BETÄNKANDE om globaliseringens effekter på den inre marknaden
1.2.2006 - (2004/2225(INI))
Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
Föredragande: Edit Herczog
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om globaliseringens effekter på den inre marknaden
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandet från utskottet för internationell handel (A6‑0021/2006), och av följande skäl:
A. Globaliseringen, som definieras som ”ett ökat globalt utbyte av varor, tjänster, arbete och kapitalflöden, som förstärks av informationsrevolutionen”, medför grundläggande utmaningar för Europeiska unionens traditionella sociala och kulturella beslutsfattande, för de ekonomiska modellerna och det ekonomiska systemet, och i synnerhet för EU:s inre marknad.
B. Utvecklingen av EU:s inre marknad och utvecklingen av världsekonomin är nära sammankopplade tack vare den tekniska utvecklingen och det faktum att de politiska och tekniska hindren för tillträde till vissa länders marknader har avskaffats, underlättar globaliseringen den internationella handeln med varor och tjänster.
C. Statistiska uppgifter tyder på att hela EU har ställts inför utmaningar under de senaste åren när det gäller att behålla ledningen inom nyckelområden såsom ekonomisk tillväxt, deltagandet på arbetsmarknaden, forskning och innovation, vilket förklaras i halvtidsöversynen av Lissabonprocessen[1].
D. Syftet med Lissabonstrategin, vilket bekräftas i halvtidsöversynen, är att bygga upp ett konkurrenskraftigt Europa i en global omgivning. I Lissabonstrategin fastställs det centrala målet att till 2010 bli världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi, med fler och bättre arbetstillfällen, skärpta miljömål och en högre grad av social sammanhållning.
E. Den globala konkurrensen har påverkats av uppkomsten av stora och snabbt växande ekonomier, särskilt i Asien, som konkurrerar om produktionen av varor och alltmer om tjänster. Detta kan få oavsiktliga följder inom EU, särskilt genom att de rättigheter som fastställs i gemenskapens regelverk hotas.
F. Globaliseringen skall inte betraktas blott och bart som en negativ faktor som leder till social splittring, utan snarare som en ram som å ena sidan erbjuder nya möjligheter i form av tillträde till den världsomfattande marknaden, men som också, å andra sidan, gör att EU hotas bli beroende av utvecklingen inom den världsomfattande handeln, och detta är anledningen till att den politiska styrningen bör stöda positiva, och eliminera negativa, influenser på den inre marknaden.
G. Europaparlamentet konstaterar att den snabba multilaterala liberaliseringen av handeln med tredjeländer med låga arbets- och miljönormer innebär en ansenlig utmaning för EU:s ekonomiska konkurrenskraft och att enorma anpassningar av EU:s ekonomiska och sociala modeller är nödvändiga.
H. Europaparlamentet betonar att för att kunna dra fördel av de potentiella vinsterna av globaliseringen måste EU anpassa sig till ekonomiska förändringar i världen, göra framsteg inom ekonomiskt starka områden såsom mellan- och högteknologisektorn, ta itu med sina svagheter såsom i högteknologisektorn, inbegripet IKT och bioteknik, samt utveckla nya områden med komparativa fördelar.
I. Det är inte möjligt att förverkliga den kunskapsbaserade ekonomin utan en ordentlig strategi och en rimlig finansiering.
J. EU, som växer från 15 till eventuellt 27 medlemsstater och fler inom en nära framtid, måste fastställa en strategi för hur dessa utmaningar skall bemötas genom att göra den inre marknaden mer flexibel och globalt inriktad, och likväl finna vägar för att skapa tillväxt, arbetstillfällen, social rättvisa och respektera den ekologiska balansen samt samtidigt bevara våra värderingar och vår sociala modell för att bemöta globaliseringens utmaningar på grundval av de erfarenheter som vi har förvärvat under uppbyggandet av den inre marknaden.
K. En sådan strategi måste innefatta ett krav på ett tydligt politiskt åtagande för att fullborda den inre marknaden som EU:s starkaste tillgång för att maximera globaliseringens fördelar. I de reformansträngningar som inriktas på att minska de administrativa bördorna är det nödvändigt att ta hänsyn till indikationerna i halvtidsöversynen av Lissabonstrategin, som beskrivs i ovannämnda meddelanden från kommissionen och i kommissionens meddelande om bättre lagstiftning[2].
L. EU vill nå sina egna mål och hantera sina egna speciella utmaningar och samtidigt behålla sina historiska och sociala värderingar och bevara den höga livskvalitet som finns i Europa (aspekter såsom social trygghet, solidaritet och miljönormer), men måste också vara berett att göra insatser för att dessa värderingar skall erkännas som världsomfattande normer.
M. EU:s möjligheter och skyldigheter gentemot länderna i tredje världen har ökat.
N. Solidaritet och tillvaratagande av mänskliga rättigheter, ekologiska och sociala normer, hållbar utveckling och ett delat ansvar när det gäller att lösa fattigdomsproblemen i utvecklingsländerna utgör grundläggande värderingar för EU.
1. Europaparlamentet välkomnar den senaste debatten om de utmaningar som globaliseringen innebär för den inre marknaden. Vikten av denna fråga betonades av EU:s stats- och regeringschefer under det informella rådsmötet på Hampton Court den 27 oktober 2005.
2. Europaparlamentet betonar vikten av att fullborda den inre marknaden (finanser, arbetsmarknaden och tjänster) i enlighet med de grundläggande principer och friheter som fastställs i fördragen.
3. Europaparlamentet betonar de farhågor som kommissionen uttryckt i sitt meddelande om europeiska värderingar i en globaliserad värld[3] om globaliseringens inverkan på EU:s arbetstagare.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka EU‑industrins konkurrenskraft som helhet, att utveckla en verklig industripolitik för EU och inleda en process av systematisk kontroll av de sektorer som särskilt påverkas av globaliseringen.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga följa tecken på protektionism i medlemsstaterna och regelbundet rapportera till parlamentet om sådana tecken.
6. Europaparlamentet erkänner behovet att skapa en sund och stödjande miljö för små och medelstora företag och stärka deras ställning och tillgång till verktyg för innovation och finansiering.
7. Europaparlamentet betonar ytterligare vikten av att garantera att stora europeiska marknadsaktörer finner tillräckligt stöd och lämpliga möjligheter inom den inre marknaden för att utvecklas till globala marknadsaktörer.
8. Europaparlamentet tillägger att den inre marknaden måste vara tillräckligt attraktiv för att vara det bästa tillgängliga valet för globala företag och investerare.
9. Europaparlamentet är övertygat om att det krävs lämplig och kontinuerlig uppmärksamhet för att nå målen i Lissabonstrategin, särskilt i form av årsrapporter för att utvärdera de framsteg som har nåtts sedan halvtidsöversynen.
10. Europaparlamentet anser att Lissabonstrategin, som en allmän ekonomisk plan, kanske inte kommer att vara tillräcklig för att hantera globaliseringen och kräver andra handlingslinjer som kan utvecklas särskilt för att mildra de negativa följderna av globaliseringen och bidra till att dra fördel av dess positiva effekter (såsom en fond för globaliseringsanpassning).
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta framgångsrika strategier för att skydda de europeiska värderingarna i en konkurrenskraftig global miljö och ta hänsyn till dessa värderingar i utformningen av global politik.
12. Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att upprätthålla och utveckla den europeiska traditionen av att ligga i framkanten när det gäller forskning och, som en prioriterad fråga, garantera inrättandet av ett högklassigt utbildningssystem ledsagat av motsvarande finansiell bas för forskning, utveckling och innovation.
13. Europaparlamentet erkänner behovet av ett gemensamt styrningssystem för kunskap med effektiva skyddsverktyg för kunskap och ett effektivt program för att omsätta innovationerna i investeringar och ekonomiskt värde.
14. Europaparlamentet betonar att immateriella och industriella rättigheter måste skyddas i detta avseende, bland annat genom att inrätta integrerade och effektiva patentsystem, tillsammans med effektiv reglering och kontroll av förfalskningar för att skydda EU:s ekonomiska intressen.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta med programmet för bättre lagstiftning både på EU‑nivå och nationell nivå och att rapportera om framstegen till parlamentet.
16. Europaparlamentet betonar vikten av snabbare och effektivare tvistlösning inom den inre marknaden.
17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att påskynda införlivandet av regelverket om den inre marknaden.
18. Europaparlamentet åtar sig och uppmanar kommissionen att utveckla ett effektivt och regelbundet förfarande för konsekvensanalyser i efterhand för att utvärdera effekterna och genomförandet av lagstiftning om ekonomi och den inre marknaden.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta den världsomspännande dialogen om reglering och rapportera om läget för denna dialog till parlamentet.
20. Europaparlamentet kräver att de faktorer i EU:s ekonomi som inte har marknadsanknytning utan är kopplade till globaliseringens utmaningar inom EU (såsom den demografiska utmaningen) och i världen (såsom ansvar gentemot länder i tredje världen), skall analyseras.
21. Europaparlamentet uppmanar samtliga politiska aktörer inom EU och på nationell nivå att samarbeta i en ansvarsfull anda för att kunna förverkliga den europeiska ambitionen att ligga i framkanten.
22. Europaparlamentet ser tillämpning av klara märkningsregler och beaktande av ursprungsbeteckningar som en garanti för skydd av europeiska varor och värderingar.
23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka förmånstillträdet till EU:s marknad för de tredjeländer som har ratificerat och vederbörligt tillämpat grundläggande internationella arbets- och miljökonventioner. Dessutom uppmanas kommissionen att garantera ytterligare förmånstillträde för länder som har antagit lagstiftning om socialt skydd och miljöskydd samt om respekten för kulturell mångfald.
24. Europaparlamentet påpekar att skapandet av en inre marknad för tjänster är nödvändigt för att uppnå Lissabonmålen, och därmed stärka Europeiska unionens konkurrenskraft på världsmarknaden.
25. Europaparlamentet berömmer de medlemsstater som har öppnat sina arbetsmarknader för medborgare från de nya medlemsstaterna och därmed i hög grad bidragit till en mer rörlig och konkurrenskraftig inre sysselsättningsmarknad. Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som fortfarande har kvar sådana begränsningar att ta bort existerande hinder för arbetskraftens fria rörlighet.
26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en uppskattning av den påverkan på den inre marknaden som ytterligare multilateral marknadsliberalisering inom jordbruket, tillverkningsindustrin och tjänstesektorn har, samt att låta många olika aktörer ta del av denna bedömning innan kommissionen utarbetar sin förhandlingsstrategi för internationella handelsförhandlingar.
27. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas regeringar.
- [1] Meddelande inför Europeiska rådets vårmöte: Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning - Nystart för Lissabonstrategin, KOM(2005)0024. Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet: Gemensamma insatser för tillväxt och sysselsättning: Gemenskapens Lissabonprogram, KOM(2005)0330.
- [2] Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet: Bättre lagstiftning för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen, KOM(2005)0097.
- [3] KOM(2005)0525.
YTTRANDE från utskottet för internationell handel (27.1.2006)
till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
över globaliseringens effekter på den inre marknaden
(2004/2225(INI))
Föredragande: Helmuth Markov
FÖRSLAG
Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet välkomnar den senaste debatten om de utmaningar som globaliseringen innebär för den inre marknaden. Vikten av denna fråga betonades av EU:s stats- och regeringschefer under det informella rådsmötet på Hampton Court den 27 oktober 2005.
2. Europaparlamentet betonar de farhågor som kommissionen uttryckt i sitt meddelande om europeiska värderingar i en globaliserad värld[1] om globaliseringens inverkan på EU:s arbetstagare, samt ger sitt bifall till kommissionens initiativ till upprättandet av en fond för globaliseringsanpassning och uppmanar till betydande resursallokering för detta initiativ.
3. Oavsett farhågorna om globaliseringens negativa effekter på EU:s ekonomi konstaterar Europaparlamentet att EU behållit sin ledande ställning i världshandeln och att företag från EU:s medlemsstater investerar mest på EU- och USA-marknaderna trots att nya utländska aktörer växer fram, till exempel Kina, Indien och Brasilien.
4. Europaparlamentet konstaterar att EU och medlemsstaterna behöver fästa stor vikt vid fortbildning av sina medborgare så att arbetskraften i högre grad kan delta i den mervärdesskapande sektorn av den framväxande globala ekonomin.
5. Europaparlamentet konstaterar att den snabba multilaterala liberaliseringen av handeln med tredjeländer med låga arbets- och miljönormer innebär en ansenlig utmaning för EU:s ekonomiska konkurrenskraft och att enorma anpassningar av EU:s ekonomiska och sociala modeller är nödvändiga. Europaparlamentet stöder kommissionen i dess ansträngningar att uppfylla Lissabonstrategin, som förutsätter sådana anpassningar.
6. Europaparlamentet betonar att för att kunna åtnjuta de potentiella vinsterna av globaliseringen måste EU anpassa sig till ekonomiska förändringar i världen, göra framsteg inom ekonomiskt starka områden såsom mellan- och högteknologisektorn, ta itu med sina svagheter såsom i högteknologisektorn, inbegripet IKT och bioteknik, samt utveckla nya områden med komparativa fördelar.
7. Europaparlamentet anser att en lämplig politik bör utvecklas för bibehållandet av våra sociala system och för att förebygga de möjliga sociala ojämlikheter som globaliseringen kan ge upphov till.
8. Europaparlamentet ser tillämpning av klara märkningsregler och beaktande av ursprungsbeteckningar som en garanti för skydd av europeiska varor och värderingar.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka förmånstillträdet till EU:s marknad för de tredjeländer som har ratificerat och vederbörligt tillämpat grundläggande internationella arbets- och miljökonventioner. Dessutom uppmanas kommissionen att garantera ytterligare förmånstillträde för länder som har antagit lagstiftning om socialt skydd och miljöskydd samt om respekten för kulturell mångfald.
10. Europaparlamentet konstaterar att 65 procent av dagens initiativ till marknadsöppnande i världen är unilaterala initiativ (som tas av nationalstater och statsunioner), följt av multilaterala initiativ, såsom WTO (25 procent) och bilaterala initiativ (10 procent).
11. Europaparlamentet understryker att framsteg när det gäller social lagstiftning och skatteharmonisering på EU-nivå kan förenkla genomförandet av den inre marknaden för tjänster.
12. Europaparlamentet påpekar att skapandet av en inre marknad för tjänster är nödvändigt för att uppnå Lissabonmålen, och därmed stärka Europeiska unionens konkurrenskraft på världsmarknaden.
13. Europaparlamentet berömmer de medlemsstater som har öppnat sina arbetsmarknader för medborgare från de nya medlemsstaterna och därmed i hög grad bidragit till en mer rörlig och konkurrenskraftig inre sysselsättningsmarknad. Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som fortfarande har kvar sådana begränsningar att eliminera existerande hinder för arbetskraftens fria rörlighet.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en uppskattning av den påverkan på den inre marknaden som ytterligare multilateral marknadsliberalisering inom jordbruket, tillverkningsindustrin och tjänstesektorn har, samt att låta många olika aktörer ta del av denna bedömning innan kommissionen utarbetar sin förhandlingsstrategi för internationella handelsförhandlingar.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Globaliseringens effekter på den inre marknaden | |||||
|
Referensnummer |
||||||
|
Ansvarigt utskott |
IMCO | |||||
|
Yttrande |
INTA | |||||
|
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren |
nej | |||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Helmuth Markov | |||||
|
Tidigare föredragande av yttrande |
| |||||
|
Behandling i utskott |
14.3.2005 |
29.8.2005 |
23.11.2005 |
|
| |
|
Antagande |
24.1.2006 | |||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
28 0 0 | ||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jean-Pierre Audy, Enrique Barón Crespo, Jean-Louis Bourlanges, Daniel Caspary, Christofer Fjellner, Béla Glattfelder, Jacky Henin, Syed Kamall, Sajjad Karim, Caroline Lucas, Erika Mann, Helmuth Markov, David Martin, Javier Moreno Sánchez, Georgios Papastamkos, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Bogusław Rogalski, Tokia Saïfi, Robert Sturdy, Johan Van Hecke, Daniel Varela Suanzes-Carpegna, Zbigniew Zaleski | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Margrietus van den Berg, Elisa Ferreira, Robert Goebbels, Antolín Sánchez Presedo | |||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
Seán Ó Neachtain, Carl Schlyter | |||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
... | |||||
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Globaliseringens effekter på den inre marknaden | ||||||||||
|
Förfarandenummer |
|||||||||||
|
Grund i arbetsordningen |
art. 45 | ||||||||||
|
Ansvarigt utskott |
IMCO | ||||||||||
|
Rådgivande utskott |
INTA |
EMPL |
ENVI |
|
| ||||||
|
Inget yttrande avges |
EMPL |
ENVI |
|
|
| ||||||
|
Föredragande |
Edit Herczog |
| |||||||||
|
Behandling i utskott |
21.11.2005 |
12.12.2005 |
30.1.2006 |
|
| ||||||
|
Antagande |
30.1.2006 | ||||||||||
|
Slutomröstning: resultat |
för: emot: nedlagda röster: |
23 0 0 | |||||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Charlotte Cederschiöld, Mia De Vits, Evelyne Gebhardt, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, Edit Herczog, Pierre Jonckheer, Lasse Lehtinen, Arlene McCarthy, Toine Manders, Manuel Medina Ortega, Bill Newton Dunn, Zita Pleštinská, Giovanni Rivera, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Andreas Schwab, Marianne Thyssen, Barbara Weiler | ||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Joel Hasse Ferreira, Guntars Krasts, Cecilia Malmström, Maria Matsouka, Hartmut Nassaue, SIeke van den Burgr | ||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
| ||||||||||
|
Ingivande – A6-nummer |
1.2.2006 |
A6-0021/2006 | |||||||||