BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om skydd av geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

23.2.2006 - (KOM(2005)0698 – C6‑0027/2006 – 2005/0275(CNS)) - *

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf

Errata/Addenda

• ERR01 (PDF - 94 KB)
• ERR01 (DOC - 35 KB)

Ändringsförslag

• 040-041 (PDF - 98 KB)
• 040-041 (DOC - 95 KB)
• 042-046 (PDF - 123 KB)
• 042-046 (DOC - 121 KB)
• 047-050 (PDF - 105 KB)
• 047-050 (DOC - 106 KB)
• 051-051 (PDF - 102 KB)
• 051-051 (DOC - 93 KB)
• 052-052 (PDF - 95 KB)
• 052-052 (DOC - 92 KB)
• 053-054 (PDF - 105 KB)
• 053-054 (DOC - 96 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets förordning om skydd av geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(KOM(2005)0698 – C6‑0027/2006 – 2005/0275(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0698)[1],

–   med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0027/2006),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0034/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Europaparlamentet uppmanar rådet att i första hand endast göra de ändringar i förordning (EEG) nr 2081/92 som krävs till följd av WTO:s utslag, och att behandla övriga delar i kommissionens förslag utan tidspress.

4.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

5.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag	Parlamentets ändringar
Ändringsförslag 1 Skäl 3
(3) När det gäller livsmedel föredrar stora grupper konsumenter att lägga tonvikten på kvalitet hellre än kvantitet. Intresset för särskilda produkter skapar efterfrågan på jordbruksprodukter och livsmedel med visst geografiskt ursprung.	(3) När det gäller livsmedel lägger alltfler konsumenter större vikt vid kvalitet än vid kvantitet. Intresset för särskilda produkter skapar efterfrågan på jordbruksprodukter och livsmedel med visst geografiskt ursprung.
Motivering
Under de senaste åren har det visat sig att alltfler konsumenter köper produkter med ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar på grund av att de uppskattar kvaliteten på dessa produkter.
Ändringsförslag 2 Skäl 5
(5) Märkningen av jordbruksprodukter och livsmedel är underkastad de allmänna regler som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel. Med hänsyn till den särskilda beskaffenheten bör speciella kompletterande regler införas om jordbruksprodukter och livsmedel från ett särskilt geografiskt område. Det bör bli obligatoriskt att använda de tillämpliga beteckningarna och symbolerna för gemenskapens geografiska beteckningar, för att skapa bättre kännedom hos konsumenterna om dessa produkter och för att göra det lättare att identifiera dem på marknaden och därigenom underlätta kontrollen. Det bör dock fastställas bestämmelser om en viss tidsfrist för att aktörerna skall kunna anpassa sig till detta obligatorium.	(5) Märkningen av jordbruksprodukter och livsmedel är underkastad de allmänna regler som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel. Med hänsyn till den särskilda beskaffenheten bör speciella kompletterande regler införas om jordbruksprodukter och livsmedel från ett särskilt geografiskt område. Det bör bli obligatoriskt att använda de tillämpliga beteckningarna och symbolerna för gemenskapens geografiska beteckningar, för att skapa bättre kännedom hos konsumenterna om dessa produkter och för att göra det lättare att identifiera dem på marknaden och därigenom underlätta kontrollen. I detta syfte och på grund av denna skyldighet bör det dessutom göras en lämplig åtskillnad mellan de gemenskapssymboler som hänför sig till olika gemenskapsbeteckningar, så att en entydig motsvarighet mellan var och en av dem och dess specifika symbol garanteras. Det bör dock fastställas bestämmelser om en viss tidsfrist för att aktörerna skall kunna anpassa sig till detta obligatorium.
Ändringsförslag 3 Skäl 5a (nytt)
	(5a) När det gäller att utvidga tillämpningsområdet för denna förordning till att omfatta produkter från tredjeländer och i syfte att skydda konsumenten mot risken för sammanblandning mellan gemenskapens symbol och produktens ursprung är det nödvändigt att på märkningen ange ursprungsorten och förädlingsorten för en jordbruksprodukt eller ett livsmedel som saluförs med en registrerad beteckning.
Ändringsförslag 4 Skäl 6a (nytt)
	(6a) För att stärka gemenskapens politik för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar krävs det, utöver de åtgärder för klargörande och förenkling som föreskrivs i denna förordning, att det förhandlas fram ett multilateralt register inom ramen för Världshandelsorganisationen, i syfte att garantera denna politiks långsiktiga varaktighet.
Ändringsförslag 5 Skäl 12
(12) Avtalet om handelsrelaterade immateriella rättigheter (Tripsavtalet, 1994, som ingår i bilaga 1 C till Avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen) innehåller närmare bestämmelser om vad immateriella rättigheter innebär, deras förvärv, omfattning och bevarande samt om hur de skall efterlevas.	(12) Avtalet om handelsrelaterade immateriella rättigheter (Tripsavtalet, 1994, som ingår i bilaga 1 C till Avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen) innehåller närmare bestämmelser om vad immateriella rättigheter innebär, deras förvärv, omfattning och bevarande samt om hur de skall efterlevas. Betydelsen av att skydda de immateriella rättigheterna inom världshandeln ökar ständigt för Europeiska unionen. Geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar spelar en särskild roll i detta sammanhang.
Motivering
De immateriella rättigheterna är den sista råvara som européerna har kvar. Den måste skyddas på lämpligt sätt.
Ändringsförslag 6 Skäl 13
(13) Skydd genom registrering kan genom denna förordning beviljas också för tredjeländers geografiska beteckningar om dessa är skyddade i ursprungslandet.	(13) Skydd genom registrering kan genom denna förordning beviljas också för tredjeländers geografiska beteckningar om dessa är skyddade i ursprungslandet. Samtidigt bör kommissionen göra allt för att uppnå tredjeländernas erkännande av de gemenskapsprodukter som omfattas av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning. Det förefaller finnas behov av informations- och marknadsföringsåtgärder både inom och utanför Europeiska unionen för att informera konsumenterna.
Motivering
Det är viktigt att kommissionen vidtar systematiska och samordnade åtgärder för att säkra ömsesidigt erkännande av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar mellan EU och tredjeländer.
Ändringsförslag 7 Artikel 2, punkt 1, led a, inledningen
a) ursprungsbeteckning: namn på en region, en ort eller i undantagsfall ett land, använt för att beskriva en jordbruksprodukt eller ett livsmedel	a) ursprungsbeteckning: namn på en region, en ort eller i undantagsfall ett land, använt för att beskriva och/eller identifiera en jordbruksprodukt eller ett livsmedel
Motivering
Det är bättre att använda de två termerna ”identifiera” och ”beskriva” i samband med definitionen av skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.
Till exempel:
–  Den skyddade ursprungsbeteckningen Roquefort: Det geografiska namnet används i praktiken i stället för namnet på livsmedlet; det geografiska namnet "beskriver" således produkten.
–  Den skyddade ursprungsbeteckningen olivolja från Nyons: Det geografiska namnet används endast tillsammans med livsmedlet; det geografiska namnet ”identifierar” således produkten.
Ändringsförslag 8 Artikel 2, punkt 1, led a, strecksats 3
– och vars produktion, förädling och beredning äger rum i det ifrågavarande geografiska området.	– och vars produktion, förädling, beredning och i förekommande fall förpackning äger rum i det ifrågavarande geografiska området.
Motivering
En del producenter har på eget initiativ beslutat att deras produkter måste förpackas i produktionsområdet för att underlätta kontrollerna och erbjuda konsumenterna en fullständig garanti i fråga om produktens ursprung och kvalitet.
Förpackningen är ett mycket viktigt led i produktionen, eftersom den kan förändra produkten om den inte utförs på ett korrekt sätt. Det är alltså en etapp i produktbehandlingen där hänsyn måste tas till särskilda förhållanden och där det krävs verklig sakkunskap.
Om förpackningsarbetet utförs i produktionsområdet kan man dessutom begränsa riskerna för bedrägerier genom att utföra en strikt kontroll av de förpackade produkterna. Dessa kontroller ger konsumenterna bästa möjliga garantier när det gäller produktens kvalitet och spårbarhet.
En sådan skyldighet skulle slutligen också göra det möjligt för de människor som är beroende av erkännandet av beteckningar att stanna kvar i produktionsområdena, vilket innebär en klar ekonomisk fördel, särskilt med hänsyn till det uppenbara mervärde som genereras.
Ändringsförslag 9 Artikel 2, punkt 1, led b, inledningen
b) geografisk beteckning: en beteckning som används för att beskriva en jordbruksprodukt eller ett livsmedel	b) geografisk beteckning: en beteckning eller ett namn på en region, en viss ort eller ett land som används för att beskriva och/eller identifiera en jordbruksprodukt eller ett livsmedel
Motivering
För att de skyddade geografiska beteckningarna skall erkännas måste en eller flera av dessa aktiviteter genomföras i det avgränsade området. Den nya ordalydelse som föreslås av kommissionen riskerar att bli föremål för olika tolkningar i en rättslig debatt.
Ändringsförslag 10 Artikel 2, punkt 1, led b, strecksats 1
– som härstammar från ifrågavarande region, ort eller land,	– som härstammar från ifrågavarande region, ort eller i undantagsfall land,
Motivering
De skyddade geografiska beteckningarna bör ges samma definition som de skyddade ursprungsbeteckningarna för att undvika uppkomsten av nationella skyddade geografiska beteckningar, vilka på sikt kan komma att betraktas som en form av nationell protektionism.
Ändringsförslag 11 Artikel 2, punkt 2
2. Vissa traditionella geografiska eller icke‑geografiska namn på en jordbruksprodukt eller ett livsmedel som har sitt ursprung i en viss region eller en viss ort och som uppfyller de villkor som anges i punkt 1 a andra och tredje strecksatserna, skall också anses vara ursprungsbeteckningar.	2. Vissa traditionella geografiska eller icke‑geografiska namn på en jordbruksprodukt eller ett livsmedel som har sitt ursprung i en viss region eller en viss ort och som uppfyller de villkor som anges i punkt 1 a andra och tredje strecksatserna samt i punkt 1 b, skall också anses vara ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar.
Motivering
Genom ändringsförslaget föreslås det att de skyddade geografiska beteckningarna integreras i denna punkt. Det är nämligen viktigt att de produkter som inte uppfyller de villkor som krävs för att få tillgång till en skyddad ursprungsbeteckning kan få tillgång till en skyddad geografisk beteckning om de motsvarar den definition som ges i 1 b. Härigenom skulle man bidra till att främja erkännandet av systemet med skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar inom ramen för förhandlingarna i WTO.
Ändringsförslag 12 Artikel 2, punkt 3, inledningen
3. Genom undantag från punkt 1 a skall vissa geografiska beteckningar likställas med ursprungsbeteckningar enligt närmare bestämmelser i artikel 16 a, om råvarorna till produkterna kommer från ett vidare geografiskt område än det område där produkterna bearbetas eller från ett annat område, om följande villkor är uppfyllda:	3. Genom undantag från punkt 1 a och b skall vissa geografiska beteckningar likställas med ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar enligt närmare bestämmelser i artikel 16 a, om råvarorna till produkterna kommer från ett vidare geografiskt område än det område där produkterna bearbetas eller från ett annat område, om följande villkor är uppfyllda:
Motivering
Genom ändringsförslaget föreslås det att de skyddade geografiska beteckningarna integreras i denna punkt. Det är viktigt att de produkter som inte uppfyller de villkor som krävs för att få tillgång till en skyddad ursprungsbeteckning kan få tillgång till en skyddad geografisk beteckning om de motsvarar den definition som ges i 1 b. Härigenom skulle man bidra till att främja erkännandet av systemet med skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar inom ramen för förhandlingarna i WTO.
I dag omfattas dessutom många produkter som framställts av köttråvaror av en skyddad geografisk beteckning, trots att slutprodukten inte har bearbetats inom det område där djuren har producerats.
Ändringsförslag 13 Artikel 2, punkt 3, led ca (nytt)
	ca) och den producent som utnyttjar undantaget anger råvarornas ursprung på etiketten eller förpackningen.
Ändringsförslag 14 Artikel 2, punkt 3, stycke 2
De aktuella beteckningarna skall ha varit godkända som ursprungsbeteckningar i ursprungslandet före den 1 maj 2004.	utgår
Ändringsförslag 15 Artikel 4, punkt 2, led b
b) En beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet, med uppgift i förekommande fall, om råvarorna och de viktigaste fysiska, kemiska, mikrobiologiska eller organoleptiska egenskaperna hos produkten eller livsmedlet.	b) En beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet, med uppgift i förekommande fall, om råvarorna och de viktigaste fysiska, kemiska, mikrobiologiska och/eller organoleptiska egenskaperna hos produkten eller livsmedlet.
Motivering
Det är viktigt att kontrollera de organoleptiska egenskaperna i samband med att man kontrollerar om produktspecifikationerna uppfyllts.
Detta stämmer heller inte med definitionen av de geografiska beteckningarna i artikel 2.1 b, enligt vilken produkten ”besitter viss kvalitet, har visst anseende eller äger viss annan egenskap…”. En produkts anseende medför inte nödvändigtvis specifika och bestämbara organoleptiska egenskaper.
Ändringsförslag 16 Artikel 4, punkt 2, led h
h) De särskilda regler för märkning som gäller för jordbruksprodukten eller livsmedlet i fråga.	h) De särskilda regler för märkning som gäller för jordbruksprodukten eller livsmedlet i fråga och eventuellt villkoren för att använda de skyddade geografiska beteckningarna på märkningen av bearbetade produkter för att beskriva de produkter med skyddade ursprungsbeteckningar eller skyddade geografiska beteckningar som har använts som ingredienser.
Motivering
Detta klargörande konsoliderar användningen av produkter som uppfyller bestämmelserna för skyddade ursprungsbeteckningar eller skyddade geografiska beteckningar som ingredienser.
Ändringsförslag 17 Artikel 4, punkt 2, led ha (nytt)
	ha) I förekommande fall, rättighetsinnehavarens beslut att utföra visst förpackningsarbete endast i produktionsområdet för att garantera de uppgifter som styrker det samband som anges i f.
Motivering
En del producenter har på eget initiativ beslutat att deras produkter måste förpackas i produktionsområdet för att underlätta kontrollerna och erbjuda konsumenterna en total garanti i fråga om produktens ursprung och kvalitet.
Förpackningen är ett mycket viktigt led i produktionen, eftersom den kan förändra produkten om den inte utförs på ett korrekt sätt. Det är alltså en etapp i produktbehandlingen där hänsyn måste tas till särskilda förhållanden och där det krävs verklig sakkunskap.
En sådan skyldighet skulle dessutom också göra det möjligt för de människor som är beroende av erkännandet av beteckningar att stanna kvar i produktionsområdena, vilket innebär en klar ekonomisk fördel, särskilt med hänsyn till det uppenbara mervärde som genereras.
Om förpackningsarbetet utförs i produktionsområdet kan man slutligen begränsa riskerna för bedrägerier genom att utföra en strikt kontroll av de förpackade produkterna. Dessa kontroller ger konsumenterna bästa möjliga garantier när det gäller produktens kvalitet och spårbarhet.
Ändringsförslag 18 Artikel 5, punkt 3, led c, led ii
ii) En kortfattad text om sambandet mellan produkten och den geografiska miljön eller det geografiska ursprung som anges i artikel 2.1 a eller b, allt efter omständigheterna, och om det behövs de särskilda egenskaper i produktbeskrivningen eller framställningsmetoden som motiverar en koppling till det geografiska området.	ii) En kortfattad text om sambandet mellan produkten och den geografiska miljön eller det geografiska ursprung som anges i artikel 2.1 a eller b, däribland de ekologiska och sociokulturella faktorerna, allt efter omständigheterna, och om det behövs de särskilda egenskaper i produktbeskrivningen eller framställningsmetoden som motiverar en koppling till det geografiska området.
Motivering
Det särskilda sambandet mellan ett livsmedel av en särskild kvalitet samt den ekologiska situationen och den sociokulturella traditionen för en produkt utgör den kvalitativa skillnaden mellan SUB, SGB och varumärken.
Ändringsförslag 19 Artikel 5, punkt 5, stycke 2
Medlemsstaten skall granska ansökan på lämpligt sätt för att avgöra om den är motiverad och uppfyller villkoren i denna förordning.	Medlemsstaten skall snarast möjligt granska ansökan på lämpligt sätt för att avgöra om den är motiverad och uppfyller villkoren i denna förordning.
Motivering
Det är oeftergivligt för alla parter att medlemsstaten granskar en ansökan om registrering utan dröjsmål.
Ändringsförslag 20 Artikel 5, punkt 5, stycke 1
5. Medlemsstaten skall vid den granskning som avses i punkt 4 andra stycket anordna ett nationellt invändningsförförande, där det säkerställs att ansökningen i fråga får tillräckligt offentlighet och där det föreskrivs en rimlig tidsfrist under vilken alla som vederbörligen berörs och har verksamhet eller är bosatta i den medlemsstaten kan framföra invändningar mot ansökningen.	5. Medlemsstaten skall vid den granskning som avses i punkt 4 andra stycket anordna ett nationellt invändningsförförande, där det säkerställs att ansökningen i fråga får tillräckligt offentlighet och där det föreskrivs en tidsfrist på sex månader under vilken alla som vederbörligen berörs och har verksamhet eller är bosatta i den medlemsstaten kan framföra invändningar mot ansökningen.
Motivering
Den period under vilken invändningar kan göras bör fastställas tydligt för att undvika onödiga förseningar för ansökaren.
Ändringsförslag 21 Artikel 5, punkt 7, led aa (nytt)
	aa) den produktspecifikation som avses i artikel 4,
Motivering
Eftersom det är fråga om godkännande på gemenskapsnivå, bör kommissionen kontrollera produktspecifikationen. Om detta inte är fallet kan det leda till att SUB och SGB godkänns på ett oenhetligt sätt. Det sammanfattande dokumentet räcker inte för att ge kommissionen en bild av alla de aspekter som ansökningen inbegriper eller göra det möjligt för kommissionen att genomföra en fullständig bedömning av den.
Ändringsförslag 22 Artikel 5, punkt 9, stycke 1
9. I de fall en ansökning om registrering berör ett geografiskt område i ett tredjeland skall den bestå av de uppgifter som föreskrivs i punkt 3 och sådana uppgifter som styrker att beteckningen i fråga är skyddad i ursprungslandet.	9. I de fall en ansökning om registrering berör ett geografiskt område i ett tredjeland skall den bestå av de uppgifter som föreskrivs i punkt 3 och sådana uppgifter som styrker att beteckningen i fråga är skyddad i ursprungslandet. Om vissa uppgifter visar sig vara otillräckliga, har kommissionen rätt att kräva att en sökande från ett tredjeland lämnar alla relevanta kompletterande uppgifter, däribland en kopia av produktspecifikationerna.
Motivering
Det är av största vikt att kommissionen förfogar över en kopia av produktspecifikationerna för att kunna kontrollera att de uppgifter som förts in i det sammanfattande dokumentet överensstämmer med produktspecifikationerna.
Det åligger nämligen kommissionen att garantera att det europeiska systemet för skydd av geografiska beteckningar är trovärdigt, och därför måste den kontrollera att de ansökningar om registrering som överlämnas av medlemsstaterna uppfyller kraven.
Ändringsförslag 23 Artikel 6, punkt 1, stycke 1
1. Kommissionen skall granska ansökningen på lämpligt sätt för att avgöra om den är motiverad och uppfyller villkoren i denna förordning.	1. Inom sex månader skall kommissionen granska ansökningen på lämpligt sätt för att avgöra om den är motiverad och uppfyller villkoren i denna förordning.
Motivering
Då kommissionens förslag har utarbetats har den tidsfrist på sex månader som gällt hittills inte tagits med. Ändringsförslaget rättar till denna tekniska detalj.
Ändringsförslag 24 Artikel 6, punkt 2, stycke 1
Om villkoren i denna förordning är uppfyllda skall kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra det sammanfattande dokumentet med hänvisning till det offentliggörande av produktspecifikationen som avses i artikel 5.5 femte stycket.	Om villkoren i denna förordning är uppfyllda och senast sex månader efter den dag då den ansökan som avses i artikel 5.7 mottagits, skall kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra det sammanfattande dokumentet med hänvisning till det offentliggörande av produktspecifikationen som avses i artikel 5.5 femte stycket.
Motivering
Ansökningarna bör behandlas inom en klart definierad tidsperiod för att motverka onödiga förseningar. Därför bör man bibehålla fristen på sex månader, som för övrigt även anges i förordning (EEG) nr 2081/92.
Ändringsförslag 25 Artikel 7, punkt 4, stycke 2
Registreringen skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.	Registreringen skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och på Internet, och innehålla en hänvisning till offentliggörandet av den specifikation som avses i artikel 5.5. Om en ansökan om registrering berör ett geografiskt område i ett tredjeland, skall kommissionen offentliggöra specifikationen i enlighet med artikel 5.5.
Motivering
Det bör garanteras att specifikationen offentliggörs i elektronisk form, också när det gäller traditionella specialiteter från tredje land. Dessutom bör specifikationen vara lätt tillgänglig för marknadsaktörerna.
Ändringsförslag 26 Artikel 7, punkt 6
6. Kommissionen skall föra ett register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.	6. Kommissionen skall föra ett register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar och offentliggöra detta register på Internet.
Motivering
Registret bör vara lätt tillgängligt för konsumenter och producenter.
Ändringsförslag 27 Artikel 8, stycke 2a (nytt)
	Gemenskapssymbolerna skall särskiljas med hjälp av särskilda färger för varje symbol.
Motivering
Europeiska gemenskapen har skapat symboler för de skyddade ursprungsbeteckningarna, de skyddade geografiska beteckningarna och garanterade traditionella specialiteter. Dessa symboler har samma form och samma färg. Den enda skillnaden är omnämnandet ”skyddad ursprungsbeteckning”, ”skyddad geografisk beteckning” och ”garanterad traditionell specialitet”, skrivet i små och ofta oläsliga bokstäver.
Med hänsyn till de tre beteckningarnas särdrag bör de tre symbolerna särskiljas genom att olika färger används för varje beteckning. Därigenom garanteras konsumenten tydligare information.
Ändringsförslag 28 Artikel 8, stycke 3a (nytt)
	Ursprungsorten och förädlingsorten för varje jordbruksprodukt eller livsmedel som saluförs med en registrerad beteckning enligt denna förordning skall vara klart och synligt angivna på märkningen.
Motivering
I förslaget fastställs det att beteckningar, förkortningar och logotyper får användas även på produkter från tredjeländer. Till skydd för konsumenten bör det införas en skyldighet att ange produktens ursprungsort och förädlingsort på märkningen för att undvika sammanblandning mellan gemenskapens logotyp och produktens ursprung. För övrigt fastställs denna skyldighet redan i artikel 12.2 stycke 2 i förordning (EEG) nr 2081/92.
Ändringsförslag 29 Artikel 10, punkt 3
3. Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 882/2004 skall medlemsstaterna utse en central behörig myndighet som skall vara särskilt ansvarig för hur kontrollsystemet tillämpas med avseende på den här förordningen.	3. Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 882/2004 skall medlemsstaterna utse ett officiellt kontrollorgan med uppgift att kontrollera att gemenskapens bestämmelser om geografiska beteckningar respekteras.
Motivering
I enlighet med gällande lagstiftning skall bestämmelserna i förordning (EG) nr 882/2004 tillämpas på alla livsmedel på gemenskapens territorium. Detta gäller naturligtvis också de aktörer som omfattas av förordning (EEG) nr 2081/92. Det är onödigt att påpeka detta.
Det är däremot i dag ofta mycket svårt för rättighetsinnehavare att veta vem de skall vända sig till för att få ett stopp på illojalt bruk i en annan medlemsstat. Därför bör man inrätta ett nätverk av kontrollorgan som skall se till att gemenskapens bestämmelser respekteras för säkra att systemet för skydd av geografiska beteckningar är konsekvent och effektivt inom hela EU.
Ändringsförslag 30 Artikel 10, punkt 3a (ny)
	3a. Rättighetsinnehavarna kan lämna in klagomål till sina nationella kontrollorgan och be dem vidta åtgärder för att skydda de registrerade beteckningarna.
Motivering
I enlighet med gällande lagstiftning skall bestämmelserna i förordning (EG) nr 882/2004 tillämpas på alla livsmedel på gemenskapens territorium. Detta gäller naturligtvis också de aktörer som omfattas av förordning (EEG) nr 2081/92. Det är onödigt att påpeka detta.
Det är däremot i dag ofta mycket svårt för rättighetsinnehavare att veta vem de skall vända sig till för att få ett stopp på illojalt bruk i en annan medlemsstat. Därför bör man inrätta ett nätverk av kontrollorgan som skall se till att gemenskapens bestämmelser respekteras för säkra att systemet för skydd av geografiska beteckningar är konsekvent och effektivt inom hela EU.
Ändringsförslag 31 Artikel 10, punkt 3b (ny)
	3b. En lista över kontrollorganen skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och regelbundet uppdateras.
Motivering
I enlighet med gällande lagstiftning skall bestämmelserna i förordning (EG) nr 882/2004 tillämpas på alla livsmedel på gemenskapens territorium. Detta gäller naturligtvis också de aktörer som omfattas av förordning (EEG) nr 2081/92. Det är onödigt att påpeka detta.
Det är däremot i dag ofta mycket svårt för rättighetsinnehavare att veta vem de skall vända sig till för att få ett stopp på illojalt bruk i en annan medlemsstat. Därför bör man inrätta ett nätverk av kontrollorgan som skall se till att gemenskapens bestämmelser respekteras för säkra att systemet för skydd av geografiska beteckningar är konsekvent och effektivt inom hela EU.
Ändringsförslag 32 Artikel 11, punkt 6
6. De kostnader som orsakas av kontroller enligt denna artikel skall bäras av de aktörer som berörs av dessa kontroller.	6. De kostnader som orsakas av kontroller enligt denna artikel kan bäras av de aktörer som berörs av dessa kontroller.
Motivering
Beroende på vilket beslut varje enskild medlemsstat fattar kan kontrollorganen vara av skilda slag (offentliga, halvoffentliga, privata), och resursanskaffningen kommer att skilja sig åt beroende på vilket slags organ det rör sig om. Förordningen bör således inte fastställa hur dessa kostnader skall finansieras.
Ändringsförslag 33 Artikel 12, punkt 2, stycke 1a (nytt)
	En ansökan om avregistrering skall vara föremål för samråd med de berörda parterna i den berörda medlemsstaten.
Motivering
Med hänsyn till följderna av en avregistrering av en skyddad geografisk beteckning eller en skyddad ursprungsbeteckning och till det värde en beteckning kan ha, inte enbart för gruppen av producenter utan också för den berörda regionen, bör man införa ett förfarande som gör det möjligt för de berörda parterna att få uttrycka sina synpunkter.
Ändringsförslag 34 Artikel 13, punkt 1, led a
a) Varje direkt eller indirekt kommersiellt bruk av den skyddade beteckningen för produkter som inte omfattas av registreringen i den mån dessa produkter är jämförbara med de produkter som har registrerats under beteckningen i fråga eller detta bruk av den skyddade beteckningen innebär att dennas anseende exploateras.	a) Varje direkt eller indirekt kommersiellt bruk (särskilt på alla typer av märkning och produktförpackning, helt eller delvis och oavsett form) av den skyddade beteckningen för produkter som inte omfattas av registreringen i den mån dessa produkter är jämförbara med de produkter som har registrerats under beteckningen i fråga eller detta bruk av den skyddade beteckningen innebär att dennas anseende exploateras.
Motivering
Man bör uppmärksamma användningen av beteckningarna i adresser (till exempel ett gatunamn som ändrats för att utnyttja en beteckning…).
Ändringsförslag 35 Artikel 13, punkt 1, led aa (nytt)
	aa) Varje kommersiellt bruk av den registrerade beteckningen för livsmedel utan rättighetsinnehavarens föregående samtycke.
Motivering
Registrerade geografiska beteckningar används ofta i försäljningsnamnet för specialiteter eller beredningar även om den produkt som omfattas av en geografisk beteckning ofta utgör en mycket begränsad (ibland obefintlig) del av den slutliga produkten. Detta utgör ett missbruk av de skyddade beteckningarnas anseende och innebär att konsumenten vilseleds.
För att undvika oberättigade hänvisningar till ingredienser som omfattas av skyddade geografiska beteckningar eller skyddade ursprungsbeteckningar i ett försäljningsnamn bör man ge innehavarna av en geografisk beteckning rätt till insyn i användningen av detta namn. Innehavarna kan kräva att användningen av den skyddade geografiska beteckningen eller den skyddade ursprungsbeteckningen begränsas till ett omnämnande i förteckningen över ingredienser.
Ändringsförslag 36 Artikel 13, punkt 1, stycke 1a (nytt)
	Om en förädlad produkt innehåller en jordbruksprodukt eller ett livsmedel som har registrerats i enlighet med denna förordning, skall användningen av den berörda beteckningen på märkningen av den förädlade produkten omfattas av ett lämpligt tillstånd, utfärdat av den grupp som erhållit godkännandet.
Motivering
Användningen av beteckningar på förädlade produkter bör omfattas av ett lämpligt tillstånd från den grupp som erhållit godkännandet.
Ändringsförslag 37 Artikel 13, punkt 1a (ny)
	1a. När det finns en skyddad geografisk beteckning eller en skyddad ursprungsbeteckning för jordbruksprodukter eller livsmedel får andra geografiska namn som ingår i det skyddade geografiska området inte användas för liknande produkter som inte omfattas av den skyddade geografiska beteckningen eller den skyddade ursprungsbeteckningen.
Motivering
Härigenom undviker man att produkter indirekt kan utnyttja en registrerad beteckning via användningen av en geografisk beteckning i samband med uppgifter om ursprung och utan tillämpning av de kontrollsystem som kan garantera riktig information till konsumenterna. Till exempel när det gäller den skyddade geografiska beteckningen ”pruneau d’Agen” (katrinplommon från Agen) får namnen Périgord, Gers eller Lectoure, m.fl. endast användas för plommon som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”pruneau d’Agen”.
Ändringsförslag 38 Bilaga I, strecksatserna 6a–6f (nya)
	– vinvinäger,
	– vinäger framställt av torkade korinter,
	– vin framställt av bär eller jästa drycker av bär, med undantag för äppel- och päroncider,
	– traditionellt havssalt och avdunstat havssalt (fleur de sel),
	– kryddor,
	– örter.
Motivering
Värdesättning med hjälp av en erkänd beteckning kan utgöra ett viktigt redskap för att främja ekonomisk och social utveckling i de berörda regionerna, särskilt i mindre gynnade regioner där främjande och värdesättning med hjälp av en erkänd beteckning utgör ett viktigt redskap för att främja ekonomisk och social utveckling.
Kryddor och särskilda metoder för saltutvinning bör tas med i bilaga I, eftersom de kan ha ett högt kulinariskt och ekonomiskt värde.
Ändringsförslag 39 Bilaga II, strecksats 7
– korgvide	– korgvide och produkter av korgvide
Or. pl
Motivering
Då det i praktiken är svårt att tala om försäljning av korgvide som sådant, föreslås det att uttrycket ”produkter av korgvide” skall läggas till i bilaga II.

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

MOTIVERING

1. Bakgrund till kommissionens förslag

Med förordning (EEG) nr 2081/92 och nr 2082/92 ger Europeiska unionen ett särskilt skydd till producenter av ”regionala specialiteter”. Det frivilliga regelverket gör att producenterna kan registrera sig i ett gemenskapssystem för att få rättsligt skydd för särskilda jordbruksprodukter och livsmedel med ursprungsbeteckning.

Skyddad ursprungsbeteckning (SUB) innebär att en produkt har producerats, bearbetats och beretts inom ett visst geografiskt område enligt ett erkänt och fastställt förfarande.

Med skyddad geografisk beteckning (SGB) bibehålls anknytningen till ursprungsområdet mellan minst ett av de olika produktionsstadierna – produktion, bearbetning eller beredning. Det kan också handla om en produkt med särskilt gott anseende.

Garanterad traditionell specialitet (GTS), som regleras i förordning nr 2082/92, hänvisar inte till det geografiska ursprunget, utan syftar till att lyfta fram en produkts traditionella sammansättning eller ett traditionellt produktions- och/eller bearbetningsförfarande.

Skyddet av de geografiska beteckningarna har sedan flera år varit föremål för diskussioner med EU:s internationella handelspartner inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO).

När TRIPs‑avtalet hade slutits omarbetades EU‑lagstiftningen för att (under vissa förutsättningar) ge tredjeland lika tillgång till det europeiska systemet[1].

Trots detta inkom Förenta staterna och Australien med klagomål till WTO:s skiljedomstol om att EU‑förordning nr 2081/92 borde förklaras vara oförenlig med internationella handelsavtal som TRIPs‑avtalet[2].

I april 2005 antog WTO:s skiljedomstol två panelrapporter där man hade kommit fram till att EU‑förordningen inte stod i någon konflikt till WTO‑åtagandena när det gäller majoriteten av punkterna. EU ålades emellertid att göra EU‑systemet mer tillgängligt för tredjelandsmedborgare samt att jämställa dem med EU‑medborgarna, i synnerhet när det gäller ansökningar och rätten att invända. Denna anpassning av EU‑förordningen skall göras senast den 20 april 2006 och utgör en betydande del av föreliggande lagstiftningsförslag.

2. Innehåll i kommissionens förslag: ändringar i förhållande till förordning 2081/92

Med förordning (EG) nr 692/2003 infördes bestämmelser om tillgänglighetsvillkoren för tredjeland och genom dessa bestämmelser förankrades principerna om likvärdig standard, ömsesidighet och jämförbara kontroller. I det aktuella förslaget stryks dessa bestämmelser och ersätts med ett förenklat förfarande. Ett tredjeland kan lämna in en ansökan om registrering till kommissionen under förutsättning att den geografiska beteckningen eller ursprungsbeteckningen skyddas även i tredjeland. Även kontrollbestämmelserna har fått en flexiblare formulering.

Kommissionen skulle dessutom vilja klarlägga en ansvarsfördelning mellan kommissionen och medlemsstaterna i samband med tillståndsförfarandet som innebär att medlemsstaterna står för kontrollen av de delvis mycket omfattande ansökningshandlingarna och att det därefter genomförs en avslutande kontroll samt ett samråd med de andra medlemsstaterna på EU‑nivå. Medlemsstaterna skall också få rätt att ta ut en avgift.

Den hittills frivilliga användningen av gemenskapslogotypen för SGB och SUB skall bli ett tvingande krav, och samma sak gäller för användningen av motsvarande beteckning (”skyddad geografisk beteckning” och ”geografisk ursprungsbeteckning”) eller förkortning (”SGB” och ”SUB”).

Tidsfristen för invändningar från andra medlemsstater skall sänkas från sex till fyra månader (artikel 7). Dessutom skall bestämmelserna om kommittéförfarandet ändras, och i framtiden skall såväl regelverket för förvaltningskommittén samt den föreskrivande kommittén tillämpas (artikel 15).

3. Föredragandens ståndpunkt/motivering till ändringsförslag

De skyddade geografiska beteckningarna och de geografiska ursprungsbeteckningarna bidrar i betydande omfattning till att skapa ett mervärde för Europas landsbygd. Det anseende som dessa produkter har bland de europeiska konsumenterna gör att producenterna kan få tillgång till marknader med högre priser. Enbart i Frankrike och Italien beräknas marknadsvärdet för produkter som skyddas på detta sätt uppgå till mer än 10 miljarder euro. För sju medlemsstater[3] resulterar de geografiska beteckningarna i ett mervärde som uppgår till ungefär 5,2 miljarder euro om året, vilket också innebär att det skapas och bevaras arbetstillfällen på landsbygden i motsvarande omfattning.

De geografiska beteckningarna har också stor betydelse för principdiskussionen om kategoriseringen av handeln med livsmedel och jordbruksprodukter inom ramen för WTO. Det är symtomatiskt att Förenta staterna och Australien har gått till ett sådant massivt angrepp på de skyddade geografiska beteckningarna, trots att dessa stater hittills inte har inkommit med någon ansökan om att delta i det europeiska systemet. Det handlar om principen: varumärken skall skyddas inom ramen för TRIPs‑avtalet, och de här länderna vill att geografiska beteckningar bara skall gälla undantagsvis och då för ett fåtal vin- och spritdrycker.

EU måste uppbåda all sin kraft och diplomatiska förmåga för att försvara de geografiska beteckningarna, till att börja vid de kommande förhandlingarna om genomförandet av besluten från Hongkong. De geografiska beteckningarna är ett utmärkt medel för att åstadkomma en kategorisering av den internationella handeln. Därför var det också av ovärderlig betydelse att skiljedomstolen avvärjde Förenta staternas och Australiens angrepp gällande principfrågan.

Men även efter denna skiljedom från WTO, som entydigt utföll till EU:s fördel, kommer det att bli hårda diskussioner om skyddet av registrerade varumärken (trademarks) kontra de geografiska kvalitetsbeteckningarna vid de förhandlingar som hålls inom ramen för Dohaagendan. Inte ens det multilaterala registret över geografiska ursprungsbeteckningar för vin och alkoholdrycker som föreskrivs enligt TRIPs‑avtalet har fastställts ännu, trots att förhandlingar har förts om detta register sedan 1997. Att utvidga registret till livsmedel och andra jordbruksprodukter[4] borde visserligen vara centralt för EU:s förhandlingsposition, men med tanke på de massiva konflikterna om tullsänkningar och exportsubventioner, tjänster och industriprodukter finns det för närvarande inte något tecken på att de geografiska beteckningarna har någon varaktig förankring inom ramen för WTO.

Tvärtom är det så att det europeiska systemet med skyddade geografiska beteckningar gång på gång nonchaleras av enskilda aktörer inom livsmedelsindustrin:

· I Förenta staterna producerar Kraft Foods ”parmesan”, som har lagrats i endast 6 månader (i stället för minst 12 månader i EU).

· Konjak, sherry, portvin och champagne är enligt Förenta staterna varubeteckningar och bör därför inte skyddas som en ursprungsbeteckning med en särskild kvalitetsstandard.

Men även inom EU är kvalitetskraven för skyddade geografiska beteckningar föremål för en återkommande diskussion:

Standarderna för framställning av parmaskinka har nu ändrats så att det inte längre är tillåtet att använda sig av importerade nederländska eller belgiska grisar. Ändå rapporterar medierna gång på gång om att produktionen av parmaskinka överskrider det regionala eller till och med det italienska grisbeståndet. Vissa medlemsstater kontrollerar inte alls eller endast bristfälligt att den specifika standard som har fastställts vid anmälan (”specifikationen”) faktiskt följs.

Enligt föredragandens åsikt är det absolut nödvändigt att man följer och kontrollerar kvalitetsstandarden för de produkter som skyddas genom denna förordning. Dessutom måste just den omstridda frågan om inköp av råvaror regleras så strikt att kvalitetsbeteckningarnas trovärdighet inte kan ifrågasättas. Om Europeiska unionen inte själv inför striktare standarder, kommer vi att få ett mycket svårt förhandlingsläge i de kommande diskussionerna inom WTO.

Föredraganden ger också uttryck för sina farhågor när det gäller kommissionens förslag om att överföra kontrollen av de inlämnade ansökningarna till medlemsstaterna. Även om man redan tidigare har planerat för att medlemsstaternas behöriga myndigheter skall göra en förhandskontroll av handlingarna, bör det klargöras att beslutet om registrering skall fattas på gemenskapsnivå. Det bör därför inte heller vara tal om att erkännandet är ”nationellt”, utan enbart ”preliminärt”.

Det kan inte förnekas att det är en stor arbetsbelastning för de berörda enheterna på kommissionen att handlägga de cirka 300 ansökningar som för närvarande har kommit in. Men i stället för att överföra arbetsbelastningen till medlemsstaternas myndigheter, vilket också medför en risk för åternationalisering, bör man överväga om inte en EU‑myndighet borde kunna få i uppgift att kontrollera och registrera ansökningarna om geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar. Denna diskussion har redan förts inom branschen, och föredraganden anser – trots alla problem med de nuvarande EU‑myndigheterna – att frågan borde behandlas i det aktuella lagstiftningsförslaget i stället för att man försöker finna en till synes enkel lösning som på lång sikt skulle kunna göra det europeiska systemet med geografiska beteckningar mycket sårbart.

• [1]  Rådets förordning (EG) nr 692/2003 av den 8 april 2003, Europaparlamentets betänkande, J M Fruteau A5‑0375/2002.
• [2]  Kritiken gällde framför allt bristen på likabehandling av andra WTO‑medlemmar (dvs. förmånsbehandling av EU:s medlemsstater), ett förmodat lägre skydd av varumärken (trademarks), handelspartners bristande möjlighet att invända om de geografiska beteckningarna tillämpas på ett sådant sätt att det missbrukas eller snedvrider konkurrensen samt en påstådd brist på öppenhet i EU‑systemet. Man hävdade också att det hade förekommit flera överträdelser av TRIPs‑avtalet, av artiklarna 1 och 3 i GATT‑avtalet, av artikel 2 i TBT‑avtalet och av artikel 56.4 i WTO‑avtalet.
• [3]  Tyskland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Spanien och Förenade kungariket. De angivna siffrorna baseras på uppgifter från oriGIn (www.origin-gi.com). Vin- och spritsektorn är inte medräknad.
• [4]  Ett krav från flera WTO‑medlemmar, men inte från EU, i december 2004 (se WT/GC/W/540).

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om skydd av geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel
Referensnummer	KOM(2005)0698 – C6‑0027/2006 – 2005/0275(CNS)
Begäran om samråd med parlamentet	24.1.2006
Ansvarigt utskott   Tillkännagivande i kammaren	AGRI 1.2.2006
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	INTA 1.2.2006	IMCO 1.2.2006		ENVI 1.2.2006
Inget yttrande avges   Beslut	INTA 25.1.2006	IMCO 30.1.2006		ENVI 30.1.2006
Föredragande   Utnämning	Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf 23.11.2005
Behandling i utskott	25.1.2006	21.2.2006
Antagande	21.2.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		38
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marie-Hélène Aubert, Peter Baco, Katerina Batzeli, Thijs Berman, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Giuseppe Castiglione, Joseph Daul, Albert Deß, Michl Ebner, Carmen Fraga Estévez, Duarte Freitas, Jean-Claude Fruteau, Ioannis Gklavakis, Lutz Goepel, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, María Esther Herranz García, Elisabeth Jeggle, Heinz Kindermann, Stéphane Le Foll, Albert Jan Maat, Diamanto Manolakou, Rosa Miguélez Ramos, Neil Parish, María Isabel Salinas García, Agnes Schierhuber, Willem Schuth, Czesław Adam Siekierski, Csaba Sándor Tabajdi, Marc Tarabella, Jeffrey Titford, Kyösti Virrankoski, Janusz Wojciechowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Bernadette Bourzai, Ilda Figueiredo, Vincenzo Lavarra, Astrid Lulling, Zdzisław Zbigniew Podkański
Ingivande	23.2.2006
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...