BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel

23.2.2006 - (KOM(2005)0694 – C6‑0026/2006 – 2005/0270(CNS)) - *

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf

Ändringsförslag

• 017-017 (PDF - 101 KB)
• 017-017 (DOC - 91 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets förordning om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel

(KOM(2005)0694 – C6‑0026/2006 – 2005/0270(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0694)[1],

–   med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6‑0026/2006),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6‑0033/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Skäl 7
(7) Märkningen av jordbruksprodukter och livsmedel är underkastad de allmänna regler som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel. Med tanke på deras egenskaper bör det emellertid fastställas särskilda kompletterande bestämmelser för garanterade traditionella specialiteter. För att göra det lättare att identifiera garanterade traditionella specialiteter inom EU bör det bli obligatoriskt att använda tillämpliga beteckningar och symboler i märkningen, med reservation för en rimlig tidsfrist så att aktörerna hinner anpassa sig till detta obligatorium.	(7) Märkningen av jordbruksprodukter och livsmedel är underkastad de allmänna regler som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel. Med tanke på deras egenskaper bör det emellertid fastställas särskilda kompletterande bestämmelser för garanterade traditionella specialiteter. För att göra det lättare att identifiera garanterade traditionella specialiteter inom EU bör det bli obligatoriskt att använda tillämpliga beteckningar och den särskilda gemenskapssymbol som avser en garanterad traditionell specialitet i märkningen, med reservation för en rimlig tidsfrist så att aktörerna hinner anpassa sig till detta obligatorium.
Ändringsförslag 2 Skäl 7a (nytt)
	(7a) När det gäller att utvidga tillämpningsområdet för denna förordning till att omfatta produkter från tredjeländer och i syfte att skydda konsumenten mot risken för sammanblandning mellan gemenskapssymbolen och produktens ursprung är det nödvändigt att på märkningen ange ursprungsorten och förädlingsorten för en jordbruksprodukt eller ett livsmedel som saluförs som en garanterad traditionell specialitet.
Ändringsförslag 3 Artikel 2, punkt 1, led b
b) traditionell: som påvisats förekomma på gemenskapsmarknaden sedan minst en mansålder,	b) traditionell: en produkt som påvisats ha särskilda karaktärsdrag som skiljer den åt från andra liknande produkter i samma kategori och som har använts på marknaden redan före andra världskriget,
Motivering
För att man skall kunna anse att en produkt inbegriper traditionella element bör den ha funnits på marknaden sedan andra världskriget, som universellt betraktas som en avgörande referensperiod.
Ändringsförslag 4 Artikel 3, stycke 1
Kommissionen skall föra ett uppdaterat register över godkända garanterade traditionella specialiteter enligt denna förordning.	Kommissionen skall föra ett uppdaterat register över godkända garanterade traditionella specialiteter enligt denna förordning och offentliggöra detta register på Internet.
Motivering
Registret bör vara lätt tillgängligt för konsumenter och producenter.
Ändringsförslag 5 Artikel 3, stycke 2a (nytt)
	Användning av benämningar som registrerats som skyddade ursprungsbeteckningar (SUB) eller skyddade geografiska beteckningar (SGB) är under inga omständigheter tillåten.
Motivering
De produktnamn som skall användas för registrering av produkter enligt denna förordning får under inga omständigheter omfatta benämningar som redan har registrerats som SUB eller SGB.
Ändringsförslag 6 Artikel 7, punkt 3, led da (nytt)
	da) Övriga vederbörligen motiverade uppgifter som medlemsstaten anser vara nödvändiga.
Ändringsförslag 7 Artikel 7, punkt 5, stycke 1
5. Medlemsstaten skall vid den granskning som avses i punkt 4 andra stycket anordna ett förfarande där invändningar kan göras på nationell nivå; tillräcklig offentlighet skall ges åt ifrågavarande ansökning och en rimlig tidsfrist skall fastställas under vilken alla som är berörda och är medborgare eller har verksamhet i medlemsstaten kan göra invändningar mot ansökningen.	5. Medlemsstaten skall vid den granskning som avses i punkt 4 andra stycket anordna ett förfarande där invändningar kan göras på nationell nivå; tillräcklig offentlighet skall ges åt ifrågavarande ansökning och det skall fastställas att alla som är berörda och är medborgare eller har verksamhet i medlemsstaten kan göra invändningar mot ansökningen inom en tidsfrist på tre månader.
Motivering
Den period under vilken invändningar kan göras bör fastställas tydligt för att undvika onödiga förseningar för ansökaren.

Ändringsförslag 8

Artikel 8, punkt 1, stycke 1

1. Kommissionen skall granska ansökningen för att fastställa om den är motiverad och uppfyller villkoren i denna förordning.	1. Kommissionen skall granska ansökningen inom fyra månader för att fastställa om den är motiverad och uppfyller villkoren i denna förordning.

Motivering

Till skillnad från artikel 8 i rådets förordning (EEG) nr 2082/92 innehåller kommissionens förslag inte någon slutlig frist för när den skall yttra sig över en ansökning om registrering. Det krävs en frist för när beslut skall fattas i syfte att garantera ett snabbt förfarande som bör avslutas inom lämplig tid för att tillgodose behoven av rättssäkerhet både för producenter och för konsumenter, trots att det är uppdelat i etapper.

Ändringsförslag 9 Artikel 8, punkt 2, stycke 1
2. Om kommissionen finner att villkoren i denna förordning är uppfyllda skall den i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra den produktspecifikation som avses i artikel 6 och de uppgifter om den ansökande gruppen och kontrollorganen som avses i artikel 15.	2. Om kommissionen finner att villkoren i denna förordning är uppfyllda och inom en period på högst sex månader efter datumet för mottagande av ansökningen enligt artikel 7.6 skall kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra den produktspecifikation som avses i artikel 6 och de uppgifter om den ansökande gruppen och kontrollorganen som avses i artikel 15.
Motivering
Ansökningarna bör behandlas inom en klart definierad tid för att motverka onödiga förseningar. Av denna anledning bör man följa fristen på sex månader, som för övrigt även anges i rådets förordning (EEG) nr 2082/92.
Ändringsförslag 10 Artikel 9, punkt 4, stycke 2
Registreringen skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.	Registreringen skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och på Internet, och innehålla en hänvisning till offentliggörandet av den produktspecifikation som avses i artikel 8.2.
Motivering
Det bör garanteras att produktspecifikationen offentliggörs i elektronisk form, också när det gäller traditionella specialiteter från tredje land. Dessutom bör specifikationen vara lätt tillgänglig för marknadsaktörerna.
Ändringsförslag 11 Artikel 12, punkt 2
2. Om beteckningen ”garanterad traditionell specialitet” används i märkningen av en jordbruksprodukt eller ett livsmedel som bereds inom gemenskapen skall den registrerade benämningen, beteckningen ”garanterad traditionell specialitet” eller förkortningen ”GTS” och den tillämpliga gemenskapssymbolen användas.	2. Om beteckningen ”garanterad traditionell specialitet” används i märkningen av en jordbruksprodukt eller ett livsmedel som bereds inom gemenskapen skall den registrerade benämningen, beteckningen ”garanterad traditionell specialitet” eller förkortningen ”GTS” och den särskilda gemenskapssymbol som avser GTS användas.
Motivering
Skyldigheten att använda beteckningen, dess förkortning och gemenskapssymbolen i märkningen medför i första hand att man måste göra åtskillnad mellan logotyperna för SGB, SUB och GTS. Detta är nödvändigt inte endast för att få producenterna att använda gemenskapslogotyper, utan framför allt för att skydda konsumenten mot den oundvikliga risken för sammanblandning.
Ändringsförslag 12 Artikel 12, punkt 3a (ny)
	3a. Ursprungsorten och förädlingsorten för varje jordbruksprodukt eller livsmedel som saluförs med ett särartsskydd enligt denna förordning skall vara klart och synligt angivna på märkningen.
Motivering
I förslaget fastställs det att beteckningar, förkortningar och logotyper kan användas även på produkter från tredjeländer. Till skydd för konsumenten bör det införas en skyldighet att ange produktens ursprungsort och förädlingsort på märkningen för att undvika sammanblandning av gemenskapslogotyper och produktens ursprung.
Ändringsförslag 13 Artikel 15, punkt 2, stycke 1a (nytt)
	Befintliga privata kontrollorgan skall ha ett år på sig från offentliggörandet av denna förordning för att ackreditera sig.
Ändringsförslag 14 Artikel 15, punkt 3
3. De offentliga eller privata kontrollorgan som avses i punkt 1 skall ha befogenhet att se till att denna förordning följs, i tillämpliga fall även genom sanktionsåtgärder om det konstateras att en jordbruksprodukt eller ett livsmedel som uppges vara en garanterad traditionell specialitet inte uppfyller kraven i produktspecifikationen.	3. De statliga kontrollorgan som avses i punkt 1 skall ha befogenhet att se till att denna förordning följs, i tillämpliga fall även genom sanktionsåtgärder om det konstateras att en jordbruksprodukt eller ett livsmedel som uppges vara en garanterad traditionell specialitet inte uppfyller kraven i produktspecifikationen.
Motivering
Privata certifieringsorgan bör inte åläggas skyldigheten att utdöma sanktioner mot producenter som har rätt utnyttja en registrerad beteckning, men som inte uppfyller de produktionsvillkor som fastställts i specifikationen för den registrerade produkten. Ett statligt organ bör bära ansvaret för utdömande av sanktioner mot sådana producenter, och dess beslut bör kunna överklagas.
Ändringsförslag 15 Artikel 17, punkt 2a (ny)
	2a. Om en förädlad produkt innehåller en jordbruksprodukt eller ett livsmedel som har registrerats i enlighet med denna förordning skall användningen av den berörda beteckningen på märkningen av den förädlade produkten omfattas av ett lämpligt tillstånd, utfärdat av den grupp som erhållit godkännandet.
Motivering
Användningen av beteckningar på förädlade produkter bör omfattas av ett lämpligt tillstånd från den grupp som erhållit godkännandet.
Ändringsförslag 16 Artikel 18, punkt 3
3. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.	utgår
Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
Motivering
Det finns ingen orsak att komplicera kommittéförfarandet med två olika kommittébestämmelser. Hänvisningarna till denna punkt i texten bör ersättas med hänvisningen till artikel 18.2.

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

MOTIVERING

Med förordningarna (EEG) nr 2081/92 och nr 2082/92 ger Europeiska unionen ett särskilt skydd till producenter av ”regionala specialiteter”. Det frivilliga regelverket gör att producenterna kan registrera sig i ett gemenskapssystem för att få rättsligt skydd för särskilda jordbruksprodukter och livsmedel med ursprungsbeteckning.

Skyddad ursprungsbeteckning (SUB) innebär att en produkt har producerats, bearbetats och beretts inom ett visst geografiskt område enligt ett erkänt och fastställt förfarande.

Med skyddad geografisk beteckning (SGB) bibehålls anknytningen till ursprungsområdet mellan minst ett av de olika produktionsstadierna – produktion, bearbetning eller beredning. Det kan också handla om en produkt med särskilt gott anseende.

Garanterad traditionell specialitet (GTS), som regleras i förordning (EEG) nr 2082/92, hänvisar inte till det geografiska ursprunget, utan syftar till att lyfta fram en produkts traditionella sammansättning eller ett traditionellt produktions- och/eller bearbetningsförfarande.

De båda förstnämnda beteckningarna behandlas i ett särskilt betänkande om en översyn av förordning (EEG) nr 2081/92. Detta betänkande behandlar de föreslagna förändringarna till förordning (EEG) nr 2082/92 om garanterade traditionella specialiteter.

Även om långt färre ansökningar inlämnats om garanterade traditionella specialiteter än om skyddade ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar, och även om skyddsnivån för garanterade traditionella specialiteter är lägre än vid skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar bidrar förordningen i betydande omfattning till att skapa ett mervärde för produktionen på Europas landsbygd. Det anseende som dessa produkter har bland de europeiska konsumenterna gör att producenterna kan få tillgång till marknader med högre priser, vilket också innebär att det skapas och bevaras arbetstillfällen på landsbygden.

De ändringar som kommissionen förslagit till den gällande förordningen påminner mycket om förslagen till förordning (EEG) nr 2081/92. Därför vill vi hänvisa till motiveringsdelen i det betänkande som behandlas parallellt.

Föredraganden påpekar dock att regleringen av de garanterade traditionella specialiteterna inte varit föremål för ett skiljedomsförfarande inom WTO och att beslut i frågan inte måste fattas enligt samma snäva tidsramar som det parallellt behandlade lagstiftningsförslaget till ändring av förordning (EEG) nr 2081/92.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel
Referensnummer	KOM(2005)0270 – C6‑0026/2006 – 2005/0270(CNS)
Begäran om samråd med parlamentet	24.1.2006
Ansvarigt utskott   Tillkännagivande i kammaren	AGRI 1.2.2006
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	INTA 1.2.2006		IMCO 1.2.2006		ENVI 1.2.2006
Inget yttrande avges   Beslut	INTA 25.1.2006		IMCO 30.1.2006		ENVI 30.1.2006
Föredragande   Utnämning	Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf 23.11.2005
Behandling i utskott	25.1.2006		21.2.2006
Antagande	21.1.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	36
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marie-Hélène Aubert, Peter Baco, Katerina Batzeli, Thijs Berman, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Giuseppe Castiglione, Joseph Daul, Albert Deß, Michl Ebner, Carmen Fraga Estévez, Duarte Freitas, Jean-Claude Fruteau, Ioannis Gklavakis, Lutz Goepel, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, María Esther Herranz García, Elisabeth Jeggle, Heinz Kindermann, Stéphane Le Foll, Albert Jan Maat, Diamanto Manolakou, Rosa Miguélez Ramos, Neil Parish, María Isabel Salinas García, Agnes Schierhuber, Willem Schuth, Czesław Adam Siekierski, Marc Tarabella, Jeffrey Titford, Kyösti Virrankoski, Janusz Wojciechowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Bernadette Bourzai, Vincenzo Lavarra, Astrid Lulling, Zdzisław Zbigniew Podkański
Ingivande	23.2.2006
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...