14 Skäl 13a (nytt) | |
|
|
(13a) Detta direktiv bör inte tillämpas på tjänster som helt eller delvis garanteras eller finansieras av en medlemsstat. Det gäller särskilt utbildningstjänster, kulturella tjänster och audiovisuella tjänster, hälsovårdstjänster och sociala tjänster, inklusive arbetsförmedling, yrkesutbildning och fortbildning, tillträde till anställning och offentligt subventionerade bostäder. |
Motivering | |
Se ändringsförslag till artikel 2. | |
Ändringsförslag 15 Skäl 13b (nytt) | |
|
|
(13b) Detta direktiv bör inte omfatta posttjänster eftersom de tjänsterna redan omfattas av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna1. |
|
|
_____________ 1 EGT L 15, 21.1.1998, s. 14. |
Motivering | |
Se ändringsförslag till artikel 2. | |
Ändringsförslag 16 Skäl 13c (nytt) | |
|
|
(13c) Genom antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG1, kan tjänster för produktion, överföring, distribution och leverans av el, sådana de definieras i artikel 2 i det direktivet, inte omfattas av detta direktiv. |
|
|
_____________ 1 EUT L 176, 15.7.2003, s. 37. |
Motivering | |
Se ändringsförslag till artikel 2. | |
Ändringsförslag 17 Skäl 13d (nytt) | |
|
|
(13d) Tjänster för överföring, distribution, leverans och lagring av gas bör inte omfattas av detta direktiv eftersom dessa verksamheter redan omfattas av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 98/30/EG1. |
|
|
___________ 1 EUT L 176, 15.7.2003, s. 57. |
Motivering | |
Se ändringsförslag till artikel 2. | |
Ändringsförslag 18 Skäl 13e (nytt) | |
|
|
(13e) Så länge det på gemenskapsnivå inte finns några särskilda harmoniserade minimikrav avseende förmedling av tillfälliga arbeten och i väntan på ett eventuellt framtida antagande av ett direktiv om tillfällig anställning, bör de tjänster som tillhandahålls av bemanningsföretag inte omfattas av detta direktiv. |
Motivering | |
Se ändringsförslag till artikel 2. | |
Ändringsförslag 19 Skäl 13f (nytt) | |
|
|
(13f) Så länge det på gemenskapsnivå inte finns några särskilda harmoniserade minimikrav avseende säkerhetsorgan och med tanke på dessa organs betydelse för upprätthållandet av den allmänna ordningen, bör tjänster som tillhandahålls av säkerhetsorgan inte omfattas av detta direktiv. |
Motivering | |
Se ändringsförslag till artikel 2. | |
Ändringsförslag 20 Skäl 13g (nytt) | |
|
|
(13g) Av rättssäkerhetsskäl och för att säkra överensstämmelse med specifika gemenskapsinstrument bör bestämmelser om lagkonflikter inte omfattas av detta direktiv. I väntan på att särskilda gemenskapsinstrument skall antas bör detta direktiv i synnerhet inte påverka bestämmelserna om lagkonflikter i 1980 års Romkonvention om tillämplig lag för avtalsförpliktelser och Europaparlamentets och rådets förordning(EG) nr … om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser. Dessa instruments bestämmelser ger en bra balans mellan berörda intressen, såsom konsumentskydd, miljöskydd och arbetarskydd. |
Motivering | |
Som kommittén för civilrättsliga frågor rekommenderat bör bestämmelser om lagkonflikter inte omfattas av detta direktiv både av rättssäkerhetsskäl och i syfte att skapa överensstämmelse med de särskilda gemenskapsinstrument som håller på att utarbetas avseende lagkonflikter. Dessutom har gemenskapens bestämmelser om lagkonflikter en särskild rättslig grund (artikel 61 c och artikel 65 i fördraget). Bestämmelserna i de särskilda gemenskapsinstrument som håller på att utarbetas (Rom I och Rom II) är mer lämpliga om man vill bevara balansen mellan berörda intressen. | |
Ändringsförslag 21
Skäl 13h (nytt)
|
|
(13h) Detta direktiv bör vara förenligt med och inte påverka direktiv 89/552/EEG (direktivet om television utan gränser), till exempel dess definition av när ett TV‑programföretag skall anses etablerat i en medlemsstat som fortfarande är helt giltig. Detta direktiv bör inte heller hindra en eventuell framtida omarbetning av direktivet om television utan gränser. |
|
|
Dessutom bör det inte påverka de audiovisuella tjänsternas särskilda karaktär vid internationella förhandlingar. |
Ändringsförslag 22 Skäl 17 | |
|
(17) Detta direktiv rör inte tillämpningen av artiklarna 28-30 i fördraget om den fria rörligheten för varor. De begränsningar som förbjuds med hänvisning till principen om ursprungsland avser krav som gäller att starta och utöva tjänsteverksamhet, men inte kraven som gäller varorna i sig. |
(17) Detta direktiv rör inte tillämpningen av artiklarna 28-30 i fördraget om den fria rörligheten för varor, inklusive distribution av varor. |
Motivering | |
Detta ändringsförslag skapar överensstämmelse med ändringsförslaget till artikel 16. | |
Ändringsförslag 23 Skäl 18a (nytt) | |
|
|
(18a) En tjänsteleverantörs etableringsort bör fastställas i enlighet med EG‑domstolens rättspraxis enligt vilken etableringsbegreppet inbegriper faktiskt utförande av ekonomisk verksamhet genom fast etablering under en obestämd tidsperiod. Detta krav uppfylls även när ett företag bildas för en viss period eller när det hyr den byggnad eller anläggning från vilken verksamheten bedrivs. Enligt denna definition, som faktiskt kräver utförande av ekonomisk verksamhet på tjänsteleverantörens etableringsort, anses en brevlåda inte utgöra etablering. Om en tjänsteleverantör är etablerad på flera orter är det viktigt att bestämma från vilken etableringsort den aktuella tjänsten faktiskt tillhandahålls. Om det finns flera etableringsorter och det är svårt att avgöra från vilken av dem en viss tjänst tillhandahålls, skall etableringen anses vara den ort där tjänsteleverantörens har sitt verksamhetscentrum för denna särskilda tjänst. |
Motivering | |
I syfte att undvika att enbart en brevlåda kan anses som etablering måste det klargöras att tillhandahållande av tjänster endast utgör etablering i en medlemsstat om tjänsten verkligen utförs i denna medlemsstat. | |
Ändringsförslag 24 Skäl 19 | |
|
(19) När en ekonomisk aktör beger sig till en annan medlemsstat för att där utöva en tjänsteverksamhet bör man skilja mellan omständigheter som omfattas av etableringsfriheten och sådana som omfattas av den fria rörligheten för tjänster, beroende på om verksamheten är av tillfällig art eller inte. I enlighet med domstolens rättspraxis skall verksamhetens tillfälliga art bedömas inte bara på grundval av tjänstens varaktighet, utan också med hänsyn till dess frekvens, periodiska karaktär eller kontinuitet. Det faktum att tjänsten är av tillfällig art påverkar hur som helst inte tjänstetillhandahållarens möjligheter att i en mottagande medlemsstat skaffa sig en viss infrastruktur (inklusive ett kontor eller en mottagning av något slag) om detta är nödvändigt för att tjänsten i fråga skall kunna tillhandahållas. |
(19) När en ekonomisk aktör beger sig till en annan medlemsstat för att där utöva en tjänsteverksamhet bör man skilja mellan omständigheter som omfattas av etableringsfriheten och sådana som omfattas av den fria rörligheten för tjänster, beroende på om verksamheten är av tillfällig art eller inte. I enlighet med domstolens rättspraxis är den centrala frågan huruvida den ekonomiska aktören är etablerad eller inte i den medlemsstat där den berörda tjänsten tillhandahålls. Om den ekonomiska aktören är etablerad i den medlemsstat där han tillhandahåller sina tjänster, omfattas han av etableringsfriheten. Om den ekonomiska aktören däremot inte är etablerad i den medlemsstat där tjänsten är avsedd att tillhandahållas, är han en gränsöverskridande tjänsteleverantör som omfattas av friheten att tillhandahålla tjänster. I enlighet med domstolens rättspraxis skall verksamhetens tillfälliga art bedömas inte bara på grundval av tjänstens varaktighet, utan också med hänsyn till dess frekvens, periodiska karaktär eller kontinuitet. Det faktum att tjänsten är av tillfällig art påverkar hur som helst inte tjänstetillhandahållarens möjligheter att i en mottagande medlemsstat skaffa sig en viss infrastruktur (inklusive ett kontor eller en mottagning av något slag) om detta är nödvändigt för att tjänsten i fråga skall kunna tillhandahållas. |
Motivering | |
Ändringsförslaget till detta skäl motiveras av behovet att klargöra skillnaden mellan etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster enligt domstolens rättspraxis. | |
Ändringsförslag 25 Skäl 21 | |
|
(21) Begreppet samordnat område omfattar alla krav som gäller för att starta och utöva tjänsteverksamhet, särskilt verksamhet som avses i varje medlemsstats lagar och andra författningar, oavsett om de rör ett område som är harmoniserat på gemenskapsnivå eller inte, oavsett om de är av generell eller specifik natur och oavsett vilket rättsligt område de tillhör inom den nationella lagstiftningen. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av detta skäl överensstämmer med ändringsförslaget till artikel 16 och strykningen av artikel 4.9. | |
Ändringsförslag 26 Skäl 22 | |
|
(22) En av de grundläggande svårigheterna, som särskilt små och medelstora företag stöter på i samband med att starta och utöva tjänsteverksamhet, är de komplicerade och utdragna administrativa förfarandena och den rättsosäkerhet som är förbunden med dessa. Av detta skäl bör man, liksom i fråga om vissa initiativ rörande modernisering och goda administrativa lösningar på gemenskapsnivå eller nationell nivå, fastställa principer för administrativ förenkling, särskilt genom att man på gemenskapsnivå samordnat inför ett system med gemensamma kontaktpunkter, begränsar kravet på förhandstillstånd till fall där detta är nödvändigt och inför principen om tyst medgivande från de behöriga myndigheternas sida när en viss tidsfrist har löpt ut. Samtidigt som man tillgodoser kraven på öppenhet och aktuella uppgifter om de ekonomiska aktörerna, syftar sådana moderniseringsåtgärder till att undanröja förseningar, kostnader och den avrådande verkan som t.ex. beror på onödiga, alltför komplicerade eller kostsamma förfaranden, dubbelarbete, dokument som är alltför formellt utformade, behöriga myndigheters befogenhet att göra skönsmässiga bedömningar, oprecisa eller orimligt långa tidsfrister, beviljade tillstånds begränsade giltighetstid eller orimliga avgifter och påföljder. Sådana företeelser verkar särskilt avrådande på tillhandahållare av tjänster som önskar utveckla sin verksamhet i andra medlemsstater och nödvändiggör en samordnad modernisering inom en utvidgad inre marknad med 25 medlemsstater. |
(22) En av de grundläggande svårigheterna, som särskilt små och medelstora företag stöter på i samband med att starta och utöva tjänsteverksamhet, är de komplicerade och utdragna administrativa förfarandena och den rättsosäkerhet som är förbunden med dessa. Av detta skäl bör man, liksom i fråga om vissa initiativ rörande modernisering och goda administrativa lösningar på gemenskapsnivå eller nationell nivå, fastställa principer för administrativ förenkling, särskilt genom att man på gemenskapsnivå samordnat inför ett system med gemensamma kontaktpunkter och begränsar kravet på förhandstillstånd till fall där detta är nödvändigt. Samtidigt som man tillgodoser kraven på öppenhet och aktuella uppgifter om de ekonomiska aktörerna, syftar sådana moderniseringsåtgärder till att undanröja förseningar, kostnader och den avrådande verkan som t.ex. beror på onödiga, alltför komplicerade eller kostsamma förfaranden, dubbelarbete, dokument som är alltför formellt utformade, behöriga myndigheters befogenhet att göra skönsmässiga bedömningar, oprecisa eller orimligt långa tidsfrister, beviljade tillstånds begränsade giltighetstid eller orimliga avgifter och påföljder. Sådana företeelser verkar särskilt avrådande på tillhandahållare av tjänster som önskar utveckla sin verksamhet i andra medlemsstater och nödvändiggör en samordnad modernisering inom en utvidgad inre marknad med 25 medlemsstater. |
Motivering | |
Detta ändringsförslag överensstämmer med strykningen av principen om tyst medgivande i artikel 13.4. | |
Ändringsförslag 27
Skäl 22a (nytt)
|
|
(22a) Medlemsstaterna och kommissionen bör främja utarbetandet av harmoniserade EU-formulär som skall jämställas med certifikat, intyg eller andra dokument som gäller etablering, så att dessa formulär finns tillgängliga i alla medlemsstater innan detta direktiv träder i kraft. |
Motivering
Enhetliga formulär utgör ett billigt och effektivt sätt att minska byråkratin. Just små och medelstora företag drar oproportionellt stor nytta av standardformulären genom att översättningskostnader med mera utgår. Det vore bra om dessa förenklade och enhetliga formulär och certifikat fanns tillgängliga senast när direktivet träder i kraft.
Ändringsförslag 28 Skäl 27a (nytt) | |
|
|
(27a) Detta direktivs bestämmelser om tillståndssystem bör gälla fall då ekonomiska aktörers tillträde till eller utövande av en tjänsteverksamhet kräver ett beslut av en behörig myndighet. Detta gäller inte behöriga myndigheters beslut att inrätta en offentlig eller privat enhet för att tillhandahålla en viss tjänst och inte heller behöriga myndigheters ingående av kontrakt för tillhandahållande av en viss tjänst som regleras av bestämmelser om offentlig upphandling. |
Motivering | |
Detta direktiv påverkar inte bestämmelserna om offentlig upphandling. | |
Ändringsförslag 29
Skäl 28
|
(28) Om antalet tillstånd för en viss verksamhet är begränsat på grund av sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet, t.ex. för tilldelning av frekvenser för analog radio eller för utnyttjande av en hydroelektrisk infrastruktur, bör ett förfarande för att välja mellan flera potentiella sökande inrättas, för att genom fri konkurrens kunna förbättra kvaliteten på och villkoren för de tjänster som erbjuds användarna. Ett sådant förfarande måste ge garantier för öppenhet och opartiskhet, och ett tillstånd som utfärdats på detta sätt får varken ha en orimligt lång giltighetstid eller förnyas automatiskt och får inte innebära någon fördel för den tillhandahållare av tjänster som senast innehaft tillståndet. Framför allt bör det utfärdade tillståndets giltighet fastställas så att det inte inskränker eller begränsar den fria konkurrensen mer än vad som är nödvändigt för att investeringarna skall hinna skrivas av och investerat kapital ge skälig avkastning. I sådana fall där antalet tillstånd är begränsat av andra skäl än sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet skall man under alla omständigheter följa de andra bestämmelser om tillståndsgivning som anges i detta direktiv. |
(28) Om antalet tillstånd för en viss verksamhet är begränsat på grund av sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet, t.ex. för utnyttjande av en hydroelektrisk infrastruktur, bör ett förfarande för att välja mellan flera potentiella sökande inrättas, för att genom fri konkurrens kunna förbättra kvaliteten på och villkoren för de tjänster som erbjuds användarna. Ett sådant förfarande måste ge garantier för öppenhet och opartiskhet, och ett tillstånd som utfärdats på detta sätt får varken ha en orimligt lång giltighetstid eller förnyas automatiskt och får inte innebära någon fördel för den tillhandahållare av tjänster som senast innehaft tillståndet. Framför allt bör det utfärdade tillståndets giltighet fastställas så att det inte inskränker eller begränsar den fria konkurrensen mer än vad som är nödvändigt för att investeringarna skall hinna skrivas av och investerat kapital ge skälig avkastning. I sådana fall där antalet tillstånd är begränsat av andra skäl än sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet skall man under alla omständigheter följa de andra bestämmelser om tillståndsgivning som anges i detta direktiv. |
Motivering
Regler för tilldelning av radiofrekvenser har redan fastställts i gemenskapens rättsliga ramverk för elektroniska kommunikationsnät och -tjänster. Telekompaketet har undantagits från tillämpningsområdet för detta direktiv. Detsamma måste gälla för tilldelning av radiofrekvenser.
Ändringsförslag 30
Skäl 31
|
(31) Enligt domstolens rättspraxis omfattar etableringsfriheten särskilt principen om likabehandling enligt vilken diskriminering på grund av nationalitet är förbjuden, liksom all indirekt diskriminering på andra grunder som kan leda till samma resultat. Det får alltså inte ställas några krav på att man skall ha en viss etableringsort, hemvist, bosättningsort eller huvudsaklig verksamhetsort för att få starta eller utöva tjänsteverksamhet i en medlemsstat, vare sig det rör sig som en huvudverksamhet eller biverksamhet. En medlemsstat får heller inte lägga hinder i vägen för ett företags rättskapacitet eller rätt att väcka talan, om det har bildats enligt lagstiftningen i en annan medlemsstat och det har sitt huvudsakliga säte där. Inte heller får en medlemsstat gynna de tillhandahållare av tjänster som har en särskild koppling till en nationell eller lokal socioekonomisk miljö, eller på grund av tillhandahållarens etableringsort inskränka dennes rätt att förvärva, utnyttja eller överlåta rättigheter och varor eller att få tillgång till olika former av kredit och boende, om dessa möjligheter underlättar för tillhandahållaren att starta och utöva verksamheten. |
(31) Enligt domstolens rättspraxis omfattar etableringsfriheten särskilt principen om likabehandling enligt vilken diskriminering på grund av nationalitet är förbjuden, liksom all indirekt diskriminering på andra grunder som kan leda till samma resultat. Det får alltså inte ställas några krav på att man skall ha en viss etableringsort, hemvist, bosättningsort eller huvudsaklig verksamhetsort för att få starta eller utöva tjänsteverksamhet i en medlemsstat, vare sig det rör sig som en huvudverksamhet eller biverksamhet. Skyldigheten att fullgöra regelbunden jourtjänstgöring bör inte påverkas av detta, förutsatt att en sådan skyldighet överensstämmer med den övriga gemenskapsrätten. En medlemsstat får heller inte lägga hinder i vägen för ett företags rättskapacitet eller rätt att väcka talan, om det har bildats enligt lagstiftningen i en annan medlemsstat och det har sitt huvudsakliga säte där. Inte heller får en medlemsstat gynna de tillhandahållare av tjänster som har en särskild koppling till en nationell eller lokal socioekonomisk miljö, eller på grund av tillhandahållarens etableringsort inskränka dennes rätt att förvärva, utnyttja eller överlåta rättigheter och varor eller att få tillgång till olika former av kredit och boende, om dessa möjligheter underlättar för tillhandahållaren att starta och utöva verksamheten. |
Motivering
Ett geografiskt heltäckande utbud av medicinska tjänster av hög kvalitet för medborgarna utgör en av vår tids mest sociala landvinningar. Särskilt när det gäller tjänster på hälso- och sjukvårdsområdet kan ett sådant – ständigt tillgängligt och geografiskt heltäckande - utbud endast garanteras om det är möjligt att ålägga tjänsteleverantörerna att fullgöra jourtjänstgöring. Eftersom detta eventuellt innebär en tillfällig närvaroplikt för tjänsteleverantören, bör det klargöras att detta inte utgör något ”otillåtet krav” enligt vad som avses i artikel 14 utan att det skall bedömas i enlighet med de allmänna principerna i gemenskapsrätten.
Ändringsförslag 31 Skäl 32 | |
|
(32) Förbudet mot att göra en ekonomisk prövning till en förutsättning för beviljande av tillstånd gäller den ekonomiska prövningen i sig, och inte de andra krav som kan motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset, såsom skyddet av stadsmiljön. Detta förbud omfattar inte utövandet av befogenheter när det gäller de myndigheter som ansvarar för tillämpningen av konkurrenslagstiftningen. |
(32) Förbudet mot att göra en ekonomisk prövning till en förutsättning för beviljande av tillstånd gäller den ekonomiska prövningen i sig, och inte de andra krav som kan motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset, såsom skyddet av stadsmiljön, socialpolitiska mål och folkhälsomål. Detta förbud omfattar inte utövandet av befogenheter när det gäller de myndigheter som ansvarar för tillämpningen av konkurrenslagstiftningen. |
Motivering | |
Förbudet mot ekonomiska prövningar kommer inte att hindra nationella myndigheter från att upprätta en hög skyddsnivå som motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset, såsom socialpolitiska mål och folkhälsomål. | |
Ändringsförslag 32 Skäl 32a (nytt) | |
|
|
(32a) Förbudet mot direkt eller indirekt inblandning från konkurrerande aktörer med personliga intressen vid tillståndsgivningen bör inte gälla samråd med organisationer såsom handelskammare eller arbetsmarknadsparter i frågor som inte rör individuella ansökningar om tillstånd. Förbudet bör inte heller gälla samråd med handelsorganisationer vars medlemmar inkluderar företrädare för konkurrenter, förutsatt att resultatet av ett givet samråd inte är avgörande för ett tillstånd eller annat beslut om en individuell ansökan. |
Motivering | |
Förbudet mot direkt eller indirekt inblandning av konkurrerande aktörer kan endast gälla beslut som avser individuella ansökningar om tillstånd. | |
Ändringsförslag 33 Skäl 32b (nytt) | |
|
|
(32b) Borttagandet av skyldigheten att ställa eller bidra till en ekonomisk säkerhet eller att teckna en försäkring bör inte beröra medlemsstaternas möjlighet att kräva ekonomisk säkerhet eller försäkringar och inte heller beröra krav avseende deltagande i en kollektiv kompensationsfond, till exempel för medlemmar i yrkessammanslutningar eller yrkesorganisationer. Det bör inte heller beröra medlemsstaternas möjlighet att kräva att tjänsteleverantörer skall bidra till en ekonomisk säkerhet till en sektorsrelaterad socialfond som syftar till att skydda arbetstagare mot deras arbetsgivares insolvens. |
Motivering | |
Förbudet avseende ekonomisk säkerhet/försäkring bör inte påverka medlemsstaternas frihet att kräva att tjänsteleverantörer skall delta i en kollektiv kompensationsfond eller i en sektorsrelaterad fond som syftar till att skydda arbetstagare mot deras arbetsgivares insolvens. | |
Ändringsförslag 34 Skäl 33 | |
|
(33) För att aktualiseringen av de nationella lagstiftningarna skall kunna samordnas så att de uppfyller den inre marknadens krav bör en utvärdering göras av vissa nationella krav som inte är diskriminerande men som på grund av sin karaktär kan komma att avsevärt inskränka eller till och med förhindra möjligheten att starta eller utöva en verksamhet som omfattas av etableringsfriheten. Under den tid som medlemsstaterna har till sitt förfogande för att genomföra direktivet skall de se till att de krav som ställs är nödvändiga och proportionerliga och, i förekommande fall, upphäva eller ändra dem. För övrigt skall kraven under alla omständigheter vara förenliga med gemenskapens konkurrensregler. |
(33) För att aktualiseringen av de nationella lagstiftningarna skall kunna samordnas så att de uppfyller den inre marknadens krav bör en utvärdering göras av vissa nationella krav som inte är diskriminerande men som på grund av sin karaktär kan komma att avsevärt inskränka eller till och med förhindra möjligheten att starta eller utöva en verksamhet som omfattas av etableringsfriheten. Denna utvärderingsprocess bör begränsas till en undersökning av om kraven är förenliga med de kriterier som redan fastställts av EG‑domstolen avseende etableringsfriheten. Utvärderingen bör inte gälla tillämpningen av gemenskapens konkurrenslagstiftning. Om kraven är diskriminerande eller objektivt sett inte kan motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset eller om de är oproportionerliga, bör de upphävas eller ändras. Resultatet av bedömningen kommer att variera beroende på vilken verksamhet och vilket allmänintresse det är fråga om. Enligt EG-domstolens rättspraxis kan sådana krav vara helt motiverade, till exempel då de syftar till att uppnå folkhälsomål eller socialpolitiska mål. Den ömsesidiga utvärderingsprocess som avses i detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas frihet att i sin lagstiftning stadga om en hög skyddsnivå för allmänintressen, särskilt i syfte att uppnå hälsomål och socialpolitiska mål. |
Motivering | |
Det är viktigt att ange att den ömsesidiga utvärderingen endast behandlar frågan huruvida de nationella kraven är förenliga med de kriterier som redan fastställts av EG-domstolen i fråga om etableringsfriheten. Den gäller inte tillämpningen av gemenskapens konkurrenslagstiftning. Proceduren hindrar inte de nationella myndigheterna från att fastställa en hög skyddsnivå för allmänintressen, i synnerhet för att uppnå hälsomål och socialpolitiska mål. | |
Ändringsförslag 35
Skäl 34
|
(34) Bland de inskränkningar som bör undersökas finns nationella system som av andra skäl än de som gäller yrkeskvalifikationer, förbehåller rätten att starta sådan verksamhet som hasardspel för viss tillhandahållare av tjänster. På samma sätt är det nödvändigt att undersöka sådana system som innehåller sändningsskyldigheter, såsom ”must carry”-regler som gäller för kabeloperatörer, och som innebär att tillhandahållare av tjänster som agerar mellanhand måste ge särskilda tillhandahållare tillgång till vissa tjänster vilket påverkar deras valfrihet, tillgången till radio- och TV‑program samt slutmottagarnas valmöjligheter. |
(34) Bland de inskränkningar som bör undersökas finns nationella system som av andra skäl än de som gäller yrkeskvalifikationer, förbehåller rätten att starta sådan verksamhet som hasardspel för viss tillhandahållare av tjänster. |
Motivering
Sändningsplikt (s.k. must carry-regler) omfattas redan av direktiv 2002/22/EG (direktiv om samhällsomfattande tjänster). Eftersom dessa regler syftar till att skydda den kulturella mångfalden och pluralismen i medierna får de inte påverkas av det här direktivet.
Ändringsförslag 36
Skäl 35
|
(35) Bestämmelserna i detta direktiv rörande etableringsfriheten skall endast tillämpas om den berörda verksamheten är öppen för konkurrens, och det därför inte är nödvändigt för medlemsstaterna att avskaffa existerande monopol, särskilt på lotteriområdet, eller att privatisera vissa sektorer. |
(35) Bestämmelserna i detta direktiv rörande etableringsfriheten skall endast tillämpas om den berörda verksamheten är öppen för konkurrens, och det därför inte är nödvändigt för medlemsstaterna att avreglera tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, privatisera offentliga enheter som tillhandahåller sådana tjänster eller avskaffa existerande monopol för andra verksamheter, särskilt på lotteriområdet eller när det gäller vissa distributionstjänster. |
Or. en
Motivering
Förtydligande.
Ändringsförslag 37 Skäl 37 | |
|
(37) För att se till att den fria rörligheten för tjänster genomförs på ett effektivt sätt och se till att mottagarna och tillhandahållarna av tjänster kan dra nytta av och erbjuda tjänster i hela gemenskapen utan att behöva ta hänsyn till några gränser, bör den principen läggas fast att tillhandahållare av tjänster i princip endast skall omfattas av lagstiftningen i det land där de är etablerade. Denna princip är en nödvändig förutsättning för att tillhandahållare av tjänster, i synnerhet små och medelstora företag, med full rättssäkerhet skall kunna dra nytta av alla möjligheter som den inre marknaden erbjuder. Genom att på det sättet underlätta den fria rörligheten för tjänster mellan medlemsstaterna, medger denna princip, i kombination med åtgärderna för harmonisering och ömsesidigt bistånd, att tjänstemottagarna får ett större utbud av kvalitetstjänster från andra medlemsstater. Vid sidan av denna princip bör en stödmekanism införas som gör det möjligt för tjänstemottagaren att få upplysningar om övriga medlemsstaters lagstiftning, samt en harmonisering av reglerna om insyn i tjänsteverksamheter. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 37-39 överensstämmer med den föreslagna ändringen av artikel 16. | |
Ändringsförslag 38 Skäl 37a (nytt) | |
|
|
(37a) Det är av största vikt att undanröjandet av hinder för den fria rörligheten för tjänster går hand i hand med en samordning av medlemsstaternas lagstiftning. Av orsaker som omfattas av de områden som samordnas genom detta direktiv bör medlemsstaterna garantera friheten att tillhandahålla tjänster, och de bör inte begränsa en i en annan medlemsstat etablerad tjänsteleverantörs tillträde till och utövande av en tjänsteverksamhet. De områden som samordnas genom detta direktiv handlar om information om tjänsteleverantörerna och deras tjänster, yrkesansvarsförsäkringar och garantier samt information om kundgarantier och tvistlösning enligt artiklarna 26–28 och artikel 32. När och om områden samordnas av andra gemenskapsinstrument, till exempel genom införande av krav på öppenhet och krav för att hindra orättvisa marknadsföringsmetoder, bör principen att medlemsstaterna inte får tillämpa begränsningar för tjänster som tillhandahålls från en annan medlemsstat också gälla. |
Motivering | |
Detta nya skäl överensstämmer med ändringsförslaget till artikel 16. | |
Ändringsförslag 39 Skäl 37b (nytt) | |
|
|
(37b) Det är de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls som har de bästa förutsättningarna för att se till att tjänsteleverantören kontrolleras effektivt och kontinuerligt och att tjänstemottagarna skyddas. Detta system kan förbättras genom samordning av kontrollbestämmelser och genom inrättande av ett effektivt system med administrativt samarbete mellan den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls och den medlemsstat där tjänsteleverantören är etablerad. Utifrån detta, och i enlighet med artikel 35 i detta direktiv, bör medlemsstaterna ge varandra ömsesidig hjälp och vidta alla åtgärder som behövs för ett effektivt samarbete, bland annat genom att utse en eller flera kontaktpunkter genom vilka de övriga medlemsstaterna eller kommissionen kan begära information på elektronisk väg. |
Motivering | |
Detta nya skäl överensstämmer med ändringsförslaget till artikel 16. | |
Ändringsförslag 40 Skäl 38 | |
|
(38) Man måste också se till att tillsynen av tjänsteverksamheten görs vid källan, dvs. av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där tillhandahållaren av tjänsterna är etablerad. Det är de behöriga myndigheterna i ursprungslandet som har de bästa förutsättningarna för att se till att tillhandahållaren av tjänsterna kontrolleras effektivt och kontinuerligt och att tjänstemottagarna skyddas, såväl i det egna landet som i andra medlemsstater. Detta gemenskapsansvar för ursprungsmedlemsstaten när det gäller bevakningen av tillhandahållarens verksamhet, oberoende av var tjänsten tillhandahålls, bör tydligt fastställas för att ett ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna skall kunna skapas när det gäller regleringen av tjänsteverksamhet. Frågan om domstolarnas behörighet omfattas inte av detta direktiv utan av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens området eller andra gemenskapsinstrument såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 37-39 överensstämmer med den föreslagna ändringen av artikel 16. | |
Ändringsförslag 41 Skäl 39 | |
|
(39) Principen om att det är ursprungslandets lagstiftning och kontroller som skall tillämpas bör kompletteras med principen att medlemsstaterna inte får införa begränsningar för tjänster som tillhandahålls från en annan medlemsstat. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 37-39 överensstämmer med den föreslagna ändringen av artikel 16. | |
Ändringsförslag 42
Skäl 40
|
(40) Det bör fastställas att undantag från lagen i ursprungslandet endast kan göras inom de områden som omfattas av allmänna eller tillfälliga undantag. Dessa undantag är nödvändiga för att hänsyn skall kunna tas till hur långt integrationen kommit på den inre marknaden eller till vissa gemenskapsinstrument avseende tjänster där det föreskrivs att en tillhandahållare av tjänster skall omfattas av ett annat lands lagstiftning än ursprungsmedlemsstatens. Vidare får vissa åtgärder i undantagsfall tas mot en viss tillhandahållare av tjänster, om det sker i enstaka fall och på vissa strikta materiella och formella villkor. För att garantera en rättssäkerhet som är avgörande för att små och medelstora företag skall uppmuntras att erbjuda sina tjänster i övriga medlemsstater, bör dessa undantag endast tillämpas då det är absolut nödvändigt. I synnerhet kan dessa undantag endast tillämpas av skäl som har att göra med tjänsternas säkerhet, utövandet av ett vårdyrke, eller skyddet av minderåriga och endast om de nationella bestämmelserna på dessa områden inte är harmoniserade. Vidare kommer varje inskränkning av den fria rörligheten för tjänster endast att kunna omfattas av ett undantag om den är förenlig med de grundläggande rättigheter som, enligt domstolens fasta rättspraxis, hör till de allmänna gemenskapsrättsliga principerna. |
(40) Det bör påpekas att undantag med hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa enligt artikel 46 i EG-fördraget får ligga till grund för nationella bestämmelser som inte gäller utan åtskillnad för alla tjänsteleverantörer oavsett ursprung. Domstolen har vidare i sin rättspraxis erkänt att det finns vissa oavvisliga skäl med hänsyn till allmänintresset som motiverar icke-diskriminerande inskränkningar, till exempel yrkesrelaterade bestämmelser i syfte att skydda mottagare av tjänster, skyddet av den immateriella äganderätten, skyddet av arbetstagare, konsumentskyddet, bevarandet av ett nationellt historiskt eller konstnärligt arv, värderingen av arkeologiska, historiska eller konstnärliga tillgångar och bästa möjliga spridning av kunskaper om ett lands konstnärliga och kulturella arv. |
Motivering
I överensstämmelse med de ändringsförslag som går ut på att ersätta principen om ursprungsland med principen om ömsesidigt erkännande.
Ändringsförslag 43
Skäl 41a (nytt)
|
|
(41a) Detta direktiv bör inte påverka arbets- och anställningsvillkor som i enlighet med direktiv 96/71/EG gäller för arbetstagare som utstationerats för att tillhandahålla en tjänst på en annan medlemsstats territorium. Detta bör inte bara gälla arbets- och anställningsvillkor som är fastställda i lag utan även i kollektivavtal eller skiljedomar som förklarats ha allmän giltighet eller i praktiken gäller allmänt i den mening som avses i direktiv 96/71/EG. Dessutom bör detta direktiv inte hindra medlemsstaterna från att tillämpa arbets- och anställningsvillkor på andra områden än dem som anges i direktiv 96/71/EG om bestämmelserna rör den allmänna ordningen. Det bör heller inte påverka arbets- och anställningsvillkoren då den arbetstagare som anställts för att tillhandahålla en gränsöverskridande tjänst rekryterats i den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls. Slutligen bör detta direktiv inbegripa rätten för de medlemsstater där tjänsten tillhandahålls att besluta om det finns ett anställningsförhållande och avgöra skillnaden mellan egenföretagare och anställda, inklusive ”falska egenföretagare”. |
Motivering
Detta nya skäl klargör vilka områden som omfattas av direktiv 96/71/EG och tydliggör de områden där direktiv 96/71/EG uttryckligen ger medlemsstaterna möjlighet att anta strängare skyddsbestämmelser på nationell nivå.
Ändringsförslag 44
Skäl 43
|
(43) Det finns inte anledning att tillämpa principen om ursprungsland på de särskilda krav som uppställs av den medlemsstat dit tillhandahållaren av tjänster beger, om dessa är knutna till den särskilda karaktären hos den plats där tjänsten tillhandahålls och som måste följas för att den allmänna ordningen eller den allmänna säkerheten skall kunna säkras, eller folkhälsan eller miljön kunna skyddas. Detta undantag avser exempelvis tillstånd att uppehålla sig på eller använda allmän väg, villkor för organisation av offentliga evenemang eller säkerhetskrav på byggplatser. |
(43) Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av de särskilda krav som uppställs av den medlemsstat dit tjänsteleverantören beger sig, om dessa är knutna till den särskilda karaktären hos den plats där tjänsten tillhandahålls, till den särskilda risk som tjänsten orsakar på den plats där den tillhandahålls eller till hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, och som måste följas för att den allmänna ordningen eller den allmänna säkerheten skall kunna säkras, eller folkhälsan eller miljön kunna skyddas. Detta undantag avser exempelvis tillstånd att uppehålla sig på eller använda allmän väg, villkor för organisation av offentliga evenemang eller säkerhetskrav på byggplatser, inklusive bestämmelser om arbetsmiljö eller skydd av arbetstagare, egenföretagare eller allmänheten. |
Motivering
Detta direktiv bör inte påverka nationella krav som är direkt knutna till den plats där tjänsten tillhandahålls och till hälsan och säkerheten på arbetsplatsen för arbetstagare, egenföretagare och allmänhet. Arbetsmiljöfrågor som rör arbetstagare ingår i direktiv 96/71/EC som däremot inte omfattar egenföretagare och allmänhet.
Ändringsförslag 45 Skäl 51 | |
|
(51) I enlighet med de principer som fastställts i domstolens rättspraxis i fråga om fri rörlighet för tjänster och utan att äventyra den ekonomiska balansen i medlemsstaternas system för social trygghet bör större rättssäkerhet kunna erbjudas i fråga om ersättning för vård för patienter som i egenskap av tjänstemottagare drar nytta av den fria rörligheten för tjänster, samt för vårdpersonal och ansvariga för social trygghet. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 51–57 överensstämmer med strykningen av artikel 23. | |
Ändringsförslag 46 Skäl 52 | |
|
(52) Rådets förordning (EEG) 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen skall tillämpas, särskilt bestämmelserna om anslutning till det sociala trygghetssystemet, på anställda eller egenföretagare som tillhandahåller eller deltar i tillhandahållandet av en tjänst. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 51-57 överensstämmer med strykningen av artikel 23. | |
Ändringsförslag 47 Skäl 53 | |
|
(53) Artikel 22 i förordning (EEG) 1408/71 om förhandstillstånd för ekonomisk ersättning för vård som tillhandahållits i en annan medlemsstat bidrar, såsom domstolens rättspraxis understryker, till att underlätta den fria rörligheten för patienter och tillhandahållandet av gränsöverskridande vårdtjänster. Denna bestämmelse skall se till att de personer som omfattas av socialförsäkringen och som har ett tillstånd för tillträde till vård i de andra medlemsstaterna får lika goda ersättningsvillkor som de socialförsäkringstagare som omfattas av lagstiftningen i dessa länder. Bestämmelsen ger också dem som omfattas av socialförsäkringen rättigheter som de inte annars skulle haft, och framstår som en möjlighet att utnyttja den fria rörligheten för tjänster. Bestämmelsen avser dock inte att reglera vilken ersättning som skall utbetalas, och den hindrar därför inte att ersättning utbetalas i den omfattning som garanteras av sjukförsäkringssystemet i den medlemsstat där vårdmottagaren är sjukförsäkrad, för utgifter för vård som tillhandahållits i en annan medlemsstat, även om ett förhandstillstånd saknas. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 51-57 överensstämmer med strykningen av artikel 23. | |
Ändringsförslag 48 Skäl 54 | |
|
(54) Med hänsyn till hur domstolens rättspraxis utvecklats när det gäller fri rörlighet för tjänster bör kravet på förhandstillstånd för att få ekonomisk ersättning från de sociala trygghetssystemen i en medlemsstat för öppen hälso- och sjukvård i en annan medlemsstat tas bort, och medlemsstaterna bör anpassa sin lagstiftning i detta avseende. Om sjukvården ersätts i den omfattning som garanteras av sjukförsäkringssystemet i den medlemsstat där vårdmottagaren är sjukförsäkrad, kommer borttagandet av förhandstillstånd inte att påverka den ekonomiska jämvikten mellan de sociala trygghetssystemen i någon större utsträckning. I enlighet med domstolens rättspraxis förblir de villkor på vilka medlemsstaterna på sitt territorium beviljar tillstånd för ersättning för kostnader för öppen hälso- och sjukvård tillämpliga när det rör sig om vård som tillhandahållits i en annan medlemsstat än den där patienten är sjukförsäkrad, om dessa villkor är förenliga med gemenskapsrätten. I enlighet med domstolens praxis skall också tillståndsförfarandena för ekonomisk ersättning för vård i en annan medlemsstat följa de bestämmelser rörande villkoren för utfärdande av tillstånd och de tillståndsförfaranden som avses i detta direktiv. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 51-57 överensstämmer med strykningen av artikel 23. | |
Ändringsförslag 49 Skäl 55 | |
|
(55) I enlighet med domstolens rättspraxis när det gäller fri rörlighet för tjänster får kravet på förhandstillstånd för ekonomisk ersättning för sjukhusvård som tillhandahållits i en annan medlemsstat anses vara motiverat med hänsyn till den planering som krävs för att avgöra antalet sjukhusanläggningar, deras geografiska fördelning, hur de skall inrättas och vilken utrustning de skall vara försedda med, samt vilka vårdtjänster de skall erbjuda. Genom denna planering eftersträvas målet att inom varje medlemsstats territorium säkerställa att det finns tillräckligt stor och permanent tillgång till ett väl avvägt utbud av sjukhusvård av god kvalitet, samtidigt som planeringen är nödvändig för att säkerställa en kontroll över utgifterna och i möjligaste mån undvika allt slöseri med ekonomiska, tekniska och mänskliga resurser. I enlighet med domstolens rättspraxis bör begreppet sjukhusvård ges en objektiv definition, och kravet på förhandstillstånd bör stå i proportion till det eftersträvade målet av allmänintresse. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 51–57 överensstämmer med strykningen av artikel 23. | |
Ändringsförslag 50 Skäl 56 | |
|
(56) I artikel 22 i förordning (EEG) nr 1408/71 föreskrivs under vilka omständigheter den behöriga nationella institutionen inte får vägra att utfärda ett tillstånd som sökts med stöd av den artikeln. En medlemsstat får inte vägra att bevilja tillstånd, om sådan sjukhusvård är täckt av systemet för social trygghet i de fall den tillhandahålls på medlemsstatens territorium och om en identisk eller lika effektiv behandling inte kan erhållas i tid inom det egna territoriet på de villkor som anges systemet för social trygghet. I enlighet med domstolens rättspraxis skall villkoret för en godtagbar tidsfrist bedömas med hänsyn till alla omständigheter i varje konkret fall, med vederbörlig hänsyn inte bara till patientens medicinska situation vid den tidpunkt då tillståndet söks, utan också tidigare omständigheter och sjukdomens troliga utveckling. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 51-57 överensstämmer med strykningen av artikel 23. | |
Ändringsförslag 51 Skäl 57 | |
|
(57) Den ekonomiska ersättningen från medlemsstaternas system för social trygghet för vård i en annan medlemsstat bör inte vara lägre än den ersättning som systemet för social trygghet medger för vård inom det egna landet. I domstolens rättspraxis när det gäller fri rörlighet för tjänster fastställs att då tillstånd saknas torde ersättningen för öppenvård enligt taxorna i den medlemsstat där vårdmottagaren är sjukförsäkrad inte ha någon avgörande betydelse för finansieringen av den statens system för social trygghet. I sådana fall då ett tillstånd har utfärdats inom ramen för artikel 22 i förordning (EEG) nr 1408/71 ersätts utgifterna i den omfattning som garanteras av systemet för social trygghet i den medlemsstat där vården tillhandahållits. Om ersättningsnivån är lägre än den skulle ha varit om samma vård hade tillhandahållits i den medlemsstat där patienten är socialförsäkrad, bör den medlemsstaten komplettera ersättningen upp till den nivå som skulle tillämpats i detta fall. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 51–57 överensstämmer med strykningen av artikel 23. | |
Ändringsförslag 52 Skäl 58 | |
|
(58) När det gäller utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster i en annan medlemsstat än ursprungsmedlemsstaten, bör det klargöras vilka ansvarsområden och uppgifter ursprungsmedlemsstaten respektive utstationeringsmedlemsstaten har för att underlätta den fria rörligheten för tjänster. Syftet med detta direktiv är inte att behandla rena arbetsrättsliga frågor. Genom att uppgifterna fördelas och det klargörs hur samarbetet mellan ursprungsmedlemsstaten och utstationeringsmedlemsstaten skall utformas kan man underlätta den fria rörligheten för tjänster särskilt genom att avlägsna vissa onödigt tungrodda administrativa förfaranden, samtidigt som man förbättrar kontrollen av att anställnings- och arbetsvillkoren i direktiv 96/71/EG efterlevs. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 58–61 överensstämmer med strykningen av artiklarna 24–25. | |
Ändringsförslag 53 Skäl 59 | |
|
(59) För att undvika diskriminerande eller onödigt tungrodda administrativa formaliteter, som har en avrådande verkan främst på små och medelstora företag, bör det inte vara tillåtet för utstationeringsmedlemsstaten att kräva att utstationeringen skall uppfylla vissa villkor, som att en tillståndsansökan inlämnas hos myndigheterna. Det bör inte heller vara tillåtet att kräva att en förhandsanmälan skall göras hos myndigheterna i utstationeringsmedlemsstaten. Ett sådant krav bör dock kunna behållas till och med den 31 december 2008 när det gäller sådan verksamhet på byggområdet som avses i bilagan till direktiv 96/71/EG. Gruppen av nationella experter som arbetar med genomförandet av detta direktiv behandlar även frågan om en förbättring av det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna för att underlätta kontroller. När det gäller andra anställnings- och arbetsvillkor än de som anges i direktiv 96/71/EG bör utstationeringsmedlemsstaten i enlighet med principen om fri rörlighet för tjänster i direktivet inte få vidta begränsande åtgärder mot en tillhandahållare av tjänster som är etablerad i en annan medlemsstat. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 58–61 överensstämmer med strykningen av artiklarna 24–25. | |
Ändringsförslag 54 Skäl 60 | |
|
(60) Den fria rörligheten för tjänster omfattar rätten för en tillhandahållare av tjänster att stationera ut sin personal, även om det rör sig om personer som inte är gemenskapsmedborgare, utan medborgare i tredje länder som lagligen vistas i ursprungsmedlemsstaten och har en laglig anställning. Ursprungsmedlemsstaten bör vara skyldig att se till att alla utstationerade arbetstagare som är medborgare i tredje land uppfyller kraven i den egna lagstiftningen i fråga om rätt till bosättning och arbete, inbegripet social trygghet. Däremot får utstationeringsmedlemsstaten inte kontrollera arbetstagaren eller tillhandahållaren av tjänsterna i förebyggande syften, särskilt med avseende på inrese- och uppehållstillstånd, utom i vissa fall, eller arbetstillstånd, eller ställa sådana krav som att arbetstagaren måste ha en tillsvidareanställning eller tidigare ha varit anställd i tjänstetillhandahållarens ursprungsland. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 58–61 överensstämmer med strykningen av artiklarna 24–25. | |
Ändringsförslag 55 Skäl 61 | |
|
(61) Sedan antagandet av rådets förordning (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr 574/72 till att gälla de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser, omfattas medborgarna i tredje länder av den tillämpning av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen som fastställts genom förordning (EEG) nr 1408/71, där det även fastställs att det är bestämmelserna i det land där arbetstagaren är ansluten till ett system för social trygghet som skall tillämpas. |
utgår |
Motivering | |
Strykningen av skälen 58–61 överensstämmer med strykningen av artiklarna 24–25. | |
Ändringsförslag 56
Skäl 64
|
(64) Det fullständiga förbudet för kommersiella meddelanden från reglerade yrken bör tas bort; ett sådant borttagande avser dock inte förbud mot innehållet i ett kommersiellt meddelande utan sådana förbud som innebär att ett visst yrke generellt sett inte får sända ut ett eller flera slags kommersiella meddelanden, såsom all form av reklam via ett visst medium eller vissa medier. I fråga om de kommersiella meddelandenas innehåll och utformning bör tillhandahållarna av tjänster uppmanas att på gemenskapsnivå utarbeta uppföranderegler som är förenliga med gemenskapsrätten. |
utgår |
Motivering
Flera medlemsstater har länge ansett det nödvändigt att reglera kommersiella meddelanden från vissa reglerade yrken, eftersom detta bidrar till konsumentskyddet, rättsstatsprincipen och integriteten och värdigheten för yrkena själva. De känsligaste reglerade yrkena bör dock inte omfattas av det föreslagna direktivet. Därför är detta skäl överflödigt.
Ändringsförslag 57 Artikel 1, stycke 1a (nytt) | |
|
|
Detta direktiv påverkar inte arbetsrelationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. |
|
|
Detta direktiv gäller inte och påverkar inte heller indirekt tjänster av allmänt ekonomiskt intresse såsom de definieras av medlemsstaterna, däribland regionala och lokala myndigheter. |
|
|
Detta direktiv behandlar inte avskaffande av monopol som tillhandahåller tjänster och inte heller de stöd som medlemsstaterna beviljar och som omfattas av de allmänna konkurrensreglerna. |
|
|
Detta direktiv påverkar inte åtgärder som vidtas på gemenskapsnivå eller nationell nivå för att skydda eller främja kulturell eller språklig mångfald eller mediemångfald. |
|
|
Detta direktiv gäller endast tjänsteleverantörer som är etablerade i en medlemsstat, och det omfattar inte externa aspekter. Det rör inte förhandlingar inom internationella organisationer om handel med tjänster, särskilt inom ramen för GATS. |
Ändringsförslag 58 Artikel 2, punkt 2 | |
|
2. Detta direktiv skall inte tillämpas på följande verksamheter: |
2. Detta direktiv skall inte tillämpas på följande verksamheter: |
|
|
-a) Tjänster för vilka medlemsstaterna och/eller gemenskapen beslutat att särskilda allmänna eller public service-relaterade skyldigheter skall gälla, dvs. särskilda krav som de offentliga myndigheterna ställer på tjänsteleverantören för att se till att vissa mål av samhällsintresse uppfylls, avseende till exempel folkhälsa, välfärd, utbildning, socialpolitik, kulturell mångfald, miljöskydd och allmän ordning, på grundval av ett kriterium som avser allmänintresse. |
|
a) Finansiella tjänster enligt definitionen i artikel 2 b i direktiv 2002/65/EG. |
a) Tjänster som gäller banker, långivning, försäkringar, tjänstepension eller individuell pension, investeringar eller betalningar. |
|
b) Elektroniska kommunikationstjänster och kommunikationsnät och därmed förbundna resurser och tjänster när det gäller frågor som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG, 2002/20/EG, 2002/21/EG, 2002/22/EG och 2002/58/EG. |
b) Elektroniska kommunikationstjänster och kommunikationsnät och därmed förbundna resurser och tjänster när det gäller frågor som omfattas av eller omnämns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG, 2002/20/EG, 2002/21/EG, 2002/22/EG och 2002/58/EG. |
|
c) Transporttjänster när dessa omfattas av andra gemenskapsinstrument som grundas på artikel 71 eller artikel 80.2 i fördraget. |
c) Transporttjänster. |
|
|
ca) Posttjänster som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG1. |
|
|
cb) Tjänster för produktion, överföring, distribution och leverans av el sådana de definieras i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG2. |
|
|
cc) Tjänster för överföring, distribution, leverans och lagring av gas sådana de definieras i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG3. |
|
|
cd) Tjänster för distribution och/eller leverans av vatten samt tjänster för hantering av avloppsvatten. |
|
|
ce) Yrken och verksamheter som ständigt eller tillfälligt är förbundna med utövandet av offentlig makt i en medlemsstat. |
|
|
cf) Tjänster som tillhandahålls av bemanningsföretag. |
|
|
cg) Tjänster som tillhandahålls av säkerhetsorgan. |
|
|
ch) Audiovisuella tjänster, oavsett produktions-, distributions- och sändningsmetoder, inklusive radiosändningar och tjänster för publicering och distribution av tidningspress. |
|
|
____________ 1 EGT L 15, 21.1.1998, s. 14. 2 EUT L 176, 15.7.2003, s. 37. 3 EUT L 176, 15.7.2003, s. 57. |
Motivering | |
För att inte påverka uppföljningen av kommissionens vitbok om tjänster av allmänt intresse och ett eventuellt framtida ramdirektiv om tjänster av allmänt intresse, bör detta direktiv inte tillämpas på tjänster för vilka medlemsstaterna och/eller gemenskapen ställer särskilda krav på tjänsteleverantören för att se till att vissa mål av samhällsintresse uppfylls, avseende till exempel folkhälsa, välfärd, utbildning, socialpolitik, kulturell mångfald, miljöskydd och allmän ordning, på grundval av ett kriterium som avser allmänintresse. | |
Alla finansiella tjänster bör uteslutas från detta direktivs tillämpningsområde, precis som kommissionen angivit i sin förklarande text om vilka verksamheter som omfattas av förslaget. | |
Transporttjänster bör inte omfattas av detta direktiv, oavsett om de omfattas av andra gemenskapsinstrument som grundas på artikel 71 eller artikel 80.2 i fördraget eller inte. Transporttjänster som faller utanför den gemensamma transportpolitikens tillämpningsområde (t.ex. av subsidiaritetsskäl) bör inte heller ingå i detta direktivs tillämpningsområde. | |
Av rättssäkerhets- och konsekvensskäl bör särskilda nätverkstjänster (post, el, gas) som redan omfattas av den inre marknadens sektorsdirektiv inte ingå i detta direktivs tillämpningsområde, även när det gäller de aspekter som (ännu) inte behandlas i sektorsdirektiven. Distribution och leverans av vatten och hantering av avfallsvatten bör inte heller omfattas av detta direktiv. | |
Detta direktiv bör inte gälla yrken och verksamheter som ständigt eller tillfälligt är förbundna med utövandet av offentlig makt i en medlemsstat. | |
Tjänster som tillhandahålls av bemanningsföretag bör inte omfattas av detta direktiv eftersom det på gemenskapsnivå inte finns några särskilda harmoniserade minimikrav avseende leverantörerna av dessa tjänster, och eftersom man inte bör påverka ett eventuellt framtida antagande av ett direktiv om tillfällig anställning. | |
Eftersom det på gemenskapsnivå inte finns några särskilda harmoniserade minimikrav och med tanke på säkerhetsorganens bidrag till upprätthållandet av den allmänna säkerheten, bör tjänster som tillhandahålls av säkerhetsorgan inte omfattas av detta direktiv. | |
Eftersom audiovisuella tjänster redan omfattas av särskild gemenskapslagstiftning, nämligen direktivet om television utan gränser, och för att inte påverka en eventuell framtida översyn av det sektoriella gemenskapsinstrumentet, bör audiovisuella tjänster inte ingå i föreliggande direktivs tillämpningsområde. | |
Ändringsförslag 59
Artikel 2, punkt 3
|
3. Detta direktiv skall inte tillämpas i fråga om skatter, med undantag för artiklarna 14 och 16, om de begränsningar som avses där inte omfattas av ett gemenskapsinstrument för harmonisering av skattelagstiftning. |
3. Detta direktiv skall inte tillämpas i fråga om skatter. |
Motivering
Förtydligande.
Ändringsförslag 60 Artikel 2, punkt 3a (ny) | |
|
|
3a. Detta direktiv skall inte tillämpas på området arbetsrätt, inklusive kollektivavtal och fackliga åtgärder, och inte heller på området socialförsäkringsrätt. |
Motivering | |
För att se till att avskaffandet av hindren för utbytet av tjänster mellan medlemsstaterna inte inverkar på frågor som rör arbetsrätt och socialförsäkringslagstiftning bör arbetsrätt och socialförsäkringsrätt i egentlig mening inte omfattas av direktivet. | |
Ändringsförslag 61 Artikel 2a (ny) | |
|
|
Artikel 2a |
|
|
Skydd för arbetsrättsrelaterade grundläggande rättigheter |
|
|
Detta direktiv får inte tolkas som att det på något sätt inverkar på utövandet av de grundläggande rättigheterna, inklusive strejkrätt eller frihet att strejka, såsom de erkänns i medlemsstaterna. Dessa rättigheter kan också inbegripa rätt att vidta andra åtgärder som omfattas av de särskilda systemen för relationerna mellan parterna på arbetsmarknaderna i medlemsstaterna. |
Motivering | |
Detta direktiv handlar om tillhandahållandet av tjänster och inte om de enskilda arbetstagare som tillhandahåller dessa tjänster. Det är viktigt att slå fast att direktivet inte får strida mot arbetsrättsrelaterade grundläggande rättigheter, till exempel föreningsfrihet, förhandlingsfrihet, frihet att vidta fackliga stridsåtgärder och frihet att ingå kollektivavtal. Ordalydelsen i detta ändringsförslag är hämtad från artikel 2 i förordning (EG) nr 2679/98 om den inre marknadens sätt att fungera i samband med den fria rörligheten för varor mellan medlemsstaterna. Ändringsförslaget motiveras av att grundläggande rättigheter också bör skyddas på den inre marknaden för varor och tjänster. | |
Ändringsförslag 62
Artikel 2b (ny)
|
|
Artikel 2b |
|
|
Detta direktiv förhindrar inte att medlemsstaterna tillämpar sina nationella straffrättsliga bestämmelser. |
Or. fr
Ändringsförslag 63
Artikel 3
|
Medlemsstaterna skall tillämpa bestämmelserna i detta direktiv med beaktande av bestämmelserna i fördraget om etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster. |
1. Medlemsstaterna skall tillämpa bestämmelserna i detta direktiv med beaktande av bestämmelserna i fördraget. |
|
Tillämpningen av detta direktiv påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i de andra gemenskapsinstrumenten i fråga om de tjänster de omfattar. |
2. Bestämmelserna i detta direktiv påverkar inte tillämpningen av andra gemenskapsinstrument. |
|
|
Särskilt direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare och direktiv .../.../EG om erkännande av yrkeskvalifikationer skall fortsätta att tillämpas fullt ut. |
|
|
3. Detta direktiv fastställer inte eller inverkar på bestämmelser om tillämplig lag för förpliktelser som uppstår inom eller utanför avtalsförhållanden, i synnerhet de regler som ingår i 1980 års Romkonvention om tillämplig lag för avtalsförpliktelser och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr … om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser. |
Ändringsförslag 64
Artikel 3, punkt 3a (ny)
|
|
3a. Detta direktiv skall inte tillämpas på områden som omfattas av rådets förordning (EEG) nr 1408/71, särskilt när det gäller ersättning för utgifter för vård. |
Motivering
Direktivet skall inte tillämpas på frågor som redan regleras inom ramen för samordningen av de sociala trygghetssystemen i Europeiska unionen.
Ändringsförslag 65
Artikel 4, led 1
|
1) tjänst, all förvärvsverksamhet som utövas av en egenföretagare som avses i artikel 50 i fördraget och som består i att tillhandahålla en tjänst för vilken det betalas en ekonomisk ersättning, |
1) tjänst: all kommersiell förvärvsverksamhet som utövas av en egenföretagare som avses i artikel 50 i fördraget och som vanligtvis tillhandahålls mot betalning; denna betalning utgör den ekonomiska ersättningen för ifrågavarande tjänst och fastställs vanligtvis gemensamt av leverantören och mottagaren av tjänsten; |
|
|
de avgifter som skall betalas av mottagarna av tjänsten i syfte att bidra till finansieringen av ett system utgör inte den ekonomiska ersättningen för tjänsten, |
Motivering
Det krävs en tydligare definition av begreppet tjänst enligt domstolens fasta rättspraxis för att bättre avgränsa detta direktivs tillämpningsområde och betona skillnaden i förhållande till tjänster i allmänhetens intresse.
Ändringsförslag 66 Artikel 4, led 2 | |
|
2) tillhandahållare av tjänster: en fysisk person som är medborgare i en medlemsstat eller en juridisk person som erbjuder eller tillhandahåller en tjänst, |
2) tillhandahållare av tjänster: en fysisk person som är medborgare i en medlemsstat eller en juridisk person som är etablerad i enlighet med en medlemsstats lagstiftning och som erbjuder eller tillhandahåller en tjänst, |
Motivering | |
Detta direktiv berör bara tjänsteleverantörer och tjänstemottagare som är etablerade i en av EU:s medlemsstater. | |
Ändringsförslag 67 Artikel 4, led 3 | |
|
3) tjänstemottagare: en fysisk eller juridisk person som av yrkesskäl eller andra skäl använder eller vill använda sig av en tjänst, |
3) tjänstemottagare: en fysisk eller juridisk person som är etablerad i en medlemsstat och som av yrkesskäl eller andra skäl använder eller vill använda sig av en tjänst, |
Motivering | |
Direktivet berör enbart tjänsteleverantörer och tjänstemottagare som är etablerade i en av EU:s medlemsstater. | |
Ändringsförslag 68 Artikel 4, led 5 | |
|
5) etablering: faktiskt utövande av en ekonomisk verksamhet enligt artikel 43 i fördraget, där tillhandahållaren av tjänster är fast etablerad för en obegränsad tidsperiod, |
5) etablering: faktiskt utövande av en ekonomisk verksamhet enligt artikel 43 i fördraget i en medlemsstat där verksamheten att tillhandahålla tjänster faktiskt bedrivs och där tillhandahållaren av tjänster är fast etablerad för en obegränsad tidsperiod, |
Motivering | |
För att undvika att etableringen bara skulle kunna bestå av ett brevlådeföretag måste man klargöra att tillhandahållandet av tjänster enbart kan betecknas som en etablering i en medlemsstat om verksamheten verkligen bedrivs där. | |
Ändringsförslag 69
Artikel 4, led 8
|
8) behörig myndighet: alla organ eller instanser som i en medlemsstat har till uppgift att kontrollera eller reglera tjänsteverksamheter, särskilt administrativa myndigheter, yrkessammanslutningar och yrkesorganisationer som inom ramen för sitt rättsliga oberoende kollektivt reglerar möjligheten att starta och utöva tjänsteverksamhet, |
8) behörig myndighet: alla organ eller instanser som i en medlemsstat har till uppgift att kontrollera eller reglera tjänsteverksamheter, särskilt administrativa myndigheter, offentliga inrättningar, yrkessammanslutningar och yrkesorganisationer som inom ramen för sitt rättsliga oberoende kollektivt reglerar möjligheten att starta och utöva tjänsteverksamhet, |
Motivering
Det bör framgå tydligare att offentliga inrättningar som exempelvis de franska handelskamrarna skall anses vara behöriga att medverka i instanser som beviljar tillstånd att starta och bedriva företagsverksamhet.
Ändringsförslag 70 Artikel 4, led 9 | |
|
9) samordnat område: alla krav som skall tillämpas på rätten att starta eller utöva tjänsteverksamhet, |
9) områden som samordnas genom detta direktiv: den information om tjänsteleverantörer och deras tjänster, yrkesansvarsförsäkringar och garantier samt den information om kundgaranti och tvistlösning som ingår i artiklarna 26–28 och 32 i detta direktiv, |
Motivering | |
Den nya definitionen av områden som samordnas genom detta direktiv hänger nära samman med ändringsförslaget till artikel 16 i direktivet. | |
Ändringsförslag 71 Artikel 4, led 10 | |
|
10) sjukhusvård: sådan behandling som endast kan tillhandahållas på ett sjukhus, en klinik eller liknande, och som i princip kräver att den person som mottar behandlingen uppehåller sig där; vad det berörda sjukhuset har för beteckning, hur det är organiserat och hur det finansieras är utan betydelse för hur den berörda behandlingen skall kategoriseras, |
utgår |
Motivering | |
Definitionerna i artikel 4.10, 4.11 och 4.12 utesluts till följd av att artiklarna 23, 24 och 25 i direktivet utgår. | |
Ändringsförslag 72 Artikel 4, led 11 | |
|
11) utstationeringsmedlemsstat: den medlemsstat på vars territorium en tillhandahållare av tjänster utstationerar en arbetstagare för att tillhandahålla sina tjänster, |
utgår |
Motivering | |
Definitionerna i artikel 4.10, 4.11 och 4.12 utesluts till följd av att artiklarna 23, 24 och 25 i direktivet utgår. | |
Ändringsförslag 73 Artikel 4, led 12 | |
|
12) laglig anställning: arbetstagarens avlönade verksamhet, vilken utförs i överensstämmelse med de nationella bestämmelserna i tjänstetillhandahållarens ursprungsmedlemsstat, |
utgår |
Motivering | |
Definitionerna i artikel 4.10, 4.11 och 4.12 utesluts till följd av att artiklarna 23, 24 och 25 i direktivet utgår. | |
Ändringsförslag 74 Artikel 4, led 13 | |
|
13) reglerat yrke: en yrkesverksamhet eller flera yrkesverksamheter där tillträdet, utövandet eller en av formerna för utövande direkt eller indirekt enligt lagar eller andra författningar kräver innehav av särskilda yrkeskvalifikationer, |
13) reglerat yrke: en yrkesverksamhet eller flera yrkesverksamheter i enlighet med artikel 3.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv ../../EG om erkännande av yrkeskvalifikationer, |
Motivering | |
Definitionen av ”reglerat yrke” i tjänstedirektivet bör överensstämma med definitionen i det kommande direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer och därför hänvisa till definitionen i detta direktiv. | |
Ändringsförslag 75 Artikel 4, led 13a (nytt) | |
|
|
13a) arbetstagare: en fysisk person som betraktas som arbetstagare i enlighet med nationell lagstiftning, kollektivavtal och/eller etablerad praxis i den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls, |
Motivering | |
Införandet av en definition av begreppet arbetstagare motiveras av att det land inom vars territorium arbetet utförs bör få avgöra vem som skall betraktas som arbetstagare. | |
Ändringsförslag 76 Artikel 4, led 13b (nytt) | |
|
|
13b) bemanningsföretag: en fysisk eller juridisk person som i enlighet med nationell lagstiftning och/eller gemenskapens lagstiftning sluter anställningsavtal eller avtal om anställningsförhållande med tillfällig arbetskraft som utstationeras hos kundföretag för tillfälligt arbete under dessa företags överinseende. |
Ändringsförslag 77
Artikel 5, punkt 2
|
2. När medlemsstaterna begär att tillhandahållare eller mottagare av tjänster skall tillhandahålla ett certifikat, ett intyg eller något annat dokument som visar att de uppfyller ett krav, skall medlemsstaterna godta alla dokument från en annan medlemsstat som har en likvärdig funktion eller av vilka det framgår att det berörda kravet är uppfyllt. De kan inte kräva att dokument från en annan medlemsstat tillhandahålls i form av ett original, en vidimerad kopia eller en auktoriserad översättning, förutom i sådana fall där det föreskrivs i andra gemenskapsinstrument eller i undantagsfall som är objektivt motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset. |
2. När medlemsstaterna begär att leverantörer eller mottagare av tjänster skall tillhandahålla ett certifikat, ett intyg eller något annat dokument som visar att de uppfyller ett krav, skall medlemsstaterna godta alla dokument från en annan medlemsstat som har en likvärdig funktion eller av vilka det framgår att det berörda kravet är uppfyllt. De kan kräva att dokument från en annan medlemsstat tillhandahålls i form av ett original, en vidimerad kopia eller en auktoriserad översättning, förutsatt att likvärdiga dokument i den egna medlemsstaten också måste tillhandahållas i form av original eller vidimerad kopia och dessutom i sådana fall där det föreskrivs i andra gemenskapsinstrument eller i undantagsfall som är objektivt motiverade av hänsyn till allmänintresset. |
Motivering
Medlemsstaterna måste ha rätt att kräva att auktoriserade översättningar tillhandahålls. Utan denna rätt skulle varje enskild medlemsstat tvingas vidta åtgärder för att se till att dess tillstånds- och tillsynsmyndigheter har kapacitet att när som helst kontrollera dokument på de nuvarande 20 officiella EU‑språken. Detta skulle blåsa upp byråkratin till orimliga proportioner.
Ändringsförslag 78
Artikel 5, punkt 2, stycke 1a (nytt)
|
|
Dessa bestämmelser skall inte påverka medlemsstaternas rätt att kräva dokument på något av de språk som har officiell, skyddad eller liknande ställning i deras konstitutionella ordning inom hela eller delar av deras territorium. |
Motivering
Offentliga myndigheter har inte alltid kapacitet att tillhandahålla översättningar. Dessutom måste man ta hänsyn till de många språken i EU.
Ändringsförslag 79 Artikel 5, punkt 3 | |
|
3. Punkt 2 skall inte tillämpas på de dokument som avses i artikel 46 i Europaparlamentets och rådets direktiv ../../EG och artikel 45.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv ../../EG. |
3. Punkt 2 skall inte tillämpas på de dokument som avses i artikel 50 i Europaparlamentets och rådets direktiv ../../EG om erkännande av yrkeskvalifikationer, i artikel 45.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster1, i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls2, i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/58/EG om ändring av rådets direktiv 68/151/EEG när det gäller krav på offentlighet i vissa typer av bolag3 eller i rådets direktiv 89/666/EEG om krav på offentlighet i filialer som har öppnats i en medlemsstat av vissa typer av bolag som lyder under lagstiftningen i en annan stat4. |
|
|
__________ 1 EUT L 134, 30.4.2004, s. 114. 2 EGT L 77, 14.3.1998, s. 36. 3 EUT L 221, 4.9.2003, s. 13. 4 EGT L 395, 30.12.1986, s. 36. |
Motivering | |
Syftet med ändringsförslaget är att se till att direktivet inte påverkar särskilda gemenskapsinstrument som ger medlemsstaterna rätt att ställa krav beträffande vissa typer av dokument. | |
Ändringsförslag 80 Artikel 6 | |
|
Medlemsstaterna skall se till att en tillhandahållare av tjänster senast den 31 december 2008 kan fullgöra följande förfaranden och formaliteter via en kontaktpunkt av typen ”gemensam kontaktpunkt”: |
1. Medlemsstaterna skall se till att en tillhandahållare av tjänster senast [tre år efter direktivets ikraftträdande] kan fullgöra följande förfaranden och formaliteter via en kontaktpunkt av typen ”gemensam kontaktpunkt”: |
|
a) Alla de förfaranden och formaliteter som är nödvändiga för de skall kunna starta en tjänsteverksamhet, särskilt deklarationer, anmälningar och tillståndsansökningar hos behöriga myndigheter, inbegripet ansökningar om upptagning i register, förteckningar, databaser och yrkessammanslutningar. |
a) Alla de förfaranden och formaliteter som är nödvändiga för de skall kunna starta en tjänsteverksamhet, särskilt deklarationer, anmälningar och tillståndsansökningar hos behöriga myndigheter, inbegripet ansökningar om upptagning i register, förteckningar, databaser och yrkessammanslutningar. |
|
b) Ansökningar om tillstånd som är nödvändiga för utövandet av tjänsteverksamheten. |
b) Ansökningar om tillstånd som är nödvändiga för utövandet av tjänsteverksamheten. |
|
|
2. Inrättandet av gemensamma kontaktpunkter skall inte inverka på fördelningen av arbetsuppgifter eller befogenheter för behöriga myndigheter inom varje nationellt system och inte heller på utövandet av offentlig makt. |
Motivering | |
En tidsfrist på tre år från och med direktivets ikraftträdande bör ge medlemsstaterna tillräckligt med tid att vidta de åtgärder som behövs för att kunna inrätta gemensamma kontaktpunkter. | |
I den nya punkten påpekas det faktum att direktivet måste respektera regionala eller lokala befogenheter inom varje medlemsstat. | |
Ändringsförslag 81
Artikel 6a (ny)
|
|
Artikel 6a |
|
|
Medlemsstaterna skall se till att de befintliga kontaktpunkter eller myndigheter som avses i direktivet om utstationering och i tjänstedirektivet samarbetar nära med de ansvariga för tillämpningen av de sociala försäkringsbestämmelserna så att en tjänsteleverantör endast behöver vända sig till en enda kontaktpunkt. |
Ändringsförslag 82
Artikel 7, punkt 1, inledningen
|
1. Medlemsstaterna skall se till att följande uppgifter finns lätt tillgängliga för tillhandahållare och mottagare av tjänster via de gemensamma kontaktpunkterna: |
1. Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att följande uppgifter finns lätt tillgängliga för leverantörer och mottagare av tjänster via de gemensamma kontaktpunkterna: |
Motivering
Detta ändringsförslag ligger i linje med de bestämmelser som föreslås för artiklarna 5 och 6. Europeiska kommissionen bör medverka vid utformningen av harmoniserade EU-formulär och se till att dessa finns tillgängliga via en europeisk gemensam kontaktpunkt.
Ändringsförslag 83
Artikel 7, punkt 2
|
2. Medlemsstaterna skall se till att tillhandahållare och mottagare av tjänster på begäran kan få stöd från de behöriga myndigheterna i form av upplysningar om hur kraven i punkt 1 a brukar tolkas och tillämpas. |
2. Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att leverantörer och mottagare av tjänster på begäran kan få stöd från de behöriga myndigheterna i form av upplysningar om hur kraven i punkt 1 a brukar tolkas och tillämpas. |
Motivering
Detta ändringsförslag ligger i linje med de bestämmelser som föreslås för artiklarna 5 och 6. Europeiska kommissionen bör medverka vid utformningen av harmoniserade EU-formulär och se till att dessa finns tillgängliga via en europeisk gemensam kontaktpunkt.
Ändringsförslag 84
Artikel 7, punkt 3
|
3. Medlemsstaterna skall se till att de uppgifter och det stöd som avses i punkterna 1 och 2 tillhandahålls på ett tydligt och entydigt vis, att de är lätt tillgängliga även på distans och på elektronisk väg, samt att de hålls aktuella. |
3. Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att de uppgifter och det stöd som avses i punkterna 1 och 2 tillhandahålls på ett tydligt och entydigt vis, att de är lätt tillgängliga, bland annat på distans och på elektronisk väg, samt att de hålls aktuella. |
Motivering
Detta ändringsförslag ligger i linje med de bestämmelser som föreslås för artiklarna 5 och 6. Europeiska kommissionen bör medverka vid utformningen av harmoniserade EU-formulär och se till att dessa finns tillgängliga via en europeisk gemensam kontaktpunkt.
Ändringsförslag 85
Artikel 7, punkt 4
|
4. Medlemsstaterna skall se till att de gemensamma kontaktpunkterna och de behöriga myndigheterna snarast möjligt besvarar varje begäran om sådana upplysningar eller sådan hjälp som avses i punkterna 1 och 2, och att de snarast möjligt underrättar frågeställaren om begäran är felaktig eller ogrundad. |
4. Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att de gemensamma kontaktpunkterna och de behöriga myndigheterna snarast möjligt besvarar varje begäran om sådana upplysningar eller sådan hjälp som avses i punkterna 1 och 2, och att de snarast möjligt underrättar frågeställaren om begäran är felaktig eller ogrundad. |
Motivering
Detta ändringsförslag ligger i linje med de bestämmelser som föreslås för artiklarna 5 och 6. Europeiska kommissionen bör medverka vid utformningen av harmoniserade EU-formulär och se till att dessa finns tillgängliga via en europeisk gemensam kontaktpunkt.
Ändringsförslag 86 Artikel 7, punkt 5 | |
|
5. Medlemsstaterna skall genomföra punkterna 1-4 i denna artikel senast den 31 december 2008. |
5. Medlemsstaterna skall genomföra punkterna 1-4 i denna artikel senast [tre år efter direktivets ikraftträdande]. |
Motivering | |
En tidsfrist på tre år från och med direktivets ikraftträdande bör ge medlemsstaterna tillräckligt med tid att vidta de åtgärder som behövs för att kunna inrätta gemensamma kontaktpunkter. | |
Ändringsförslag 87
Artikel 7, punkt 6a (ny)
|
|
6a. Kommissionens och medlemsstaternas skyldighet att se till att relevant information är lätt tillgänglig för leverantörer och mottagare kan uppfyllas genom att denna information görs tillgänglig via en webbplats på Internet. De behöriga myndigheternas skyldighet att biträda leverantörer och mottagare av tjänster innebär inte dessa myndigheter är skyldiga att tillhandahålla juridisk rådgivning i enskilda fall utan gäller endast allmän information om hur kraven vanligen tolkas eller tillämpas. |
Motivering
Tillgången till information kan underlättas genom att man inrättar en webbplats på Internet.
Ändringsförslag 88 Artikel 8, punkt 1 | |
|
1. Medlemsstaterna skall se till att alla förfaranden och formaliteter för att starta och utöva en tjänsteverksamhet senast den 31 december 2008 kan fullgöras enkelt, på distans och på elektronisk väg vid den berörda gemensamma kontaktpunkten och de behöriga myndigheterna. |
1. Medlemsstaterna skall se till att alla förfaranden och formaliteter för att starta och utöva en tjänsteverksamhet senast [tre år efter direktivets ikraftträdande] kan fullgöras enkelt, på distans och på elektronisk väg vid den berörda gemensamma kontaktpunkten och de behöriga myndigheterna. |
Motivering | |
En tidsfrist på tre år från och med direktivets ikraftträdande bör ge medlemsstaterna tillräckligt med tid att vidta de åtgärder som behövs för att kunna inrätta gemensamma kontaktpunkter. | |
Ändringsförslag 89 Artikel 9, punkt 1 | |
|
1. Medlemsstaterna får endast kräva tillstånd för att starta och utöva tjänsteverksamhet om följande villkor är uppfyllda: |
1. Medlemsstaterna får kräva tillstånd för att starta och utöva tjänsteverksamhet om följande villkor är uppfyllda: |
|
a) Tillståndssystemet diskriminerar inte tillhandahållaren av tjänsterna i fråga. |
a) Icke-diskriminering: Tillståndssystemet diskriminerar inte på grund av nationalitet eller, när det gäller företag, på grund av platsen för deras säte, tillhandahållaren av tjänsterna i fråga. |
|
b) Behovet av ett tillståndssystem är objektivt motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. |
b) Behov: Behovet av ett tillståndssystem är objektivt motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. |
|
c) Det eftersträvade målet kan inte nås med en mindre begränsande åtgärd, i synnerhet därför att en efterhandskontroll inte skulle få någon reell verkan eftersom det skulle vara för sent. |
c) Proportionalitet: Tillståndssystemet måste vara utformat så att det kan säkerställa att det eftersträvade målet kan nås; det får inte gå utöver det som är nödvändigt för att nå målet; och det får inte vara möjligt att ersätta det med en mindre begränsande åtgärd som leder till samma resultat. |
Motivering | |
Ändringsförslaget till punkt 1 motiveras av att de kriterier som ligger till grund för det ömsesidiga utvärderingsförfarandet bör överensstämma med dem som tillämpas i artiklarna 9 och 15 (om krav som skall utvärderas) i direktivet. | |
Ändringsförslag 90
Artikel 9, punkt 2
|
2. I den rapport som avses i artikel 41 skall medlemsstaterna beskriva hur deras tillståndssystem ser ut och motivera deras förenlighet med punkt 1. |
utgår |
Motivering
De många rapporteringsplikterna (artiklarna 9.2, 15.4 och 30.4 samt artikel 41) innebär att de nationella förvaltningarna påbördas en enorm extra byråkratisk belastning. Man kan misstänka att viss kapacitet måste läggas om till följd av detta, vilket skulle leda till att prövningen av väsentliga sociala bestämmelser och andra skyddsbestämmelser till förmån för tjänstemottagarna inskränks.
Ändringsförslag 91
Artikel 9, punkt 3a (ny)
|
|
3a. Kommissionen och medlemsstaterna skall inleda en samordningsprocess för tillnärmning av de nationella bestämmelserna om tillståndssystem. |
Motivering
Direktivet är inriktat på att uppnå etableringsfrihet. Unionens ambitioner bör dock inte reduceras till att skapa ett ”frihandelsområde” med konkurrens mellan de nationella bestämmelserna snarare än mellan de ekonomiska aktörerna. Det verkliga syftet med unionen bör i stället vara att se till att bestämmelserna harmoniseras uppåt, så att en rättvis inre marknad kan skapas.
Ändringsförslag 92 Artikel 10, punkt 1 | |
|
1. Tillståndsgivningen skall följa kriterier som bildar en ram för de nationella myndigheternas bedömning så att bedömningen inte blir godtycklig eller skönsmässig. |
1. Tillståndsgivningen skall följa kriterier som bildar en ram för de nationella myndigheternas bedömning så att bedömningen inte blir godtycklig. |
Motivering | |
Det ligger i sakens natur att de nationella myndigheterna gör en bedömning på ett rimligt skönsmässigt sätt när de utövar sin befogenhet i samband med tillståndsgivningen. | |
Ändringsförslag 93 Artikel 10, punkt 2a (ny) | |
|
|
2a. Denna artikel skall inte påverka behörighetsfördelningen på regional och lokal nivå i samband med tillståndsgivningen inom varje medlemsstat. |
Motivering | |
Denna nya punkt ligger i linje med bestämmelsen om att direktivet skall respektera de regionala och lokala befogenheterna inom varje medlemsstat. | |
Ändringsförslag 94 Artikel 11, punkt 3 | |
|
3. Medlemsstaterna skall se till att tillhandahållaren av tjänsterna är skyldig att underrätta den berörda gemensamma kontaktpunkt som avses i artikel 6 om varje förändring av hans situation som kan komma att påverka effektiviteten i den behöriga myndighetens kontroll, särskilt bildandet av dotterbolag som utövar verksamhet inom tillståndets tillämpningsområde, eller som får till följd att villkoren för tillståndet inte längre är uppfyllda, eller som påverkar korrektheten i de uppgifter som tjänstemottagaren har tillgång till. |
3. Medlemsstaterna skall se till att tillhandahållaren av tjänsterna är skyldig att underrätta den berörda gemensamma kontaktpunkt som avses i artikel 6 om följande förändringar: |
|
|
a) bildandet av dotterbolag som utövar verksamhet inom tillståndets tillämpningsområde, |
|
|
b) förändringar i hans situation som får till följd att villkoren för tillståndet inte längre är uppfyllda, eller som påverkar korrektheten i de uppgifter som tjänstemottagaren har tillgång till. |
Ändringsförslag 95 Artikel 11, punkt 3a (ny) | |
|
|
3a. Denna artikel skall inte påverka medlemsstaternas möjlighet att besluta om indragning av tillstånd, i synnerhet i de fall när villkoren för tillståndsgivningen inte längre uppfylls. |
Motivering | |
Införandet av en ny punkt motiveras av att artikel 11.1, enligt vilken ett tillstånd beviljas för en begränsad tidsperiod, kan ge det (felaktiga) intrycket av att medlemsstaterna skulle förlora sin möjlighet att dra in tillstånd när villkoren för tillståndsgivningen inte längre uppfylls. | |
Ändringsförslag 96 Artikel 13, punkt 4 | |
|
4. Om inget annat meddelats inom den tidsfrist som avses i punkt 3 skall tillståndet anses beviljat. För vissa former av verksamhet kan emellertid ett annat förfarande tillämpas om det är objektivt motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. |
utgår |
Motivering | |
Bestämmelsen om underförstått godkännande av tillstånd måste utgå eftersom den kan skapa bevisproblem och rättslig osäkerhet. Dessutom är det inte säkert att den gynnar konsumenterna. | |
Ändringsförslag 97 Artikel 13, punkt 5, led c | |
|
c) att tillståndet får anses beviljat om inget annat meddelats inom den angivna tidsfristen. |
utgår |
Motivering | |
Bestämmelsen om underförstått godkännande av tillstånd måste utgå eftersom den kan skapa bevisproblem och rättslig osäkerhet. Dessutom är det inte säkert att den gynnar konsumenterna. | |
Ändringsförslag 98
Artikel 14, inledningen
|
Medlemsstaterna får inte ställa något av följande krav för att få starta eller utöva tjänsteverksamhet på landets territorium: |
Medlemsstaterna får inte ställa något av följande krav för att få starta eller utöva tjänsteverksamhet på landets territorium, såvida dessa krav inte är objektivt motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset: |
Motivering
Förbudet i artikel 14 bör inte påverka medlemsstaternas möjlighet att införa krav som är objektivt motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset.
Ändringsförslag 99 Artikel 14, led 5 | |
|
5) Tillämpning från fall till fall av en ekonomisk prövning där tillståndsgivningen är beroende av om det kan påvisas att det finns ett ekonomiskt behov eller en efterfrågan på marknaden, och där man utvärderar verksamhetens potentiella eller aktuella ekonomiska effekter eller bedömer om verksamheten stämmer överens med målen i den behöriga myndighetens ekonomiska planering. |
utgår |
Motivering | |
Listan över förbjudna krav är alldeles för lång. Det enda som sägs i fördraget är att diskriminering på grund av nationalitet och annan liknande diskriminering är förbjuden. | |
Ändringsförslag 100 Artikel 14, led 6 | |
|
6) Direkt eller indirekt inblandning av konkurrerande aktörer, även inom rådgivande organ, vid beviljandet av tillståndet eller då de behöriga myndigheterna eller antar andra beslut, med undantag för yrkessammanslutningar eller andra organ som handlar i egenskap av behöriga myndigheter. |
6) Direkt eller indirekt inblandning av aktörer med personliga intressen, även inom rådgivande organ, vid beviljandet av tillståndet eller då de behöriga myndigheterna antar andra beslut avseende individuella ansökningar, med undantag för yrkessammanslutningar eller andra organ som handlar i egenskap av behöriga myndigheter. |
Ändringsförslag 101
Artikel 14, led 7
|
7) Skyldighet att ställa eller bidra till en ekonomisk säkerhet eller att ta en försäkring hos en tillhandahållare av tjänster eller ett organ som är etablerat på territoriet. |
7) Skyldighet att ta en försäkring hos en tillhandahållare av tjänster eller ett organ som är etablerat på territoriet. |
Motivering
Kravet på en ekonomisk säkerhet är meningsfullt på vissa områden.
Ändringsförslag 102
Artikel 15, punkt 1, stycke 1a (nytt)
|
|
Kommissionen och medlemsstaterna skall inleda en samordningsprocess för tillnärmning av de nationella bestämmelserna om krav i samband med etableringsrätten för tjänsteleverantörer. |
Motivering
Direktivet är inriktat på att uppnå etableringsfrihet. Unionens ambitioner bör dock inte reduceras till att skapa ett ”frihandelsområde” med konkurrens mellan de nationella bestämmelserna snarare än mellan de ekonomiska aktörerna. Det verkliga syftet med unionen bör i stället vara att se till att bestämmelserna harmoniseras uppåt, så att en rättvis inre marknad kan skapas.
Ändringsförslag 103
Artikel 15, punkt 2, led b
|
b) Krav på att tillhandahållaren av tjänster skall ha en viss juridisk form, särskilt kravet att vara en juridisk person, en enskild firma, en ideell förening eller ett företag som ägs enbart av fysiska personer. |
utgår |
Motivering
Att en viss juridisk form föreskrivs på vissa områden utgör en skyddsbestämmelse för konsumenter och fordringsägare och bör inte ifrågasättas.
Ändringsförslag 104
Artikel 15, punkt 2, led c
|
c) Krav på företagets kapitalinnehav, särskilt kravet att inneha ett minimikapital för viss slags verksamhet eller särskilda yrkeskvalifikationer för att få vara aktieinnehavare eller leda vissa företag. |
utgår |
Motivering
Att en viss juridisk form föreskrivs på vissa områden utgör en skyddsbestämmelse för konsumenter och fordringsägare och bör inte ifrågasättas.
Ändringsförslag 105
Artikel 15, punkt 2, led h
|
h) Förbud och skyldigheter i fråga om förlustbringande försäljning och utförsäljning. |
utgår |
Motivering
Denna bestämmelse bör inte ingå i direktivets tillämpningsområde eftersom det som avses är handels- och försäljningsstrategier som inte inskränker den fria etableringsrätten eller rätten att tillhandahålla tjänster.
Ändringsförslag 106
Artikel 15, punkt 3
|
3. Medlemsstaterna skall se till att kraven i punkt 2 uppfyller följande tre villkor: |
3. Medlemsstaterna skall se till att kraven i punkt 2 uppfyller följande tre villkor: |
|
a) Icke-diskriminering: kraven är inte direkt eller indirekt diskriminerande på grund av nationalitet eller i fråga om företag, företagets säte. |
(a) Icke-diskriminering: kraven är inte direkt eller indirekt diskriminerande på grund av nationalitet eller i fråga om företag, företagets säte. |
|
b) Nödvändighet: kraven är objektivt motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset. |
b) Nödvändighet: kraven är motiverade av hänsyn till allmänintresset. |
|
c) Proportionalitet: kraven bidrar till uppfyllandet av det mål som eftersträvas och sträcker sig inte längre än vad som är nödvändigt för att målet skall uppfyllas samtidigt som andra, mindre begränsande åtgärder inte skulle ge samma resultat. |
c) Proportionalitet: kraven bidrar till uppfyllandet av det mål som eftersträvas och sträcker sig inte längre än vad som är nödvändigt för att målet skall uppfyllas. |
Motivering
Listan över de krav som skall utvärderas är alldeles för lång. De flesta av dessa krav är helt förenliga med den inre marknaden. Det enda som sägs i fördraget är att diskriminering på grund av nationalitet och annan liknande diskriminering är förbjuden.
Ändringsförslag 107 Artikel 15, punkt 5 | |
|
5. Från och med den dag då detta direktiv träder ikraft får medlemsstaterna endast införa nya krav av den typ som avses i punkt 2, om dessa krav uppfyller villkoren i punkt 3 och beror på förändrade omständigheter. |
5. Från och med den dag då detta direktiv träder ikraft får medlemsstaterna endast införa nya krav av den typ som avses i punkt 2, om dessa krav uppfyller villkoren i punkt 3. |
Motivering | |
Bestämmelsen i artikel 15.5 om att behovet av ett nytt krav måste uppstå på grund av förändrade omständigheter utgör en allvarlig inskränkning i de nationella regeringarnas befogenhet att i framtiden vidta politiska åtgärder som tjänar mål av allmänt intresse de själva valt. | |
Ändringsförslag 108 Artikel 15, punkt 6 | |
|
6. Medlemsstaterna skall anmäla till kommissionen alla förslag till nya lagar och andra författningar i vilka sådana krav som avses i punkt 5 ingår, samt skälen till dem. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna om dessa bestämmelser. Denna underrättelse hindrar inte medlemsstaterna från att anta de berörda bestämmelserna. |
utgår |
|
Inom tre månader från anmälan skall kommissionen undersöka om de nya bestämmelserna är förenliga med gemenskapsrätten och vid behov fatta ett beslut om att begära att medlemsstaten i fråga skall avstå från att anta dem eller upphäva dem. |
|
Motivering | |
Förfarandet enligt punkt 6, som innebär att medlemsstaterna skall meddela alla förslag till lagar och andra författningar, bör utgå med hänsyn till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. En sådan bestämmelse skulle kunna ge kommissionen rätt att systematiskt kontrollera nationell lagstiftning, vilket skulle innebära en oproportionerlig inblandning i den nationella lagstiftningsbefogenheten. | |
Ändringsförslag 109 Kapitel III, avsnitt 1, rubrik | |
|
Principen om ursprungsland och undantag |
utgår |
Ändringsförslag 110 Artikel 16 | |
|
Principen om ursprungsland |
Allmänna bestämmelser |
|
1. Medlemsstaterna skall se till att tillhandahållare av tjänster uteslutande omfattas av ursprungsmedlemsstatens nationella bestämmelser på det samordnade området. |
1. Medlemsstaterna skall se till att alla tjänster som erbjuds av en tjänsteleverantör som är etablerad på deras territorium är förenliga med det rättssystem som gäller för tjänsteleverantörer i den medlemsstaten. |
|
Det första stycket avser nationella bestämmelser om att starta och utöva tjänsteverksamhet, och särskilt bestämmelser i fråga om tillhandahållarens beteende, tjänsternas kvalitet eller innehåll, reklam, avtal och tillhandahållarens ansvar. |
2. Medlemsstaterna skall inte begränsa möjligheten för en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat att starta och utöva tjänsteverksamhet på deras territorium av skäl som hänför sig till de områden som samordnas genom detta direktiv eller andra gemenskapsinstrument. |
|
2. Ursprungsmedlemsstaten skall ansvara för tillsynen över tillhandahållare och de tjänster de utför, även när tjänsterna utförs i en annan medlemsstat. |
|
|
3. Medlemsstaterna får av skäl som berör det samordnade området inte inskränka den fria rörligheten för tjänster som utförs av en tillhandahållare av tjänster som är etablerad i en annan medlemsstat, särskilt genom att ställa följande krav: |
|
|
a) Kravet att tillhandahållaren av tjänsterna skall vara etablerad inom landets territorium. |
|
|
b) Kravet att tillhandahållaren av tjänsterna skall göra en anmälan eller skaffa ett tillstånd hos de behöriga myndigheterna, inbegripet genom att tas upp i ett register eller i en yrkessammanslutning på deras territorium. |
|
|
c) Kravet att tillhandahållaren av tjänsterna skall ha en adress eller en representant inom landets territorium eller ange en adress till en godkänd person. |
|
|
d) Förbudet för tillhandahållaren av tjänsterna att skaffa sig viss infrastruktur inom landets territorium, såsom ett kontor eller en mottagning, om detta är nödvändigt för att tillhandahållaren skall kunna utföra sina tjänster. |
|
|
e) Kravet att tillhandahållaren av tjänsterna skall följa de krav som ställs på tjänsteverksamhet inom landets territorium. |
|
|
f) Tillämpningen av ett särskilt avtalsförhållande mellan tillhandahållaren och mottagaren av tjänsterna som hindrar eller inskränker ett oberoende tillhandahållande av tjänster. |
|
|
g) Kravet att tillhandahållaren av tjänsterna skall ha en särskild legitimation utfärdad av landets behöriga myndigheter, för att få utöva en viss tjänsteverksamhet. |
|
|
h) Krav på att bruket av den utrustning som krävs för tjänstens utförande skall uppfylla vissa villkor. |
|
|
i) Inskränkningar av den fria rörlighet för tjänster som avses i artikel 20, artikel 23.1 första stycket och artikel 25.1. |
|
|
|
3. Kommissionen och medlemsstaterna skall inleda en samordningsprocess för tillnärmning av de nationella bestämmelserna om att starta och utöva tjänsteverksamhet. |
Motivering | |
En förutsättning för principen om ursprungsland är att harmoniseringen på EU-nivå har uppnått en viss miniminivå eller att det åtminstone finns jämförbara regler inom medlemsstaterna. Det samordnade område som principen om ursprungsland är kopplad till i kommissionens förslag innefattar krav som rör möjligheten att starta och utöva en tjänsteverksamhet, framför allt krav på tillhandahållarens beteende, tjänsternas kvalitet eller innehåll, reklam, avtal och tjänsteleverantörens ansvar. Det område som samordnas genom förslaget handlar emellertid bara om information om tjänsteleverantören, bestämmelser om yrkesansvarsförsäkring och information till tjänstemottagarna om eventuella kundgarantier och tvistlösning. Syftet med principen om ursprungsland måste kopplas till de områden som samordnas genom detta direktiv och nu gällande gemenskapsinstrument. Om en fråga som rör möjligheten att starta och utöva en tjänsteverksamhet inte ingår i dessa samordnade områden bör den tillfälliga bestämmelsen om tjänsteverksamheten regleras av bestämmelserna i fördraget och av domstolens rättspraxis. Kommissionen uppmanas samtidigt att vidta ytterligare samordningsåtgärder på vissa områden. | |
Ändringsförslag 111 Artikel 17, rubrik | |
|
Allmänna undantag från principen om ursprungsland |
utgår |
Ändringsförslag 112 Artikel 17, inledningen | |
|
Artikel 16 skall inte tillämpas på |
Utan att det påverkar artikel 16 skall medlemsstaterna ha rätt att begränsa möjligheten att starta och utöva en tjänsteverksamhet som utövas av en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat i följande fall: |
Ändringsförslag 113
Artikel 17, led -1 (nytt)
|
|
-1) tjänsteleverantörens arbets- och anställningsvillkor, |
Ändringsförslag 114 Artikel 17, led 1 | |
|
1) posttjänster enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG, |
utgår |
Motivering | |
Denna punkt i artikel 17 utgår till följd av ändringsförslaget till artikel 2 i direktivet. | |
Ändringsförslag 115 Artikel 17, led 2 | |
|
2) eldistributionstjänster enligt artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG, |
utgår |
Motivering | |
Denna punkt i artikel 17 utgår till följd av ändringsförslaget till artikel 2 i direktivet. | |
Ändringsförslag 116 Artikel 17, led 3 | |
|
3) gasdistributionstjänster enligt artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/, |
utgår |
Motivering | |
Denna punkt i artikel 17 utgår till följd av ändringsförslaget till artikel 2 i direktivet. | |
Ändringsförslag 117 Artikel 17, led 4 | |
|
4) vattendistributionstjänster, |
utgår |
Motivering | |
Denna punkt i artikel 17 utgår till följd av ändringsförslaget till artikel 2 i direktivet. | |
Ändringsförslag 118
Artikel 17, led 5
|
5) områden som omfattas av direktiv 96/71/EG, |
5) anställningsvillkor för arbetstagare som är anställda för att tillhandahålla tjänster, områden som omfattas av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster, inbegripet områden där detta direktiv uttryckligen ger medlemsstaterna möjlighet att vidta mer protektionistiska åtgärder på nationell nivå, |
Ändringsförslag 119
Artikel 17, led 8
|
8) bestämmelserna i artikel [..] i direktiv ../../EG [om erkännande av yrkeskvalifikationer], |
8) yrkeskvalifikationer, områden som omfattas av direktiv ../../EG [om erkännande av yrkeskvalifikationer], |
Ändringsförslag 120
Artikel 17, led 9
|
9) bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 om vilken lagstiftning som skall tillämpas, |
9) social trygghet, där bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 [Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004] om samordning av de sociala trygghetssystemen avgör vilken lagstiftning som skall tillämpas, |
Ändringsförslag 121
Artikel 17, led 10
|
10) bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv …./../EG [om unionsmedborgarnas och deras familjemedlemmars rätt att färdas och uppehålla sig fritt på medlemsstaternas område och om ändring av förordning (EG) nr 1612/68 och upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG,] om vilka administrativa formaliteter som de berörda skall fullgöra hos de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten, |
10) administrativa formaliteter beträffande fri rörlighet för personer och deras hemvist, där bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgarnas och deras familjemedlemmars rätt att färdas och uppehålla sig fritt på medlemsstaternas område fastställer vilka administrativa formaliteter som de berörda skall fullgöra hos de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten, |
Ändringsförslag 122 Artikel 17, led 17 | |
|
17) särskilda krav från den medlemsstat inom vilken tillhandahållaren av tjänsterna förflyttar sig, vilka är direkt knutna till den särskilda karaktären hos den plats där tjänsten utförs och som måste följas för att den allmänna ordningen eller den allmänna säkerheten skall kunna säkras, eller folkhälsan eller miljön skall kunna skyddas, |
17) särskilda krav från den medlemsstat inom vilken tillhandahållaren av tjänsterna förflyttar sig, vilka är direkt knutna till den särskilda karaktären hos den plats där tjänsten utförs, den särskilda risk som skapas genom tjänsten på den plats där tjänsten utförs eller hälsan och säkerheten på arbetsplatsen, och som måste följas för att den allmänna ordningen eller den allmänna säkerheten skall kunna säkras, eller folkhälsan eller miljön skall kunna skyddas, |
Motivering | |
Ändringsförslaget till artikel 17.17 motiveras av att undantaget inte bör påverka nationella krav som är direkt knutna till den särskilda risk som skapas på platsen där tjänsten utförs eller till arbetstagarnas, egenföretagarnas och allmänhetens hälsa och säkerhet. Direktiv 96/71/EG omfattar hälsa, säkerhet och hygien på arbetsplatsen för arbetstagare, men däremot inte för egenföretagare och allmänhet. | |
Ändringsförslag 123
Artikel 17, led 23a (nytt)
|
|
23a) Konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser. |
Ändringsförslag 124 Artikel 18 | |
|
Tillfälliga undantag från principen om ursprungsland |
|
|
1. Artikel 16 omfattar under en övergångsperiod inte |
1. Artikel 16 omfattar inte |
|
a) regler för utförande av värdetransporter, |
|
|
b) spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs i hasardspel, inbegripet lotterier och vadslagningar, |
b) spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs i hasardspel, inbegripet lotterier och vadslagningar, |
|
c) start av verksamhet som innefattar indrivning av fordringar. |
c) start av verksamhet som innefattar indrivning av fordringar. |
|
2. De undantag som avses i punkt 1 a och 1 c i denna artikel upphör att gälla den dag då de harmoniseringsinstrument som avses i artikel 40.1 börjar tillämpas och under alla omständigheter senast den 1 januari 2010. |
2. De undantag som avses i punkt 1 i denna artikel upphör att gälla den dag då de harmoniseringsinstrument som avses i artikel 40.1 börjar tillämpas. |
|
3. Det undantag som avses i punkt 1 b i denna artikel skall inte längre tillämpas när det harmoniseringsinstrument som avses i artikel 40.1 b har börjat tillämpas. |
|
Motivering | |
Den allmänna regeln om att medlemsstaterna inte får begränsa tjänster från en annan medlemsstat på de områden som samordnas genom detta direktiv och genom befintliga gemenskapsinstrument skulle undergrävas om undantaget för de tjänster som anges i punkt 1 upphörde att gälla efter den 1 januari 2010, oavsett tillämpningen av ett harmoniseringsinstrument. | |
Värdetransporter utgår från punkt 1 till följd av ändringsförslagen till artikel 2 om direktivets räckvidd. | |
Ändringsförslag 125 Artikel 19 | |
|
Artikel 19 |
utgår |
|
Undantag från principen om ursprungsland i enskilda fall |
|
|
1. Genom avvikelse från artikel 16 får en medlemsstat i undantagsfall vidta åtgärder gentemot en tillhandahållare av tjänster som är etablerad i en annan medlemsstat om åtgärden avser ett av följande områden: |
|
|
a) Tjänsternas säkerhet, inklusive aspekter som har samband med folkhälsa. |
|
|
b) Utövandet av ett vårdyrke. |
|
|
c) Skydd av den allmänna ordningen, särskilt aspekter som har samband med skyddet av minderåriga. |
|
|
2. Den åtgärd som avses i punkt 1 får vidtas endast om det sker enligt det förfarande för ömsesidigt bistånd som avses i artikel 37 och om följande villkor är uppfyllda: |
|
|
a) De nationella bestämmelser med stöd av vilka åtgärden vidtas har inte varit föremål för en gemenskapsharmonisering i fråga om de områden som avses i punkt 1. |
|
|
b) Åtgärden medför ett mer omfattande skydd för tjänstemottagaren än den åtgärd som ursprungsmedlemsstaten skulle kunna vidta med stöd av sina nationella bestämmelser. |
|
|
c) Ursprungsmedlemsstaten har inte vidtagit några åtgärder eller har vidtagit åtgärder som är otillräckliga i förhållande till dem som avses i artikel 37.2. |
|
|
d) Åtgärden skall vara proportionerlig. |
|
|
3. Punkterna 1 och 2 skall inte påverka bestämmelserna om fri rörlighet för tjänster eller om sådana undantag från dessa bestämmelser som fastställs i olika gemenskapsinstrument. |
|
Motivering | |
Artikel 19 utgår till följd av ändringsförslaget till artikel 16. | |
Ändringsförslag 126
Artikel 21a (ny)
|
|
Artikel 21a |
|
|
Den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls har rätt att fastställa förekomsten av ett anställningsförhållande och skillnaden mellan egenföretagare och anställda, inklusive ”falska egenföretagare”. I detta hänseende är, enligt domstolens rättspraxis, det väsentliga särdraget för ett anställningsförhållande i den mening som avses i artikel 39 i EG‑fördraget det faktum att en person under en viss tidsperiod tillhandahåller tjänster till en annan person och under dennes ledning i utbyte mot vilka han erhåller ersättning; varje verksamhet som en person utövar utanför ett underordnat förhållande skall klassificeras som en verksamhet som personen bedriver i egenskap av egenföretagare i enlighet med artiklarna 43 och 49 i fördraget. |
Ändringsförslag 127
Artikel 22
|
1. Medlemsstaterna skall se till att tjänstemottagarna i den medlemsstat där de är bosatta kan få tillgång till följande uppgifter: |
1. Medlemsstaterna skall se till att tjänstemottagarna kan få tillgång till följande uppgifter genom de gemensamma kontaktpunkterna: |
|
a) Uppgifter om vilka krav som gäller i andra medlemsstater för start och utövande av tjänsteverksamhet, i synnerhet konsumentskyddskrav. |
|
|
b) Uppgifter om vilka möjligheter det finns att få sin sak prövad vid en eventuell tvist mellan en tillhandahållare av tjänster och en tjänstemottagare. |
– Allmänna uppgifter om vilka möjligheter det finns att få sin sak prövad vid en eventuell tvist mellan en tjänsteleverantör och en tjänstemottagare. |
|
c) Adressuppgifter till sammanslutningar eller organisationer, däribland Euroguichets och rådgivningskontoren inom det europeiska extrajudiciella nätet (EEJ-net), hos vilka tillhandahållare eller mottagare av tjänster kan få praktisk hjälp. |
– Adressuppgifter till sammanslutningar eller organisationer, däribland Euroguichets och rådgivningskontoren inom det europeiska extrajudiciella nätet (EEJ-net), hos vilka tjänsteleverantörer eller mottagare av tjänster kan få praktisk hjälp. |
|
2. Medlemsstaterna kan anförtro den uppgift som avses i punkt 1 till de gemensamma kontaktpunkterna eller något annat organ, såsom Euroguichets, rådgivningskontoren inom det extrajudiciella europeiska nätet (EEJ-net), konsumentorganisationerna eller Euro Info Centres. |
2. Medlemsstaterna kan anförtro den uppgift som avses i punkt 1 till de gemensamma kontaktpunkterna eller något annat organ, såsom Euroguichets, rådgivningskontoren inom det extrajudiciella europeiska nätet (EEJ-net), konsumentorganisationerna eller Euro Info Centres. |
|
Senast vid det datum som anges i artikel 45 skall medlemsstaterna meddela kommissionen namn och adress för de utsedda organen. Kommissionen skall översända dessa uppgifter till alla medlemsstater. |
Senast vid det datum som anges i artikel 45 skall medlemsstaterna meddela kommissionen namn och adress för de utsedda organen. Kommissionen skall översända dessa uppgifter till alla medlemsstater. |
|
3. För att kunna lämna de uppgifter som avses i punkt 1 skall det organ till vilket tjänstemottagaren har vänt sig, vända sig till organet i den berörda medlemsstaten. Det sistnämnda organet skall översända uppgifterna snarast möjligt. Medlemsstaterna skall se till att dessa organ bistår varandra och gör sitt yttersta för att samarbeta effektivt. |
3. För att kunna lämna de uppgifter som avses i punkt 1 skall det organ till vilket tjänstemottagaren har vänt sig, vända sig till organet i den berörda medlemsstaten. Det sistnämnda organet skall översända uppgifterna snarast möjligt. Medlemsstaterna skall se till att dessa organ bistår varandra och gör sitt yttersta för att samarbeta effektivt. |
|
4. Kommissionen skall i enlighet med det förfarande som avses i artikel 42.2 anta tillämpningsföreskrifter för punkterna 1-3, där de tekniska metoderna för informationsutbyte mellan organ i olika medlemsstater fastställs och särskilt informationssystemens interoperabilitet. |
4. Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter för punkterna 1-3, där de tekniska metoderna för informationsutbyte mellan organ i olika medlemsstater fastställs och särskilt informationssystemens interoperabilitet. |
Ändringsförslag 128 Artikel 23 | |
|
Artikel 23 |
utgår |
|
Ersättning för utgifter för vård |
|
|
1. Medlemsstaterna skall se till att beviljande av ett tillstånd inte utgör förutsättning för att ekonomisk ersättning skall utgå för utgifterna för öppen hälso- och sjukvård, om de berörda utgifterna skulle ha ersatts genom deras system för social trygghet om behandlingen hade utförts på deras territorium. |
|
|
De villkor och formaliteter som gäller i medlemsstaterna för behandling inom öppen hälso- och sjukvård, såsom kravet på att man skall konsultera en allmänpraktiserande läkare innan man kan konsultera en specialistläkare, eller reglerna för ersättning för vissa former av tandläkarbehandling får göras gällande gentemot patienter som erhållit behandling inom öppen hälso- och sjukvård i en annan medlemsstat. |
|
|
2. Medlemsstaterna skall se till att tillstånd inte nekas för ekonomisk ersättning genom deras system för social trygghet för utgifter för sjukhusvård som tillhandahålls i en annan medlemsstat, om denna vård ingår bland de vårdtjänster som är fastställda i lagstiftningen i den stat där den berörda personen är ansluten till systemet för social trygghet, och om denna vård inte kan ges till patienten inom en tidsfrist som är godtagbar av medicinska skäl med hänsyn tagen till patientens aktuella hälsotillstånd och sjukdomens troliga utveckling. |
|
|
3. Medlemsstaterna skall se till att den ekonomiska ersättningen från deras system för social trygghet för vård i en annan medlemsstat inte är lägre än den ersättning som systemet för social trygghet medger för vård inom det egna landet. |
|
|
5. Medlemsstaterna skall se till att deras system för tillstånd till ersättning av utgifter för vård som tillhandahålls i en annan medlemsstat är förenliga med artiklarna 9‑11 och artikel 13. |
|
Motivering | |
När det gäller ersättning för sjukvårdskostnader bör bestämmelser som syftar till att införliva EG-domstolens rättspraxis om patienters rörlighet med lagstiftningen inte ingå i detta direktiv som, när det ändrats, inte kommer att beröra hälso- och sjukvårdstjänster. Det faktum, som kommissionen påpekar, att vissa medlemsstater inte följer rättspraxis om patienters rörlighet bör behandlas inom ramen för förordning (EEG) nr 1408/71 och/eller inom ramen för en separat och mer relevant sekundärlagstiftning baserad på resultatet av högnivågruppens diskussioner om patienters rörlighet och hälso- och sjukvårdens utveckling i Europeiska unionen. Alla sådana rättsliga instrument bör tydligt ange i vilka fall det krävs förhandstillstånd och alltså ge en klar definition av vad som är sjukhusvård och ”icke‑sjukhusvård”. | |
Ändringsförslag 129 Kapitel III, avsnitt 3, rubrik | |
|
Utstationering av arbetstagare |
utgår |
Ändringsförslag 130 Artikel 24 | |
|
Artikel 24 |
utgår |
|
Särskilda bestämmelser om utstationering av arbetstagare |
|
|
1. När en tillhandahållare av tjänster stationerar ut en arbetstagare på en annan medlemsstats territorium för att utföra en tjänst skall utstationeringsmedlemsstaten på sitt territorium göra de kontroller, inspektioner och utredningar som krävs för att se till att de anställnings- och arbetsvillkor som avses i direktiv 96/71/EG följs och skall i enlighet med gemenskapsrätten vidta åtgärder mot de tillhandahållare av tjänster som inte följer bestämmelserna. |
|
|
För de frågor som avses i artikel 17.5 får dock utstationeringsmedlemsstaten inte ålägga tillhandahållare av tjänsten eller den utstationerade arbetstagaren, följande krav: |
|
|
a) Krav på tillstånd från de behöriga myndigheterna i utstationeringsmedlemsstaten eller registrering hos dessa myndigheter, eller likvärdiga krav. |
|
|
b) Krav på deklaration, utom deklarationer som rör en verksamhet som omfattas av bilagan till direktiv 96/71/EG, vilka kan bibehållas fram till den 31 december 2008. |
|
|
c) Krav på att ha en representant i utstationeringslandet. |
|
|
d) Krav på att ha och förvara anställningsrelaterade handlingar i utstationeringsmedlemsstatens territorium eller enligt de villkor som gäller inom det territoriet. |
|
|
2. I de fall som avses i punkt 1 skall ursprungsmedlemsstaten se till att tillhandahållaren av tjänsterna vidtar alla nödvändiga åtgärder för att upp till två år efter utstationeringens slut kunna underrätta sina och utstationeringsmedlemsstatens behöriga myndigheter om följande: |
|
|
a) den utstationerade arbetstagarens identitet, |
|
|
b) den funktion och de uppgifter som arbetstagaren anförtrotts, |
|
|
c) tjänstemottagarens namn och adress, |
|
|
d) utstationeringsorten, |
|
|
e) utstationeringens början och slut, |
|
|
f) anställnings- och arbetsvillkoren för den utstationerade arbetstagaren. |
|
|
I de fall som avses i punkt 1 skall ursprungsmedlemsstaten bistå utstationeringsmedlemsstaten med att se till att de anställnings- och arbetsvillkor som gäller enligt direktiv 96/71/EG följs och på eget initiativ ge utstationeringsmedlemsstaten de upplysningar som avses i första stycket, om exakta uppgifter kommer till ursprungsmedlemsstatens kännedom som tyder på eventuella oegentligheter från tillhandahållarens sida när det gäller anställnings- och arbetsvillkor. |
|
Motivering | |
För den rättsliga säkerhetens och konsekvensens skull bör eventuella förtydliganden i fråga om utstationering av arbetstagare behandlas inom ramen för det nuvarande direktivet 96/71/EG (om utstationering av arbetstagare). Artiklarna 24 och 25 motverkar i vilket fall sitt syfte. Artikel 24 förbjuder medlemsstater där tjänsterna utförs att se till att tjänsteleverantörerna omfattas av krav som är av central vikt för yrkesinspektionen i dessa medlemsstater. Direktivet leder därför till att de yrkesinspektioner som dessa medlemsstater låter utföra blir avsevärt mindre effektiva. Efterlevnaden av arbetsrättsliga bestämmelser går bara att kontrollera effektivt i den medlemsstat där arbetet utförs. I sin nuvarande ordalydelse saknar det system för administrativt samarbete som kommissionen föreslår en nödvändig mekanism som garanterar att arbetsrättslagstiftningen följs. | |
Ändringsförslag 131 Artikel 25 | |
|
Artikel 25 |
utgår |
|
Utstationering av arbetstagare från tredje länder |
|
|
1. Utan att det påverkar det undantag som avses i punkt 2, får utstationeringsmedlemsstaten, när en tillhandahållare av tjänster stationerar ut en arbetstagare från ett tredje land på en annan medlemsstats territorium för att utföra en tjänst, inte kräva att tillhandahållaren eller den utstationerade arbetstagaren skall ha ett inresetillstånd, utresetillstånd, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd som ger rätt till anställning eller motsvarande villkor. |
|
|
2. Punkt 1 påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att kräva att medborgare från tredje länder skall ha ett korttidsvisum, om de inte omfattas av den ömsesidighetsordning som fastställs i artikel 21 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet. |
|
|
3. I det fall som avses i punkt 1 skall ursprungsmedlemsstaten se till att tillhandahållaren av tjänsterna endast stationerar ut en arbetstagare om denne uppfyller villkoren i den nationella lagstiftningen för att vara bosatt i landet och har en reguljär anställning i landet. |
|
|
Ursprungsmedlemsstaten får inte betrakta utstationeringen för att tillhandahålla en tjänst i en annan medlemsstat som ett avbrott i arbetstagarens vistelse eller arbete och får inte vägra den utstationerade arbetstagaren återinträde på sitt territorium i enlighet med nationell lagstiftning. |
|
|
Ursprungsmedlemsstaten skall på utstationeringsmedlemsstatens begäran och snarast möjligt lämna upplysningar om och garantier för att bestämmelserna i första stycket följs och, om så inte är fallet, besluta om lämpliga påföljder. |
|
Motivering | |
För den rättsliga säkerhetens och konsekvensens skull bör eventuella förtydliganden i fråga om utstationering av arbetstagare behandlas inom ramen för det nuvarande direktivet 96/71/EG (om utstationering av arbetstagare). Artiklarna 24 och 25 motverkar i vilket fall sitt syfte. Artikel 24 förbjuder medlemsstater där tjänsterna utförs att se till att tjänsteleverantörerna omfattas av krav som är av central vikt för yrkesinspektionen i dessa medlemsstater. Direktivet leder därför till att de yrkesinspektioner som dessa medlemsstater låter utföra blir avsevärt mindre effektiva. Efterlevnaden av arbetsrättsliga bestämmelser går bara att kontrollera effektivt i den medlemsstat där arbetet utförs. I sin nuvarande ordalydelse saknar det system för administrativt samarbete som kommissionen föreslår en nödvändig mekanism som garanterar att arbetsrättslagstiftningen följs. | |
Ändringsförslag 132
Artikel 26, punkt 1, inledningen
|
1. Medlemsstaterna skall se till att tillhandahållare av tjänster ställer följande upplysningar till tjänstemottagarnas förfogande: |
1. Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att tjänsteleverantörer ställer följande upplysningar till tjänstemottagarnas, den europeiska gemensamma kontaktpunktens och värdmedlemsstaternas gemensamma kontaktpunkters förfogande: |
Motivering
Detta ändringsförslag ligger i linje med de bestämmelser som föreslås till artikel 6.
Ändringsförslag 133
Artikel 27, punkt 3, stycke 1
|
3. När en tillhandahållare av tjänster etablerar sig på medlemsstatens territorium får denna inte kräva en ansvarsförsäkring eller en ekonomisk säkerhet, om tillhandahållaren redan omfattas av en garanti som är likvärdig eller i allt väsentligt har jämförbara syften i en annan medlemsstat där han redan är etablerad. |
3. När en tjänsteleverantör etablerar sig på medlemsstatens territorium får denna inte kräva en ansvarsförsäkring eller en ekonomisk säkerhet, om tjänsteleverantören redan omfattas av en garanti som är likvärdig eller i allt väsentligt jämförbar när det gäller dess syfte och det skydd som den ger i fråga om den försäkrade risken, det försäkrade beloppet eller ett tak för den ekonomiska säkerheten och möjliga undantag från skyddet i en annan medlemsstat där han redan är etablerad. |
Motivering
Detta ändringsförslag tydliggör tjänsteleverantörens skydd genom en ansvarsförsäkring eller en ekonomisk säkerhet.
Ändringsförslag 134
Artikel 29
|
Artikel 29 |
utgår |
|
Kommersiella meddelanden från reglerade yrken |
|
|
1. Medlemsstaterna skall upphäva totala förbud mot kommersiella meddelanden från reglerade yrken. |
|
|
2. Medlemsstaterna skall se till att kommersiella meddelanden från reglerade yrken följer de yrkesetiska reglerna i överensstämmelse med gemenskapsrätten, särskilt beträffande yrkesverksamhetens oberoende, värdighet och integritet samt eventuell tystnadsplikt beroende på yrkets särskilda karaktär. |
|
Motivering
Flera medlemsstater har länge ansett det nödvändigt att reglera kommersiella meddelanden från vissa reglerade yrken, eftersom detta bidrar till konsumentskyddet, rättsstatsprincipen och integriteten och värdigheten för yrkena själva. De känsligaste reglerade yrkena bör dock inte omfattas av det föreslagna direktivet. Därför är detta skäl överflödigt.
Ändringsförslag 135
Artikel 31, punkt 5a (ny)
|
|
5a. Frivilliga åtgärder som vidtas i enlighet med denna artikel skall inte på något sätt påverka medlemsstaternas rätt att inom ramen för fördraget fastställa obligatoriska normer och bestämmelser om skydd av allmänintresset och om främjande av alla politiska mål som överensstämmer med fördraget, under förutsättning att dessa bestämmelser är icke-diskriminerande och proportionerliga. |
Motivering
Frivilliga åtgärder bör inte hindra de offentliga myndigheterna från att anta skyddsbestämmelser i fråga om allmänintresset eller alla politiska mål.
Ändringsförslag 136
Artikel 32, punkt 5a (ny)
|
|
5a. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att inrätta ett skiljedomsorgan för lösning av utomrättsliga tvister avseende tjänster. |
Ändringsförslag 137 Artikel 34, punkt 1 | |
|
1. Medlemsstaterna skall se till att de befogenheter för övervakning av och tillsyn över tillhandahållare av tjänster när det gäller berörda verksamheter som föreskrivs i de nationella lagstiftningarna utövas också när tjänsten tillhandahålls i en annan medlemsstat. |
1. Medlemsstaterna skall, på de områden som samordnas genom detta direktiv och andra gemenskapsinstrument, se till att de befogenheter för övervakning av och tillsyn över tillhandahållare av tjänster när det gäller berörda verksamheter som föreskrivs i de nationella lagstiftningarna utövas också när tjänsten tillhandahålls i en annan medlemsstat. |
Motivering | |
Ändrad ordalydelse till följd av ändringsförslaget till artikel 16. | |
Ändringsförslag 138
Artikel 15, punkt -1a (ny)
|
|
-1a. Medlemsstaterna skall se till att det administrativa samarbetet dem emellan fungerar friktionsfritt och att det finns garantier för att tjänstedirektivet efterlevs. |
Ändringsförslag 139 Artikel 35, punkt 1 | |
|
1. Med beaktande av artikel 16 skall medlemsstaterna ömsesidigt bistå varandra och göra sitt yttersta för att samarbeta effektivt vid kontrollen av tillhandahållare och deras tjänster. |
1. Medlemsstaterna skall ömsesidigt bistå varandra och göra sitt yttersta för att samarbeta effektivt vid kontrollen av tillhandahållare och deras tjänster. |
Ändringsförslag 140 Artikel 36 | |
|
Artikel 36 |
utgår |
|
Ömsesidigt bistånd när tillhandahållaren av tjänster förflyttar sig |
|
|
1. Om en tillhandahållare av tjänster beger sig till en annan medlemsstat för att utföra en tjänst utan att vara etablerad där, skall de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat på de områden som omfattas av artikel 16 medverka vid kontrollen av tillhandahållaren enligt punkt 2. |
|
|
2. På ursprungsmedlemsstatens begäran skall de behöriga myndigheter som avses i punkt 1 göra de kontroller, inspektioner och utredningar på plats som krävs för att se till att ursprungsmedlemsstatens kontroll är effektiv. De skall handla inom ramen för de befogenheter som de har i den egna medlemsstaten. |
|
|
Dessa behöriga myndigheter kan på eget initiativ göra kontroller, inspektioner och utredningar på plats, om dessa åtgärder uppfyller följande villkor: |
|
|
a) De innebär endast ett konstaterande av fakta och medför inga ytterligare åtgärder gentemot tillhandahållaren, utom då det gäller sådana undantag i enskilda fall som avses i artikel 19. |
|
|
b) De är inte diskriminerande och motiveras inte av att det rör sig om en tillhandahållare som är etablerad i en annan medlemsstat. |
|
|
c) De är objektivt motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset och står i proportion till det eftersträvade målet. |
|
Motivering | |
Artikeln utgår till följd av ändringsförslaget till artikel 16. | |
Ändringsförslag 141 Artikel 37 | |
|
Artikel 37 |
utgår |
|
Ömsesidigt bistånd vid undantag från principen om ursprungsland i enskilda fall |
|
|
1. Om en medlemsstat överväger att vidta en sådan åtgärd som avses i artikel 19 skall förfarandet i punkterna 2-6 i denna artikel tillämpas, utan att det påverkar rättsliga förfaranden. |
|
|
2. Den medlemsstat som avses i punkt 1 skall begära att ursprungsmedlemsstaten vidtar åtgärder mot tillhandahållaren av tjänsterna i fråga genom att lämna alla relevanta upplysningar om tjänsten och omständigheterna i ärendet. |
|
|
Ursprungsmedlemsstaten skall så snart som möjligt kontrollera om tillhandahållaren utövar sin verksamhet lagenligt samt de omständigheter som ligger till grund för begäran. Den skall snarast möjligt meddela den medlemsstat som gjort begäran om vilka åtgärder som har vidtagits eller som övervägs, eller, i förekommande fall, varför inga åtgärder vidtagits. |
|
|
3. Sedan ursprungsmedlemsstaten enligt punkt 2 andra stycket har underrättat den medlemsstat som har gjort begäran skall den sistnämnda anmäla sin avsikt att vidta åtgärder till kommissionen och till ursprungsmedlemsstaten, och därvid ange: |
|
|
a) varför den anser att de åtgärder som ursprungsmedlemsstaten vidtagit eller överväger är otillräckliga, |
|
|
b) varför den anser att de åtgärder som den överväger att vidta uppfyller villkoren i artikel 19. |
|
|
4. Åtgärderna får vidtas tidigast femton arbetsdagar efter att anmälan gjorts i enlighet med punkt 3. |
|
|
5. Utan att det påverkar medlemsstaternas möjlighet att vidta ifrågavarande åtgärder efter den tidsfrist som fastställs i punkt 4 skall kommissionen snarast möjligt undersöka huruvida de anmälda åtgärderna är förenliga med gemenskapsrätten. |
|
|
Om den kommer fram till att åtgärden är oförenlig med gemenskapsrätten, skall kommissionen i ett beslut begära att medlemsstaten i fråga avstår från att vidta de övervägda åtgärderna eller skyndsamt avbryter vidtagna åtgärder: |
|
|
6. I brådskande fall får den medlemsstat som överväger att vidta en åtgärd göra undantag från punkterna 3 och 4. Om så är fallet skall åtgärderna anmälas till kommissionen och till ursprungsmedlemsstaten snarast möjligt och medlemsstaten skall ange varför den anser att ärendet brådskar. |
|
Motivering | |
Ändringsförslag till följd av att artikel 19 utgår. | |
Ändringsförslag 142 Artikel 38 | |
|
Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 42.2 anta de tillämpningsföreskrifter som krävs för att genomföra bestämmelserna i detta kapitel om fastställande av de i artiklarna 35 och 37 föreskrivna fristerna och de praktiska metoderna för utbyte av information på elektronisk väg mellan kontaktpunkterna, särskilt bestämmelserna om informationssystemens interoperabilitet. |
Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 42.2 anta de tillämpningsföreskrifter som krävs för att genomföra bestämmelserna i detta kapitel om fastställande av de i artikel 35 föreskrivna fristerna och de praktiska metoderna för utbyte av information på elektronisk väg mellan kontaktpunkterna, särskilt bestämmelserna om informationssystemens interoperabilitet. |
Motivering | |
Ändringsförslag till följd av att artikel 37 i direktivet utgår. | |
Ändringsförslag 143
Artikel 40, punkt 1
|
1. Kommissionen skall senast den [ett år efter det att direktivet har trätt i kraft] undersöka möjligheten att lägga fram förslag till harmoniseringsinstrument avseende följande frågor: |
utgår |
|
a) Villkor för utförande av värdetransporter. |
|
|
b) Spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs i hasardspel, inbegripet lotterier och vadslagningar. |
|
|
c) Start av verksamhet som innefattar indrivning av fordringar. |
|
Motivering
Hasardspel och lotterier är föremål för stränga bestämmelser om skydd av konsumenter och ungdomar. Det behövs inte någon EU-harmonisering på det här området, och det finns inte heller något behov av EU-harmonisering i samband med värdetransporter och start av verksamhet som innefattar indrivning av fordringar.
Ändringsförslag 144 Artikel 41, punkt 4 | |
|
4. Med hänsyn tagen till de synpunkter som avses i punkterna 2 och 3, skall kommissionen senast den 31 december 2008 till Europaparlamentet och rådet lägga fram en sammanfattande rapport med eventuella ytterligare förslag. |
4. Med hänsyn tagen till de synpunkter som avses i punkterna 2 och 3, skall kommissionen senast [tre år efter direktivets ikraftträdande] till Europaparlamentet och rådet lägga fram en sammanfattande rapport med eventuella ytterligare förslag. |
Motivering | |
Ändringsförslaget motiveras av att datumet för när direktivet träder i kraft inte är känt. | |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden | |||||
|
Referensnummer |
KOM(2004)0002 – C5‑0069/2004 – 2004/0001(COD) | |||||
|
Ansvarigt utskott |
IMCO | |||||
|
Rådgivande utskott |
EMPL | |||||
|
Förstärkt samarbete |
ja | |||||
|
Föredragande |
Anne Van Lancker | |||||
|
Behandling i utskott |
24.5.2005 |
14.6.2005 |
11.7.2005 |
|
| |
|
Antagande av förslag |
12.7.2005 | |||||
|
Slutomröstning: resultat |
för: emot: nedlagda röster: |
32 6 9 | ||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jan Andersson, Roselyne Bachelot-Narquin, Emine Bozkurt, Philip Bushill-Matthews, Milan Cabrnoch, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Luigi Cocilovo, Jean Louis Cottigny, Proinsias De Rossa, Richard Falbr, Carlo Fatuzzo, Ilda Figueiredo, Joel Hasse Ferreira, Stephen Hughes, Karin Jöns, Ona Juknevičienė, Jan Jerzy Kułakowski, Sepp Kusstatscher, Jean Lambert, Raymond Langendries, Bernard Lehideux, Elizabeth Lynne, Mary Lou McDonald, Thomas Mann, Mario Mantovani, Jan Tadeusz Masiel, Jiří Maštálka, Maria Matsouka, Ria Oomen-Ruijten, Csaba Őry, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Pier Antonio Panzeri, José Albino Silva Peneda, Kathy Sinnott, Jean Spautz, Anne Van Lancker | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Edit Bauer, Mihael Brejc, Udo Bullmann, Dieter-Lebrecht Koch, Dimitrios Papadimoulis, Luca Romagnoli, Leopold Józef Rutowicz, Elisabeth Schroedter, Marc Tarabella, Patrizia Toia, Anja Weisgerber, Tadeusz Zwiefka | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
| |||||
- [1] Offentlig utfrågning om förslaget till direktiv om tjänster på den inre marknaden, arrangerad av IMCO- och EMPL-utskotten den 11 november 2004. Generaldirektoratet för EU-intern politik, meddelande till ledamöterna IV/2004 – PE 350.059v02-00.
- [2] ”Towards a European Directive on Services in the Internal Market: Analysing the Legal Repercussions of the Draft Services Directive and its Impact on National Services Regulations”, Wouter Gekiere, Institute for European Law, Catholic University Leuven, 24 september 2004.
- [3] Arbetsdokument om förslaget till tjänstedirektiv, 11 januari 2005, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, föredragande Anne Van Lancker, PE 353.364v02-00.
- [4] EUT C ... / Ännu ej offentliggjort i EUT.
YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (17.3.2005)
till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden
(KOM(2004)0002 – C5‑0069/2004 – 2004/0001(COD))
Föredragande: Kartika Tamara Liotard
KORTFATTAD MOTIVERING
Föredraganden håller med de många organisationer och sakkunniga som anser att kommissionen bör dra tillbaka och skriva om förslaget (se till exempel British Medical Associations svar på det brittiska handels- och industriministeriets remissförfrågan om tjänster på den inre marknaden, 2004, http://www.epha.org/a/1388?var_recherche=BMA). Förslaget bryter mot proportionalitetsprincipen genom en rad bestämmelser som är klart onödiga för att fullborda den inre marknaden för tjänster. Förslaget bryter också mot subsidiaritetsprincipen då medlemsstaterna fråntas rätten att fatta beslut som rör viktiga nationella intressen, också i fall då sådana beslut inte på något sätt skulle strida mot fördraget.
Inom ramen för vårt utskotts ansvarsområde har vi granskat hur förslaget påverkar grundläggande allmänna tjänster och tjänster av allmänt intresse (bland annat vatten- och avfallshantering, hälsovård och omsorg i hemmiljö). Enligt förslaget skall dessa tjänster avregleras i stort sett fullständigt. Detta inkräktar allvarligt på medlemsstaternas rätt att själva ta ansvar för dessa tjänster och själva besluta om lämpliga former för ägande: offentligt, privat eller en kombination. Den europeiska sociala modellen kännetecknas av att man gör skillnad på tjänster i allmänhetens intresse och tjänster som bör kunna köpas och säljas på samma sätt som de flesta varor, där det bästa går till dem som har råd att betala mest. I de fall då tjänster i allmänhetens intresse omfattas av vanliga marknadsvillkor har man vanligtvis fastställt krav som tjänsteleverantörerna skall uppfylla (till exempel skyldigheter att tillhandahålla vissa tjänster i allmänhetens intresse) för att skydda allmänintresset. Detta skulle bli mycket svårare med det föreslagna direktivet, och inom många sektorer skulle det bli helt omöjligt, särskilt till följd av principen om ursprungsland.
I vissa medlemsstater skulle tillämpningen av principen om ursprungsland också innebära att tjänster drabbas av snedvriden konkurrens och driva fram ett slags tävlan om att ställa lägst miljökrav, där medlemsstaterna bjuder under varandra för att locka till sig investeringar på sämsta möjliga sätt. Förslaget strävar efter en inre marknad med minsta möjliga hinder i form av effektiv reglering i medborgarnas, konsumenternas, arbetstagarnas eller de socialt och miljömässigt ansvarskännande företagens intressen.
Vissa delar av förslaget är absolut nödvändiga för att stimulera en rättvis och icke‑diskriminerande konkurrens om de tjänster som rimligtvis kan tillhandahållas på marknadsvillkor. Dessa delar lämnas därför orörda eller förbättras, samtidigt som mina ändringsförslag ger medlemsstaterna möjlighet att fortsätta att ta sitt ansvar för miljön och det sociala området. Jag har försökt bevara solidariteten och insikten att marknaden har sina begränsningar, vilket kommissionens förslag inte alls, eller i mycket liten utsträckning, beaktar. Visserligen skulle jag helst se att kommissionen drar tillbaka sitt förslag och börjar om från början, men jag har ändå försökt att omforma förslaget till en åtgärd som skulle underlätta fullbordandet av en inre marknad för tjänster, dock inte på bekostnad av allmänintresset, särskilt på områdena för folkhälsa och miljöskydd.
Direktivförslaget står i strid med inte bara principerna om subsidiaritet, proportionalitet och social solidaritet, utan även bestämmelserna i fördraget. I artikel 43 står det att etableringsfriheten skall innefatta rätt att starta och utöva verksamhet som egenföretagare samt rätt att bilda och driva företag ”på de villkor som etableringslandets lagstiftning föreskriver för egna medborgare”. Rådet skall utfärda direktiv för att förverkliga etableringsfriheten ”på ett visst verksamhetsområde”. Artikel 52 handlar också om tjänster och där föreskrivs att direktiv skall utfärdas ”för att genomföra liberaliseringen av en särskild tjänst”. Kommissionens horisontella förslag strider mot denna sektorsmetod, som är ett klart erkännande av att det inte alltid är lämpligt att använda marknadsmodellen för tillhandahållande av tjänster av god kvalitet till alla som behöver dem.
I enlighet med artikel 50 ”får den som tillhandahåller en tjänst tillfälligt utöva sin verksamhet i det land där tjänsten tillhandahålls på samma villkor som landet uppställer för sina egna medborgare”. Att genomföra principen om ursprungsland skulle med andra ord kräva en fördragsändring och inte bara en rättsakt, eftersom principen skulle innebära att tjänsteleverantörer från andra EU‑länder inte längre skulle kunna utöva sin verksamhet på samma villkor som landets egna medborgare.
Frågan om huruvida förslaget strider mot konstitutionen har jag lämnat för att diskuteras i större sammanhang. I stället har jag lagt mitt krut på principen om ursprungsland och dess hot mot miljö‑ och folkhälsonormer, vikten av att skilja mellan olika typer av tjänster, vikten av att göra undantag i medborgarnas intresse och de många kränkningarna av subsidiaritets‑ och proportionalitetsprinciperna.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
ÄNDRINGSFÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN
Ändringsförslag 1 Punkt 1a (ny) | |
1a. Europaparlamentet anser att detta direktiv endast bör antas på villkor att ett ramdirektiv om tjänster av allmänt intresse också antas. | |
Motivering | |
Ett direktiv om avreglering av tjänster i EU kan inte antas utan att ett ramdirektiv om tjänster av allmänt intresse eller allmännyttiga tjänster på förhand har gjort det möjligt att definiera villkoren för tjänsternas utövande och genomförande. |
ÄNDRINGSFÖRSLAG TILL LAGTEXTEN
| Kommissionens förslag[1] | Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 2 Led 1a (nytt) i beaktandemeningen | |
|
|
- med beaktande av artiklarna 8, 15, 21, 34‑38 och 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, |
Motivering | |
Dessa artiklar i stadgan om de grundläggande rättigheterna har betydelse för de medborgerliga rättigheter som nämns i skäl 72 i föreliggande förslag till direktiv. Man bör även hänvisa till andra typer av rättigheter, till exempel sociala och ekonomiska rättigheter samt rättigheter beträffande social trygghet och socialt bistånd, skydd av folkhälsan, tillgång till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, miljöskydd och konsumentskydd. I alla dessa artiklar föreskrivs mål för att uppnå en hög skyddsnivå eller förbättring av kvaliteten, och i de flesta anges att medlemsstaternas rättsliga bestämmelser eller praxis ‑ inte bara gemenskapsrätten ‑ om möjligt skall respekteras. | |
Ändringsförslag 3 Skäl 1 | |
|
(1) Europeiska unionen har som mål att skapa allt starkare band mellan de europeiska staterna och folken och att säkerställa ekonomiska och sociala framsteg. I enlighet med artikel 14.2 i fördraget innebär den inre marknaden ett område utan inre gränser där den fria rörligheten för tjänster och etableringsfriheten garanteras. Avskaffandet av hindren för utvecklingen av tjänsteverksamhet mellan medlemsstaterna är ett viktigt medel för att stärka integrationen mellan de europeiska folken och främja en balanserad och hållbar ekonomisk och social utveckling. |
(1) Europeiska unionen har som mål att skapa allt starkare band mellan de europeiska staterna och folken och att säkerställa ekonomiska och sociala framsteg. I enlighet med artikel 14.2 i fördraget innebär den inre marknaden ett område utan inre gränser där den fria rörligheten för tjänster och etableringsfriheten garanteras. Avskaffandet av hindren för utvecklingen av tjänsteverksamhet mellan medlemsstaterna är ett viktigt medel för att stärka integrationen mellan de europeiska folken och främja en balanserad och hållbar ekonomisk och social utveckling. När sådana hinder avskaffas är det viktigt att se till att utvecklingen av tjänsteverksamhet bidrar till uppfyllandet av målen i artikel 2 i fördraget, särskilt uppgiften att främja en harmonisk, väl avvägd och hållbar utveckling av näringslivet inom gemenskapen som helhet, en hög nivå i fråga om sysselsättning och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, en hållbar och icke-inflatorisk tillväxt, en hög grad av konkurrenskraft och ekonomisk konvergens, en hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet, en höjning av levnadsstandarden och livskvaliteten samt ekonomisk och social sammanhållning och solidaritet mellan medlemsstaterna. |
Motivering | |
Det är viktigt att avreglering av handeln inte betraktas som ett mål i sig eller som ett mål att uppnå på bekostnad av andra grundläggande uppgifter för EU. | |
Ändringsförslag 4 Skäl 6 | |
|
(6) I detta direktiv fastställs en allmän rättslig ram, som kommer ett stort antal tjänsteverksamheter till godo, samtidigt som hänsyn tas till de särskilda dragen hos alla former av verksamheter eller yrken och dessas regleringssystem. Denna ram är baserad på ett dynamiskt och selektivt tillvägagångssätt, som består i att först avskaffa sådana hinder som snabbt kan tas bort och därefter för övriga hinder inleda en kompletterande utvärderings-, samråds- och harmoniseringsprocess rörande särskilda områden, vilket kommer att möjliggöra en gradvis och samordnad modernisering av de nationella systemen för reglering av tjänsteverksamhet, något som är absolut nödvändigt för genomförandet av en verklig inre marknad för tjänster innan 2010. En välavvägd kombination av åtgärder bör anges som rör en målinriktad harmonisering, administrativt samarbete, principen om ursprungsland och uppmuntran till utarbetande av uppföranderegler på vissa områden. Denna samordning av de nationella lagstiftningarna kommer att säkerställa en hög grad av rättslig integration på gemenskapsnivå och en hög skyddsnivå när det gäller mål av allmänintresse, särskilt konsumentskyddet, vilket är absolut nödvändigt för att skapa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna. |
(6) I detta direktiv fastställs en allmän rättslig ram, som kommer ett stort antal tjänsteverksamheter till godo, samtidigt som hänsyn tas till de särskilda dragen hos alla former av verksamheter eller yrken och dessas regleringssystem. Denna ram är baserad på ett dynamiskt och selektivt tillvägagångssätt, som består i att först avskaffa sådana hinder som snabbt kan tas bort och därefter för övriga hinder inleda en kompletterande utvärderings-, samråds- och harmoniseringsprocess rörande särskilda områden, vilket kommer att möjliggöra en gradvis och samordnad modernisering av de nationella systemen för reglering av tjänsteverksamhet, något som är absolut nödvändigt för genomförandet av en verklig inre marknad för tjänster innan 2010. En välavvägd kombination av åtgärder bör anges som rör en målinriktad harmonisering, administrativt samarbete och uppmuntran till utarbetande av en rättslig ram som kan skydda konsumenternas och medborgarnas intressen i samband med den gemensamma inre marknaden samt, om så är lämpligt, uppföranderegler på vissa områden. Denna samordning av de nationella lagstiftningarna kommer att säkerställa en hög grad av rättslig integration på gemenskapsnivå och en hög skyddsnivå när det gäller mål av allmänintresse, särskilt konsumentskyddet, vilket är absolut nödvändigt för att skapa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna. |
Motivering | |
Vitsen med den gemensamma inre marknaden är att förhindra diskriminering mellan, i detta fall, tjänsteleverantörer som är etablerade på olika ställen i gemenskapen. Medlemsstaternas rätt att fastställa villkor (under förutsättning att de är icke-diskriminerande och inte på något annat sätt strider mot några fördragsenliga skyldigheter) som tjänsteleverantörerna måste uppfylla är en grundläggande del av subsidiaritetsprincipen. | |
Ändringsförslag 5 Skäl 6a (nytt) | |
|
|
(6a) Detta direktiv omfattar inte avreglering av sådana tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som är reserverade för offentliga eller privata enheter som tillhandahåller tjänster och direktivet omfattar inte heller privatisering av offentliga enheter som tillhandahåller tjänster. Vidare rör detta direktiv endast tjänsteleverantörer som är etablerade i en medlemsstat, och det omfattar inte externa aspekter. Det rör inte förhandlingar inom internationella organisationer om handel med tjänster, särskilt inom ramen för GATS. |
Motivering | |
Denna precisering är mycket viktig för att undvika eventuella missförstånd om direktivets omfattning. | |
Ändringsförslag 6 Skäl 6b (nytt) | |
|
|
(6b) Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas frihet att i enlighet med gemenskapsrätten definiera vad de anser vara tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, hur dessa tjänster bör organiseras och finansieras och vilka särskilda krav de bör underställas. Detta direktiv är inte någon uppföljning av kommissionens vitbok om tjänster av allmänt intresse. |
Motivering | |
Denna precisering är mycket viktig för att undvika eventuella missförstånd om direktivets omfattning. | |
Ändringsförslag 7 Skäl 8 | |
|
(8) Detta direktiv ligger i linje med de andra gemenskapsinitiativen rörande tjänster, särskilt de som rör konkurrenskraften hos tjänster till företagen, tjänsters säkerhet samt patienternas rörlighet och utvecklingen av vårdtjänster inom gemenskapen. Det är också förenligt med de pågående initiativen när det gäller den inre marknaden, såsom förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden och dem som rör konsumentskydd, såsom förslaget till direktiv om otillbörliga affärsmetoder och förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (förordningen om konsumentsskyddssamarbete). |
(8) Detta direktiv ligger i linje med de andra gemenskapsinitiativen rörande tjänster, särskilt de som rör konkurrenskraften hos tjänster till företagen och tjänsters säkerhet. Det är också förenligt med de pågående initiativen när det gäller den inre marknaden, såsom förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden och dem som rör konsumentskydd, såsom förslaget till direktiv om otillbörliga affärsmetoder och förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (förordningen om konsumentsskyddssamarbete). |
Motivering | |
Vårdtjänster skiljer sig i grunden från andra tjänster av allmänt intresse. Ett horisontellt ramdirektiv av denna typ är inte ett lämpligt instrument för vårdtjänster. För att trygga patienternas säkerhet och rörlighet och för att upprätthålla högsta yrkesstandard inom vårdsektorn, bör man anta separat vertikal lagstiftning som specifikt omfattar tillhandahållande av vårdtjänster. Detta bör ske i enlighet med EG‑domstolens rättspraxis och den kommande översynen av patienters rörlighet samt med beaktande av direktivet om yrkeskvalifikationer. | |
Ändringsförslag 8 Skäl 14 | |
|
(14) Begreppet tjänst omfattar ett stort antal olika verksamheter som ständigt utvecklas, och bland vilka man finner företagsrelaterade tjänster, såsom konsulttjänster inom ledarskap och förvaltning, certifiering och testning, underhåll, skötsel och säkerhet när det gäller kontor, reklam, rekrytering, även företag som sysslar med interimarbete, handelsagenter. Begreppet tjänst omfattar också tjänster både till företag och konsumenter, såsom juridisk och skattemässig rådgivning, tjänster som berör fastigheter, t.ex. fastighetsmäkleri, byggverksamhet, även arkitektverksamhet, eller transport, distribution, organisation av mässor, biluthyrning, resebyråers och turistguiders verksamhet samt säkerhetstjänster. I begreppet ingår även tjänster till konsumenterna, såsom inom turism, inbegripet turistguiders arbete, audiovisuella tjänster, fritidsanläggningar, sportanläggningar och nöjesparker, tjänster inom vårdområdet, tjänster i hemmet, t.ex. hjälp till äldre. Dessa verksamheter kan röra både tjänster som kräver att tillhandahållare och mottagare av tjänster befinner sig nära varandra, tjänster där det tillhandahållaren och mottagaren förflyttar sig och tjänster som kan tillhandahållas på distans, däribland via Internet. |
(14) Begreppet tjänst omfattar ett stort antal olika verksamheter som ständigt utvecklas, och bland vilka man finner företagsrelaterade tjänster, såsom konsulttjänster inom ledarskap och förvaltning, certifiering och testning, underhåll, skötsel och säkerhet när det gäller kontor, reklam, rekrytering, även företag som sysslar med interimarbete, handelsagenter. Begreppet tjänst omfattar också tjänster både till företag och konsumenter, såsom juridisk och skattemässig rådgivning, tjänster som berör fastigheter, t.ex. fastighetsmäkleri, byggverksamhet, även arkitektverksamhet, eller transport, distribution, organisation av mässor, biluthyrning, resebyråers och turistguiders verksamhet samt säkerhetstjänster. I begreppet ingår även tjänster till konsumenterna, såsom inom turism, inbegripet turistguiders arbete, audiovisuella tjänster, fritidsanläggningar, sportanläggningar och nöjesparker samt tjänster i hemmet, t.ex. hjälp till äldre. Dessa verksamheter kan röra både tjänster som kräver att tillhandahållare[2] och mottagare av tjänster befinner sig nära varandra, tjänster där det tillhandahållaren och mottagaren förflyttar sig och tjänster som kan tillhandahållas på distans, däribland via Internet. Detta direktiv tar hänsyn till att inte alla dessa tjänster har samma värde eller betydelse och att man för tjänster som är av avgörande betydelse för människors välfärd och hälsa samt för miljön kan tillämpa prioriteringar och principer som skiljer sig från dem som anses lämpliga för tjänster som inte är lika grundläggande. |
Motivering | |
För många typer av tjänster är lagstiftarens främsta uppgift i en marknadsekonomi att säkerställa rättvis konkurrens. På EU:s inre marknad innebär det också att man måste skydda företagens rätt att etablera sig eller bedriva verksamhet i andra medlemsstater än ursprungslandet. För vissa tjänster, särskilt sådana som rör folkhälsa, social trygghet eller verksamhet som kan innebära miljörisker, är dock lagstiftarens ansvar gentemot tjänsteleverantören sekundärt i förhållande till ansvaret gentemot medborgarna, konsumenterna och jordens framtid. | |
Vårdtjänster skiljer sig i grunden från andra tjänster av allmänt intresse. Med tanke på denna grundläggande skillnad och det faktum att vårdsektorn svarar för 10 procent av sysselsättningen och 10 procent av BNP i EU, är ett horisontellt ramdirektiv av denna typ inte ett lämpligt instrument för vårdtjänster. | |
För att trygga patienternas säkerhet och rörlighet och för att upprätthålla högsta yrkesstandard inom vårdsektorn, bör man anta separat vertikal lagstiftning som specifikt omfattar tillhandahållande av vårdtjänster. Detta bör ske i enlighet med EG‑domstolens rättspraxis och den kommande översynen av patienters rörlighet samt med beaktande av direktivet om yrkeskvalifikationer. | |
Ändringsförslag 9 Skäl 14a (nytt) | |
|
|
(14a) Vårdtjänster ingår inte i detta direktivs tillämpningsområde. |
Motivering | |
Ändringsförslaget hör samman med ändringsförslaget till artikel 2.2 cc. | |
Ändringsförslag 10 Skäl 16 | |
|
(16) Ersättning, som utgör ett utmärkande drag, saknas i sådan verksamhet som staten bedriver utan ekonomiskt vederlag inom ramen för sitt uppdrag på det sociala och kulturella området samt inom utbildning och rättsväsende. Dessa verksamheter omfattas inte av definitionen i artikel 50 i fördraget och ingår alltså inte i detta direktivs tillämpningsområde. |
(16) Ersättning, som utgör ett utmärkande drag, saknas i sådan verksamhet som staten bedriver eller delegerar åt andra att bedriva utan ekonomiskt vederlag eller mot ett ekonomiskt vederlag som enbart täcker en del av kostnaden för verksamheten eller tjänsten inom ramen för sitt uppdrag på det sociala och kulturella området samt inom vård, utbildning och rättsväsende. Dessa verksamheter omfattas inte av definitionen i artikel 50 i fördraget och ingår alltså inte i detta direktivs tillämpningsområde. |
Motivering | |
Ersättning är inte ett utmärkande drag för att klassificera en tjänst som ekonomisk eller icke‑ekonomisk. I vissa länder används ekonomiskt vederlag som ett sätt att reglera tjänsterna, till exempel beträffande utbud och organisation av vårdtjänster. (I sådana fall betalas detta vederlag tillbaka i efterhand.) | |
Ändringsförslag 11 Skäl 24 | |
|
(24) För att administrativ förenkling skall åstadkommas bör det i allmänhet inte ställas formella krav, såsom på auktoriserade översättningar, såvida det inte kan motiveras objektivt av tvingande hänsyn till allmänintresset, såsom skydd av arbetstagare. Det bör också garanteras att ett tillstånd normalt ger tillträde till en tjänsteverksamhet eller dess utövning på hela det nationella territoriet, såvida inte tvingande hänsyn till allmänintresset objektivt kan motivera att man kräver ett särskilt tillstånd för varje etableringsställe, t.ex. för etablering av stormarknader med hänsyn till skyddet av stadsmiljön. |
(24) För att administrativ förenkling skall åstadkommas bör det i allmänhet inte ställas formella krav, såsom på auktoriserade översättningar, såvida det inte kan motiveras objektivt av tvingande hänsyn till allmänintresset, såsom skydd av arbetstagare, folkhälsa, miljö eller utbildning. Det bör också garanteras att ett tillstånd normalt ger tillträde till en tjänsteverksamhet eller dess utövning på hela det nationella territoriet, såvida inte tvingande hänsyn till allmänintresset objektivt kan motivera att man kräver ett särskilt tillstånd för varje etableringsställe, t.ex. för etablering av stormarknader. |
Motivering | |
Folkhälsa, utbildning och miljöskydd bör nämnas samtidigt med skydd av arbetstagare. Dessa tre begrepp kan anses vara de viktigaste faktorerna, som måste vägas mot gemenskapens strävan att skapa rättvisa konkurrensvillkor på den inre marknaden. Exemplet i slutet av stycket är godtyckligt och onödigt och skulle kunna tolkas restriktivt. | |
Ändringsförslag 12 Skäl 27 | |
|
(27) Möjligheten att få starta tjänsteverksamhet får endast omfattas av krav på tillstånd från de behöriga myndigheterna om tillståndsgivningen är icke-diskriminerande, nödvändig och proportionerlig. Detta innebär framför allt att ett tillstånd endast är godtagbart om en kontroll i efterhand inte skulle vara effektiv på grund av att man i efterhand inte kan klargöra de berörda tjänsternas brister och att det skulle medföra vissa risker att inte genomföra en förhandskontroll. Dessa bestämmelser i direktivet kan inte rättfärdiga tillståndsgivning som i övrigt är förbjuden i andra gemenskapsinstrument som Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (direktiv om elektronisk handel). Resultaten från den ömsesidiga utvärderingen kommer att klargöra vilka verksamhetsformer som bör undantas från tillstånd på gemenskapsnivå. |
(27) Möjligheten att få starta tjänsteverksamhet får omfattas av krav på tillstånd från de behöriga myndigheterna om tillståndsgivningen är icke-diskriminerande, nödvändig och proportionerlig. Detta direktiv kan inte rättfärdiga tillståndsgivning som i övrigt är förbjuden i andra gemenskapsinstrument som Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (direktiv om elektronisk handel). Resultaten från den ömsesidiga utvärderingen kommer att klargöra vilka verksamhetsformer som bör undantas från tillstånd på gemenskapsnivå. |
Motivering | |
Om de nationella bestämmelserna i den medlemsstat där tjänsterna skall erbjudas är i enlighet med fördraget är det rimligt att låta en medlemsstat ställa villkor på sådan ekonomisk verksamhet som bedrivs på dess territorium. Vitsen med den gemensamma inre marknaden är att förhindra diskriminering mellan, i detta fall, tjänsteleverantörer som är etablerade på olika ställen i gemenskapen. Medlemsstaterna har rätt att fastställa villkor (under förutsättning att de är icke‑diskriminerande och inte på något annat sätt strider mot några fördragsenliga skyldigheter) som tjänsteleverantörerna måste uppfylla. | |
Ändringsförslag 13 Skäl 27a (nytt) | |
|
|
(27a) Bestämmelserna om tillståndsförfaranden i detta direktiv rör fall då en aktörs tillgång till eller utövande av en viss tjänsteverksamhet kräver ett beslut från de behöriga myndigheterna. Det rör inte beslut från behöriga myndigheter om att etablera en offentlig eller privat inrättning för tillhandahållande av särskilda tjänster och inte heller ingående av avtal med behöriga myndigheter, vilket regleras av bestämmelser i upphandlingsrätten. |
Motivering | |
Det är nödvändigt att göra skillnad mellan offentliga förvaltningsbeslut som rör privata aktörer, till exempel att bevilja eller neka tillstånd, och andra offentliga förvaltningsbeslut, till exempel att inrätta ett nytt sjukhus. Det måste klargöras att sådana beslut inte berörs av direktivet. Direktivets bestämmelser om tillståndsförfaranden gäller bara privata leverantörer, till exempel privata sjukhus, privata laboratorier osv. | |
Ändringsförslag 14 Skäl 28 | |
|
(28) Om antalet tillstånd för en viss verksamhet är begränsat på grund av sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet, t.ex. för tilldelning av frekvenser för analog radio eller för utnyttjande av en hydroelektrisk infrastruktur, bör ett förfarande för att välja mellan flera potentiella sökande inrättas, för att genom fri konkurrens kunna förbättra kvaliteten på och villkoren för de tjänster som erbjuds användarna. Ett sådant förfarande måste ge garantier för öppenhet och opartiskhet, och ett tillstånd som utfärdats på detta sätt får varken ha en orimligt lång giltighetstid eller förnyas automatiskt och får inte innebära någon fördel för den tillhandahållare av tjänster som senast innehaft tillståndet. Framför allt bör det utfärdade tillståndets giltighet fastställas så att det inte inskränker eller begränsar den fria konkurrensen mer än vad som är nödvändigt för att investeringarna skall hinna skrivas av och investerat kapital ge skälig avkastning. I sådana fall där antalet tillstånd är begränsat av andra skäl än sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet skall man under alla omständigheter följa de andra bestämmelser om tillståndsgivning som anges i detta direktiv. |
(28) Om antalet tillstånd för en viss verksamhet är begränsat på grund av sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet, t.ex. för tilldelning av frekvenser för analog radio eller för utnyttjande av en hydroelektrisk infrastruktur, bör ett förfarande för att välja mellan flera potentiella sökande inrättas, för att genom fri konkurrens kunna förbättra kvaliteten på och villkoren för de tjänster som erbjuds användarna. Ett sådant förfarande, som kan innehålla såväl rent kommersiella som icke‑kommersiella kriterier, bland annat i syfte att skydda folkhälsan, hälsan och säkerheten på arbetsplatsen eller miljön respektive bevara medlemsstatens kulturarv eller utbildningens kvalitet, måste ge garantier för öppenhet och opartiskhet, och ett tillstånd som utfärdats på detta sätt får varken ha en orimligt lång giltighetstid eller förnyas automatiskt och får inte innebära någon fördel för den tillhandahållare av tjänster som senast innehaft tillståndet. Framför allt bör det utfärdade tillståndets giltighet fastställas så att det inte inskränker eller begränsar den fria konkurrensen mer än vad som är nödvändigt för att investeringarna skall hinna skrivas av och investerat kapital ge skälig avkastning. I sådana fall där antalet tillstånd är begränsat av andra skäl än sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet skall man under alla omständigheter följa de andra bestämmelser om tillståndsgivning som anges i detta direktiv. |
Motivering | |
Utbildning är, precis som folkhälsa, en mycket viktig fråga för varje medlemsstat. Det är deras privilegium och befogenhet (subsidiaritetsprincipen). | |
Ändringsförslag 15 Skäl 29 | |
|
(29) De tvingande hänsyn till allmänintresset som vissa harmoniseringsbestämmelser i detta direktiv hänvisar till är de som redan erkänts i domstolens rättspraxis rörande artiklarna 43 och 49 i fördraget, i synnerhet konsumentskyddet och skyddet av tjänstemottagare, arbetstagare eller stadsmiljön. |
(29) De tvingande hänsyn till allmänintresset som vissa harmoniseringsbestämmelser i detta direktiv hänvisar till är till exempel de som redan erkänts i domstolens rättspraxis rörande artiklarna 43 och 49 i fördraget, i synnerhet konsumentskyddet och skyddet av tjänstemottagare, arbetstagare eller stadsmiljön, liksom ekonomiska tjänster som i den ansvariga medlemsstaten eller gemenskapen omfattas av särskilda skyldigheter i allmänhetens intresse till följd av kriterier som rör allmänintresset, tjänster som kan innebära miljörisker, utbildningstjänster, hälsovårdstjänster samt omsorgstjänster i hemmiljö för personer (äldre, sjuka eller barn) som inte klarar sig helt och hållet själva. |
Motivering | |
Kommissionens definition av grundläggande tjänster är alldeles för snäv. | |
Ändringsförslag 16 Skäl 32 | |
|
(32) Förbudet mot att göra en ekonomisk prövning till en förutsättning för beviljande av tillstånd gäller den ekonomiska prövningen i sig, och inte de andra krav som kan motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset, såsom skyddet av stadsmiljön. Detta förbud omfattar inte utövandet av befogenheter när det gäller de myndigheter som ansvarar för tillämpningen av konkurrenslagstiftningen. |
utgår |
Motivering | |
Ändringsförslaget hör samman med Kartika Tamara Liotards ändringsförslag 57 till artikel 14.5. | |
Ändringsförslag 17 Skäl 33a (nytt) | |
|
|
(33a) Direktivets förfarande för ömsesidig utvärdering påverkar inte medlemsstaternas frihet att i sin lagstiftning föreskriva en hög skyddsnivå för bestämda allmänintressen. |
Motivering | |
Det bör uttryckligen nämnas att begränsningar av etableringsfriheten ‑ till exempel genom krav på tjänsteleverantörens bolagsform ‑ kan motiveras med hänvisning till en hög nivå på skyddet för folkhälsan, men inte för andra typer av tjänster. | |
Ändringsförslag 18 Skäl 34 | |
|
(34) Bland de inskränkningar som bör undersökas finns nationella system som av andra skäl än de som gäller yrkeskvalifikationer, förbehåller rätten att starta sådan verksamhet som hasardspel för viss tillhandahållare av tjänster. På samma sätt är det nödvändigt att undersöka sådana system som innehåller sändningsskyldigheter, såsom ”must carry”-regler som gäller för kabeloperatörer, och som innebär att tillhandahållare av tjänster som agerar mellanhand måste ge särskilda tillhandahållare tillgång till vissa tjänster vilket påverkar deras valfrihet, tillgången till radio- och TV‑program samt slutmottagarnas valmöjligheter. |
(34) Bland de inskränkningar som bör undersökas finns nationella system som av andra skäl än de som gäller yrkeskvalifikationer, förbehåller rätten att starta vissa typer av verksamhet för vissa tillhandahållare av tjänster. På samma sätt är det nödvändigt att undersöka sådana system som innehåller sändningsskyldigheter, såsom ”must carry”-regler som gäller för kabeloperatörer, och som innebär att tillhandahållare av tjänster som agerar mellanhand måste ge särskilda tillhandahållare tillgång till vissa tjänster vilket påverkar deras valfrihet, tillgången till radio- och TV‑program samt slutmottagarnas valmöjligheter. |
Motivering | |
Spelverksamhet rör per definition frågor om folkhälsa, allmän ordning och moral och faller därför helt och hållet utanför EU‑institutionernas behörighetsområde, med undantag för den behörighet som gemenskapen tilldelas i artikel 152 i fördraget. Det måste förbli medlemsstaternas rätt att reglera sådana frågor enligt egen bedömning. Därför är det olämpligt att nämna just hasardspel som exempel i detta skäl. | |
Ändringsförslag 19 Skäl 37 | |
|
(37) För att se till att den fria rörligheten för tjänster genomförs på ett effektivt sätt och se till att mottagarna och tillhandahållarna av tjänster kan dra nytta av och erbjuda tjänster i hela gemenskapen utan att behöva ta hänsyn till några gränser, bör den principen läggas fast att tillhandahållare av tjänster i princip endast skall omfattas av lagstiftningen i det land där de är etablerade. Denna princip är en nödvändig förutsättning för att tillhandahållare av tjänster, i synnerhet små och medelstora företag, med full rättssäkerhet skall kunna dra nytta av alla möjligheter som den inre marknaden erbjuder. Genom att på det sättet underlätta den fria rörligheten för tjänster mellan medlemsstaterna, medger denna princip, i kombination med åtgärderna för harmonisering och ömsesidigt bistånd, att tjänstemottagarna får ett större utbud av kvalitetstjänster från andra medlemsstater. Vid sidan av denna princip bör en stödmekanism införas som gör det möjligt för tjänstemottagaren att få upplysningar om övriga medlemsstaters lagstiftning, samt en harmonisering av reglerna om insyn i tjänsteverksamheter. |
utgår |
Motivering | |
Principen om ursprungsland är både oproportionerlig och ohanterlig. Den kan bara leda till att man undergräver de rimliga och proportionerliga rättsliga krav som ställs för att skydda folkhälsan, miljön och andra viktiga delar av allmänintresset. Den står också i motsättning till den tydliga avsikten i artikel 43 i fördraget, där det står att etableringsfriheten skall innefatta rätt att starta och utöva verksamhet som egenföretagare samt rätt att bilda och driva företag ”på de villkor som etableringslandets lagstiftning föreskriver för egna medborgare”. | |
Ändringsförslag 20 Skäl 38 | |
|
(38) Man måste också se till att tillsynen av tjänsteverksamheten görs vid källan, dvs. av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där tillhandahållaren av tjänsterna är etablerad. Det är de behöriga myndigheterna i ursprungslandet som har de bästa förutsättningarna för att se till att tillhandahållaren av tjänsterna kontrolleras effektivt och kontinuerligt och att tjänstemottagarna skyddas, såväl i det egna landet som i andra medlemsstater. Detta gemenskapsansvar för ursprungsmedlemsstaten när det gäller bevakningen av tillhandahållarens verksamhet, oberoende av var tjänsten tillhandahålls, bör tydligt fastställas för att ett ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna skall kunna skapas när det gäller regleringen av tjänsteverksamhet. Frågan om domstolarnas behörighet omfattas inte av detta direktiv utan av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens området eller andra gemenskapsinstrument såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster. |
utgår |
Motivering | |
Myndigheterna i en medlemsstat kan inte rimligtvis förväntas ha effektiv tillsyn över tjänsteleverantörer om de berörda tjänsterna tillhandahålls i en annan medlemsstat och om de ekonomiska intressena för den medlemsstat där tillhandahållaren av tjänster är etablerad kan påverkas. Att stryka detta skäl är också i linje med strykningen av skäl 37. | |
Ändringsförslag 21 Skäl 39 | |
|
(39) Principen om att det är ursprungslandets lagstiftning och kontroller som skall tillämpas bör kompletteras med principen att medlemsstaterna inte får införa begränsningar för tjänster som tillhandahålls från en annan medlemsstat. |
utgår |
Motivering | |
Denna ändring hör samman med strykningen av principen om ursprungsland. | |
Ändringsförslag 22 Skäl 40 | |
|
(40) Det bör fastställas att undantag från lagen i ursprungslandet endast kan göras inom de områden som omfattas av allmänna eller tillfälliga undantag. Dessa undantag är nödvändiga för att hänsyn skall kunna tas till hur långt integrationen kommit på den inre marknaden eller till vissa gemenskapsinstrument avseende tjänster där det föreskrivs att en tillhandahållare av tjänster skall omfattas av ett annat lands lagstiftning än ursprungsmedlemsstatens. Vidare får vissa åtgärder i undantagsfall tas mot en viss tillhandahållare av tjänster, om det sker i enstaka fall och på vissa strikta materiella och formella villkor. För att garantera en rättssäkerhet som är avgörande för att små och medelstora företag skall uppmuntras att erbjuda sina tjänster i övriga medlemsstater, bör dessa undantag endast tillämpas då det är absolut nödvändigt. I synnerhet kan dessa undantag endast tillämpas av skäl som har att göra med tjänsternas säkerhet, utövandet av ett vårdyrke, eller skyddet av minderåriga och endast om de nationella bestämmelserna på dessa områden inte är harmoniserade. Vidare kommer varje inskränkning av den fria rörligheten för tjänster endast att kunna omfattas av ett undantag om den är förenlig med de grundläggande rättigheter som, enligt domstolens fasta rättspraxis, hör till de allmänna gemenskapsrättsliga principerna. |
utgår |
Motivering | |
Denna ändring hör samman med strykningen av hänvisningen till principen om ursprungsland. | |
Ändringsförslag 23 Skäl 41 | |
|
(41) Om en tillhandahållare av tjänster beger sig till en annan medlemsstat än ursprungsmedlemsstaten bör dessa båda stater inleda ett samarbete, så att den förra kan genomföra kontroller, inspektioner och utredningar på ursprungsmedlemsstatens begäran eller på eget initiativ göra dessa kontroller om det enbart rör sig om konstaterande av fakta. Vid utstationering av en arbetstagare får dessutom den medlemsstat där arbetstagaren är utstationerad vidta åtgärder gentemot en tillhandahållare av tjänster som är etablerad i en annan medlemsstat för att se till att gällande anställnings- och arbetsvillkor tillämpas i enlighet med direktiv 96/71/EG. |
(41) Om en tillhandahållare av tjänster beger sig till en annan medlemsstat än ursprungsmedlemsstaten bör dessa båda stater inleda ett samarbete, så att den förra kan genomföra kontroller, inspektioner och utredningar på ursprungsmedlemsstatens begäran eller på eget initiativ göra dessa kontroller. Vid utstationering av en arbetstagare får dessutom den medlemsstat där arbetstagaren är utstationerad vidta åtgärder gentemot en tillhandahållare av tjänster som är etablerad i en annan medlemsstat för att se till att gällande anställnings- och arbetsvillkor tillämpas i enlighet med direktiv 96/71/EG. |
Motivering | |
Denna ändring hör samman med strykningen av hänvisningen till principen om ursprungsland. | |
Ändringsförslag 24 Skäl 42 | |
|
(42) Undantag bör göras från principen om ursprungsland för tjänster som är totalförbjudna i den medlemsstat dit tillhandahållaren av tjänster beger sig, om förbudet motiveras med hänvisning till allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa. Detta undantag omfattar endast totalförbud och inte de nationella ordningar enligt vilken en verksamhet inte är totalförbjuden, utan förbehållen en eller flera aktörer som bedriver verksamheten i fråga eller som förbjuder utövandet av en verksamhet utan att tillstånd först skall ha beviljats. Om en medlemsstat tillåter en verksamhet samtidigt som den förbehålls vissa aktörer, omfattas verksamheten inte av ett totalförbud och kan alltså inte i sig anses strida mot den allmänna ordningen, den allmänna säkerheten eller folkhälsan. Följaktligen skulle det inte vara motiverat att en sådan verksamhet inte omfattas av direktivets allmänna räckvidd. |
utgår |
Motivering | |
Denna ändring hör samman med strykningen av hänvisningen till principen om ursprungsland. Medlemsstaterna bör ha rätt att övervaka och kontrollera all ekonomisk verksamhet inom sitt rättsliga behörighetsområde, under förutsättning att de gör det med full respekt för proportionalitetsprincipen och de fördragsenliga skyldigheterna. | |
Ändringsförslag 25 Skäl 43 | |
|
(43) Det finns inte anledning att tillämpa principen om ursprungsland på de särskilda krav som uppställs av den medlemsstat dit tillhandahållaren av tjänster beger, om dessa är knutna till den särskilda karaktären hos den plats där tjänsten tillhandahålls och som måste följas för att den allmänna ordningen eller den allmänna säkerheten skall kunna säkras, eller folkhälsan eller miljön kunna skyddas. Detta undantag avser exempelvis tillstånd att uppehålla sig på eller använda allmän väg, villkor för organisation av offentliga evenemang eller säkerhetskrav på byggplatser. |
utgår |
Motivering | |
Denna ändring hör samman med strykningen av hänvisningen till principen om ursprungsland. | |
Ändringsförslag 26 Skäl 44 | |
|
(44) Undantaget från principen om ursprungsland vid registrering av fordon som leasats i en annan medlemsstat än den där fordonet används har fastställts i domstolens rättspraxis, enligt vilken en medlemsstat får ställa ett sådant krav på de fordon som används inom det egna territoriet om kravet står i proportion till det eftersträvade syftet. Undantaget gäller inte enstaka eller tillfälliga uthyrningar. |
utgår |
Motivering | |
Denna ändring hör samman med strykningen av hänvisningen till principen om ursprungsland. | |
Ändringsförslag 27 Skäl 46 | |
|
(46) Principen om ursprungsland bör tillämpas på de områden som rör avtal som ingåtts av konsumenter och som avser tillhandahållande av tjänster endast om det finns gemenskapsdirektiv som föreskriver en fullständig harmonisering, eftersom skyddsnivåerna för konsumenterna i dessa fall är likvärdiga. Undantaget från principen om ursprungsland i fråga om tillhandahållarens utomobligatoriska ansvar för olyckor som inträffar inom ramen för hans verksamhet och som drabbar personer i den medlemsstat dit tillhandahållaren av tjänsterna begett sig gäller både personskador och materiella skador som orsakats vid en olycka. |
utgår |
Motivering | |
Denna ändring hör samman med strykningen av hänvisningen till principen om ursprungsland. | |
Ändringsförslag 28 Skäl 47 | |
|
(47) Medlemsstaterna bör ges möjlighet att under särskilda omständigheter få göra undantag från principen om ursprungsland med avseende på en tillhandahållare av tjänster som är etablerad i en annan medlemsstat, om det sker i enstaka fall och av vissa skäl, som tjänsternas säkerhet. En sådan möjlighet kommer endast att få utnyttjas om harmonisering saknas på gemenskapsnivå. Denna möjlighet innebär inte att begränsande åtgärder kan vidtas på områden där andra direktiv förbjuder alla undantag från den fria rörligheten för tjänster, som direktiv 1999/93/EG eller Europaparlamentets och rådets direktiv 98/84/EG av den 20 november 1998 om det rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång, eller att möjligheterna till undantag enligt andra direktiv, däribland rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television eller direktiv 2000/31/EG, kan utvidgas eller begränsas. |
utgår |
Motivering | |
Denna ändring hör samman med strykningen av hänvisningen till principen om ursprungsland. | |
Ändringsförslag 29 Skäl 51 | |
|
(51) I enlighet med de principer som fastställts i domstolens rättspraxis i fråga om fri rörlighet för tjänster och utan att äventyra den ekonomiska balansen i medlemsstaternas system för social trygghet bör större rättssäkerhet kunna erbjudas i fråga om ersättning för vård för patienter som i egenskap av tjänstemottagare drar nytta av den fria rörligheten för tjänster, samt för vårdpersonal och ansvariga för social trygghet. |
utgår |
Motivering | |
Visserligen har EG‑domstolen i sin rättspraxis redan fastslagit patienternas rätt att få medicinsk behandling i en annan medlemsstat under vissa förutsättningar (till exempel om behandlingen inte är tillgänglig inom rimlig tid i deras hemland), men det är alltför tidigt att lagstifta om fri rörlighet för vårdtjänster innan man har tittat närmare på slutsatserna från översynen av patienters rörlighet. Ett horisontellt ramdirektiv av denna typ är inte ett lämpligt instrument för vårdtjänster. Man bör därför anta specifik lagstiftning om vårdtjänster och förbättrad rörlighet för patienter. | |
Ändringsförslaget hör samman med ändringsförslaget om att stryka artikel 23. | |
Ändringsförslag 30 Skäl 52 | |
|
(52) Rådets förordning (EEG) 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen skall tillämpas, särskilt bestämmelserna om anslutning till det sociala trygghetssystemet, på anställda eller egenföretagare som tillhandahåller eller deltar i tillhandahållandet av en tjänst. |
utgår |
Motivering | |
Ändringsförslaget hör samman med ändringsförslaget om att stryka artikel 23. | |
Ändringsförslag 31 Skäl 53 | |
|
(53) Artikel 22 i förordning (EEG) 1408/71 om förhandstillstånd för ekonomisk ersättning för vård som tillhandahållits i en annan medlemsstat bidrar, såsom domstolens rättspraxis understryker, till att underlätta den fria rörligheten för patienter och tillhandahållandet av gränsöverskridande vårdtjänster. Denna bestämmelse skall se till att de personer som omfattas av socialförsäkringen och som har ett tillstånd för tillträde till vård i de andra medlemsstaterna får lika goda ersättningsvillkor som de socialförsäkringstagare som omfattas av lagstiftningen i dessa länder. Bestämmelsen ger också dem som omfattas av socialförsäkringen rättigheter som de inte annars skulle haft, och framstår som en möjlighet att utnyttja den fria rörligheten för tjänster. Bestämmelsen avser dock inte att reglera vilken ersättning som skall utbetalas, och den hindrar därför inte att ersättning utbetalas i den omfattning som garanteras av sjukförsäkringssystemet i den medlemsstat där vårdmottagaren är sjukförsäkrad, för utgifter för vård som tillhandahållits i en annan medlemsstat, även om ett förhandstillstånd saknas. |
utgår |
Motivering | |
Visserligen har EG‑domstolen i sin rättspraxis redan fastslagit patienternas rätt att få medicinsk behandling i en annan medlemsstat under vissa förutsättningar (till exempel om behandlingen inte är tillgänglig inom rimlig tid i deras hemland), men det är alltför tidigt att lagstifta om fri rörlighet för vårdtjänster innan man har tittat närmare på slutsatserna från översynen av patienters rörlighet. Ändringsförslagen till skäl 14, 53, 54, 55, 56 och 57 och artikel 2.2, artikel 4 led 10, artikel 17 led 18 och artikel 23 hör samman. Ett horisontellt ramdirektiv är inte ett lämpligt instrument för vårdtjänster. Man bör därför anta specifik lagstiftning om vårdtjänster och förbättrad rörlighet för patienter. | |
Ändringsförslaget hör samman med ändringsförslaget om att stryka artikel 23. | |
Ändringsförslag 32 Skäl 54 | |
|
(54) Med hänsyn till hur domstolens rättspraxis utvecklats när det gäller fri rörlighet för tjänster bör kravet på förhandstillstånd för att få ekonomisk ersättning från de sociala trygghetssystemen i en medlemsstat för öppen hälso- och sjukvård i en annan medlemsstat tas bort, och medlemsstaterna bör anpassa sin lagstiftning i detta avseende. Om sjukvården ersätts i den omfattning som garanteras av sjukförsäkringssystemet i den medlemsstat där vårdmottagaren är sjukförsäkrad, kommer borttagandet av förhandstillstånd inte att påverka den ekonomiska jämvikten mellan de sociala trygghetssystemen i någon större utsträckning. I enlighet med domstolens rättspraxis förblir de villkor på vilka medlemsstaterna på sitt territorium beviljar tillstånd för ersättning för kostnader för öppen hälso- och sjukvård tillämpliga när det rör sig om vård som tillhandahållits i en annan medlemsstat än den där patienten är sjukförsäkrad, om dessa villkor är förenliga med gemenskapsrätten. I enlighet med domstolens praxis skall också tillståndsförfarandena för ekonomisk ersättning för vård i en annan medlemsstat följa de bestämmelser rörande villkoren för utfärdande av tillstånd och de tillståndsförfaranden som avses i detta direktiv. |
utgår |
Motivering | |
Visserligen har EG‑domstolen i sin rättspraxis redan fastslagit patienternas rätt att få medicinsk behandling i en annan medlemsstat under vissa förutsättningar (till exempel om behandlingen inte är tillgänglig inom rimlig tid i deras hemland), men det är alltför tidigt att lagstifta om fri rörlighet för vårdtjänster innan man har tittat närmare på slutsatserna från översynen av patienters rörlighet. Ändringsförslagen till skäl 14, 53, 54, 55, 56 och 57 och artikel 2.2, artikel 4 led 10, artikel 17 led 18 och artikel 23 hör samman. Ett horisontellt ramdirektiv är inte ett lämpligt instrument för vårdtjänster. Man bör därför anta specifik lagstiftning om vårdtjänster och förbättrad rörlighet för patienter. | |
Ändringsförslaget hör samman med ändringsförslaget om att stryka artikel 23. | |
Ändringsförslag 33 Skäl 55 | |
|
(55) I enlighet med domstolens rättspraxis när det gäller fri rörlighet för tjänster får kravet på förhandstillstånd för ekonomisk ersättning för sjukhusvård som tillhandahållits i en annan medlemsstat anses vara motiverat med hänsyn till den planering som krävs för att avgöra antalet sjukhusanläggningar, deras geografiska fördelning, hur de skall inrättas och vilken utrustning de skall vara försedda med, samt vilka vårdtjänster de skall erbjuda. Genom denna planering eftersträvas målet att inom varje medlemsstats territorium säkerställa att det finns tillräckligt stor och permanent tillgång till ett väl avvägt utbud av sjukhusvård av god kvalitet, samtidigt som planeringen är nödvändig för att säkerställa en kontroll över utgifterna och i möjligaste mån undvika allt slöseri med ekonomiska, tekniska och mänskliga resurser. I enlighet med domstolens rättspraxis bör begreppet sjukhusvård ges en objektiv definition, och kravet på förhandstillstånd bör stå i proportion till det eftersträvade målet av allmänintresse. |
utgår |
Motivering | |
Detta ändringsförslag är ett av flera ändringsförslag (till skäl 14, 53, 54, 55, 56 och 57 och artikel 2.2, artikel 4 led 10, artikel 17 led 18 och artikel 23) som syftar till att ta bort vårdtjänster från tillämpningsområdet för denna rättsakt. Ett horisontellt ramdirektiv av denna typ är inte ett lämpligt instrument för vårdtjänster. Man bör därför anta specifik lagstiftning om vårdtjänster och förbättrad rörlighet för patienter. | |
Ändringsförslaget hör samman med ändringsförslaget om att stryka artikel 23. | |
Ändringsförslag 34 Skäl 56 | |
|
(56) I artikel 22 i förordning (EEG) nr 1408/71 föreskrivs under vilka omständigheter den behöriga nationella institutionen inte får vägra att utfärda ett tillstånd som sökts med stöd av den artikeln. En medlemsstat får inte vägra att bevilja tillstånd, om sådan sjukhusvård är täckt av systemet för social trygghet i de fall den tillhandahålls på medlemsstatens territorium och om en identisk eller lika effektiv behandling inte kan erhållas i tid inom det egna territoriet på de villkor som anges systemet för social trygghet. I enlighet med domstolens rättspraxis skall villkoret för en godtagbar tidsfrist bedömas med hänsyn till alla omständigheter i varje konkret fall, med vederbörlig hänsyn inte bara till patientens medicinska situation vid den tidpunkt då tillståndet söks, utan också tidigare omständigheter och sjukdomens troliga utveckling. |
utgår |
Motivering | |
Detta ändringsförslag är ett av flera ändringsförslag (till skäl 14, 53, 54, 55, 56 och 57 och artikel 2.2, artikel 4 led 10, artikel 17 led 18 och artikel 23) som syftar till att ta bort vårdtjänster från tillämpningsområdet för denna rättsakt. Ett horisontellt ramdirektiv av denna typ är inte ett lämpligt instrument för vårdtjänster. Man bör därför anta specifik lagstiftning om vårdtjänster och förbättrad rörlighet för patienter. | |
Ändringsförslaget hör samman med ändringsförslaget om att stryka artikel 23. | |
Ändringsförslag 35 Skäl 57 | |
|
(57) Den ekonomiska ersättningen från medlemsstaternas system för social trygghet för vård i en annan medlemsstat bör inte vara lägre än den ersättning som systemet för social trygghet medger för vård inom det egna landet. I domstolens rättspraxis när det gäller fri rörlighet för tjänster fastställs att då tillstånd saknas torde ersättningen för öppenvård enligt taxorna i den medlemsstat där vårdmottagaren är sjukförsäkrad inte ha någon avgörande betydelse för finansieringen av den statens system för social trygghet. I sådana fall då ett tillstånd har utfärdats inom ramen för artikel 22 i förordning (EEG) nr 1408/71 ersätts utgifterna i den omfattning som garanteras av systemet för social trygghet i den medlemsstat där vården tillhandahållits. Om ersättningsnivån är lägre än den skulle ha varit om samma vård hade tillhandahållits i den medlemsstat där patienten är socialförsäkrad, bör den medlemsstaten komplettera ersättningen upp till den nivå som skulle tillämpats i detta fall. |
utgår |
Motivering | |
Detta ändringsförslag är ett av flera ändringsförslag (till skäl 14, 53, 54, 55, 56 och 57 och artikel 2.2, artikel 4 led 10, artikel 17 led 18 och artikel 23) som syftar till att ta bort vårdtjänster från tillämpningsområdet för denna rättsakt. Ett horisontellt ramdirektiv av denna typ är inte ett lämpligt instrument för vårdtjänster. Man bör därför anta specifik lagstiftning om vårdtjänster och förbättrad rörlighet för patienter. | |
Ändringsförslaget hör samman med ändringsförslaget om att stryka artikel 23. | |
Ändringsförslag 36 Skäl 64 | |
|
(64) Det fullständiga förbudet för kommersiella meddelanden från reglerade yrken bör tas bort; ett sådant borttagande avser dock inte förbud mot innehållet i ett kommersiellt meddelande utan sådana förbud som innebär att ett visst yrke generellt sett inte får sända ut ett eller flera slags kommersiella meddelanden, såsom all form av reklam via ett visst medium eller vissa medier. I fråga om de kommersiella meddelandenas innehåll och utformning bör tillhandahållarna av tjänster uppmanas att på gemenskapsnivå utarbeta uppföranderegler som är förenliga med gemenskapsrätten. |
utgår |
Motivering | |
Reglering av kommersiella meddelanden från vissa yrken har av några medlemsstater länge betraktats som ett nödvändigt bidrag dels till konsumentskyddet, dels till skyddet av dessa yrkens integritet och värdighet. I vilken utsträckning detta gäller i en viss medlemsstat beror på en rad faktorer, till exempel den nationella kulturen och traditionen. Kommissionen bör inte ge sitt ansvar att främja den inre marknaden en så bred tolkning att den börjar lägga sig i frågor som medlemsstaterna med rätta har enskilt ansvar för. | |
Ändringsförslag 37 Skäl 68 | |
|
(68) Detta direktiv påverkar inte framtida initiativ i fråga om lagstiftning eller icke bindande åtgärder på konsumentskyddsområdet. |
(68) Detta direktiv påverkar inte framtida initiativ i fråga om lagstiftning eller icke bindande åtgärder på områdena för konsumentskydd, miljöskydd, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, folkhälsa samt rörlighet för patienter. |
Motivering | |
Det är av avgörande betydelse att den inre marknaden för tjänster förverkligas utan att varken konsumentskyddet eller andra viktiga områden offras. Att förbättra rörligheten för patienter har hög prioritet. Man bör därför anta specifik lagstiftning i syfte att underlätta och förbättra den fria rörligheten för patienter i EU. | |
Ändringsförslag 38 Skäl 72 | |
|
(72) Detta direktiv är förenligt med de grundläggande rättigheterna och följer de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 8, 15, 21 och 47. |
(72) Detta direktiv är förenligt med de grundläggande rättigheterna och följer de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 8, 15, 21, 34‑38 och 47. |
Motivering | |
Dessa artiklar i stadgan om de grundläggande rättigheterna har betydelse för de medborgerliga rättigheter som nämns i skäl 72 i föreliggande förslag till direktiv. Man bör även hänvisa till andra typer av rättigheter, till exempel sociala och ekonomiska rättigheter samt rättigheter beträffande social trygghet och socialt bistånd, skydd av folkhälsan, tillgång till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, miljöskydd och konsumentskydd. I alla dessa artiklar föreskrivs mål för att uppnå en hög skyddsnivå eller förbättring av kvaliteten, och i de flesta anges att medlemsstaternas rättsliga bestämmelser eller praxis ‑ inte bara gemenskapsrätten ‑ om möjligt skall respekteras. | |
Ändringsförslag 39 Artikel 1 | |
|
I detta direktiv fastställs de allmänna bestämmelser som skall underlätta utövandet av etableringsfriheten för tillhandahållare av tjänster och den fria rörligheten för tjänster. |
I detta direktiv fastställs de allmänna bestämmelser som skall underlätta utövandet av etableringsfriheten för tillhandahållare av tjänster och den fria rörligheten för tjänster. Därigenom är detta direktiv ett försök att bidra till uppfyllandet av de uppgifter som anges i artikel 2 i fördraget, till exempel en hållbar utveckling av näringslivet som leder till en hög nivå i fråga om sysselsättning och socialt skydd och som respekterar vikten av en hög nivå i fråga om miljöskydd och förbättring av miljöns kvalitet. |
|
|
Direktivet innebär inte att medlemsstaterna åläggs att avreglera tjänster av allmänt intresse eller att privatisera sådana offentliga inrättningar som erbjuder den typen av tjänster. |
Motivering | |
Detta direktiv är först och främst en åtgärd för att säkerställa fri rörlighet för tjänster. När syftet med direktivet definieras är det viktigt att nämna gemenskapens mer övergripande mål. Dessa mål får inte underordnas varandra, så att man till exempel skadar miljön, folkhälsan eller den sociala tryggheten genom att vidta avregleringsåtgärder som i vissa fall kan vara oproportionerliga. | |
Det måste klargöras att medlemsstaterna genom detta direktiv inte åläggs att avreglera tjänster av allmänt intresse, privatisera sådana offentliga inrättningar som erbjuder den typen av tjänster eller avskaffa befintliga monopol, till exempel för lotteriverksamhet. Monopolen syftar dels till att begränsa spelmissbruk, dels till att finansiera viktiga allmännyttiga intressen. Detta måste framgå av direktivets text. | |
Ändringsförslag 40 Artikel 2, punkt 2, led ca (nytt) | |
|
|
ca) Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse för vilka den ansvariga medlemsstaten eller gemenskapen har fastställt särskilda allmännyttiga skyldigheter. |
Motivering | |
I artikel III‑6 i konstitutionsfördraget anges att ”unionen och medlemsstaterna [skall] sörja för att sådana tjänster utförs på grundval av principer och villkor, särskilt ekonomiska och finansiella, som gör det möjligt för dem att fullgöra sina uppgifter. Dessa principer och villkor skall fastställas i europeiska lagar, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter att, i överensstämmelse med konstitutionen, tillhandahålla, beställa och finansiera sådana tjänster.” Att inte undanta tjänster i allmänhetens intresse från bestämmelserna i detta direktiv skulle utgöra en sådan påverkan på medlemsstaternas befogenheter. | |
Ändringsförslag 41 Artikel 2, punkt 2, led cb (nytt) | |
|
|
cb) Sociala tjänster av allmänt intresse för vilka den ansvariga medlemsstaten eller gemenskapen har fastställt allmännyttiga skyldigheter, till exempel omsorgstjänster i hemmiljö för personer (äldre, sjuka eller barn) som inte klarar sig helt och hållet själva. |
Motivering | |
I vitboken om tjänster av allmänt intresse (KOM(2004)0374) fastställs att ”tjänster av allmänt intresse inom den sociala sektorn spelar en särskild roll, eftersom de är en viktig del av den europeiska samhällsmodellen: de bygger på solidaritet och fokuserar på den individuella människan; de är en förutsättning för att medborgarna skall kunna åtnjuta sina grundläggande rättigheter och en hög social trygghet; och de stärker den sociala och territoriella sammanhållningen.” Att låta sådana tjänster omfattas av bestämmelserna i detta direktiv skulle äventyra denna roll. | |
Ändringsförslag 42 Artikel 2, punkt 2, led cc (nytt) | |
|
|
cc) Vårdtjänster. |
Motivering | |
Detta ändringsförslag är ett av flera ändringsförslag (till skäl 14, 53, 54, 55, 56 och 57 och artikel 2.2, artikel 4 led 10, artikel 17 led 18 och artikel 23) som syftar till att ta bort vårdtjänster från detta direktivs tillämpningsområde. Ett horisontellt ramdirektiv av denna typ är inte ett lämpligt instrument för vårdtjänster. Man bör därför anta specifik lagstiftning om vårdtjänster och förbättrad rörlighet för patienter. | |
Ändringsförslag 43 Artikel 2, punkt 2, led cd (nytt) | |
|
|
cd) Vattendistributionstjänster. |
Motivering | |
Direktivet får inte leda till att den offentliga sektorns förvaltning av tjänster på området för vattendistribution äventyras. I synnerhet artiklarna 9‑15 om tillståndssystem bör kompletteras med specifika bestämmelser om tjänster av allmänt intresse som utförs av offentliga institutioner. | |
Ändringsförslag 44 Artikel 2, punkt 2, led ce (nytt) | |
|
|
ce) Tjänster som kan medföra miljörisker eller potentiella risker för folkhälsan och som därför kräver omsorgsfullt utförande och noggrann kontroll. |
Motivering | |
Myndigheterna i en medlemsstat kan inte rimligtvis förväntas ha effektiv tillsyn över tjänsteleverantörer om de berörda tjänsterna tillhandahålls i en annan medlemsstat och om de ekonomiska intressena för den medlemsstat där tillhandahållaren av tjänster är etablerad kan påverkas. En medlemsstat bör inte förväntas avsäga sig sitt ansvar på detta sätt när det handlar om folkhälsan. | |
Ändringsförslag 45 Artikel 2, punkt 2, led cf (nytt) | |
|
|
cf) Utbildningstjänster som helt eller delvis betalas eller ersätts av staten eller någon offentlig myndighet i den medlemsstat i vilken tjänsten tillhandahålls. |
Motivering | |
Utbildning är grundvalen för den nationella kulturen och är därför, med ett fåtal viktiga undantag, vanligtvis en fråga för medlemsstaterna själva. Finansiering via en offentlig myndighet är ett tydligt erkännande av utbildningstjänsternas samhällsnytta, och att lägga till detta kriterium syftar till att utesluta sådana kommersiella tjänster som, trots sitt utbildningsinnehåll, inte anses uppfylla kraven för att få offentligt stöd, till exempel privata språkskolor eller IT‑utbildningstjänster som riktar sig till den privata sektorn. | |
Ändringsförslag 46 Artikel 3, stycke 2 | |
|
Tillämpningen av detta direktiv påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i de andra gemenskapsinstrumenten i fråga om de tjänster de omfattar. |
Tillämpningen av detta direktiv gäller med förbehåll för bestämmelserna i de andra gemenskapsinstrumenten i fråga om de tjänster de omfattar. |
Motivering | |
Bestämmelserna i tjänstedirektivet skall inte tillämpas om det i andra gemenskapsrättsakter finns krav för att starta och utöva miljörelaterad tjänsteverksamhet (till exempel EMAS‑förordningen eller avfallsdirektivet). Befintliga (kvalitets)krav på utövandet av verksamheten bör inte påverkas av direktivet. Därmed bör det i artikel 3 stycke 2 framgå att andra bestämmelser i gemenskapsrätten kan tillämpas på etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster. | |
Ändringsförslag 47 Artikel 4, led 10 | |
|
10) sjukhusvård: sådan behandling som endast kan tillhandahållas på ett sjukhus, en klinik eller liknande, och som i princip kräver att den person som mottar behandlingen uppehåller sig där; vad det berörda sjukhuset har för beteckning, hur det är organiserat och hur det finansieras är utan betydelse för hur den berörda behandlingen skall kategoriseras, |
utgår |
Motivering | |
Detta ändringsförslag är ett av flera ändringsförslag (till skäl 14, 53, 54, 55, 56 och 57 och artikel 2.2, artikel 4 led 10, artikel 17 led 18 och artikel 23) som syftar till att ta bort vårdtjänster från detta direktivs tillämpningsområde. Ett horisontellt ramdirektiv av denna typ är inte ett lämpligt instrument för vårdtjänster. Man bör därför anta specifik lagstiftning om vårdtjänster och förbättrad rörlighet för patienter. | |
Ändringsförslag 48 Artikel 4, led 13a (nytt) | |
|
|
13a) yrkesverksam inom ett reglerat vårdyrke: person som är verksam inom ett reglerat yrke och som utövar en verksamhet bestående av tjänster för diagnostisering eller behandling av sjukdomar, till exempel läkarvård, annan vård och apoteksverksamhet, |
Motivering | |
En definition av yrkesverksamma inom vården krävs för att fastställa gränserna för det undantag för vårdtjänster som införs genom det nya led cc) i artikel 2.2. | |
Ändringsförslag 49 Artikel 5, punkt 3 | |
|
3. Punkt 2 skall inte tillämpas på de dokument som avses i artikel 46 i Europaparlamentets och rådets direktiv ../../EG och artikel 45.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv ../../EG. |
3. Punkt 2 skall inte tillämpas på bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv ../../EG Europaparlamentets och rådets direktiv ../../EG. |
Motivering | |
Andra bestämmelser än de nämnda i dessa två direktiv, som är under behandling, kan vara tillämpliga. Hänvisning bör därför vid behov kunna göras till dessa direktiv istället för till specifika bestämmelser. | |
Ändringsförslag 50 Artikel 7, punkt 1, led aa (nytt) | |
|
|
aa) De miljöföreskrifter som skall tillämpas på tjänsten, det minimum i fråga om arbetslagstiftning och arbetsvillkor som gäller för den berörda tjänsten, de gällande bestämmelserna på konsumentskyddsområdet samt hälso- och säkerhetsföreskrifterna. |
Motivering | |
För utländska tjänsteleverantörer är det mycket svårt att ta reda på vilka bestämmelser som gäller i det land där en tjänst skall tillhandahållas. Därför måste det också vara möjligt att få information om miljöföreskrifter, arbetsbestämmelser och liknande hos den gemensamma kontaktpunkten. | |
Ändringsförslag 51 Artikel 9, punkt 1, led b | |
|
b) Behovet av ett tillståndssystem är objektivt motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. |
b) Behovet av ett tillståndssystem är objektivt motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. Exempel på tvingande hänsyn är folkhälsa, hälsa och säkerhet för arbetstagare och egenföretagare, miljöskydd, bevarande av kulturarvet samt främjande av alla offentliga politiska mål som inte står i strid med fördraget. |
Motivering | |
Förslaget är alltför vagt och allmänt formulerat och lämnar alltför mycket till domstolarna att avgöra. Om man lägger till en icke-uttömmande lista med exempel kommer direktivet att ge vägledning, men ändå inte bli mer restriktivt. | |
Ändringsförslag 52 Artikel 9, punkt 1, led c | |
|
c) Det eftersträvade målet kan inte nås med en mindre begränsande åtgärd, i synnerhet därför att en efterhandskontroll inte skulle få någon reell verkan eftersom det skulle vara för sent. |
c) Det eftersträvade målet kan inte nås med en mindre begränsande åtgärd. |
Motivering | |
Förslaget är alltför restriktivt. Andra orsaker än den angivna skulle kunna antyda att en mindre begränsande åtgärd inte skulle få någon reell verkan. | |
Ändringsförslag 53 Artikel 12, punkt 2a (ny) | |
|
|
2a. Utan att det påverkar artiklarna 9 och 10 kan medlemsstaterna i sina urvalsförfaranden tillämpa kriterier som rör folkhälsa, hälsa och säkerhet för arbetstagare och egenföretagare, miljöskydd, bevarande av kulturarvet samt främjande av alla offentliga politiska mål som inte står i strid med fördraget. |
Motivering | |
Om tillhandahållandet av tjänster kan ha återverkningar på folkhälsan, hälsan och säkerheten på arbetsplatsen, miljön, en medlemsstats kulturarv eller andra avgörande intressen som inte kan betraktas som rent kommersiella är det rimligt att medlemsstaterna skall kunna tillämpa icke‑kommersiella kriterier i sitt urvalsförfarande, alltid under förutsättning att de är icke‑diskriminerande och fördragsenliga. | |
Ändringsförslag 54 Artikel 13, punkt 3 | |
|
3. Förfarandena och formaliteterna skall garantera sökandena att deras ansökan behandlas snarast möjligt och, under alla omständigheter, inom en rimlig, maximal tidsfrist som fastställts och offentliggjorts i förväg. |
3. Förfarandena och formaliteterna skall garantera sökandena att deras ansökan behandlas snarast möjligt och, under alla omständigheter, inom en rimlig, maximal tidsfrist som fastställts och offentliggjorts i förväg. Tidsfristen mellan ansökan och beviljandet eller avslaget skall vara tillräckligt lång för att alla parter som kan påverkas av beslutet skall kunna höras, med beaktande av eventuella konsekvenser för folkhälsan, hälsan och säkerheten för arbetstagare och egenföretagare, miljöskyddet, bevarandet av kulturarvet samt främjandet av alla offentliga politiska mål som inte står i strid med fördraget. |
Motivering | |
Medborgarna, antingen som berörda individer eller organiserade i det civila samhället, har rätt att meddela myndigheterna sina åsikter då ett ja eller nej på en ansökan om tillstånd att tillhandahålla tjänster kan få konsekvenser för folkhälsan, hälsan och säkerheten på arbetsplatsen, miljöskyddet, bevarandet av kulturarvet samt främjandet av andra legitima politiska mål. | |
Ändringsförslag 55 Artikel 13, punkt 4 | |
|
4. Om inget annat meddelats inom den tidsfrist som avses i punkt 3 skall tillståndet anses beviljat. För vissa former av verksamhet kan emellertid ett annat förfarande tillämpas om det är objektivt motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. |
utgår |
Motivering | |
Det är inte möjligt att föreskriva att ett tillstånd automatiskt skall anses beviljat om den tidsfrist för svar som fastställts vid mottagandet av ansökan inte har respekterats. Det är viktigt att myndigheterna ges bästa förutsättningar att behandla ansökan, samtidigt som de är skyldiga att fatta sitt beslut så snabbt som möjligt. | |
Ändringsförslag 56 Artikel 13, punkt 5, led c | |
|
c) att tillståndet får anses beviljat om inget annat meddelats inom den angivna tidsfristen. |
utgår |
Motivering | |
Ändringsförslaget hör samman med ändringsförslaget till artikel 13.4. | |
Ändringsförslag 57 Artikel 14, led 5 | |
|
5) Tillämpning från fall till fall av en ekonomisk prövning där tillståndsgivningen är beroende av om det kan påvisas att det finns ett ekonomiskt behov eller en efterfrågan på marknaden, och där man utvärderar verksamhetens potentiella eller aktuella ekonomiska effekter eller bedömer om verksamheten stämmer överens med målen i den behöriga myndighetens ekonomiska planering. |
utgår |
Motivering | |
Denna punkt i artikel 14 innebär i praktiken att medlemsstaterna och deras offentliga myndigheter förbjuds att i allmänhetens intresse ställa upp mål och sträva efter att uppfylla dessa i sin ekonomiska planering. Fördraget ger ingen som helst grund för detta. I fördraget finns det redan bestämmelser som förhindrar sådant missbruk som innebär att man ställer upp krav som i verkligheten är diskriminerande eller står i strid med fördraget på annat sätt. Förbudet i denna punkt är därför oproportionerligt. | |
Ändringsförslag 58 Artikel 14, led 8 | |
|
8) Skyldighet att under en viss tid ha varit upptagen i registren på landets territorium eller att under en viss tid ha bedrivit verksamhet på territoriet. |
utgår |
Ändringsförslag 59 Artikel 15, punkt 1 | |
|
1. Medlemsstaterna skall undersöka om det i deras respektive rättsordningar finns några krav av det slag som anges i punkt 2 och, om så är fallet, se till att dessa krav uppfyller villkoren i punkt 3. Medlemsstaterna skall anpassa sina lagar och andra författningar så att de uppfyller villkoren. |
1. Medlemsstaterna skall undersöka om det i deras respektive rättsordningar finns några krav av det slag som anges i punkt 2 och, om så är fallet, ange huruvida dessa krav uppfyller villkoren i punkt 3. |
Motivering | |
Det är nödvändigt att gå gradvis fram med utvärderingen av vissa krav angående avregleringen av tjänster. Om nationella bestämmelser behöver anpassas till villkoren i punkt 3 bör det inte göras brådstörtat och till skada för målet att harmonisera dessa lagstiftningar. | |
Ändringsförslag 60 Artikel 15, punkt 3, inledningen | |
|
3. Medlemsstaterna skall se till att kraven i punkt 2 uppfyller följande tre villkor: |
3. Medlemsstaterna skall ange huruvida kraven i punkt 2 uppfyller följande tre villkor: |
Motivering | |
Ändringsförslaget hör samman med ändringsförslaget till artikel 15.1. | |
Ändringsförslag 61 Artikel 15, punkt 3a (ny) | |
|
|
3a. Uppgifter enligt punkterna 1‑3 skall göra det möjligt att förbättra förutsättningarna för tillgången till och kvaliteten på tjänsterna. Medlemsstaterna skall i samarbete med kommissionen och Europaparlamentet främja antagandet av nationella åtgärder eller bestämmelser för att förbättra kvaliteten på och tillgången till tjänster på deras territorium. |
Motivering | |
Jämför ändringsförslaget till artikel 15.1. | |
Utvärderingsarbetet skall inte nödvändigtvis leda till att alla eller en del av de berörda kraven upphävs, med beaktande av att de i grunden syftar till att skydda allmänintresset. Uppgifterna skall göra det möjligt att harmonisera villkoren mellan medlemsstaterna, men framför allt att förbättra leveranstryggheten, tillgången och kvaliteten, i syfte att ge medborgarna livsvillkor som är värdiga vårt samhälle och den europeiska samhällsmodellen. | |
Ändringsförslag 62 Artikel 16 | |
|
Artikel 16 |
utgår |
|
Principen om ursprungsland |
|
|
1. Medlemsstaterna skall se till att tillhandahållare av tjänster uteslutande omfattas av ursprungsmedlemsstatens nationella bestämmelser på det samordnade området. |
|
|
Det första stycket avser nationella bestämmelser om att starta och utöva tjänsteverksamhet, och särskilt bestämmelser i fråga om tillhandahållarens beteende, tjänsternas kvalitet eller innehåll, reklam, avtal och tillhandahållarens ansvar. |
|
|
2. Ursprungsmedlemsstaten skall ansvara för tillsynen över tillhandahållare och de tjänster de utför, även när tjänsterna utförs i en annan medlemsstat. |
|
|
3. Medlemsstaterna får av skäl som berör det samordnade området inte inskränka den fria rörligheten för tjänster som utförs av en tillhandahållare av tjänster som är etablerad i en annan medlemsstat, särskilt genom att ställa följande krav: |
|
|
a) Kravet att tillhandahållaren av tjänsterna skall vara etablerad inom landets territorium. |
|
|
b) Kravet att tillhandahållaren av tjänsterna skall göra en anmälan eller skaffa ett tillstånd hos de behöriga myndigheterna, inbegripet genom att tas upp i ett register eller i en yrkessammanslutning på deras territorium. |
|
|
c) Kravet att tillhandahållaren av tjänsterna skall ha en adress eller en representant inom landets territorium eller ange en adress till en godkänd person. |
|
|
d) Förbudet för tillhandahållaren av tjänsterna att skaffa sig viss infrastruktur inom landets territorium, såsom ett kontor eller en mottagning, om detta är nödvändigt för att tillhandahållaren skall kunna utföra sina tjänster. |
|
|
e) Kravet att tillhandahållaren av tjänsterna skall följa de krav som ställs på tjänsteverksamhet inom landets territorium. |
|
|
f) Tillämpningen av ett särskilt avtalsförhållande mellan tillhandahållaren och mottagaren av tjänsterna som hindrar eller inskränker ett oberoende tillhandahållande av tjänster. |
|
|
g) Kravet att tillhandahållaren av tjänsterna skall ha en särskild legitimation utfärdad av landets behöriga myndigheter, för att få utöva en viss tjänsteverksamhet. |
|
|
h) Krav på att bruket av den utrustning som krävs för tjänstens utförande skall uppfylla vissa villkor. |
|
|
i) Inskränkningar av den fria rörlighet för tjänster som avses i artikel 20, artikel 23.1 första stycket och artikel 25.1. |
|
Motivering | |
Principen om ursprungsland i denna artikel är en laglig uppmaning att flytta till de länder som har lägst skatte‑, social‑ och miljökrav och där inrätta brevlådeföretag som med utgångspunkt från sitt säte skulle kunna breda ut sig över hela EU på villkor som trotsar all konkurrens. Detta skulle medföra enorma påfrestningar för länder där de sociala, skattemässiga och miljömässiga normerna i större utsträckning skyddar allmänintresset. Denna artikel bör utgå helt och hållet. | |
Ändringsförslag 63 Artikel 17 | |
|
Artikel 17 |
utgår |
|
Allmänna undantag från principen om ursprungsland |
|
|
Artikel 16 skall inte tillämpas på |
|
|
1) posttjänster enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG, |
|
|
2) eldistributionstjänster enligt artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG, |
|
|
3) gasdistributionstjänster enligt artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/, |
|
|
4) vattendistributionstjänster, |
|
|
5) områden som omfattas av direktiv 96/71/EG, |
|
|
6) områden som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG, |
|
|
7) områden som omfattas av rådets direktiv 77/249/EEG, |
|
|
8) bestämmelserna i artikel [..] i direktiv ../../EG [om erkännande av yrkeskvalifikationer], |
|
|
9) bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 om vilken lagstiftning som skall tillämpas, |
|
|
10) bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv …./../EG [om unionsmedborgarnas och deras familjemedlemmars rätt att färdas och uppehålla sig fritt på medlemsstaternas område och om ändring av förordning (EG) nr 1612/68 och upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG,] om vilka administrativa formaliteter som de berörda skall fullgöra hos de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten, |
|
|
11) utstationering av medborgare från tredje länder, det krav på visum med kortvarig giltighet som utstationeringsmedlemsstaten kan uppställa på de villkor som avses i artikel 25.2. |
|
|
12) den tillståndsgivning som avses i artiklarna 3 och 4 i rådets förordning (EEG) nr 259/93, |
|
|
13) upphovsrätt, närstående rättigheter, rättigheter som avses i rådets direktiv 87/54/EEG och i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG samt industriellt rättsskydd, |
|
|
14) handlingar för vilka det enligt lag krävs att en notarie medverkar, |
|
|
15) lagstadgad revision av ett företags redovisning, |
|
|
16) tjänster som i den medlemsstat dit tillhandahållaren beger sig för att tillhandahålla sina tjänster är helt förbjudna med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsan, |
|
|
17) särskilda krav från den medlemsstat inom vilken tillhandahållaren av tjänsterna förflyttar sig, vilka är direkt knutna till den särskilda karaktären hos den plats där tjänsten utförs och som måste följas för att den allmänna ordningen eller den allmänna säkerheten skall kunna säkras, eller folkhälsan eller miljön skall kunna skyddas, |
|
|
18) tillståndssystemet för ersättning av utgifter för sjukhusvård, |
|
|
19) registrering av fordon som leasats i en annan medlemsstat, |
|
|
20) parternas frihet att välja vilken lagstiftning som skall tillämpas på deras avtal, |
|
|
21) avtal som ingåtts av konsumenter för utförande av tjänster, om de bestämmelser de omfattas av inte är fullt harmoniserade på gemenskapsnivå, |
|
|
22) formell giltighet för avtal som skapar eller överför rättigheter i fast egendom där sådana avtal är föremål för tvingande formella krav i lagstiftningen i den medlemsstat där den fasta egendomen befinner sig, |
|
|
23) tjänstetillhandahållarens utomobligatoriska ansvar för olyckor som inom ramen för verksamheten drabbar personer i den medlemsstat dit tillhandahållaren av tjänsterna har begett sig. |
|
Motivering | |
Principen om ursprungsland i denna artikel är en laglig uppmaning att flytta till de länder som har lägst skatte‑, social‑ och miljökrav och där inrätta brevlådeföretag som med utgångspunkt från sitt säte skulle kunna breda ut sig över hela EU på villkor som trotsar all konkurrens. Detta skulle medföra enorma påfrestningar för länder där de sociala, skattemässiga och miljömässiga normerna i större utsträckning skyddar allmänintresset. | |
De artiklar som hänvisar till principen om ursprungsland bör utgå. | |
Ändringsförslag 64 Artikel 18 | |
|
Artikel 18 |
utgår |
|
Tillfälliga undantag från principen om ursprungsland |
|
|
1. Artikel 16 omfattar under en övergångsperiod inte |
|
|
a) regler för utförande av värdetransporter, |
|
|
b) spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs i hasardspel, inbegripet lotterier och vadslagningar, |
|
|
c) start av verksamhet som innefattar indrivning av fordringar. |
|
|
2. De undantag som avses i punkt 1 a och 1 c i denna artikel upphör att gälla den dag då de harmoniseringsinstrument som avses i artikel 40.1 börjar tillämpas och under alla omständigheter senast den 1 januari 2010. |
|
|
3. Det undantag som avses i punkt 1 b i denna artikel skall inte längre tillämpas när det harmoniseringsinstrument som avses i artikel 40.1 b har börjat tillämpas. |
|
Motivering | |
Principen om ursprungsland i denna artikel är en laglig uppmaning att flytta till de länder som har lägst skatte‑, social‑ och miljökrav och där inrätta brevlådeföretag som med utgångspunkt från sitt säte skulle kunna breda ut sig över hela EU på villkor som trotsar all konkurrens. Detta skulle medföra enorma påfrestningar för länder där de sociala, skattemässiga och miljömässiga normerna i större utsträckning skyddar allmänintresset. | |
De artiklar som hänvisar till principen om ursprungsland bör utgå. | |
Ändringsförslag 65 Artikel 19 | |
|
Artikel 19 |
utgår |
|
Undantag från principen om ursprungsland i enskilda fall |
|
|
1. Genom avvikelse från artikel 16 får en medlemsstat i undantagsfall vidta åtgärder gentemot en tillhandahållare av tjänster som är etablerad i en annan medlemsstat om åtgärden avser ett av följande områden: |
|
|
a) Tjänsternas säkerhet, inklusive aspekter som har samband med folkhälsa. |
|
|
b) Utövandet av ett vårdyrke. |
|
|
c) Skydd av den allmänna ordningen, särskilt aspekter som har samband med skyddet av minderåriga. |
|
|
2. Den åtgärd som avses i punkt 1 får vidtas endast om det sker enligt det förfarande för ömsesidigt bistånd som avses i artikel 37 och om följande villkor är uppfyllda: |
|
|
a) De nationella bestämmelser med stöd av vilka åtgärden vidtas har inte varit föremål för en gemenskapsharmonisering i fråga om de områden som avses i punkt 1. |
|
|
b) Åtgärden medför ett mer omfattande skydd för tjänstemottagaren än den åtgärd som ursprungsmedlemsstaten skulle kunna vidta med stöd av sina nationella bestämmelser. |
|
|
c) Ursprungsmedlemsstaten har inte vidtagit några åtgärder eller har vidtagit åtgärder som är otillräckliga i förhållande till dem som avses i artikel 37.2. |
|
|
d) Åtgärden skall vara proportionerlig. |
|
|
3. Punkterna 1 och 2 skall inte påverka bestämmelserna om fri rörlighet för tjänster eller om sådana undantag från dessa bestämmelser som fastställs i olika gemenskapsinstrument. |
|
Motivering | |
Principen om ursprungsland i denna artikel är en laglig uppmaning att flytta till de länder som har lägst skatte‑, social‑ och miljökrav och där inrätta brevlådeföretag som med utgångspunkt från sitt säte skulle kunna breda ut sig över hela EU på villkor som trotsar all konkurrens. Detta skulle medföra enorma påfrestningar för länder där de sociala, skattemässiga och miljömässiga normerna i större utsträckning skyddar allmänintresset. | |
De artiklar som hänvisar till principen om ursprungsland bör utgå. | |
Ändringsförslag 66 Artikel 20, led b | |
|
b) Begränsningar av möjligheterna till skatteavdrag eller av ekonomiska bidrag på grund av att tillhandahållaren av tjänsterna är etablerad i en annan medlemsstat eller på grund av den plats där tjänsten utförs. |
b) Begränsningar av möjligheterna till skatteavdrag eller av ekonomiska bidrag på grund av att tillhandahållaren av tjänsterna är etablerad i en annan medlemsstat. |
Motivering | |
Det är rimligt att låta medlemsstaterna använda sig av skatteförmåner och ekonomiskt stöd för att uppmuntra eller motverka viss ekonomisk verksamhet i, till exempel, områden som är särskilt natursköna eller av särskilt vetenskapligt intresse, missgynnade områden osv. Om dessa åtgärder är fördragsenliga bör de naturligtvis erkännas som värdefulla politiska instrument. | |
Ändringsförslag 67 Artikel 21, punkt 2a (ny) | |
|
|
2a. Begränsningar som är motiverade av faktorer som rör allmän ordning, allmän säkerhet, miljöskydd eller folkhälsa skall inte stå i strid mot bestämmelserna i punkterna 1 och 2. |
Motivering | |
Principen om icke-diskriminering av tjänstemottagare ger upphov till problem i samband med vårdtjänster. Många hälsovårdssystem bygger på planering av utbudet och inte av efterfrågan (fri tillgång för alla medborgare, utan diskriminering). I enlighet med det nya direktivet skulle en vårdinrättning som ‑ genom avtal med ett utländskt hälsovårdssystem ‑ åtar sig att ta emot patienter från en annan medlemsstat inte kunna åläggas av myndigheterna i värdmedlemsstaten att i första hand behandla patienter från det egna upptagningsområdet, medan planeringen av vårdutbudet syftar till fylla behoven hos befolkningen i nämnda upptagningsområde. | |
Ändringsförslag 68 Artikel 23 | |
|
Artikel 23 |
utgår |
|
Ersättning för utgifter för vård |
|
|
1. Medlemsstaterna skall se till att beviljande av ett tillstånd inte utgör förutsättning för att ekonomisk ersättning skall utgå för utgifterna för öppen hälso- och sjukvård, om de berörda utgifterna skulle ha ersatts genom deras system för social trygghet om behandlingen hade utförts på deras territorium. |
|
|
De villkor och formaliteter som gäller i medlemsstaterna för behandling inom öppen hälso- och sjukvård, såsom kravet på att man skall konsultera en allmänpraktiserande läkare innan man kan konsultera en specialistläkare, eller reglerna för ersättning för vissa former av tandläkarbehandling får göras gällande gentemot patienter som erhållit behandling inom öppen hälso- och sjukvård i en annan medlemsstat. |
|
|
2. Medlemsstaterna skall se till att tillstånd inte nekas för ekonomisk ersättning genom deras system för social trygghet för utgifter för sjukhusvård som tillhandahålls i en annan medlemsstat, om denna vård ingår bland de vårdtjänster som är fastställda i lagstiftningen i den stat där den berörda personen är ansluten till systemet för social trygghet, och om denna vård inte kan ges till patienten inom en tidsfrist som är godtagbar av medicinska skäl med hänsyn tagen till patientens aktuella hälsotillstånd och sjukdomens troliga utveckling. |
|
|
3. Medlemsstaterna skall se till att den ekonomiska ersättningen från deras system för social trygghet för vård i en annan medlemsstat inte är lägre än den ersättning som systemet för social trygghet medger för vård inom det egna landet. |
|
|
4. Medlemsstaterna skall se till att deras system för tillstånd till ersättning av utgifter för vård som tillhandahålls i en annan medlemsstat är förenliga med artiklarna 9‑11 och artikel 13. |
|
Motivering | |
Detta ändringsförslag är ett av flera ändringsförslag (till skäl 14, 53, 54, 55, 56 och 57 och artikel 2.2, artikel 4 led 10, artikel 17 led 18 och artikel 23) som syftar till att ta bort vårdtjänster från detta direktivs tillämpningsområde. Ett horisontellt ramdirektiv av denna typ är inte ett lämpligt instrument för vårdtjänster. Man bör därför anta specifik lagstiftning om vårdtjänster och förbättrad rörlighet för patienter. | |
Ändringsförslag 69 Artikel 24, punkt 1, stycke 2 | |
|
För de frågor som avses i artikel 17.5 får dock utstationeringsmedlemsstaten inte ålägga tillhandahållare av tjänsten eller den utstationerade arbetstagaren, följande krav: |
utgår |
|
a) Krav på tillstånd från de behöriga myndigheterna i utstationeringsmedlemsstaten eller registrering hos dessa myndigheter, eller likvärdiga krav. |
|
|
b) Krav på deklaration, utom deklarationer som rör en verksamhet som omfattas av bilagan till direktiv 96/71/EG, vilka kan bibehållas fram till den 31 december 2008. |
|
|
c) Krav på att ha en representant i utstationeringslandet. |
|
|
d) Krav på att ha och förvara anställningsrelaterade handlingar i utstationeringsmedlemsstatens territorium eller enligt de villkor som gäller inom det territoriet. |
|
Motivering | |
Under förutsättning att bestämmelserna är fördragsenliga är det rimligt att låta en medlemsstat bevilja eller vägra tillstånd för ekonomisk verksamhet som bedrivs på dess territorium. Vitsen med den gemensamma inre marknaden är att förhindra diskriminering mellan, i detta fall, tjänsteleverantörer som är etablerade på olika ställen i gemenskapen. Denna bestämmelse är oproportionerlig för detta syfte. | |
Ändringsförslag 70 Artikel 24, punkt 2, stycke 2 | |
|
I de fall som avses i punkt 1 skall ursprungsmedlemsstaten bistå utstationeringsmedlemsstaten med att se till att de anställnings- och arbetsvillkor som gäller enligt direktiv 96/71/EG följs och på eget initiativ ge utstationeringsmedlemsstaten de upplysningar som avses i första stycket, om exakta uppgifter kommer till ursprungsmedlemsstatens kännedom som tyder på eventuella oegentligheter från tillhandahållarens sida när det gäller anställnings- och arbetsvillkor. |
I de fall som avses i punkt 1 skall ursprungsmedlemsstaten bistå utstationeringsmedlemsstaten med att se till att de anställnings- och arbetsvillkor som gäller enligt direktiv 96/71/EG följs och på eget initiativ ge utstationeringsmedlemsstaten alla särskilda uppgifter som tyder på eventuella oegentligheter från tillhandahållarens sida när det gäller anställnings- och arbetsvillkor. |
Motivering | |
Under förutsättning att bestämmelserna är fördragsenliga är det rimligt att låta en medlemsstat bevilja eller vägra tillstånd för ekonomisk verksamhet som bedrivs på dess territorium. Vitsen med den gemensamma inre marknaden är att förhindra diskriminering mellan, i detta fall, tjänsteleverantörer som är etablerade på olika ställen i gemenskapen. Denna bestämmelse är oproportionerlig för detta syfte. | |
Ändringsförslag 71 Artikel 26, punkt 3, stycke 1a (nytt) | |
|
|
Om tjänsten skall erbjudas till allmänheten skall medlemsstaterna se till att upplysningarna lämnas och formuleras på ett sådant sätt att inga specialkunskaper om tjänsten krävs och varje läskunnig person kan förstå dem. |
Motivering | |
Information är meningslös om man inte kan förstå den, och konsumenterna har rätt till tydlig och lättläst information. | |
Ändringsförslag 72 Artikel 28, punkt 2a (ny) | |
|
|
2a. Om tjänsten skall erbjudas till allmänheten skall den medlemsstat i vilken tjänsten skall tillhandahållas se till att de upplysningar som avses i punkt 1 lämnas och formuleras på ett sådant sätt att inga specialkunskaper om tjänsten krävs och varje läskunnig person kan förstå dem. |
Motivering | |
Information är meningslös om man inte kan förstå den, och konsumenterna har rätt till tydlig och lättläst information. | |
Ändringsförslag 73 Artikel 29, punkt 1 | |
|
1. Medlemsstaterna skall upphäva totala förbud mot kommersiella meddelanden från reglerade yrken. |
utgår |
Motivering | |
Reglering av kommersiella meddelanden från vissa yrken har av några medlemsstater länge betraktats som ett nödvändigt bidrag dels till konsumentskyddet, dels till skyddet av dessa yrkens integritet och värdighet. I vilken utsträckning detta gäller i en viss medlemsstat beror på en rad faktorer, till exempel den nationella kulturen och traditionen. Kommissionen bör inte ge sitt ansvar att främja den inre marknaden en så bred tolkning att den börjar lägga sig i frågor som medlemsstaterna med rätta har enskilt ansvar för. | |
Ändringsförslag 74 Artikel 29, punkt 2 | |
|
2. Medlemsstaterna skall se till att kommersiella meddelanden från reglerade yrken följer de yrkesetiska reglerna i överensstämmelse med gemenskapsrätten, särskilt beträffande yrkesverksamhetens oberoende, värdighet och integritet samt eventuell tystnadsplikt beroende på yrkets särskilda karaktär. |
2. Medlemsstaterna skall se till att kommersiella meddelanden från reglerade yrken, där sådana meddelanden är tillåtna, följer de yrkesetiska reglerna i överensstämmelse med gemenskapsrätten, särskilt beträffande yrkesverksamhetens oberoende, värdighet och integritet samt eventuell tystnadsplikt beroende på yrkets särskilda karaktär. |
Motivering | |
Reglering av kommersiella meddelanden från vissa yrken har av några medlemsstater länge betraktats som ett nödvändigt bidrag dels till konsumentskyddet, dels till skyddet av dessa yrkens integritet och värdighet. I vilken utsträckning detta gäller i en viss medlemsstat beror på en rad faktorer, till exempel den nationella kulturen och traditionen. Kommissionen bör inte ge sitt ansvar att främja den inre marknaden en så bred tolkning att den börjar lägga sig i frågor som medlemsstaterna med rätta har enskilt ansvar för. | |
Ändringsförslag 75 Artikel 31, punkt 5 | |
|
5. Medlemsstaterna och kommissionen skall uppmuntra utvecklingen av frivilliga europeiska normer som skall underlätta kompatibiliteten mellan de tjänster som tillhandahålls av tillhandahållare från olika medlemsstater, mottagarinformationen och tjänsternas kvalitet. |
5. Medlemsstaterna, i samarbete med kommissionen, skall uppmuntra utvecklingen av frivilliga europeiska normer som skall underlätta kompatibiliteten mellan de tjänster som tillhandahålls av tillhandahållare från olika medlemsstater, mottagarinformationen och tjänsternas kvalitet. |
Motivering | |
Dessa olika åtgärder bör genomföras på nationell nivå, och yrkessammanslutningarna bör uppmana sina medlemmar att utvärdera sina tjänster. Många yrkessammanslutningar i olika medlemsstater har redan inlett sådan verksamhet, men de första konkreta resultaten kommer först om några år. | |
Ändringsförslag 76 Artikel 31, punkt 5a (ny) | |
|
|
5a. Frivilliga åtgärder som vidtas i enlighet med denna artikel skall inte på något sätt inverka på medlemsstaternas rätt att, i enlighet med fördraget, fastställa obligatoriska normer och bestämmelser för tjänster, under förutsättning att dessa är icke-diskriminerande och proportionerliga. Sådana obligatoriska normer och bestämmelser kan till exempel omfatta obligatoriska kvalitetskrav för omsorgstjänster i hemmiljö för personer (äldre, sjuka eller barn) som inte klarar sig helt och hållet själva samt obligatoriska normer och bestämmelser om skydd av allmänintresset och främjandet av alla fördragsenliga politiska mål. |
Motivering | |
De föreslagna frivilliga förfarandena är särskilt otillräckliga för vård- och omsorgstjänster, och medlemsstaternas rätt att kontrollera kvaliteten på sådana tjänster som tillhandahålls på deras territorium bör inte ifrågasättas. Alltså behövs en extra punkt som uppmärksammar detta i direktivet. | |
Ändringsförslag 77 Artikel 35, punkt 6a (ny) | |
|
|
6a. Dessa bestämmelser skall komplettera, men inte inkräkta på, medlemsstaternas rätt att, i enlighet med deras skyldigheter enligt fördraget och gemenskapsrätten, kontrollera och reglera tillhandahållandet av tjänster på deras territorium. |
Motivering | |
Om de nationella bestämmelserna i den medlemsstat där tjänsterna skall erbjudas är i enlighet med fördraget är det rimligt att låta en medlemsstat ställa villkor på sådan ekonomisk verksamhet som bedrivs på dess territorium. Myndigheterna i en medlemsstat kan inte rimligtvis förväntas ha effektiv tillsyn över tjänsteleverantörer om de berörda tjänsterna tillhandahålls i en annan medlemsstat. Samarbete av det slag som beskrivs skulle dock vara mycket användbart som komplement till effektiv lagstiftning och kontroll. | |
Ändringsförslag 78 Artikel 36, punkt 2, stycke 1 | |
|
2. På ursprungsmedlemsstatens begäran skall de behöriga myndigheter som avses i punkt 1 göra de kontroller, inspektioner och utredningar på plats som krävs för att se till att ursprungsmedlemsstatens kontroll är effektiv. De skall handla inom ramen för de befogenheter som de har i den egna medlemsstaten. |
2. De behöriga myndigheter som avses i punkt 1 skall göra de kontroller, inspektioner och utredningar på plats som krävs för att se till att kontrollen är effektiv. De skall handla inom ramen för de befogenheter som de har i den egna medlemsstaten. |
Motivering | |
Om de nationella bestämmelserna i den medlemsstat där tjänsterna skall erbjudas är i enlighet med fördraget är det rimligt att låta en medlemsstat ställa villkor på sådan ekonomisk verksamhet som bedrivs på dess territorium. Myndigheterna i en medlemsstat kan inte rimligtvis förväntas ha effektiv tillsyn över tjänsteleverantörer om de berörda tjänsterna tillhandahålls i en annan medlemsstat. Principen om ursprungsland är både oproportionerlig och ohanterlig. Den kan bara leda till att man undergräver de rimliga och proportionerliga rättsliga krav som ställs för att skydda allmänintresset. | |
Ändringsförslag 79 Artikel 36, punkt 2, stycke 2, led a | |
|
a) De innebär endast ett konstaterande av fakta och medför inga ytterligare åtgärder gentemot tillhandahållaren, utom då det gäller sådana undantag i enskilda fall som avses i artikel 19. |
utgår |
Motivering | |
Om de nationella bestämmelserna i den medlemsstat där tjänsterna skall erbjudas är i enlighet med fördraget är det rimligt att låta en medlemsstat ställa villkor på sådan ekonomisk verksamhet som bedrivs på dess territorium. Myndigheterna i en medlemsstat kan inte rimligtvis förväntas ha effektiv tillsyn över tjänsteleverantörer om de berörda tjänsterna tillhandahålls i en annan medlemsstat. Principen om ursprungsland är både oproportionerlig och ohanterlig. Den kan bara leda till att man undergräver de rimliga och proportionerliga rättsliga krav som ställs för att skydda allmänintresset. | |
Ändringsförslag 80 Artikel 37, punkt 1 | |
|
1. Om en medlemsstat överväger att vidta en sådan åtgärd som avses i artikel 19 skall förfarandet i punkterna 2–6 i denna artikel tillämpas, utan att det påverkar rättsliga förfaranden. |
1. Om en medlemsstat överväger att vidta en sådan åtgärd som avses i artikel 19 skall förfarandet i punkterna 2–6 i denna artikel tillämpas, utan att det påverkar medlemsstatens rätt att vidta direkta åtgärder mot tjänsteleverantören eller rättsliga förfaranden. |
Motivering | |
Myndigheterna i en medlemsstat kan inte rimligtvis förväntas ha effektiv tillsyn över tjänsteleverantörer om de berörda tjänsterna tillhandahålls i en annan medlemsstat. Principen om ursprungsland är både oproportionerlig och ohanterlig. Den kan bara leda till att man undergräver de rimliga och proportionerliga rättsliga krav som ställs för att skydda folkhälsan, miljön och andra viktiga delar av allmänintresset. | |
Ändringsförslag 81 Artikel 39, punkt 1, inledningen | |
|
1. Medlemsstaterna skall i samarbete med kommissionen vidta stödåtgärder för att uppmuntra att uppföranderegler, som är förenliga med gemenskapsrätten, utarbetas på gemenskapsnivå och särskilt på följande områden: |
1. Medlemsstaterna skall i samarbete med kommissionen uppmuntra ‑ på grundval av nationella uppföranderegler ‑ utarbetandet av uppföranderegler på gemenskapsnivå, som är förenliga med gemenskapsrätten och skrivna på alla officiella EU‑språk, särskilt på följande områden: |
Motivering | |
Vissa nationella uppföranderegler har integrerats i nationell lagstiftning, vilket gör dem bindande. Det räcker därför inte att gemenskapsreglerna är förenliga med gemenskapsrätten, de måste även bygga på och vara förenliga med de nationella reglerna. | |
Ändringsförslag 82 Artikel 39, punkt 4a (ny) | |
|
|
4a. Sådana uppföranderegler skall inte påverka gällande rättsliga krav som medlemsstaternas ställer på tjänsteleverantörer, under förutsättning att kraven är förenliga med medlemsstaternas skyldigheter enligt fördraget och gemenskapsrätten. |
Motivering | |
Uppföranderegler för olika yrken är ett bra komplement till rättsliga bestämmelser och kontroller, men de kan aldrig ersätta dem. | |
Ändringsförslag 83 Artikel 40, punkt 1, led b | |
|
b) Spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs i hasardspel, inbegripet lotterier och vadslagningar, i ljuset av en rapport från kommissionen och ett brett samråd med berörda parter[3]. |
utgår |
Motivering | |
Spelverksamhet rör per definition frågor om folkhälsa, allmän ordning och moral och faller därför helt och hållet utanför EU-institutionernas behörighetsområde, med undantag för den behörighet som gemenskapen tilldelas i artikel 152 i fördraget. Det måste förbli medlemsstaternas rätt att reglera sådana frågor enligt egen bedömning. Det är därför olämpligt som exempel här. | |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden | |||||
|
Referensnummer |
||||||
|
Ansvarigt utskott |
IMCO | |||||
|
Rådgivande utskott |
ENVI | |||||
|
Förstärkt samarbete |
Nej | |||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Kartika Tamara Liotard | |||||
|
Behandling i utskott |
23.11.2004 |
|
|
|
| |
|
Antagande av ändringsförslag |
15.3.2005 | |||||
|
Slutomröstning: resultat |
för: emot: nedlagda röster: |
47 5 2 | ||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Liam Aylward, Johannes Blokland, John Bowis, Frederika Brepoels, Martin Callanan, Dorette Corbey, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Anne Ferreira, Karl-Heinz Florenz, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Gyula Hegyi, Mary Honeyball, Marie Anne Isler Béguin, Caroline Jackson, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Urszula Krupa, Peter Liese, Jules Maaten, Linda McAvan, Marios Matsakis, Roberto Musacchio, Riitta Myller, Miroslav Ouzký, Adriana Poli Bortone, Vittorio Prodi, Dagmar Roth-Behrendt, Guido Sacconi, Karin Scheele, Carl Schlyter, Richard Seeber, Kathy Sinnott, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, Åsa Westlund | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
María del Pilar Ayuso González, David Casa, Bairbre de Brún, Hélène Goudin, Vasco Graça Moura, Roger Helmer, Erna Hennicot-Schoepges, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Kartika Tamara Liotard, Jiří Maštálka, Andres Tarand, Claude Turmes | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Martine Roure | |||||
- [1] EUT C ... / Ännu ej offentliggjort i EUT.
- [2] Språklig korrigering: Begreppet ”tillhandahållare av tjänster” skall genomgående bytas mot begreppet ”tjänsteleverantör”, i enlighet med språkbruket i befintlig lagstiftning. ö.a.
- [3] Den sista delen av meningen (”i ljuset av en rapport från kommissionen och ett brett samråd med berörda parter”) saknas i den svenska versionen av KOM(2004)0002. ö.a.
YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (27.4.2005)
till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden
(KOM(2004)0002 – C5‑0069/2004 – 2004/0001(COD))
Föredragande: Jorgo Chatzimarkakis
KORTFATTAD MOTIVERING
Idag motsvarar gemenskapens tjänstesektor nästan 70 procent av BNP och en stor majoritet av alla arbetstillfällen. Samtidigt är det en sektor med en enorm tillväxtpotential när det gäller de mål som ingår i Lissabonstrategin. Därför är det beklagligt att vi nu, ett helt decennium efter det att den inre marknaden skulle ha varit helt och hållet genomförd, har långt kvar innan den gemensamma marknaden för tjänster blir verklighet. Tjänsteleverantörernas tillgång till marknaderna i andra medlemsstater hindras ofta genom invecklade och ofta obegripliga bestämmelser, dubbla krav och oproportionerliga nationella restriktioner. Expansionsmöjligheterna för innovativa företag - i synnerhet små och medelstora företag - begränsas. Dessutom drabbas konsumenterna genom höga priser och brist på verkliga valmöjligheter.
Skapandet av en inre marknad för tjänster handlar om att göra ekonomin flexiblare, främja konkurrenskraften och skapa välstånd och arbetstillfällen.
Vissa delar av tjänstesektorn (telekommunikationer, audiovisuella tjänster, finansiella tjänster etc.) omfattas redan av särskilda direktiv, medan de övriga delarna är så olika och så dynamiska att de inte kan regleras separat. Därför är det rätt att man väljer att reglera dem genom ett ramdirektiv. Det föreslagna ramdirektivet är heterogent och har därmed ett mycket brett tillämpningsområde, vilket i sin tur skapar vissa problem rörande definitioner, otydlighet i fråga om tillämpningsområdet, oönskade sidoeffekter för mindre sektorer samt ett oundvikligt behov av särskilda bestämmelser och undantag från bestämmelserna. För att åstadkomma en bra lagstiftning och ett välfungerande direktiv är det viktigt att dessa definitioner och begränsningar blir så tydliga som möjligt.
Förslaget bygger på ”principen om ursprungsland”, vilket innebär att en produkt (eller i det här fallet: en tjänst) som lagligen tillhandahålls i en medlemsstat inte skall omfattas av en annan medlemsstats restriktioner, om dessa restriktioner skulle leda till ett obefogat handelshinder. Denna princip är avgörande för en välfungerande inre marknad och bör därför fastställas klart och tydligt i direktivet, vilket för närvarande inte är fallet. Trots förslagets breda tillämpningsområde bör principen om ursprungsland inte försämras genom inskränkningar. Självklart kräver detta ett effektivt administrativt samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter så att man kan garantera en effektiv kontroll och ett effektivt konsumentskydd. Samtidigt måste man undvika att belasta tjänsteleverantörerna alltför mycket. Gemenskapen har redan vidtagit många åtgärder för att underlätta det administrativa samarbetet över gränserna och minska byråkratin (till exempel genom att stödja e-förvaltningstjänster), och förslaget innehåller ytterligare initiativ som skall förenkla och effektivisera förvaltningen. Alla dessa initiativ välkomnas av föredraganden. Däremot skulle mer kunna göras genom att införa enhetliga europeiska blanketter för intyg och certifikat, samt EU-omfattande databaser för information om etablerade tjänsteleverantörer, vilket skulle göra det möjligt för myndigheterna att, genom e-förvaltningstjänster, uppnå en bättre kontroll.
Detta direktiv tvingar inte någon medlemsstat att avreglera eller privatisera ytterligare offentliga tjänster.
Ändå har det uppstått missförstånd i fråga om hur en avreglering påverkar arbetstagarnas rättigheter och känsliga sektorer såsom hälsovårdstjänster. Därför vore det lämpligt att tydliggöra vad den föreslagna åtgärden inte är och vad den inte leder till.
Föredraganden föreslår en bestämmelse som fastslår att direktivet inte avser åtgärder som vidtas på gemenskapsnivå eller nationell nivå för att främja kulturell och språklig mångfald och för att bevara pluralismen.
För det första innebär inte det föreslagna direktivet någon försämring av arbetstagarnas rättigheter och underlättar inte heller ”social dumpning”. Utstationering av arbetstagare i en annan medlemsstat måste ske i överensstämmelse med den medlemsstatens arbetsvillkor, bland annat beträffande minimilön, arbetstider, semesterbestämmelser etc.
För det andra förhindrar inte det föreslagna direktivet att den mottagande medlemsstaten definierar och tillämpar relevanta nationella krav. Medlemsstaten kan fortfarande utföra stickprovskontroller och begära relevanta uppgifter från det företag som utstationerat arbetstagare där eller från de behöriga myndigheterna i ursprungslandet. När allt kommer omkring stöder föredraganden den allomfattande strategin med tydligt definierade undantag som fastslagits av EG-domstolen. Detta är en förutsättning för att den gemensamma marknaden skall bli verklighet.
Slutligen förutsätter vi att ”principen om ursprungsland” kommer att gälla för de tillståndsförfaranden som skall tillämpas för en tjänst som tillhandahålls i mottagarlandet, men att kontrollen av en tjänsts utförande fortfarande skall regleras av mottagarlandets lagar.
För att denna strategi skall kunna gälla samtliga medlemsstater och samtliga sektorer skulle man kunna tänka sig ett stegvist införande av principen om ursprungsland på vissa känsliga områden med tydligt fastställda tidsfrister som gör det möjligt att etablera fasta strukturer för det administrativa samarbetet.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
|
Kommissionens förslag[1] |
|
Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 1
Skäl 1a (nytt)
|
|
(1a) En konkurrenskraftig marknad för tjänster är av central betydelse för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen i EU. För närvarande utgör ett stort antal barriärer på den inre marknaden ett hinder för många tjänsteföretag, särskilt små och medelstora företag, när det gäller att expandera över nationsgränserna och fullt ut kunna dra nytta av den inre marknaden. Detta utgör en risk inte bara för den globala konkurrenskraften hos tjänsteleverantörer från unionen, utan även för industrisektorn, som blir alltmer beroende av tjänster av hög kvalitet. |
|
|
Dessutom skulle en marknad utan diskriminering, med en skyldighet för medlemsstaterna att avskaffa begränsningar av gränsöverskridande tjänster samt större insyn hos och informationskrav på tjänsteleverantörer, medföra att konsumenterna i Europa erbjöds bättre tjänster till lägre pris, samtidigt som de skulle behålla sina rättigheter som tjänstemottagare. |
Ändringsförslag 2 Skäl 7 | |
|
(7) Den viktiga roll som yrkesförbund och yrkessammanslutningar spelar i samband med regleringen av tjänsteverksamheter och utarbetandet av regler för yrkesetik och uppförande i yrkessammanhang bör erkännas. |
(7) Den viktiga roll som yrkesförbund och yrkessammanslutningar spelar i samband med regleringen av tjänsteverksamheter och utarbetandet av regler för yrkesetik och uppförande i yrkessammanhang bör erkännas, men får inte innebära något hinder för ökad konkurrens från fler aktörer. |
Ändringsförslag 3
Skäl 7a (nytt)
|
|
(7a) Direktivet bör inte gälla för finansiering av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och inte vara tillämpligt på de stödbestämmelser i medlemsstaterna, särskilt på områdena för hälsovård och socialpolitik och inom den audiovisuella och kulturella sektorn, som omfattas av konkurrensreglerna i kapitel 1 i avdelning VI i fördraget. |
Ändringsförslag 4
Skäl 7b (nytt)
|
|
(7b) I ett Europa som vill uppnå konkurrenskraft måste faciliteter skapas och hinder undanröjas för ständig fortbildning i den privata sektorn. |
Motivering
För att målen i Lissabonstrategin skall uppnås måste man kraftfullt stimulera de yrkesverksammas livslånga lärande.
Ändringsförslag 5
Skäl 7c (nytt)
|
|
(7c) När det gäller tjänster av allmänt intresse omfattar detta direktiv enbart tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, dvs. tjänster av ekonomisk karaktär. Vissa tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, exempelvis på transportområdet, ingår dessutom inte i direktivets tillämpningsområde. Direktivet påverkar inte medlemsstaternas frihet att i enlighet med gemenskapsrätten definiera vad de anser vara tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, att besluta hur dessa tjänster skall organiseras och finansieras och att fastställa särskilda skyldigheter som skall gälla för dem. I direktivet behandlas inte uppföljningen av kommissionens vitbok om tjänster av allmänt intresse. |
Motivering
Detta direktiv skall inte tillämpas på offentliga tjänster.
Ändringsförslag 6 Skäl 12 | |
|
(12) Eftersom transporttjänster redan omfattas av ett antal särskilda gemenskapsinstrument på detta område, bör transporttjänster inte ingå i detta direktivs tillämpningsområde om de omfattas av andra gemenskapsinstrument som grundas på artikel 71 eller artikel 80.2 i fördraget. Däremot tillämpas detta direktiv på tjänster som inte omfattas av särskilda instrument i fråga om transporter, såsom värdetransporter eller transporter av avlidna personer. |
(12) Eftersom transporttjänster redan omfattas av ett antal särskilda gemenskapsinstrument på detta område, bör transporttjänster inte ingå i detta direktivs tillämpningsområde. Däremot tillämpas detta direktiv på värdetransporter och transporter av avlidna personer eftersom man har kunnat konstatera att den inre marknaden har vissa problem på det området. |
Motivering | |
Det bör framgå klart och tydligt vilka typer av transporter som inte omfattas av direktivet. Att endast ange ”om de omfattas av andra gemenskapsinstrument” är alltför vagt. Eftersom kommissionen inte vill att hela transportsektorn skall omfattas vore det mer logiskt att inte ta med någon del av sektorn. Annars skulle transportsektorn regleras av onödigt invecklade regler där transporter under 3,5 ton skulle omfattas av det befintliga direktivet och transporter över 3,5 ton skulle omfattas av andra gemenskapsbestämmelser, vilket i sin tur skulle kunna leda till illojal konkurrens. | |
Ändringsförslag 7
Skäl 13
|
(13) Tjänsteverksamhet är redan föremål för omfattande gemenskapslagstiftning, särskilt när det gäller reglerade yrken, posttjänster, sändningsverksamhet för radio och television, informationssamhällets tjänster, liksom tjänster som rör paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang. Dessutom omfattas tjänsteverksamhet också av andra instrument som inte är särskilt inriktade på vissa tjänster, såsom de som gäller konsumentskydd. Detta direktiv kompletterar denna gemenskapslagstiftning. När en tjänsteverksamhet redan omfattas av en eller flera gemenskapsinstrument skall detta direktiv och instrumenten i fråga tillämpas tillsammans, och kraven i dem läggs till varandra. Det är nödvändigt att föreskriva undantag och andra lämpliga bestämmelser så att föreskrifter som är oförenliga med dessa gemenskapsinstrument kan undvikas och överensstämmelsen säkerställs. |
(13) Tjänsteverksamhet är redan föremål för omfattande gemenskapslagstiftning, särskilt när det gäller reglerade yrken, posttjänster, sändningsverksamhet för radio och television, informationssamhällets tjänster, liksom tjänster som rör paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang. Dessutom omfattas tjänsteverksamhet också av andra instrument som inte är särskilt inriktade på vissa tjänster, såsom de som gäller konsumentskydd. Detta direktiv kompletterar denna gemenskapslagstiftning. När en tjänsteverksamhet redan omfattas av en eller flera gemenskapsinstrument skall detta direktiv och instrumenten i fråga tillämpas tillsammans, och kraven i dem läggs till varandra. Det är nödvändigt att föreskriva undantag och andra lämpliga bestämmelser så att föreskrifter som är oförenliga med dessa gemenskapsinstrument kan undvikas och överensstämmelsen säkerställs. |
|
|
Detta direktiv påverkar inte något av dessa befintliga gemenskapsinstrument och inte heller gemenskapens möjlighet att se över instrumenten och förändra deras räckvidd eller nivån på gemenskapens harmonisering. |
Motivering
Det bör göras klart att direktivet om tjänster varken påverkar befintliga direktiv och förordningar eller eventuella framtida ändringar av dessa.
Ändringsförslag 8
Skäl 16a (nytt)
|
|
(16a) Direktivet bör inte heller vara tillämpligt på yrken och verksamheter som ständigt eller tillfälligt är förenade med utövandet av offentlig makt i en medlemsstat och som därför omfattas av undantagsbestämmelsen i artikel 45 i fördraget. |
Ändringsförslag 9
Skäl 19a (nytt)
|
|
(19a) I enlighet med EG-domstolens rättspraxis är det, när det gäller att avgöra om en ekonomisk aktör kan utnyttja friheten att tillhandahålla tjänster eller etableringsfriheten, utslagsgivande huruvida denna aktör är etablerad eller ej i den medlemsstat där den aktuella tjänsten utförs. Om aktören är etablerad i den medlemsstat där tjänsten utförs får etableringsfriheten utnyttjas. Om den ekonomiska aktören emellertid inte är etablerad i den medlemsstat där tjänsten mottas, betraktas denne som en leverantör av gränsöverskridande tjänster som kan utnyttja friheten att tillhandahålla tjänster. |
Ändringsförslag 10 Skäl 27a (nytt) | |
|
|
(27a) Enligt domstolens rättspraxis utgör målsättningar i fråga om folkhälsa, konsumentskydd, djurens hälsa och stadsmiljö tvingande hänsyn till allmänintresset, som kan motivera tillämpningen av tillståndssystem och andra inskränkningar avseende hälsovårdstjänster eller sociala tjänster. Inga sådana tillståndssystem eller inskränkningar får dock diskriminera en sökande på grund av dennes ursprungsland eller utformas på ett sådant sätt att gränsöverskridande tjänster som uppfyller medlemsstaternas krav hindras. Dessutom bör alltid kriterierna om nödvändighet och proportionalitet respekteras. |
Ändringsförslag 11
Skäl 28
|
(28) Om antalet tillstånd för en viss verksamhet är begränsat på grund av sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet, t.ex. för tilldelning av frekvenser för analog radio eller för utnyttjande av en hydroelektrisk infrastruktur, bör ett förfarande för att välja mellan flera potentiella sökande inrättas, för att genom fri konkurrens kunna förbättra kvaliteten på och villkoren för de tjänster som erbjuds användarna. Ett sådant förfarande måste ge garantier för öppenhet och opartiskhet, och ett tillstånd som utfärdats på detta sätt får varken ha en orimligt lång giltighetstid eller förnyas automatiskt och får inte innebära någon fördel för den tillhandahållare av tjänster som senast innehaft tillståndet. Framför allt bör det utfärdade tillståndets giltighet fastställas så att det inte inskränker eller begränsar den fria konkurrensen mer än vad som är nödvändigt för att investeringarna skall hinna skrivas av och investerat kapital ge skälig avkastning. I sådana fall där antalet tillstånd är begränsat av andra skäl än sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet skall man under alla omständigheter följa de andra bestämmelser om tillståndsgivning som anges i detta direktiv. |
(28) Om antalet tillstånd för en viss verksamhet är begränsat på grund av sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet, t.ex. för utnyttjande av en hydroelektrisk infrastruktur, bör ett förfarande för att välja mellan flera potentiella sökande inrättas, för att genom fri konkurrens kunna förbättra kvaliteten på och villkoren för de tjänster som erbjuds användarna. Ett sådant förfarande måste ge garantier för öppenhet och opartiskhet, och ett tillstånd som utfärdats på detta sätt får varken ha en orimligt lång giltighetstid eller förnyas automatiskt och får inte innebära någon fördel för den tillhandahållare av tjänster som senast innehaft tillståndet. Framför allt bör det utfärdade tillståndets giltighet fastställas så att det inte inskränker eller begränsar den fria konkurrensen mer än vad som är nödvändigt för att investeringarna skall hinna skrivas av och investerat kapital ge skälig avkastning. I sådana fall där antalet tillstånd är begränsat av andra skäl än sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet skall man under alla omständigheter följa de andra bestämmelser om tillståndsgivning som anges i detta direktiv. |
Motivering
Bestämmelser gällande tilldelning av radiofrekvenser behandlas redan inom gemenskapens ramverk för elektroniska kommunikationstjänster och nätverk och tillhörande resurser och tjänster. Telekommunikationer ingår inte i tjänstedirektivets tillämpningsområde, och samma princip bör gälla för tilldelning av radiofrekvenser.
Ändringsförslag 12
Skäl 29
|
(29) De tvingande hänsyn till allmänintresset som vissa harmoniseringsbestämmelser i detta direktiv hänvisar till är de som redan erkänts i domstolens rättspraxis rörande artiklarna 43 och 49 i fördraget, i synnerhet konsumentskyddet och skyddet av tjänstemottagare, arbetstagare eller stadsmiljön. |
(29) De tvingande hänsyn till allmänintresset som vissa harmoniseringsbestämmelser i detta direktiv hänvisar till är de som redan erkänts i domstolens rättspraxis och som främst rör den allmänna ordningen, den allmänna säkerheten, folkhälsan, socialpolitiken och kulturpolitiken, konsumentskyddet och skyddet av tjänstemottagare, arbetstagare, miljön inklusive stadsmiljön, djurens hälsa, immaterialrätten och bevarandet av det nationella historiska och konstnärliga arvet. |
Motivering
Domstolens rättspraxis skall ses i sin helhet och även omfatta socialpolitiken och kulturpolitiken.
Ändringsförslag 13 Skäl 33a (nytt) | |
|
|
(33a) Resultatet av det ömsesidiga utvärderingsarbetet kommer att variera beroende på vilken verksamhet och vilket allmänintresse det rör sig om. Enligt domstolens rättspraxis kan de krav som framkommer genom en sådan ömsesidig utvärdering vara fullständigt berättigade om de syftar till att främja folkhälsan och socialpolitiken. |
Ändringsförslag 14
Skäl 34
|
(34) Bland de inskränkningar som bör undersökas finns nationella system som av andra skäl än de som gäller yrkeskvalifikationer, förbehåller rätten att starta sådan verksamhet som hasardspel för viss tillhandahållare av tjänster. På samma sätt är det nödvändigt att undersöka sådana system som innehåller sändningsskyldigheter, såsom ”must carry”-regler som gäller för kabeloperatörer, och som innebär att tillhandahållare av tjänster som agerar mellanhand måste ge särskilda tillhandahållare tillgång till vissa tjänster vilket påverkar deras valfrihet, tillgången till radio- och TV‑program samt slutmottagarnas valmöjligheter. |
(34) Bland de skyldigheter som bör undersökas finns ”must carry”-regler som gäller för kabeloperatörer, och som innebär att tillhandahållare av tjänster som agerar mellanhand måste ge särskilda tillhandahållare tillgång till vissa tjänster vilket påverkar deras valfrihet, tillgången till radio- och TV‑program samt slutmottagarnas valmöjligheter. |
Motivering
”Must carry”-regler omfattas redan av direktiv 2002/22/EG (samhällsomfattande tjänster). Eftersom ”must carry”-regler tjänar till att bevara kulturell mångfald och pluralism i medierna bör de inte påverkas av tjänstedirektivet.
Ändringsförslag 15
Skäl 35
|
(35) Bestämmelserna i detta direktiv rörande etableringsfriheten skall endast tillämpas om den berörda verksamheten är öppen för konkurrens, och det därför inte är nödvändigt för medlemsstaterna att avskaffa existerande monopol, särskilt på lotteriområdet, eller att privatisera vissa sektorer. |
(35) Bestämmelserna i detta direktiv rörande etableringsfriheten skall endast tillämpas om den berörda verksamheten är öppen för konkurrens, och det därför inte är nödvändigt för medlemsstaterna att avreglera tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, privatisera offentliga företag som tillhandahåller sådana tjänster eller avskaffa existerande monopol för annan verksamhet, särskilt på lotteriområdet och vissa distributionstjänster. |
Motivering
Detta direktiv skall inte tillämpas på offentliga tjänster.
Ändringsförslag 16
Skäl 38a (nytt)
|
|
(38a) Det kontrollansvar som de behöriga myndigheterna i ursprungsmedlemsstaten har innebär inte att ursprungsmedlemsstatens myndigheter själva måste genomföra granskning och kontroll på mottagarlandets territorium. Denna granskning och kontroll bör genomföras av myndigheterna i mottagarlandet i enlighet med skyldigheterna i fråga om ömsesidigt administrativt stöd och de partnerskap som upprättas genom detta direktiv, inbegripet elektroniskt bedrivet samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter. |
Motivering
Detta innebär ett förtydligande.
Ändringsförslag 17 Skäl 41a (nytt) | |
|
|
(41a) Undantaget från principen om ursprungsland för områden som omfattas av direktiv 96/71/EG innebär bland annat att den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls har rätt att avgöra om det är fråga om en anställning och skilja mellan egenföretagare och anställda, däribland ”falska egenföretagare”. Enligt domstolens rättspraxis är det avgörande kännetecknet för en anställning, i enlighet med artikel 39 i fördraget, att en person under en viss tid utför tjänster för och under ledning av en annan person, mot ersättning. Allt arbete som en person utför utan att omfattas av någon anställning måste betraktas som arbete som utförs av en egenföretagare i enlighet med artiklarna 43 och 49 i fördraget. |
Motivering | |
Detta skäl tydliggör tillämpningsområdet för det undantag som avses i artikel 17.5 i fråga om utstationering av arbetstagare. | |
Ändringsförslag 18
Skäl 47a (nytt)
|
|
(47a) Tillämpningen av principen om ursprungsland på hälso- och sjukvårdstjänster bör vara begränsad, inte minst på grund av att det för många hälso- och sjukvårdstjänster krävs etablering i den medlemsstat där tjänsten utförs, varför de inte kan omfattas av principen om ursprungsland. När det gäller gränsöverskridande hälso- och sjukvårdstjänster finns dessutom väsentliga allmänna undantag från principen om ursprungsland, exempelvis i samband med yrkeskvalifikationer eller hygiennormer. Med tanke på betydelsen av skyddet av den offentliga säkerheten bör medlemsstaterna ges möjlighet att kunna ingripa från fall till fall. |
Ändringsförslag 19 Skäl 57a (nytt) | |
|
|
(57a) Eftersom villkoren för tillfälligt anställda omfattas av artikel 3.9 i direktiv 96/71/EG omfattas de inte av principen om ursprungsland enligt detta direktiv. Dessutom omfattas inte villkoren för uthyrning av personal, bland annat genom personaluthyrningsföretag, vilket innebär att värdmedlemsstatens restriktioner eller förbud kan gälla till exempel användningen av uthyrd personal, tidsbegränsningar i fråga om hur lång tid en tillfällig anställning får vara, etc. |
Motivering | |
Detta skäl tydliggör tillämpningsområdet för bestämmelserna om utstationering av arbetstagare. | |
Ändringsförslag 20 Skäl 59a (nytt) | |
|
|
(59a) Förbudet mot ett krav om att en anmälan skall göras hos myndigheterna i den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls innebär endast att medlemsstaterna inte får kräva att förhandsanmälningar måste göras vid varje utstationering av en arbetstagare, men hindrar inte medlemsstaterna från att kräva att tjänsteleverantörer lämnar in en anmälan eller fyller i en blankett rörande särskilda anställningsvillkor som måste respekteras, såsom blanketter rörande avgifter till fonder som avser semesterersättning, under förutsättning att sådana anmälningar kan göras efter att den tillhandahållna tjänsten börjat utövas.. |
Ändringsförslag 21 Skäl 59b (nytt) | |
|
|
(59b) Enligt detta direktiv får medlemsstaterna inte kräva att ett personaluthyrningsföretag som stationerar ut arbetstagare på deras territorium alltid måste skicka samtliga anställningshandlingar, som normalt sett förvaras på företagets etableringsort, till deras territorium och behålla dem där. Detta direktiv gäller dock inte för handlingar som under den normala arbetsgången utarbetas och förvaras på arbetsorten, exempelvis arbetsscheman, och hindrar inte heller värdmedlemsstaternas myndigheter från att kräva direkt av en tjänsteleverantör att denne tillhandahåller handlingar vid en eventuell granskning eller kontroll, eller från att se till att kravet uppfylls om det inte skulle respekteras. |
Motivering | |
Det är viktigt att artikel 24.2 inte hindrar värdmedlemsstaterna från att kräva att en tjänsteleverantör eller dennes anställda så snart som möjligt tillhandahåller handlingar med de uppgifter som nämns i artikel 24.2 a-f på begäran av den behöriga myndigheten. | |
Ändringsförslag 22 Skäl 60a (nytt) | |
|
|
(60a) Kraven beträffande utstationering av arbetstagare gäller även utstationering av tredjelandsmedborgare. |
Motivering | |
Det är nödvändigt att förtydliga att de krav som ställs beträffande utstationering av arbetstagare även gäller utstationering av tredjelandsmedborgare. | |
Ändringsförslag 23 Skäl 66a (nytt) | |
|
|
(66a) Ett verkningsfullt samarbete mellan medlemsstaterna kräver ett välfungerande elektroniskt informationssystem som exempelvis IDA för att göra det möjligt för behöriga myndigheter att utan problem identifiera de berörda kontaktpunkterna i övriga medlemsstater och kommunicera effektivt med dem samt snabbt och tillförlitligt utbyta handlingar och bevisning. Medlemsstaterna och kommissionen bör främja åtgärder, särskilt avtal och förordningar på gemenskapsnivå, för att skapa en rättslig ram för erkännande och verkställighet på förvaltningsområdet. |
Motivering | |
För att direktivet skall fungera är det absolut nödvändigt att eventuella sanktioner som utfärdas av myndigheter som utövar tillsyn över näringsliv och arbetsmarknad kan verkställas direkt, även om den som bryter mot bestämmelserna inte befinner sig på det territorium som omfattas av befogenheterna för den myndighet som utfärdar sanktionerna. | |
Ändringsförslag 24 Skäl 71a (nytt) | |
|
|
(71a) Gemenskapen får i synnerhet anta rättsakter som ålägger medlemsstaterna att bedriva ett effektivt samarbete i fråga om de administrativa aspekterna av gränsöverskridande informationsutbyte och kontroll. Gemenskapen får vidta åtgärder för att förhindra dubbel kontroll, dubbel övervakning och dubbel dokumentation. |
Ändringsförslag 25
Artikel 1
|
I detta direktiv fastställs de allmänna bestämmelser som skall underlätta utövandet av etableringsfriheten för tillhandahållare av tjänster och den fria rörligheten för tjänster. |
I detta direktiv fastställs de allmänna bestämmelser som skall underlätta utövandet av etableringsfriheten för tillhandahållare av tjänster och den fria rörligheten för tjänster. |
|
|
Detta direktiv skall inte gälla avreglering av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller privatisering av offentligrättsliga inrättningar som utför sådana tjänster. Inte heller gemenskapsbestämmelserna om konkurrens och stöd skall beröras. |
|
|
I detta direktiv behandlas inte avskaffande av monopol som tillhandahåller tjänster eller stöd som beviljas av medlemsstaterna och som omfattas av konkurrensbestämmelserna i fördraget. |
|
|
Detta direktiv påverkar inte åtgärder som vidtas på gemenskapsnivå eller nationell nivå för att främja kulturell och språklig mångfald eller mediepluralism. |
Ändringsförslag 26
Artikel 2, punkt2, led a
|
(a) Finansiella tjänster enligt definitionen i artikel 2 b i direktiv 2002/65/EG. |
(a) Banktjänster och tjänster som avser krediter, försäkringar, tjänstepensioner, privata individuella pensioner, investeringar eller betalningar. |
Motivering
Finansiella tjänster omfattas inte av direktivet, men det är ändå viktigt att det står helt klart vad som ingår i begreppet finansiella tjänster.
Ändringsförslag 27
Artikel 2, punkt 2, led c
|
c) Transporttjänster när dessa omfattas av andra gemenskapsinstrument som grundas på artikel 71 eller artikel 80.2 i fördraget. |
c) Transporttjänster, med undantag för transporter av avlidna personer och värdetransporter, under förutsättning att nationella normer för säkerhet och hygien respekteras. |
Ändringsförslag 28
Artikel 2, punkt 2, led ca (nytt)
|
|
ca) Energitjänster, när dessa redan regleras av andra gemenskapsinstrument. |
Motivering
För att undvika juridisk osäkerhet bör verksamhet som redan regleras genom gas- och elektricitetsdirektiven inte omfattas av detta direktiv.
Ändringsförslag 29
Artikel 2, punkt 2, led cb (nytt)
|
|
cb) Spelverksamhet. |
Motivering
Spelande är inte en fråga som tillhör gemenskapens behörighet och bör inte omfattas av detta direktiv.
Ändringsförslag 30
Artikel 2, punkt 2, led cc (nytt)
|
|
cc) Tjänster av allmänt intresse. |
Motivering
Tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse bör omfattas av ett ramdirektiv där deras grundläggande principer definieras och deras offentliga finansiering garanteras. Tjänster såsom hälsovård, kultur, sändningsverksamhet, sociala tjänster eller utbildningstjänster måste klart uteslutas från det föreslagna direktivets räckvidd.
Ändringsförslag 31
Artikel 2, punkt 2, led cd (nytt)
|
|
cd) Verksamhet enligt artikel 45 i fördraget som hos medlemsstaten, om än endast tillfälligt, är förenad med utövandet av offentlig makt. |
Motivering
Detta direktiv bör inte tillämpas på verksamhet som avses i artikel 45 i fördraget, där det föreskrivs att verksamhet som hos medlemsstaten, om än endast tillfälligt, är förenad med utövandet av offentlig makt inte skall omfattas av bestämmelserna om fri etableringsrätt. Subsidiaritetsprincipen skall gälla, vilket innebär att verksamheten skall styras av medlemsstaterna.
Ändringsförslag 32
Artikel 2, punkt 2, led ce (nytt)
|
|
ce) Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. |
Motivering
Tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse bör omfattas av ett ramdirektiv där deras grundläggande principer definieras och deras offentliga finansiering garanteras. Tjänster såsom hälsovård, kultur, sändningsverksamhet, sociala tjänster eller utbildningstjänster måste klart uteslutas från det föreslagna direktivets räckvidd.
Ändringsförslag 33
Artikel 2, punkt 3
|
3. Detta direktiv skall inte tillämpas i fråga om skatter, med undantag för artiklarna 14 och 16, om de begränsningar som avses där inte omfattas av ett gemenskapsinstrument för harmonisering av skattelagstiftning. |
3. Detta direktiv skall inte tillämpas i fråga om skatter. |
Motivering
Enligt den föreslagna texten i artikel 2.3 ser kommissionen skatteuttag som något som belastar den fria rörligheten för tjänster. Den utgångspunkten delar jag inte. Tvärtom är jag övertygad om att skattekonkurrens är ett viktigt stimulansmedel för att den fria rörligheten för tjänster skall utvecklas. Konsekvensen av den föreslagna formuleringen vore att endast ursprungslandet skulle ha rätt att ta ut skatter. Då är det bättre om skatter generellt sett inte omfattas av direktivet.
Ändringsförslag 34
Artikel 3, stycke 2
|
Tillämpningen av detta direktiv påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i de andra gemenskapsinstrumenten i fråga om de tjänster de omfattar. |
Detta direktiv påverkar inte andra gemenskapsinstrument som reglerar särskilda tjänster. |
Motivering
I sin nuvarande lydelse gäller direktivet den största delen av gasverksamhetskedjan (leverans, distribution, byggande och drift av infrastruktur och andra närliggande tjänster).
Det är därför absolut nödvändigt att man i detta direktiv beaktar och skapar överensstämmelse med de redan befintliga och särskilda EU-regler som gäller för energisektorn. De har utarbetats under lång tid på grundval av sektorns särskilda egenskaper och syftar till att säkra balans mellan alla intressen.
Det är grundläggande att prioritera de särskilda bestämmelserna i sektorsdirektiven.
Ändringsförslag 35
Artikel 3, stycke 2a (nytt)
|
|
Gemenskapsrättsakter som för särskilda områden eller yrken reglerar upprättandet av etableringsfrihet och friheten att tillhandahålla tjänster på den inre marknaden skall ges företräde framför detta direktiv. |
Ändringsförslag 36
Artikel 3a (ny)
|
|
Artikel 3a |
|
|
Detta direktiv får inte tolkas som om det på något sätt påverkar utövandet av de grundläggande fri- och rättigheterna sådana de erkänns i medlemsstaterna och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. |
Motivering
Detta direktiv får inte hindra lagligt utövande av grundläggande fri- och rättigheter, inbegripet rätten att vidta kollektiva åtgärder.
Ändringsförslag 37
Artikel 4, led 10
|
10) sjukhusvård: sådan behandling som endast kan tillhandahållas på ett sjukhus, en klinik eller liknande, och som i princip kräver att den person som mottar behandlingen uppehåller sig där; vad det berörda sjukhuset har för beteckning, hur det är organiserat och hur det finansieras är utan betydelse för hur den berörda behandlingen skall kategoriseras, |
utgår |
Motivering
Sjukhusvården skall endast nämnas i samband med ersättningsanspråken (artikel 23).
Ändringsförslag 38
Artikel 5, punkt 3
|
3. Punkt 2 skall inte tillämpas på de dokument som avses i artikel 46 i Europaparlamentets och rådets direktiv ../../EG1 och artikel 45.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv ../../EG2. |
3. Punkt 2 skall inte tillämpas på de dokument som avses i artikel 46 i Europaparlamentets och rådets direktiv ../../EG om erkännande av yrkeskvalifikationer, i artikel 45.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster1 och i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls2. |
|
____________ 1 [Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer.] |
______________ 1 EUT L 134, 30.4.2004, s. 114. Ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 1874/2004 (EUT L 326, 29.10.2004, s. 17). |
|
2 [Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader.] |
2 EGT L 77, 14.3.1998, s. 36. Ändrat genom anslutningsakterna 2003. |
Motivering
Denna precisering innebär att undantagen kartläggs och beskrivs mer exakt.
Ändringsförslag 39
Artikel 5, punkt 3a (ny)
|
|
3a. Medlemsstaterna skall när det är lämpligt införa harmoniserade EU‑formulär som skall anses likvärdiga med certifikat, intyg eller andra dokument som avser etableringar. |
Motivering
Om man utvecklar ett harmoniserat europeiskt formulär kommer det att bidra till samarbete mellan tillsynsmyndigheterna i ursprungs- och i värdlandet. Men eftersom förfarandena är väldigt olika inom de olika medlemsstaternas rättssystem och målet inte är att harmonisera dessa, kommer det endast i vissa fall att bli möjligt att utveckla ett harmoniserat EU‑formulär.
Ändringsförslag 40 Artikel 6, inledningen | |
|
1. Medlemsstaterna skall se till att en tillhandahållare av tjänster senast den 31 december 2008 kan fullgöra följande förfaranden och formaliteter via en kontaktpunkt av typen ”gemensam kontaktpunkt”: |
1. Medlemsstaterna skall se till att en tillhandahållare av tjänster senast den 31 december 2008 kan fullgöra följande förfaranden och formaliteter via en kontaktpunkt i hans ursprungsland eller i den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls, beroende på vad tjänsteleverantören själv väljer; denna kontaktpunkt skall betecknas som en ”gemensam kontaktpunkt”: |
Ändringsförslag 41
Artikel 6, stycke 1a (nytt)
|
|
Utnämningen av gemensamma kontaktpunkter i respektive medlemsstater skall inte inverka på medlemsstaternas interna fördelning av befogenheter. |
Motivering
Direktivet skall inte påverka medlemsstaternas befogenheter.
Ändringsförslag 42
Artikel 7, punkt 1, led a
|
a) De krav som gäller för tillhandahållare av tjänster som är etablerade på deras territorium, särskilt de som rör förfaranden och formaliteter som skall fullgöras för att få starta och utöva tjänsteverksamhet. |
a) De krav som gäller för tillhandahållare av tjänster som är etablerade på deras territorium, särskilt krav som rör sociallagstiftning, arbetsrätt och fackföreningsrätt samt miljö- och konsumentskyddsfrågor, liksom de som rör förfaranden och formaliteter som skall fullgöras för att få starta och utöva tjänsteverksamhet. |
Motivering
De gemensamma kontaktpunkterna bör ge denna information för att se till att tjänsteleverantörer har tillgång till tillämpliga kollektivavtal, sociallagstiftning, miljöbestämmelser och konsumentskyddssystem.
Ändringsförslag 43
Artikel 8, punkt 2
|
2. Punkt 1 omfattar inte besiktning av den plats där tjänsten utförs eller av tjänstetillhandahållarens utrustning eller granskning av dennes fysiska förmåga. |
2. Punkt 1 omfattar inte besiktning av den plats där tjänsten utförs eller av tjänstetillhandahållarens utrustning eller granskning av dennes fysiska förmåga, men medlemsstaterna skall se till att alla besiktnings- och certifieringsförfaranden är enkla, lättbegripliga och icke-diskriminerande. |
Motivering
Besiktnings- och certifieringsförfarandena får inte vara betungande för tjänsteleverantören och de får inte användas som ett sätt att diskriminera tjänsteleverantörer från andra medlemsstater.
Ändringsförslag 44 Artikel 9, punkt 1, led a | |
|
a) Tillståndssystemet diskriminerar inte tillhandahållaren av tjänsterna i fråga. |
a) Tillståndssystemet diskriminerar inte tillhandahållaren av tjänsterna i fråga i förhållande till andra inhemska tjänsteleverantörer, och motsvarande tillståndssystem från tjänstens ursprungsland får användas. |
Motivering | |
Det bör framgå tydligare att syftet är att skapa lika konkurrensvillkor för inhemska och utländska tjänsteleverantörer. | |
Ändringsförslag 45 Artikel 10, punkt 5 | |
|
5. Tillståndet skall utfärdas så snart granskningen av villkoren för att få tillståndet har genomförts och det har fastställts att dessa villkor är uppfyllda. |
5. Tillståndet skall utfärdas så snart granskningen av villkoren för att få tillståndet har genomförts och det har fastställts att dessa villkor är uppfyllda; tillståndet kan dras tillbaka, men bara av den myndighet som utfärdade det. |
Ändringsförslag 46 Artikel 16, punkt 1, stycke 2 | |
|
Det första stycket avser nationella bestämmelser om att starta och utöva tjänsteverksamhet, och särskilt bestämmelser i fråga om tillhandahållarens beteende, tjänsternas kvalitet eller innehåll, reklam, avtal och tillhandahållarens ansvar. |
Bestämmelserna i detta direktiv skall endast gälla för tillstånd för start och utövande av tjänsteverksamhet. De tjänster som utförs i mottagarlandet skall fortsätta att omfattas av mottagarlandets bestämmelser och kontroll i frågor som rör folkhälsa, skydd och säkerhet under förutsättning att tjänsterna är proportionerliga. |
Ändringsförslag 47
Artikel 16, punkt 3, inledningen
|
|
3. Medlemsstaterna får inte göra start och utövande av tjänsteverksamhet på deras territorium avhängiga av diskriminerande krav som direkt eller indirekt grundas på nationalitet eller etableringsort. |
|
3. Medlemsstaterna får av skäl som berör det samordnade området inte inskränka den fria rörligheten för tjänster som utförs av en tillhandahållare av tjänster som är etablerad i en annan medlemsstat, särskilt genom att ställa följande krav: |
Medlemsstaterna får av skäl som berör det samordnade området inte inskränka den fria rörligheten för tjänster som utförs av en tillhandahållare av tjänster som är etablerad i en annan medlemsstat. |
|
|
Följande krav skall i detta sammanhang särskilt anses vara otillåtna: |
Ändringsförslag 48 Artikel 16a (ny) | |
|
|
Artikel 16a |
|
|
Tillämpning av tjänstedirektivet i två faser |
|
|
1. Utan hinder av vad som sägs i detta avsnitt skall principen om ursprungsland börja gälla i två faser. |
|
|
2. Med avseende på tjänster som hör till nyanmälda och icke-reglerade yrken skall artikel 45 i detta direktiv tillämpas. |
|
|
3. Med avseende på tjänster som i medlemsstaterna är föremål för mer omfattande reglering, exempelvis på grund av att även nationella tjänsteleverantörer behöver genomgå längre utbildning eller avlägga särskilda prov eller ha särskilda intyg för start och utövande av tjänsteverksamhet, får medlemsstaterna föreskriva två övergångsperioder på fem år (grupp A) respektive tio år (grupp B), inom vilka direktivet måste börja gälla även för dessa tjänster. |
|
|
4. Rådet skall indela den tjänsteverksamhet som avses i punkt 3 i två grupper (A och B). När det gäller tjänster i grupp A (yrken med låg regleringsgrad) skall övergångsperioden vara högst fem år, och när det gäller tjänster i grupp B skall den vara högst tio år från och med den tidsfrist som fastställs i artikel 45. |
|
|
Om rådet inte specificerar de grupper som åsyftas i punkterna 3 och 4 före det datum som anges i artikel 45, skall det inte tillämpas någon övergångsperiod. |
Ändringsförslag 49
Artikel 17, leden 2 till 4
|
2) eldistributionstjänster enligt artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG, |
2) elöverföringstjänster, eldistributionstjänster och elförsörjningstjänster enligt artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG, |
|
3) gasdistributionstjänster enligt artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/, |
3) tjänster i samband med fjärröverföring av gas, gasdistributionstjänster, gasförsörjningstjänster, gaslagringstjänster och kondenserad naturgas (LNG) enligt artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG, |
|
4) vattendistributionstjänster, |
4) tjänster som avser uttag av vatten, vattendistributionstjänster, vattenförsörjningstjänster och avloppsvattentjänster, |
Motivering
Syftet med ändringarna är att klargöra vilka områden som skall undantas från principen om ursprungsland.
I förslaget avser undantaget från principen om ursprungsland endast gasdistribution. Det finns inga goda grunder för ett så begränsat undantag: direktiv 2003/55/EG som gäller all gasverksamhet i EU omfattar enligt artikel 1 överföring, distribution, leverans och lagring av naturgas. Det är därför lämpligt att låta det planerade undantaget omfatta ovannämnda verksamheter, så att de behandlas lika och så att man slipper ha två regelsystem med omotiverade skillnader.
Ändringsförslag 50
Artikel 17, led 6a (nytt)
|
|
6a) yrken som är förenade med utövandet av offentlig makt och tillhörande handlingar som inte kan särskiljas från utövandet av den offentliga makten, |
Motivering
Här bör man påpeka att det allmänna undantaget från principen om ursprungsland gäller yrken som är förenade med utövandet av offentlig makt och även samtliga handlingar som inte kan särskiljas från detta utövande.
Ändringsförslag 51
Artikel 18, punkt 1, led b
|
b) spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs i hasardspel, inbegripet lotterier och vadslagningar, |
utgår |
Motivering
Det finns ingen anledning att undanta spelverksamhet.
Ändringsförslag 52
Artikel 23, punkt 2
|
2. Medlemsstaterna skall se till att tillstånd inte nekas för ekonomisk ersättning genom deras system för social trygghet för utgifter för sjukhusvård som tillhandahålls i en annan medlemsstat, om denna vård ingår bland de vårdtjänster som är fastställda i lagstiftningen i den stat där den berörda personen är ansluten till systemet för social trygghet, och om denna vård inte kan ges till patienten inom en tidsfrist som är godtagbar av medicinska skäl med hänsyn tagen till patientens aktuella hälsotillstånd och sjukdomens troliga utveckling. |
2. Tillstånd som avser mottagning av sjukhusvård skall utfärdas i enlighet med artikel 22 i förordning (EEG) nr 1408/71 och artikel 20 i förordning (EG) nr 883/2004. Begreppet sjukhusvård skall omfatta all den medicinska vård som i den medlemsstat där patienten är försäkrad tillhandahålls på sjukhus. Vad den berörda inrättningen har för beteckning, hur den är organiserad och hur den finansieras skall vara utan betydelse för om den berörda behandlingen skall kategoriseras som sjukhusvård. |
Motivering
Härigenom klargörs att det är ursprungslandets kriterier som gäller i samband med ersättning av vårdkostnader.
Ändringsförslag 53 Artikel 24, punkt 1, stycke 2 | |
|
För de frågor som avses i artikel 17.5 får dock utstationeringsmedlemsstaten inte ålägga tillhandahållare av tjänsten eller den utstationerade arbetstagaren, följande krav: |
Utstationeringsmedlemsstaten får dock inte ålägga tillhandahållare av tjänsten eller den utstationerade arbetstagaren några krav som är mer långtgående än de krav som anges i direktiv 96/71/EG. |
|
a) Krav på tillstånd från de behöriga myndigheterna i utstationeringsmedlemsstaten eller registrering hos dessa myndigheter, eller likvärdiga krav. |
|
|
b) Krav på deklaration, utom deklarationer som rör en verksamhet som omfattas av bilagan till direktiv 96/71/EG, vilka kan bibehållas fram till den 31 december 2008. |
|
|
c) Krav på att ha en representant i utstationeringslandet. |
|
|
d) Krav på att ha och förvara anställningsrelaterade handlingar i utstationeringsmedlemsstatens territorium eller enligt de villkor som gäller inom det territoriet. |
|
Motivering | |
Direktiv 96/71/EG har visat sig fungera tillfredsställande i praktiken och bör därför gälla även i fortsättningen. Dessutom är det lämpligare att de handlingar som skall förvaras och de förhållanden under vilka de måste tillhandahållas anges i punkt 2 i denna artikel, detta för att inte blanda ihop hänvisningen till de befintliga bestämmelserna med de nya skyldigheterna i fråga om att förvara och tillhandahålla dokumentation. | |
Ändringsförslag 54 Artikel 24, punkt 2, stycke 1 | |
|
2. I de fall som avses i punkt 1 skall ursprungsmedlemsstaten se till att tillhandahållaren av tjänsterna vidtar alla nödvändiga åtgärder för att upp till två år efter utstationeringens slut kunna underrätta sina och utstationeringsmedlemsstatens behöriga myndigheter om följande: |
2. Tjänsteleverantören skall medföra identitetshandlingar och kopior av de licenser som krävs för att få utföra tjänsten i fråga, vilka skall ha utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungslandet. Dessa handlingar måste alltid medföras under utförandet av tjänsten. Tjänsteleverantören skall på begäran visa upp dessa handlingar hos den behöriga myndigheten i värdlandet. Ursprungsmedlemsstaten skall se till att tillhandahållaren av tjänsterna vidtar alla nödvändiga åtgärder för att upp till två år efter utstationeringens slut kunna underrätta sina och utstationeringsmedlemsstatens behöriga myndigheter om följande: |
|
a) den utstationerade arbetstagarens identitet, |
a) den utstationerade arbetstagarens identitet, |
|
b) den funktion och de uppgifter som arbetstagaren anförtrotts, |
b) den funktion och de uppgifter som arbetstagaren anförtrotts, |
|
c) tjänstemottagarens namn och adress, |
c) tjänstemottagarens namn och adress, |
|
d) utstationeringsorten, |
d) utstationeringsorten, |
|
e) utstationeringens början och slut, |
e) utstationeringens planerade början och slut, (om slutdatum är känt), |
|
f) anställnings- och arbetsvillkoren för den utstationerade arbetstagaren. |
anställnings- och arbetsvillkoren för den utstationerade arbetstagaren. |
Motivering | |
På begäran från den behöriga myndigheten i värdlandet skall tjänsteleverantören kunna visa upp de handlingar som åtminstone måste medföras, det vill säga identitetshandlingar och alla eventuella, relevanta licenser. De övriga handlingar som nämns bör på begäran skickas i elektronisk form (till exempel via IDA eller andra e-förvaltningstjänster) mellan de nationella myndigheterna, och tjänsteleverantören skall därför inte vara skyldig att medföra dessa handlingar hela tiden. | |
Slutdatumet kanske inte är känt eller definitivt fastställt när utstationeringen börjar. | |
Ändringsförslag 55
Artikel 25, punkt 2
|
2. Punkt 1 påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att kräva att medborgare från tredje länder skall ha ett korttidsvisum, om de inte omfattas av den ömsesidighetsordning som fastställs i artikel 21 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet. |
2. Punkt 1 påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att kräva att medborgare från tredje länder skall ha ett korttidsvisum, om de inte omfattas av den ömsesidighetsordning som fastställs i artikel 21 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet, men ett sådant visum skall rimligen inte heller nekas anställda i företag som är etablerade inom EU men utanför Schengenområdet. |
Motivering
Det är kostnads- och tidskrävande för ett företag som vill ta in folk utifrån att få särskilda arbets- och uppehållstillstånd för varje land till vilket det utstationerar en anställd. Det är därför viktigt att tredjelandsmedborgare inte möter orimliga restriktioner när de utstationeras till eller från ett land som inte är part i Schengenavtalet.
Ändringsförslag 56
Artikel 26, punkt 1, led e
|
e) Beträffande reglerad yrkesverksamhet, den yrkesorganisation eller liknande sammanslutning hos vilken tillhandahållaren är registrerad, och yrkestiteln samt den medlemsstat i vilken tillhandahållaren tilldelades denna titel. |
e) Beträffande reglerad yrkesverksamhet, den yrkesorganisation eller liknande sammanslutning hos vilken tillhandahållaren är registrerad, registreringsnumret och yrkestiteln samt den medlemsstat i vilken tillhandahållaren tilldelades denna titel. |
Ändringsförslag 57
Artikel 26, punkt 1, led ga (nytt)
|
|
ga) Om en yrkesansvarsförsäkring eller likvärdiga garantier krävs: de uppgifter som avses i artikel 27.1, särskilt försäkringsgivarens eller garantigivarens namn och adress samt yrkesmässig och geografisk täckning och intyg om att försäkringsinbetalningarna gjorts i tid. |
Ändringsförslag 58
Artikel 26, punkt 4a (ny)
|
|
4a. För att garantera effektiv kontroll och effektivt konsumentskydd skall medlemsstaterna i detta sammanhang även använda sig av åtgärder inom elektronisk förvaltning (s.k. e-government), vilket kommissionen redan föreslagit. |
|
|
Registreringen av samtliga i gränsöverskridande sammanhang verksamma tjänsteleverantörer skall göras med hjälp av ett enhetligt formulär som skall utarbetas av kommissionen och som skall vara giltigt i hela gemenskapen. |
Motivering
För att förbättra tillsynen över tjänsteleverantörerna måste förvaltningssamarbetet mellan medlemsstaterna förbättras. I syfte att minska byråkratin måste samtidigt formaliteterna utformas på ett så enkelt och modernt sätt som möjligt.
Ändringsförslag 59
Artikel 27, punkt 5
|
5. För att genomföra punkt 1 får kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 42.2 upprätta en förteckning över de tjänster som har de kännetecken som avses i punkt 1 samt de gemensamma kriterier som gör det möjligt att fastställa hur den försäkring eller de garantier som avses i nämnda punkt bör vara utformade med hänsyn till riskens art och omfattning. |
5. För att genomföra punkt 1 skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 42.2 upprätta en förteckning över de tjänster som har de kännetecken som avses i punkt 1 samt de gemensamma kriterier som gör det möjligt att fastställa hur den försäkring eller de garantier som avses i nämnda punkt bör vara utformade med hänsyn till riskens art och omfattning. |
Ändringsförslag 60
Artikel 35, punkt 3, stycke 2
|
Om de får kännedom om att en tillhandahållare av tjänster har agerat otillbörligt eller om specifika omständigheter som skulle kunna orsaka allvarlig skada i en medlemsstat, skall de snarast möjligt underrätta ursprungsmedlemsstaten. |
Om de får kännedom om att en tillhandahållare av tjänster har agerat otillbörligt eller om specifika omständigheter som skulle kunna orsaka allvarlig skada i en medlemsstat, skall de snarast möjligt underrätta ursprungsmedlemsstaten och utstationeringsmedlemsstaten. |
Motivering
Kontrollen måste vara utstationeringsmedlemsstatens ansvar, eftersom det endast är denna stat som har ett verkligt incitament att utöva den.
Ändringsförslag 61
Artikel 36, punkt 2, stycke 1
|
2. På ursprungsmedlemsstatens begäran skall de behöriga myndigheter som avses i punkt 1 göra de kontroller, inspektioner och utredningar på plats som krävs för att se till att ursprungsmedlemsstatens kontroll är effektiv. De skall handla inom ramen för de befogenheter som de har i den egna medlemsstaten. |
2. De behöriga myndigheter som avses i punkt 1 skall, på ursprungsmedlemsstatens begäran, göra de kontroller, inspektioner och utredningar på plats som krävs för att se till att kontrollen är effektiv. De skall handla inom ramen för de befogenheter som motsvarande myndigheter i ursprungsmedlemsstaten har. |
Motivering
Kontrollen måste vara utstationeringsmedlemsstatens ansvar, eftersom det endast är denna stat som har ett verkligt incitament att utöva den.
Ändringsförslag 62
Artikel 37, punkt 2
|
2. Den medlemsstat som avses i punkt 1 skall begära att ursprungsmedlemsstaten vidtar åtgärder mot tillhandahållaren av tjänsterna i fråga genom att lämna alla relevanta upplysningar om tjänsten och omständigheterna i ärendet. |
2. Den medlemsstat som avses i punkt 1 skall begära att ursprungsmedlemsstaten omgående avger ett yttrande och skall lämna alla relevanta upplysningar om tjänsten och omständigheterna i ärendet. |
|
Ursprungsmedlemsstaten skall så snart som möjligt kontrollera om tillhandahållaren utövar sin verksamhet lagenligt samt de omständigheter som ligger till grund för begäran. Den skall snarast möjligt meddela den medlemsstat som gjort begäran om vilka åtgärder som har vidtagits eller som övervägs, eller, i förekommande fall, varför inga åtgärder vidtagits. |
Ursprungsmedlemsstaten skall så snart som möjligt kontrollera om tillhandahållaren utövar sin verksamhet lagenligt samt de omständigheter som ligger till grund för begäran. Den skall snarast möjligt meddela den medlemsstat som gjort begäran om vilka åtgärder som i ett sådant fall skulle vidtas i ursprungsmedlemsstaten eller som övervägs, eller, i förekommande fall, varför inga åtgärder skulle vidtas. |
Motivering
Kontrollen måste vara utstationeringsmedlemsstatens ansvar, eftersom det endast är denna stat som har ett verkligt incitament att utöva den.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden | |||||
|
Referensnummer |
KOM(2004)0002 – C5-0069/2004 – 2004/0001(COD) | |||||
|
Ansvarigt utskott |
IMCO | |||||
|
Rådgivande utskott |
ITRE | |||||
|
Förstärkt samarbete |
nej | |||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Jorgo Chatzimarkakis | |||||
|
Behandling i utskott |
23.11.2004 |
2.2.2005 |
16.3.2005 |
26.4.2005 |
| |
|
Antagande av ändringsförslag |
26.4.2005 | |||||
|
Slutomröstning: resultat |
för: emot: nedlagda röster: |
34 6 2 | ||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Ivo Belet, Šarūnas Birutis, Jan Březina, Philippe Busquin, Jerzy Buzek, Joan Calabuig Rull, Pilar del Castillo Vera, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Lena Ek, Nicole Fontaine, Adam Gierek, Umberto Guidoni, András Gyürk, Fiona Hall, David Hammerstein Mintz, Rebecca Harms, Romana Jordan Cizelj, Werner Langen, Anne Laperrouze, Pia Elda Locatelli, Eluned Morgan, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Umberto Pirilli, Miloslav Ransdorf, Vladimír Remek, Teresa Riera Madurell, Paul Rübig, Catherine Trautmann, Claude Turmes, Nikolaos Vakalis, Alejo Vidal‑Quadras Roca | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
[Jan Christian Ehler, Malcolm Harbour, Erna Hennicot-Schoepges, Edit Herczog, Erika Mann, Lambert van Nistelrooij, John Purvis, Hannes Swoboda | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Alexander Lambsdorff | |||||
- [1] EUT C ... / Ännu ej offentliggjort i EUT.
YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (22.4.2005)
till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden
(KOM(2004)0002 – C5‑0069/2004 – 2004/0001(COD))
Föredragande: Marie-Hélène Descamps
KORTFATTAD MOTIVERING
Detta förslag till direktiv om tjänster på den inre marknaden är ett led i den ekonomiska reformprocess som Europeiska rådet i Lissabon inledde för att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsekonomi omkring 2010.
Direktivets mål är att en verklig inre marknad för tjänster skall genomföras. En rättslig ram skall inrättas för att avskaffa hindren för tjänsteleverantörers fria etablering och för fri rörlighet för tjänster mellan medlemsstaterna.
Textens principer måste naturligtvis stödjas, inte minst målet att åstadkomma administrativ förenkling genom inrättande av gemensamma kontaktpunkter för tjänsteleverantörerna, men det är ändå på sin plats att påminna om att Europeiska unionen är något mer än en marknad, något utöver en geografisk karta. Europeiska unionen är historia och kultur, och kultur är ingen handelsvara.
Man måste alltså ta hänsyn till vissa tjänsters särskilda karaktär, i synnerhet kulturella tjänster och audiovisuella tjänster, som är en del av såväl ekonomin som kulturen. Dessa tjänster utgör identiteter och värden och kan därför inte betraktas som vanliga konsumtions- eller handelsvaror.
Låt oss påminna om att det är medlemsstaterna som är behöriga på kulturområdet. Europeiska unionen har endast kompletterande behörighet. Denna subsidiaritetsprincip är ledstjärna för alla gemenskapsåtgärder på detta område.
Ett förslag som omfattar så skilda områden som hasardspel och audiovisuella tjänster ställer ofrånkomligen till problem, inte endast för lagstiftaren och allmänheten utan även för de olika berörda yrkeskategorierna.
Vid de olika utfrågningar av experter och branschfolk som ägt rum har antalet frågor om hur direktivet skall tillämpas för övrigt varit större än antalet givna svar, vilket föranlett en allmän känsla av oro.
Det bör därför poängteras att förslaget till direktiv inte skall tillämpas inom det nationella utbildningssystemet, och att det inte heller gäller medlemsstaternas stöd till kultur och idrott.
Kulturell mångfald och pluralism i medierna är några av de grundläggande byggstenarna i den europeiska modell unionen bygger på. Men om de kulturella och audiovisuella tjänsterna skall ingå i direktivets tillämpningsområde riskerar man att hindra gemenskapens och medlemsstaternas åtaganden för att främja denna mångfald. De nämnda tjänsterna medverkar till att utbilda allmänheten och forma medlemsstaternas kulturella identiteter, vilket motiverar att nationella regleringar upprätthålls.
De audiovisuella tjänsterna är dessutom föremål för en sektoriell strategi på gemenskapsnivå genom direktivet om television utan gränser (direktiv 89/552/EEG ändrat genom direktiv 97/36/EG).
Direktivet om television utan gränser svarar redan mot de mål som ställs upp i direktivet om tjänster genom att garantera fritt tillhandahållande av tevetjänster på den inre marknaden, samtidigt som ursprungsmedlemsstatens lagstiftning ges företräde framför mottagarlandets lagstiftning. Denna princip om ursprungsland tillämpas i direktivet endast på vissa samordnade områden och kompletteras av flera motåtgärder (bland annat medlemsstaternas möjlighet att inrätta produktions- och sändningskvoter).
Naturligtvis omfattar och samordnar direktivet om television utan gränser inte allt. Icke desto mindre bör man ge klar prioritering åt en sektoriell inriktning som bättre uppfyller förväntningarna hos dem som är yrkesverksamma inom den audiovisuella branschen. När direktivet om television utan gränser och direktivet om upphovsrätt avseende satellitsändningar och vidaresändning via kabel ses över, bör man även kontrollera om det kvarstår några hinder för den inre marknadens utveckling inom den audiovisuella sektorn.
Den nuvarande versionen av direktivet om tjänster svarar inte mot behoven i fråga om kulturell särart, och medlemsstaternas behörighet respekteras inte tillräckligt på de områden där unionens behörighet endast är tänkt att vara kompletterande.
Alla dessa frågor och osäkerhetsmoment gör att man bör begära att föreliggande direktiv inte skall gälla för audiovisuella tjänster, till exempel tv- och radiosändningar, biografverksamhet och presstjänster. Om direktivets text skulle tillämpas på dessa tjänster skulle det föra oss i riktning mot en alltigenom ekonomisk logik där marknadskraven skulle slå ut de principer om pluralism i medierna och kulturell mångfald som Europeiska unionen försvarar i det förslag till internationell konvention om kulturell mångfald som just nu förhandlas fram inom Unesco. Målet med kulturell mångfald omnämns och erkänns också i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
| Kommissionens förslag[1] | Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 1 Skäl 1a (nytt) | |
|
|
(1a) På grund av de särskilda förutsättningar som gäller för den audiovisuella sektorn bör den undantas från direktivets tillämpningsområde; sektorsspecifika bestämmelser finns i direktiv 89/552/EEG.1 Radioprogram och sådana tjänster i informationssamhället som omfattas av direktiven 95/46/EG2 och 97/66/EG3 ligger i sak mycket nära den audiovisuella sektorn och bör därför också undantas från tillämpningsområdet för det här direktivet. Dessa tjänster bör vid en omarbetning av direktiv 89/552/EEG införas i det direktivets tillämpningsområde. |
|
|
________________ 1 Rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television. (EGT L 298, 17.10.1989, s. 23). Ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG (EGT L 202, 30.7.1997, s. 60). |
|
|
2 Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31). |
|
|
3 Europaparlamentets och rådets direktiv 97/66/EG av den 15 december 1997 om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom telekommunikationsområdet (EGT L 24, 30.1.1998, s. 1). |
Ändringsförslag 2 Skäl 3 | |
|
(3) Eftersom tjänsteverksamhet är drivkraften bakom den ekonomiska tillväxten och bidrar till 70 % av BNP och sysselsättningen i de flesta medlemsstaterna, inverkar denna uppsplittring av den inre marknaden negativt på hela den europeiska ekonomin, särskilt de små och medelstora företagens konkurrenskraft, och hindrar konsumenterna från att få tillgång till ett större urval av tjänster till konkurrenskraftiga priser. Europaparlamentet och rådet har betonat att avskaffandet av rättsliga hinder för etableringen av en verklig inre marknad är ett av de viktigaste leden i genomförandet av det mål som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon för att göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomi innan 2010. Det är absolut nödvändigt att avskaffa dessa hinder för att få fart på den europeiska ekonomin, i synnerhet när det gäller sysselsättningen och investeringarna. |
(3) Medan tjänsteverksamhet är drivkraften bakom den ekonomiska tillväxten och bidrar till 70 % av BNP och sysselsättningen i de flesta medlemsstaterna, utgör kultur-, utbildnings- och mediesektorerna en viktig del av den europeiska sociala modellen när det gäller skapande av tillgångar och arbetstillfällen, och deras särskilda egenskaper bör skyddas. |
|
|
Uppsplittringen av den inre marknaden inverkar negativt på hela den europeiska ekonomin, särskilt de små och medelstora företagens konkurrenskraft, och hindrar konsumenterna från att få tillgång till ett större urval av tjänster till konkurrenskraftiga priser. Svårigheten är inte endast att skapa konkurrenskraftiga priser utan att se till att dessa priser motsvarar god europeisk kvalitetsstandard. Annars föranleder den ekonomiska dumpingen en socio-kulturell dumping. |
|
|
Europaparlamentet och rådet har betonat att avskaffandet av rättsliga hinder för etableringen av en verklig inre marknad är ett av de viktigaste leden i genomförandet av det mål som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon för att göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomi innan 2010. Det är absolut nödvändigt att avskaffa dessa hinder för att få fart på den europeiska ekonomin, i synnerhet när det gäller sysselsättningen och investeringarna. |
Motivering | |
Man bör påminna om hur viktiga de kultur-, utbildnings- och medieanknutna tjänsterna är. | |
Ändringsförslag 3 Skäl 6 | |
|
(6) I detta direktiv fastställs en allmän rättslig ram, som kommer ett stort antal tjänsteverksamheter till godo, samtidigt som hänsyn tas till de särskilda dragen hos alla former av verksamheter eller yrken och dessas regleringssystem. Denna ram är baserad på ett dynamiskt och selektivt tillvägagångssätt, som består i att först avskaffa sådana hinder som snabbt kan tas bort och därefter för övriga hinder inleda en kompletterande utvärderings-, samråds- och harmoniseringsprocess rörande särskilda områden, vilket kommer att möjliggöra en gradvis och samordnad modernisering av de nationella systemen för reglering av tjänsteverksamhet, något som är absolut nödvändigt för genomförandet av en verklig inre marknad för tjänster innan 2010. En välavvägd kombination av åtgärder bör anges som rör en målinriktad harmonisering, administrativt samarbete, principen om ursprungsland och uppmuntran till utarbetande av uppföranderegler på vissa områden. Denna samordning av de nationella lagstiftningarna kommer att säkerställa en hög grad av rättslig integration på gemenskapsnivå och en hög skyddsnivå när det gäller mål av allmänintresse, särskilt konsumentskyddet, vilket är absolut nödvändigt för att skapa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna. |
(6) I detta direktiv fastställs en allmän rättslig ram, som kommer ett stort antal tjänsteverksamheter till godo, samtidigt som hänsyn tas till de särskilda dragen hos alla former av verksamheter eller yrken och dessas regleringssystem. Kulturella tjänster och produkter kan i den meningen inte liknas vid vanliga handels- eller konsumtionsvaror och bör därför, med tanke på sin dubbla karaktär av ekonomiska och kulturella varor, underställas särskilda villkor som tar hänsyn till att marknaden inte kan reglera allt och att bland annat yttrandefrihet och informationsfrihet bör garanteras. Den allmänna juridiska ram som fastställs genom detta direktiv är baserad på ett dynamiskt och selektivt tillvägagångssätt, som består i att först avskaffa sådana hinder som snabbt kan tas bort och därefter för övriga hinder inleda en kompletterande utvärderings-, samråds- och harmoniseringsprocess rörande särskilda områden, vilket kommer att möjliggöra en gradvis och samordnad modernisering av de nationella systemen för reglering av tjänsteverksamhet, något som är absolut nödvändigt för genomförandet av en verklig inre marknad för tjänster innan 2010. En välavvägd kombination av åtgärder bör anges som rör en målinriktad harmonisering, administrativt samarbete, principen om ursprungsland och uppmuntran till utarbetande av uppföranderegler på vissa områden. Denna samordning av de nationella lagstiftningarna kommer att säkerställa en hög grad av rättslig integration på gemenskapsnivå och en hög skyddsnivå när det gäller mål av allmänintresse, särskilt konsumentskyddet, vilket är absolut nödvändigt för att skapa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna. |
Motivering | |
I sin resolution av den 17 januari 2004 som handlade om skydd och främjande av den kulturella mångfalden betonade Europaparlamentet just de kulturella tjänsternas särart. | |
Ändringsförslag 4 Skäl 6a (nytt) | |
|
|
(6a) Detta direktiv påverkar inte Europeiska gemenskapens ståndpunkt i förhandlingar om handel med tjänster inom internationella organisationer, särskilt inom ramen för GATS. |
Motivering | |
Även om den audiovisuella sektorn undantas från direktivets tillämpningsområde bör detta inte leda till någon förändring av EU:s förhandlingsståndpunkt i de pågående GATS‑förhandlingarna, särskilt inte angående definitionen av den audiovisuella sektorn. | |
Ändringsförslag 5 Skäl 7a (nytt) | |
|
|
(7a) Detta direktiv tillämpas inte på medlemsstaternas stöd till bland annat biografverksamhet, teaterverksamhet, press och amatöridrott. |
Motivering | |
Genom ändringsförslaget preciseras och klargörs direktivets tillämpningsområde. | |
Ändringsförslag 6 Skäl 12a (nytt) | |
|
|
(12a) I detta direktivs tillämpningsområde bör inte heller audiovisuella tjänster ingå, oavsett sändningsmetoder, såsom de tjänster avseende sändningsverksamhet för radio och television som definieras i rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 19891 om television utan gränser, radiotjänster, biograftjänster och presstjänster. Dessa tjänster spelar en ytterst viktig roll för skapandet av europeiska kulturella identiteter och för folkopinionen. För att skydda och främja den kulturella mångfalden och pluralismen krävs även särskilda åtgärder som måste kunna ta hänsyn till specifika nationella och regionala situationer. Gemenskapen tar för övrigt hänsyn till de kulturella aspekterna i den verksamhet som avses i bestämmelserna i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen för att respektera och främja gemenskapens kulturella mångfald. För att följa subsidiaritetsprincipen och gemenskapsrätten, i synnerhet konkurrensbestämmelserna, bör regleringen av de audiovisuella tjänsterna alltså ta hänsyn till avväganden av kulturell och social betydelse vilka gör en tillämpning av detta direktivs bestämmelser olämplig. |
|
|
____________________ 1 EGT L 298, 17.10.1989, s. 23. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG (EGT L 202, 30.7.1997, s. 60). |
Motivering | |
Ändringsförslaget avser att skapa samordning med det ändringsförslag till artikel 2 som föreslår att audiovisuella tjänster och presstjänster inte skall ingå i direktivets tillämpningsområde. | |
Ändringsförslag 7 Skäl 12b (nytt) | |
|
|
(12b) Spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs, inbegripet lotterier och vadslagningar, bör också undantas från detta direktivs tillämpningsområde. |
Motivering | |
Ändringsförslaget avser att skapa samordning med det ändringsförslag till artikel 2 enligt vilket spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs, inbegripet lotterier och vadslagningar, skall undantas från direktivets tillämpningsområde. Spelverksamhet är en känslig sektor som kräver ordnings- och socialpolitiska hänsynstaganden, som inte skulle garanteras genom tjänstedirektivet. Dessutom kommer vinsten från spelsektorn i första hand idrottsverksamheten till godo. | |
Ändringsförslag 8 Skäl 13 | |
|
(13) Tjänsteverksamhet är redan föremål för omfattande gemenskapslagstiftning, särskilt när det gäller reglerade yrken, posttjänster, sändningsverksamhet för radio och television, informationssamhällets tjänster, liksom tjänster som rör paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang. Dessutom omfattas tjänsteverksamhet också av andra instrument som inte är särskilt inriktade på vissa tjänster, såsom de som gäller konsumentskydd. Detta direktiv kompletterar denna gemenskapslagstiftning. När en tjänsteverksamhet redan omfattas av en eller flera gemenskapsinstrument skall detta direktiv och instrumenten i fråga tillämpas tillsammans, och kraven i dem läggs till varandra. Det är nödvändigt att föreskriva undantag och andra lämpliga bestämmelser så att föreskrifter som är oförenliga med dessa gemenskapsinstrument kan undvikas och överensstämmelsen säkerställs. |
(13) Tjänsteverksamhet är redan föremål för omfattande gemenskapslagstiftning, särskilt när det gäller reglerade yrken, posttjänster, informationssamhällets tjänster, liksom tjänster som rör paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang. Dessutom omfattas tjänsteverksamhet också av andra instrument som inte är särskilt inriktade på vissa tjänster, såsom de som gäller konsumentskydd. Detta direktiv kompletterar denna gemenskapslagstiftning. När en tjänsteverksamhet redan omfattas av en eller flera gemenskapsinstrument skall detta direktiv och instrumenten i fråga tillämpas tillsammans, och kraven i dem läggs till varandra. Det är nödvändigt att föreskriva undantag och andra lämpliga bestämmelser så att föreskrifter som är oförenliga med dessa gemenskapsinstrument kan undvikas och så att det säkerställs att detta direktiv inte påverkar något av de befintliga instrumenten negativt och inte berövar gemenskapen möjligheten att se över instrumenten och förändra deras tillämpningsområde eller nivån på gemenskapens harmonisering. |
Motivering | |
Sändningsverksamhet för radio och television regleras redan i gemenskapslagstiftningen, och det är därför viktigt att på detta område prioritera ett sektoriellt synsätt. Det är också viktigt att klargöra att detta direktiv inte berör vare sig de bestämmelser och direktiv som redan finns eller de eventuella förändringar av dem som kan komma att göras i framtiden. | |
Ändringsförslag 9 Skäl 13a (nytt) | |
|
|
(13a) Detta direktiv är förenligt med och påverkar inte någon av bestämmelserna i direktiv 89/552/EEG, vilka fortsätter att gälla i sin helhet, till exempel definitionen av när ett TV-programföretag skall anses etablerat i en medlemsstat. Detta direktiv hindrar inte heller en eventuell framtida omarbetning av direktiv 89/552/EEG. |
Motivering | |
Förhållandet mellan bestämmelserna i det direktiv som nu behandlas och den gällande gemenskapsrätten måste klargöras, så att det tydligt framgår att de tillämpliga bestämmelserna avseende etableringsfriheten ingår i direktiv 89/552/EEG och att tjänstedirektivet inte skall tillämpas som något slags kompletterande bestämmelser. | |
Ändringsförslag 10 Skäl 14 | |
|
(14) Begreppet tjänst omfattar ett stort antal olika verksamheter som ständigt utvecklas, och bland vilka man finner företagsrelaterade tjänster, såsom konsulttjänster inom ledarskap och förvaltning, certifiering och testning, underhåll, skötsel och säkerhet när det gäller kontor, reklam, rekrytering, även företag som sysslar med interimarbete, handelsagenter. Begreppet tjänst omfattar också tjänster både till företag och konsumenter, såsom juridisk och skattemässig rådgivning, tjänster som berör fastigheter, t.ex. fastighetsmäkleri, byggverksamhet, även arkitektverksamhet, eller transport, distribution, organisation av mässor, biluthyrning, resebyråers och turistguiders verksamhet samt säkerhetstjänster. I begreppet ingår även tjänster till konsumenterna, såsom inom turism, inbegripet turistguiders arbete, audiovisuella tjänster, fritidsanläggningar, sportanläggningar och nöjesparker, tjänster inom vårdområdet, tjänster i hemmet, t.ex. hjälp till äldre. Dessa verksamheter kan röra både tjänster som kräver att tillhandahållare och mottagare av tjänster befinner sig nära varandra, tjänster där det tillhandahållaren och mottagaren förflyttar sig och tjänster som kan tillhandahållas på distans, däribland via Internet. |
(14) Begreppet tjänst omfattar ett stort antal olika verksamheter som ständigt utvecklas, och bland vilka man finner företagsrelaterade tjänster, såsom konsulttjänster inom ledarskap och förvaltning, certifiering och testning, underhåll, skötsel och säkerhet när det gäller kontor, reklam, rekrytering, även företag som sysslar med interimarbete, handelsagenter. Begreppet tjänst omfattar också tjänster både till företag och konsumenter, såsom juridisk och skattemässig rådgivning, tjänster som berör fastigheter, t.ex. fastighetsmäkleri, byggverksamhet, även arkitektverksamhet, eller transport, distribution, organisation av mässor, biluthyrning, resebyråers och turistguiders verksamhet samt säkerhetstjänster. I begreppet ingår även tjänster till konsumenterna, såsom inom turism, inbegripet turistguiders arbete, fritidsanläggningar och nöjesparker, tjänster inom vårdområdet, tjänster i hemmet, t.ex. hjälp till äldre. Dessa verksamheter kan röra både tjänster som kräver att tillhandahållare och mottagare av tjänster befinner sig nära varandra, tjänster där det tillhandahållaren och mottagaren förflyttar sig och tjänster som kan tillhandahållas på distans, däribland via Internet. |
Motivering | |
Det skulle behöva klargöras vad kommissionen avser med sportanläggningar, och i vilket fall som helst bör direktivet inte gälla idrotter vars föreningar arbetar för mål av allmänt intresse och fullgör en social och pedagogisk samhällsroll, i enlighet med fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, artikel III-282: ”Unionen skall bidra till att främja europeisk idrott och skall då beakta idrottens specifika karaktär, dess strukturer som bygger på frivilliga insatser samt dess sociala och pedagogiska funktion.” | |
Ändringsförslag 11 Skäl 16 | |
|
(16) Ersättning, som utgör ett utmärkande drag, saknas i sådan verksamhet som staten bedriver utan ekonomiskt vederlag inom ramen för sitt uppdrag på det sociala och kulturella området samt inom utbildning och rättsväsende. Dessa verksamheter omfattas inte av definitionen i artikel 50 i fördraget och ingår alltså inte i detta direktivs tillämpningsområde. |
(16) Ersättning, som utgör ett utmärkande drag, saknas i sådan verksamhet som staten bedriver utan ekonomiskt vederlag inom ramen för sitt uppdrag på det sociala och kulturella området samt inom utbildning, till exempel undervisning inom ramen för det nationella utbildningsväsendet såväl inom allmänna som privata skolor, och rättsväsende. Dessa verksamheter omfattas inte av definitionen i artikel 50 i fördraget och ingår alltså inte i detta direktivs tillämpningsområde. |
Motivering | |
EG-domstolen har slagit fast att undervisning inom ramen för det nationella utbildningsväsendet inte utgör tjänster. Enligt domstolen påverkas inte verksamheten av att eleverna eller deras föräldrar ibland måste betala vissa skolavgifter eller omkostnader för att i viss mån bidra till kostnaderna för verksamheten (Humble och Wirth, mål C-263/86 och C‑109/92). | |
Ändringsförslag 12 Skäl 28 | |
|
(28) Om antalet tillstånd för en viss verksamhet är begränsat på grund av sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet, t.ex. för tilldelning av frekvenser för analog radio eller för utnyttjande av en hydroelektrisk infrastruktur, bör ett förfarande för att välja mellan flera potentiella sökande inrättas, för att genom fri konkurrens kunna förbättra kvaliteten på och villkoren för de tjänster som erbjuds användarna. Ett sådant förfarande måste ge garantier för öppenhet och opartiskhet, och ett tillstånd som utfärdats på detta sätt får varken ha en orimligt lång giltighetstid eller förnyas automatiskt och får inte innebära någon fördel för den tillhandahållare av tjänster som senast innehaft tillståndet. Framför allt bör det utfärdade tillståndets giltighet fastställas så att det inte inskränker eller begränsar den fria konkurrensen mer än vad som är nödvändigt för att investeringarna skall hinna skrivas av och investerat kapital ge skälig avkastning. I sådana fall där antalet tillstånd är begränsat av andra skäl än sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet skall man under alla omständigheter följa de andra bestämmelser om tillståndsgivning som anges i detta direktiv. |
(28) Om antalet tillstånd för en viss verksamhet är begränsat på grund av sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet, t.ex. för utnyttjande av en hydroelektrisk infrastruktur, bör ett förfarande för att välja mellan flera potentiella sökande inrättas, för att genom fri konkurrens kunna förbättra kvaliteten på och villkoren för de tjänster som erbjuds användarna. Ett sådant förfarande måste ge garantier för öppenhet och opartiskhet, och ett tillstånd som utfärdats på detta sätt får varken ha en orimligt lång giltighetstid eller förnyas automatiskt och får inte innebära någon fördel för den tillhandahållare av tjänster som senast innehaft tillståndet. Framför allt bör det utfärdade tillståndets giltighet fastställas så att det inte inskränker eller begränsar den fria konkurrensen mer än vad som är nödvändigt för att investeringarna skall hinna skrivas av och investerat kapital ge skälig avkastning. I sådana fall där antalet tillstånd är begränsat av andra skäl än sällsynta naturresurser eller otillräcklig teknisk kapacitet skall man under alla omständigheter följa de andra bestämmelser om tillståndsgivning som anges i detta direktiv. |
Motivering | |
Ändringsförslaget avser att skapa samordning med det ändringsförslag till artikel 2 som föreslår att audiovisuella tjänster inte skall ingå i direktivets tillämpningsområde. | |
Ändringsförslag 13 Skäl 34 | |
|
(34) Bland de inskränkningar som bör undersökas finns nationella system som av andra skäl än de som gäller yrkeskvalifikationer, förbehåller rätten att starta sådan verksamhet som hasardspel för viss tillhandahållare av tjänster. På samma sätt är det nödvändigt att undersöka sådana system som innehåller sändningsskyldigheter, såsom ”must carry”-regler som gäller för kabeloperatörer, och som innebär att tillhandahållare av tjänster som agerar mellanhand måste ge särskilda tillhandahållare tillgång till vissa tjänster vilket påverkar deras valfrihet, tillgången till radio- och TV‑program samt slutmottagarnas valmöjligheter. |
(34) Bland de inskränkningar som bör undersökas finns nationella system som av andra skäl än de som gäller yrkeskvalifikationer, förbehåller rätten att starta sådan verksamhet som hasardspel för viss tillhandahållare av tjänster. |
Motivering | |
”Must carry”-reglerna ingår redan i direktiv 2002/22/EG (samhällsomfattande tjänster). Eftersom dessa regler tjänar till att skydda kulturell mångfald eller pluralism i medierna bör de inte beröras av föreliggande direktiv. | |
Ändringsförslag 14 Skäl 43a (nytt) | |
|
|
(43a) Principen om ursprungsland bör inte tillämpas när det gäller universitetsutbildning, eftersom denna princip skulle beröva det land där undervisningen bedrivs all kontroll över utbildningen, på ett område där medlemsstaterna fortfarande har behörighet. |
Motivering | |
Universitetsutbildningens kvalitet måste säkras, och man måste se till att värdlandet har möjlighet att kontrollera om tjänsteleverantören följer ursprungslandets lagar, eftersom ursprungslandet knappast ser någon anledning, och dessutom har uppenbara problem, att genomföra några sådana kontroller. | |
Ändringsförslag 15 Skäl 47 | |
|
(47) Medlemsstaterna bör ges möjlighet att under särskilda omständigheter få göra undantag från principen om ursprungsland med avseende på en tillhandahållare av tjänster som är etablerad i en annan medlemsstat, om det sker i enstaka fall och av vissa skäl, som tjänsternas säkerhet. En sådan möjlighet kommer endast att få utnyttjas om harmonisering saknas på gemenskapsnivå. Denna möjlighet innebär inte att begränsande åtgärder kan vidtas på områden där andra direktiv förbjuder alla undantag från den fria rörligheten för tjänster, som direktiv 1999/93/EG eller Europaparlamentets och rådets direktiv 98/84/EG av den 20 november 1998 om det rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång, eller att möjligheterna till undantag enligt andra direktiv, däribland rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television eller direktiv 2000/31/EG, kan utvidgas eller begränsas. |
(47) Medlemsstaterna bör ges möjlighet att under särskilda omständigheter få göra undantag från principen om ursprungsland med avseende på en tillhandahållare av tjänster som är etablerad i en annan medlemsstat, om det sker i enstaka fall och av vissa skäl, som tjänsternas säkerhet. En sådan möjlighet kommer endast att få utnyttjas om harmonisering saknas på gemenskapsnivå. Denna möjlighet innebär inte att begränsande åtgärder kan vidtas på områden där andra direktiv förbjuder alla undantag från den fria rörligheten för tjänster, som direktiv 1999/93/EG eller Europaparlamentets och rådets direktiv 98/84/EG av den 20 november 1998 om det rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång, eller att möjligheterna till undantag enligt andra direktiv, däribland direktiv 2000/31/EG, kan utvidgas eller begränsas. |
Motivering | |
Det finns ingen anledning att av princip bromsa all eventuell sektoriell utveckling genom att hänvisa till en allmän princip som inte tar hänsyn till de audiovisuella tjänsternas särart. | |
Ändringsförslag 16 Skäl 72 | |
|
(72) Detta direktiv är förenligt med de grundläggande rättigheterna och följer de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 8, 15, 21 och 47. |
(72) Detta direktiv är förenligt med de grundläggande rättigheterna och följer de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 8, 15, 21, 22 och 47. |
Motivering | |
I artikel 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna står: ”Unionen skall respektera den kulturella, religiösa och språkliga mångfalden.” | |
Ändringsförslag 17 Artikel 1 | |
|
I detta direktiv fastställs de allmänna bestämmelser som skall underlätta utövandet av etableringsfriheten för tillhandahållare av tjänster och den fria rörligheten för tjänster. |
I detta direktiv fastställs de allmänna bestämmelser som skall underlätta utövandet av etableringsfriheten för tillhandahållare av tjänster och den fria rörligheten för tjänster. |
|
|
Detta direktiv omfattar inte avreglering av sådana tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som är reserverade för offentliga eller privata enheter, och inte heller privatisering av offentliga enheter som tillhandahåller tjänster. |
|
|
Detta direktiv omfattar inte avskaffande av tjänstemonopol eller stöd som beviljas av medlemsstaterna och som omfattas av de gemensamma konkurrensbestämmelserna. |
Motivering | |
Syftet är att klargöra tillämpningsområdet. | |
Ändringsförslag 18 Artikel 1, stycke 1a (nytt) | |
|
|
Detta direktiv påverkar inte åtgärder som vidtas på gemenskapsnivå eller nationell nivå, med beaktande av gemenskapsrätten, för att främja kulturell och språklig mångfald och garantera försvaret av pluralism och pressfrihet. |
Motivering | |
Detta ändringsförslag är nödvändigt för att man skall respektera medlemsstaternas behörighet när det gäller kulturpolitik och audiovisuell politik. Genom ändringsförslaget garanteras dessutom enhetlighet med andra liknande bestämmelser i artikel 1.6 i direktiv 2000/31/EG (direktiv om elektronisk handel) och i artikel 1.3 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektiv om elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster). | |
Ändringsförslag 19 Artikel 2, punkt 2, led ba (nytt) | |
|
|
ba) Audiovisuella tjänster oavsett deras produktions-, distributions- eller sändningssätt, inklusive radiosändningar, biograftjänster, kulturella tjänster, upphovsrättsorganisationers immaterialrättstjänster samt tjänster för utgivning och distribution av press i tryckt och elektronisk form. |
Motivering | |
De audiovisuella tjänsterna är redan föremål för en särskild strategi på gemenskapsnivå genom direktivet om television utan gränser. Tjänstedirektivet skulle kunna få allvarliga konsekvenser för de nationella bestämmelserna, inte minst när det gäller regler i fråga om innehåll, ägandefrågor och mediekoncentration, krav avseende beviljande av licenser, ”must carry”-regler och bestämmelser om mediekronologi. Att underställa de audiovisuella och de kulturella tjänsterna det allmänna system som införs genom direktivet skulle strida mot subsidiaritetsprincipen och de ställningstaganden som försvaras i samband med de förhandlingar som pågår inom Unesco. Även elektronisk spridning får allt större betydelse för pressen. | |
Ändringsförslag 20 Artikel 2, punkt 2, led ba (nytt) | |
|
|
ba) Spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs, inbegripet lotterier och vadslagningar. |
Motivering | |
Spelverksamhet är en känslig sektor som kräver ordnings- och socialpolitiska hänsynstaganden, som inte skulle garanteras genom tjänstedirektivet. Dessutom kommer vinsten från spelsektorn till stor del idrotten till godo. | |
Ändringsförslag 21 Artikel 3, stycke 2 | |
|
Tillämpningen av detta direktiv påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i de andra gemenskapsinstrumenten i fråga om de tjänster de omfattar. |
Tillämpningen av detta direktiv påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i de andra gemenskapsinstrumenten i fråga om de tjänster de omfattar. Gemenskapens sektorsinstrument har företräde om en lagkonflikt skulle uppstå. |
Motivering | |
Det måste klart framgå att andra relevanta gemenskapsinstrument, såsom direktivet om television utan gränser eller direktivet om yrkeskvalifikationer, har företräde framför det här direktivet om en lagkonflikt skulle uppstå. | |
Ändringsförslag 22 Artikel 17, punkt 7a (ny) | |
|
|
7a. Högre utbildning. |
Motivering | |
Om principen om ursprungsland tillämpades skulle värdlandet för ett universitetsinstitut inte ha någon som helst kontroll över den universitetsutbildning som ges fast det är i det egna landet på ett område som ingår i den nationella behörigheten. Dessutom måste man skydda de studerandes rättigheter, för när de väl registrerat sig kan det vara mycket svårt att byta ”tjänsteleverantör” om det skulle visa sig att kvaliteten sviktar. | |
Ändringsförslag 23 Artikel 18, punkt 1, led b | |
|
b) spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs i hasardspel, inbegripet lotterier och vadslagningar, |
utgår |
Motivering | |
Enligt artikel 2 bör spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs, inbegripet lotterier och vadslagningar, undantas från direktivets tillämpningsområde. Därmed blir hänvisningen i artikel 18.1 b överflödig. | |
Ändringsförslag 24 Artikel 40, punkt 1, led b | |
|
b) Spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs i hasardspel, inbegripet lotterier och vadslagningar [, i ljuset av en rapport från kommissionen och ett brett samråd med berörda parter]*. |
utgår |
|
*(Texten inom hakparentes saknas av misstag i den svenska versionen av kommissionens förslag. Övers. anm.) |
|
Motivering | |
Enligt artikel 2 bör spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs, inbegripet lotterier och vadslagningar, undantas från direktivets tillämpningsområde. Därmed blir hänvisningen i artikel 40.1 b överflödig. | |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden | |||||
|
Referensnummer |
KOM(2004)0002 – C5‑0069/2004 – 2004/0001(COD) | |||||
|
Ansvarigt utskott |
IMCO | |||||
|
Rådgivande utskott |
CULT | |||||
|
Förstärkt samarbete |
nej | |||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Marie-Hélène Descamps | |||||
|
Behandling i utskott |
25.11.2004 |
1.2.2005 |
14.3.2005 |
|
| |
|
Antagande av ändringsförslag |
21.4.2005 | |||||
|
Slutomröstning: resultat |
för: emot: nedlagda röster: |
29 2 1 | ||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
María Badía i Cutchet, Christopher Beazley, Giovanni Berlinguer, Guy Bono, Marie-Hélène Descamps, Jolanta Dičkutė, Věra Flasarová, Milan Gaľa, Claire Gibault, Vasco Graça Moura, Lissy Gröner, Luis Francisco Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Manolis Mavrommatis, Marianne Mikko, Zdzisław Zbigniew Podkański, Miguel Portas, Christa Prets, Karin Resetarits, Nikolaos Sifunakis, Helga Trüpel, Henri Weber, Thomas Wise, Tomáš Zatloukal | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Ivo Belet, Michael Cramer, Ignasi Guardans Cambó, András Gyürk, Małgorzata Handzlik, Gyula Hegyi, Nina Škottová, Witold Tomczak | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
| |||||
- [1] EUT C ... / Ännu ej offentliggjort i EUT.
YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (1.7.2005)
till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden
(KOM(2004)0002 – C5‑0069/2004 – 2004/0001(COD))
Föredragande: Kurt Lechner
KORTFATTAD MOTIVERING
Föredraganden anser att vi kan närma oss målet att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomiska område endast om vi lyckas avveckla de olika avsevärda hindren för gränsöverskridande rörlighet på tjänsteområdet.
Tjänsteområdet står idag för den alldeles övervägande delen av den ekonomiska värdestegringen i Europeiska unionen. Medan den inre marknaden nästan helt förverkligats på området för den fria rörligheten för varor, finns fortfarande avsevärda brister på tjänsteområdet. Vidare inverkar hindren på tjänsteområdet i slutändan även negativt på den fria rörligheten för varor, eftersom en varuleverans allt oftare är förknippad med tjänsteleverans. Målet är att även på tjänsteområdet upprätta en verklig inre marknad. Härigenom gynnas ekonomiska framsteg, främjandet av tillväxten och skapandet av arbetstillfällen. Det medför emellertid även mer frihet och friare rörlighet för människorna – för konsumenter såväl som för företagare – exempelvis när det gäller att köpa tjänster och välja tjänsteleverantörer eller kunder. Fri rörlighet för varor respektive tjänster kan emellertid inte hanteras med samma styrmedel. Tjänster levereras i regel på plats och utgör i hög grad en del av nationella och regionala traditioner, kulturer och regler; de är till och med en beståndsdel som sätter sin prägel på dessa traditioner, kulturer och regler. Det gäller att respektera dessa särskilda omständigheter. Förslaget utgör ett försök att ta hänsyn till dessa frågor.
När det gäller det viktiga området för etableringsfriheten kommer det nuvarande rättsläget i allt väsentligt att bibehållas. De förenklingar som avses bör välkomnas, inte minst i medlemsstaternas eget intresse.
Med avseende på tillfälliga tjänster innehåller förslaget endast en försiktig harmonisering och framför allt inte någon maximal harmonisering. I stället utgår man från principerna om ömsesidigt erkännande och ursprungsland, där det emellertid föreslås många undantag. Trots betänkligheter på enskilda punkter bör detta tillvägagångssätt välkomnas. Möjligheten att med hjälp av enskilda åtgärder – områdesvisa direktiv, anmärkningar, beslut i EG-domstolen – göra framsteg har sina gränser.
Det områdesövergripande tillvägagångssätt som valts innebär att tyngdpunkten förskjuts genom att principen om ursprungsland införs. Genom den därmed sammanhängande rättsliga skyldigheten för medlemsstaterna att se över sina föreskrifter verkar det bli möjligt att göra ett verkligt framsteg.
Ramkaraktären hos förslaget till direktiv lämnar spelrum för nödvändiga anpassningar vid genomförandet. Samtidigt kan man räkna med en ökad kvalitetsnivå i samband med genomförandet och anpassningarna.
Föredraganden anser emellertid att det är nödvändigt att föreslå några kompletteringar och förbättringar.
1) Rättsliga frågor:
Förslaget grundas på artikel 47.2 första och tredje meningarna, artikel 55, artikel 71 och artikel 80.2 i EG-fördraget. Detta är korrekt. Det skulle emellertid kunna finnas betänkligheter i fråga om huruvida alla enskilda bestämmelser omfattas av den rättsliga grunden. En särskild punkt är principen om ursprungsland, vars införande verkar stå i strid med artikel 50 tredje meningen i EG-fördraget. Genom artikel 50 tredje meningen förbjuds emellertid medlemsstaterna endast att behandla tjänsteleverantörer från andra medlemsstater sämre än de egna medborgarna, men principen om ursprungsland utesluts inte. Vidare verkar det kunna ifrågasättas om bestämmelserna om internationell privaträtt täcks av artikel 47.2 i EG‑fördraget eller om de omfattar mer är räckvidden för artikel 47.2 och om man därför här borde ange artikel 65 i EG-fördraget. Föredraganden delar betänkligheter av detta slag, trots att man gjort på motsvarande sätt i tidigare direktiv (direktiv 89/552/EEG ”television utan gränser”, direktiv 95/46/EG ”skydd av personuppgifter”, direktiv 99/93/EG ”elektroniska signaturer” och direktiv 2000/31/EG ”elektronisk handel”). Eftersom det även av andra skäl föreslås att bestämmelserna om internationell privaträtt skall undantas från principen om ursprungsland skall denna fråga här endast nämnas, men inte fördjupas.
Genom tillämpning av principen om ursprungsland respekterar man i förslaget medlemsstaternas rättsordningar och deras infrastruktur. Vidare tas det, genom många undantag från principen om ursprungsland, hänsyn till medlemsstaternas respektive särskilda omständigheter. Det eftersträvade målet att avveckla hinder på tjänsteområdet kan inte uppnås enbart på medlemsstaternas nivå, särskilt som det är de själva som upprättat dessa hinder och som delvis till och med förstärker dem. Resultatet av tillämpningen av principen om ursprungsland betyder visserligen ett ingrepp i rättsordningen i den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls, men detta ingrepp går inte utöver vad som är nödvändigt. Eftersom det rör sig om ett direktiv med ramkaraktär, som genomförs av medlemsstaterna och som innebär ett välbalanserat tillvägagångssätt i fråga om reglering, respekteras proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna.
2) Samstämdhet med andra gemenskapsrättsakter:
I förslaget utgår man från kumulering av bestämmelserna, det vill säga att bestämmelserna skulle adderas till varandra. Föredraganden förordar obegränsad tillämplighet för andra gemenskapsrättsakter som reglerar start och utförande av tjänsteverksamhet. Vad som behövs är ett tydligt uttalande om förslagets samstämdhet och om dess tydliga gränser. Endast på detta sätt kan förslaget skapa den önskade rättssäkerheten för användarna.
3) Tjänster av allmänintresse:
Förhållandet till tjänster av allmänintresse måste klargöras. Vid bedömningen av tjänster av allmänintresse måste man särskilt betona och beakta de olikartade kulturella och historiska traditionerna, de geografiska förutsättningarna och de särskilda särdragen i fråga om respektive verksamhet. Det måste göras skillnad mellan tjänster av allmänintresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Förslaget omfattar endast tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Här skall undantagen i artikel 17 för områdena posttjänster och tjänster inom elektricitets-, gas- och vattenförsörjning välkomnas. Tjänster av allmänintresse omfattas emellertid inte av tillämpningsområdet för tjänstedirektivet, vilket bör klargöras.
4) Principen om ursprungsland:
Principen om ursprungsland gäller inte för alla tjänster utan endast för dem som hör till det samordnade området och för vilka inga undantag föreskrivs. Exempelvis hör konsumentavtal inte hit. Det kan uppenbarligen inte stämma överens med direktivets andemening att härleda försvåringar av den fria rörligheten för tjänster från principen om ursprungsland. Detta bör klargöras.
5) Internationell privaträtt:
Förslaget påverkar även områden som hör till internationell privaträtt och frågan om tillämplig rätt. Den praktiska betydelsen är visserligen mindre än vad den verkar vara vid ett första påseende, eftersom konsumentavtal undantas, och vid affärsförbindelser är det brukligt att välja tillämplig rätt.
Den internationella privaträtten är ett ytterst komplicerat rättsområde. Att den även innebär hinder ligger i sakens natur. Inte heller detta förslag löser dessa problem. Snarare aktualiseras ytterligare frågor, exempelvis frågan om tillämplig rätt när tjänsteleverantörer från flera länder utför en tjänst eller frågor på området för utomobligatoriska förpliktelser.
Ytterligare problem kan förorsakas av innehållsskillnader i medlemsstaternas rättsakter för införlivande. Det motsvarar principerna för ”god lagstiftning” att ta upp dessa frågor i särskilda rättsakter – företrädesvis i förordningar – och att inte överbelasta det föreliggande direktivet, som syftar till att avveckla byråkratiska hinder och myndighetshinder, med detta.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
| Kommissionens förslag[1] | Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 1 Skäl 9a (nytt) | |
|
|
(9a) När det gäller tjänster av allmänintresse måste man – med tanke på att det inte verkar lämpligt att reglera tjänster av allmänintresse på gemenskapsnivå, med hänsyn till medlemsstaternas nationella identitet, inbegripet deras kommunala självstyre – särskilt betona och beakta de olikartade kulturella och historiska traditionerna, de geografiska förutsättningarna och de särskilda särdragen i fråga om respektive verksamhet. Detta undantag bör inte omfatta tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. |
Motivering | |
Med tanke på att det saknas en rättslig grund i gemenskapslagstiftningen verkar det inte vara lämpligt att reglera tjänster av allmänintresse. Dessutom skulle en allmän reglering bryta mot subsidiaritetsprincipen. | |
Ändringsförslag 2 Skäl 9b (nytt) | |
|
|
(9b) Detta direktiv omfattar inte yrken och verksamheter som utförs av personer inom yrken som fortlöpande eller tidvis samt direkt och specifikt ingår som en del av utövandet av den offentliga makten, särskilt offentliga tjänstemäns registrerings- och attesteringsverksamhet. |
Motivering | |
När det gäller verksamhet som fortlöpande eller delvis ingår som en del av utövandet av den offentliga makten är det inte lämpligt att tillämpa direktivet. | |
Ändringsförslag 3 Skäl 13 | |
|
(13) Tjänsteverksamhet är redan föremål för omfattande gemenskapslagstiftning, särskilt när det gäller reglerade yrken, posttjänster, sändningsverksamhet för radio och television, informationssamhällets tjänster, liksom tjänster som rör paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang. Dessutom omfattas tjänsteverksamhet också av andra instrument som inte är särskilt inriktade på vissa tjänster, såsom de som gäller konsumentskydd. Detta direktiv kompletterar denna gemenskapslagstiftning. När en tjänsteverksamhet redan omfattas av en eller flera gemenskapsinstrument skall detta direktiv och instrumenten i fråga tillämpas tillsammans, och kraven i dem läggs till varandra. Det är nödvändigt att föreskriva undantag och andra lämpliga bestämmelser så att föreskrifter som är oförenliga med dessa gemenskapsinstrument kan undvikas och överensstämmelsen säkerställs. |
(13) Tjänsteverksamhet är redan föremål för omfattande gemenskapslagstiftning, särskilt när det gäller reglerade yrken, posttjänster, sändningsverksamhet för radio och television, informationssamhällets tjänster, liksom tjänster som rör paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang. Dessutom omfattas tjänsteverksamhet också av andra instrument som inte är särskilt inriktade på vissa tjänster, såsom de som gäller konsumentskydd. Därför behövs en entydig reglering som klargör hur detta direktiv förhåller sig till andra gemenskapsbestämmelser. För att garantera samstämdheten i gemenskapslagstiftningen är detta direktiv endast avsett att komplettera andra gemenskapsrättsakter som reglerar start och utförande av tjänsteverksamhet. |
Motivering | |
I kommissionens förslag utgår man från en kumulering av tillämpliga föreskrifter. För att skapa ett tydligt rättsläge måste förhållandet till andra gemenskapsrättsakter som reglerar start och utförande av tjänsteverksamhet fastställas på ett entydigt sätt. Med avseende på start och utförande av tjänsteverksamhet utgör tjänstedirektivet endast en komplettering av tillämpningsområdet för de övriga gemenskapsrättsakterna. | |
Ändringsförslag 4 Skäl 19 | |
|
(19) När en ekonomisk aktör beger sig till en annan medlemsstat för att där utöva en tjänsteverksamhet bör man skilja mellan omständigheter som omfattas av etableringsfriheten och sådana som omfattas av den fria rörligheten för tjänster, beroende på om verksamheten är av tillfällig art eller inte. I enlighet med domstolens rättspraxis skall verksamhetens tillfälliga art bedömas inte bara på grundval av tjänstens varaktighet, utan också med hänsyn till dess frekvens, periodiska karaktär eller kontinuitet. Det faktum att tjänsten är av tillfällig art påverkar hur som helst inte tjänstetillhandahållarens möjligheter att i en mottagande medlemsstat skaffa sig en viss infrastruktur (inklusive ett kontor eller en mottagning av något slag) om detta är nödvändigt för att tjänsten i fråga skall kunna tillhandahållas. |
(19) När en ekonomisk aktör beger sig till en annan medlemsstat för att där utöva en tjänsteverksamhet bör man skilja mellan omständigheter som omfattas av etableringsfriheten och sådana som omfattas av den fria rörligheten för tjänster, beroende på om verksamheten är av tillfällig art eller inte. I enlighet med domstolens rättspraxis skall verksamhetens tillfälliga art bedömas inte bara på grundval av tjänstens varaktighet, utan också med hänsyn till dess frekvens, periodiska karaktär eller kontinuitet. Det faktum att tjänsten är av tillfällig art påverkar hur som helst inte tjänsteleverantörens möjligheter att i en mottagande medlemsstat skaffa sig en viss infrastruktur (inklusive ett kontor eller en mottagning av något slag) om detta är nödvändigt för att tjänsten i fråga skall kunna tillhandahållas. Å andra sidan måste bestämmelserna om etablering, i enlighet med domstolens rättspraxis, tillämpas om en tjänsteleverantör helt eller till övervägande del inriktar sig på att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat utan att ha etablerat sig där. |
Motivering | |
Genom detta kriterium underlättas gränsdragningen mellan friheten att tillhandahålla tjänster och etableringsfriheten. | |
Ändringsförslag 5 Skäl 24a (nytt) | |
|
|
(24a) De tvingande hänsyn till allmänintresset som vissa harmoniseringsbestämmelser i detta direktiv hänvisar till är sådana som erkänns eller kan komma att erkännas i EG‑domstolens rättspraxis angående artiklarna 43 eller 49 i fördraget, i synnerhet skydd för konsumenter, arbetstagare eller stadsmiljö, yrkesregler som syftar till att skydda tjänstemottagare samt rättsväsendets funktion. |
Motivering | |
Tillägg av andra kriterier som erkänts av EG‑domstolen (dom av den 18 januari 1979, Van Wesemael, förenade målen 110/78 och 111/78, svensk specialutgåva IV s. 00263; dom av den 25 juli 1991, Säger, mål C‑76/90, Rec. 1991 s. I-04221; dom av den 3 december 1974, Binsbergen, mål 33/74, svensk specialutgåva II s. 00379). | |
Ändringsförslag 6 Skäl 29 | |
|
(29) De tvingande hänsyn till allmänintresset som vissa harmoniseringsbestämmelser i detta direktiv hänvisar till är de som redan erkänts i domstolens rättspraxis rörande artiklarna 43 och 49 i fördraget, i synnerhet konsumentskyddet och skyddet av tjänstemottagare, arbetstagare eller stadsmiljön. |
utgår |
Motivering | |
Detta motsvarar i allt väsentligt skäl 24a (nytt). | |
Ändringsförslag 7 Skäl 38 | |
|
(38) Man måste också se till att tillsynen av tjänsteverksamheten görs vid källan, dvs. av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där tillhandahållaren av tjänsterna är etablerad. Det är de behöriga myndigheterna i ursprungslandet som har de bästa förutsättningarna för att se till att tillhandahållaren av tjänsterna kontrolleras effektivt och kontinuerligt och att tjänstemottagarna skyddas, såväl i det egna landet som i andra medlemsstater. Detta gemenskapsansvar för ursprungsmedlemsstaten när det gäller bevakningen av tillhandahållarens verksamhet, oberoende av var tjänsten tillhandahålls, bör tydligt fastställas för att ett ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna skall kunna skapas när det gäller regleringen av tjänsteverksamhet. Frågan om domstolarnas behörighet omfattas inte av detta direktiv utan av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens området eller andra gemenskapsinstrument såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster. |
(38) Man måste också se till att tillsynen av tjänsteverksamheten inom det samordnade området görs vid källan, dvs. av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där tjänsteleverantörerna är etablerad. Det är de behöriga myndigheterna i ursprungslandet som har de bästa förutsättningarna för att se till att tjänsteleverantören kontrolleras effektivt och kontinuerligt och att tjänstemottagarna skyddas, såväl i det egna landet som i andra medlemsstater. Detta gemenskapsansvar för ursprungsmedlemsstaten när det gäller bevakningen av tjänsteleverantörens verksamhet, oberoende av var tjänsten tillhandahålls, bör tydligt fastställas för att ett ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna skall kunna skapas när det gäller regleringen av tjänsteverksamhet. Frågan om domstolarnas behörighet omfattas inte av detta direktiv utan av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens området eller andra gemenskapsinstrument såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster. |
Motivering | |
Ursprungsmedlemsstatens kontroll sker endast inom det samordnade området. | |
Ändringsförslag 8 Skäl 38a (nytt) | |
|
|
(38a) Ursprungslandets skyldighet att kontrollera tjänsteleverantörerna utesluter inte rätten för det land där tjänsterna tillhandahålls att å sin sida övervaka att bestämmelserna följs. |
Ändringsförslag 9 Skäl 51 | |
|
(51) I enlighet med de principer som fastställts i domstolens rättspraxis i fråga om fri rörlighet för tjänster och utan att äventyra den ekonomiska balansen i medlemsstaternas system för social trygghet bör större rättssäkerhet kunna erbjudas i fråga om ersättning för vård för patienter som i egenskap av tjänstemottagare drar nytta av den fria rörligheten för tjänster, samt för vårdpersonal och ansvariga för social trygghet. |
(51) Ersättning för vårdkostnader bör inte få göras avhängig av något tillstånd. I enlighet med de principer som fastställts i domstolens rättspraxis i fråga om fri rörlighet för tjänster och utan att äventyra den ekonomiska balansen i medlemsstaternas system för social trygghet bör större rättssäkerhet kunna erbjudas i fråga om ersättning för vård för patienter som i egenskap av tjänstemottagare drar nytta av den fria rörligheten för tjänster, samt för vårdpersonal och ansvariga för social trygghet. |
Motivering | |
Denna ändring innebär ett förtydligande. | |
Ändringsförslag 10 Skäl 67 | |
|
(67) Medlemsstaterna bör i samarbete med kommissionen uppmana berörda parter att utarbeta uppföranderegler på gemenskapsnivå, framför allt för att främja kvaliteten på tjänsterna och ta hänsyn till de enskilda yrkenas särdrag. Uppförandereglerna bör vara förenliga med gemenskapsrätten, särskilt konkurrensreglerna. |
(67) Medlemsstaterna bör i samarbete med kommissionen uppmana berörda parter att utarbeta uppföranderegler på gemenskapsnivå, framför allt för att främja kvaliteten på tjänsterna och ta hänsyn till de enskilda yrkenas särdrag. Uppförandereglerna bör vara förenliga med gemenskapsrätten, särskilt konkurrensreglerna. De bör inte få strida mot medlemsstaternas rättsligt lagstadgade yrkesbestämmelser. |
Motivering | |
Det måste klargöras att delar av handelsbruket regleras i lag i vissa medlemsstater och att uppförandereglerna inte får ersätta dessa bestämmelser eller rentav ges företräde framför dem. | |
Ändringsförslag 11
Artikel 2, punkt 1
|
1. Detta direktiv skall tillämpas på tjänster som tillhandahålls av personer som är etablerade i en medlemsstat. |
1. Detta direktiv skall tillämpas på |
|
|
– tjänsteleverantörer som är etablerade i en medlemsstat och erbjuder sina tjänster i en annan medlemsstat (frihet att tillhandahålla tjänster) och |
|
|
– tjänsteleverantörer från en medlemsstat som vill etablera sig i en annan medlemsstat (etableringsfrihet). |
Motivering
Ordvalet i kommissionens förslag täcker även rent nationella förhållanden. Direktivets rättsliga grund gäller dock enbart regleringsbefogenhet för förhållanden av mellanstatlig karaktär. Genom den här föreslagna formuleringen avgränsas omfattningen till etablering och tillhandahållande av tjänster av sådan mellanstatlig karaktär.
Ändringsförslag 12
Artikel 2, punkt 2, led ca (nytt)
|
|
ca) Spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs i hasardspel, inbegripet lotterier och vadslagningar. |
Motivering
Hasardspel bör undantas från direktivets tillämpningsområde. Hasardspelsektorn omfattas i hela Europa av särskilda och uteslutande rättigheter på grund av allmänintresset. Det behövs myndighetskontroll och nationell reglering för att bekämpa bedrägerier och organiserad brottslighet inom denna sektor. Dessutom genererar de nationella lotterierna ansenliga intäkter för mål som kommer allmänintresset till godo.
Ändringsförslag 13 Artikel 2, punkt 3a (ny) | |
|
|
3a. Detta direktiv gäller inte för tjänster av allmänintresse. |
Motivering | |
När det gäller tjänster av allmänintresse måste man särskilt betona och beakta de olikartade kulturella och historiska traditionerna, de geografiska förutsättningarna och de särskilda särdragen i fråga om respektive verksamhet. | |
Ändringsförslag 14 Artikel 2, punkt 3b (ny) | |
|
|
3b. Detta direktiv skall i enlighet med artikel 39.4 och artikel 45 i fördraget inte tillämpas på yrken och verksamheter som fortlöpande eller tidvis ingår som en del av utövandet av den offentliga makten i en medlemsstat, i synnerhet notarier. |
Motivering | |
Jämför motiveringen till ändringsförslaget avseende skäl 9b (nytt). | |
Ändringsförslag 15 Artikel 3, stycke 2 | |
|
Tillämpningen av detta direktiv påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i de andra gemenskapsinstrumenten i fråga om de tjänster de omfattar. |
Andra gemenskapsrättsakter, särskilt de som reglerar start och utförande av tjänsteverksamhet, skall vara tillämpliga utan inskränkningar och endast kompletteras genom detta direktiv. |
Motivering | |
Jämför motiveringen till ändringsförslaget avseende skäl 13. | |
Ändringsförslag 16
Artikel 3, stycke 2a (nytt)
|
|
Inga ytterligare privaträttsliga bestämmelser fastställs i detta direktiv; frågor om jurisdiktion berörs inte heller. |
Motivering
Bestämmelser om internationell privaträtt kan inte fastställas i detta direktiv eftersom dess rättsliga grund i fördraget inte gör det möjligt. (Se första stycket under rubriken Rättsliga frågor i den kortfattade motiveringen till förslaget till yttrande.)
Ändringsförslag 17 Artikel 4, led 5 | |
|
5) etablering: faktiskt utövande av en ekonomisk verksamhet enligt artikel 43 i fördraget, där tillhandahållaren av tjänster är fast etablerad för en obegränsad tidsperiod, |
5) etablering: faktiskt utövande av en ekonomisk verksamhet enligt artikel 43 i fördraget, där tjänsteleverantören är fast etablerad för en obegränsad tidsperiod; om tjänsteleverantören är etablerad på flera orter skall den ort som utgör utgångspunkt för tjänsten räknas som etableringsort, |
Motivering | |
Denna ändring syftar till rättslig tydlighet. | |
Ändringsförslag 18 Artikel 4, led 10 | |
|
10) sjukhusvård: sådan behandling som endast kan tillhandahållas på ett sjukhus, en klinik eller liknande, och som i princip kräver att den person som mottar behandlingen uppehåller sig där; vad det berörda sjukhuset har för beteckning, hur det är organiserat och hur det finansieras är utan betydelse för hur den berörda behandlingen skall kategoriseras, |
10) sjukhusvård: sådan behandling som i den försäkrades medlemsstat endast kan tillhandahållas på ett sjukhus eftersom den kräver att den person som mottar behandlingen uppehåller sig där eller eftersom sjukhusinfrastruktur måste användas; vad det berörda sjukhuset har för beteckning, hur det är organiserat och hur det finansieras är utan betydelse för hur den berörda behandlingen skall kategoriseras, |
Motivering | |
Begreppet sjukhusvård omfattar inte enbart stationär behandling utan även sådan behandling som är beroende av sjukhusinfrastruktur. | |
Ändringsförslag 19 Artikel 6, stycke 1a (nytt) | |
|
|
Denna bestämmelse skall inte påverka medlemsstaternas rätt att utforma sina ”gemensamma kontaktpunkter” i enlighet med sin nationella organisationsbefogenhet. |
Ändringsförslag 20
Artikel 7
|
1. Medlemsstaterna skall se till att följande uppgifter finns lätt tillgängliga för tillhandahållare och mottagare av tjänster via de gemensamma kontaktpunkterna: |
Medlemsstaterna skall se till att tjänsteleverantörerna via de gemensamma kontaktpunkterna har tillgång till all information som behövs för etablering samt information om överklagande vid tvister om uppställande av krav för start och utövande av tjänsteverksamhet. |
|
a) De krav som gäller för tillhandahållare av tjänster som är etablerade på deras territorium, särskilt de som rör förfaranden och formaliteter som skall fullgöras för att få starta och utöva tjänsteverksamhet. |
|
|
b) Adressuppgifter till behöriga myndigheter så att tillhandahållare av tjänster kan kontakta dessa direkt, inklusive till myndigheter som ansvarar för utövande av tjänsteverksamhet. |
|
|
c) Information om hur och på vilka villkor man får tillgång till offentliga register och databaser rörande tillhandahållare av tjänster och tjänster. |
|
|
d) Information om hur överklagande går till vid tvister mellan de behöriga myndigheterna och tillhandahållare eller mottagare av tjänster, eller mellan en tillhandahållare av tjänster och en tjänstemottagare, eller mellan olika tillhandahållare av tjänster. |
|
|
e) Adressuppgifter till andra sammanslutningar och organisationer än de behöriga myndigheterna, där tillhandahållaren eller mottagaren av tjänster kan få praktisk hjälp. |
|
|
2. Medlemsstaterna skall se till att tillhandahållare och mottagare av tjänster på begäran kan få stöd från de behöriga myndigheterna i form av upplysningar om hur kraven i punkt 1 a brukar tolkas och tillämpas. |
|
|
3. Medlemsstaterna skall se till att de uppgifter och det stöd som avses i punkterna 1 och 2 tillhandahålls på ett tydligt och entydigt vis, att de är lätt tillgängliga även på distans och på elektronisk väg, samt att de hålls aktuella. |
|
|
4. Medlemsstaterna skall se till att de gemensamma kontaktpunkterna och de behöriga myndigheterna snarast möjligt besvarar varje begäran om sådana upplysningar eller sådan hjälp som avses i punkterna 1 och 2, och att de snarast möjligt underrättar frågeställaren om begäran är felaktig eller ogrundad. |
|
|
5. Medlemsstaterna skall genomföra punkterna 1-4 i denna artikel senast den 31 december 2008. |
|
|
6. Medlemsstaterna och kommissionen skall vidta stödåtgärder för att uppmuntra de gemensamma kontaktpunkterna att göra de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 tillgängliga på andra gemenskapsspråk. |
|
Motivering
Mottagare av tjänster har inte något särskilt intresse av att ha tillgång till information om hur man etablerar en verksamhet. Ett rättsligt krav på att mottagare av tjänster skall ha tillgång till sådan information skulle därför leda till onödig byråkrati, utan att detta kan motiveras med berättigade konsumentskyddshänsyn.
Ändringsförslag 21
Artikel 13, punkt 5
|
5. För varje ansökan om tillstånd skall ett mottagningsbevis sändas snarast möjligt. På mottagningsbeviset skall anges |
5. För varje ansökan om tillstånd skall på begäran ett mottagningsbevis sändas. |
|
a) vilken tidsfrist som gäller enligt punkt 3, |
|
|
b) hur beslutet kan överklagas, |
|
|
c) att tillståndet får anses beviljat om inget annat meddelats inom den angivna tidsfristen. |
|
Motivering
Ett krav på att alltid sända ett mottagningsbevis är inte meningsfullt, utan leder i många fall bara till onödig byråkrati. Därför bör ett sådant bevis bara utfärdas på begäran. Uppgifterna i leden a-c kan tjänsteleverantören i enlighet med artikel 7 utan svårigheter få via de gemensamma kontaktpunkterna. Ytterligare reglering behövs inte och skulle medföra onödigt förvaltningsarbete.
Ändringsförslag 22
Artikel 14, led 2
|
2) Förbud mot att vara etablerad i flera medlemsstater eller att vara upptagen i flera medlemsstaters yrkesregister eller yrkessammanslutningar. |
2) Förbud mot att vara etablerad i flera medlemsstater eller förbud mot att vara upptagen i flera medlemsstaters yrkesregister eller yrkessammanslutningar. |
Motivering
Språkligt förtydligande.
Ändringsförslag 23
Artikel 15, rubrik och punkterna 1–4
|
Krav som skall utvärderas |
Tillåtna krav |
|
1. Medlemsstaterna skall undersöka om det i deras respektive rättsordningar finns några krav av det slag som anges i punkt 2 och, om så är fallet, se till att dessa krav uppfyller villkoren i punkt 3. Medlemsstaterna skall anpassa sina lagar och andra författningar så att de uppfyller villkoren. |
1. Artikel 14 påverkar inte nedanstående krav för start eller utövande av tjänsteverksamhet. Dessa krav är tillåtna under förutsättning att de är förenliga med övriga bestämmelser i gemenskapsrätten. |
|
2. Medlemsstaterna skall undersöka om det i deras respektive rättsordningar föreskrivs att följande icke-diskriminerande krav skall vara uppfyllda vid start eller utövande av tjänsteverksamhet: |
|
|
a) Kvantitativa eller geografiska begränsningar, särskilt i form av begränsningar knutna till folkmängd eller ett minsta geografiskt avstånd mellan olika tillhandahållare av tjänster. |
a) Kvantitativa eller geografiska begränsningar, särskilt i form av begränsningar knutna till folkmängd eller ett minsta geografiskt avstånd mellan olika tjänsteleverantörer. |
|
b) Krav på att tillhandahållaren av tjänster skall ha en viss juridisk form, särskilt kravet att vara en juridisk person, en enskild firma, en ideell förening eller ett företag som ägs enbart av fysiska personer. |
b) Krav på att tjänsteleverantören skall ha en viss juridisk form, särskilt kravet att vara en juridisk person, en enskild firma, en ideell förening eller ett företag som ägs enbart av fysiska personer. |
|
c) Krav på företagets kapitalinnehav, särskilt kravet att inneha ett minimikapital för viss slags verksamhet eller särskilda yrkeskvalifikationer för att få vara aktieinnehavare eller leda vissa företag. |
c) Krav på företagets kapitalinnehav, särskilt kravet att inneha ett minimikapital för viss slags verksamhet eller särskilda yrkeskvalifikationer för att få vara aktieinnehavare eller leda vissa företag. |
|
d) Krav som innebär att endast vissa tillhandahållare av tjänster på grund av verksamhetens särskilda karaktär får starta tjänsteverksamheten i fråga, med undantag för krav på yrkeskvalifikationer eller sådana krav som föreskrivs i andra gemenskapsinstrument. |
d) Krav som innebär att endast vissa tjänsteleverantörer på grund av verksamhetens särskilda karaktär får starta tjänsteverksamheten i fråga, med undantag för krav på yrkeskvalifikationer eller sådana krav som föreskrivs i andra gemenskapsinstrument. |
|
e) Förbud mot att inneha flera inrättningar inom ett och samma land. |
e) Förbud mot att inneha flera inrättningar inom ett och samma land. |
|
f) Krav på ett minsta antal anställda. |
f) Krav på ett minsta antal anställda. |
|
g) Obligatoriska minimi- och/eller maximipriser som tillhandahållaren av tjänsterna måste tillämpa. |
g) Obligatoriska minimi- och/eller maximipriser som tjänsteleverantören måste tillämpa. |
|
h) Förbud och skyldigheter i fråga om förlustbringande försäljning och utförsäljning. |
h) Förbud och skyldigheter i fråga om förlustbringande försäljning och utförsäljning. |
|
i) Krav på att en tillhandahållare av tjänster som fungerar som mellanhand skall erbjuda vissa tjänster som tillhandahålls av andra tillhandahållare. |
i) Krav på att en tjänsteleverantör som fungerar som mellanhand skall erbjuda vissa tjänster som tillhandahålls av andra tjänsteleverantörer. |
|
j) Krav på att tillhandahållaren av tjänster vid sidan av sin tjänst skall utföra andra specifika tjänster. |
j) Krav på att tjänsteleverantörer vid sidan av sin tjänst skall utföra andra specifika tjänster. |
|
|
2. Om medlemsstaternas rättsordningar före krav i enlighet med led a‑j i punkt 1 skall medlemsstaterna undersöka om de är icke-diskriminerande och objektivt motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset och om det därmed eftersträvade målet inte kan uppnås genom mindre begränsande åtgärder. |
|
3. Medlemsstaterna skall se till att kraven i punkt 2 uppfyller följande tre villkor: |
|
|
a) Icke-diskriminering: kraven är inte direkt eller indirekt diskriminerande på grund av nationalitet eller i fråga om företag, företagets säte. |
|
|
b) Nödvändighet: kraven är objektivt motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset. |
|
|
c) Proportionalitet: kraven bidrar till uppfyllandet av det mål som eftersträvas och sträcker sig inte längre än vad som är nödvändigt för att målet skall uppfyllas samtidigt som andra, mindre begränsande åtgärder inte skulle ge samma resultat. |
|
|
4. I den gemensamma utvärderingsrapport som avses i artikel 41 skall medlemsstaterna ange |
|
|
a) vilka krav de har för avsikt att behålla, samt skälen för att de anser att dessa krav uppfyller villkoren i punkt 3, och |
|
|
b) vilka krav som har upphävts eller anpassats. |
|
Motivering
Kraven i artikel 15 begränsar friheten att tillhandahålla tjänster. Enligt EG‑domstolen är dock sådan begränsning tillåten under förutsättning att den är icke‑diskriminerande och objektivt motiverad av tvingande hänsyn till allmänintresset, något som egentligen inte ändras av artikel 15. Detta faktum framgår dock inte tillräckligt tydligt av skrivningen i kommissionens förslag och bör därför formuleras klarare.
Ändringsförslag 24
Artikel 15, punkt 5
|
5. Från och med den dag då detta direktiv träder ikraft får medlemsstaterna endast införa nya krav av den typ som avses i punkt 2, om dessa krav uppfyller villkoren i punkt 3 och beror på förändrade omständigheter. |
utgår |
Motivering
Att nya krav måste uppfylla villkoren i artikel 15 är en självklarhet. Villkoret att de måste bero på förändrade omständigheter är ett ingrepp i medlemsstaternas lagstiftningsbefogenhet. Situationen skulle dessutom bli helt absurd beträffande direktivets syfte i ett sådant fall då en medlemsstat vill byta ut ett krav mot en mindre begränsande åtgärd.
Ändringsförslag 25
Artikel 15, punkt 6, stycke 1
|
6. Medlemsstaterna skall anmäla till kommissionen alla förslag till nya lagar och andra författningar i vilka sådana krav som avses i punkt 5 ingår, samt skälen till dem. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna om dessa bestämmelser. Denna underrättelse hindrar inte medlemsstaterna från att anta de berörda bestämmelserna. |
6. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om alla nya lagar och andra författningar i vilka sådana krav som avses i punkt 1 ingår. Denna underrättelse hindrar inte medlemsstaterna från att anta de berörda bestämmelserna. |
Motivering
Den insyn som bestämmelsen syftar till att skapa uppnås även genom den ändrade formuleringen, men byråkratin reduceras till vad som absolut krävs. Obligatorisk underrättelse redan på förslagsstadiet är ett olämpligt ingrepp i medlemsstaternas parlamentariska lagstiftningsprocess.
Ändringsförslag 26
Artikel 16, punkt 1, stycke 1
|
1. Medlemsstaterna skall se till att tillhandahållare av tjänster uteslutande omfattas av ursprungsmedlemsstatens nationella bestämmelser på det samordnade området. |
1. Medlemsstaterna skall se till att tjänsteleverantörer uteslutande omfattas av ursprungsmedlemsstatens nationella bestämmelser på det samordnade området, dock utan att detta påverkar den mottagande medlemsstatens straffrättsliga bestämmelser. |
|
|
Den mottagande medlemsstaten skall inte vara skyldig att låta leverantörerna omfattas av de straffrättsliga bestämmelserna i ursprungsmedlemsstaten. |
Motivering
Man bör bevara principen om territorialitet för straffrätten och inte tillämpa ursprungslandets straffrättsliga bestämmelser på den mottagande medlemsstatens territorium. Ett direktiv inom den första pelaren är inte rätt plats att fastställa straffrättsliga lagvalsregler. I Haagprogrammet, som Europeiska rådet antog i november 2004, föreskrivs att straffrättsliga lagvalsmekanismer skall utarbetas, men detta bör göras i en lämplig rättsakt på EU:s behörighetsområde.
Ändringsförslag 27 Artikel 16, punkt 1, stycke 2 | |
|
Det första stycket avser nationella bestämmelser om att starta och utöva tjänsteverksamhet, och särskilt bestämmelser i fråga om tillhandahållarens beteende, tjänsternas kvalitet eller innehåll, reklam, avtal och tillhandahållarens ansvar. |
Det första stycket avser nationella bestämmelser om att starta och utöva tjänsteverksamhet. |
Motivering | |
Det är tveksamt om de områden som nämns i den del av meningen som inleds med ”och särskilt” verkligen hör till start och utövande av tjänsteverksamhet. I vilket fall som helst gynnar denna uppräkning inte tydligheten. I den mån tolkningsproblem kvarstår i den förkortade formen kommer dessa att fyllas ut med hjälp av de följande artiklarna eller eventuellt kunna undanröjas i samband med genomförandet. | |
Ändringsförslag 28
Artikel 16, punkt 2a (ny)
|
|
2a. Varken principen om ursprungsland eller principen om mottagarland finns i den internationella privaträtten och får heller inte uppfattas som sådana av medlemsstaterna när de införlivar direktivet. |
Motivering
Bestämmelser om internationell privaträtt kan inte fastställas i detta direktiv eftersom dess rättsliga grund i fördraget inte gör det möjligt. (Se första stycket under rubriken Rättsliga frågor i den kortfattade motiveringen till förslaget till yttrande.)
Ändringsförslag 29
Artikel 16, punkt 3, led b
|
b) Kravet att tillhandahållaren av tjänsterna skall göra en anmälan eller skaffa ett tillstånd hos de behöriga myndigheterna, inbegripet genom att tas upp i ett register eller i en yrkessammanslutning på deras territorium. |
b) Kravet att tjänsteleverantören skall göra en anmälan eller skaffa ett tillstånd hos de behöriga myndigheterna, inbegripet genom att tas upp i ett register eller i en yrkessammanslutning på deras territorium. Medlemsstaterna får dock föreskriva antingen automatisk tillfällig registrering eller proformamedlemskap i en yrkessammanslutning, på villkor att detta inte försenar eller på något sätt försvårar tillhandahållandet av tjänster och inte medför extrautgifter för tjänsteleverantören. |
Motivering
Ändringsförslaget syftar till att samordna förslaget med den gemensamma ståndpunkten om direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer, som kommer att antas om några veckor. Förslaget innebär en rimlig balans mellan principerna om ursprungsland respektive mottagarland, som redan har stort stöd i rådet och Europaparlamentet.
Ändringsförslag 30
Artikel 16a (ny)
|
|
Artikel 16a |
|
|
Förhandsunderrättelse om tjänsteleverantören förflyttar sig |
|
|
1. Medlemsstaterna får kräva att en tjänsteleverantör som för första gången förflyttar sig från en medlemsstat till en annan för att tillhandahålla tjänster på förhand skriftligen skall underrätta den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten, inklusive uppgifter om eventuellt försäkringsskydd eller annat personligt eller kollektivt skydd rörande yrkesansvar. En sådan underrättelse skall förnyas en gång om året om tjänsteleverantören har för avsikt att tillhandahålla temporära eller tillfälliga tjänster i den medlemsstaten under det året. Tjänsteleverantören får lämna underrättelsen på valfritt sätt. |
|
|
2. Vid det första tillhandahållandet av tjänster eller om de faktiska omständigheter som avses i handlingarna ändrats, får medlemsstaterna kräva att underrättelsen åtföljs av följande handlingar: |
|
|
a) Bevis på tjänsteleverantörens nationalitet. |
|
|
b) Intyg som visar att innehavaren är lagligt etablerad i en medlemsstat för att där bedriva verksamheten i fråga. |
|
|
c) Bevis på yrkeskvalifikationer. |
|
|
d) Bevis i någon form på att tjänsteleverantören har bedrivit verksamheten i fråga under minst två av de föregående tio åren. |
|
|
3. Vid första tillhandahållandet av tjänster kan den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten kontrollera att tjänsteleverantören uppfyller de uppställda kraven innan tjänsterna tillhandahålls för första gången. En sådan förhandskontroll skall endast vara möjlig om ändamålet med kontrollen är att undvika allvarlig skada för tjänstemottagarens hälsa eller säkerhet på grund av att tjänsteleverantören inte uppfyller de uppställda kraven och om detta inte går utöver vad som är nödvändigt för det ändamålet. |
|
|
Inom högst en månad efter det att underrättelsen och åtföljande handlingar inkommit skall den behöriga myndigheten eftersträva att informera tjänsteleverantören antingen om sitt beslut att inte kontrollera att han eller hon uppfyller de uppställda kraven eller om resultatet av denna kontroll. Om det uppstår problem som medför en försening, skall den behöriga myndigheten senast efter en månad meddela tjänsteleverantören om orsaken till förseningen och tidsplanen för beslutet som skall fattas senast två månader efter det att myndigheten mottagit de fullständiga handlingarna. |
|
|
Om en väsentlig skillnad föreligger mellan tjänsteleverantörens kvalifikationer och de uppställda kraven i den mottagande medlemsstaten skall, i den mån denna skillnad är skadlig för folkhälsa eller säkerhet, den mottagande medlemsstaten erbjuda tjänsteleverantören möjlighet att bevisa att han eller hon har vidtagit åtgärder så att de uppställda kraven nu uppfylls, exempelvis genom ett lämplighetsprov. Under alla omständigheter skall tjänsten kunna tillhandahållas inom en månad efter det att beslutet fattats i enlighet med föregående stycke. |
|
|
Vid utebliven reaktion från den behöriga myndigheten inom de tidsfrister som fastställs i föregående stycken får tjänsten tillhandahållas. |
Motivering
Ändringsförslaget syftar till att samordna förslaget med den gemensamma ståndpunkten om direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer, som kommer att antas om några veckor. Förslaget innebär en rimlig balans mellan principerna om ursprungsland respektive mottagarland, som redan har stort stöd i rådet och Europaparlamentet.
Ändringsförslag 31
Artikel 17, led 7
|
7) områden som omfattas av rådets direktiv 77/249/EEG, |
7) rättsliga tjänster i enlighet med vad som definieras i nationell rätt i varje enskilt mottagarland, |
Motivering
Enligt kommissionens förslag skulle jurister som inte är advokater, och som därmed inte omfattas av direktiv 77/249/EEG, kunna verka i länder där motsvarande verksamhet är förbehållen advokatkåren. Detta missgynnar de legitimerade advokaterna.
Ändringsförslag 32 Artikel 17, led 20 | |
|
20) parternas frihet att välja vilken lagstiftning som skall tillämpas på deras avtal, |
20) de bestämmelser i den internationella privaträtten som rör behandling av avtalsenliga och utomobligatoriska förpliktelser, bland annat avtalens form, |
Motivering | |
Jämför motiveringarna till ändringsförslagen avseende skäl 13 och artikel 16.1. | |
Ändringsförslag 33
Artikel 17, led 23
|
23) tjänstetillhandahållarens utomobligatoriska ansvar för olyckor som inom ramen för verksamheten drabbar personer i den medlemsstat dit tillhandahållaren av tjänsterna har begett sig. |
utgår |
Motivering
Jämför motiveringarna till ändringsförslagen avseende skäl 13 och artikel 16.1.
Ändringsförslag 34
Artikel 18, punkt 1, led b
|
b) spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs i hasardspel, inbegripet lotterier och vadslagningar, |
utgår |
Motivering
Om hasardspel som helhet undantas från direktivets tillämpningsområde måste den föreslagna bestämmelsen i artikel 18.1 b utgå under rubriken tillfälliga undantag.
Ändringsförslag 35
Artikel 18, punkt 1, led c
|
c) start av verksamhet som innefattar indrivning av fordringar. |
utgår |
Motivering
Följer av ändringen i artikel 17, led 7.
Ändringsförslag 36
Artikel 21
|
Artikel 21 |
utgår |
|
Icke-diskriminering |
|
|
1. Medlemsstaterna skall se till att tjänstemottagarna inte omfattas av diskriminerande krav som grundas på deras nationalitet eller bosättningsort. |
|
|
2. Medlemsstaterna skall se till att de allmänna villkor för tillgång till en tjänst som tillhandahållaren ställer till allmänhetens förfogande inte innehåller diskriminerande villkor som grundar sig på tjänstemottagarens nationalitet eller bosättningsort, dock utan att det påverkar möjligheten att införa sådana skillnader i villkoren för tillgång till tjänsten som är direkt motiverade av objektiva faktorer. |
|
Motivering
Frågan om tjänsteleverantörens diskriminering av tjänstemottagare regleras redan i tillräcklig omfattning i gemenskapsrätten, till exempel i antidiskrimineringsdirektiven eller direktiven om otillbörliga affärsmetoder. Det behövs inte fler bestämmelser, särskilt inte en så schablonartad och därför icke‑fackmässig som denna. Bestämmelsen är ett oproportionerligt stort ingrepp i avtalsparternas självbestämmanderätt och har dessutom ingen direkt betydelse för fullbordandet av den inre marknaden för tjänster.
Ändringsförslag 37
Artikel 22
|
Artikel 22 |
utgår |
|
Stöd till tjänstemottagarna |
|
|
1. Medlemsstaterna skall se till att tjänstemottagarna i den medlemsstat där de är bosatta kan få tillgång till följande uppgifter: |
|
|
a) Uppgifter om vilka krav som gäller i andra medlemsstater för start och utövande av tjänsteverksamhet, i synnerhet konsumentskyddskrav. |
|
|
b) Uppgifter om vilka möjligheter det finns att få sin sak prövad vid en eventuell tvist mellan en tillhandahållare av tjänster och en tjänstemottagare. |
|
|
c) Adressuppgifter till sammanslutningar eller organisationer, däribland Euroguichets och rådgivningskontoren inom det europeiska extrajudiciella nätet (EEJ-net), hos vilka tillhandahållare eller mottagare av tjänster kan få praktisk hjälp. |
|
|
2. Medlemsstaterna kan anförtro den uppgift som avses i punkt 1 till de gemensamma kontaktpunkterna eller något annat organ, såsom Euroguichets, rådgivningskontoren inom det extrajudiciella europeiska nätet (EEJ-net), konsumentorganisationerna eller Euro Info Centres. |
|
|
Senast vid det datum som anges i artikel 45 skall medlemsstaterna meddela kommissionen namn och adress för de utsedda organen. Kommissionen skall översända dessa uppgifter till alla medlemsstater. |
|
|
3. För att kunna lämna de uppgifter som avses i punkt 1 skall det organ till vilket tjänstemottagaren har vänt sig, vända sig till organet i den berörda medlemsstaten. Det sistnämnda organet skall översända uppgifterna snarast möjligt. Medlemsstaterna skall se till att dessa organ bistår varandra och gör sitt yttersta för att samarbeta effektivt. |
|
|
4. Kommissionen skall i enlighet med det förfarande som avses i artikel 42.2 anta tillämpningsföreskrifter för punkterna 1-3, där de tekniska metoderna för informationsutbyte mellan organ i olika medlemsstater fastställs och särskilt informationssystemens interoperabilitet. |
|
Motivering
Bestämmelsen är svårgenomförbar och stämmer inte överens med praxis. Såväl de nationella myndigheterna som kommissionen åläggs en alltför stor arbetsbörda. Förvaltningen skulle svälla i onödan utan att åstadkomma något som verkligen ligger i tjänstemottagarnas intresse. I verkligheten har problem med bristande information till tjänstemottagarna hittills aldrig uppstått.
Ändringsförslag 38 Artikel 23, punkt 3, stycke 1a (nytt) | |
|
|
I detta sammanhang skall de faktiska kostnaderna för behandlingen utgöra den övre gränsen för ersättning. |
Motivering | |
För det första skall ersättning endast utbetalas för det belopp som ersätts för samma prestation i den stat där personen i fråga är försäkrad. För det andra skall det garanteras att ersättningen inte överstiger de faktiska kostnaderna. | |
Ändringsförslag 39
Artikel 23, punkt 4a (ny)
|
|
4a. Ovannämnda bestämmelser är inte förbundna med någon som helst betydande inskränkning av medlemsstaternas rätt att själv reglera sina hälsovårdssystem och hälsovårdstjänster. |
Motivering
Förtydligande.
Ändringsförslag 40
Artikel 24, punkt 2a (ny)
|
|
2a. Utstationeringsmedlemsstaten kan begära att tjänsteleverantören uppfyller de krav som utesluts i punkt 1 led a‑d om det på goda grunder kan förmodas att tjänsteleverantören bryter mot förpliktelserna enligt direktiv 96/71/EG. |
Motivering
Förtydligande.
Ändringsförslag 41
Artikel 26
|
1. Medlemsstaterna skall se till att tillhandahållare av tjänster ställer följande upplysningar till tjänstemottagarnas förfogande: |
1. Medlemsstaterna skall se till att tjänsteleverantörer ställer följande upplysningar till tjänstemottagarnas förfogande: |
|
a) Namn, den adress där tillhandahållaren av tjänsterna är etablerad och andra adressuppgifter som gör att man snabbt kan komma i direktkontakt med honom, i förekommande fall via e-post. |
a) Namn, den adress där tjänsteleverantören är etablerad och andra adressuppgifter som gör att man snabbt kan komma i direktkontakt med honom, i förekommande fall via e-post. |
|
b) Register och registreringsnummer eller motsvarande, om tillhandahållaren av tjänsterna är inskriven i ett handelsregister eller något annat liknande offentligt register. |
b) Register och registreringsnummer eller motsvarande, om tjänsteleverantören är inskriven i ett handelsregister eller något annat liknande offentligt register. |
|
c) Om verksamheten kräver tillstånd, adressuppgifter till den behöriga myndigheten eller den gemensamma kontaktpunkten. |
|
|
d) Om tillhandahållarens verksamhet är föremål för mervärdesskatt, det registreringsnummer som avses i artikel 22.1 i direktiv 77/388/EEG. |
c) Om tjänsteleverantörens verksamhet är föremål för mervärdesskatt, det registreringsnummer som avses i artikel 22.1 i direktiv 77/388/EEG. |
|
e) Beträffande reglerad yrkesverksamhet, den yrkesorganisation eller liknande sammanslutning hos vilken tillhandahållaren är registrerad, och yrkestiteln samt den medlemsstat i vilken tillhandahållaren tilldelades denna titel. |
|
|
f) Standardklausuler och allmänna villkor om tillhandahållaren tillämpar sådana |
e) Standardklausuler och allmänna villkor om tjänsteleverantören tillämpar sådana |
|
g) Avtalsbestämmelser om vilken lagstiftning som skall tillämpas på avtalet och/eller om behörig domstol. |
f) Avtalsbestämmelser om vilken lagstiftning som skall tillämpas på avtalet och/eller om behörig domstol. |
|
2. Medlemsstaterna skall se till att de upplysningar som avses i punkt 1, i enlighet med tillhandahållarens val: |
|
|
a) lämnas av tillhandahållaren på dennes eget initiativ, |
|
|
b) är lättillgängliga för tjänstemottagaren på den plats där tjänsten utförs eller där avtalet ingås, |
|
|
c) är lättillgängliga för tjänstemottagaren på elektronisk väg genom en adress som tillhandahållaren angivit, |
|
|
d) finns med i tillhandahållarens alla informationshandlingar som ges till tjänstemottagaren och där tjänsterna beskrivs i detalj. |
|
|
3. Medlemsstaterna skall se till att tillhandahållaren på tjänstemottagarens begäran lämnar följande kompletterande upplysningar: |
|
|
a) En sammanfattning av vad tjänsten i huvudsak omfattar. |
|
|
b) Priset på tjänsten eller, då ett exakt pris inte kan anges, den beräkningsmetod som används för att fastställa priset så att tjänstemottagaren kan kontrollera priset, eller en tillräckligt detaljerad offert. |
|
|
c) Tillhandahållarens rättsliga ställning och företagets juridiska form. |
|
|
d) För reglerade yrken, en hänvisning till vilka regler som gäller för ett visst yrke i ursprungsmedlemsstaten och en anvisning om hur man kan få del av dem. |
|
|
4. Medlemsstaterna skall se till att de upplysningar som tillhandahållaren av tjänsterna skall lämna och som avses i detta kapitel tillhandahålls eller meddelas på ett klart och otvetydigt sätt och i god tid innan avtalet ingås eller innan tjänsten utförs, om det inte finns något skriftligt avtal. |
|
|
5. Den upplysningsskyldighet som avses i detta kapitel gäller vid sidan av de krav som redan föreskrivs i gemenskapsrätten och hindrar inte medlemsstaterna från att ställa ytterligare krav på upplysningar från de tillhandahållare av tjänster som är etablerade på deras territorium. |
|
|
6. Kommissionen får i enlighet med förfarandet i artikel 42.2 närmare fastställa innehållet i de upplysningar som avses i punkterna 1 och 3 i denna artikel med hänsyn tagen till hur vissa verksamheter är beskaffade, och ange närmare villkor för tillämpningen av bestämmelserna i punkt 2. |
|
Motivering
Strykningen ligger i linje med direktivets syfte att minska regelmängden inom tjänstesektorn.
Ändringsförslag 42
Artikel 28
|
Artikel 28 |
utgår |
|
Kundgaranti |
|
|
1. Medlemsstaterna skall se till att tillhandahållare av tjänster på tjänstemottagarnas begäran upplyser dem om eventuella kundgarantier, vad garantin omfattar samt andra viktiga upplysningar för att kunna ta den i anspråk, särskilt dess giltighet och var den gäller. |
|
|
2. Medlemsstaterna skall se till att de upplysningar som avses i punkt 1 finns med i tillhandahållarnas alla informationshandlingar där deras tjänster beskrivs i detalj. |
|
|
3. Punkterna 1-2 skall inte påverka de system för kundgarantier som föreskrivs i andra gemenskapsrättsliga instrument. |
|
Motivering
Redan i kommissionens förslag anges att konsumentavtal, och därmed även den på konsumentavtal tillämpliga lagfästa garantirätten, inte skall omfattas av principen om ursprungsland. Något särskilt upplysningsbehov för konsumenter finns alltså inte.
Ändringsförslag 43
Artikel 30, punkt 4
|
4. I den rapport som avses i artikel 41 skall medlemsstaterna ange vilka tillhandahållare av tjänster som omfattas av kraven i punkt 1, vad kraven består i och varför de anser att kraven är motiverade. |
utgår |
Motivering
En sådan utvärderingsrapport skulle innebära en enorm byråkratisk börda för medlemsstaterna, utan att åstadkomma någon motsvarande nytta. Att alla 25 medlemsstaterna skulle bedöma alla 25 rapporterna är orealistiskt. Det allmänna motiveringskravet i artikel 15.4 a innebär dessutom att en stor del av den nationella lagstiftningen nära nog ställs under kommissionens förmyndarskap. Detta är inte acceptabelt med hänvisning till subsidiaritetsprincipen och de skilda behörighetsområdena.
Ändringsförslag 44 Artikel 33, punkt 3 | |
|
3. Vid genomförandet av punkt 1 skall de rättigheter som dömda eller på annat sätt straffade personer har i de berörda medlemsstaterna respekteras, särskilt när det gäller skydd av personuppgifter. |
3. Vid genomförandet av punkterna 1 och 2 skall de rättigheter som dömda eller på annat sätt straffade personer har i de berörda medlemsstaterna respekteras, särskilt när det gäller skydd av personuppgifter. |
Motivering | |
Denna ändring innebär ett förtydligande. | |
Ändringsförslag 45 Artikel 34, punkt 1 | |
|
1. Medlemsstaterna skall se till att de befogenheter för övervakning av och tillsyn över tillhandahållare av tjänster när det gäller berörda verksamheter som föreskrivs i de nationella lagstiftningarna utövas också när tjänsten tillhandahålls i en annan medlemsstat. |
1. Medlemsstaterna skall se till att de befogenheter för övervakning av och tillsyn över tjänsteleverantörer när det gäller berörda verksamheter som föreskrivs i de nationella lagstiftningarna utövas också när tjänsten tillhandahålls i en annan medlemsstat, i den mån dessa hör till det samordnade området. |
Motivering | |
Jämför motiveringen till ändringsförslaget avseende skäl 38. | |
Ändringsförslag 46 Artikel 35, punkt 1 | |
|
1. Med beaktande av artikel 16 skall medlemsstaterna ömsesidigt bistå varandra och göra sitt yttersta för att samarbeta effektivt vid kontrollen av tillhandahållare och deras tjänster. |
1. Medlemsstaterna skall ömsesidigt bistå varandra och göra sitt yttersta för att samarbeta effektivt vid kontrollen av tjänsteleverantörer och deras tjänster. |
Motivering | |
Denna ändring innebär ett förtydligande. | |
Ändringsförslag 47 Artikel 37, punkt 6 | |
|
6. I brådskande fall får den medlemsstat som överväger att vidta en åtgärd göra undantag från punkterna 3 och 4. Om så är fallet skall åtgärderna anmälas till kommissionen och till ursprungsmedlemsstaten snarast möjligt och medlemsstaten skall ange varför den anser att ärendet brådskar. |
6. I brådskande fall får den medlemsstat som överväger att vidta en åtgärd göra undantag från punkterna 2, 3 och 4. Om så är fallet skall åtgärderna anmälas till kommissionen och till ursprungsmedlemsstaten snarast möjligt och medlemsstaten skall ange varför den anser att ärendet brådskar. |
Motivering | |
Skyldigheten att i förväg inge en ansökan till ursprungsmedlemsstaten strider mot den brådskande åtgärdens karaktär. Därför bör man få göra avsteg från denna skyldighet, liksom från kraven i punkterna 3 och 4. | |
Ändringsförslag 48 Artikel 38 | |
|
Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 42.2 anta de tillämpningsföreskrifter som krävs för att genomföra bestämmelserna i detta kapitel om fastställande av de i artiklarna 35 och 37 föreskrivna fristerna och de praktiska metoderna för utbyte av information på elektronisk väg mellan kontaktpunkterna, särskilt bestämmelserna om informationssystemens interoperabilitet. |
Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 42.2 anta de tillämpningsföreskrifter som krävs för att genomföra bestämmelserna i detta kapitel om fastställande av de i artiklarna 35 och 37 föreskrivna fristerna och de praktiska metoderna för utbyte av information på elektronisk väg mellan medlemsstaterna, särskilt bestämmelserna om informationssystemens interoperabilitet. |
Motivering | |
Man bör välja en terminologi som är enhetlig i förhållande till artiklarna 35 och 37. | |
Ändringsförslag 49 Artikel 39, punkt 1, led b | |
|
b) Yrkesetiska regler för reglerade yrken som avser att med utgångspunkt i varje yrkes särskilda karaktär garantera oberoende, opartiskhet och tystnadsplikt. |
b) Yrkesetiska regler för reglerade yrken som avser att med utgångspunkt i varje yrkes särskilda karaktär garantera oberoende, opartiskhet och tystnadsplikt; tvingande föreskrifter i medlemsstaternas handelsbruk som regleras i lag skall inte påverkas av denna bestämmelse. |
Motivering | |
Jämför motiveringen till ändringsförslaget avseende skäl 67. | |
Ändringsförslag 50
Artikel 39, punkt 2
|
2. Medlemsstaterna skall se till att de uppföranderegler som avses i punkt 1 är tillgängliga på distans och på elektronisk väg och att de översänds till kommissionen. |
utgår |
Motivering
Tjänstedirektivet är ett ramdirektiv. Därför bör bestämmelserna om uppföranderegler också bara innehålla allmänna principer och inga närmare föreskrifter. Tjänstedirektivet skulle annars bli överlastat.
Ändringsförslag 51
Artikel 39, punkt 3
|
3. Medlemsstaterna skall se till att tillhandahållare av tjänster på tjänstemottagarens begäran eller i alla handlingar där detaljerade uppgifter om tjänsterna lämnas anger vilka eventuella uppföranderegler som de omfattas av samt var dessa regler finns att tillgå elektroniskt och på vilka språk. |
utgår |
Motivering
Dessutom innebär upplysningsskyldigheten en ytterligare byråkratisk börda för tjänsteleverantören. Ett sådant regleringsbehov för alla berörda tjänster föreligger dock inte.
Ändringsförslag 52
Artikel 40, punkt 1, led b
|
b) Spelverksamhet som innebär att insatser med penningvärde görs i hasardspel, inbegripet lotterier och vadslagningar, i ljuset av en rapport från kommissionen och ett brett samråd med berörda parter. |
utgår |
Motivering
Med tanke på lotteriernas nationella och kulturella karaktär bör bestämmelser på detta område utfärdas av medlemsstaterna, i enlighet med subsidiaritetsprincipen. [öv. anm.: De avslutande fjorton orden i led b i artikel 40.1 saknas av misstag i den svenskspråkiga versionen av kommissionens dokument.]
Ändringsförslag 53
Artikel 41
|
Artikel 41 |
utgår |
|
Ömsesidig utvärdering |
|
|
1. Senast den [dagen för genomförandet] skall medlemsstaterna sammanställa en rapport till kommissionen med de upplysningar som avses i |
|
|
a) artikel 9.2 om tillståndssystem, |
|
|
b) artikel 15.4 om krav som skall utvärderas, |
|
|
c) artikel 30.4 om verksamhet som omfattar flera olika områden. |
|
|
2. Kommissionen skall översända de rapporter som föreskrivs i punkt 1 till medlemsstaterna vilka inom sex månader skall inkomma med synpunkter på var och en av rapporterna. Inom samma tidsfrist skall kommissionen höra berörda parter om rapporterna |
|
|
3. Kommissionen skall lägga fram dessa rapporter och medlemsstaternas synpunkter för den kommitté som avses i artikel 42.1, som får yttra sig. |
|
|
4. Med hänsyn tagen till de synpunkter som avses i punkterna 2 och 3, skall kommissionen senast den 31 december 2008 till Europaparlamentet och rådet lägga fram en sammanfattande rapport med eventuella ytterligare förslag. |
|
Motivering
En sådan utvärderingsrapport skulle innebära en enorm byråkratisk börda för medlemsstaterna, utan att åstadkomma någon motsvarande nytta. Att alla 25 medlemsstaterna systematiskt skulle bedöma alla 25 rapporterna är orealistiskt. Det allmänna motiveringskravet för rapporten innebär dessutom att en stor del av den nationella lagstiftningen nära nog ställs under kommissionens förmyndarskap. Detta är inte acceptabelt med hänvisning till subsidiaritetsprincipen och de skilda behörighetsområdena.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden | |||||
|
Referensnummer |
KOM(2004)0002 – C5‑0069/2004 – 2004/0001(COD) | |||||
|
Ansvarigt utskott |
IMCO | |||||
|
Rådgivande utskott |
JURI | |||||
|
Förstärkt samarbete |
nej | |||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Kurt Lechner | |||||
|
Behandling i utskott |
30.11.2004 |
7.3.2005 |
30.3.2005 |
|
| |
|
Antagande av ändringsförslag |
21.6.2005 | |||||
|
Slutomröstning: resultat |
för: emot: nedlagda röster: |
14 9 0 | ||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Maria Berger, Bert Doorn, Monica Frassoni, Giuseppe Gargani, Piia-Noora Kauppi, Kurt Lechner, Klaus-Heiner Lehne, Katalin Lévai, Alain Lipietz, Antonio López-Istúriz White, Antonio Masip Hidalgo, Hans-Peter Mayer, Viktória Mohácsi, Aloyzas Sakalas, Francesco Enrico Speroni, Diana Wallis, Rainer Wieland, Nicola Zingaretti, Jaroslav Zvěřina, Tadeusz Zwiefka | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Jean-Paul Gauzès, Arlene McCarthy, Toine Manders, József Szájer | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
| |||||
- [1] Ännu ej offentliggjort i EUT.
YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (4.5.2005)
till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden
(KOM(2004)0002 – C5‑0069/2004 – 2004/0001(COD))
Föredragande: Raül Romeva i Rueda
KORTFATTAD MOTIVERING
De sysselsättningseffekter som förväntas bli följden av att förslaget till tjänstedirektiv antas är överdrivna. Det finns en risk för negativa effekter för kvinnors sysselsättning, särskilt inom kvinnodominerade servicesektorer (hälso- och sjukvård och andra sociala tjänster).
Den konsekvensbedömning som kommissionen gjort är ganska tvetydig. Samtidigt som man erkänner att det är mycket svårt att tillhandahålla en tillförlitlig uppskattning av vilka effekter hindren för tjänster har för EU:s ekonomi hävdas att miljontals arbetstillfällen kommer att skapas. Det finns ännu ingen övergripande analys om problematiken i fråga om att skapa arbetstillfällen och förbättra arbetskvaliteten inom EU. Den sociala dimensionen och en konsekvensbedömning av samhälls- och sysselsättningseffekterna saknas. Forskningen visar att tidigare avregleringar lett till att befintliga arbetstillfällen försvunnit och att den sociala sammanhållningen urholkats.
Det behövs en mer detaljerad analys i vilken man specificerar vilka slags tjänster som sannolikt kommer att påverkas negativt av hinder eller som, när det gäller ökad sysselsättning, sannolikt kommer att gynnas av att hindren avlägsnas.
Inom hälso- och sjukvårdstjänstesektorerna har man med nuvarande organisationsform redan varit framgångsrik när det gäller att skapa sysselsättning och i många fall kvalificerade och välavlönade arbetstillfällen.
I GD Sysselsättnings rapport om sysselsättningen i Europa 2004 (september 2004) gjordes en jämförelse mellan sysselsättningsstrukturerna i Förenta staterna och Europa, och det framgick att hälso- och sjukvårdstjänster och samhällstjänster är ett område där sysselsättningsökningen mellan 1998 och 2003 i flertalet EU-medlemsstater var högre än vad som iakttagits i Förenta staterna. Detta avsnitt i rapporten avslutas på följande sätt[1]:
”[…] Nyckeln till att öka sysselsättningen på tjänsteområdet är att skapa arbetstillfällen inom de jämförelsevis högavlönade och högproduktiva tjänsterna, exempelvis företagstjänster, utbildningstjänster, hälso- och sjukvårdstjänster och samhällstjänster. För att uppnå detta […] behövs en ytterligare ökning av den slutliga efterfrågan på tjänster. Detta senare kommer att bli följden av att kvinnor och äldre människor i ytterligare ökad utsträckning deltar i arbetsmarknaden, av att det görs fler och effektivare investeringar i humankapital och livslångt lärande och av att de därmed sammanhängande kostnaderna och ansvarsområdena fördelas mellan offentliga myndigheter, företag och enskilda personer, samt av det offentliga stödet på områden som utbildningstjänster, hälso- och sjukvårdstjänster och samhällstjänster.”
Det kan därför starkt ifrågasättas om direktivet skulle medföra några fördelar i fråga om hälso- och sjukvårdstjänster.
Man skulle kunna bygga vidare på framgångarna inom hälso- och sjukvårdstjänsterna, inte genom att öka konkurrensen utan genom att investera i utbildning och öka stödet genom de offentliga utgifterna.
Kvinnor kan även påverkas negativt i egenskap av konsumenter av offentliga tjänster, exempelvis hälso- och sjukvårdstjänster och samhällstjänster, särskilt i situationer där medlemsstaterna för närvarande ställer villkor i syfte att garantera sådana tjänsters kvalitet och kvantitet.
I direktivet planeras en avreglering av hälso- och sjukvårdstjänster och samhällstjänster. Detta skulle leda till att omfattningen av både samhällets välfärd och hälso- och sjukvården försämrades till förmån för privata försäkringar.
Den utmaning som EU står inför i fråga om hälso- och sjukvård och äldrevård är alltför viktig för att överlåtas åt marknaden. Offentliga myndigheter måste kunna utöva kontroll och får upprätthålla lagstiftning som främjar tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.
Tänkbara negativa effekter som direktivet kan få för kvinnors anställningsvillkor när det gäller inkomstnivåerna skulle innebära att privata försäkringar gav sämre täckning och att klyftorna ökade.
En avreglering av hälso- och sjukvårdstjänsterna och samhällstjänsterna skulle innebära ett steg tillbaka när det gäller de sociala och ekonomiska rättigheterna, särskilt för kvinnor.
Principen om ursprungsland kommer att få negativa följder för kvinnor som arbetar inom servicesektorerna och för kvinnor i egenskap av konsumenter av allmänna och övriga tjänster.
Om man tillämpar principen om ursprungsland på tjänsteleverantörer som är verksamma i gränsöverskridande sammanhang kan detta leda till missbruk och manipulation. På områden som inte är harmoniserade inom hela gemenskapen skulle denna princip tillåta att olika nationella system samexisterade i samma värdland och att upp till 25 nationella bestämmelser stod sida vid sida om varandra. Detta skulle uppmuntra tjänsteleverantörer att påbörja verksamhet i de EU-medlemsstater som har de lägsta skattesatserna och det lägsta skyddet för arbetstagarnas rättigheter samt uppmuntra länder med högre skyddsstandard att sänka denna för att förbli konkurrenskraftiga.
Detta skulle kunna skapa en situation där konsumenterna inte vet vilka regler som tillämpas på en viss tjänst och/eller tjänsteleverantör och vart man skall vända sig om det uppstår en konflikt. Resultatet blir att kunderna inte kommer att kunna erhålla tjänster av god kvalitet.
Tjänster som erbjuds av företag som sysslar med interimarbete är ”tjänster” som omfattas av direktivets tillämpningsområde. I många länder är merparten av interimarbetarna kvinnor. Undantaget i artikel 17 för ”ärenden som omfattas av utstationeringsdirektivet” är inte tillräckligt för att säkra nationella regler och bestämmelser när det gäller interimarbete. I de fall då utstationeringsdirektivet gäller skulle förslagen i artiklarna 24 och 25 i direktivet göra det omöjligt för medlemsstaterna att övervaka och säkerställa efterlevnaden av sina bestämmelser.
När det gäller att uppfylla kraven på ömsesidigt förtroende och erkännande hindras utstationeringsmedlemsstaten, samtidigt som den framför allt är ansvarig för att säkerställa efterlevnaden av sin egen lagstiftning, allvarligt genom de förbud som anges i artikel 24.
Förslaget till tjänstedirektiv bör inte ta upp interimarbete, särskilt inte de särskilda aspekter som gäller övervakning, tillsyn och säkerställande av efterlevnaden och som fortsatt behövs på ett område som är så sårbart för eventuellt missbruk och eventuella bedrägerier.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
| Kommissionens förslag[2] | Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 1 Skäl 3 | |
|
(3) Eftersom tjänsteverksamhet är drivkraften bakom den ekonomiska tillväxten och bidrar till 70 % av BNP och sysselsättningen i de flesta medlemsstaterna, inverkar denna uppsplittring av den inre marknaden negativt på hela den europeiska ekonomin, särskilt de små och medelstora företagens konkurrenskraft, och hindrar konsumenterna från att få tillgång till ett större urval av tjänster till konkurrenskraftiga priser. Europaparlamentet och rådet har betonat att avskaffandet av rättsliga hinder för etableringen av en verklig inre marknad är ett av de viktigaste leden i genomförandet av det mål som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon för att göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomi innan 2010. Det är absolut nödvändigt att avskaffa dessa hinder för att få fart på den europeiska ekonomin, i synnerhet när det gäller sysselsättningen och investeringarna. |
(3) Eftersom tjänsteverksamhet är drivkraften bakom den ekonomiska tillväxten och bidrar till 70 % av BNP och sysselsättningen i de flesta medlemsstaterna, inverkar denna uppsplittring av den inre marknaden negativt på hela den europeiska ekonomin, särskilt de små och medelstora företagens konkurrenskraft, och hindrar konsumenterna från att få tillgång till ett större urval av tjänster till konkurrenskraftiga priser. Det är viktigt att påpeka att tjänstesektorn är en nyckelsektor för sysselsättningen, särskilt för kvinnor, och att kvinnorna därför har mycket att vinna på de nya möjligheter som öppnas genom att den inre marknaden för tjänster fullbordas. Europaparlamentet och rådet har betonat att avskaffandet av rättsliga hinder för etableringen av en verklig inre marknad är ett av de viktigaste leden i genomförandet av det mål som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon för att göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomi innan 2010. Det är absolut nödvändigt att avskaffa dessa hinder för att få fart på den europeiska ekonomin, i synnerhet när det gäller sysselsättningen och investeringarna. |
Motivering | |
En stor del av kvinnorna på den europeiska arbetsmarknaden arbetar i tjänstesektorn, och det är därför viktigt att se till att tjänstemarknaden i EU är konkurrenskraftig. För närvarande finns det en lång rad hinder på den inre marknaden, hinder som försvårar för många tjänsteleverantörer att bedriva sin verksamhet över nationsgränserna, och detta undergräver inte bara konkurrenskraften inom och utanför Europa utan hämmar också möjligheten att skapa fler arbetstillfällen i Europa, särskilt för kvinnor. | |
Ändringsförslag 2 Skäl 7a (nytt) | |
|
|
(7a) I detta direktiv bör man fullt ut beakta principen om integrering av ett jämställdhetsperspektiv och ta hänsyn till de negativa effekter som direktivet skulle kunna få för kvinnor i arbetslivet och kvinnor i allmänhet. |
|
|
Särskild hänsyn bör tas till det faktum att många kvinnor arbetar i tjänsteyrken med låg lön och osäkra anställningsförhållanden. Därför bör man särskilt koncentrera sig på att undvika att nivåerna på dessa kvinnors löner, sociala rättigheter och arbetsrättigheter sänks till följd av detta direktiv. |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden | |||||
|
Referensnummer |
KOM(2004)0002 - C5-0069/2004 - 2004/0001(COD) | |||||
|
Ansvarigt utskott |
IMCO | |||||
|
Rådgivande utskott |
FEMM | |||||
|
Förstärkt samarbete |
nej | |||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Raül Romeva i Rueda | |||||
|
Behandling i utskott |
31.3.2005 |
26.4.2005 |
|
|
| |
|
Antagande av ändringsförslag |
26.4.2005 | |||||
|
Slutomröstning: resultat |
för: emot: nedlagda röster: |
18 0 7 | ||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Edit Bauer, Emine Bozkurt, Hiltrud Breyer, Edite Estrela, Ilda Figueiredo, Věra Flasarová, Nicole Fontaine, Lissy Gröner, Anneli Jäätteenmäki, Lívia Járóka, Piia-Noora Kauppi, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Urszula Krupa, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Christa Prets, Marie-Line Reynaud, Teresa Riera Madurell, Raül Romeva i Rueda, Amalia Sartori, Eva-Britt Svensson, Britta Thomsen, Anne Van Lancker, Corien Wortmann-Kool, Anna Záborská | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Zuzana Roithová, Marta Vincenzi | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Małgorzata Handzlik, Erna Hennicot-Schoepges | |||||
YTTRANDE från UTSKOTTET FÖR FRAMSTÄLLNINGAR (28.7.2005)
till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden
(KOM(2004)0002 – C5‑0069/2004 – 2004/0001(COD))
Föredragande: Marcin Libicki
KORTFATTAD MOTIVERING
Den inre marknaden är en av Europeiska unionens grundpelare. För att den skall kunna fungera är den beroende av fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Den fria rörligheten för tjänster är trots sin verkliga betydelse för EU:s ekonomi fortfarande mindre utvecklad än de övriga friheterna: Tjänsterna är ett ledande område som genererar 70 procent av BNP och arbetsplatserna, vilket gör att de är av central betydelse för EU:s ekonomi.
Dock är det ännu inte möjligt att till fullo utnyttja den inre marknadens fördelar, eftersom det finns hinder som begränsar utvecklingen av tjänsteverksamheten, och detta påverkar EU:s ekonomiska utveckling negativt. EU:s organ och institutioner, bland annat utskottet för framställningar, har upprepade gånger fått information om de svårigheter som möter näringsidkare som vill tillhandahålla tjänster i andra medlemsstater än sitt ursprungsland. Utskottet för framställningar har i sin skrivelse av den … redan uppmärksammat kommissionsledamot Charlie McCreevy på problemet med diskriminering av företag, särskilt sådana från de nya medlemsstaterna.
Målet med kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden är att fullt ut genomföra den grundläggande etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster enligt fördraget i syfte att ge stimulans för en snabbare utveckling av EU:s ekonomi och skapa nya arbetstillfällen. Man måste också konstatera att den inre marknaden i sin nuvarande form inte möter förväntningarna hos de aktörer som är verksamma på denna marknad, och det är särskilt potentialen hos de små och medelstora företagen som inte utnyttjas fullt ut.
Med tanke på ovanstående välkomnar föredraganden förslaget till direktiv och ser det som centralt för att genomföra fördraget, vilket inte kan uppnås enbart och uteslutande på grundval av gemenskapens bindande regelverk. Särskilt med tanke på unionens utvidgning med tio nya medlemsstater finns alldeles uppenbara hinder för företag som vill tillhandahålla tjänster i andra medlemsstater än sina ursprungsländer. Det verkar som att en avreglering av tjänsterna och ett avlägsnande av dessa hinder är en grundläggande förutsättning för att man skall kunna lösa svårigheterna vid genomförandet av Lissabonstrategin.
Föredraganden stöder även tanken att förenkla de administrativa förfarandena, särskilt genom att inrätta gemensamma kontaktpunkter och göra det möjligt att utföra förvaltningsförfarandena på elektronisk väg. Vidare stöder han det allmänna förbudet mot tillståndssystem för tjänsteverksamhet och möjligheten till undantag från detta om särskilda kriterier uppfylls. Han stöder även upprättandet av en förteckning över förbjudna krav och krav som medlemsstaterna skall utvärdera i samband med tjänsteverksamhet.
En av grundpelarna i kommissionens förslag är principen om ursprungsland, enligt vilken tjänsteleverantören skall omfattas av lagstiftningen i det land där han bedriver verksamhet.
Föredraganden stöder denna princip fullt ut och påpekar att man, när man bygger ut Europa och utnyttjar dess ekonomiska potential, inte bör vara rädd för verklig konkurrens, vars hörnsten är just principen om ursprungsland. Denna princip erbjuder möjligheten att undvika en rad begränsningar av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster, exempelvis följande: kvantitativa begränsningar, territoriella begränsningar, nationalitetskrav, bosättningskrav, krav på ett enda etableringsställe, diskriminerande tillstånds- och registreringssystem, begränsningar när det gäller att utföra verksamhet vid ett stort antal tillfällen, krav i fråga om minimiantalet arbetstagare och diskriminerande kvalifikationskrav.
Föredraganden varnar för att missbruka begreppet social dumping, som syftar till att inskränka avregleringen av tjänstemarknaden. Man bör särskilt betona att det föreslagna direktivet även kommer att få positiva följder inte enbart för tjänsteleverantörerna, utan även för arbetstagarna och konsumenterna, genom att göra det möjligt för dem att i större utsträckning dra nytta av en fri marknad.
Utskottet för framställningar har tagit emot ett antal framställningar vilkas författare påpekat möjliga risker till följd av att tjänstemarknaden avregleras på grundval av tjänstedirektivet[1]. Framställningsförfattarna har uttryckt farhågor för att standarderna eventuellt kommer att sänkas, att företag kommer att flyttas till andra länder och att tjänsternas kvalitet och konsumentskydd kommer att hotas.
Mot bakgrund av ovanstående måste man konstatera att skapandet av en gynnsam miljö för dessa företag skall åtföljas av hänsyn till konsumenternas och arbetstagarnas intressen. Det bör också framhållas att konsumenterna, under de villkor som råder vid öppen konkurrens, själva kommer att kunna välja mellan olika servicenivåer, vilket automatiskt kommer att reglera standardnivån.
Föredraganden motsätter sig att man ur direktivet lyfter ut de bestämmelser som särskilt ger uttryck för hänsyn till skydd för arbetstagare och konsumenter, exempelvis en mekanism för att stödja tjänstemottagare som använder sig av tjänster från en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat, eller en uppdelning av uppgifterna mellan de medlemsstater som berörs vid utstationering av arbetstagare för tillhandahållande av tjänster. Han välkomnar de bestämmelser som är avsedda att förbättra kvaliteten på de tjänster som utförs och att ge lämpligt skydd för mottagare av tjänster som är förenade med särskilda risker.
Det områdesövergripande tillvägagångssättet i kommissionens förslag bör anses lämpligt, eftersom det onödiggör behovet av att harmonisera samtliga berörda bestämmelser i medlemsstaterna.
Avslutningsvis vill föredraganden understryka att en klar majoritet av marknadsundersökningarna otvetydigt har pekat på de fördelar som en avreglering av tjänstemarknaden medför (högre löner, lägre priser, ökad sysselsättning). I EU:s ekonomis intresse, och särskilt med tanke på Lissabonstrategins mål, måste det framhållas att framgångarna för gemenskapens ekonomi till stor del är beroende av att förslaget till direktiv antas snabbt och att det blir slut på medlemsstaternas försök att se över det och försena dess genomförande. Man måste också tänka på att om förslaget till direktiv inte kan antas av medlemsstaterna i en form som ligger nära den nuvarande formen, bör medlemsstaterna försöka se på antagandet av direktivet som avgörande för att EU:s ekonomiska mål skall kunna förverkligas, och de bör inte agera för att skapa ökat samarbete på detta område på grundval av artikel 11 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och artikel 43 i fördraget om Europeiska unionen.
Under den inledande diskussionen vid sammanträdet med utskottet för framställningar den 24 maj 2005 var utskottsledamöterna överens om att det finns ett behov av att integrera och avreglera tjänstemarknaden. De betonade att avregleringen behövs för att man fullt ut skall kunna dra nytta av de möjligheter som den inre marknaden erbjuder. Ett antal ledamöter ansåg att man – samtidigt som tjänstemarknaden avregleras i syfte att skapa en gynnsam miljö för företagen – bör ägna särskild omsorg åt konsumenterna och arbetstagarna, som är ”huvudkunderna” hos utskottet för framställningar.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för framställningar uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
| Kommissionens förslag[2] | Parlamentets ändringar |
Ändringsförslag 1 Skäl 3 | |
|
(3) Eftersom tjänsteverksamhet är drivkraften bakom den ekonomiska tillväxten och bidrar till 70 % av BNP och sysselsättningen i de flesta medlemsstaterna, inverkar denna uppsplittring av den inre marknaden negativt på hela den europeiska ekonomin, särskilt de små och medelstora företagens konkurrenskraft, och hindrar konsumenterna från att få tillgång till ett större urval av tjänster till konkurrenskraftiga priser. Europaparlamentet och rådet har betonat att avskaffandet av rättsliga hinder för etableringen av en verklig inre marknad är ett av de viktigaste leden i genomförandet av det mål som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon för att göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomi innan 2010. Det är absolut nödvändigt att avskaffa dessa hinder för att få fart på den europeiska ekonomin, i synnerhet när det gäller sysselsättningen och investeringarna. |
(3) Eftersom tjänsteverksamhet är drivkraften bakom den ekonomiska tillväxten och bidrar till 70 % av BNP och sysselsättningen i de flesta medlemsstaterna, inverkar denna uppsplittring av den inre marknaden negativt på hela den europeiska ekonomin, särskilt de små och medelstora företagens konkurrenskraft, och hindrar konsumenterna från att få tillgång till ett större urval av tjänster till konkurrenskraftiga priser. Europaparlamentet och rådet har betonat att avskaffandet av rättsliga hinder för etableringen av en verklig inre marknad är ett av de viktigaste leden i genomförandet av det mål som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon för att göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomi innan 2010. Att avskaffa dessa hinder är således en grundläggande förutsättning för att lösa svårigheterna med att genomföra Lissabonstrategin och för att få fart på den europeiska ekonomin, i synnerhet när det gäller sysselsättningen och investeringarna. Det är emellertid viktigt att åstadkomma en inre marknad för tjänster där det råder balans mellan en öppning av marknaderna, de offentliga tjänsterna, de samhälleliga rättigheterna och konsumenternas rättigheter. |
Ändringsförslag 2 Skäl 3a (nytt) | |
|
|
(3a) Särskilt efter de tio nya medlemsstaternas anslutning föreligger det uppenbara hinder för företagare som vill tillhandahålla tjänster i andra medlemsstater. |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden | |||||
|
Referensnummer |
KOM(2004)0002 - C5-0069/2004 - 2004/0001(COD) | |||||
|
Ansvarigt utskott |
IMCO | |||||
|
Rådgivande utskott |
PETI | |||||
|
Förstärkt samarbete |
nej | |||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Marcin Libicki | |||||
|
Behandling i utskott |
13.7.2005 |
|
|
|
| |
|
Antagande av ändringsförslag |
13.7.2005 | |||||
|
Slutomröstning: resultat |
för: emot: nedlagda röster: |
11 0 0 | ||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Robert Atkins, Manolis Mavrommatis, Inés Ayala Sender, Michael Cashman, Proinsias De Rossa, Janelly Fourtou, David Hammerstein Mintz, Andreas Schwab | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Marie-Hélène Descamps, Doris Pack, Panayiotis Demetriou | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
| |||||
- [1] Se framställningarna 539/2004 av Mikael Prohorenko (svensk medborgare) för Svenska Elektrikerförbundet, avd. 1, och tre medundertecknare, 690/2004 av Serge Bayard (belgisk medborgare), 70/2005 av Dave Prentis (brittisk medborgare) för fackförbundet Unison och 163/2005 av Carolin Philipp (tysk medborgare).
- [2] Ännu ej offentliggjort i EUT.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden | |||||||||||
|
Referensnummer |
KOM(2004)0002 - C5-0069/2004 - 2004/0001(COD) | |||||||||||
|
Framläggande för parlamentet |
22.1.2004 | |||||||||||
|
Ansvarigt utskott |
IMCO | |||||||||||
|
Rådgivande utskott |
CONT |
ECON |
ENVI |
ITRE |
CULT | |||||||
|
JURI |
FEMM |
PETI |
|
| ||||||||
|
Inget yttrande avges |
|
|
|
|
| |||||||
|
Förstärkt samarbete |
EMPL |
|
|
|
| |||||||
|
Föredragande |
Evelyne Gebhardt |
| ||||||||||
|
Tidigare föredragande |
|
| ||||||||||
|
Behandling i utskott |
28.7.2004 23.11.2004 24.5.2005 |
30.8.2004 18.1.2005 13.6.2005 |
27.9.2004 1.2.2005 11.7.2005 |
26.10.2004 17.3.2005 14.9.2005 |
11.11.2004 19.4.2005 24.10.2005 | |||||||
|
Antagande |
22.11.2005 | |||||||||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
25 10 5 | ||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Bert Doorn, Janelly Fourtou, Evelyne Gebhardt, Malcolm Harbour, Anna Hedh, Edit Herczog, Anneli Jäätteenmäki, Pierre Jonckheer, Henrik Dam Kristensen, Alexander Lambsdorff, Kurt Lechner, Lasse Lehtinen, Arlene McCarthy, Manuel Medina Ortega, Bill Newton Dunn, Zita Pleštinská, Giovanni Rivera, Zuzana Roithová, Luisa Fernanda Rudi Ubeda, Heide Rühle, Leopold Józef Rutowicz, Andreas Schwab, József Szájer, Marianne Thyssen, Jacques Toubon, Bernadette Vergnaud, Phillip Whitehead, Joachim Wuermeling | |||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Mario Borghezio, André Brie, Ieke van den Burg, Simon Coveney, Benoît Hamon, Konstantinos Hatzidakis, Gisela Kallenbach, Guntars Krasts, Cecilia Malmström, Alexander Stubb, Stefano Zappalà | |||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Kartika Tamara Liotard, Luca Romagnoli, Tadeusz Zwiefka | |||||||||||
|
Ingivande A6-nummer |
15.12.2005 |
A6-0409/2005 | ||||||||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
... | |||||||||||